Utbildningsplan för civilingenjörsutbildning i informationsteknologi (Master of Science in Information and Communication Technology)

Transkript

1 Diarienr: 2003:11 Utbildningsplan för civilingenjörsutbildning i informationsteknologi (Master of Science in Information and Communication Technology) Inrättande Styrelsen för Mitthögskolan har beslutat att från höstterminen 2003 inrätta ett utbildningsprogram med benämningen Civilingenjörsutbildning i informationsteknologi 180 poäng. Utbildningsplanen är fastställd av Programrådet för Civilingenjörsutbildning. Utbildningsplanen gäller fr o m höstterminen Mål Allmänna mål för civilingenjörsexamen (Högskoleförordningen, bilaga 2) För att erhålla civilingenjörsexamen skall studenten ha; tillägnat sig kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen i en sådan omfattning som fordras för att förstå och kunna tillämpa de matematiska och naturvetenskapliga grunderna för det valda teknikområdet, förvärvat kunskaper om och färdigheter i att utforma produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov samt till samhällets mål avseende sociala förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi, förvärvat kunskapsmässiga förutsättningar att, efter något års yrkesverksamhet inom sitt område, självständigt kunna svara för utveckling eller utnyttjande av ny teknik på internationellt konkurrenskraftig nivå. Mål för Mitthögskolans civilingenjörsexamen En civilingenjör med examen från Mitthögskolan skall: ha en konkurrenskraftig, internationellt gångbar utbildning med hög yrkesrelevans, ha tillräckliga kunskaper för att kunna påbörja en forskarutbildning. Utbildningen syftar som helhet till att ge träning i ingenjörsfärdigheter, med betoning på förmåga att söka, inhämta, kritiskt granska och värdera ny kunskap och teknik, identifiera, formulera och lösa tekniska problem, 1

2 tillämpa förvärvad kunskap i tekniskt utvecklings- och förnyelsearbete, utveckla sin yrkeskompetens, kunna använda ingenjörsverktyg, som datorer, program och mätutrustning. Vidare skall den studerande förvärvat kunnande och färdigheter för att fungera i ett samhälleligt och organisatoriskt sammanhang. Detta innefattar träning av förmågan att kommunicera muntligt och skriftligt på svenska och engelska, strukturera och sätta in den egna verksamheten i ett större sammanhang, dvs föra en diskussionen om etiska och moraliska frågor, om genusfrågor, om aspekter på hållbar utveckling och om teknikens samverkan med samhälle, individ och miljö, arbeta både självständigt och i grupp med såväl tekniker som medarbetare från andra discipliner, verka i olika typer av organisationer, utöva ledarskap. En del av utbildningen skall kunna förläggas utomlands för att den studerande skall kunna tillägna sig internationella erfarenheter och få förståelse för andra kulturer. Mål för Mitthögskolans civilingenjörsutbildning i informationsteknologi En civilingenjör i informationsteknologi med examen från Mitthögskolan skall: ha grundläggande kunskaper inom matematik, datateknik, elektronik samt multimedie- och kommunikationssystem, ha kännedom om företagsformer och möjligheterna för nyskapande av företag, ha tillräckliga kunskaper inom human- och naturvetenskap, särskilt sådan kunskap som krävs för utformning av datoriserade tekniska system, ha fördjupade kunskaper inom en specialinriktning inom det informationsteknologiska området. Mål för civilingenjörsexamen i informationsteknologi med inriktning mot elektronik Syfte Studiegången syftar till att ge den kompetens som krävs för att arbeta som konstruktör, projektledare och forskare med bl a följande arbetsuppgifter: Konstruktion av analoga kretsar. Konstruktion av system med både analoga och digitala kretsar. Konstruktion av digitala system. Komponent- och processutveckling i ett halvledarföretag. Utveckling av detektorer, sensorer, mätteknikmetoder och datorsystem för mätsystem. Mål En civilingenjör i informationsteknologi som har följt inriktning Elektronik skall, för att uppfylla de grundläggande kraven i tänkta yrkesroller, kunna: Använda moderna verktyg för elektronikkonstruktion. Modellera och simulera komponenter, kretsar och system. Integrera sensorer och mätsystem för mätning av fysikaliska storheter. Välja optimal arkitektur och teknologi för att implementera ett system. 2

