Föräldraträning via Internet: Hjälp till självhjälp för föräldrar till barn med normbrytande beteenden.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föräldraträning via Internet: Hjälp till självhjälp för föräldrar till barn med normbrytande beteenden."

Transkript

1 Institutionen för psykologi Psykoterapeutprogrammet, Vetenskapligt arbete HT 2010 Föräldraträning via Internet: Hjälp till självhjälp för föräldrar till barn med normbrytande beteenden. Gabrielle Holmström & Roger Olsson Handledare: Ata Ghaderi Biträdande handledare: Pia Enebrink Examinator: Timo Hursti 1

2 Ett stort tack till Alla föräldrar som deltagit i Kometprogrammet. Ni gjorde studien möjlig! Vår handledare Ata Ghaderi som delat med sig av sin ovärderliga kunskap om forskningsmetodik och statistik. Pia Enebrink som introducerat oss i användningen av de diagnostiska instrumenten. Martin Forster som utvecklat programmet. Våra egna familjer som väntat tålmodigt på att vi skall få mer tid att tillbringa med dem. 2

3 Sammanfattning Barn med tidig debut av normbrytande beteende så som trots och aggressivitet löper en ökad risk för att utveckla ihållande beteendeproblem och psykisk ohälsa. Tidig intervention med hjälp av föräldraträningsprogram (PMT) är den behandling som rekommenderas för barn under 12 år. Ett svenskt föräldraträningsprogram som har dokumenterat god effekt är Kometprogrammet. Effekten av en internetbaserad version av Komet, ikomet, undersöktes i en randomiserad kontrollerad studie, där 36 familjer med barn 3-11 år med normbrytande beteenden deltog. Behandlingen pågick i tio veckor och bestod av sju avsnitt med information, videomodellering, tillgång till chat-forum, samt konkreta hemuppgifter att utföra dagligen. Deltagarna dokumenterade sina hemuppgifter i en dagbok och erhöll varje vecka feedback via mail från sin familjeguide. Resultatet visade på en minskning av normbrytande beteende hos de barn där föräldrarna deltagit i ikomet. Likaså minskade dessa föräldrars skattning av upplevt problem gällande barnens beteenden. Vissa positiva effekter på föräldrarnas beteenden och attityder gällande uppfostran kunde påvisas. Däremot kunde varken en minskning av barnens emotionella symptom eller en ökning av prosociala beteenden påvisas i denna studie. En anledning till detta kan vara att barnen i studien hade emotionella symptom och prosociala beteenden inom normalvariationen. En relativt stor del av deltagarna klarade att genomföra hela behandlingsprogrammet på utsatt tid, vilket innebar ett betydligt lägre bortfall än vad som är vanligt i studier av psykologisk behandling av familjer. Resultatet indikerar att internetbaserad Komet -ikomet- är ett bra behandlingsalternativ vid normbrytande beteenden. Nyckelord: Föräldraträning, Normbrytande beteende, Komet, Trotssyndrom, Internetbehandling 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Normbrytande beteende Uppförandestörning Trotssyndrom Varför uppstår normbrytande beteende? Uppfostran och föräldrastil Parent management training (PMT) KOMET- ett svenskt föräldraträningsprogram Forskningsstöd för Komet Bristande tillgänglighet och stora avhopp från gruppbehandlingen Internetbehandling Lärdomar från tidigare behandlingar med internet Internetversion av föräldrakomet Metod Design Undersökningsdeltagare Population och urval Bortfall och avhopp Material Instrument Intervention Procedur Statistiska analyser Resultat

5 Jämförelser vid förmätning Resultat på beroendemått Diskussion Minskad förekomst av normbrytande beteenden Större förändring av föräldrarnas upplevelse av barnens beteende Oförändrat liten förekomst av emotionella symptom Oförändrat hög förekomst av prosociala beteenden Förändringar av föräldrarnas beteenden och attityder angående uppfostran Metoddiskussion Resultat i förhållande till tidigare forskning Bra följsamhet i behandlingen Studiens generaliserbarhet Förslag till kostnadseffektivisering av programmet Framtida studier Referenser

6 Bakgrund Normbrytande beteende Det är vanligt att barn under kortare perioder under barndomen uppvisar normbrytande beteenden. Detta innebär att barnet bryter mot de normer och regler som gäller för en viss miljö eller situation. Beteendet kan vara aggressivt mot människor och djur, eller ickeaggressivt och ta sig uttryck i form av skolk, trots, lögnaktighet, stöld och skadegörelse. För det stora flertalet barn avtar och försvinner beteendeproblemen av sig själva utan att några insatser behövs, men för en relativt stor andel barn blir dessa beteendemönster långvariga och problematiska (Andershed & Andershed, 2005). Uppförandestörning Internationella studier har visat att för mellan en och tio procent av normalbefolkningen är det normbrytande beteendet så utpräglat och ihållande att det orsakar en tydlig funktionsnedsättning. I dessa fall uppfyller barnet kriterierna för diagnosen uppförandestörning (conduct disorder, CD) (Andershed & Andershed, 2005; DSM-IV-TR; APA 2000). För de barn vars uppförandestörning debuterat tidigt under barndomsåren (innan tio års ålder) är prognosen dålig. Dessa barn löper betydligt större risk för fortsatt normbrytande beteende jämfört med de där debuten skett under tonårstiden (DSM-IV-TR; APA 2000; Loeber, Burke, Lahey, Winters & Zera, 2000). Ungefär hälften av pojkarna och en femtedel av flickorna med tidig debut av normbrytande beteende uppvisar kriminellt beteende i vuxen ålder. Så många som 84% uppvisar någon typ av psykiatrisk diagnos som vuxna. Dessutom löper de ökad risk för låg utbildning, missbruk, arbetslöshet, instabila parrelationer, brister i sitt sociala nätverk och konfliktfyllda familjerelationer i vuxen ålder. För de barn som utvecklar ett normbrytande beteende efter tio års ålder ser prognosen betydligt bättre ut (Andershed & Andershed, 2005; DSM-IV-TR; APA, 2000). Trotssyndrom Det finns en lindrigare form av normbrytande beteende hos barn, som framför allt består av ett ihållande negativistiskt, olydigt, trotsigt och hotfullt beteende gentemot auktoritetsfigurer. Dessa barn kan lätt tappa humöret, argumentera med föräldrar, aktivt bryta mot regler och 6

