Idag är Sverige världsledande inom it men missar vi att bygga för framtiden?

Transkript

1 ACT for ICT and SWEDEN SCORECARD.SE 2009/2010 Idag är Sverige världsledande inom it men missar vi att bygga för framtiden? Vår förmåga att använda it är avgörande för Sveriges framtida konkurrenskraft och tillväxt. IVA-projektet Scorecard.se fokuserar på de fem viktigaste framgångsfaktorerna. Hur kan vi mäta och beskriva sambanden? Hur står sig Sverige internationellt? Och hur kan vi agera för att bli ännu bättre?

2 KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrens kraft. För mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2010 Box 5073, se Stockholm Tfn: IVA-M 416 ISSN: ISBN: Layout: Pelle Isaksson Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via IVAs hemsida

3 Förord Scorecard.se har även under sitt tredje år lagt stor vikt vid framgångsfaktorn Kompetensförsörjning som är den mätare som fortfarande ger sämst utslag. Initiativet VäljIT som drivs av IT&Telekomföretagen inom Almega i samverkan med Scorecard har bland annat genomfört ett större initiativ för att fler ungdomar ska välja högre it-utbildningar eller högre utbildningar med it-innehåll. Den positiva attityden till it och det höga intresset för it bland ungdomar är lika glädjande och uppmuntrande som det är bekymmersamt att det trots detta är så få som faktiskt väljer it, även om det är positivt att fler väljer it-inriktade utbildningar även i år. Det finns en stor och outnyttjad potential som VäljIT och Scorecard vill öka förutsättningarna för att bättre ta tillvara. Vi hoppas att fler känner sig manade att vara med och kraftsamla kring denna viktiga nationella utmaning. Vi fortsätter också arbetet med mätetalen för de övriga fyra framgångsfaktorerna så att vi får så goda förutsättningar som möjligt att följa och påverka Sveriges förmåga att utveckla och använda it för ökad produktivitet, konkurrenskraft och tillväxt. Stockholm, februari 2010 Dan Jangblad ordförande Staffan Eriksson projektledare Björn Stattin projektledare 3

4

5 Innehåll Sammanfattning Varför Scorecard.se? De fem framgångsfaktorerna Det balanserade styrkortet mätetal och mål Sveriges relativa effektivitetsfördelar It i produkter och processer Forsknings- och innovationssystemet Kompetensförsörjningen Attityden till svensk it-förmåga Samband mellan de fem framgångsfaktorerna Utvecklingen mellan 2008 och Det fortsatta arbetet Bilaga

6 Sammanfattning IVA-projektet It utan gränser tog fram de fem viktigaste framgångsfaktorerna för Sveriges förmåga att utveckla och använda it för ökad produktivitet, konkurrenskraft och tillväxt. Det efterföljande projektet Scorecard.se mäter, synliggör och följer nu upp de fem framgångsfaktorerna för att möjliggöra rätt analys och åtgärder i rätt tid. Scorecard.se pågår till och med år Global Competitive Index (GCI) som mäter internationell konkurrenskraft placerar i år Sverige på fjärde plats efter Schweiz, USA och Singapore. De två tidigare åren låg Sverige också på en fjärde plats. Kompositindexet består av både offentlig statistik och enkäter och uppdateras årligen av World Economic Forum. Faktorer som bland annat pekas ut som starka för Sverige är vår höga it-mognad och förmåga att använda it i företag, organisationer och privatlivet. Våra it-investeringar mätt i relation till bruttonationalprodukten (BNP) placerar Sverige på andra plats före Storbritannien. 3,7 procent av BNP investerades i it under I absoluta tal blir det cirka 100 miljarder kronor. När det gäller forsknings- och innovationssystemet är inte mätetalet lika positivt. Både volymen i kronor och andelen av it-fou vid landets lärosäten har minskat något de senaste åren. Kompetensförsörjning genom utbildning och grundforskning är den faktor i det balanserade styrkortet som skapar den största obalansen. Antalet sökande till högre it-utbildningar har under de senaste åren haft en kraftigt negativ utveckling samtidigt som andra länder, inte minst de asiatiska, uppvisar ett mycket snabbt växande antal utexaminerade från högre it-utbildningar i absoluta tal. Glädjande nog skedde ett trendbrott under Antalet antagna till it-relaterade utbildningar ökade med cirka 15 procent under 2008, och med ytterligare 25 procent under Cirka 9000 studenter antogs till en it-relaterad utbildning med start under höstterminen. Under året har IT&Telekomföretagen inom Almega fortsatt en flerårig satsning i samarbete med Scorecard och KK-Stiftelsen under namnet VäljIT som syftar till att skapa en bättre kommunikationsplattform så att företag, universitet och högskolor kan öka informationskvaliteten och kunskap hos ungdomar om it-relaterade utbildningar och karriärvägar. Det är lika glädjande att attityd och intresse för it är så högt bland ungdomar som bekymmersamt att det trots detta är så få som faktiskt väljer it. Det finns en stor och outnyttjad potential som VäljIT och Scorecard vill öka förutsättningarna för att bättre ta tillvara, speciellt gäller detta de låga andel kvinnor som väljer itrelaterade studier. Scorecards nyligen genomförda attitydundersökning visar också att svenskarna i allmänhet är fortsatt mycket positiva till it. It är viktigt för Sveriges konkurrenskraft tycker 93 procent av svenskarna. Sverige anses också ha en hög it-kompetens jämfört med andra länder. Sammantaget visar alltså det balanserade styrkortet att det finns ett par fundamentala långsiktiga framgångsfaktorer som kan leda till att Sveriges totala it-förmåga, och därmed konkurrenskraft och tillväxttakt, utvecklas negativt. Detta även om Sveriges totala position för närvarande upplevs och bedöms som världsledande. Scorecard.se kommer att följa utvecklingen av samtliga framgångsfaktorer och lyfta fram initiativ inom varje framgångsfaktor som kan bidra till en utveckling mot stabila mätetal och att alla mätare står på grönt. Under 2010 övergår ansvaret för att underhålla och uppdatera Scorecard till IT&Telekomföretagen inom Almega. 6

