Stambank VMF Qbera VMR 1-07 version 2012

Transkript

1 Johan J Möller Stambank VMF Qbera VMR 1-07 version UPPDATERING AV KVALITET- OCH SKADEPROFILER PRELIMINÄR

2

3 Innehåll Målformulering... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Material & Metod... 2 Stambanker... 2 Uppdatering av kvalitets och skadeprofiler... 3 Kvalitetsfördelning tall... 4 Kvalitetsfördelning gran... 5 Referens... 7 Bilaga 1 Kvalitetsklasser gran VMR 1-07 version Bilaga 2 Skadeklasser gran VMR 1-07 version Bilaga 3 Kvalitetsklasser tall VMR 1-07 version Bilaga 4 Skadeklasser tall VMR 1-07 version Bilaga 5 Regionindelning enligt stambank Bilaga 6 Höjddata och stamform enligt stambank Bilaga 7 Diameterfördelning stambank

4 Målformulering Stamdatabanken skall vara ett instrument som stödjer virkesaffärerna genom att förutsättningar skapas för att värdera olika prislistor utifrån en gemensam grund. Vid jämförande utvärderingar av prislistor utifrån stamdatabanken skall stammarnas totala utbytesvärde (kr/m 3 fub) kunna analyseras utifrån olika apteringsalternativ. Uppbyggnad av modellen inleds med ett fåtal geografiska varianter av stamdatabanken. Bakgrund Under togs en stambank fram för VMF Qberas område. Stambanken delades upp i: tre regioner, i slutavverkning och gallring, och för gran respektive tall. I arbetet med att ta fram stambankerna tog Skogforsk fram och sammanställt data från Riksskogstaxeringen vid SLU. VMF Qbera tog fram kvalitetsstatistik och data på stockstorlekar. De övriga deltagande organisationerna har bidrog med inmätningsdata, skördardata och personliga erfarenheter. För denna stambank användes kvalitet enligt VMR Då kvalitetsfördelningen enligt VMR 1-07 idag varierar en del jämfört med 2008 och att man vid användning av stambankerna har märkt att längdutfallet kan variera så beslutade man inom VMF Qbera under vinter 2011/2012 att uppdatera de befintliga stambankerna. Detta arbete har skett under våren I arbetsgruppen för projektet med uppdatering av stambanken från 2008 har deltagit: Andreas Johansson, Karl Hedin, Marko Alm, Stora Enso, Sten Andersson, Sveaskog, Anders Berggren, Mellanskog, Kjell-Åke Åslund Moelven Skog, Håkan Gard Siljan Skog, Fredrik Hansson, VMF Qbera och Johan J Möller, Skogforsk. Syfte Syftet med detta projekt har varit att uppdatera de skapade Stambankerna från Uppdateringarna har gjorts med nya skadeprofiler för att anpassa längdutfallen till dagens normala utfall och nya kvalitetsprofiler anpassade efter ordinarie inmätningskvalitet inom VMF Qberas område enligt VMR Material & Metod STAMBANKER De stambanker som skapades i stambanksprojekt (Möller & Moberg 2007, Möller 2008) vad gäller regioner, huggningsform, DBH-fördelning, höjd, bark, och stamform har använts, se bilaga 5-7. Kvalitet enligt VMF Qberas ordinarie inmätningskvalitet för 2011 har använts för att kalibrera stambanken. För skador och tvångskap så har frekvenserna för 2008 korrigerats utifrån 2

5 projektsgruppens erfarenhet vad gäller längdutfall och insamlade pri-data statistik från de senaste åren. Figur 1. Karta över regionindelning för typobjekt upprättade inom VMF Qberas område, baserat på VMF Qberas stambank UPPDATERING AV KVALITETS OCH SKADEPROFILER Efter att VMF Qbera tagit fram statistik för kvalitetsfördelning inom respektive stambanksområden och referensgruppen ställt upp mål om att minska längderna, främst på klena stockar så började arbetet med uppdatering a stambankerna. Detta arbete gjordes i Skogforsks program StandIn 3. Objektens testades med Mellanskogs marknadsprislista för Södermanland LV Vid simulering togs timmervolym ut till 135 mm i topp. Kvalitet 1 4 apterades för tall och kvalitet 1 och 2 för gran. Efter att först simulerat med stambank 2008 så korrigerades kvaliteter på träden och skadefrekvensen för att utfallet bättre skulle stämma mot VMF Qberas normala kvalitets- och längdutfall (enligt tabell 2, 6 och 7). Därefter upprepades simuleringen tills rätt kvalitetsutfall uppnåtts och att längderna på klena stockar minskade enligt referensgruppens önskemål. Efter diskussioner med projektgruppen, och tester av de olika företagen, har denna procedur upprepats ytterligare två gånger. 3