7 uppmaningar, reta andra och skylla ifrån sig. När dessa beteenden förekommer under längre tid och betydligt mer än hos andra barn i åldersgruppen uppfyller barnet diagnosen trotssyndrom (oppositional defiant disorder, ODD). Mellan två och sexton procent i normalpopulation har bedömts uppfylla kriterierna för denna diagnos (DSM-IV-TR; APA, 2000). Ett barn som utvecklat trotssyndrom i tidig ålder löper en ökad risk för att senare utveckla såväl uppförandestörning som ångest, depression och missbruk. Flickor med trotssyndrom har även en ökad risk för att genomföra suicid senare i livet (Burke, Loeber, Lahey & Rathouz, 2005; Loeber et al., 2000). Även barn som inte uppfyller kriterier för någon av ovanstående diagnoser, kan ha ett så störande, stökigt och oppositionellt beteende att det leder till en försämrad förmåga att fungera i vardagen eller ett påtagligt lidande för barn och föräldrar. I Sverige såväl som i andra delar av västvärden är normbrytande beteende hos barn en av de vanligaste orsakerna till att man söker hjälp hos till exempel barn- och ungdomspsykiatrin (Garland et al., 2001; Kopp & Gillberg, 2003). Varför uppstår normbrytande beteende? Det finns ingen enhetlig förklaring till varför barn utvecklar normbrytande beteenden. En mängd olika utvecklingsvägar kan leda till sådana beteendemönster. Ett flertal riskfaktorer på såväl individ-, familje- som samhällsnivå påverkar barnets utveckling (Burke, Loeber & Birmaher, 2002). Många studier visar på att både arv och miljö har betydelse för utvecklandet av normbrytande beteenden i barndomen (Andershed & Andershed, 2005). Det som skiljer högriskbarn från lågriskbarn är inte exponeringen för enstaka riskfaktorer utan snarare att de utsatts för flera riskfaktorer samtidigt och på flera nivåer. Ju fler riskfaktorer som är närvarande desto högre är risken för utvecklandet av normbrytande beteende. Ledande teorier pekar på dels faktorer hos barnet, dels föräldrarnas egenskaper och uppfostringsmetoder, samt kontakten mellan föräldrar och barn som de mest betydelsefulla riskfaktorerna för utveckling av normbrytande beteenden (Andershed & Andershed, 2005; Burke et al., 2002). 7

8 Uppfostran och föräldrastil En inflytelserik teori om hur föräldrars beteende kan vidmakthålla barns normbrytande beteende är Pattersons teori om tvingande familjeinteraktioner ( coercion theory ) (Andershed & Andershed, 2005). Den beskriver hur barnet använder tvingande metoder (skriker, slåss och hotar) för att få sin vilja igenom och slippa undan vissa situationer. Föräldrarna i sin tur, vidmakthåller oavsiktligt barnens beteende genom att låta barnet få sin vilja igenom när det är aggressivt och våldsamt. Barnen lär sig på så sätt att tvingande samspelsmönster med omgivningen är kortsiktigt effektivt och använder sig allt mer av detta. Det aggressiva beteendet leder dock till svårigheter att etablera och upprätthålla sociala relationer med andra, vilket bland annat leder till att det aggressiva barnet avvisas av sina kamrater. Umgängeskretsen begränsas efterhand till kamrater som accepterar, och själva ägnar sig åt, normbrytande beteende. I dessa umgängeskretsar uppskattas det aggressiva beteendet och blir således ytterligare förstärkt. Ju längre tiden går desto svårare blir det att bryta detta beteendemönster. Flera studier visar att bristande föräldraskap är relaterat till normbrytande beteende medan bra föräldraskap minskar risken för att barnet utvecklar normbrytande beteenden även då det exponeras för andra riskfaktorer (Stormshak, Bierman, McMahon & Lengua, 2000). Föräldrars psykopatologi såväl som negativa uppfostringsmetoder i form av hård och inkonsekvent disciplin är riskfaktorer för utveckling av normbrytande beteende hos barnet (Burke et al., 2002). Minst lika vanligt är det att barnets negativa beteende ökar förekomsten av negativa beteenden hos föräldern (Burke, Pardini & Loeber, 2008). Det är således inte alltid föräldrarnas beteende mot barnen som är orsaken till att barnet utvecklar ett normbrytande beteende. Däremot kan föräldrarnas beteende mot sina barn vara en mycket viktig protektiv faktor, och vara av väldigt stor betydelse när det gäller att förhindra utvecklingen av normbrytande beteende vid förekomst av andra riskfaktorer (Stormshak et al., 2000). Föräldrarna kan på olika sätt kompensera för och minska inflytandet av andra riskfaktorer, till exempel genom att hjälpa till med skolarbete, modellera prosociala beteenden, hjälpa barnet att lösa konflikter samt stötta barnet att umgås med prosociala vänner. 8