7 It utan gränser 2006 Styrgrupp Ordf. Håkan Eriksson, Ericsson Louise Adelborg, vd Jusek Anders Englund, vd Prevas Anne-Marie Fransson, Almega Jan Jangsäter, SIF Ann-Marie Nilsson, IVA Avd XII Jonas Wallberg, VINNOVA Drevs under 2006 med Björn Stattin som projektledare. Scorecard.se 2007 Styrgrupp Ordf. Håkan Eriksson, Ericsson Per Eriksson, gd VINNOVA Anders Flodström, universitetskansler HSV Dan Jangblad, SAAB Åsa Torstensson, infrastrukturminister Näringsdepartementet (representerad av Staffan Jonson) Lena Treschow Torell vd IVA Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör IT&Telekomföretagen inom Almega Drevs under med Staffan Eriksson som projektledare. Scorecard.se 2008 Styrgrupp Ordf. Håkan Eriksson, Ericsson Per Eriksson, gd VINNOVA Anders Flodström, universitetskansler HSV Dan Jangblad, SAAB Åsa Torstensson, infrastrukturminister Näringsdepartementet (representerad av Staffan Jonson) Lena Treschow Torell/Björn O. Nilsson, vd IVA Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör IT&Telekomföretagen inom Almega Scorecard.se 2009 Styrgrupp Ordf. Dan Jangblad, SAAB Jonas Wallberg, VINNOVA Anders Flodström, universitetskansler HSV Ulf Wahlberg, SAAB Björn O. Nilsson, vd IVA Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör IT&Telekomföretagen inom Almega Drevs under 2009 med Staffan Eriksson och Björn Stattin som projektledare. Drevs under 2008 med Staffan Eriksson och Björn Stattin som projektledare. 7

8 8

9 1. Varför Scorecard.se? Vår förmåga att använda it är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och tillväxt. För organisationer och nationer är teknikutvecklingen och förmågan att använda it den viktigaste faktorn för att höja produktiviteten. Produktivitetsutvecklingen är i sin tur den viktigaste framgångsfaktorn för organisationers och nationers konkurrenskraft och tillväxt i en global värld. Förmågan att använda it blir därmed den viktigaste faktorn för att bibehålla och stärka Sveriges konkurrenskraft och tillväxt. Med detta som utgångspunkt kan slutsatserna från IVA-projektet sammanfattas med: För det första: Det finns fem framgångsfaktorer som är viktigare än andra för att bibehålla och förstärka Sveriges förmåga att utveckla och använda it i produkter och processer, och därmed skapa produktivitetsökning, konkurrenskraft och tillväxt. De fem samverkande framgångsfaktorerna är: 1. Sveriges relativa effektivitetsfördelar 2. It i produkter och processer 3. Forsknings- och innovationssystemet 4. Kompetensförsörjning 5. Attityden till vår förmåga att använda it är att ge en tydlig och enkel helhetsbild som ger tidiga signaler om eventuella obalanser som kräver ett fokuserat och kraftfullt agerande från de ansvariga. Det ursprungliga projektet efterlyste ett ledarskap för it-relaterade frågor i Sverige. Scorecard. se vill bidra till att öka synligheten och debatten kring dessa framgångsfaktorer. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt och uthålligt förbättringsarbete kring en av våra viktigaste samhällsfrågor. Ett tydligare ledarskap för it i Sverige och ett uthålligt nationellt förbättringsarbete inom it blir ett viktigt bidrag till ökad svensk konkurrenskraft. En sådan utveckling leder i sin tur till fler, större och starkare svenska it-leverantörer som på sikt också kan attrahera fler nischade offshoringaffärer till Sverige! Vi har valt att använda tekniken med ett så kalllat balanserat styrkort för att lyfta fram, mäta och följa upp utvecklingen inom de fem framgångsfaktorerna. Uppföljningen måste ske över en följd av år. Scorecard.se har fram till och med 2009 drivits av IVA. Under 2010 övergår ansvaret för Scorecard.se till IT&Telekomföretagen inom Almega. För det andra: Vi är bättre än vi tror. Sammantaget har Sverige en framskjuten och stark position i ett internationellt perspektiv. Det finns en kvardröjande och omotiverat defensiv inställning i samhället till vår förmåga att möta de internationella megatrenderna offshoring och outsourcing. Dessutom finns en bristande förmåga att attrahera ungdomar till att välja utbildningsinriktning med stort it-innehåll. Styrgruppen och projektgruppen bakom projektet såg ett behov av att mäta och följa upp utvecklingen av de fem framgångsfaktorerna. Syftet 9

10 10

11 2. De fem framgångsfaktorerna Figur 1: De fem framgångsfaktorerna Vilka är de främsta framgångsfaktorerna som Sverige måste kraftsamla kring? Sveriges relativa effektivitetsfördelar It i produkter och processer Forsknings- och Innovationssystemet Kompetensförsörjning genom utbildning och grundforskning Attityd till Sveriges förmåga att använda it 1. Sveriges relativa effektivitetsfördelar Vi vill att företag väljer Sverige som bas för sin verksamhet på goda marknadsekonomiska grunder. Ekonomiska spelregler och regulatoriska förutsättningar är viktiga för lokalisering av it-verksamhet, men också parametrar som miljö, säkerhet, boende, skolor och hälsovård påverkar. 2. It i produkter och processer Vi vill att fler företag och organisationer arbetar effektivt med att få större nytta och affärsvärde ur investeringar i it i produkter och processer. Vi vill också öka benägenheten för alla användare av it i produkter och processer att i neutral global konkurrens göra ett aktivt val att öka samarbetet med svenskbaserade företag vid outsourcing och offshoringaffärer. 3. Forsknings- och innovationssystemet Vi vill ha ett fungerande innovationssystem som leder till fler och växande företag, som ger näring åt att ändra attityder och bidrar med goda exempel på framgångsrika individer och organisationer. Vi vill att fler i Sverige ska satsa på högteknologisk forskning och utveckling och vi vill attrahera fler till nyföretagande och entreprenörskap inom itsektorn. 4. Kompetensförsörjningen Vi vill säkerställa en jämn och hög it-kompetens till beställare och leverantörer. Ur ett internationellt perspektiv ska Sverige ses som ett enda stort och ledande nationellt it-campus. Vi vill att yngre personer söker sig till högre it-utbildningar. 5. Attityden till svensk it-förmåga Vi vill att de personer som verkar i landet ska ha en positiv attityd till svensk it-förmåga. En positiv attityd ökar också intresset för att utbilda sig inom it. Men attityden påverkar även hur effektivt it används i hela samhället. 11