3 Mål för civilingenjörsexamen i informationsteknologi med inriktning mot multimedie- och kommunikationssystem Syfte Området Multimedie- och kommunikationssystem innefattar tekniker för skriftlig, visuell och audiell kommunikation mellan människor. Detta omfattar realtidskommunikation och tidsobunden kommunikation, trådlös och trådbunden kommunikation samt punkt-till-punktkommunikation, masskommunikation och nätverkskommunikation. En civilingenjör inom detta område arbetar på systemnivå i högre grad än med implementering på komponentnivå. Studiegången syftar till att ge den kompetens som krävs för arbete med: utveckling, utvärdering och val av algoritmer och protokoll, planering och design av data- och telekommunikatonsnätverk, kravspecifikation och utvärdering av maskinvaru- och programvarukomponenter som erfordras för framtida multimediala kommunikationsapplikationer. Mål En civilingenjör i informationsteknologi som har följt inriktning Multimedie- och kommunikationssystem skall, för att uppfylla de grundläggande kraven i tänkta yrkesroller: ha mycket goda färdigheter i matematiskt modellbygge och stokastisk simulering av algoritmer, protokoll och system. ha goda kunskaper om algoritmer, protokoll och standarder inom forskning och utveckling. ha grundläggande färdigheter i maskinvaru- och programvaruimplementering av algoritmer. Vara förtrogen med tjänstemarknad, infrastrukturkostnader, utvecklingstrender och aktuella tillämpningar, samt kunna omsätta denna kännedom i problemformuleringar och innovationer. Mål för civilingenjörsexamen i informationsteknologi med inriktning mot datateknik Syfte Studiegången syftar till att ge den kompetens som krävs för att arbeta som konstruktör, projektledare och forskare med bl a följande arbetsuppgifter: Planering och design av datorsystem och nätverk. Utveckling och utvärdering av datorsystem och nätverk. Underhåll, drift och dokumentation av datorsystem och nätverk. Mål En civilingenjör i informationsteknologi som har följt inriktning Datateknik skall, för att uppfylla de grundläggande kraven i tänkta yrkesroller, ha: mycket goda kunskaper i avancerad programmering, programutvecklingsmetodik, databashantering, operativsystem samt kommunikationssystem, goda kunskaper om säkerhet och tillförlitlighet för nätverk, datorsystem och systemutveckling, goda kunskaper om teoretiska aspekter av datateknik, 3

4 god förmåga att använda datorer som verktyg för att lösa problem, styra processer, utföra vetenskapligt arbete samt att kombinera och tillämpa kunskaper och färdigheter från olika ämnesområden, god förmåga att självständigt lösa problem och snabbt inhämta och tillämpa ny kunskap inom det datatekniska området, vara förtrogen med människans roll i system där datorer ingår. Utbildningens organisation Utbildningen ligger under fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik. För utbildningen ansvarar institutionen för informationsteknologi och medier. Förkunskapskrav Grundläggande behörighet samt standardbehörighet E.2.1 eller motsvarande. Deltagande i nedanstående frivilliga kurser rekommenderas inför den första terminens studier. Matematisk preparandkurs, 1 v Datorkunskap (del av ECDL - European Computer Driving Licence), 1 v Utbildningens innehåll Utbildningsprogrammet, som ges på heltid vid Mitthögskolans Campus Sundsvall, omfattar totalt 180 poäng, varav Basblock av gemensamma kurser 48 poäng Kärnkurser 40 poäng Valbara kurser, studiegångar 52 poäng Valbara kurser, fritt val 20 poäng Examensarbete 20 poäng Basblock läses tillsammans med studenter inom civilingenjörsprogrammen i kemi/fiberteknologi och teknisk mekanik och design. Kärnkurser läses av alla studenter inom utbildningsprogrammet civilingenjör i informationsteknologi. Basblock av gemensamma kurser 48 p Matematik Matematisk introduktion 4 p Analys I 4 p Analys II 4 p Analys III, Flervariabelanalys 4 p Linjär Algebra, 4 p Matematisk statistik 4 p Fysik Mekanik I 4 p Elektromagnetism och vågrörelselära I 4 p 24 p 8 p 4

5 Datateknik Grundläggande Datavetenskap 4 p Människa-Miljö-Teknik (MMT) Kommunikation i tal och skrift 4 p Arbetsvetenskap och miljö 4 p Projektledning 4 p 4 p 12 p Kärnkurser 40 p Matematik Diskret matematik 4 p Datateknik Introduktion till programmering 4 p Datastrukturer och algoritmer 4 p Objektbaserad programmering 4 p Introduktion till informationsteknologi 4 p Elektronik Ellära och elektronik 4 p Digitalteknik 4 p Mikrodatorteknik 4 p Multimedie- och kommunikationssystem 4 p Företagsekonomi Introduktion till Företagsekonomi 4 p 4 p 16 p 16 p 4 p Valbara kurser 72 poäng De kurser som ingår i civilingenjörsprogrammet samlas i ämneskorgar. En ämneskorg är de kurser inom ett eller flera närliggande ämnen, som är godkända av Programrådet för civilingenjörsutbildning. Ämneskorgarnas innehåll framgår av bilaga 2. De ämneskorgar (bilaga 2), som för närvarande finns är matematik, fysik, Människa-Miljö-Teknik, (MMT), elektronik, multimedie- och kommunikationssystem, datateknik, industriell ekonomi, 5

6 Av 72 poäng valbara kurser, som ingår i civilingenjörsprogrammet, skall minst 52 poäng väljas bland kurserna i ämneskorgarna, (undantaget är kurserna i ämneskorg MMT). 20 poäng kan väljas helt fritt bland ämneskorgar,och andra kurser på Mitthögskolan eller andra universitet och högskolor i landet eller utomlands. Det finns tre rekommenderade studiegångar, som var och en ger en specifik inriktning i examensbenämningen, (se ingående kurser i bilaga 1): Elektronik, Multimedie- och kommunikationssystem, Datateknik, Kurserna i dessa studiegångar ges under förutsättning av tillräckligt antal studerande. En studiegång för Industriell Ekonomi planeras, under förutsättning av vederbörliga beslut. Att följa en rekommenderad studiegång innebär att den studerande läser de obligatoriska kurserna som anges för varje studiegång, samt fyller upp med ytterligare kurser upp till minst 52 p ur valfri ämneskorg, (dock ej MMT) och därtill ytterligare 20 p kurser enligt fritt val. Den studerande som följer en sådan rekommenderad studiegång får en civilingenjörsexamen i informationsteknologi med inriktning enligt vald studiegång. Den studerande kan även välja att plocka ihop sin egen studiegång genom att läsa 52 p ur valfria ämneskorgar, (dock ej MMT). För dessa studenter måste den individuella studieplanen godkännas av Programrådet för Civilingenjörsutbildning. I studieplanen skall ett examensarbete ingå. Den examinator som ansvarar för detta lämnar förslag till Programrådet vilka kurser som måste föregå examensarbetet. Vid prövningen beaktas att den individuella studieplanen uppfyller de mål/delmål som fastställts för en eller flera av de rekommenderade studiegångarna. Den studerande erhåller då civilingenjörsexamen i informationsteknologi utan inriktning. Examensarbete 20 p I utbildningen ingår ett examensarbete om 20 poäng, som skall utföras på fördjupningsnivå, (C/D). I detta skall den studerande enskilt, eventuellt tillsammans med en annan studerande, behandla en given uppgift och redovisa resultatet och därvid visa sin förmåga att tillämpa de kunskaper och färdigheter som har förvärvats under studietiden. Ansökan om påbörjande av examensarbetet behandlas tidigast när den studerande genomgått utbildningen med godkända kurser omfattande minst 130 poäng. Undervisning och examination Undervisningen, som ges i form av heltidsstudier, består av föreläsningar, lektioner, övningar, projekt, laborationer och seminarier. Seminarier, laborationer och projektarbeten är obligatoriska. En betydande del av den kurslitteratur som ingår i utbildningen är skriven på engelska. Examination sker genom tentamen, inlämningsuppgifter (projekt), PM-skrivande, obligatoriska övningar, laborationer och examensarbete. Betyg sätts på varje kurs i programmet, normalt med betygsskala U, 3, 4 eller 5. 6

7 Spärrar i utbildningen För att få studera vidare i de högre årskurserna utan restriktioner skall den studerande vid inledningen av årskurs 2 uppnått minst 30 poäng från kurser i årskurs 1. Studerande som ej uppfyller detta krav skall kontakta institutionens studievägledare för individuell studieplanering Urvalsregler Urvalet sker enligt högskoleförordningen och Mitthögskolans antagningsordning. Examensbenämning Examensbenämning är Civilingenjörsexamen i informationsteknologi eller Civilingenjörsexamen i informationsteknologi med inriktning mot elektronik/multimedie- och kommunikationssystem/datateknik. Den engelska översättningen är Degree of Master of Science in Information and Communication Technology eller Degree of Master of Science in Information and Communication Technology with specialization in Electronics/Multimedia- and Communication Systems/Computer Science. Övrigt Civilingenjörsprogrammet är lokaliserat till Campus Sundsvall. För vissa fördjupningskurser kan undervisning komma att ske på distans från andra Campusorter inom Mitthögskolan. Under studietiden kan kursernas namn, innehåll, nivå, poängfördelning och placering i tiden genomgå förändringar. Den studerande har möjligheter att välja kurser under studietiden. Hur valet skall genomföras samt aktuellt kursutbud i ämneskorgar för läsåret meddelas lokalt. För att antas till en valbar kurs gäller att den studerande skall vara behörig. Valbara kurser kan ställas in vid för få sökande. För att bättre kunna följa utbildningen i högre årskurser och som förberedelse för examensarbetet rekommenderas den studerande att genomföra minst två sammanhållna praktikperioder omfattande åtminstone 6 veckor vardera inom sådan yrkesverksamhet som programmet förbereder för. Mitthögskolan har ett mentorsprogram som innebär att företag knutna till mentorsprogrammet förbinder sig att erbjuda lämpliga praktikplatser. För att bereda studenter möjlighet till utlandsstudier inom civilingenjörsprogrammet finns en särskild handläggare med inriktning mot internationellt studentutbyte. Utbildnings- och forskningsbyrån har granskat och godkänt texten om förkunskapskrav, urvalsregler och examensbenämning,

8 Bilaga 1 till Utbildningsplan för Civilingenjörsutbildning i informationsteknologi Inriktningar För närvarande finns tre rekommenderade studiegångar, som var och en ger en specifik inriktning i examensbenämningen: Elektronik Multimedie- och kommunikationssystem, Datateknik En inriktning inom Industriell Ekonomi planeras, under förutsättning av vederbörliga beslut. Att följa en studiegång innebär att den studerande läser de obligatoriska kurserna som anges för varje studiegång, (se nedan), samt fyller upp med ytterligare kurser upp till minst 52 p ur valfri ämneskorg, (dock ej MMT). Elektronik Syfte Studiegången syftar till att ge den kompetens som krävs för att arbeta som konstruktör, projektledare och forskare med bl a följande arbetsuppgifter: Konstruktion av analoga kretsar. Konstruktion av system med både analoga och digitala kretsar. Konstruktion av digitala system. Komponent- och processutveckling i ett halvledarföretag Utveckling av detektorer, sensorer, mätteknikmetoder och datorsystem för mätsystem Mål En civilingenjör i informationsteknologi som har följt den rekommenderade studiegången Elektronik skall, för att uppfylla de grundläggande kraven i tänkta yrkesroller, kunna: 1. Använda moderna verktyg för elektronikkonstruktion. 2. Modellera och simulera komponenter, kretsar och system. 3. Integrera sensorer och mätsystem för mätning av fysikaliska storheter. 4. Välja optimal arkitektur och teknologi för att implementera ett system. 8

9 Obligatoriska kurser Matematik Serier och transformer, 4 p Elektronik a) Digitalkonstruktion, 4 p b) Analog elektronik, 4 p c) Tillämpad elektronikkonstruktion, 4 p d) Inbyggda system, 4 p e) Elektronikkonstruktion - projekt, 4 p f) Modellering och simulering, 4 p g) Modellering och simulering projekt, 4 p h) Sensorer och mätteknik, 4 p i) Introduktion till halvledarteknik, 4 p Multimedie- och kommunikationssystem j) Signaler och system 4 p 44 p 4 p 36 p 4 p Målverifiering Tabellen nedan visar hur målen för studiegången Elektronik täcks in av de obligatoriska kurserna. Mål/Kur s a b c d e f g h i J Rekommenderade breddnings- och fördjupningskurser Elektronik Elektroniksystemkonstruktion I, 10 p Elektroniksystemkonstruktion II, 10 p Högfrekvensteknik, 10 p Halvledarteknik I, 10 p Halvledarteknik II, 10 p Fiberoptik, 8 p Analog CMOS konstruktion, 10 p Fördjupningskurserna inom elektronik ges på projektorienterad form. 9

10 Examensarbete, 20 p Examensarbete kan utföras inom t ex Analog konstruktion VLSI- konstruktion, Konstruktion av inbyggda system Processning av halvledarkomponenter Utveckling av mätsystem Simulering av komponenter och system 10

11 Multimedie- och kommunikationssystem Syfte Området Multimedie- och kommunikationssystem innefattar tekniker för skriftlig, visuell och audiell kommunikation mellan människor. Detta omfattar realtidskommunikation och tidsobunden kommunikation, trådlös och trådbunden kommunikation samt punkt-till-punktkommunikation, masskommunikation och nätverkskommunikation. En civilingenjör inom detta område arbetar på systemnivå i högre grad än med implementering på komponentnivå. Studiegången syftar till att ge den kompetens som krävs för arbete med: utveckling, utvärdering och val av algoritmer och protokoll, planering och design av data- och telekommunikatonsnätverk, kravspecifikation och utvärdering av maskinvaru- och programvarukomponenter som erfordras för framtida multimediala kommunikationsapplikationer. Mål En civilingenjör i informationsteknologi som har följt den rekommenderade studiegången Multimedie- och kommunikationssystem skall, för att uppfylla de grundläggande kraven i tänkta yrkesroller: 1. ha mycket goda färdigheter i matematiskt modellbygge och stokastisk simulering av algoritmer, protokoll och system, 2. ha goda kunskaper om algoritmer, protokoll och standarder inom forskning och utveckling, 3. ha grundläggande färdigheter i maskinvaru- och programvaruimplementering av algoritmer, 4. Vara förtrogen med tjänstemarknad, infrastrukturkostnader, utvecklingstrender och aktuella tillämpningar, samt kunna omsätta denna kännedom i problemformuleringar och innovationer. Obligatoriska kurser Matematik Serier och transformer, 4 p Datateknik a) Operativsystem, 4 p b) Datornät, 4 p c) Distribuerade system, 4 p Multimedie- och kommunikationssystem d) Signaler och system, 4 p e) Digital kommunikation, 4 p f) Signalteori, 4 p g) Video- och ljudbehandling, 4 p h) Stokastisk simulering, 4 p i) Telesystem, 4 p 40 p 4 p 12 p 24 p 11

12 Målverifiering Tabellen nedan visar hur målen för studiegången Multimedie- och kommunikationssystem täcks in av de obligatoriska kurserna. Mål/Kurs a b c d e f g h i Rekommenderade breddnings- och fördjupningskurser Elektronik Elektronikkonstruktion projekt I, 4 p Datateknik Internetprogrammering, 4 p Nätverksövervakning och säkerhet, 4 p Informationssäkerhet, 4 p Nätverkskonstruktion, 4 p Multimedie- och kommunikationssystem Datorgrafik, 4 p Interaktiv multimedia, 4 p Virtuella nätverksmiljöer, 4 p Tillämpad signalbehandling, 4 p Tjänstekvalitet för multimedia över nätverk, 4 p Examensarbete, 20 p Examensarbete kan utföras inom t ex Datornät Digital kommunikation Multimediateknik Signal- och bildbehandling Telesystem Trådlös kommunikation 12

13 Datateknik Syfte Studiegången syftar till att ge den kompetens som krävs för att arbeta med bl a följande arbetsuppgifter: Planering och design av datorsystem och nätverk, Utveckling och utvärdering av datorsystem och nätverk, Underhåll, drift och dokumentation av datorsystem och nätverk. Mål En civilingenjör som har följt den rekommenderade studiegången i Datateknik skall, för att uppfylla de grundläggande kraven i tänkta yrkesroller 1. ha mycket goda kunskaper i avancerad programmering, programutvecklingsmetodik, databashantering, operativsystem samt kommunikationssystem, 2. ha goda kunskaper om säkerhet och tillförlitlighet för nätverk, datorsystem och systemutveckling, 3. ha goda kunskaper om teoretiska aspekter av datateknik, 4. ha god förmåga att använda datorer som verktyg för att lösa problem, styra processer, utföra vetenskapligt arbete samt att kombinera och tillämpa kunskaper och färdigheter från olika ämnesområden, 5. ha god förmåga att självständigt lösa problem och snabbt inhämta och tillämpa ny kunskap inom det datatekniska området, 6. vara förtrogen med människans roll i system där datorer ingår. Obligatoriska kurser Matematik Predikatlogik, 4p Datateknik a) Objektorienterad analys och design, 4 p b) Databaser, design och programmering, 4 p c) TCP/IP-nät, 4 p d) Operativsystem, 4 p e) Programspråksteori, 4 p f) Distribuerade system, 4 p g) Beslutsanalys, 4 p h) Artificiell intelligens, 4 p i) Programmeringsmetodik, 4 p j) Människa Dator Interaktion, 4 p k) Nätverksövervakning och säkerhet, 4 p 48 p 4 p 44 p 13

14 Målverifiering Tabellen nedan visar hur målen för studiegången Datateknik täcks in av de obligatoriska kurserna. Mål/Kurs a b c d e f g h i j k Rekommenderade breddnings- och fördjupningskurser Matematik Serier och transformer, 4 p Numerisk analys, 4 p Datateknik Kompilatorteknik, 4 p Distribuerade system, design, 5 p Logikprogrammering, 4 p Nätkonstruktion, 4 p Grafiska användargränssnitt, 4 p Webbanvändbarhet, 10 p Internet programmering, 4 p Reglersystem, 4 p Objektorienterad programmering 4 p Informationssäkerhet, 4 p Fiberteknologi Digital tryckteknik, 4 p Färgstyrning och perception, 4 p Papperskunskap och efterbearbetning, 4 p Multimedie- och kommunikationssystem Signaler och system, 4 p Människa-Miljö-Teknik IT-juridik och arbetsrätt, 5 p 14

15 Examensarbete, 20 p Examensarbete kan utföras inom t ex Nätverkssystem, Programvaruteknik. 15

16 Bilaga 2 till Utbildningsplan för Civilingenjörsutbildning i informationsteknologi Ämneskorgar De kurser som ingår i civilingenjörsprogrammet samlas i ämneskorgar. En ämneskorg innehåller de kurser inom ett eller flera närliggande ämnen, som är godkända av Programrådet för civilingenjörsutbildning. De ämneskorgar, som för närvarande finns, är matematik, fysik, Människa-Miljö-Teknik, (MMT), elektronik, multimedie- och kommunikationssystem, datateknik, industriell ekonomi, Ämneskorg Datateknik Ämneskorgen datateknik innehåller datakurserna i bas- och kärnblock (*), de obligatoriska datakurserna för rekommenderade studiegångar samt ämnets fördjupnings- och breddningskurser. Ämnestillhörigheten för kurser i denna ämneskorg är Datateknik. Artificiell intelligens, 4 p Beslutsanalys, 4 p Databaser, design och programmering, 4 p Datastrukturer och algoritmer, B (*) 4 p TCP/IP-nät, 4 p Datorkunskap, X (*) 1 p Distribuerade system, design 5 p Distribuerade system, 4 p Grafiska användargränssnitt, 4 p Grundläggande Datavetenskap, A (*) 4 p Webbanvändbarhet, 10 p Internet programmering, 4 p Introduktion till informationsteknologi, A (*) 4 p Informationssäkerhet, 4 p Kompilatorteknik, 4 p Reglersystem, 4 p Logikprogrammering, 4 p Människa Dator Interaktion 4 p Nätkonstruktion, 5 p Nätverksövervakning och säkerhet, 4 p Objektorienterad analys och design, 4 p Objektorienterad programmering, 4 p 16

17 Objektbaserad programmering, (*) 4 p Operativsystem 4 p Introduktion till programmering, A (*) 4 p Programmeringsmetodik 4 p Programspråksteori, 4 p Ämneskorg Fysik Ämneskorgen fysik innehåller fysikkurserna i basblocket, de obligatoriska fysikkurserna (*) för rekommenderade studiegångar samt ämnets fördjupnings- och breddningskurser. Mekanik I, (*) 4 p Mekanik II, 5 p Elektromagnetism och vågrörelselära I, (*) 4 p Elektromagnetism och vågrörelselära II, 5 p Modern fysik, 4 p Termodynamik, 5 p Kvantmekanik, 5 p Fasta tillståndets fysik, 5 p Laserfysik/optisk fysik, 5 p Molekylspektroskopi, 5 p Ämneskorg Elektronik Ämneskorgen elektronik innehåller elektronikkurserna i bas- och kärnblock (*), de obligatoriska elektronikkurserna för rekommenderade studiegångar samt ämnets fördjupnings- och breddningskurser. Analog CMOS konstruktion, 10 p Analog elektronik, 4 p Digitalkonstruktion, 4 p Digitalteknik, (*) 4 p Elektronikkonstruktion - projekt, 4 p Elektroniksystemkonstruktion I, 10 p Elektroniksystemkonstruktion II, 10 p Ellära och elektronik, (*) 4 p Fiberoptik, 8 p Halvledarteknik I, 10 p Halvledarteknik II, 10 p Högfrekvensteknik, 10 p Inbyggda system, 4 p Introduktion till halvledarteknik, 4 p Mikrodatorteknik, (*) 4 p Modellering och simulering projekt, 4 p Modellering och simulering, 4 p Sensorer och mätteknik, 4 p 17

18 Tillämpad elektronikkonstruktion, 4 p Ämneskorg Industriell Ekonomi Ämneskorgen industriell ekonomi innehåller ämnets kurser i bas- och kärnblock (*), obligatoriska kurser för rekommenderade studiegångar samt ämnets fördjupnings- och breddningskurser. Företagsekonomi A, Introduktion till Företagsekonomi, A (*) 4 p Övriga kurser fastställes senare. Ämneskorg Matematik Ämneskorgen matematik innehåller matematikkurserna i bas- och kärnblock (*), de obligatoriska matematikkurserna för rekommenderade studiegångar samt ämnets fördjupningsoch breddningskurser. Ämnestillhörigheten för dessa kurser är Matematik. Matematisk introduktionskurs, A (*) 4 p Analys I, A (*) 4 p Analys II, A (*) 4 p Analys III, Flervariabelanalys, B (*) 4 p Diskret matematik, A (*) 4 p Linjär Algebra, A (*) 4 p Matematisk statistik, A (*) 4 p Komplex analys, 5 p Numerisk analys, 4 p Predikatlogik, 4 p Serier och transformer, 4 p Serier och differentialekvationer, 5 p Beräkningsmatematik, 5 p 18

19 Ämneskorg Multimedie- och Kommunikationssystem Ämneskorgen Multimedie- och Kommunikationssystem innehåller ämnets kurser i bas- och kärnblock (*), obligatoriska kurser för rekommenderade studiegångar samt ämnets fördjupningsoch breddningskurser. Ämnestillhörigheten för följande kurser är datateknik: Datorgrafik, 4 p Interaktiv multimedia, 4 p Tjänstekvalitet för multimedia över nätverk, 4 p Virtuella nätverksmiljöer, 4 p Videotransmission och bildförbättring, 4 p (**) Ämnestillhörigheten för följande kurser är elektroteknik: Digital kommunikation C, 4 p Multimedie- och kommunikationssystem B, (*) 4 p Nätteori C, 4 p Kodningsteori D, 4 p (**) Radiosystem D, 4 p Signaler och system B, 4 p Signalteori C, 4 p Signalteori, fördjupning, 4 p (**) Stokastisk simulering, 4 p Telesystem D, 4 p Tillämpad signalbehandling C, 4 p Video- och ljudbehandling, 4 p (**) Erbjuds ej varje år 19

20 Ämneskorg Människa-Miljö-Teknik (MMT) Kommunikation I sin egenskap av ledare och chef måste i en civilingenjörs yrkeskompetens ingå förmåga att använda svenska språket i tal och skrift på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. I civilingenjörsutbildningen ingår därför en obligatorisk grundläggande kurs i kommunikation i tal och skrift, som förbereder den studerande för de krav på effektiv kommunikation som utbildning och yrkesliv ställer. Den studerande studerar faktorer som hindrar respektive underlättar kommunikation i samtal, i muntliga presentationer och i skriftlig dokumentation. Den studerande tränas även att använda olika medier för informationssökning och informationsbearbetning. Ledarskap och arbetsmiljö Civilingenjören kommer, i stor utsträckning, att i sitt yrkesverksamma liv utöva ledarskap. I civilingenjörsutbildningen ingår därför en obligatorisk kurs, Projektledning 4 p, som ger den studerande möjlighet att förvärva grundläggande kunskaper och färdigheter i projektarbete, grundläggande kunskaper i ledarskap och medarbetarskap, kunskaper om olika ekonomi- och kvalitetssystem, färdigheter i projektplanering och projektstyrning samt förståelse för samspelet mellan linje- och projektorganisation. Kursen Arbetsvetenskap och miljö 4 p, behandlar bl a arbetets organisation och miljö, juridiska frågor, skyddsfrågor, som är av väsentlig betydelse för utövande av ledarskap. För de studenter, som så önskar, finns en praktiskt inriktad kurs i ledarskap, Ledarskap 5 p, som valbar kurs. Kursen Ledarskap 5 p innehåller en teoretisk påbyggnad på kurserna Projektledning och Arbetsvetenskap och miljö, men en stor del ska vara de erfarenheter av seminarier (se nedan) och det projektarbete som ingår i kursen. I denna kurs får studenten en extern handledare och mentor, t ex en företagsledare i mentorsgruppen för civilingenjörsutbildningen, som handleder studenten under projektarbetet. Projektarbetet, i form av ett utredningsuppdrag, skall belysa en problemställning med anknytning till ledarskap. Etik, moral och genus Inom ramen för den valbara kursen Ledarskap 5 p, arrangeras minst fyra temaseminarier per läsår som diskuterar bl a etik, moral, genus, ledarskap, arbetsmiljö och hållbar utveckling i ett ingenjörsperspektiv. De studenter, som läser kursen Ledarskap 5 p, ska aktivt delta i att arrangera minst ett temaseminarium, som diskuterar dessa frågor i ett ingenjörsperspektiv under sin studietid. Deltagande i dessa seminarier ska vara obligatoriska för studerande på kursen, men även övriga civilingenjörsstudenter inbjudes. De i ämneskorgen MMT obligatoriska kurserna introducerar en diskussion om etik, moral och hållbar utveckling där tekniken samverkar med samhälle, individ och miljö för att ge civilingenjören förutsättningar att strukturera och sätta in den egna verksamheten i ett större sammanhang. För att få en varaktig behållning skall dessa viktiga frågeställningar återkomma under utbildningen som genomgående röd tråd och hållas vid liv genom att kurserna i civilingenjörsutbildningen anlägger ämnets perspektiv på etik, moral, genus och hållbar utveckling. Frågeställningarna återkommer även på ett samlat sätt i form av seminarier arrangerade av kursen Ledarskap 5 p, ibland med inbjudna gäster. 20

21 Vetenskapsteori och metodik För att ge civilingenjören ett vetenskapligt förhållningssätt som redskap för att reflektera över, utveckla och förnya yrkesrollen introduceras vetenskapsteori och metodik i två valbara kurser Forsknings- och utredningsmetodik, 4 p samt Filosofi - vetenskapsteori, 5 p. Den förstnämnda rekommenderas för studerande med en mångvetenskaplig inriktning. Kurser i ämneskorg Människa-Miljö-Teknik De i civilingenjörsutbildningen obligatoriska kurserna i ämneskorg MMT är markerade med (*). Kommunikation i tal och skrift, (*) 4 p Arbetsvetenskap och miljö, (*) 4 p Projektledning, (*) 4 p Ledarskap 5 p Forsknings- och utredningsmetodik, med vetenskapsteori 4 p Filosofi, Vetenskapsteori, 5 p Engelska med teknisk inriktning, muntlig framställning, 4 p Medier och kommunikation, Organisation och kommunikation 5 p Medier och kommunikation, Kommunikationsteori 5 p Medier och kommunikation, Strategisk kommunikation 5 p Sociologi, Ledarskap och organisationsutveckling, 10 p Sociologi, Kaos och social kompetens, 10 p Socialt arbete, Könsteoretisk grundkurs - Villkor och kön, 5 p Psykologi, Individ - teknikinteraktion, A, 10 p Rättsvetenskap A, Juridisk översiktskurs, 10 p IT juridik och arbetsrätt, 5 p Miljövetenskap A, Miljöstyrning, 5 p Maskinteknik A, Kvalitetsteknik, 5 p Maskinteknik B, Kvalitetsteknik, 5 p Undersökningsmetodik och projektdesign, 10 p Vill den studerande utöver de obligatoriska kurserna, markerade med (*) ovan, läsa ytterligare kurser i ämneskorg MMT kan 20 p fritt val utnyttjas för att välja bland ett urval rekommenderade kurser i MMT ämneskorg, eller helt fritt. Det innebär lägst 12 p och högst 32 p MMT-kurser. Till detta tillkommer den för IT obligatoriska kärnkursen Introduktion till Företagsekonomi 4 p, vilket innebär lägst 16 p icke-tekniska kurser för det programmet. 21