6 Kvalitetsfördelning tall I tabell 1 och 2 för tall visar kvalitetsutfallet enligt VMF Qberas statistik för 2008 och Jämförelsen mellan åren visar att klass 1 är lite lägre idag, klass 2 lite högre och övriga klasser ger ungefär samma utfall. I tabell 3 redovisas simuleringsutfall med den uppdaterade stambanken (VMF Qbera 12) och Mellanskogs prislista LV Tabell 1. Tall. VMR 1-07, Kvalitetsfördelning enligt för VMF Qbera för vintern Procent av volymen. Tall Vrak (%) (%) (%) (%) (%) Syd 14,8 9,1 58,5 16,0 1,6 Mellan 22,2 10,5 54,7 10,6 2,0 Nordväst 18,5 16,2 55,2 8,9 1,2 Totalt 18,9 11,4 56,0 11,9 1,7 Tabell 2. Tall. VMR 1-07, Kvalitetsfördelning enligt för VMF Qbera, helår Procent av volymen. Tall Vrak (%) (%) (%) (%) (%) Syd 15,3 12,0 55,5 15,4 1,5 Mellan 16,3 15,9 55,2 10,0 1,2 Nordväst 15,4 14,3 55,7 13,3 1,1 Totalt 15,0 14,1 55,3 12,4 1,3 Tabell 3 Tall. VMR 1-07, Kvalitetsfördelning enligt för VMF Qbera, hesimulerat med Mellanskogs prislista LV50-05 och VMF Qbera stambank 12. Procent av volymen. Tall Vrak (%) (%) (%) (%) (%) Syd 14,9 12,7 55,8 16,6 0,0 Mellan 17,1 14,1 56,3 12,5 0,0 Nordväst 16,7 13,5 56,4 13,4 0,0 Totalt 16,3 13,5 56,1 14,1 0,0 Enligt utfallet i simuleringen så har kvalitet 1 sänkts några procent jämfört med Kvalitet 2 har höjts liksom kvalitet 4. Inga stora förändringar har skett. Vad gäller tallängder så har de sänkts jämfört 2008 med i genomsnitt 3 cm. Orsaken är att de deltagande företagens representanter har erfarit att tidigare stambanksversion gav för långa längder, främst på klena dimensioner. 4

7 Tabell 4. Längdutfall tall, VMF Qberas inmätningsstatistk och simulering med stambanker VMF Qbera 8 och VMF Qbera 12. Tall Inmätt 2011 Simulering 08 Simulering 12 (cm) (cm) (cm) Syd Mellan Nord Kvalitetsfördelning gran Resultatet i tabell 5 och 6 för gran visar kvalitetsutfallet enligt VMF Qberas statistik för 2008 och Jämförelsen mellan åren visar att klass 2 är marginellt högre idag än I tabell 7 redovisas simuleringsutfall med den uppdaterade stambanken (VMF Qbera 12) och Mellanskogs prislista LV Tabell 5. Gran. VMR 1-07,Kvalitetsfördelning för VMF Qbera. Regionindelning enlig Stambank Procent av volymen. Gran 1 2 Vrak (%) (%) (%) Syd 83,4 14,3 2,3 Mellan 88,8 9,3 1,9 Nordväst 87,2 10,8 2,0 Totalt 85,7 12,2 2,1 Tabell 6. Gran. VMR 1-07,Kvalitetsfördelning enligt ordinarie mätning för VMF Qbera Procent av volymen. Gran 1 2 Vrak (%) (%) (%) Syd 82,6 15 1,6 Mellan 89,7 8,7 2,2 Nordväst 89,3 9,1 1,6 Totalt 85,2 13,2 1,5 Tabell 7. Gran. VMR 1-07,Kvalitetsfördelning enligt simulering med stambank VMF Qbera 12 och Mellanskogs prislista VMF Qbera 12. Procent av volymen. Gran 1 2 Vrak (%) (%) (%) Syd 85,4 14,6 0,0 Mellan 89,1 10,9 0,0 Nordväst 89,6 10,4 0,0 Totalt 87,2 12,8 0,0 5