12 12

13 3. Det balanserade styrkortet mätetal och mål Figur 2 Mätetal: Global Competitiveness Index Sveriges relativa effektivitetsfördelar It i produkter och processer Mätetal: Investeringar i it uppdelat på insatsvaror och investeringsvaror (BNP) Forsknings- och innovationssystemet Kompetensförsörjning Mätetal: Antagna till högre it-utbildning Mätetal: It-investeringar uppdelat på företag och högskolor Attityd till Sveriges förmåga att använda it Mätetal: Attityden till it Det balanserade styrkortet är en beprövad metod för att visa och följa några väl utvalda mätetal. En positiv utveckling, i balanserad samverkan, leder helheten i önskad riktning. I det här fallet är syftet att mäta och följa utvecklingen för fem framgångsfaktorer. Huvudsyftet med att mäta är att kunna följa hastighet och riktning i utvecklingen mot målen. Detta ställer krav på att valda mätetal tillräckligt väl speglar den utveckling som ska observeras, följas och påverkas. Valda mätetal ska därmed vara en tillräckligt bra indikator för att med ett kompletterande och bakomliggande resonemang leda till rätt diskussion och slutsatser. Ambitionen bakom valda mätetal är dessutom att de ska vara: enkla att förstå jämförbara med andra länder spårbara över tid. Scorecard.se är en flerårig satsning. I takt med att kunskapen ökar om vilka mätetal som är tillgängliga och uppfyller uppsatta kriterier så kan dessa komma att förbättras och kompletteras, förutsatt att detta inte får alltför negativ inverkan på spårbarheten över tid. Huvudsyftet med de valda mätetalen i Scorecard.se är inte att uppnå exakt precision i mätetal och mätmetoder, utan att exponera och följa förändringar. Nedan redovisas de mätetal som valts ut för de fem framgångsfaktorerna till konferensen för Scorecard.se den 25 februari Resultatet redovisas även på hemsidan: 13

14 1. Sveriges relativa effektivitetsfördelar Vi vill att företag väljer Sverige som bas för sin verksamhet på goda marknadsekonomiska grunder. Ekonomiska spelregler och regulatoriska förutsättningar är viktiga för lokalisering av itverksamhet, men också parametrar som miljö, säkerhet, boende, skolor och hälsovård påverkar. Mätetal: Global Competitiveness Index (från World Economic Forum) Syftet med denna framgångsfaktor är att fånga hur attraktivt Sverige är som investeringsland. Attraktiviteten påverkar starkt inflödet av kapital till näringslivet i Sverige. Kapitalflödet är också ofta kopplat till ett inflöde av kunskap. Attraktiviteten bestäms av företagens förväntningar. I grunden är det en fråga om företag kan bedriva lönsam verksamhet i Sverige. I den alltmer globala ekonomin vi lever i så verkar många stora företag över stora delar av världen. När man studerar hur deras olika verksamheter är lokaliserade finner man att produktionskedjan blir alltmer uppdelad. Olika funktioner förläggs i olika länder och regioner. Det gör att internhandeln inom dessa koncerner utgör en allt större del av världshandeln. Men man kan tro att denna specialisering har gått längre än vad den i verkligheten har gjort. Uttryck som Kina är numera världens verkstadsgolv är ett exempel på detta. Den alltmer dominerande delen av produktionen konsumeras alltjämt på samma kontinent som där den producerats. Det är naturligtvis inte bara frågan om varor och tjänster för privat konsumtion utan också såväl om råvaror och insatsvaror som köps av andra företag som investeringsvaror. För ingen av länderna USA, Japan eller Kina motsvarar exporten mer än en tiondel av bruttonationalprodukten. Kina är numera Japans största handelspartner. Även EU betraktat som land exporterar inte heller mer än 10 procent av sin BNP utanför regionen. Däremot finns det en stark tendens inom EU att koncentrera verksamheten till färre platser. Det är inte längre nödvändigt för storföretagen att producera i Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Italien och i Norden. Det har ökat konkurrensen mellan dessa länder om det internationella kapitalet för investeringar i produktion i Europa för användning i Europa. Det finns dock en ökad grupp aktiviteter som förläggas till ett enda land eller stad i världen. Till denna grupp hör stora delar av FoU-verksamheten, delar av programutveckling, speciellt för standardprogramvara och innehållsindustrin. Andra kunskaper som sprids över hela världen är varumärken och koncept för allt från konsultföretag till detaljhandelsföretag. Denna verklighet gör att Sveriges attraktivitet har betydelse för om det internationella kapitalet väljer att lokalisera verksamhet till Sverige istället för andra delar av Norden, andra delar av Europa och i vissa fall andra delar av världen. Det är dock bara i undantagsfall det är fråga om att bygga upp verksamhet från grunden, utan det är normalt fråga om att köpa befintliga verksamheter och framförallt om dessa sedan ska växa eller krympa. Eftersom de globala företagen har tillgång till de flesta betydelsefulla marknaderna i världen är det inte fråga om att slå sig in på nya marknader i konkurrens med inhemska tillverkare, vilken kan vara en utdragen process. Utan istället är det fråga om var produktion och utveckling för många marknader ska vara lokaliserad. Det innebär att dessa företag hela tiden tar beslut om var de ska expandera och var de ska krympa. Det gör att förändringar i den relativa attraktiviteten får ett snabbt genomslag i kapitalströmmarna. Vad som påverkar hur ett företags verksamhet i ett visst land eller stad utvecklas avgörs av ett mycket stort antal faktorer. Av dessa är en del enklare att mäta och därmed att skaffa sig kunskap om, medan andra är av en mer svårfångad natur. Det innebär att dessa beslut görs baserade på såväl fakta som intuition. Ett ambitiöst försök att fånga hela denna bredd av faktorer har gjorts av Word Economic Forum som skapat måttet Global Competitiveness Index (GCI). GCI ska fånga de faktorer som skapar grunden för en nations långsiktiga produktivitets- 14