9 Parent management training (PMT) I de fall där barnens problembeteenden inte går över av sig själva är det viktigt att komma in med tidiga interventioner. Forskning har visat att det mest effektiva behandlingssättet involverar föräldrarna. Föräldrarnas beteende mot sina barn är den riskfaktor som är lättast att förändra av samtliga riskfaktorer för utvecklande av normbrytande beteenden hos barn. Därför har behandlingsmetoder för att minska barns normbrytande beteende framförallt riktat in sig på föräldrarnas beteenden, vilket resulterat i att en mängd olika föräldraträningsprogram (parent management training, PMT) har utvecklats. Föräldraträning är det som har visat sig mest effektivt i behandlingen av barn upp till 12 års ålder med normbrytande beteenden (Burke et al., 2002; Fonagy & Kurtz, 2002; McCart, Priester, Davies & Azen, 2006). Behandlingens fokus är både att minska barnens problembeteenden och öka deras adaptiva fungerande, samt att förändra föräldrarnas beteende och hur de interagerar med sina barn. Föräldraträningen har som mål att öka mängden positiva interaktioner mellan förälder och barn samt att föräldrarna skall bli mer konsekventa i sina uppfostringsmetoder. Föräldraträningen bygger på inlärningspsykologiska principer. Föräldrarna tränas i att observera sitt barns beteende ur ett inlärningspsykologiskt perspektiv, exempelvis genom att uppmärksamma vad som sker före och efter att barnet slår någon eller får ett vredesutbrott. Föräldrarna tränas i att formulera önskade prosociala beteenden hos sina barn samt att uppmärksamma och berömma dessa då de förekommer (Kazdin, 2005). KOMET- ett svenskt föräldraträningsprogram Flera föräldraträningsmanualer har översatts till svenska och föräldraträning har börjat erbjudas såväl förebyggande via förskola och skola, som i mer behandlande verksamheter. Ett svenskt föräldraträningsprogram utvecklades under 2003 av Forsknings- och Utvecklingsenheten (FoU) i Stockholms stad. Det bestod av delar ur olika välkända amerikanska föräldraträningsprogram (Pattersons, Webster-Strattons respektive Barkleys föräldraträningsprogram), vilka bearbetades och anpassades till svenska förhållanden (Kling & Sundell, 2006). Det nya föräldraträningsprogrammet kallas för KOMET, vilket står för KOmmunikationsMETod, och består av elva gruppträffar om två och en halv timme per gång. Programmet är strukturerat kring undervisning, hemuppgifter mellan träffarna, 9

10 videodemonstrationer, gruppdiskussioner och rollspel. Två centrala inslag i programmet är att öka föräldrars positiva samspel med sina barn (t.ex i form av en lekstund varje dag) samt att belöna barnets positiva beteenden snarare än att uppmärksamma deras negativa beteenden (Kling & Sundell, 2006). KOMET finns dels i en föräldraversion, dels i en lärarversion. Målgruppen för föräldraversionen (fkomet) är föräldrar till barn mellan tre och tio år som är aggressiva, har koncentrationssvårigheter och problematiska konflikter i hemmiljön (Kling, Sundell, Melin & Forster, 2006). Forskningsstöd för Komet Utvärderingar av fkomet har visat positiva resultat både på föräldraförmåga och på barnens beteende. Föräldrarna som genomgått behandlingen förbättrade sina föräldraförmågor, mätt med PPI. Vid en jämförelse med en kontrollgrupp kunde en stark effektstorlek (ES=0,89) påvisas vad gäller de förbättrade föräldraförmågorna (Kling et al., 2006). Detta kan jämföras med den genomsnittliga effektstorleken (ES=0,45) för de föräldraträningsprogram som utvärderats i en metaanalys av föräldraträningsprogram (McCart et al., 2006). Kling och medarbetare (2006) fann även måttliga effektstorlekar för minskning av barnens beteendeproblem mätt med såväl ECBI (IS) (ES=0,61) som ECBI (PS) (ES=0,77) vilket kan jämföras med genomsnittliga effektstorlekarna (ES= 0,47) hos de 63 föräldraträningsprogram som undersöktes i Lundahl, Risser och Lovejoys (2006) metaanalys. Barnens problembeteende minskade och deras sociala kompetens ökade då föräldrarna deltog i fkomet. Dessa positiva beteendeförändringar kvarstod även vid uppföljning tio månader efter avslutad behandling (Kling et al., 2006). Föräldrarna som deltagit i fkomet var mycket positiva till de enskilda inslagen i programmet liksom behandlingens effekt i sin helhet (Sundell, Kling, Livheim & Mautner, 2005). Bristande tillgänglighet och stora avhopp från gruppbehandlingen Det finns således effektiva behandlingar mot normbrytande beteenden, förutsatt att behandlingen ges tidigt i förloppet. Trots detta riskerar familjer som söker hjälp, att inte erbjudas effektiv behandling (Socialstyrelsen, 2008). Delvis beror detta på att alla behandlande verksamheter inte har kunskap om evidensbaserade behandlingar eller att det 10

11 finns för få professionella som har relevant utbildning och kunskap att administrera dessa behandlingsprogram. Det tycks dessutom finnas vissa svagheter med de föräldraträningsprogram som erbjuds. Många föräldrar hoppar av behandlingarna i förtid (Fonagy & Kurtz, 2002). En anledning till detta kan vara att gruppformatet av olika skäl inte passar alla föräldrar eller att de har svårt att närvara de tider som gruppbehandlingen ges (Lundahl et al., 2006). Föra att nå fler familjer i behov av hjälp kan det behövas göras modifieringar i sättet att administrera föräldraträningen så att den passar även dessa föräldrar. Internetbehandling Under senare år har behandlingsalternativ via internet utvecklats inom flera psykologiska behandlingsfält. Behandling via internet har visat sig ha god effekt vid till exempel smärta och huvudvärk (Cuijpers, van Straten & Andersson, 2008), lindrig till måttlig depression (Andersson et al., 2005), panikångest och social ångest (Andersson, Carlbring, Berger, Almlöv & Cuijper, 2009), PTSD (Klein et al., 2009; Knaevelsrud & Maerker, 2010), specifik fobi (Andersson, Waara, Jonsson, Malmaeus, Carlbring & Öst, 2009) och bulimi (Ljotsson et al., 2007). Internetbehandling vid psykiatriska tillstånd har visat sig ha jämförbara resultat (ES=0.53) med traditionell KBT- behandling (Barak, Hen, Boniel-Nissim & Shapira, 2008). Nyligen har även föräldratränings programmet The incredible years administrerats via Internet (Taylor et al., 2008). I den studien visade det sig att föräldrarna fullföljde behandlingen i lika stor utsträckning som när behandlingen administrerades i gruppformat och en stor andel av föräldrarna var mycket nöjda med vad de lärt sig. Lärdomar från tidigare behandlingar med internet En svårighet med Internetbehandling har varit att en stor andel patienter inte genomför hela behandlingsprogrammet (Abbott et al., 2009; O Kearney, Gibson, Christensen & Griffiths, 2006). Forskare inom området (Andersson, Carlbring, Berger, Almlöv, Cuijper, 2009; Spek et al., 2007) pekar därför på fyra viktiga aspekter för att behandlingen skall ge bra resultat; god diagnostik innan behandlingens början; gedigna behandlingsprogram som varken är för korta eller för komprimerade; användarvänliga program; och viktigast av allt verkar det vara med 11