8 Vad gäller granlängder så har de sänkts jämfört 2008 med i genomsnitt 3 cm. Orsaken är att de deltagande företagens representanter har erfarit att tidigare stambanksversion gav för långa längder, främst på klena dimensioner. Dessutom gav de för lång andel långlängder. Generellt så är känslan att Mellanskogslista ger lite kortare timmer än medellistan. Tabell 8. Längdutfall VMF Qberas inmätningsstatistk och simulering med stambanker VMF Qbera Gran Inmätt Simulering 08 (cm) (cm) (cm) Syd Mellan Nord Simulering 12 6

9 Referens Skogsdata Aktuella uppgifter om de svenska skogarna från Riksskogstaxeringen. Tema: Skyddade skogar i Sverige. Sveriges Lantbruksuniversitet. Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Umeå. Möller. J., Moberg. L Stambank VMF Qbera. Arbetsrapport nr 641, Skogforsk, Uppsala. Möller. J Stambank VMF Qbera. Arbetsrapport nr 645, Skogforsk, Uppsala. 7

10 Bilaga 1 Kvalitetsklasser gran VMR 1-07 version 2012 Gran VMR 1-07 Trädtyp Kvalitet 1 Höjd 1 Stdavv Kvalitet 2 Höjd 2 stdavv. (%) (%) (%) (%) Typ A Klass Typ B Klass Klass Typ C Klass Klass Typ D Klass Gran trädtypsfördelning per region Område Trädtyper Typ 1 Typ 2 Typ 3 Typ 4 (%) (%) (%) % Syd slutavverkning < 250 mm Syd slutavverkning >250 mm Mellan slutavverkning <250 mm Mellan slutavverkning >250 mm Nord slutavverkning <250 mm Nord slutavverkning >250 mm Syd gallring

11 Bilaga 2 Skadeklasser gran VMR 1-07 version 2012 Skador & stamfelsved Skador och stamfelsved påverkar utfallet av timmer och möjligheten att göra specifika timmerlängder. Med stamfelsved menas den volym som blir massaved eller brännved i timmersortimentet p.g.a. defekter som röta, krök eller liknande. Med skador menas de skador som innebär att man måste kapa stammen på en längd som inte överensstämmer med datorns förslag, exempelvis p.g.a. en krök. Statistik för skador och stamfelsved har samlats från skördardata. Vid framtagande av typobjekt så ökas skadefrekvensen med % då ett simuleringsprogram mycket bättre hittar möjlighet att aptera rätt längder. Normalt tillåter man också simuleringsprogrammet att flytta tvångskapen upp till 3-5 dm. Gran skadetyper, utbredning och utsträckning. Skadetyper Start Slut Utsträckning stdavv (dm) (dm) Röta % 0 % Tvångskap % 65 % 1 0 Toppbrott % 65 % 1 0 Toppskador mm 120 mm 200 cm I stambanken klassas röta (101) med mer än 80 % röta som Kvalitet 8 (brännved), mellan % som sulfatmassa Kvalitet 7 och övrig röta och skador som Kvalitet 6. Gran skadefrekvenser per skadetyp och stambanksområde. Område Röta 101* Tvångskap 109** Syd slutavverkning < 250 mm Syd slutavverkning > 250 mm Toppbrott 107*** Toppskador 102*** (%) (%) (%) (%) Mellan slutavverkning Nord slutavverkning Nord Gallring Mellan gallring Syd gallring * Röta 101 ger indikator 10 för granmassaved (mindre än 20 % röta), indikator 11 för barrmassaved (mellan % röta) och indikator 12 för brännved (mer än 80 % röta). I Aptan och Silviasim tolkas indikatorerna normalt som kvalitet 6 för indikator 10, kvalitet 7 för indikator 11 och kvalitet 8 för indikator 12. ** Tvångskap ger indikator 9 i 1 dm som normalt tolkas som kvalitet 6 i Aptan och Silviasim. *** Toppbrott innebär att trädets topp tas bort för att efterlikna en fällskada eller att toppen tidgare blåst av. **** Toppskada ger indikator 2 som normalt tolkas som kvalitet 6 i Aptan och Silviasim. 9