15 utveckling, som enligt de själva är samma faktorer som påverkar lönsamheten i företagsinvesteringar i landet. Indexet är baserat på såväl en omfattande enkät till företag i länder som faktiska data. World Economic Forum hävdar att de täcker in 134 länder i sitt index. Det kan ifrågasättas om indexet verkligen fångar det som avses på ett bra sätt. Likafullt är det troligt att andra försök att fånga denna företeelse skulle leda till en liknande bild. En stor styrka i GCI är dess genomslagskraft, vilket gör att det kan tänkas påverka företagsledningars uppfattning om förutsättningar för affärsverksamhet och avkastning av investeringar i olika länder. Så även bortsett från om de är bra eller dåliga mått har de antagligen betydelse för kapitalflödena i världen. Följaktligen är det av stort värde att ha en hög ranking. När man studerar dessa mått närmare finner man att skillnaden mellan de länder som ligger i toppen är relativt liten och när dessutom måtten förändras hela tiden kommer det bli betydande omkastningar i rankingen mellan åren hamnar Sverige på en fjärde plats bland världens länder, efter Schweiz, USA, och Singapore. Som framgår av tabellen nedan bibehåller Sverige sin fjärde plats från föregående år bland världens mest konkurrenskraftiga länder. Figur 3: Världens tio mest konkurrenskraftiga länder baserat på GCI, Global Competitiveness Index, World Economic Forum, 2009 Land Schweiz USA Singapore Sverige Danmark Finland Tyskland Japan Kanada Holland Man måste dock komma ihåg att skillnaden i världen för GCI är mycket små. Skillnaden mellan Schweiz i toppen år 2009 och Holland tio platser längre ned är så liten som mellan 5,60 och 5, It i produkter och processer Vi vill att fler företag och organisationer arbetar effektivt med att få större nytta och affärsvärde ur investeringar i it i produkter och processer. Vi vill också öka benägenheten för alla användare av it i produkter och processer att i neutral global konkurrens göra ett aktivt val att öka samarbetet med svenskbaserade företag vid outsourcing och offshoringaffärer. Mätetal för it i produkter 1. It-insatsvaror och tjänster i relation till BNP Mätetal för it i processer 2. It-investeringsvaror och tjänster i relation till BNP Faktorer som bland annat pekas ut som starka för Sverige är vår höga it-mognad och förmåga att använda it i företag, organisationer och privat livet. För att öka förståelsen för vilka komponenter som ingår i företags och organisationers it-förmåga, och för vad som ska mätas, behöver vi välja en beskrivningsmodell och några definitioner. Figur 7 beskriver ett företags viktigaste processer och de definitioner av investeringsvaror och tjänster respektive insatsvaror och tjänster som vi valt att använda inom Scorecard.se. De valda definitionerna är viktiga eftersom de är vedertagna begrepp hos de institutioner som regelbundet utför mätningar inom detta område, 15

16 Figur 4: It-insatsvaror och tjänster i relation till BNP Figur 5: It-investeringsvaror och tjänster i relation till BNP 10 % 10 % 8 % 8 % 6 % 6 % 4 % 4 % 2 % 2 % 0 % % Figur 6: Företags förmåga att använda It till stöd för effektivare processer Mätetal 2 Effektiviteten i företagets olika processer Innovativa arbetssätt i processerna ändrat beteende och förhållningssätt Produktivitet* Förbättrade arbetssätt i processerna använder nya system/funktioner It:s stöd till övriga affärsprocesser och stödprocesser Effektivitet i it-processerna Förändringsledning & verksamhetsutveckling System Infrastruktur Mätetal 1 It-investeringsvaror och tjänster i relation till BNP * Produktivitet relaterad till förmågan att använda it i processer/bnp 16

17 som till exempel SCB i Sverige och Eurostat på europeisk nivå. 1. It-insatsvaror och tjänster i relation till BNP I bilden illustreras detta med de blåa romberna och ger ett mått på andelen it i företagens produktion av varor och tjänster oavsett om detta är hårdvara eller mjukvara. År 2006, som är det senaste året med tillgänglig statistik, blev mätetalet för Sverige 6,4 procent. Någon internationell jämförelse finns inte i år men ambitionen är att möjliggöra detta till senare års Scorecard. Vi ser en ökande trend de senaste fyra åren. Men det är en bit kvar till nivåerna kring år 2000/2001, som var 8 procent som bäst. För it i processer har vi använt mätetalet: 2. It-investeringsvaror och tjänster i relation till BNP I bilden ovan illustreras detta av de röda romberna som ett mått på hur mycket företagen investerar i infrastruktur, hårdvara och mjukvara som syftar till att öka effektiviteten i företagets olika processer. År 2006, som är det senaste året med tillgänglig statistik, blev mätetalet för Sverige 3,8 procent. Någon internationell jämförelse finns inte i år men ambitionen är att möjliggöra detta till senare års Scorecard. Mätetalet har varit konstant de senaste fyra åren. År 2000 var mätetalet 5 procent. Om man bara mäter detta för att få en uppfattning om företagens förmåga att använda it i sina processer så blir det ett något trubbigt mätetal, eftersom mätetalet inte säger någonting om vår förmåga att verkligen använda investeringarna för ökad produktivitet. Därför vill vi också mäta effektiviteten i företagets olika processer. Att mäta i vilken utsträckning företagen verkligen Figur 7: Användningen av it inom ett företag Mfg försäljning leverans Produktutveckling Stödprocesser inklusive it Produktion Definitioner: Insatsvaror & tjänster = Hårdvara och mjukvara som ingår i de varor och tjänster som företaget producerar och levererar Investeringsvaror & tjänster = Investering i hårdvara och mjukvara i syfte att öka effektiviteten i företagets olika processer. har förmåga att skapa effektivare arbetssätt och förhållningssätt i verksamhetens processer med stöd av it är önskvärt men inte alldeles enkelt. Figur 6 visar vikten av att finna ett bra sätt att följa upp effektiviteten i företagens processer. Undersökningar 1 har visat att företag som ensidigt satsar på investeringar i infrastruktur och system får ut cirka 2 procent produktivitetsökning och företag som mer ensidigt satsar på förändringsledning och verksamhetsutveckling får ut 3 4 gånger så hög produktivitet medan företag som är skickliga att arbeta i och samordna båda dimensionerna kan få ut produktivitetsökningar på uppemot 20 procent. 1 McKinsey och London Business School (2004) och Exido (2007). Varor och Tjänster 17

