Föräldraträning via Internet: Hjälp till självhjälp för föräldrar till barn med normbrytande beteenden.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föräldraträning via Internet: Hjälp till självhjälp för föräldrar till barn med normbrytande beteenden."

Transkript

1 Institutionen för psykologi Psykoterapeutprogrammet, Vetenskapligt arbete HT 2010 Föräldraträning via Internet: Hjälp till självhjälp för föräldrar till barn med normbrytande beteenden. Gabrielle Holmström & Roger Olsson Handledare: Ata Ghaderi Biträdande handledare: Pia Enebrink Examinator: Timo Hursti 1

2 Ett stort tack till Alla föräldrar som deltagit i Kometprogrammet. Ni gjorde studien möjlig! Vår handledare Ata Ghaderi som delat med sig av sin ovärderliga kunskap om forskningsmetodik och statistik. Pia Enebrink som introducerat oss i användningen av de diagnostiska instrumenten. Martin Forster som utvecklat programmet. Våra egna familjer som väntat tålmodigt på att vi skall få mer tid att tillbringa med dem. 2

3 Sammanfattning Barn med tidig debut av normbrytande beteende så som trots och aggressivitet löper en ökad risk för att utveckla ihållande beteendeproblem och psykisk ohälsa. Tidig intervention med hjälp av föräldraträningsprogram (PMT) är den behandling som rekommenderas för barn under 12 år. Ett svenskt föräldraträningsprogram som har dokumenterat god effekt är Kometprogrammet. Effekten av en internetbaserad version av Komet, ikomet, undersöktes i en randomiserad kontrollerad studie, där 36 familjer med barn 3-11 år med normbrytande beteenden deltog. Behandlingen pågick i tio veckor och bestod av sju avsnitt med information, videomodellering, tillgång till chat-forum, samt konkreta hemuppgifter att utföra dagligen. Deltagarna dokumenterade sina hemuppgifter i en dagbok och erhöll varje vecka feedback via mail från sin familjeguide. Resultatet visade på en minskning av normbrytande beteende hos de barn där föräldrarna deltagit i ikomet. Likaså minskade dessa föräldrars skattning av upplevt problem gällande barnens beteenden. Vissa positiva effekter på föräldrarnas beteenden och attityder gällande uppfostran kunde påvisas. Däremot kunde varken en minskning av barnens emotionella symptom eller en ökning av prosociala beteenden påvisas i denna studie. En anledning till detta kan vara att barnen i studien hade emotionella symptom och prosociala beteenden inom normalvariationen. En relativt stor del av deltagarna klarade att genomföra hela behandlingsprogrammet på utsatt tid, vilket innebar ett betydligt lägre bortfall än vad som är vanligt i studier av psykologisk behandling av familjer. Resultatet indikerar att internetbaserad Komet -ikomet- är ett bra behandlingsalternativ vid normbrytande beteenden. Nyckelord: Föräldraträning, Normbrytande beteende, Komet, Trotssyndrom, Internetbehandling 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Normbrytande beteende Uppförandestörning Trotssyndrom Varför uppstår normbrytande beteende? Uppfostran och föräldrastil Parent management training (PMT) KOMET- ett svenskt föräldraträningsprogram Forskningsstöd för Komet Bristande tillgänglighet och stora avhopp från gruppbehandlingen Internetbehandling Lärdomar från tidigare behandlingar med internet Internetversion av föräldrakomet Metod Design Undersökningsdeltagare Population och urval Bortfall och avhopp Material Instrument Intervention Procedur Statistiska analyser Resultat

5 Jämförelser vid förmätning Resultat på beroendemått Diskussion Minskad förekomst av normbrytande beteenden Större förändring av föräldrarnas upplevelse av barnens beteende Oförändrat liten förekomst av emotionella symptom Oförändrat hög förekomst av prosociala beteenden Förändringar av föräldrarnas beteenden och attityder angående uppfostran Metoddiskussion Resultat i förhållande till tidigare forskning Bra följsamhet i behandlingen Studiens generaliserbarhet Förslag till kostnadseffektivisering av programmet Framtida studier Referenser

6 Bakgrund Normbrytande beteende Det är vanligt att barn under kortare perioder under barndomen uppvisar normbrytande beteenden. Detta innebär att barnet bryter mot de normer och regler som gäller för en viss miljö eller situation. Beteendet kan vara aggressivt mot människor och djur, eller ickeaggressivt och ta sig uttryck i form av skolk, trots, lögnaktighet, stöld och skadegörelse. För det stora flertalet barn avtar och försvinner beteendeproblemen av sig själva utan att några insatser behövs, men för en relativt stor andel barn blir dessa beteendemönster långvariga och problematiska (Andershed & Andershed, 2005). Uppförandestörning Internationella studier har visat att för mellan en och tio procent av normalbefolkningen är det normbrytande beteendet så utpräglat och ihållande att det orsakar en tydlig funktionsnedsättning. I dessa fall uppfyller barnet kriterierna för diagnosen uppförandestörning (conduct disorder, CD) (Andershed & Andershed, 2005; DSM-IV-TR; APA 2000). För de barn vars uppförandestörning debuterat tidigt under barndomsåren (innan tio års ålder) är prognosen dålig. Dessa barn löper betydligt större risk för fortsatt normbrytande beteende jämfört med de där debuten skett under tonårstiden (DSM-IV-TR; APA 2000; Loeber, Burke, Lahey, Winters & Zera, 2000). Ungefär hälften av pojkarna och en femtedel av flickorna med tidig debut av normbrytande beteende uppvisar kriminellt beteende i vuxen ålder. Så många som 84% uppvisar någon typ av psykiatrisk diagnos som vuxna. Dessutom löper de ökad risk för låg utbildning, missbruk, arbetslöshet, instabila parrelationer, brister i sitt sociala nätverk och konfliktfyllda familjerelationer i vuxen ålder. För de barn som utvecklar ett normbrytande beteende efter tio års ålder ser prognosen betydligt bättre ut (Andershed & Andershed, 2005; DSM-IV-TR; APA, 2000). Trotssyndrom Det finns en lindrigare form av normbrytande beteende hos barn, som framför allt består av ett ihållande negativistiskt, olydigt, trotsigt och hotfullt beteende gentemot auktoritetsfigurer. Dessa barn kan lätt tappa humöret, argumentera med föräldrar, aktivt bryta mot regler och 6

7 uppmaningar, reta andra och skylla ifrån sig. När dessa beteenden förekommer under längre tid och betydligt mer än hos andra barn i åldersgruppen uppfyller barnet diagnosen trotssyndrom (oppositional defiant disorder, ODD). Mellan två och sexton procent i normalpopulation har bedömts uppfylla kriterierna för denna diagnos (DSM-IV-TR; APA, 2000). Ett barn som utvecklat trotssyndrom i tidig ålder löper en ökad risk för att senare utveckla såväl uppförandestörning som ångest, depression och missbruk. Flickor med trotssyndrom har även en ökad risk för att genomföra suicid senare i livet (Burke, Loeber, Lahey & Rathouz, 2005; Loeber et al., 2000). Även barn som inte uppfyller kriterier för någon av ovanstående diagnoser, kan ha ett så störande, stökigt och oppositionellt beteende att det leder till en försämrad förmåga att fungera i vardagen eller ett påtagligt lidande för barn och föräldrar. I Sverige såväl som i andra delar av västvärden är normbrytande beteende hos barn en av de vanligaste orsakerna till att man söker hjälp hos till exempel barn- och ungdomspsykiatrin (Garland et al., 2001; Kopp & Gillberg, 2003). Varför uppstår normbrytande beteende? Det finns ingen enhetlig förklaring till varför barn utvecklar normbrytande beteenden. En mängd olika utvecklingsvägar kan leda till sådana beteendemönster. Ett flertal riskfaktorer på såväl individ-, familje- som samhällsnivå påverkar barnets utveckling (Burke, Loeber & Birmaher, 2002). Många studier visar på att både arv och miljö har betydelse för utvecklandet av normbrytande beteenden i barndomen (Andershed & Andershed, 2005). Det som skiljer högriskbarn från lågriskbarn är inte exponeringen för enstaka riskfaktorer utan snarare att de utsatts för flera riskfaktorer samtidigt och på flera nivåer. Ju fler riskfaktorer som är närvarande desto högre är risken för utvecklandet av normbrytande beteende. Ledande teorier pekar på dels faktorer hos barnet, dels föräldrarnas egenskaper och uppfostringsmetoder, samt kontakten mellan föräldrar och barn som de mest betydelsefulla riskfaktorerna för utveckling av normbrytande beteenden (Andershed & Andershed, 2005; Burke et al., 2002). 7

8 Uppfostran och föräldrastil En inflytelserik teori om hur föräldrars beteende kan vidmakthålla barns normbrytande beteende är Pattersons teori om tvingande familjeinteraktioner ( coercion theory ) (Andershed & Andershed, 2005). Den beskriver hur barnet använder tvingande metoder (skriker, slåss och hotar) för att få sin vilja igenom och slippa undan vissa situationer. Föräldrarna i sin tur, vidmakthåller oavsiktligt barnens beteende genom att låta barnet få sin vilja igenom när det är aggressivt och våldsamt. Barnen lär sig på så sätt att tvingande samspelsmönster med omgivningen är kortsiktigt effektivt och använder sig allt mer av detta. Det aggressiva beteendet leder dock till svårigheter att etablera och upprätthålla sociala relationer med andra, vilket bland annat leder till att det aggressiva barnet avvisas av sina kamrater. Umgängeskretsen begränsas efterhand till kamrater som accepterar, och själva ägnar sig åt, normbrytande beteende. I dessa umgängeskretsar uppskattas det aggressiva beteendet och blir således ytterligare förstärkt. Ju längre tiden går desto svårare blir det att bryta detta beteendemönster. Flera studier visar att bristande föräldraskap är relaterat till normbrytande beteende medan bra föräldraskap minskar risken för att barnet utvecklar normbrytande beteenden även då det exponeras för andra riskfaktorer (Stormshak, Bierman, McMahon & Lengua, 2000). Föräldrars psykopatologi såväl som negativa uppfostringsmetoder i form av hård och inkonsekvent disciplin är riskfaktorer för utveckling av normbrytande beteende hos barnet (Burke et al., 2002). Minst lika vanligt är det att barnets negativa beteende ökar förekomsten av negativa beteenden hos föräldern (Burke, Pardini & Loeber, 2008). Det är således inte alltid föräldrarnas beteende mot barnen som är orsaken till att barnet utvecklar ett normbrytande beteende. Däremot kan föräldrarnas beteende mot sina barn vara en mycket viktig protektiv faktor, och vara av väldigt stor betydelse när det gäller att förhindra utvecklingen av normbrytande beteende vid förekomst av andra riskfaktorer (Stormshak et al., 2000). Föräldrarna kan på olika sätt kompensera för och minska inflytandet av andra riskfaktorer, till exempel genom att hjälpa till med skolarbete, modellera prosociala beteenden, hjälpa barnet att lösa konflikter samt stötta barnet att umgås med prosociala vänner. 8

9 Parent management training (PMT) I de fall där barnens problembeteenden inte går över av sig själva är det viktigt att komma in med tidiga interventioner. Forskning har visat att det mest effektiva behandlingssättet involverar föräldrarna. Föräldrarnas beteende mot sina barn är den riskfaktor som är lättast att förändra av samtliga riskfaktorer för utvecklande av normbrytande beteenden hos barn. Därför har behandlingsmetoder för att minska barns normbrytande beteende framförallt riktat in sig på föräldrarnas beteenden, vilket resulterat i att en mängd olika föräldraträningsprogram (parent management training, PMT) har utvecklats. Föräldraträning är det som har visat sig mest effektivt i behandlingen av barn upp till 12 års ålder med normbrytande beteenden (Burke et al., 2002; Fonagy & Kurtz, 2002; McCart, Priester, Davies & Azen, 2006). Behandlingens fokus är både att minska barnens problembeteenden och öka deras adaptiva fungerande, samt att förändra föräldrarnas beteende och hur de interagerar med sina barn. Föräldraträningen har som mål att öka mängden positiva interaktioner mellan förälder och barn samt att föräldrarna skall bli mer konsekventa i sina uppfostringsmetoder. Föräldraträningen bygger på inlärningspsykologiska principer. Föräldrarna tränas i att observera sitt barns beteende ur ett inlärningspsykologiskt perspektiv, exempelvis genom att uppmärksamma vad som sker före och efter att barnet slår någon eller får ett vredesutbrott. Föräldrarna tränas i att formulera önskade prosociala beteenden hos sina barn samt att uppmärksamma och berömma dessa då de förekommer (Kazdin, 2005). KOMET- ett svenskt föräldraträningsprogram Flera föräldraträningsmanualer har översatts till svenska och föräldraträning har börjat erbjudas såväl förebyggande via förskola och skola, som i mer behandlande verksamheter. Ett svenskt föräldraträningsprogram utvecklades under 2003 av Forsknings- och Utvecklingsenheten (FoU) i Stockholms stad. Det bestod av delar ur olika välkända amerikanska föräldraträningsprogram (Pattersons, Webster-Strattons respektive Barkleys föräldraträningsprogram), vilka bearbetades och anpassades till svenska förhållanden (Kling & Sundell, 2006). Det nya föräldraträningsprogrammet kallas för KOMET, vilket står för KOmmunikationsMETod, och består av elva gruppträffar om två och en halv timme per gång. Programmet är strukturerat kring undervisning, hemuppgifter mellan träffarna, 9

10 videodemonstrationer, gruppdiskussioner och rollspel. Två centrala inslag i programmet är att öka föräldrars positiva samspel med sina barn (t.ex i form av en lekstund varje dag) samt att belöna barnets positiva beteenden snarare än att uppmärksamma deras negativa beteenden (Kling & Sundell, 2006). KOMET finns dels i en föräldraversion, dels i en lärarversion. Målgruppen för föräldraversionen (fkomet) är föräldrar till barn mellan tre och tio år som är aggressiva, har koncentrationssvårigheter och problematiska konflikter i hemmiljön (Kling, Sundell, Melin & Forster, 2006). Forskningsstöd för Komet Utvärderingar av fkomet har visat positiva resultat både på föräldraförmåga och på barnens beteende. Föräldrarna som genomgått behandlingen förbättrade sina föräldraförmågor, mätt med PPI. Vid en jämförelse med en kontrollgrupp kunde en stark effektstorlek (ES=0,89) påvisas vad gäller de förbättrade föräldraförmågorna (Kling et al., 2006). Detta kan jämföras med den genomsnittliga effektstorleken (ES=0,45) för de föräldraträningsprogram som utvärderats i en metaanalys av föräldraträningsprogram (McCart et al., 2006). Kling och medarbetare (2006) fann även måttliga effektstorlekar för minskning av barnens beteendeproblem mätt med såväl ECBI (IS) (ES=0,61) som ECBI (PS) (ES=0,77) vilket kan jämföras med genomsnittliga effektstorlekarna (ES= 0,47) hos de 63 föräldraträningsprogram som undersöktes i Lundahl, Risser och Lovejoys (2006) metaanalys. Barnens problembeteende minskade och deras sociala kompetens ökade då föräldrarna deltog i fkomet. Dessa positiva beteendeförändringar kvarstod även vid uppföljning tio månader efter avslutad behandling (Kling et al., 2006). Föräldrarna som deltagit i fkomet var mycket positiva till de enskilda inslagen i programmet liksom behandlingens effekt i sin helhet (Sundell, Kling, Livheim & Mautner, 2005). Bristande tillgänglighet och stora avhopp från gruppbehandlingen Det finns således effektiva behandlingar mot normbrytande beteenden, förutsatt att behandlingen ges tidigt i förloppet. Trots detta riskerar familjer som söker hjälp, att inte erbjudas effektiv behandling (Socialstyrelsen, 2008). Delvis beror detta på att alla behandlande verksamheter inte har kunskap om evidensbaserade behandlingar eller att det 10

11 finns för få professionella som har relevant utbildning och kunskap att administrera dessa behandlingsprogram. Det tycks dessutom finnas vissa svagheter med de föräldraträningsprogram som erbjuds. Många föräldrar hoppar av behandlingarna i förtid (Fonagy & Kurtz, 2002). En anledning till detta kan vara att gruppformatet av olika skäl inte passar alla föräldrar eller att de har svårt att närvara de tider som gruppbehandlingen ges (Lundahl et al., 2006). Föra att nå fler familjer i behov av hjälp kan det behövas göras modifieringar i sättet att administrera föräldraträningen så att den passar även dessa föräldrar. Internetbehandling Under senare år har behandlingsalternativ via internet utvecklats inom flera psykologiska behandlingsfält. Behandling via internet har visat sig ha god effekt vid till exempel smärta och huvudvärk (Cuijpers, van Straten & Andersson, 2008), lindrig till måttlig depression (Andersson et al., 2005), panikångest och social ångest (Andersson, Carlbring, Berger, Almlöv & Cuijper, 2009), PTSD (Klein et al., 2009; Knaevelsrud & Maerker, 2010), specifik fobi (Andersson, Waara, Jonsson, Malmaeus, Carlbring & Öst, 2009) och bulimi (Ljotsson et al., 2007). Internetbehandling vid psykiatriska tillstånd har visat sig ha jämförbara resultat (ES=0.53) med traditionell KBT- behandling (Barak, Hen, Boniel-Nissim & Shapira, 2008). Nyligen har även föräldratränings programmet The incredible years administrerats via Internet (Taylor et al., 2008). I den studien visade det sig att föräldrarna fullföljde behandlingen i lika stor utsträckning som när behandlingen administrerades i gruppformat och en stor andel av föräldrarna var mycket nöjda med vad de lärt sig. Lärdomar från tidigare behandlingar med internet En svårighet med Internetbehandling har varit att en stor andel patienter inte genomför hela behandlingsprogrammet (Abbott et al., 2009; O Kearney, Gibson, Christensen & Griffiths, 2006). Forskare inom området (Andersson, Carlbring, Berger, Almlöv, Cuijper, 2009; Spek et al., 2007) pekar därför på fyra viktiga aspekter för att behandlingen skall ge bra resultat; god diagnostik innan behandlingens början; gedigna behandlingsprogram som varken är för korta eller för komprimerade; användarvänliga program; och viktigast av allt verkar det vara med 11

12 regelbundet terapeutstöd. Mailkontakt en gång per vecka av utbildad psykolog tycks vara tillräckligt (Klein et al., 2009). Att ha en uttalad deadline för behandlingen verkar också förbättra följsamheten av behandlingen (Andersson et al., 2009). Diskussionsforum har visat sig vara en bra ingrediens i internetbehandlingen (Ljotsson et al., 2007), eftersom det möjliggör positiva grupprocesser så som validering och minskning av upplevelsen av att vara ensam om sina problem. Internetversion av föräldrakomet Ett nytt föräldraträningsprogram, ikomet, har utarbetats utifrån Kometmanualen. Sessionerna har anpassats till Internetformatet och programmet har utformats att vara så användarvänligt och självinstruerande som möjligt. Programmet innehåller informationstexter och filmer som illustrerar och modellerar behandlingsprinciperna. Dessa följs av kunskapsfrågor där deltagarna får direkt feedback på huruvida de uppfattat informationen korrekt eller inte. Dessutom finns ett övervakat chat-forum där föräldrarna kan utbyta erfarenheter och diskutera de olika metoder och strategier som lärts ut i programmet. Föräldrarna fyller i dagböcker där de noterar hur de arbetat med hemuppgifterna under veckan och skickar in dessa via nätet för att få feedback från sin coach, s.k. familjeguide. Föräldrarna har även möjlighet att via e-post fråga familjeguiden om detaljer kring programmet. Förhoppningen är att en internetversion av föräldrakomet kan vara ett komplement till övriga behandlingsformat. Kanske kan programmet möjliggöra att fler familjer får tillgång till effektiv behandling i ett tidigt skede. I ett längre perspektiv skulle föräldraträning via Internet kunna erbjudas kostnadsfritt till alla föräldrar i Sverige som önskar hjälp att komma till rätta med normbrytande beteenden hos sina barn. På så vis skulle tidiga insatser kunna nå betydligt fler barn och i ett mycket tidigare skede än vad som är möjligt i dag. 12

13 Syftet med föreliggande uppsats är att utvärdera denna Internetbaserade variant av föräldraträningsprogrammet Komet, ikomet för föräldrar till barn i åldergruppen 3-11 år med normbrytande beteenden. Frågeställningarna som kommer att undersökas är: 1) Hur stor effekt har ikomet på förekomst av normbrytande beteenden hos barnen vid jämförelse med en kontrollgrupp? 2) Hur stor effekt har ikomet på föräldrarnas upplevelse av barnens normbrytande beteende vid jämförelse med en kontrollgrupp? 3) Hur stor effekt har ikomet på förekomst av emotionella symptom hos barnen vid jämförelse med en kontrollgrupp? 4) Hur stor effekt har ikomet på förekomst av prosociala beteenden hos barnen vid jämförelse med en kontrollgrupp? 5) Hur stor effekt har ikomet på föräldrars attityder och beteenden angående uppfostran vid jämförelse med en kontrollgrupp? Hypoteser; 1) Deltagande i ikomet förväntas ge en större minskning av barnens beteendeproblematik, mätt med ECBI (IS), i jämförelse med kontrollgruppen. 2) Deltagande i ikomet förväntas i högre grad minska föräldrarnas upplevelse av barnens beteende som problematiskt, mätt med ECBI (PS), i jämförelse med kontrollgruppen. 3) Deltagande i ikomet förväntas ge en större minskning av barnens emotionella symptom mätt med SDQ, i jämförelse med kontrollgruppen. 4) Deltagande i ikomet förväntas leda till en ökning av barnens prosociala beteende mätt med SDQ, i jämförelse med kontrollgruppen. 5) Deltagande i ikomet förväntas leda till en positivare förändring av föräldrarnas beteenden och attityder angående uppfostran, mätt med PPI, jämfört med kontrollgruppen. 13

14 Metod Design Randomiserad kontrollerad studie (RCT) med två oberoende variabler. Den första oberoende variabeln är en mellangruppsvariabel i två lägen; behandlingsgrupp och väntelista. Den andra oberoende variabeln, tid, är en inomgruppsvariabel i två lägen; före och efter intervention. Beroendevariabler är: 1. Normbrytande beteenden hos barnen 2. Föräldrars upplevelser av normbrytande beteenden 3. Barnens emotionella symptom 4. Barnens prosociala beteenden 5. Föräldrars beteenden och attityder angående uppfostran Undersökningsdeltagare Undersökningsdeltagare i denna studie är familjen bestående av föräldrar och det barn föräldrarna valt att tillsammans med dem bli föremål för interventionen. Två av beroendemåtten (2 och 5 ovan) är kopplade till föräldrarna och de återstående tre (1, 3 och 4 ovan) är kopplade till barnen. Population och urval Antal familjer som deltog i studien (n) var 36. I tabell 1 beskrivs data om barnen i kontrollrespektive interventionsgrupp. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan kontroll- och interventionsgrupp. 14

15 Tabell 1. Barnens kön, ålder, andel med trotssyndrom (ODD), andel med uppförandestörning (CD) och poäng på EARL-20B/21G. Deltagande barn Kontroll Intervention Flickor (n=13)% Pojkar (n=23) % Ålder M 6.86 (SD=2.6) 6.7 (SD=2.2) Andel (%) ODD Andel (%) CD 0 0 Medelpoäng på EARL-20B 6.06 (SD=1.9) 5.89 (SD=1.8) Medelpoäng på EARL-21G 4.3 (SD=2.1) 4,1 (SD=2.0) Inklusionskriterier Familjer med barn i åldrarna 3-11 år Föräldrarna skattar barnens problembeteenden betydligt högre än normalt, motsvarande en standardavvikelse (SD) över medel på Eybergs Child Behaviour Inventory, ECBI i den svenska normeringen (Axberg, Johansson Hanse, & Broberg, 2008) Exklusionskriterier Suicidrisk hos barnet Svår depression hos barnet Psykos hos barnet Uppgifter om våld i familjen Uppgifter om missbruk i familjen Annan allvarlig svårighet eller komplikation som kan försvåra studien Att barnet har delat boende och bara en förälder vill delta i studien Bortfall och avhopp Till studien anmälde sig 63 familjer varav 37 av dessa kom till intervju. Övriga 26 hamnade antingen under cutoff satt för deltagande, avbokade tid för intervju eller dök inte upp. Av de 15

16 som intervjuades så började 20 familjer i programmet (interventionsgrupp) och 17 sattes upp på väntelistan (kontrollgrupp). En familj i interventionsgruppen hoppade av studien av privata skäl under första avsnittet och fyllde inte i eftermätning. I tabellen nedan beskrivs hur många familjer som fullföljde respektive avsnitt i programmet. Tabell 2. Antal familjer i interventionsgruppen som fullföljde respektive avsnitt av programmet ikomet. Avsnitt nr Antal Material Instrument Eybergs Child Behaviour Inventory (McMahon & Estes, 1997) ECBI består av 36 problembeteenden som registreras dels för förekomst på en sjugradig skala (intensitetsskalan (IS)), dels för om respektive beteende uppfattas som ett problem eller inte (problemskalan (PS)). På IS skattar föräldrarna på den sjugradiga skalan hur ofta ett problem förekommer från händer aldrig till händer alltid. På IS-skalan kan man få poäng. Exempel på problembeteenden är följer inte självmant hemmets regler, slåss med barn i egen ålder och vrålar och skriker. Ju högre poäng desto oftare förekommer problembeteendet. På PS-skalan skattar föräldrarna om de anser att det specifika beteendet är ett problem eller inte. Antalet ja-svar summeras och här kan man få 0-36 poäng. Ju högre poäng desto fler beteenden upplevs som problematiska. 16

17 Medan IS-skalan mäter graden av problembeteenden så reflekterar PS-skalan föräldrarnas tolerans av beteendet i fråga. I en svensk normering från 2008 på 842 barn i åldrarna 3-10 år så var medelpoäng på intensitetsskalan 88,2 med en standardavvikelse på 26. På problemskalan var motsvarande poäng m=3,09 och SD=5,03 (Axberg et al., 2008). ECBI har visat hög reliabilitet och validitet och är ett vanligt använt instrument i undersökningar av denna målgrupp (Axberg et al., 2008). The Strengths and Difficulties Questionnaire, SDQ (Goodman, 2001) SDQ är ett frågeformulär med 25 frågor till föräldern (finns även till barn och lärare) om barnets styrkor och svårigheter (Goodman, 2001). Fyra delskalor fångar in barnets svårigheter (emotionella symptom, beteendeproblem, hyperaktivitet-ouppmärksamhet, vänskapsproblem), och en skala fokuserar på prosocialt beteende. SDQ-total är ett mått som består av de fyra delskalorna som mäter svårigheter. Frågorna skattas på en tregradig skala (0 = inte sant, 1 = något eller ibland sant, 2 = mycket sant eller ofta sant). Goda psykometriska egenskaper har rapporterats för skalan (Goodman, 2001) som validerats i Sverige (Smedje, Broman, Hetta & von Knorring, 1999). Se tabell nedan för skalans cutoff-värden. Tabell 3. Cutoff-värden för SDQ i den svenska normeringen. Cutoff motsvarar 90nde percentilen inom respektive delskala undantaget Prosocialt beteende där cutoff motsvarar 10nde percentilen. Pojkar Flickor Prosocialt beteende 5 5 Hyperaktivitet 7 7 ouppmärksamhet Emotionella symptom 5 5 Beteendeproblem 4 4 Vänskapsproblem 4 4 Hela skalan

18 Parenting Practices Interview, PPI (Webster-Stratton, 1998) PPI består av 80 frågor om föräldrars attityd och beteende angående uppfostran, eller föräldrakompetens, som besvaras med en fem- till åttagradig Likert-skala som sedan räknats om till genomgående sjugradig skala. Sju områden undersöks: sträng disciplin, sträng disciplin för åldern, inkonsekvent disciplin, adekvat disciplin, positivt föräldraskap, tydliga förväntningar och tillsyn. Frågorna beskriver samspelet mellan barn och föräldrar vad gäller olydnad samt föräldrars metoder vid regelbrott och gott uppförande. Exempel på frågor är Hur ofta visar du ilska när du tillrättavisar barnet? och Hur ofta berömmer du barnet och ger komplimanger?. På Parenting Clinic online rapporteras Crombachs alpha mellan 0,55 och 0,81 för delskalorna i PPI (Parenting Clinic on-line, ). Early Assessment Risk List for Boys/Girls EARL-20B/21G, Early Assessment Risk List for Boys/Girls (Augimeri et al, 2001; Levene et al., 2001), är ett instrument som används vid bedömning av risk för framtida antisociala beteenden hos pojkar/flickor under 12 år. Skalan omfattar 20/21 faktorer i tre huvudkategorier: Familj, Barn och Mottaglighet för behandling. Varje faktor skattas som 0 (inte närvarande), 1 (möjligen närvarande) eller 2 (närvarande). De två skalorna skiljer sig åt genom att ett item i EARL-20B är ändrat och ett är tillagt för att kunna användas för flickor. Bra validitet och interbedömarreliabilitet beskrivs för både pojk- och flickversionen (Augimeri & Leena, 2005). Kiddie Schedule for Affective Disorders and Schizophrenia K-SADS (Kaufman et al., 1997) är en semistrukturerad diagnostisk intervju med syftet att undersöka nuvarande och tidigare episoder av psykopatologi hos barn och tonåringar i enlighet med kriterierna i DSM-IV. Frågor och objektiva kriterier används för att skatta enskilda symptom. K-SADS anses som instrument ha bra psykometriska egenskaper och generera reliabla och valida barnpsykiatriska diagnoser (Kaufman et al., 1997). 18

19 Intervention Programmet (ikomet) består av sju avsnitt. Varje avsnitt uppskattas ta ca 1 ½ timme att gå igenom. De olika avsnitten tar upp inlärningspsykologiska principer och hur de kan tillämpas i vardagen i kontakt med barnen. Vissa principer illustreras med filmklipp med påföljande frågor för att fördjupa förståelsen. En pyramid används för att förklara ikomets uppbyggnad och principer. Nödbroms Regler Problemlösning Välja strider Ansvar och uppdrag Uppmuntran Förberedelser och uppmaningar Umgänge och uppmärksamhet Figur 1. Komponenter i ikomet. Nivåerna i pyramiden bygger på varandra i stigande ordning. Delarna i basen är en förutsättning för delarna i toppen. Innehållet i de sju avsnitten följer pyramiden nerifrån och upp. Efter varje avsnitt får föräldrarna fylla i en dagbok där de beskriver vad de gjort och hur det gått. Samtidigt kan de om de vill (vilket de uppmuntras av familjeguiderna att göra) delta i ett chat-forum där de dels kan dela med sig av sina erfarenheter och dels ta del av andras. Hela programmet ska genomföras inom tio veckor. Om föräldrarna väljer att stanna kvar i ett avsnitt en extra vecka så tillåts detta. Om familjeguiden bedömer det så att några föräldrar bör stanna kvar i ett avsnitt ytterligare en vecka så meddelas detta föräldrarna och skäl där till. De föräldrar som klarat av alla sju avsnitten innan tio veckor uppmanas att fortsätta träna på det de lärt sig, och under de sista veckorna fylla i uppföljande dagböcker. Familjeguiderna ger 19

20 efter varje avsnitt feedback på hemuppgifterna, enligt en mall (Bilaga 1), samt påminner/hör sig för hur det går föräldrarna. Föräldrarna kan även när de vill ställa frågor per mejl till familjeguiderna. Nedan beskrivs kort innehållet i respektive avsnitt. 1: Umgänge och uppmärksamhet 2: Förberedelser och uppmaningar Barn vill ha uppmärksamhet Repetition av avsnitt ett Barn härmar vuxna Beteendeanalys Lek och umgänge Förberedelser Sammanfattning Uppmaningar Övning Sammanfattning Övning 3: Uppmuntran 4: Rutiner och ansvar Repetition av avsnitt två Repetition av avsnitt tre Beteendeanalys Ge barnet egna uppdrag och ansvar Uppmuntran Uppföljning av uppdrag Förbered eventuella samarbeten med skola Vanliga fallgropar när man använder uppdrag Sammanfattning Ska man använda belöningar? Sammanfattning Övning 5: Välja strider 6: Problemlösning Repetition av avsnitt fyra Repetition av avsnitt fem Basen på pyramiden Problemlösning Toppen på pyramiden Problemlösning mellan vuxna Tjat och skäll vanligaste strategin Sammanfattning Att välja bort konflikter eller att stå på Övning sig Sammanfattning Övning 20

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun FöräldraKOMET Lunds kommun FöräldraKOMET Om programmet För r vem? KOMET vänder v sig till föräldrar som har problem med barn som trotsar, bråkar och är utagerande (3-12 år) Resultat 35-50 50 % minskning

Läs mer

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

ESSENCE och trotssyndrom

ESSENCE och trotssyndrom ESSENCE och trotssyndrom Björn Kadesjö ö.l. BNK, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademien Trots i vardagsspråk Trotsar gör inte som mamma och pappa vill 2-årstrots

Läs mer

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Nu är det annorlunda

Nu är det annorlunda Susanna Blomberg Karin Sager Nu är det annorlunda KOMET: Ett föräldrautbildningsprogram Things have changed KOMET: A Parent Management Training Program Examensarbete för Psykoterapeutprogrammet i kognitiv

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier.

Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier. Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier. Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg.psykoterapeut Professor i medicinsk psykologi

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Författare: Daley, van der Oord, Ferrin, Danckaerts, Doepfner, Cortese, Sonuga-Barke Ur Journal of American Academy

Läs mer

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.

Läs mer

KAPITEL 11 ord- och förkortningslista

KAPITEL 11 ord- och förkortningslista 11. Ord- och förkortningslista ADIS Adolescens Antisocialt beteende ATP BASC-PRS BASC-TRS BDI Behaviorism Anxiety Disorder Interview Schedule for DSM-IV. Strukturerad klinisk intervju för barn 6 18 år

Läs mer

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Arbetsterapi 901 87 UMEÅ Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi Studentens namn AT 2/08 VT 2011 Kursansvarig: Britt-Inger

Läs mer

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna? Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) En hälsoekonomisk analys Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se Socialpediatrisk forskning Vad är hälsoekonomiskanalys?

Läs mer

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS.

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS. I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Vill du och ditt barn delta i en forskningsstudie med syfte att utforma och utvärdera behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) för ungdomar med irritable

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Inna Feldman, Karoline Jeppsson Inna.feldman@lul.se Vad är hälsoekonomi? Jämför de

Läs mer

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB Stepwise 5-11 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient efter efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna

Läs mer

KOMET FÖR FÖRÄLDRAR. En randomiserad effektutvärdering av ett föräldraprogram för barns beteendeproblem. Åsa Kling. Knut Sundell.

KOMET FÖR FÖRÄLDRAR. En randomiserad effektutvärdering av ett föräldraprogram för barns beteendeproblem. Åsa Kling. Knut Sundell. KOMET FÖR FÖRÄLDRAR En randomiserad effektutvärdering av ett föräldraprogram för barns beteendeproblem 2 Effektutvärdering Åsa Kling Knut Sundell Lennart Melin Martin Forster 1 Åsa Kling, Knut Sundell,

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

COPE FÖRÄLDRAUTBILDNING

COPE FÖRÄLDRAUTBILDNING Föräldrautbildning för dig som har barn i åldern 3-12 år COPE FÖRÄLDRAUTBILDNING Rapport från utvärderingen av kurser i Uppsala Län och Tyresö kommun Augusti 2006 Lisa B Thorell Institutionen för Psykologi

Läs mer

Coercion theory. Är det möjligt att förebygga problembeteenden hos barn? Föräldraprogram. Tidiga prediktorer av kriminalitet sedan 1920- talet:

Coercion theory. Är det möjligt att förebygga problembeteenden hos barn? Föräldraprogram. Tidiga prediktorer av kriminalitet sedan 1920- talet: Föräldraprogram Är det möjligt att förebygga problembeteenden hos barn? Håkan Stattin VAD KAN VI LÄRA OSS? Tidiga prediktorer av kriminalitet sedan 1920- talet: Störningar i relationerna mellan föräldrarna

Läs mer

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende Per Carlbring Leg Psykoterapeut Leg Psykolog Professor Självhjälp på terapikartan 1 2 3 1. Ren självhjälp 2. Väggledd självhjälp

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Effekter av föräldrastöd. Redovisning av en nationell utvärdering på uppdrag av Socialstyrelsen

Effekter av föräldrastöd. Redovisning av en nationell utvärdering på uppdrag av Socialstyrelsen Effekter av föräldrastöd Redovisning av en nationell utvärdering på uppdrag av Socialstyrelsen Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Om vägledningsdokumentet

Om vägledningsdokumentet Ut agerandebet eendehosbarn ochungamedpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG Ut agerandebet eendehosbarn ochungamedpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI

Läs mer

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Moa Mannheimer, enhetschef och leg. psykolog på BUP Grinden, deltar vid ISIS höstsymposium 2012 för att berätta om hur de arbetar med traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA) EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Innehåll Inledning... 5 Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga... 5 Första linjen... 5 Utvärdering av

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar.

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Forskning om studieavbrott 2014:3 Svensk titel: Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Hemmasittande barn och ungdomar

Hemmasittande barn och ungdomar DAGENS INNEHÅLL Hemmasittande barn och ungdomar Vad vet vi om hemmasittare? Vad bör vi göra utifrån det vi vet? Malin Gren Landell Leg psykolog, leg psykoterapeut, medicine doktor BUP-kliniken, Universitetssjukhuset,

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ)

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) Tobias Edbom Mia Danielson 2014-05- 27 SDQ Strengths and difficulaes quesaonnaire Ger en uppfafning om barns psykiska hälsa och möjlighet af följa över

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

COPE FÖRÄLDRAUTBILDNING

COPE FÖRÄLDRAUTBILDNING Föräldrautbildning för dig som har barn i åldern 3-12 år COPE FÖRÄLDRAUTBILDNING Rapport från utvärderingen av kurser i Uppsala Län och Tyresö kommun Augusti 2006 Lisa B Thorell Institutionen för Psykologi

Läs mer

Behovet av att erbjuda patienter

Behovet av att erbjuda patienter Internetbehandling KBT-behandling med hjälp av datorn Behandling med hjälp av Kognitiv beteendeterapi (KBT) via Internet är ett lämpligt alternativ inom hälso- och sjukvården för att fler patienter ska

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer

ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer Henrik Andershed, Professor Anna-Karin Andershed, Docent Verksamma vid CAPS www.oru.se/jps/caps Örebro universitet Checklistan/instrumentet

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Mindfulness Att vara medvetet närvarande Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Fungera Göteborg AB www.fungera.info www.heka.nu

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN Exempel på systematisk uppföljning EXEMPEL 3: MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN I detta exempel beskrivs hur en verksamhet satte upp mål och konstruerade mått för att mäta förändringen hos sina klienter

Läs mer

Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning

Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning Bert Jonsson, institutionen för psykologi, Umeå Universitet Utgångspunkter Med begreppet arbetsminne

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Formulär som skickas med kallelsen

Formulär som skickas med kallelsen Sammanställning av tolkning av skattningsskalor Formulär som skickas med kallelsen Funktionsnivå: Sheehan disability scale Summera poängen på de tre skalorna. Totalpoäng 0-30 (ej funktionshindrad mycket

Läs mer

Föräldrars upplevda tillfredsställelse av PMTO - har den någon betydelse? Ragna Bugge Askeland

Föräldrars upplevda tillfredsställelse av PMTO - har den någon betydelse? Ragna Bugge Askeland Föräldrars upplevda tillfredsställelse av PMTO - har den någon betydelse? Ragna Bugge Askeland PSYKOLOGI D Luleå Tekniska Universitet Institution för Arbetsvetenskap Avdelningen för Teknisk psykologi Abstract

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg 1 Historia 1979 J. Kashani 1990 A. James & E. Taylor 1996 E. Arnold 1997 M. Gaub & C. Carlson

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Ungdomars, ledares och föräldrars upplevelser av. KOMET för föräldrar till ungdomar 12-18 år

Ungdomars, ledares och föräldrars upplevelser av. KOMET för föräldrar till ungdomar 12-18 år Ungdomars, ledares och föräldrars upplevelser av KOMET för föräldrar till ungdomar 12-18 år Examensuppsats 30 poäng Psykologprogrammet VT 2008 Psykologiska institutionen Stockholms universitet Tove Hultman-Boye

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Diagnos att lära känna väl. Ett folkhälsoproblem?! 2009-11-23. Förekomst. Vanliga bråkiga och störade beteenden

Diagnos att lära känna väl. Ett folkhälsoproblem?! 2009-11-23. Förekomst. Vanliga bråkiga och störade beteenden Förebygg.nu 091112 Ulf Axberg, Fil dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Göteborgs Universitet Barn som bråkar Strulpelle Bokstavsbarn Utagerande beteende Utåtagerande beteende DAMP, ADHD Trotssyndrom (ODD)

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL Emma Andersson, socionom, KIBB-behandlare och utbildare, Prisma familjecentrum, Kristianstad Johanna Thulin, socionom, doktorand socialt arbete Linnéuniversitetet

Läs mer

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Förutsättningar, bedömningar och insatser Cecilia Andrée Löfholm Catrine Kaunitz Råd för framtiden Norrköping 26 okt 2012 1 Normbrytande beteende Beteende

Läs mer

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen Linköpings universitet 2009-05-27 IBL, Psykologi 2 B-uppsats Handledare: Magnus Emilsson Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Läs mer

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

KOMET FÖR FÖRÄLDRAR. Vilka föräldrar deltar, vilka är barnen och vad tycker föräldrarna om KOMET?

KOMET FÖR FÖRÄLDRAR. Vilka föräldrar deltar, vilka är barnen och vad tycker föräldrarna om KOMET? KOMET FÖR FÖRÄLDRAR Vilka föräldrar deltar, vilka är barnen och vad tycker föräldrarna om KOMET? Knut Sundell, Åsa Kling, Fredrik Livheim & Anna Mautner Knut Sundell, Åsa Kling, Fredrik Livheim & Anna

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

En jämförande studie av två föräldraträningsprogram för barn med allvarliga beteendeproblem

En jämförande studie av två föräldraträningsprogram för barn med allvarliga beteendeproblem UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats HT -07 En jämförande studie av två föräldraträningsprogram för barn med allvarliga beteendeproblem Piret Kams och Gabriella Seppälä

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN TERAPIKOLONIER UR ETT FÖRÄLDRA- OCH TERAPEUTPERSPEKTIV. Petra Söderholm. Handledare: Gunilla Berglund

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN TERAPIKOLONIER UR ETT FÖRÄLDRA- OCH TERAPEUTPERSPEKTIV. Petra Söderholm. Handledare: Gunilla Berglund TERAPIKOLONIER UR ETT FÖRÄLDRA- OCH TERAPEUTPERSPEKTIV Petra Söderholm Handledare: Gunilla Berglund Examinator: Ewa Mörtberg C-UPPSATS PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET, 15 POÄNG, 2013 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Kometstudien effekten av två versioner av föräldraträning Ebba Dahlman och Annika von Otter

Kometstudien effekten av två versioner av föräldraträning Ebba Dahlman och Annika von Otter Uppsala universitet Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats, 20 p Höstterminen 2004 Kometstudien effekten av två versioner av föräldraträning Ebba Dahlman och Annika von Otter Handledare: Professor

Läs mer

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning?

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY Therese Åström, socionom, doktorand, Centrum för psykiatriforskning, KI Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? BBIC är inget standardiserat bedömningsinstrument

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa LATHUND FÖR DATAINSAMLING Vi har sammanställt det här häftet för att du som anställd skall kunna ta reda på vad medverkan i Kupol innebär för

Läs mer