12 Bilaga 3 Kvalitetsklasser tall VMR 1-07 version 2012 Tall slutavverkning VMR 1-07 Trädtyp Kvalitet 1 Höjd 1 Stdavv Kvalitet 2 Höjd 2 stdavv Kvalitet 3 Höjd 3 stdavv (%) (%) (%) (%) Typ A Klass Klass Klass Typ B Klass Klass Typ C Klass Klass Typ D Klass Klass Typ E Klass Klass Typ F Klass Typ G Kass Klass Typ H Klass Klass Typ I Klass Klass Typ J Klass Tall gallring VMR 1-07 Trädtyp Kvalitet 1 Höjd 1 Stdavv Kvalitet 2 Höjd 2 stdavv Kvalitet 3 Höjd 3 stdavv (%) (%) (%) (%) Typ A Klass Klass Klass Typ B Klass Klass Typ C Klass Klass Typ D Klass Klass Typ E Klass Klass Typ F Klass Typ G Kass Klass Typ H Klass Klass Typ I Klass Klass Typ J Klass Tall trädtypsfördelning per region Område Trädtyper Typ A Typ B Typ C Typ D Typ E Typ F Typ G Typ H Typ I Typ J (%) (%) (%) (%) (%) (%) (%) (%) (%) (% Gallring < 250mm Gallring > 250mm Syd slutavverkning <250 mm Syd slutavverkning >250 mm Mellan slutavverkning <250 mm Mellan slutavverkning >250 mm Nord slutavverkning <250 mm Nord slutavverkning >250 mm

13 Bilaga 4 Skadeklasser tall VMR 1-07 version 2012 Tall skadetyper, utbredning och utsträckning Skadetyper Start Slut Utsträckning stdavv. (dm) (dm) Röta % 0 % Tvångskap 109* 15 %* 65 %* 1 0 Toppbrott % 60 % 1 0 Toppskador mm 160 mm 200 cm *Slutavverkning har utsträckning % och gallring % Tall skadefrekvenser per skadetyp och stambanksområde Område Skada Tvångskap 109 Toppbrott 107 Toppskador 102 (%) (%) (%) (%) Nordväst slutavverkning Nordväst gallring Mellan slutavverkning Mellan gallring Syd slutavverkning Gallring

14 Bilaga 5 Regionindelning enligt stambank 2008 Då skogen varierar från VMF Qberas södra till norra delar har flera olika typobjekt skapats som representerar olika regionerna. De olika regionerna framgår av tabellen nedan. Regionsindelning och avverkningsform för de olika stambanker som skapats i projektet. Område Form Område Syd Slutavv Östergötland, Västra Götaland, Södermanland, Uppland, Stockholm, Södra Västmanland (Västerås, Sala, Hallstahammar, Surahammar, Köping, Arboga, Kungsör), Södra Örebro (Askersund, Kumla, Hallsberg, Örebro, Laxå, Karlskoga, Degerfors, Lekeberg ), Södra Värmland (Storfors, Kristinehamn, Forshaga, Karlstad, Kil, Sunne, Säffle, Arvika, Årjäng, Eda, Grums och Hammarö) Syd Gallring Mellan Slutavv Resterande del av Värmland, Örebro och Västmanland, Gävleborg, Dalarna förutom Malung, Älvdalen, Orsa, Mora och Rättvik. Mellan Gallring Nordväst Slutavv Härjedalen samt Älvdalen, Malung, Orsa och Mora i Dalarna. Nordväst Gallring Karta över regionindelning för typobjekt upprättade inom VMF Qberas område. 12

15 Bilaga 6 Höjddata och stamform enligt stambank 2008 Höjddata För de områden som har skapats har höjddata beräknats med hjälp av Riksskogstaxeringsdata, se tabellen nedan. För respektive område och skogstyp har H15 (höjd för träd med DBH 15 cm) respektive H25 (höjd för träd med DBH 25 cm) beräknats. Höjddata enligt Riksskogstaxeringen för respektive område och avverkningsform för de olika stambanker som skapats i projektet. Område Form H15-tall H25-tall H15- gran H25- gran (dm) (dm) (dm) (dm) Syd Slutavv Mellan Slutavv Nordväst Slutavv VMF Qbera Gallring Stamform & bark För att skapa stammar i StandIn genereras stammar med Edgren-Nylinders stamfunktioner. Skogforsks nya barkfunktioner användes och bör användas vid simulering. Formkvoter och latituder enligt tabellen nedan användes. Gran. Använda formkvoter och latitud för barkfunktioner vid skapande av typobjekt. Område Formkvot Formkvot Formkvot Bark Tall-slutavv Tall-gallring Gran-slutavv Latitud Syd 0,69 0,66 0,65 59 Mellan 0,69 0,66 0,65 61 Nord-väst 0,69 0,66 0,

16 Diameterfördelning stambank 2008 Bilaga 7 Diameterfördelningarna till de olika typobjekten har togs fram med hjälp av data från Riksskogstaxeringen. I ett första steg togs data fram för tall och gran uppdelat på slutavverkning respektive gallring för varje län inom VMF Qberas område. I ett andra steg slogs länen ihop till större områden baserat på statistik från Riksskogstaxeringen och VMF Qberas kvalitetsstatistik. För definition av slutavverkning har alla objekt som uppnått tillåten slutavverkningsålder använts. För gallring har alla ytor som har föreslagits för gallring (inom 5 år från taxeringstillfället) i Riksskogstaxeringen tagits med. För gallring har alla träd plockats med och därför motsvarar det gallringskvot 1. För att få rätt proportion mellan gallring och slutavverkning har gallringsvolymen kalibrerats inom respektive region med normala gallringsandelar enligt Riksskogstaxeringen under perioden (skogsdata 2006). Efter diskussioner i gruppen minskades gallringsandelarna ca 3 4 % jämfört med Riksskogstaxeringens uppgifter, se tabellen nedan. För att kunna slå ihop olika områden har även viktningar gjorts mellan områden enligt tabellen nedan. Viktningen i tabellen innebär att Mellan har störst tallvolym och Syd störst granvolym. Både tall- och granvolymen är lägst i Nordvästregionen. För de olika regionerna utgör gallringsandelarna enligt nedan: Använda gallringsandelar inom de olika regionerna. Gran (%) Tall (%) Syd Mellan Nordväst Använda volymsrelationer mellan olika områden. Tall (%) Gran (%) Syd/ Mellan 40/ 60 60/ 40 Mellan/ Nordväst 75/ 25 75/ 25 För de olika regionerna har samma DBH-fördelning använts för gallring. För slutavverkning har minimum-diametern vid slutavverkning satts till DBH 120 mm och vid gallring DBH 100 mm. Gruppen ansåg att mindre träd ofta röjs bort eller blir kvarlämnade/körs sönder vid avverkning. 14

17 Stamantal (%) Stamantal (%) (Sammanställd från Riksskogstaxeringen ) Slutavverkning, gran Avv=Slutavv Tslag=Gran Region Mellan Nordväst Syd Diameterklass (2 cm fallande) 15 Slutavverkning, Avv=Slutavv Tslag=Tall tall Region N:a Svealand S:a Norrlands inland S:a Svealand Diameterklass (2 cm fallande) 15

18 Stamantal (%) (Sammanställd från Riksskogstaxeringen , åtgärdsförslag gallring inom 5 år.) Avv=Gallring Tslag=T&G Region VMF Qbera tall VMF Qbera, gran Diameterklass (2 cm fallande) 16