18 3. Forsknings- och innovationssystemet Vi vill ha ett fungerande innovationssystem som leder till fler och växande företag, som ger näring åt att ändra attityder och bidrar med goda exempel på framgångsrika individer och organisationer. Vi vill att fler i Sverige ska satsa på högteknologisk forskning och utveckling och vi vill attrahera fler till nyföretagande och entreprenörskap inom it-sektorn. Här redovisar vi två mätetal, ett för näringslivet och ett för universitet och högskolor. Mätetal: Investeringar i it som procent av BNP Faktorer som bland annat pekas ut som starka för Sverige är vår höga it-mognad och förmåga att använda it i företag, organisationer och privatlivet. Ett mått på hur mycket it används i landet är investeringar i just it. Det är ett något trubbigt mätetal, efter som det endast visar den ena dimensionen inte något om hur it används och bidrar till ett bättre innovationssystem. I årets Scorecard mäter vi landets it-investeringar i förhållande till BNP. År 2008 hamnar Sverige på andra plats efter Storbritannien med 3,7 procent av BNP eller cirka 100 miljarder kronor. Mätetal: It-FoU vid lärosäten och dess andel av total FoU De kanaler genom vilka kunskap genererad vid lärosäten nyttiggörs i företags innovationer är många till antalet. Forskningsgenererad kunskap kan överföras genom exempelvis: vetenskapliga publikationer och tekniska rapporter offentliga vetenskapliga konferenser och möten informella forskarkontakter rekrytering av forskare forskarutbyte köp av patentlicenser uppdragsforskning gemensamma forskningsprojekt Figur 8: FoU-investeringar i it som procent av BNP Procent av BNP 4,0 % 3,5 % ,0 % 2,5 % 2,0 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 0,0 % United Kingdom Sweden United States Finland Switzerland Denmark Netherlands Japan Germany (including ex-gdr from 1991) France Ireland Spain Norway Italy European Union (25 countries) European Union (15 countries) 18

19 Figur 9: It-FoU (miljoner kronor, fasta priser) vid lärosäten och dess andel av total FoU vid lärosätena Miljoner kronor Andel av FoU vid lärosäten 5,0 % 4,5 % 700 4,0 % ,5 % 3,0 % 2,5 % 2,0 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % Miljoner kronor Andel av FoU vid lärosäten ,0 % Källa: SCB Företag använder framför allt informella forskarkontakter, deltagande i konferenser och vetenskaplig litteratur för att inhämta kunskap från högskolan. Men också licensiering, uppdragsforskning och gemensamma forskningsprojekt är viktiga kanaler för nyttiggörande. Rekrytering av forskare, antingen direkt från lärosätena eller från andra företag, är en kanal som är speciellt viktig när ett företag ger sig in på ett nytt kunskaps- och/ eller teknikområde. En samlande indikator på den kunskap som kan genereras vid svenska universitet och högskolor och som kan bidra till industriellt nyttiggörande är insatser i FoU vid lärosäten. När det gäller ökad kunskap inom it är det naturligt att titta närmre på den del av forskningen som bedrivs inom ämnet informationsteknik. Informationsteknik omfattar bland annat datavetenskap, reglerteknik, telekommunikation, signalbehandling, bildanalys, datorteknik och systemteknik. Med undantag för perioden har itforskningen vid svenska lärosäten ökat trendmässigt under den observerade perioden. Mellan 1995 och 2007 ökade omfattningen av it-forskning vid svenska lärosäten i fasta priser med knappt 50 procent. I och med att den totala forskningen vid svenska lärosäten under samma period expanderade har inte it:s forskningsandel öket, utan tvärt om minskat de senaste åren. 19

20 4. Kompetensförsörjning Figur 12: Antagna till högre it-utbildningar Ja, absolut 52 % Figur 13: Mer än 8 av 10 skulle rekommendera en närstående att utbilda sig inom it Nej, absolut inte 3 % Nej, knappast 9 % Vet ej/ej svar 4 % Ja, kanske 31 % Vi vill säkerställa en jämn och hög it-kompetens till beställare och leverantörer. Ur ett internationellt perspektiv ska Sverige ses som ett enda stort och ledande nationellt it-campus. Vi vill att yngre personer, och fler kvinnor, söker sig till högre itutbildningar. Mätetal: Antal antagna till högre it-utbildningar För att Sverige ska vara en framstående it-nation krävs erfarna och kunniga personer. Kompetens kan tillhandahållas på olika sätt. Traditionellt genom skolan och universitet, ellergenom fortbildning och omskolning i yrkeslivet. Import av arbetskraft eller outsourcing/offshoring av arbetsmoment är ett annat sätt. Här mäter vi antal nyantagna till högre it-relaterad utbildning, till exempel systemvetare, högskoleingenjörer och civilingenjörer. Antalet antagna till dessa utbildningar har sjunkit drastiskt de senaste åren, vilket spås leda till brist på personer med it-kompetens. Men nu ser vi ett trendbrott. Antalet antagna har ökat med cirka 25 procent sedan förra året. Scorecard.se har räknat alla it-relaterade högskoleutbildningar som ges på landets lärosäten. År 2009 var det nästan 9000 antagna. I bilagan finns alla utbildningar listade. Notera det stora utbudet av program och kurser. Totalt 330 olika. Detta är en ökning från förra året då det fanns runt 250 unika it-relaterade utbildningsprogram på landets alla högskolor. En slutsats måste bli att det kan uppfattas som svårt att navigera i detta stora utbud. Den attitydundersökning som genomförts under januari visar att intresset för it är stort och att hela 83 procent (2008: 84 procent och 2007: 85) skulle rekommendera en yngre nära vän eller släkting att utbilda sig inom it. Siffran är högre hos högutbildade. 20

21 5. Attityd till svensk it-förmåga Vi vill att de personer som verkar i landet ska ha en positiv attityd till svensk it-förmåga. En positiv attityd ökar också intresset för att utbilda sig inom it. Men attityden påverkar även hur effektivt it används i hela samhället. Figur 14: Hur viktigt tycker du att it är för Sveriges konkurrenskraft och tillväxt? (Synovate januari 2010, 1010 personer) Mycket viktigt 71 % Ganska viktigt 22 % Mätetal: Attityden till it i Sverige Inställningen till it och hur man ser på Sverige som it-nation har betydelse för övriga framgångsfaktorer. En positiv attityd ökar intresset för att utbilda sig inom området. Men attityden påverkar även hur effektivt it används i hela samhället, bland privatpersoner, företag och myndigheter. Under januari 2010 genomfördes en undersökning av Synovate för tredje året i rad. Undersökningen, där 1010 personer deltog, visar att svenskarna är fortsatt mycket positiva till it. En av frågorna var: Hur viktigt tycker du att it är för Sveriges konkurrenskraft och tillväxt. Hela 93 procent ansåg att it är mycket viktigt eller viktigt för landets konkurrenskraft och tillväxt (2008: 92 procent och 2007: 91 procent ). Yngre personer, år, och högutbildade tycker oftare att det är mycket/ganska viktigt. En kompletterande fråga var: Om du tänker på Sveriges ställning som it-nation, det vill säga hur skickliga vi är på att använda it i företag, organisationer och privatlivet, hur tror du då Sverige idag ligger till i jämförelse med följande länder och områden? Sverige anses där ha en hög it-kompetens jämfört med andra länder. Vet ej/ej svar 5 % Inte alls viktigt 1 % Inte särskilt viktigt 1 % Figur 15: Sveriges ställning som IT-nation förbättrad jämfört med Västeuropa, övriga EU-länder och Kina Procent av BNP Mycket starkare Något starkare I stort sett samma Vet ej/ej svar Något svagare Mycket svagare Övriga EU-länder Indien Västeuropa % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 21