12 regelbundet terapeutstöd. Mailkontakt en gång per vecka av utbildad psykolog tycks vara tillräckligt (Klein et al., 2009). Att ha en uttalad deadline för behandlingen verkar också förbättra följsamheten av behandlingen (Andersson et al., 2009). Diskussionsforum har visat sig vara en bra ingrediens i internetbehandlingen (Ljotsson et al., 2007), eftersom det möjliggör positiva grupprocesser så som validering och minskning av upplevelsen av att vara ensam om sina problem. Internetversion av föräldrakomet Ett nytt föräldraträningsprogram, ikomet, har utarbetats utifrån Kometmanualen. Sessionerna har anpassats till Internetformatet och programmet har utformats att vara så användarvänligt och självinstruerande som möjligt. Programmet innehåller informationstexter och filmer som illustrerar och modellerar behandlingsprinciperna. Dessa följs av kunskapsfrågor där deltagarna får direkt feedback på huruvida de uppfattat informationen korrekt eller inte. Dessutom finns ett övervakat chat-forum där föräldrarna kan utbyta erfarenheter och diskutera de olika metoder och strategier som lärts ut i programmet. Föräldrarna fyller i dagböcker där de noterar hur de arbetat med hemuppgifterna under veckan och skickar in dessa via nätet för att få feedback från sin coach, s.k. familjeguide. Föräldrarna har även möjlighet att via e-post fråga familjeguiden om detaljer kring programmet. Förhoppningen är att en internetversion av föräldrakomet kan vara ett komplement till övriga behandlingsformat. Kanske kan programmet möjliggöra att fler familjer får tillgång till effektiv behandling i ett tidigt skede. I ett längre perspektiv skulle föräldraträning via Internet kunna erbjudas kostnadsfritt till alla föräldrar i Sverige som önskar hjälp att komma till rätta med normbrytande beteenden hos sina barn. På så vis skulle tidiga insatser kunna nå betydligt fler barn och i ett mycket tidigare skede än vad som är möjligt i dag. 12

13 Syftet med föreliggande uppsats är att utvärdera denna Internetbaserade variant av föräldraträningsprogrammet Komet, ikomet för föräldrar till barn i åldergruppen 3-11 år med normbrytande beteenden. Frågeställningarna som kommer att undersökas är: 1) Hur stor effekt har ikomet på förekomst av normbrytande beteenden hos barnen vid jämförelse med en kontrollgrupp? 2) Hur stor effekt har ikomet på föräldrarnas upplevelse av barnens normbrytande beteende vid jämförelse med en kontrollgrupp? 3) Hur stor effekt har ikomet på förekomst av emotionella symptom hos barnen vid jämförelse med en kontrollgrupp? 4) Hur stor effekt har ikomet på förekomst av prosociala beteenden hos barnen vid jämförelse med en kontrollgrupp? 5) Hur stor effekt har ikomet på föräldrars attityder och beteenden angående uppfostran vid jämförelse med en kontrollgrupp? Hypoteser; 1) Deltagande i ikomet förväntas ge en större minskning av barnens beteendeproblematik, mätt med ECBI (IS), i jämförelse med kontrollgruppen. 2) Deltagande i ikomet förväntas i högre grad minska föräldrarnas upplevelse av barnens beteende som problematiskt, mätt med ECBI (PS), i jämförelse med kontrollgruppen. 3) Deltagande i ikomet förväntas ge en större minskning av barnens emotionella symptom mätt med SDQ, i jämförelse med kontrollgruppen. 4) Deltagande i ikomet förväntas leda till en ökning av barnens prosociala beteende mätt med SDQ, i jämförelse med kontrollgruppen. 5) Deltagande i ikomet förväntas leda till en positivare förändring av föräldrarnas beteenden och attityder angående uppfostran, mätt med PPI, jämfört med kontrollgruppen. 13

14 Metod Design Randomiserad kontrollerad studie (RCT) med två oberoende variabler. Den första oberoende variabeln är en mellangruppsvariabel i två lägen; behandlingsgrupp och väntelista. Den andra oberoende variabeln, tid, är en inomgruppsvariabel i två lägen; före och efter intervention. Beroendevariabler är: 1. Normbrytande beteenden hos barnen 2. Föräldrars upplevelser av normbrytande beteenden 3. Barnens emotionella symptom 4. Barnens prosociala beteenden 5. Föräldrars beteenden och attityder angående uppfostran Undersökningsdeltagare Undersökningsdeltagare i denna studie är familjen bestående av föräldrar och det barn föräldrarna valt att tillsammans med dem bli föremål för interventionen. Två av beroendemåtten (2 och 5 ovan) är kopplade till föräldrarna och de återstående tre (1, 3 och 4 ovan) är kopplade till barnen. Population och urval Antal familjer som deltog i studien (n) var 36. I tabell 1 beskrivs data om barnen i kontrollrespektive interventionsgrupp. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan kontroll- och interventionsgrupp. 14

15 Tabell 1. Barnens kön, ålder, andel med trotssyndrom (ODD), andel med uppförandestörning (CD) och poäng på EARL-20B/21G. Deltagande barn Kontroll Intervention Flickor (n=13)% Pojkar (n=23) % Ålder M 6.86 (SD=2.6) 6.7 (SD=2.2) Andel (%) ODD Andel (%) CD 0 0 Medelpoäng på EARL-20B 6.06 (SD=1.9) 5.89 (SD=1.8) Medelpoäng på EARL-21G 4.3 (SD=2.1) 4,1 (SD=2.0) Inklusionskriterier Familjer med barn i åldrarna 3-11 år Föräldrarna skattar barnens problembeteenden betydligt högre än normalt, motsvarande en standardavvikelse (SD) över medel på Eybergs Child Behaviour Inventory, ECBI i den svenska normeringen (Axberg, Johansson Hanse, & Broberg, 2008) Exklusionskriterier Suicidrisk hos barnet Svår depression hos barnet Psykos hos barnet Uppgifter om våld i familjen Uppgifter om missbruk i familjen Annan allvarlig svårighet eller komplikation som kan försvåra studien Att barnet har delat boende och bara en förälder vill delta i studien Bortfall och avhopp Till studien anmälde sig 63 familjer varav 37 av dessa kom till intervju. Övriga 26 hamnade antingen under cutoff satt för deltagande, avbokade tid för intervju eller dök inte upp. Av de 15

16 som intervjuades så började 20 familjer i programmet (interventionsgrupp) och 17 sattes upp på väntelistan (kontrollgrupp). En familj i interventionsgruppen hoppade av studien av privata skäl under första avsnittet och fyllde inte i eftermätning. I tabellen nedan beskrivs hur många familjer som fullföljde respektive avsnitt i programmet. Tabell 2. Antal familjer i interventionsgruppen som fullföljde respektive avsnitt av programmet ikomet. Avsnitt nr Antal Material Instrument Eybergs Child Behaviour Inventory (McMahon & Estes, 1997) ECBI består av 36 problembeteenden som registreras dels för förekomst på en sjugradig skala (intensitetsskalan (IS)), dels för om respektive beteende uppfattas som ett problem eller inte (problemskalan (PS)). På IS skattar föräldrarna på den sjugradiga skalan hur ofta ett problem förekommer från händer aldrig till händer alltid. På IS-skalan kan man få poäng. Exempel på problembeteenden är följer inte självmant hemmets regler, slåss med barn i egen ålder och vrålar och skriker. Ju högre poäng desto oftare förekommer problembeteendet. På PS-skalan skattar föräldrarna om de anser att det specifika beteendet är ett problem eller inte. Antalet ja-svar summeras och här kan man få 0-36 poäng. Ju högre poäng desto fler beteenden upplevs som problematiska. 16

17 Medan IS-skalan mäter graden av problembeteenden så reflekterar PS-skalan föräldrarnas tolerans av beteendet i fråga. I en svensk normering från 2008 på 842 barn i åldrarna 3-10 år så var medelpoäng på intensitetsskalan 88,2 med en standardavvikelse på 26. På problemskalan var motsvarande poäng m=3,09 och SD=5,03 (Axberg et al., 2008). ECBI har visat hög reliabilitet och validitet och är ett vanligt använt instrument i undersökningar av denna målgrupp (Axberg et al., 2008). The Strengths and Difficulties Questionnaire, SDQ (Goodman, 2001) SDQ är ett frågeformulär med 25 frågor till föräldern (finns även till barn och lärare) om barnets styrkor och svårigheter (Goodman, 2001). Fyra delskalor fångar in barnets svårigheter (emotionella symptom, beteendeproblem, hyperaktivitet-ouppmärksamhet, vänskapsproblem), och en skala fokuserar på prosocialt beteende. SDQ-total är ett mått som består av de fyra delskalorna som mäter svårigheter. Frågorna skattas på en tregradig skala (0 = inte sant, 1 = något eller ibland sant, 2 = mycket sant eller ofta sant). Goda psykometriska egenskaper har rapporterats för skalan (Goodman, 2001) som validerats i Sverige (Smedje, Broman, Hetta & von Knorring, 1999). Se tabell nedan för skalans cutoff-värden. Tabell 3. Cutoff-värden för SDQ i den svenska normeringen. Cutoff motsvarar 90nde percentilen inom respektive delskala undantaget Prosocialt beteende där cutoff motsvarar 10nde percentilen. Pojkar Flickor Prosocialt beteende 5 5 Hyperaktivitet 7 7 ouppmärksamhet Emotionella symptom 5 5 Beteendeproblem 4 4 Vänskapsproblem 4 4 Hela skalan

18 Parenting Practices Interview, PPI (Webster-Stratton, 1998) PPI består av 80 frågor om föräldrars attityd och beteende angående uppfostran, eller föräldrakompetens, som besvaras med en fem- till åttagradig Likert-skala som sedan räknats om till genomgående sjugradig skala. Sju områden undersöks: sträng disciplin, sträng disciplin för åldern, inkonsekvent disciplin, adekvat disciplin, positivt föräldraskap, tydliga förväntningar och tillsyn. Frågorna beskriver samspelet mellan barn och föräldrar vad gäller olydnad samt föräldrars metoder vid regelbrott och gott uppförande. Exempel på frågor är Hur ofta visar du ilska när du tillrättavisar barnet? och Hur ofta berömmer du barnet och ger komplimanger?. På Parenting Clinic online rapporteras Crombachs alpha mellan 0,55 och 0,81 för delskalorna i PPI (Parenting Clinic on-line, ). Early Assessment Risk List for Boys/Girls EARL-20B/21G, Early Assessment Risk List for Boys/Girls (Augimeri et al, 2001; Levene et al., 2001), är ett instrument som används vid bedömning av risk för framtida antisociala beteenden hos pojkar/flickor under 12 år. Skalan omfattar 20/21 faktorer i tre huvudkategorier: Familj, Barn och Mottaglighet för behandling. Varje faktor skattas som 0 (inte närvarande), 1 (möjligen närvarande) eller 2 (närvarande). De två skalorna skiljer sig åt genom att ett item i EARL-20B är ändrat och ett är tillagt för att kunna användas för flickor. Bra validitet och interbedömarreliabilitet beskrivs för både pojk- och flickversionen (Augimeri & Leena, 2005). Kiddie Schedule for Affective Disorders and Schizophrenia K-SADS (Kaufman et al., 1997) är en semistrukturerad diagnostisk intervju med syftet att undersöka nuvarande och tidigare episoder av psykopatologi hos barn och tonåringar i enlighet med kriterierna i DSM-IV. Frågor och objektiva kriterier används för att skatta enskilda symptom. K-SADS anses som instrument ha bra psykometriska egenskaper och generera reliabla och valida barnpsykiatriska diagnoser (Kaufman et al., 1997). 18

19 Intervention Programmet (ikomet) består av sju avsnitt. Varje avsnitt uppskattas ta ca 1 ½ timme att gå igenom. De olika avsnitten tar upp inlärningspsykologiska principer och hur de kan tillämpas i vardagen i kontakt med barnen. Vissa principer illustreras med filmklipp med påföljande frågor för att fördjupa förståelsen. En pyramid används för att förklara ikomets uppbyggnad och principer. Nödbroms Regler Problemlösning Välja strider Ansvar och uppdrag Uppmuntran Förberedelser och uppmaningar Umgänge och uppmärksamhet Figur 1. Komponenter i ikomet. Nivåerna i pyramiden bygger på varandra i stigande ordning. Delarna i basen är en förutsättning för delarna i toppen. Innehållet i de sju avsnitten följer pyramiden nerifrån och upp. Efter varje avsnitt får föräldrarna fylla i en dagbok där de beskriver vad de gjort och hur det gått. Samtidigt kan de om de vill (vilket de uppmuntras av familjeguiderna att göra) delta i ett chat-forum där de dels kan dela med sig av sina erfarenheter och dels ta del av andras. Hela programmet ska genomföras inom tio veckor. Om föräldrarna väljer att stanna kvar i ett avsnitt en extra vecka så tillåts detta. Om familjeguiden bedömer det så att några föräldrar bör stanna kvar i ett avsnitt ytterligare en vecka så meddelas detta föräldrarna och skäl där till. De föräldrar som klarat av alla sju avsnitten innan tio veckor uppmanas att fortsätta träna på det de lärt sig, och under de sista veckorna fylla i uppföljande dagböcker. Familjeguiderna ger 19

20 efter varje avsnitt feedback på hemuppgifterna, enligt en mall (Bilaga 1), samt påminner/hör sig för hur det går föräldrarna. Föräldrarna kan även när de vill ställa frågor per mejl till familjeguiderna. Nedan beskrivs kort innehållet i respektive avsnitt. 1: Umgänge och uppmärksamhet 2: Förberedelser och uppmaningar Barn vill ha uppmärksamhet Repetition av avsnitt ett Barn härmar vuxna Beteendeanalys Lek och umgänge Förberedelser Sammanfattning Uppmaningar Övning Sammanfattning Övning 3: Uppmuntran 4: Rutiner och ansvar Repetition av avsnitt två Repetition av avsnitt tre Beteendeanalys Ge barnet egna uppdrag och ansvar Uppmuntran Uppföljning av uppdrag Förbered eventuella samarbeten med skola Vanliga fallgropar när man använder uppdrag Sammanfattning Ska man använda belöningar? Sammanfattning Övning 5: Välja strider 6: Problemlösning Repetition av avsnitt fyra Repetition av avsnitt fem Basen på pyramiden Problemlösning Toppen på pyramiden Problemlösning mellan vuxna Tjat och skäll vanligaste strategin Sammanfattning Att välja bort konflikter eller att stå på Övning sig Sammanfattning Övning 20

Utvärdering av InternetKomet för föräldrar med barn med normbrytande beteende

Utvärdering av InternetKomet för föräldrar med barn med normbrytande beteende Stockholms Universitet Institutionen för Psykologi Stockholms Universitet Psykoterapeutexamensuppsats VT 2011 Utvärdering av InternetKomet för föräldrar med barn med normbrytande beteende Sanna Garoff

Läs mer

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun FöräldraKOMET Lunds kommun FöräldraKOMET Om programmet För r vem? KOMET vänder v sig till föräldrar som har problem med barn som trotsar, bråkar och är utagerande (3-12 år) Resultat 35-50 50 % minskning

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se Upplägg Vad är internetbehandling? Hur ser effekterna

Läs mer

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar

Läs mer

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv

Läs mer

Risk för framtida kriminalitet

Risk för framtida kriminalitet Presentation vid Barnpsykiatriska föreningens möte i Göteborg 21-22/9 2000 Evidensbaserad behandling av Trotssyndrom Uppförandestörning Niklas Långström, med dr, leg läk Sektionen för Rättspsykiatri Karolinska

Läs mer

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER Strukturerad bedömning En kort presentation av EARL och ESTER Identifiering och utredning En förutsättning för en tidig insats är en tidig identifiering. En effektiv utredning måste vara individuell Identifiering

Läs mer

Föräldrastöd i ständig förbättring. Fredag 16/3 2007. Kognitiv Beteendeterapi (KBT) Inlärning via modeller. Rollspel. Beteendeexperiment

Föräldrastöd i ständig förbättring. Fredag 16/3 2007. Kognitiv Beteendeterapi (KBT) Inlärning via modeller. Rollspel. Beteendeexperiment Fredag 16/3 2007 Jonas Gustavsson Web: www.kometprogrammet.se E-post: komet@sot.stockholm.se 10.15 11.00: 11.15 12.00: 12.15 13.00: Beteendeexperiment och andra tekniker i KBT Framgångsfaktorer i Komet

Läs mer

ESSENCE och trotssyndrom

ESSENCE och trotssyndrom ESSENCE och trotssyndrom Björn Kadesjö ö.l. BNK, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademien Trots i vardagsspråk Trotsar gör inte som mamma och pappa vill 2-årstrots

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Effektutvärdering av förstärkt Komet

Effektutvärdering av förstärkt Komet Effektutvärdering av förstärkt Komet Jenny Jakobsson Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet FÖRORD Utvärderingen har genomförts vid Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet.

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Förebygga våld mot barn

Förebygga våld mot barn Förebygga våld mot barn Tre experimentella fallstudier av metoden Tryggare barn i Socialtjänsten Anna Mautner, leg psykolog Magelungen utveckling anna.mautner@magelungen.com 076-171 72 78 Illustratör:

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Välkommen till Tryggare barn!

Välkommen till Tryggare barn! Välkommen till Tryggare barn! - Ny utbildning för behandlare inom socialtjänsten Vilka kan ansöka? Utbildningen riktar sig till socialtjänstens öppenvård. I första hand antas sökande med en grundutbildning

Läs mer

KOMET. KOmmunikationsMETod. Varför föräldrautbildning? Komet för föräldrar. Varför föräldrautbildning? Varför föräldrautbildning?

KOMET. KOmmunikationsMETod. Varför föräldrautbildning? Komet för föräldrar. Varför föräldrautbildning? Varför föräldrautbildning? KOmmunikationsMETod Jonas Gustavsson, psykolog Kometprogrammet Precens, Stockholms stad www.kometprogrammet.se komet@sot.stockholm.se - För föräldrar Komet för föräldrar (fkomet) Individuell Komet (ikomet)

Läs mer

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV INFÖRANDET OCH ANVÄNDANDET AV STRENGTHS AND DIFFICULTIES QUES- TIONNAIRE

Läs mer

Nu är det annorlunda

Nu är det annorlunda Susanna Blomberg Karin Sager Nu är det annorlunda KOMET: Ett föräldrautbildningsprogram Things have changed KOMET: A Parent Management Training Program Examensarbete för Psykoterapeutprogrammet i kognitiv

Läs mer

SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET

SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖR- VALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR, KOMET BILAGA 2 SID 1 (5) 2010-10-28 Till Länsstyrelsen i Stockholms län, sociala enheten SLUTRAPPORT OM UTVECKLING

Läs mer

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)

Läs mer

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Författare: Daley, van der Oord, Ferrin, Danckaerts, Doepfner, Cortese, Sonuga-Barke Ur Journal of American Academy

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?

Läs mer

VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER 8.30-9.30 SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE KARE OCH VERKSAMHETSCHEFER Systematiska översikter Alla relevanta kliniska studier som undersöker en frågeställning

Läs mer

Kan föräldrastöd förbättra föräldrars hälsa, kompetens och barns beteende?

Kan föräldrastöd förbättra föräldrars hälsa, kompetens och barns beteende? Kan föräldrastöd förbättra föräldrars hälsa, kompetens och barns beteende? 2010 Omfattande instrument låg svarsfrekvens, anpassad för e-mail 2011 Minskad enkät något bättre svarsfrekvens, anpassad för

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Syftet med avhandlingen. Behandlings-historik. Kategorimodeller. Olika beskrivningsmodeller. Sammanläggningsavhandling

Syftet med avhandlingen. Behandlings-historik. Kategorimodeller. Olika beskrivningsmodeller. Sammanläggningsavhandling Assessing and treating three to twelve-year-olds displaying disruptive behaviour problems Sammanläggningsavhandling I. Axberg, U., Hansson, K., Broberg, A.G. & Wirtberg, I. (26) The development of a systemic

Läs mer

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning 6. Kunskapsluckor och framtida forskning Inledning Den systematiska litteraturgenomgång som genomförts inom ramen för detta projekt har visat att det saknas forskning på vissa områden när det gäller icke-farmakologisk

Läs mer

Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier.

Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier. Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier. Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg.psykoterapeut Professor i medicinsk psykologi

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Agneta Pettersson 2005 1

Agneta Pettersson 2005 1 Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Vilken evidens finns det för att de har effekt? Finns det några risker? Är de kostnadseffektiva? Finns det etiska aspekter? Institutionen för socialt arbete

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS.

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS. I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Vill du och ditt barn delta i en forskningsstudie med syfte att utforma och utvärdera behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) för ungdomar med irritable

Läs mer

Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang

Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang Presentation 12 mars, Föräldrastödskonferens, Länsstyrelsen, Göteborg. Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang Therése Skoog Parenting is the most powerful way to

Läs mer

Teorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar

Teorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar Teorier och modeller om problem hos barn och unga Beteendeanalys Beteendeanalys Utveckling av utagerande problem Utveckling av inåtvända problem Särskilt användbart med barn och ungdomar 1. Offer för sin

Läs mer

Effektmätning 2010 Omfattande enkät.

Effektmätning 2010 Omfattande enkät. Föräldrastöd Ger det något? Effektmätning Unga föräldrars intention Att skolas till förälder Strategier för integration Barnkonventionen i föräldrastöd Implementering av ny metod Hans Löfgren Jan Hjelte

Läs mer

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Projektgruppen Ann-Charlotte Smedler (ordf) Anders Hjern Björn Kadesjö Eva Clausson Gert Helgeson (etiker) Hans Smedje Lisbeth Lundahl Stefan Wiklund Sten

Läs mer

Mall och manual för granskning av interventionsstudier

Mall och manual för granskning av interventionsstudier Mall och manual för granskning av interventionsstudier Denna granskningsmall är modifierad efter original från SBU (5), 2002-12-12. En vetenskaplig artikel är oftast indelad i följande avsnitt: introduktion,

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna? Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) En hälsoekonomisk analys Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se Socialpediatrisk forskning Vad är hälsoekonomiskanalys?

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Stöd till föräldrar för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa

Stöd till föräldrar för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa Stöd till föräldrar för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa En systematisk forskningsöversikt Ingrid I. Olsson, Berit Hagekull och Sven Bremberg www.fhi.se Rapport nr 2003:20 2 Statens folkhälsoinstitut

Läs mer

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Projektgruppen Ann-Charlotte Smedler (ordf) Anders Hjern Björn Kadesjö Eva Clausson Gert Helgeson (etiker) Hans Smedje Lisbeth Lundahl Stefan Wiklund Sten

Läs mer

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion

Läs mer

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB Stepwise 5-11 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient efter efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna

Läs mer

VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011 2014

VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011 2014 VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011 2014 Stefan Persson & Curt Hagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Presentation vid VISIT-konferens i

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Inna Feldman, Karoline Jeppsson Inna.feldman@lul.se Vad är hälsoekonomi? Jämför de

Läs mer

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD Innehåll Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande Samband mellan förskolans miljö och barnets beteende Vilka barn

Läs mer

De otroliga åren - behandlares erfarenhet av Webster-Strattons manualbaserade föräldraträning

De otroliga åren - behandlares erfarenhet av Webster-Strattons manualbaserade föräldraträning De otroliga åren - behandlares erfarenhet av Webster-Strattons manualbaserade föräldraträning Anneli Stiernborg Handledare: Pia Risholm Mothander PSYKOLOGEXAMENSUPPSATS, 30 POÄNG. JANUARI 2008 STOCKHOLMS

Läs mer

En rimlig teori räcker inte

En rimlig teori räcker inte ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska

Läs mer

Multisystemisk terapi (MST)

Multisystemisk terapi (MST) Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm 2015-01-30

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN Exempel på systematisk uppföljning EXEMPEL 3: MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN I detta exempel beskrivs hur en verksamhet satte upp mål och konstruerade mått för att mäta förändringen hos sina klienter

Läs mer

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Arbetsterapi 901 87 UMEÅ Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi Studentens namn AT 2/08 VT 2011 Kursansvarig: Britt-Inger

Läs mer

KAPITEL 11 ord- och förkortningslista

KAPITEL 11 ord- och förkortningslista 11. Ord- och förkortningslista ADIS Adolescens Antisocialt beteende ATP BASC-PRS BASC-TRS BDI Behaviorism Anxiety Disorder Interview Schedule for DSM-IV. Strukturerad klinisk intervju för barn 6 18 år

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Bilaga 1: Diagram och statistiska uppgifter från SDQ analysverktyget, referensvärden mm.

Bilaga 1: Diagram och statistiska uppgifter från SDQ analysverktyget, referensvärden mm. A1: Barnens självskattning vid första mättillfället (Svar inkom från totalt 17 barn vid första mättillfället.) A2: Barnens självskattning vad andra mättillfället (4 barn hade hoppat av och endast 13 svarade

Läs mer

aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ

aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ Anna-Karin Andershed Fil. dr. & universitetslektor i psykologi verksam vid Akademin för Juridik, Psykologi och Socialt arbete Örebro

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services SBU:s sammanfattning och

Läs mer

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Utmaningar i fo rskolan

Utmaningar i fo rskolan Studiematerial Utmaningar i fo rskolan Att förebygga problemskapande beteenden Utgiven av Gothia Fortbildning, 2015 Författare: David Edfelt, leg. psykolog, provivus.se Handledning, utbildning och utveckling

Läs mer

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i och effekter av ledarledda grupper för föräldrar med äldre barn och tonåringar Anders Broberg & Elin Alfredsson anders.broberg@psy.gu.se elin.alfredsson@psy.gu.se

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1 Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga

Läs mer

ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER

ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER Lisa B Thorell SEKTIONEN FÖR PSYKOLOGI, INSTITUTIONEN FÖR KLINISK NEUROVETENSKAP, KI KAROLINSKA INSTITUTET CENTER FOR NEURODEVELOPMENTAL DISORDERS

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad

Läs mer

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.

Läs mer

Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson

Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson Historik Finska krigsbarn Barn som evakuerades från London under 2:a Världskriget Olika åldrar- olika sårbarhet/ känslighet Vilket trauma har barnet upplevt?

Läs mer

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,

Läs mer

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Resultat från en nationell utvärdering Anders Broberg, Linnéa Almqvist, Ulf Axberg & Karin Grip, Göteborgs universitet Kjerstin Almqvist & Ulrika Sharifi, Karlstads

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Varför är det såhär & vad ska vi göra? Aldrig förr har så få ungdomar använt alkohol och narkotika

Läs mer

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan Viktig forskning 2015 Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan (Kristina Sundquist) En ny, omfattande studie om sambandet mellan skolprestationer och ätstörningar visar att det snarare

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning

Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning CEPI 2011 1 Bakgrund Under åren 2010-2011 pågår i Sverige en nationell kampanj riktad till allmänheten som handlar om kunskap och attityder

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Telefoncoachning i KBT-behandling av normbrytande barn Jens Driessen Handledare: Jonas Ramnerö & Pia Enebrink PSYKOLOGEXAMENSUPPSATS, 20 POÄNG, VT 2006 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Innehåll Inledning... 5 Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga... 5 Första linjen... 5 Utvärdering av

Läs mer

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ)

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) Tobias Edbom Mia Danielson 2014-05- 27 SDQ Strengths and difficulaes quesaonnaire Ger en uppfafning om barns psykiska hälsa och möjlighet af följa över

Läs mer

Uppföljning och utvärdering i Stockholms stad

Uppföljning och utvärdering i Stockholms stad Uppföljning och utvärdering i Stockholms stad Stockholm Stads resurser för uppföljning och utvärdering Utredare på förvaltningar Upphandlade utförare (Sweco, Markör mfl) Forskare upphandling eller utvalda

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer