ÅTERVÄNDARNA DET EKONOMISKA LÄGET JUNI 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅTERVÄNDARNA DET EKONOMISKA LÄGET JUNI 2013"

Transkript

1 ÅTERVÄNDARNA DET EKONOMISKA LÄGET JUNI 2013

2 2

3 Återvändarna Konjunkturvändningen skjuts framåt i Europa som inte hänger med i den försiktiga återhämtning som sker i USA och Japan. Svensk export och företagens investeringar faller därför i år. I stället drar hushållens konsumtion tillväxten trots ett rekordhögt sparande. Oro för tillväxten samt försiktighet inför framtida högre räntekostnader ligger bakom sparandet. Tillväxten blir 0,9 procent i år men stiger sedan till 2,1 procent 201 då exporten ökar och företagen vågar investera. I företagarpanelen konstateras att företag flyttar produktion tillbaka till Sverige igen men också att utflyttningen fortfarande är större. Återflytten hämmas på ett sätt som inte sker i USA, vilket bidrar till att antalet återvändare halveras det kommande året. De europeiska ekonomierna hämmas under 2013 av det efterfrågefall som åtstramningar och ett lågt förtroende hos hushåll och företag medför. Den tyska ekonomin bromsar in i år och växer med endast 0, procent och Frankrike förblir i recession innan det vänder svagt uppåt 201. I USA fortsätter den relativt stabila men långsamma återhämtningen medan stimulansen från den omlagda penningpolitiken i Japan blir signifikant. Den svaga europeiska konjunkturen och starka kronan slår mot svensk export. Hur växelkursen påverkar företagens priser och volymer är osäkert vilket bidrar till att näringslivets investeringar bromsar in oroande hårt. De reala disponibla inkomsterna ökar i snabb takt till följd av löneökningar, obefintlig inflation och fallande räntor. Hushållens sparande drivs upp till rekordnivåer av osäkerheten kring ekonomin och vetskapen om att räntorna kommer att stiga igen i framtiden. Trots det höga sparandet står hushållens konsumtion för lejonparten av tillväxten under VAD SADE VI TIDIGARE? I vår förra prognos Spångvandringen pekades på de kvarstående omfattande problemen i främst Europa och euroområdet. Kraftfulla stimulanser låg som en spång över detta gungfly och förhindrade en djupare recession. BNP-tillväxten i Sverige beräknades till 1 procent 2013 och 2,2 procent 201. Tillväxten blir därför endast 0,9 procent under innevarande år. Nästa år sker en viss återhämtning i exporten och investeringarna, vilket får upp tillväxten till 2,1 procent. Under de två åren skapas jobb och arbetslösheten ligger på höga 8, procent i slutet av 201. Det senaste året har närmare sju procent av företag med verksamhet utomlands flyttat hem vissa delar till Sverige. De främsta skälen till att återvända till Sverige är att sänka kostnader eller säkerställa kvalitet. Den övervägande delen som flyttades tillbaka var produktion. Fler företag flyttade emellertid ut verksamhet från Sverige. Under det kommande året halveras återflytten. De faktorer som driver återflytten i t ex USA har inte samma kraft i Sverige. Trots det planerar en del företag för en återflytt, vilket visar att med rätt förutsättningar skulle denna trend kunna förstärkas. Potentialen för att flytta hem verksamhet är störst i de regioner där flest företag har verksamhet utomlands, vilket är Västra Götaland, Jönköping, Stockholm och Kronoberg. Den starkaste ekonomiska aktiviteten under det första kvartalet återfinns i Kronoberg, Stockholm, Västmanland och Skåne. Främst är det ett starkt jobbskapande som gynnar dessa regioner. I Kronoberg bidrar även byggandet av nya bostäder och stigande bopriser den höga aktivitetsnivån. Läs mer på Bedömningen avslutad

4

5 INNEHÅLL DET INTERNATIONELLA LÄGET...6 Återhämtningen kommer i Europa... 6 Sakta accelererande återhämtning i USA... 8 Kraftfulla stimulanser i Japan... 8 Styrkan finns i tillväxtregionerna... 8 SVENSKA FRAMTIDSUTSIKTER...10 Botten passeras enligt företagen...12 FÖRDJUPNINGSRUTA: Återvändarna - reshoring till Sverige...13 Investeringarna bottnar snart...16 FÖRDJUPNINGSRUTA: Brist på bostäder...17 Utrikeshandeln...17 Prisfall ger köpkraft...18 Offentlig försiktighet...19 FÖRDJUPNINGSRUTA: Överskottsmålet...20 Riksbanken håller räntan oförändrad...21 Abour Hoarding räddar sysselsättningen...22 Sjunkande sysselsättning i varuproducerande sektorer...23 INGEN SAMLAD KONJUNKTURVÄNDNING...2 Potentialen för återflytt varierar kraftigt...25 DIAGRAMBILAGA...26 KONTAKTUPPGIFTER

6 Det internationella läget Världsekonomin fortsätter sin ojämna återhämtning. Den ekonomiska aktiviteten stabiliseras gradvis i de avancerade ekonomierna. Undantaget är euroländerna i Sydeuropa, som fortsätter sin smärtsamma justeringsprocess. Japan har vidtagit kraftfulla åtgärder som stimulerar en viss återhämtning. Tillväxtländerna i Asien och Latinamerika fortsätter att agera draglok i världsekonomin. Problemen i euroområdet har länge dominerat den ekonomiska diskursen, det är därför lätt att glömma bort att de svaga länderna i södra Europa endast utgör en liten del av den globala ekonomin. Totalt växer världsekonomin med lite över 3 procent under 2013, för att sedan återgå till en tillväxttakt på procent under nästa år. Under det innevarande året börjar den ekonomiska aktiviteten stabiliseras under sommaren i de avancerade industriländerna. Mycket av de underliggande problemen, med högt skuldsatta länder, stora budgetunderskott, snabbt stigande arbetslöshet och på vissa håll i Europa en fallande tilltro till euron och EU, kvarstår. De omfattande och i vissa stycken okonventionella finans- och penningpolitiska åtgärder som har vidtagits under senare år ligger emellertid som en spång över detta gungfly av oroshärdar. De penningpolitiska stimulanserna i Europa, USA och Japan är fortfarande helt avgörande för stabiliteten på finansmarknaderna. Det har betalat sig i form av att finansmarknaderna generellt sett är stabilare än de varit på länge. Tillväxten kan därför vända långsamt uppåt under hösten. I KORTHET Återhämtningen i världsekonomin fortsätter, men uppgången är bräcklig. I Europa dominerar fortfarande stora skulder, hög arbetslöshet och politisk oenighet. I USA är det ljusare där sysselsättningen stiger och arbetslösheten sjunker. En tillväxtmotor för den amerikanska ekonomin är skiffergasen, som ritar om den globala energikartan. Tillväxtländerna i Asien och Latinamerika är draglok för världsekonomin. AKTIEINDEX I USA OCH EUROPA = 100 Trots de omfattande politiska problemen i euroområdet bör man hålla i åtanke att politiker vid ett flertal tillfällen de senaste åren har klarat av att vidta många av de åtgärder som krävts när situationen sett som allvarligast ut. Som exempel har USA hanterat den kortsiktiga osäkerheten kopplad till de offentliga finanserna och euroområdet har, även här kortsiktigt, hanterat problemen kopplat till den offentliga skuldsättningen. EKONOMISKT SENTIMENT I EU, TYSKLAND OCH SPANIEN Nettotal där 100 är ett genomsnitt ÅTERHÄMTNINGEN KOMMER I EUROPA Konjunkturnedgången i Europa är djup och segdragen. Det finns dock tecken på att utvecklingen sakta börjat vända. Inköpschefsindex tyder förvisso på en fortsatt nedgång de kommande månaderna, men en positiv trend kan skönjas. Siffrorna för de flesta stora ekonomierna har börjat vända uppåt de senaste månaderna. För Spanien och Grekland tyder siffrorna på en starkare konjunktur än de gjort de senaste två åren. En liknande bild ges av EU-Kommissionens indikator över ekonomiska sentiment som successivt stigit från hösten och framåt. Ändå hålls tillväxten tillbaka av budgetsaneringsprocessen och att de svaga banksystemen i flera sydeuropeiska länder begränsar penningpolitikens effektivitet.! Fortsatt gungfly av problem i Europa. 6