22 22

23 4. Samband mellan de fem framgångsfaktorerna Figur 16: Samband mellan de fem framgångsfaktorerna Sveriges relativa effektivitetsfördelar It i produkter och processer Forskningsoch innovationssystemet Kompetensförsörjning Attityd till Sveriges förmåga att använda it Bilden ovan visar att de fem framgångsfaktorerna samverkar med varandra och påverkar varandra positivt när samspelet är balanserat. Här redovisar vi ett exempel på ett av många samband och resonemang som styrkortet inrymmer. Attityden till it-förmågan i Sverige och omvärlden påverkar intresset hos unga för att söka sig till it-utbildningar och att arbeta med it. Ju fler som väljer utbildning inom it-området, desto bättre blir kompetensförsörjningen och rekryteringsbasen till innovationssystemet, företag och organisationer. Fler och bättre forskare och innovationer i forsknings- och innovationssystemet ökar sannolikheten för framgångsrika kommersiella tilllämpningar, såväl genom nyföretagande som inom etablerade företag och organisationer. En god spiral i kedjan kompetensförsörjning innovationssystem kommersiella tillämpningar får också en positiv påverkan på kompetensnivån inom it ute i företag och organisationer och därmed vår förmåga att använda den nya tekniken i produkter och processer. Denna utveckling får också en positiv effekt på vår förmåga att använda it som privatpersoner och inom företag och organisationer i såväl privat som offentlig sektor. På detta sätt ökar Sveriges relativa effektivitetsfördelar. 23

24 24

25 5. Utvecklingen mellan 2008 och 2009 Figur 17: Utvecklingen mellan 2007 och 2008 Framgångsfaktor Sveriges relativa effektivitetsfördelar It i produkter och processer Forsknings- och innovationssystemet Kompetensförsörjning Attityd till Sveriges förmåga att använda it Figur 17 visar läget för Scorecard.se 2007 till Global Competitive Index (GCI) som mäter internationell konkurrenskraft placerar även i år Sverige på fjärde plats efter Schweiz, USA och Singapore låg Sverige på nionde plats. Kompositindexet består av både offentlig statistik och enkäter och uppdateras årligen av World Economic Forum. Faktorer som bland annat pekas ut som starka för Sverige är vår höga it-mognad och förmåga att använda it i företag, organisationer och privatlivet. Våra it-investeringar mätt i relation till bruttonational produkten (BNP) placerade år 2008 Sverige på andra plats efter Storbritannien. I år mäter vi it-insatsvaror och itinvesteringsvaror i förhållande till BNP. Alltså andelen it i företagens produktion av varor och tjänster, och hur mycket företagen investerar i infrastruktur, hårdvara och mjukvara som syftar till att öka effektiviteten i olika processer. Här är resultatet inte lika entydigt positivt. För att komplettera företagens investeringar mäter vi även it-fou vid universitet och högskolor. Kompetensförsörjning genom utbildning och grundforskning är den faktor i det balanserade styrkortet som skapar den största obalansen. Antalet sökande till högre it-utbildningar har under de senaste åren haft en kraftigt negativ utveckling, 25

26 även om vi ser en förbättring under 2008 och Samtidigt uppvisar andra länder, inte minst de asiatiska, ett mycket snabbt växande antal utexaminerade från högre it-utbildningar i absoluta tal. Kompetensförsörjningen är den framgångsfaktor som ligger först i flödet. Över tid får ett lågt inflöde besvärliga konsekvenser för de framgångsfaktorer som ligger nerströms och är beroende av kompetensförsörjningen. Initiativet VäljIT som drivs av IT&Telekomföretagen inom Almega inom ramen för framgångsfaktorn kompetensförsörjning i Scorecard.se har givit oss en mer detaljerad kunskap om hur våra ungdomar tänker och agerar när det gäller val av högre it-utbildningar och karriärer. Under 2008 och 2009 har den negativa utvecklingen stannat upp och vänt till en mer positiv trend samtidigt som viktiga initiativ som till exempel VäljIT fortsätter. Mätaren visar alltså en svagt positiv utveckling av mätetalet från 2007 till 2009 även om nivån fortfarande är alltför låg. Scorecards attitydundersökning som nu genomförts för tredje året i rad visar att svenskarna är fortsatt mycket positiva till it. Att it är viktigt för Sveriges konkurrenskraft tycker i år 93 procent av svenskarna jämfört med 92 procent förra året. Sverige anses också ha en hög it-kompetens jämfört med andra länder. Sammantaget visar alltså det balanserade styrkortet att även om Sveriges totala position för närvarande upplevs och bedöms som världsledande så finns det ett par fundamentala långsiktiga framgångsfaktorer som skapar obalans. Om inget görs för att ändra trenden kan detta leda till att Sveriges totala it-förmåga och därmed internationella konkurrenskraft och tillväxttakt utvecklas negativt. Det helhetsperspektiv som Scorecard.se presenterar gör det möjligt att spåra och följa obalanser i styrkortet och öka våra möjligheter att i tid sätta in rätt åtgärder. Scorecard.se kommer att följa utvecklingen av samtliga framgångsfaktorer under de närmaste åren och lyfta fram initiativ inom varje framgångsfaktor som kan bidra till en utveckling mot stabila mätetal och att alla mätare står på grönt. 26

27 6. Det fortsatta arbetet Figur 18: ACT for ICT and SWEDEN Styrgrupp Centrala nationella it-intressenter (exempel på stakeholders) Projektledning och kommunikation EIT KIC II-Stiftelsen IVAs projekt IVAs projekt IVAs projekt VäljIT Swedsoft KK-Stiftelsen VINNOVA Scorecard (IT- & Telekomföretagen inom Almega) SICS Arbetet med Scorecard.se bedrivs med en styrgrupp, en programsamordning och de fem framgångsfaktorerna. Ordförande i styrgruppen är Dan Jangblad. Styrgruppen samlas 4 5 gånger per år. Även om hemsidan uppdateras löpande så är den årliga konferensen det tillfälle då utvecklingen presenteras och analyseras. Syftet med årskonferensen är att rikta strålkastaren mot såväl balanser som obalanser i styrkortet och inspirera till insikt, idéer och åtgärder som bidrar till att bibehålla och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft och tillväxt ur perspektivet it. Under 2009 kommer arbetet med Scorecard.se att tas över av IT- & Telekomföretagen inom Almega. Parallellt med detta arbetar IVA med ett nytt större projekt. Det nya projektet ska ansvara för att vara en sammanhållande aktör och nationell arena för kommunikation och opinionsbildning, dels kring its betydelse, och dels för centrala initiativ som drivs, för att Sverige ska fortsätta att vara en ledande it-nation. Det balanserade styrkortet kommer även fortsättningsvis att användas för att mäta, exponera och kommunicera hur Sverige står sig som it-nation, och inom vilka områden det behövs särskilda åtgärder. Det nya projektet föreslås få ett internationellt namn: ACT for ICT and SWEDEN. 27

28 28

29 7. Bilaga Behöriga sökande och antagna till samtliga programutbildningar HT2009, urval 2 Sorterat efter lärosäte Lärosäte Anmälningskod" Utbildningsnamn Antal platser Antal antagna Antal behöriga sökande Blekinge tekniska högskola BTH Basår i digitala medier BTH Civilingenjör i datateknik och elektroteknik BTH Civilingenjör i datateknik och elektroteknik, internationell inrikt ning BTH Civilingenjör i datorsäkerhet BTH Civilingenjör i spel- och programvaruteknik BTH Datateknik/Elektroteknik BTH Digital bildproduktion BTH Digital ljudproduktion BTH Digitala spel BTH Elektroteknik med inriktning mot telekommunikation BTH Högskoleingenjör i datateknik/elektroteknik BTH Informationsteknologi, Halvfart BTH Informationsteknologi, Helfart BTH International Software Engineering BTH IT-säkerhet BTH Litteratur, kultur och digitala medier BTH Magisterprogram i Informatik BTH Magisterprogram i matematisk modellering och simulering BTH Masterprogram i datavetenskap BTH Masterprogram i elektroteknik med inriktning mot telekommunikation/ Internetsystem/ signalbehandling BTH Masterprogram i Informatik BTH Masterprogram i matematisk modellering och simulering BTH Masterprogram i Programvarukvalitet (co-op) BTH Software Engineering 180 hp BTH Spelprogrammering BTH Säkerhetsteknik BTH Webb, internet och programvaruteknik BTH Webb, internet och programvaruteknik BTH Webbutveckling Chalmers tekniska högskola CTH Civiling datateknik CTH Civiling. datateknik, senare del av programmet CTH Civiling. elektroteknik CTH Civiling. elektroteknik, senare del av programmet CTH Civiling. informationsteknik CTH Civiling. informationsteknik, senare del av programmet CTH Dataingenjör CTH Dataingenjör, senare del av programmet CTH Elektroingenjör CTH Elektroingenjör, senare del av programmet Göteborgs universitet GU Complex Adaptive Systems, Master Program GU Computer Science, Master s Programme GU Datavetenskapligt program GU Datorstödd fysikalisk mätteknik GU IT Management, masterprogram GU Lärande, kommunikation och informationsteknologi GU Lärarprogrammet, Lärande, undervisning och IT GU Software Engineering and Management, Bachelor s Programme GU Software Engineering and Management, masterprogram GU Systemvetenskap: IT, människa och organisation, kandidatprogram

30 Lärosäte Anmälningskod" Utbildningsnamn Antal platser Antal antagna Antal behöriga sökande Högskolan Dalarna HDA-H29DV Design av digitala medier HDA-H2949 Digitalbrott och esäkerhet HDA-H292J Magisterprogram i datateknik - tillämpad artificiell intelligens HDA-H2972 Magisterprogram i elektroteknik - reglering av dynamiska system HDA-H29C9 Systemvetenskapliga programmet HDA-H29C9 Systemvetenskapliga programmet HDA-H29CL Utveckling av etjänster Högskolan i Borås HB Dataekonomutbildningen HB IT-tekniker HB Kandidatutbildning i informatik HB Magisterutbildning i elektroteknik - medicinteknik HB Magisterutbildning i informatik HB Master's programme Library and Information Science, Digital library and information services HB Masterutbildning i energi- och materialåtervinning - hållbara tekniska system HB Masterutbildning i informatik med inriktning på co-design av verksamhet och IT HB Masterutbildning: Digitala tjänster - kultur, information & kommunikation HB Systemarkitekturutbildningen HB Systemvetarutbildning HB Utvecklingsingenjör - elektronik och data HB Webbredaktör HB Webbredaktör, distansutbildning Högskolan i Gävle HIG Creative Computer Graphics HIG Dataingenjör HIG Datateknik/Elektroteknik Internetbaserad högskoleingenjörsutbildning, Ingenjör on-line HIG Elektronikingenjör HIG GIS/Geografisk informationsteknik - Geomatikprogrammet HIG Internetteknologi HIG IT-arkitekt - Datavetenskapliga programmet HIG Visiomatik - Datavetenskapliga programmet Högskolan i Halmstad HH Affärssystemprogram - inriktning företagsekonomi HH Affärssystemprogram - inriktning informatik HH CAD-tekniker HH Dataingenjör HH Dataingenjör 180 hp - introduktionstermin HH Datornätverksteknik HH Elektroingenjör HH Elektroingenjör 180 hp - introduktionstermin HH IT-forensik och informationssäkerhet HH Magisterprogram i intelligenta system HH Maskiningenjör - datorstödd produktframtagning HH Masterprogram i inbyggda och intelligenta system HH Masterprogram i Information Technology HH Mekatronikingenjör HH Multimediadesign HH Nätverksdesign och datordrift HH Valfritt informatikprogram HH Webbdesign Högskolan i Jönköping HJ D-Teknik HJ Business and IT Management, kandidatprogrammet HJ Datanätteknik HJ Datateknik med inriktning Inbyggda system HJ Datateknik med inriktning Webbutveckling/Programmering och Datanät HJ Digital visualisering HJ Elektroteknik med inriktning Elektronikdesign HJ Grafisk design och Webbutveckling HJ-MS009 Information Technology and Management Business Development HJ-MS017 Master i Informationsteknik och Management med inriktning Informationsteknik HJ-MS018 Teknologie Master i Elektroteknik med inriktning Inbyggda datorsystem

31 Lärosäte Anmälningskod" Utbildningsnamn Antal platser Antal antagna Antal behöriga sökande Högskolan i Kalmar HK Interaktionsdesign HK Interaktionsdesign (Distans) HK Nätadministration/Systemteknik HK Utvecklare av digitala tjänster HK Utvecklare av digitala tjänster HK Webbprogrammering HK Webbprogrammering (Distans) Högskolan i Skövde HS Dataspelsutveckling - design HS Dataspelsutveckling - grafik/ljud, grafik HS Dataspelsutveckling - grafik/ljud, ljud HS Dataspelsutveckling - programmering HS Datavetenskapligt program HS E-logistik och IT HS Management och IT HS Nätverks- och systemadministration HS Nätverks- och systemadministration HS Serious Games - magisterprogram HS Systemvetare HS Webbutvecklare - programmering Högskolan Kristianstad HKR Datasystemmanagement HKR Datasystemutvecklingsprogrammet HKR Datasystemutvecklingsprogrammet HKR Högskoleingenjör Datateknik HKR Högskoleingenjör Datateknik, med 10 veckors introduktion HKR Interaktiv ljuddesignprogrammet HKR Magisterprogram med inriktning inbyggda datorsystem Högskolan på Gotland HG Avancerad webbprogrammering HG Avancerad webbprogrammering HG Avancerad webbprogrammering HG Datorgrafik och animation HG Speldesign och grafik HG Speldesign och programmering Högskolan Väst HV D-animation och visualisering HV Datateknisk systemutveckling HV Datavetenskap, magisterprogram HV Digitala media för design av upplevelser och lärande HV Nätverksteknik med IT-säkerhet HV Systemutveckling - IT och samhälle, Co-op HV Systemutveckling - IT och samhälle, Co-op HV Systemutveckling - IT och samhälle, Co-op HV Systemutveckling - IT och samhälle, Co-op HV Webmaster Karlstads universitet KAU Dataingenjör: Bred ingång KAU Dataingenjör: Datasäkerhet, Datasäkerhet KAU Dataingenjör: Datavetenskap, Datavetenskap KAU Dataingenjör: Internetteknik, Internetteknik KAU Elektroingenjör KAU GIS-ingenjör (Geografiska informationssystem) KAU Information KAU IT, projektledning och affärssystem KAU IT, projektledning och affärssystem KAU IT-design: Affärssystem och ekonomi, Affärssystem och ekonomi KAU IT-design: Bred ingång KAU IT-design: Systemdesign, Systemdesign KAU IT-design:Programvarudesign, Programvarudesign KAU Lärare, Datakunskap/IKT KAU Webb och multimedia Kungl. Tekniska högskolan KTH Civilingenjör och lärare, Matematik och IT-datateknik KTH Civilingenjörsutb i datateknik KTH Civilingenjörsutb i datateknik, Internationell inriktning KTH Civilingenjörsutb i datateknik, Internationell inriktning, japanska

32 Lärosäte Anmälningskod" Utbildningsnamn Antal platser Antal antagna Antal behöriga sökande KTH Civilingenjörsutb i datateknik, Internationell inriktning, kinesiska KTH Civilingenjörsutb i elektroteknik KTH Civilingenjörsutb i informationsteknik KTH Civilingenjörsutb i informationsteknik, Internationell inriktning KTH Civilingenjörsutb i informationsteknik, Internationell inriktning, japanska KTH Civilingenjörsutb i informationsteknik, Internationell inriktning, kinesiska KTH Civilingenjörsutb i medieteknik KTH Civilingenjörsutb i mikroelektronik KTH Civilingenjörsutb i mikroelektronik, Internationell inriktning KTH Civilingenjörsutb i mikroelektronik, Internationell inriktning, japanska KTH Civilingenjörsutb i mikroelektronik, Internationell inriktning, kinesiska KTH Högsk.ingenjörsutb i datateknik, Haninge, Datateknik, program- och systemutveckling KTH Högsk.ingenjörsutb i datateknik, Haninge, Datornätverk, kommunikation och säkerhet KTH Högsk.ingenjörsutb i datateknik, Kista KTH Högsk.ingenjörsutb i elektronik och datorteknik KTH Högsk.ingenjörsutb i elektroteknik, Södertälje, Elektronik, robotik och mekatronik KTH Kandidatprogram, affärssystem KTH Kandidatprogram, affärssystem KTH Kandidatprogram, informations- och kommunikationsteknik Linköpings universitet LIU Civilingenjör i datateknik LIU Civilingenjör i elektronikdesign LIU Civilingenjör i informationsteknologi LIU Civilingenjör i medieteknik LIU Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik LIU Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationel. Japanska LIU Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationel. Kinesiska LIU Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationel. Kinesiska LIU Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell (Franska) LIU Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell (Spanska) LIU Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell (Tyska) LIU Datavetenskap, kandidatprogram LIU Högskoleingenjör i datateknik LIU Högskoleingenjör i elektronik LIU Innovativ programmering, kandidatprogram LIU IT och management LIU Statistik och dataanalys LIU Systemvetenskap Luleå tekniska universitet LTU Civilingenjör Datateknik LTU Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik LTU Datateknik/elektroteknik LTU Datorgrafik, kandidat LTU Datornätverk LTU Högskoleingenjör Datateknik - Datateknik LTU Högskoleingenjör Datateknik - Mobila System LTU Högskoleingenjör Datateknik/Elektroteknik (ing on-line) LTU Högskoleingenjör Datorspelsutveckling LTU Senare del/högre årskurs på program - Civilingenjör Datateknik Senare del LTU Senare del/högre årskurs på program - Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik - Senare del LTU Systemvetenskap, kandidat LTU Systemvetenskap, kandidat Lunds universitet LU Civilingenjörsutbildning i datateknik LU Civilingenjörsutbildning i elektroteknik LU Civilingenjörsutbildning i informations- och kommunikationsteknik LU Högskoleingenjörsutbildning i datateknik LU Magisterprogram i informationssystem LU Systemvetenskapligt kandidatprogram - design av informationssystem Malmö högskola MAH Affärssystem - Teknik, ekonomi och ledarskap, TELMah MAH Data och telekom - Teknik, ekonomi och ledarskap, TELMah MAH Design och visuell kommunikation MAH Ekonomi och IT - Teknik, ekonomi och ledarskap, TELMah