7 ! Även Tyskland känner av recession i Europa. Medan många av de relativt starka länderna i Europa för närvarande känner av lågkonjunkturen kommer den expansiva penningpolitiken med tiden att driva på resursutnyttjandet. Återhämtningen börjar sakta ta fart under hösten, och Tyskland, som är väl positionerat att dra nytta av den starkare ekonomin i omvärlden, växer med 0, procent under 2013 och sedan med 1,5 procent året efter. Euroområdet som helhet krymper med 0,6 procent 2013, men börjar växa svagt igen under 201 med 0,8 procent. Arbetslösheten når dock nya rekordnivåer under nästa år. SPANSK EXPORT OCH IMPORT Index 2008 q3=100, volym, kvartals löpande medelvärde Problemen är fortsatt stora i flera sydeuropeiska länder. Arbetskraftskostnader måste justeras och exportsektorn bli mer konkurrenskraftig. Under tiden fortgår saneringen av statsfinanserna och både konsumtion och investeringar utvecklas svagt. Även om situationen ter sig mörk kan noteras att flera länder tidigare i år emitterat obligationer på marknaden till förhållandevis gynnsamma räntor. Ett hot mot eurosamarbetet ligger i att befolkningen, som en reaktion på den höga och snabbt stigande arbetslösheten, röstar in missnöjespartier som vill lämna valutaunionen och att det därför är svårt att samla majoritetsregeringar som har kraft att genomdriva nödvändiga reformer.! I mars var handelsbalansen i Spanien positiv för fösta gången på flera decennier. I Spanien fortsätter arbetslösheten att öka under prognosperioden och landet förblir i recession under 2013 för att sedan röra sig mot en svag tillväxt under nästa år. Spansk export har emellertid mer än återhämtat exportfallet under 2008 och Samtidigt faller importen kraftigt vilket har stärkt handelsbalansen. I mars 2013 var handelsbalansen positiv för första gången på flera decennier. Bostadspriserna faller emellertid fortfarande liksom konsumtion och detaljhandel, vilket visar att stora utmaningar kvarstår. Ett antal reformer har implementerats men mer kvarstår att göra. Den stigande exporten visar att det spanska näringslivet i alla fall har ett ben att stå på. KONSUMENTFÖRTROENDE (CCI) I FRANKRIKE SA Frankrike har undvikit många av de problem som de sydeuropeiska länderna dras med, men de strukturella problemen i ekonomin kvarstår i stor utsträckning. Konsumenternas förtroende har under våren fallit snabbt och djupt för att i maj hamna under den tidigare lägsta nivå som registrerats. Den franska ekonomin krymper under 2013 för att sedan växa med 0,6 procent nästa år. De nordiska länderna har relativt stabila inhemska ekonomier men de känner av svagheten i Europa. De senaste BNP-siffrorna för Norge överraskade på nedsidan och sysselsättningsuppgången har avstannat. Detta, i kombination med risken för en stigande norsk krona, gör att centralbanken är försiktig med höjningar av styrräntan. Finland och Danmark följer samma mönster som övriga Europa med ett svagt 2013 och ett starkare 201. I båda länderna faller BNP under det första kvartalet. Det finns tecken på en viss förbättring i den brittiska ekonomin, men återhämtningen är fortfarande svag. Centralbanken har vidtagit ett antal expansiva åtgärder men trots att den sänkt styrräntan och köpt offentliga statspapper stryps penningflödet av ett sargat banksystem. Arbetslösheten är och förblir hög. Ekonomin är dock starkare än i många euroländer och växer med 0,8 procent under 2013 för att sedan accelerera till 1,6 procents tillväxt under

8 SAKTA ACCELERERANDE ÅTERHÄMTNING I USA Återhämtningen i USA fortsätter. Sysselsättningen ökar stadigt och 6,5 miljoner av de nio miljoner jobb som försvann 2008 och 2009 har nu ersatts. Det är emellertid fortfarande långt kvar till vad som kan kallas full sysselsättning eftersom även befolkningen ökar. Sysselsättningsandelen har därför fastnat på den nivå som etablerades när krisen var som värst. Hushållens amorteringar avtar och konsumenternas förtroende ökar succesivt vilket ger utrymme och förutsättningar för stigande konsumtion. En drivkraft i den amerikanska ekonomin är så kallade reshoring, dvs verksamheter som flyttar produktion tillbaka till amerikansk mark. Enligt flera olika studier har USA blivit mer attraktivt för produktion. Drivkrafter till detta är att arbetskraftskostnaderna blivit mer konkurrenskraftiga, teknisk utveckling minskar arbetskraftskostnadsandelen i produktionen och fallande energipriser. Energipriserna faller till följd av en kraftig uppgång av gas- och oljeproduktionen i USA med hjälp av så kallad frackingteknik. 1 SYSSELSÄTTNING I USA Procent av befolkningen 16 år och äldre ANTAL NYBYGGDA HUS OCH HUSPRISER I USA Miljoner och index Federal Reserve fortsätter att hålla en expansiv penningpolitik. Centralbanken har varit tydlig med att den vill observera en stark och uthållig förbättring på arbetsmarknaden innan den agerar för att dra tillbaka sin expansiva penningpolitik, varför marknadsräntor och inflation stannar på låg nivå under hela prognoshorisonten. Troligen börjar de mer okonventionella metoderna fasas ut under mitten av 201. Även bostadsmarknaden ser piggare ut än på länge. Huspriserna har nu stigit under snart ett års tid. Bostadspriserna ligger dock fortfarande ca 25 procent lägre än toppnivån våren Bostadsbyggandet har trots det börjat ta fart och hushållens förtroendeindikator stiger successivt allt högre. Motvindar kommer dock i form av den fortsatta åtstramningspolitiken. Samlat leder detta till att BNP i USA växer med 2 procent under 2013 och 2,6 procent under 201.! Dramatisk omläggning av penningpolitiken i Japan. KRAFTFULLA STIMULANSER I JAPAN Japan har genomfört en mer ambitiös omläggning av sin penningpolitik än många bedömare räknade med. Regeringens mål är att sparka ekonomin ur deflationsfällan genom att dubbla storleken på den monetära basen, höja inflationsmålet till 2 procent och genomföra expansiva offentliga stimulanser. Regeringen har även satt press på växelkursen, som fallit kraftigt sedan Abenomics-programmet lanserades, vilket har fått industriproduktionen att lyfta. Japan lider av många strukturella problem, och regeringen har lovat att ta itu även med dem. Ett antal sektorer ska öppnas för konkurrens och arbetsmarknaden ska bli mer flexibel. Inget av detta kan dock lösa problemet med Japans åldrande befolkning, som ytterligare kommer att försvåra hanteringen av landets offentliga skuldsättning som uppgår till cirka 230 procent av BNP. STYRKAN FINNS I TILLVÄXTREGIONERNA Medan de avancerade ekonomierna stabiliseras får tillväxtregionerna stå för mycket av världstillväxten. Även om det är sannolikt att Kina växlar ner en aning på längre sikt kommer landet att växa med runt 8 procent de kommande åren. Även Indien går relativt starkt, och skördar frukterna av arbetet med strukturreformer de kommande åren. För många av ekonomierna i Asien är efterfrågan från Japan och Kina minst lika viktig som den från USA och Europa, varför den starkare utvecklingen i de länderna även spiller över. Mot bakgrund av en starkare extern efterfrågan, ständigt växande inhemska ekonomier och en expansiv penningpolitik kommer stora delar av tillväxtregionerna att fortsätta agera draglok i världsekonomin. VÄXELKURS I JAPAN Japanska yen per US dollar BNP i ett urval av länder Årlig procentuell förändring Euroområdet -0,6-0,6 0,8 Tyskland 0,7 0, 1,5 Frankrike 0,0-0,2 0,6 UK 0,3 0,8 1,6 USA 2,2 2,0 2,5 Japan 1,9 1,5 2,0 Kina 7,8 8,0 8,0 Källa: OECD, Svenskt Näringsliv 1. Läs mer om reshoring i Sverige och USA i fördjupningsruta på sid 13. 8

9 S FÖRETAGARPANEL Svenskt Näringslivs företagarpanel är en internetbaserad undersökning som ställs till ett urval av Svenskt Näringslivs medlemsföretag. Undersökningen genomförs kvartalsvis och startade hösten Antalet företag som medverkar i undersökningen har successivt ökat under perioden och uppgår till ca Svarsfrekvensen pendlar något och ligger omkring 50 procent. Frågorna som ställs till panelen består av en fast del där frågorna är detsamma i varje undersökning samt ett antal extrafrågor som varierar från undersökning till undersökning. Frågorna i den fasta delen är av konjunkturkaraktär där företagen får svara på frågor om hur antalet anställda, investeringarna och produktionen/försäljningen utvecklats det senaste halvåret samt en bedömning av hur dessa variabler kommer att utvecklas det kommande halvåret. Svarsalternativen på respektive fråga är Lägre, Oförändrat, Högre eller Vet ej. Svaren blir sålunda av kvalitativ karaktär. När svaren sammanställs kan vi se hur stor andel av företagen som uppgett respektive svarsalternativ. Svaren ger däremot ingen kvantitativ information om hur mycket t ex antalet anställda har ökat eller minskat det senaste halvåret. Vi beräknar ur detta ett nettotal, vilket är differensen mellan högre och lägre. Om nettotalet är positivt så är det således fler företag som uppgett högre än lägre och vice versa. Vi vill varna för att fästa alltför stor vikt vid nettotalet i vissa konjunkturlägen. Efter snabba och kraftiga upp- eller nedgångar i konjunkturen kommer utvecklingen till ett läge där samsynen är stor i företagen. Ett exempel är den kraftiga och exceptionellt djupa nedgången som inträffade hösten 2008 när finanskrisen bröt ut. När botten väl är nådd kan utvecklingen bara gå åt ett håll, till det bättre, och i ett sådant läge kan nettotalet uppgå till mycket höga nivåer även om det i själva verket är frågan om en mycket måttlig uppgång. 9

10 Svenska framtidsutsikter Ljuspunkter börjar skönjas i den globala tillväxten, men utvecklingen är på sina håll fortfarande mycket svag och osäker. I USA växer förtroendet alltmer, huspriser stiger, sysselsättningen växer och arbetslösheten sjunker. I Europa är utsikterna mörkare, skulderna stiger, BNP minskar och arbetslösheten ökar. Den svenska ekonomin växte trots det med 0,8 procent under det första kvartalet i år i årstakt. Utvecklingen var överraskande då varuexport från Sverige föll kraftigt och investeringarna minskade oroande mycket inom näringslivet. Den totala konsumtionen fortsatte visserligen att öka, men i något långsammare takt än kvartalet före. Förklaringen till att BNP ändå ökade är bland annat att multinationella företag tagit hem vinster från verksamhet utomlands (sk merchanting). Sådana vinsthemtagningar sker när företagen bedömer det skattemässigt lämpligt och när det inte finns behov av att återinvestera detta i utlandsverksamheten. Merchanting räknas in i tjänsteexporten vilket medför att den bidrar till utvecklingen av BNP men skapar egentligen ingen efterfrågeökning och få jobb i Sverige. Under första kvartalet beräknas merchanting bidra med 0, procentenheter av BNP-ökningen. Därtill byggdes lagren upp i ekonomin vilket medförde en tillväxteffekt på 0,7 procentenheter. Den underliggande efterfrågan i den svenska ekonomin under det första kvartalet föll således med 0,3 procent. Fortsatt svag utveckling i Europa bromsar, tillsammans med en stark krona, exporten från Sverige också i år. Först nästa år, då de europeiska ekonomierna spås växa igen, ökar exporten med några procent. Investeringarna minskar också i år på grund av den svaga utvecklingen för exporten och därmed industrin. Nästa år växer investeringarna något igen då företagens investeringar och bostadsinvesteringar ökar samt att infrastrukturinvesteringar väntas ta fart under valåret.! I KORTHET Svag utveckling första kvartalet trots stark BNP-siffra. Konjunkturen bottnar under sommaren, men uppgången blir långsam. Tillväxten balanserar på ett ben, hushållens konsumtion, under året. Sju procent av företag med utlandsverksamhet har flyttat hem produktion det senaste året. BNP minskade första kvartalet om lager och merchanting räknas bort. BNP OCH DESS KOMPONENTER Årlig procentuell förändring 10

11 BNP OCH SYSSELSÄTTNING Årlig procentuell förändring, fasta priser resp antal personer Anledningen till att BNP inte sjunker under prognosperioden är att särskilt hushållens konsumtion växer i god fart både i år och nästa år. Sysselsättningen undviker en nedgång tack vare sk labour hoarding, vilket innebär att hushållens samlade inkomster fortsätter att öka i god takt. Hyggliga nominella löneökningar i kombination med låg inflationstakt och låga räntor medför goda realinkomstökningar för hushållen. Realinkomsterna förbättras så mycket att både konsumtion och sparande ökar de kommande åren. Sammantaget ökar BNP med knappt en procent i år och drygt 2 procent nästa år. Den öppna arbetslösheten stiger i år till 8,5 procent. Dock inte på grund av att sysselsättningen faller utan på grund av att arbetskraften ökar i snabbare takt än sysselsättningen. Nästa år växer sysselsättningen i snabbare takt än arbetskraften och arbetslösheten sjunker marginellt till 8, procent. FÖRSÖRJNINGSBALANS, 2012 ÅRS REFERENSPRISER Miljarder kr och årlig procentuell förändring! Knappt en procents tillväxt i år. Mdr kr Andel Procentuell volymförändring 2012 procent Konsumtion ,2 1,6 2,2 Privat ,5 2,0 2,6 Offentlig ,7 1,0 1,6 Statlig ,2 1,1 2,0 Kommunal ,6 0,9 1, Investeringar ,2-2,0 3,1 Lager ,1 0,2 0,0 Export ,8-1,1 2,8 Import ,0-1,0 3,5 BNP ,7 0,9 2,1 Några nyckeltal* Arbetslöshet (ILO), procent 8,0 8,5 8, Sparkvot, i procent av disponibel inkomst 11,8 12,2 11, Industriproduktion inkl energi, %-förändring -1,8-1, 3,3 Konsumentprisindex, %-förändring 0,9 0,3 1,9 KPIF, %-förändring 1,0 0,8 1,7 Bytesbalans, procent av BNP 6,9 6,8 6,5 Vid årets slut SEK/USD 6,5 6,6 6,9 SEK/EUR 8,6 8,3 8,2 USD/EUR 1,32 1,26 1,19 Ränta, 10-åriga statsobligationer 1,5 2,3 2,9 Ränta, 3-månaders statsskuldsväxel 1,0 1,2 1,7 Riksbankens reporänta 1,00 1,00 1,50 * Årsgenomsnitt, där annat ej anges Källa: SCB, Riksbanken och Svenskt Näringsliv 11

12 BOTTEN PASSERAS ENLIGT FÖRETAGEN En rad konjunkturindikatorer har de senaste månaderna signalerat att industrikonjunkturen passerat botten och nu vänder uppåt igen. Det gäller t ex inköpschefsindex och konjunkturbarometern från Teknikföretagen. Någon särskilt stark uppgång är det inte frågan om ännu utan snarare att botten just passerats. Almegas tjänsteindikator visar att tjänstesektorn släpar efter industrin och därför dröjer uppgången ytterligare något kvartal. I Svenskt Näringslivs företagarpanel bekräftar företagen den bilden. Nettotalet för produktionsutfallet det senaste halvåret var nära noll det andra kvartalet. Andelen företag som uppgett att produktionen ökat är nu ungefär lika stor som andelen företag som uppgett att produktionen minskat. Fortfarande är nettotalet långt under det historiska snittet sedan 2006, men kurvan vände svagt uppåt senaste kvartalet. I sex län var nettotalet positivt för produktionsutfallet det andra kvartalet. Förra kvartalet var nettotalet positivt endast i två län. I Blekinge, Västernorrland, Kalmar, Uppsala och Jämtland noteras stor förbättring i nettotalet mellan 1:a och 2:a kvartalet medan en stor försämring i nettotalet rapporteras från företagen i Kronoberg. I övrigt noteras små förändringar mellan kvartalen. När det gäller företagens förväntningar om produktionen de kommande sex månaderna är nettotalet i princip oförändrat sedan senaste mätningen. Då ökade förväntningarna kraftigt även om de fortfarande låg kvar under det historiska snittet. PRODUKTION, RIKET, UTFALL Andel högre, lägre och nettotal Källa: Svenskt Näringslivs företagarpanel PRODUKTIONSUTFALL I LÄNEN DE TVÅ SENASTE KVARTALEN Nettotal q q Källa: Svenskt Näringslivs företagarpanel I kombination med att nettotalet för de senaste sex månaderna fortfarande är svagt negativt kan detta tolkas som att företagens förväntningar för tre månader sedan inte har materialiserats ännu. Den tidigare förväntade uppgången i produktion har därför skjutits framåt till sommaren. För de flesta branscher är det också små förskjutningar i nettotalet mellan kvartalen. I några branscher, kultur & fritid och hotell & restaurang noteras emellertid en stor försvagning i nettotalet. Företagen inom information och kommunikation är mest optimistiska av alla branscher och där har det också varit en tydlig förstärkning mellan kvartalen. Intressant är att nettotalet för företagen inom tillverkningsindustrin är näst högst av branscherna. I företagarpanelen uppgav närmare sju procent av de företag som har verksamhet utomlands att de flyttat hem vissa delar till Sverige under Motivet var främst att sänka kostnader eller att säkerställa kvalitet. Den övervägande delen som flyttades tillbaka var produktion. Fortfarande var flytten ut från Sverige mer omfattande än återflytten, men skillnaden var ganska liten. Det kommande året förväntas emellertid en halvering av antalet företag som flyttar verksamhet tillbaka till Sverige. PRODUKTION, RIKET, FÖRVÄNTNINGAR Andel högre, lägre och nettotal PRODUKTIONSPLANER, BRANSCHER, DE TVÅ SENASTE KVARTALEN Nettotal Källa: Svenskt Näringslivs företagarpanel Q Q Källa: Svenskt Näringslivs företagarpanel 12

13 ÅTERVÄNDARNA - RESHORING TILL SVERIGE I april skrev Veckans Affärer om Atlas Copco, Husqvarna och Thermia som alla flyttar delar av verksamheten från anläggningar utomlands till Sverige. Här om veckan skrev Dalarnas Tidning om Fredrik Reinfeldts besök på Ostnor i Mora som har flyttat hem verksamhet. Artiklarna är två av många under senare år som handlar om återvändande företag. Internationellt kallas detta fenomen för reshoring och som med mycket annat är det i USA som det tycks ha kommit längst. I USA förekommer det olika motiv för reshoring. Teknisk utveckling har medfört att arbetskraftskostnaderna inte har lika avgörande betydelse längre. I detta sammanhang avses s.k. 3D-skrivare, men viktigare är automation av produktionen och utvecklingen av enkla och billiga robotar. Låga energipriser, som drivs av s k fracking för utvinning av olja och gas, reducerar produktionskostnaden. Enligt vissa prognoser beräknas USA inom några år bli nettoexportör av olja och de ekonomiskt utvinningsbara reserverna beräknas räcka under lång tid framöver. Snabbt stigande arbetskraftskostnader i bl a Kina minskar kostnadsskillnaderna. Denna utjämning har förstärkts av att dollarn har tappat i värde mot Yuanen och i vissa branscher även av sänkta arbetskraftskostnader under den ekonomiska krisen. Tillgång till lågkostnadsproduktion i närområdet har vidgats i takt med att Mexico blir allt mer konkurrenskraftig för produktion. I kombination med uppdelning av produktionskedjan hamnar en del av produktionen i USA. Skydd mot varumärkes- och patentintrång är ytterligare ett skäl, många företag vittnar om att de drabbats av industrispionage eller kopiering av sina produkter. Slutligen framförs kvalitetsproblem som ett skäl. Detta är emellertid inte ett nytt fenomen men kvalitetsproblemen har tidigare uppvägts av andra faktorer. För några år sedan genomförde två professorer vid Harvard Business School, Michael Porter och Jan Rivkin, en omfattande undersökning om USA:s konkurrenskraft. Där framkommer att huvudskälet till att verksamhet flyttas från USA är i 70 procent av fallen att lönerna är lägre annorstädes. En studie från The Hackett Group visar att 85 procent av företagen i tillverkningsindustrin ansåg att de totala produktionskostnaderna är mycket viktigt för lokaliseringsbeslut, 76 procent ansåg att kvalitet är mycket viktigt och 57 procent skydd av immateriella tillgångar. Kombinationen av snabbt stigande arbetskraftskostnader i lågkostnadsländer och tillgång till ny teknik samt enkla och billiga robotar som höjer produktiviteten kan därför antas vara viktiga faktorer som nu driver utvecklingen i motsatt riktning. När energikostnaderna därtill kan förväntas vara låga under lång tid framöver så medför det att investeringsbesluten oftare kan landa på amerikansk mark. Hur relevanta är dessa drivkrafter för Sverige? Automation och robotisering av industrin har pågått länge även i Sverige och varit en avgörande faktor för att verksamheter har stannat i landet trots en av världens högsta arbetskraftskostnader. Nyligen skrev t ex tidningen Ny teknik om att ABB ska leverera robotar till Volvo Cars under de kommande åren. Många svenska företag ligger långt framme på detta område. Utvecklingen av energikostnaderna är högst osäkra i Sverige, liksom i övriga EU. Osäkerheten kring kärnkraftens vara eller icke vara kvarstår och nyligen tog EU- Kommissionen ett initiativ som syftade till att höja priset på utsläppsrätter på koldioxid (vilket röstades ned av EU-parlamentet), vilket visar att även EU-politiken driver på energikostnaderna. Lågkostnadsproduktion i närområdet har funnits under en längre period i Europa. Tidigare var det t ex Portugal som konkurrerade med låga löner men efter Sovjetunionens sönderfall togs den rollen över av de forna östeuropeiska länderna. Arbetskraftskostnaderna i dessa länder har emellertid stadigt närmat sig kostnaderna i Västeuropa. På övriga områden skiljer sig inte förutsättningar åt mellan Sverige och USA i någon större omfattning. Sammantaget pekar därför mycket på att drivkrafterna för reshoring är starkare i USA än i Sverige. OMFATTNING I USA Det finns några empiriska studier av hur omfattande reshoring är i USA. Porter och Rivkins studie visar att en tredjedel av alla lokaliseringsbeslut där utlandet var ett alternativ resulterade i att företaget valde USA som produktionsland. Två tredjedelar resulterade således i att produktion förlades utanför USA. I undersökningen delas lokaliseringsbesluten upp i offshoring, onshoring (reshoring) och siting new activity. Av dessa lokaliseringsbeslut avsåg 55 procent beslut om offshoring, ca 10 procent avsåg beslut om onshoring (reshoring) och ca 35 procent beslut om siting new activity. Av de beslut som avsågs var ny verksamhet skulle förläggas resulterade 51 procent i att produktionen förlades i USA. Det är kanske på detta smygande sätt som reshoring är mest framträdande. När USA oftare väljs då ny verksamhet ska lokaliseras kommer det på sikt medföra att industrin lever vidare och i bästa fall också ökar i omfattning. 13

14 The Hackett Groups studie visar att 9 procent av tillverkningsindustrins kapacitet reshorades under perioden Under samma period offshorades emellertid 26 procent. Under perioden förväntas reshoring öka till 19 procent av tillverkningsindustrins kapacitet medan offshoring väntas minska till 23 procent. På bara några år förändras alltså dessa flöden markant. RESHORING TILL SVERIGE För svensk del är det svårt att finna några empiriska studier på reshoring. I företagarpanelen har vi därför ställt ett antal frågor om reshoring till Sverige. 2 Under det senaste året har två procent av företagen flyttat verksamhet till Sverige. Samtidigt var det drygt två procent av företagen som flyttade verksamhet från Sverige vilket betyder att nettoflödet kan antas vara negativt. (Eftersom frågorna inte inkluderar omfattningen på den verksamhet som berörs går det dock inte att få en fullständig bild av nettoflödena.) En bredare syn på verksamhet som flyttar ut inkluderar även företagens investeringar utomlands. Det innebär visserligen inte att verksamhet läggs ner i Sverige men kan jämföras med siting new activity i Porter och Rivkins studie. När detta inkluderas är det,3 procent av företagen som flyttade verksamhet från Sverige under det senaste året. RESHORING OCH OFFSHORING Har ni under det senaste året... Reshorat Outsourcat/offshorat Outsourcat/offshorat/ investerat utomlands Planerar ni att under det kommande året... Reshora Outsourca/offshora Outsourca/offshora/ investera utomlands 0,9 Under det kommande året planerar knappt en procent av företagen att flytta verksamhet till Sverige. Det medför att andelen halveras jämfört med det senaste året. Båda måtten på företag som planerar att flytta ut verksamhet kvarstår på ungefär samma nivå. Nettoflödet ut från Sverige är därför större under det kommande året. En fördjupning görs på de 12 procent av företagen som uppger att de har eller har haft verksamhet utomlands. Det är 2,0 2,2 2,1,3, Källa: Svenskt Näringslivs företagarpanel vanligare med verksamhet utomlands i större företag och i företag som bedriver varuproduktion/tillverkning (22 procent) än inom handel, övriga tjänster eller övrig verksamhet där det är ungefär 10 procent av företagen. FÖRETAG SOM HAR ELLER HAR HAFT VERKSAMHET UTOMLANDS Procent av alla företag Alla företag 200- anställda anställda 10-9 anställda 0-9 anställda Varuprod/tillverk Handel Övriga tjänster Övrigt 8, 9, 11,3 9,7 12,5 13,3 21,6 26,9 58, Källa: Svenskt Näringslivs företagarpanel Företag som flyttat hem verksamhet under det senaste året Procent av de företag som har eller har haft verksamhet utomlands Alla företag 6,6 0-9 anställda 6, anställda, anställda 8, anställda 8,2 Varuprod/tillverk,2 Handel 3,0 Övriga tjänster 5, Övrigt 16,5 Källa: Svenskt Näringslivs företagarpanel Bland dessa företag som har eller har haft verksamhet utomlands är det knappt 7 procent som har flyttat tillbaka verksamhet till Sverige under det senaste året. Det är ingen större skillnad mellan olika storleksklasser på företag. Det är däremot vissa skillnader mellan olika typer av verksamhet med högst andel som flyttat hem verksamhet inom övrig verksamhet. 3 För samtliga företag som har reshorat uppger 52 procent att det rör sig om produktion, 11 procent FoU och procent om huvudkontorsverksamhet eller kringtjänster. 32 procent anger annat i sitt svar. I de öppna svaren dominerar tjänster kopplat till huvudkontorsverksamhet, t ex försäljning. Det är emellertid stora skillnader mellan olika branscher. Inom tillverkningsindustrin uppger 76 procent att det är 2 55 företag medverkade i företagarpanelen detta kvartal. 3 Företagen uppger i enkäten vilken sektor de hör till. En avstämning mot företagens SNI-kod visar att det i gruppen Övrigt ingår företag från ett brett spektra av branscher t ex 50 procent av alla hotell- och restaurangföretag, 63 procent av företag inom fastighetsverksamhet och 71 procent av företagen inom kultur och fritid. 1

15 produktion som har flyttats hem. För övriga sektorer är det 28-0 procent. Inom handel och övriga tjänster är det 30-0 procent som uppger produktion och procent som uppger FoU. VARFÖR HAR NI FLYTTAT HEM/INSOURCAT VERKSAMHET Procent av företag som har flyttat hem/insourcat Sänka kostnaderna Högre kvalitetsnivå Teknisk utv o invest har gjort det möjligt med bevarad kostnadseffektivit. Fokusera till färre enheter Behov av integrerade produktionsprocesser Patentskydd och säkerhet Annat Ej svar 0,8 SKÄL TILL RESHORING De främsta skälen till att företag har flyttat verksamhet till Sverige är att de vill sänka kostnaderna eller att de vill säkerställa kvaliteten. Närmare av 10 företag som har flyttat verksamhet till Sverige uppger något av detta som skäl. 2 av 10 företag uppger att de vill fokusera verksamheten till färre enheter, vilket också kan vara motiverat av kostnadsskäl. En tolkning kan vara att det svaga efterfrågeläget i världsekonomin medför att företag har överkapacitet som de gör sig av med genom att avveckla eller dra ner på utlandsverksamheten och i stället producera i Sverige. Det kan förklara att andelen företag som planerar att flytta verksamhet till Sverige halveras eftersom att företagen förväntar sig en starkare efterfrågan under det kommande året och därför är det färre som drar ned på verksamhet. Det framkommer också att teknisk utveckling och investeringar har bidragit till att företag kan bibehålla kostnadseffektivitet när de flyttar verksamhet till Sverige. 5,3 11,3 20,3 2,9 37,5 37,1 29, Källa: Svenskt Näringslivs företagarpanel VILKEN TYP AV VERKSAMHET HAR NI FLYTTAT HEM/INSOURCAT? Procent av företag som har/har haft verksamhet utomlands Produktion Forskning och utveckling Huvudkontorverksamhet eller kringtjänster till kärnverksamhet Annat Ej svar,3 5,8 10,7 31,6 51, Källa: Svenskt Näringslivs företagarpanel 3 av 10 företag uppger att det finna andra skäl. I de öppna svaren framgår att en del av dessa kan kopplas till att sänka kostnaderna. Andra orsaker som framkommer i de öppna svaren kopplar dock till andra orsaker, t ex problem från språk- och kulturella skillnader liksom att avtal med leverantörer har avslutats eller upphört så att produktion tas över i egen regi. Några uppger att uppdrag utomlands har upphört eller avslutats. SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER Ungefär två procent av företagen flyttade hem verksamhet under det senaste året. Av de företag som har eller har haft verksamhet utomlands flyttade knappt 7 procent verksamhet tillbaka till Sverige. Det är främst produktion som flyttas tillbaka och skälen är att sänka kostnader alternativt säkerställa kvaliteten. Företagens planer visar emellertid att återflytten halveras under det kommande året. Det kvarstår också ett flöde ut från Sverige. Under det senaste året är det inte så stor skillnad på andelen företag som flyttar verksamhet tillbaka till Sverige och andelen som flyttar verksamhet från Sverige. Nettoflödet är emellertid svagt negativt. Nettoflödet ut från Sverige förstärks också när hänsyn tas till investeringar. Under det kommande året förstärks också detta nettoutflöde när andelen företag som flyttar verksamhet till Sverige halveras. Det finns vissa skäl att anta att 2012 var ett speciellt år till följd av den globala lågkonjunkturen/recession med särskilt stor osäkerhet om utveckling i Europa och för euron. Fler företag än normalt kan därför ha konsoliderat sin verksamhet för att minska sin överkapacitet och skära kostnader. De företag som angivit att de flyttat hem verksamhet till Sverige för att sänka kostnaderna kan då ha avsett de totala kostnaderna. En viktig förändring sedan sommaren 2012 är att kronan har förstärkts kraftigt. Detta har medfört att konkurrenskraften har försämrats för verksamhet i Sverige. Kronan förväntas också att vara stark under en längre period vilket påverkar företagens investeringsbeslut. Det kan delvis förklara varför andelen företag som planerar flytt av verksamhet till Sverige halveras. Reshoring har starkare drivkrafter i USA än i Sverige. Anledningen är att utjämningen av arbetskraftskostnaderna har kommit längre och energipriserna inte utgör en lika stor osäkerhet. Utvecklingen i USA visar dock att med rätt förutsättningar kan reshoring bli en trend att räkna med framöver. Källor Industrins sköna revansch - fler vänder hemåt, Veckans Affärer, april Reinfeldt lägger Sverigepussel, Dalarnas Tidning, 3 juni Här är Volvos nya robotar, Ny teknik, 15 april Prosperity at risk; Findings of Harvard Business School s Survey on U.S. Competitiveness, Porter, M och J Rivkin (2012). Reshoring Global Manufacturing: Myths and Realities, Michel Janssen, Erik Dorr and David P. Sievers (2012), The Hackett Group. 15

16 INVESTERINGARNA BOTTNAR SNART Investeringarna är för tillfället svaga och sjunkande inom flera områden. Investeringsbotten är emellertid snart nådd och att det formeras förutsättningar för att investeringarna återigen ska börja öka. Det osäkra läget gör dock att företagen är extra lyhörda för signaler från politikerna. Positiva eller negativa signaler kan vara avgörande för om företagen vågar trycka på investeringsknappen. Industrins konkurrenskraft har försämrats, som en konsekvens av kronförstärkningen, vilket ger återhållsamhet främst inom basindustrierna. Metallvaruindustri och stålverk drar ner på sina investeringar. Även inom elektronikvaruindustrin sker neddragningar. Gruvinvesteringarna minskar från höga nivåer. Transportmedelsindustrin ökar sina investeringar. INVESTERINGAR, RIKET, UTFALL Andel högre, lägre och nettotal Källa: Svenskt Näringslivs företagarpanel Inom tjänstesektorn minskar investeringarna inom företagstjänster samt inom informations- och kommunikationsföretag. Investeringar i transportmedel, till exempel lastbilar, har sjunkit kraftigt under inledningen av året. Här kommer dock snart en vändning uppåt. I Svenskt Näringslivs företagarpanel är det fem procentenheter fler företag som planerar för högre investeringar än företag som planerar för minskningar. Nettotalet har fallit med ett par enheter. Företag inom varuproduktion/tillverkning och större företag är mer optimistiska, medan handelsföretag har en pessimistisk syn på sina investeringar. När vändningen kommer är svensk tillverkningsindustri väl positionerad för att dra nytta av uppgången. Det sker både på egna meriter och eftersom många företag är underleverantörer till det framgångsrika tyska industriklustret. INVESTERINGAR, RIKET, FÖRVÄNTNINGAR Andel högre, lägre och nettotal Källa: Svenskt Näringslivs företagarpanel Bostadsbyggandet har utvecklats svagt de senaste åren men den senaste statistiken tyder på att det börjar vända uppåt för flerbostadsbyggandet. Stor efterfrågan, högre priser och vissa reformer gör det intressant att dra igång fler projekt framöver. Större byggprojekt drar med sig investeringar i vägar, vatten och avlopp, skolor med mera.! Investeringarna faller i år men ökar med 3 procent nästa år. Offentliga investeringar utvecklas svagt i år. Under nästa år kommer en ökning när flera infrastrukturprojekt kommer igång, bland annat Marieholmstunneln, Förbifart Stockholm, och Slussen. Kommunala investeringar väntas bidra positivt under nästa år. INVESTERINGAR, 2012 ÅRS PRISER Miljarder kronor och årlig procentuell förändring Mdr kr Andel Procentuell förändring 2012 (procent) Näringslivet, exkl bostäder ,8-2,5 3,1 Industrin inkl energi ,5 -,8 2,7 Tjänstesektorn 291,7-1, 3,2 Bostäder ,2-2,0 2,9 Offentlga myndigheter ,7 0,2 3,3 Totalt ,2-2,0 3,1 Byggnader, inkl. bostäder ,6-1,7 3,1 Maskiner, inkl. transportmedel 27 37,3-3,9 3,5 Övrigt ,5 1,5 2,0 Källa: SCB och Svenskt Näringsliv 16

17 BRIST PÅ BOSTÄDER Bostadsbyggandet ligger på drygt nya lägenheter per år. Boverket bedömer att bostadsbyggandet i det närmaste behöver fördubblas. Brist på bostäder försvårar arbetsmarknadens funktionssätt och hämmar näringslivets expansion i tillväxtområden. Regeringen har genomfört ett antal reformer på bostadsområdet, bland annat: Andrahandsuthyrning har underlättats genom ökad skattefrihet och friare hyressättning. Presumtionshyror vid nybyggnation kan ske under 15 i stället för som tidigare 10 år. Fastighetsavgiften för flerbostadshus har sänkts. Det finns fler förslag som har utretts eller ligger i utredningar, till exempel: Borttagande av kommunala särkrav för byggnormer, vilket underlättar för stordriftsfördelar inom byggandet. Enklare byggregler för studentbostäder. Förslag om enklare planprocess, bland annat att slippa detaljplan i vissa fall. Snabbare process för att hantera överklaganden. Reformerna bör få viss positiv effekt på bostadsmarknaden. Den verkligt effektiva åtgärden, att avskaffa hyresregleringen, lyser fortfarande med sin frånvaro. Något som EU-kommissionen tagit upp och kritiserat i sin senaste granskning av Sverige. 5 Boverkets indikatorer maj Europeiska Kommissionen COM(2013) 377 final. SVENSK VÄXELKURS KIX-index = 100 KRONANS VÄXELKURS ENLIGT KIX-INDEX OCH EXPORTPRISER Årlig procentuell förändring UTRIKESHANDELN Den svenska exporten har hittills visat sig vara motståndskraftig, relativt den svaga makroekonomiska utvecklingen i omvärlden och växelkursapprecieringen. Svenska företag har dels drabbats av den svagare globala efterfrågan samtidigt som valutaapprecieringen har gjort dem relativt sett mindre konkurrenskraftiga. Förvisso har detta även lett till att importerade insatsvaror blivit billigare, men det starka bytesbalansöverskottet gör ändå att nettoeffekten blir negativ för svensk ekonomi. Kronan har inte legat på den här nivån sedan den fasta växelkursen släpptes. Många svenska företag exporterar varor där priserna är satta i utländsk valuta och kontrakten inte förhandlas om direkt. Det kan därför dröja innan växelkursförändringar slår igenom på prissättningen. Vidare agerar många företag på marknader där priser inte sätts av någon enskild aktör, utan istället är resultatet av interaktionen mellan många olika faktorer. Dessa faktorer har lett till att växelkursförändringen påverkat exportvärdet i betydligt större utsträckning än exportvolymen. På sikt kommer dock alltfler kontrakt att förhandlas om och exportvolymerna påverkas alltmer av den starkare växelkursen. Ytterligare en faktor som försvårar analysen av de svenska handelssiffrorna är så kallad mechanting. Detta innebär ett företag köper eller producerar en produkt som den sedan säljer vidare i utlandet, utan att produkten passerar Sveriges gränser. Däremot hamnar vinsterna i Sverige. SCB särredovisar inte merchanting, men under andra kvartalet 2012 utgjorde aktiviteter av den typen ca 15 procent av alla tjänstehandel. Det är därför rimligt att anta att detta till viss del blåser upp de svenska handelssiffrorna. 17

18 Vår exportprognos bygger på en svag utveckling under 2013, men att återhämtningen i omvärlden påbörjas sent under sommaren eller början av hösten. Medan omfattande problem kvarstår i Sydeuropa utgör dessa en relativt liten andel av svensk export. En femtedel av varuexporten går istället till Norge och Tyskland, som utvecklas starkare än övriga Europa. Totalt krymper exporten med 1,1 procent under 2013 för att sedan åter ta fart under 201 och stiga med runt 3 procent.! 20 procent av exporten går till Norge och Tyskland, länder som utvecklas starkare än övriga Europa. Den svenska ekonomin är stark relativt många av de andra länderna i Europa. Stigande konsumtion medför att importen ökar men fallande investeringar och export gör att importen totalt sett minskar. Den varaktigt starkare kronan gör att importen ändå faller mindre än exporten under 2013 för att sedan växa snabbare än exporten nästa år. Utrikeshandel med varor och tjänster Miljarder kr och procentuell förändring, volym Mdr kr Procentuell förändring Export av varor och tjänster ,8-1,1 2,8 Varor ,7-3,0 3,0 Tjänster 55,2 3,0 2,5 Import av varor och tjänster ,0-1,0 3,5 Varor ,5-2,0 3,3 Tjänster 16,3 1,5,0 Netto 220 Handelsnetto 91 Tjänstebalans 128 Källa: SCB, Svenskt Näringsliv PRISFALL GER KÖPKRAFT Hushåll med säkra jobb får ta del av höga reallöneökningar under den närmaste tiden. Lönerna ökar för tillfället i en takt av 2,5-3 procent medan priserna faller. Samtidigt har låneräntorna som hushållen betalar fallit med 70 räntepunkter det senaste året. De disponibla inkomsterna ökar därför med 2,6 procent i år och med 1,6 procent 201. LÖNER OCH INFLATION I SVERIGE Procentuell förändring INKOMSTER, KONSUMTION OCH SPARANDE Miljarder kronor (2012 års priser) och årlig procentuell förändring, volym Mdr kr Disponibel inkomst ,0 2,6 1,6 Hushållens konsumtion ,5 2,0 2,6 Sparkvot* 11,8 12,2 11, exklusive sparande i pensioner* 5,1 5,6,7 Offentlig konsumtion 956 0,7 1,0 1,6 stat 260 1,2 1,1 2,0 kommuner 697 0,6 0,9 1, * Procent av disponibla inkomster Källa: SCB och Svenskt Näringsliv SVENSK DETALJHANDEL, EXKL DRIVMEDEL Årlig procentuell förändring, fasta priser, kalenderkorrigerad resp ej kalenderkorrigerad (blå) Detta kan tyckas vara en stabil grund för en stark konsumtionsutveckling men trots detta tar inte konsumtionen riktigt fart. Detta kan bland annat noteras i detaljhandelsförsäljningen som successivt har tappat fart under det senaste året. Hushållen är medvetna om att de räntor som de betalar för sina lån så småningom kommer att vänta uppåt igen. Riksbanken har visserligen nyligen markerat att reporäntan ligger fast till åtminstone början av 201 och hushållens ränteförväntningar har fallit från en redan låg nivå. 6 6 Ekonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 31 maj

19 HUSHÅLLENS SKULDSÄTTNING Miljarder kronor respektive procentuell förändring När räntorna stiger framöver, och ekonomin går in i en högkonjunktur, kan andelen av inkomsterna som går till att betala räntor fördubblas i jämförelse med dagens nivå. 7 Skulderna uppgår till 170 procent av hushållens disponibla inkomster och utvecklingen mot en långsammare ökning av skulderna har stannat av. Det finns svaga indikationer på en viss ökning igen under de senaste månaderna. HUSHÅLLENS BEDÖMNING ÖVER RISKEN ATT BLI ARBETSLÖS Nettotal Hushållens skuldsättning utgör därmed en potentiell risk för stabiliteten i svensk ekonomi vilket har påpekats av såväl inhemska aktörer, som Riksbanken och Finansinspektionen, som utomstående aktörer, som OECD och EU-kommissionen. 8 EU-kommissionen pekar på nödvändigheten att förändra ränteavdragen och öka amorteringarna. Hushållen kan inte heller sluta oro sig för vad som händer i världsekonomin och för de konsekvenser det kan få för den egna ekonomin. Detta noteras bland annat i hushållens upplevda risk för egen arbetslöshet som kvarstår på en förhöjd nivå. Oron för arbetslöshet etablerade sig på denna högre nivå när antalet varsel om uppsägning steg kraftigt under hösten. Varslen har fallit tillbaka något men tillväxten har fortfarande svårt att ta fart inom det för svensk export så viktiga EU-området vilket märks i att sysselsättningen i industrin faller. HUSHÅLLENS SPARKVOT Procent av disponibel inkomst Osäkerheten och framtida högre räntekostnader bidrar till att hushållen drar upp sitt sparande ytterligare. I år väntas sparandet därför nå upp till rekordnivåer med ett totalt sparande som överstiger 12 procent av disponibel inkomsterna och sparandet exklusive pensioner på 5,6 procent. 201 faller sparandet något igen men kvarstår trots det på en hög nivå. Det höga sparandet betyder samtidigt att det finns utrymme kvar i hushållens budget. Det skulle kunna bidra till en snabb ökning av konsumtionen när den externa efterfrågan återkommer. Trots sparandets hämsko på hushållens konsumtion blir konsumtionen ett draglok i ekonomin under det närmaste året. Den stabila inkomstökningen medför att det finns utrymme för såväl ett ökat sparande och stigande konsumtion. Under 2013 ökar hushållens konsumtion med 2 procent och under 201 med 2,6 procent. HUSHÅLLENS KONSUMTION Årlig procentuell förändring OFFENTLIG FÖRSIKTIGHET Bedömningen av den offentliga sektorns finanser har successivt skruvats ned utan att det för den skull upplevs som ett stort problem. Den långvariga ekonomiska nedgången i omvärlden hämmar skatteinkomsterna vilket gör stat och kommunsektorn försiktiga med utgiftshöjningar. Ett tydligt exempel på hur de ekonomiska förutsättningarna för den offentliga sektorn förändras kan hämtas från budgetpropositionen för 2013 respektive 2013 års ekonomiska vårproposition. Det finansiella sparandet justerades i vårpropositionen ned med en procent av BNP 2013 och 1,3 procent av BNP 201 jämfört med budgetpropositionen. 7 Se Spångvandring Det ekonomiska läget mars 2013, Svenskt Näringsliv. 8 EU-kommissionen gjorde det senast i de landspecifika rekommendationer som de årligen ger till varje medlemsstat (Com(2013) 377 final). 19

20 I budgetpropositionen bedöms den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld år 201 uppgå till 3,7 procent av BNP. I den ekonomiska vårpropositionen bedöms bruttoskulden uppgå 1,8 procent av BNP. Justerat för upplåning till Riksbankens utökade valutareserv innebär det att den konsoliderade bruttoskulden beräknas vara 113 miljarder kronor högre år 201 i vårpropositionen än i bedömningen i budgetpropositionen. 9 Skillnader i prognos mellan Budgetpropositionen för 2013 och 203 års ekonomiska vårproposition BNP Budgetproposition 1,6 2,7 3,7 Vårproposition 0,8 1,2 2,2 BNP-gap* Budgetproposition -1, -1,7-0, Vårproposition -2,2-3,5-3,3 Finansiellt sparande** Budgetproposition -0,3-0,6 0,3 Vårproposition -0,7-1,6-1,0 Bruttoskulden** Budgetproposition 37,7 36,9 3,7 Vårproposition 38,2 2,0 1,8 * Procent av potentiell BNP ** Offentlig sektor konsoliderade bruttoskuld. Procent av BNP Förstärkningen av hushållens inkomster medför inte motsvarande förstärkning av skatteintäkterna. Orsaken är att inkomstförstärkningen främst drivs av lägre inflation och lägre räntekostnader vilket inte får samma effekt på skatteunderlaget som högre löneökningar och stigande sysselsättning medför. 10! De offentliga finanserna försämras snabbt om konjunkturutvecklingen blir svag. De tendenser till labour hoarding som identifieras på arbetsmarknaden innebär att det kan räcka att tillväxten inte tar fart för att sysselsättningen ska börja falla. En sådan utveckling slår ytterligare på skatteunderlaget vilket således förstärker riskbilden. Osäkerheten som fortfarande kvarstår om var konjunkturen i Europa tar vägen medför därför också en stor osäkerhet om offentlig sektors finanser. Detta talar för att regeringen kommer att vara försiktig med mer omfattande ofinansierade reformer innan tillväxtutsikterna blir starkare. Samtidigt är det valår 201 och givet att överskottsmålet uppfylls när resursutnyttjandet är slutet i ekonomin 11 kommer regeringen sannolikt att lägga en del valfläsk i budgetpropositionen för Den totala skuldbördan ökar med 213 miljarder kronor i 2012 års priser. 100 miljarder av detta avser Riksbankens förstärkning av valutareserven vilket inte påverkar offentlig sektors nettoskuldsättning. 10 Stigande sysselsättning medför normalt också att utgifterna för a-kassa och socialbidrag minskar. 11 Resursutnyttjandet eller BNP-gapet är i praktiken en beräkning av skillnaden mellan faktisk BNP och potentiell BNP- Sådana beräkningar vilar på osäkra antaganden avseende potentiell BNP. ÖVERSKOTTSMÅLET Överskottsmålen innebär att den offentliga sektorn ska visa ett överskott på en procent av BNP över en konjunkturcykel. Det innebär, med nuvarande nivå på BNP, att det i genomsnitt per år ska tas in cirka 35 miljarder kronor mer i skatt än vad som förbrukas i den offentliga sektorn. På senare tid har allt fler aktörer börjat ifrågasätta överskottsmålet. Det ursprungliga syftet att amortera av den offentliga nettoskulden har uppnåtts vilket öppnar för en förändring. Att ändra det finanspolitiska ramverket är inget som görs lättvindigt. I sinom tid och efter sedvanlig beredning är detta en sannolik utveckling. När det väl blir av kan en ny nivå på målet behöva fasas in på samma sätt som nuvarande mål fasades in en gång i tiden. 20

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Reindustrialisering trend eller myt? Björn Lindgren

Reindustrialisering trend eller myt? Björn Lindgren Reindustrialisering trend eller myt? Björn Lindgren 1 Det är vill jag att prata om: Vad är Reindustrialisering? Vad är det som driver Reindustrialisering? Hur omfattande är Reindustrialisering i Sverige?

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

VECKOBREV v.42 okt-14

VECKOBREV v.42 okt-14 0 0.001 Makro Veckan Förra regeringens som gåttskattesänkningar medförde att statsfinanserna är i så pass dåligt skick att överskottsmålet inte kommer nås förrän 2020 och att utrymmet för reformer är obefintligt.

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

VECKOBREV v.47 nov-11

VECKOBREV v.47 nov-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar december 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling december 2012 Portföljutveckling 2012 Portföljförändringar Konkurrentjämförelse

Läs mer

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen VVS företagen Mars 201 0 000 5 000 0 000 25 000 20 000 000 10 000 5 000 0 Värme & sanitet Mkr, 201 års priser 116 2 01 2 590 500 000 + +1 2011 2012 201 201 20 Regional utveckling Ackumulerad prognos 201-20,

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Maj 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer