Samverkan för luftövervakning i Västernorrland
|
|
- Kristina Strömberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samverkan för luftövervakning i Västernorrland Sundsvall E4 Sundsvall över tak Timrå Kramfors Redovisning av mätresultat och strategi för luftövervakning
2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 5 MILJÖKVALITETSNORMER, TOLERANSMARGINALER, UTVÄRDERINGSTRÖSKLAR, KRAV PÅ MÄTMETODER... 5 STATLIGA OCH REGIONALA MILJÖMÅL... 6 SAMORDNAD KONTROLL AV MILJÖKVALITETSNORMER... 7 LUFTMÄTNINGAR OCH BERÄKNINGAR... 8 Mätningar av svaveldioxid... 8 Mätningar och beräkningar av kvävedioxid... 9 Mätningar av partiklar Mätningar av sot Mätningar av flyktiga organiska kolväten Marknära ozon PAH, bens(a)pyren Fluorider i luft och barr STRATEGI FÖR FORTSATT LUFTÖVERVAKNING RUTINER FÖR KONTROLLEN RAPPORTERING AV MÄTDATA FORTSATT SAMARBETE OCH FINANSIERING
3 Sammanfattning Luftföroreningar är fortfarande ett problem i länet. Halterna i luft har minskat men fortfarande finns det höga nivåer av luftföroreningar i flera av länets centralorter. Det utförs många luftmätningar i kommunernas regi men det finns vinster att hämta i samverkan och gemensam utvärdering av data. Örnsköldsvik och Sundsvall redovisar överskridanden av miljökvalitetsnormen för partiklar. Nivåerna av svaveldioxid och bensen är lägre och här riskerar kommunerna i dagsläget inte att överskrida miljökvalitetsnormerna. För att länet ska klara regionala och nationella miljömål samt kommande miljökvalitetsnormer måste nivåerna av luftföroreningar minska ytterligare. En arbetsgrupp i länet med representanter från vägverket, länsstyrelsen, kommuner och energikontoret har tillsammans arbetat fram en luftövervakningsstrategi. I strategin ingår att kommunerna även i fortsättningen i huvudsak ansvarar för luftmätningarna men att de samordnas och sammanställs i länet inom ramen för samverkan. I och med detta kan kvaliteten öka samtidigt som den totala kostnaden för mätningar minskar. För att åstadkomma detta samarbetar länets kommuner tillsammans med vägverket och länsstyrelsen för att gemensamt finansiera sammanställningar, beräkningar, vissa mätningar och fortsatt strategiarbete. Strategin har fått kommunernas stöd i samråd under Luftvårdssamarbetet fortsätter under 2009 där kommunerna går in med medfinansiering på mellan och kr beroende på storlek. Länsstyrelsens medfinansiering utgörs av en arbetsinsats för att ta fram den årliga rapporten för utsläpp från punktkällor. Vägverkets insats blir att bistå med spridningsberäkningar. Sundsvalls kommuns tar sin kostnadsandel via arbetsinsats för att arbeta fram förslag till luftövervakningsstrategi (detta dokument). Den ekonomiska insatsen (ca 50 tkr) från övriga kommuner kan finansiera Energikontorets rapport för uppdatering av utsläpp till luft. Kommunförbundet hanterar som samordnare debiteringar till kommunerna och uppdrag till Energikontoret. Länet kan genom denna lösning snabbt få igång en samordning som gör att varje kommun uppfyller lagkraven för luftmätningar och att länet ytterligare förstärker sin position som ett miljölän. Luftvårdssamarbetet förutsätter att arbetsgruppen fortsätter sitt arbete och beslutar om hur de insamlade pengarna ska användas kommande år. Kommunförbundet har en sammankallande funktion men arbetet bör läggas ut på andra personer som representerar de kommuner och myndigheter som ingår i samarbetet. Strategin innehåller ett mätprogram som fördelar kostnaden för mätningar av luftkvalitet mellan kommunerna. Länet har invånare och har därmed en skyldighet enligt Naturvårdsverkets föreskrifter att ha minst en kontinuerlig mätstation för alla föroreningar som ligger över den övre utvärderingströskeln enligt föreskrifterna. Sammanfattningsvis föreslås följande fördelning av mätansvaret inom samverkansområdet under 2009: Örnsköldsviks kommun bör bedriva mätningar av kvävedioxid och bensen vinterhalvår i gaturum. För partiklar där man under 2008 överskred miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärden krävs kontinuerliga mätningar hela året. 3
4 Kramfors kommun har under våren 2008 genomfört mätningar av partiklar. Mätningen kommer också att genomföras under våren Mätningar av kvävedioxid utfördes senast under Inga höga nivåer uppmättes. Kommunen behöver inte mäta kvävedioxid under Ånge kommun har inte genomfört några mätningar men saknar egentligen förutsättningar för att höga nivåer av luftföroreningar ska kunna förekomma. Kommunen behöver inte mäta under Sundsvalls kommun behöver mäta kvävedioxid och partiklar (PM 10 ) kontinuerligt under hela året. Bensen kan mätas indikativt. Det är en fördel om man också fortsättningsvis kan mäta svaveldioxid vinterhalvår. Mätningar bör ske i urban bakgrund och i ett gaturum med kompletterande beräkningar för andra gaturum. Timrå kommun bör fortsätta mäta kvävedioxid, svaveldioxid, partiklar och bensen vinterhalvår för att för att fortsätta den långa serie av mätningar som kommunen genomfört tidigare. Det är en fördel om man också fortsättningsvis kan mäta sot och svaveldioxid vinterhalvår. Mätningar bör ske i gaturum eller i urban bakgrund med beräkningar för gaturum. Sollefteå kommun har bedrivit mätningar av partiklar under ett antal år, senast under Kvävedioxid mättes senast under 2004/2005. Mätningar av partiklar i ett centralt gaturum visade på höga nivåer under 2004 men nivåerna har varit lägre sedan dess. Sollefteå behöver inte mäta under Härnösands kommun mätte partiklar, kvävedioxid och kolväten i gaturum senast under Kommunen har nu inlett mätning av kvävedioxid och bensen i tre gaturum i centrum. Mätningen kommer att genomföras som indikativa mätningar under tre månader under våren. Västernorrlands energikontor ska som en del i luftvårdssamarbetet vid behov genomföra en uppföljande studie av utsläppen till luft i Västernorrland Länsstyrelsen bör under 2009 genomföra en uppföljande sammanställning av utsläpp från större punktkällor i Västernorrland. En tidigare sammanställning över utsläppen 2005 finns att hämta hem från länsstyrelsens hemsida. Sammanställningen av årliga utsläpp till luft baseras på miljörapporter och rapporteringen av handeln med utsläppsrätter. Vägverket bör undersöka förutsättningarna för att under 2009 genomföra översiktliga spridningsberäkningar för att hitta punkter i länet där höga nivåer kan förekomma. Spridningsberäkningarna bör genomföras i samarbete med kommunerna. 4
5 Bakgrund Luftföroreningar är fortfarande ett problem i länet. Halterna i luft har minskat men fortfarande finns det höga nivåer av luftföroreningar i flera av länets centralorter. Det är främst de föroreningar som kommer från uppvärmning och industri som minskat, till exempel svaveldioxid. Biltrafikens snabba tillväxt har gjort att utsläppen av kväveoxider inte minskat i samma utsträckning. Nivåerna av partiklar ligger i flera kommuner över eller nära miljökvalitetsnormen. Införandet av katalysatorer i bilar har gjort att situationen förbättrats när det gäller kvävedioxid, men fortfarande finns det höga halter på en del platser i länet. Sveriges bilpark är den äldsta inom EU och i Västernorrland är den äldsta i Sverige. Detta innebär att andelen fordon med katalytisk avgasrening är lägre än genomsnittet. En annan luftförorening som ökar är marknära ozon, som framför allt kommer in över Sverige från andra länder i södra Europa. I arbetet med att ta fram regionala miljömål har behovet av en gemensam strategi för övervakning av luft uppmärksammats. Denna gemensamma strategi har arbetats fram av länets kommuner tillsammans med länsstyrelsen, vägverket och energikontoret. Miljökvalitetsnormer, toleransmarginaler, utvärderingströsklar, krav på mätmetoder Miljökvalitetsnormen infördes som begrepp i och med miljöbalken Om en miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas måste kommunen eller annan myndighet som regeringen bestämmer, fastställa ett åtgärdsprogram för att minska halterna så att normen uppfylls. Kommuner och myndigheter är dessutom skyldig att säkerställa att normerna uppfylls i all planering och planläggning samt när de prövar tillstånds- och anmälningsärenden och utövar tillsyn. Miljökvalitetsnormer för svaveldioxid, bly, partiklar, kolmonoxid och kvävedioxid gäller redan. Miljökvalitetsnormen för bensen ska vara uppfylld år Normerna för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren bör vara uppfyllda Normerna för ozon bör vara uppfyllda 2010 resp 2020, några absoluta skall-krav saknas här. I förordningen om miljökvalitetsnormer (2001:527) inför man också begreppet utvärderingströsklar. Om mätningar eller beräkningar visar att värdena överskrider den övre utvärderingströskeln ska kontrollen ske med mätning som kan kompletteras med beräkningar. Om värdena ligger mellan övre och undre utvärderingströskeln ska kontrollen ske genom en kombination av mätningar och beräkningar. Om värdena ligger under nedre utvärderingströskeln får kontrollen ske genom enbart beräkningar eller objektiv uppskattning. 5
6 Ämne Nedre utvärderings-. Tröskel Övre utvärderingströskel MKN MKN gäller från Kvävedioxid 98%-il timme gäller redan 98%-il dygn gäller redan Årsmedelvärde gäller redan Svaveldioxid 98%-il timme gäller redan 98%-il dygn gäller redan Årsmedelvärde utanför gäller redan tätort Kolmonoxid 8-timmars medelvärde gäller redan PM10 90%-il dygn 50 gäller redan 98%-il dygn Årsmedelvärde gäller redan Bensen Årsmedelvärde 2 3, Arsenik Årsmedelvärde 0,0024 0,0036 0, Kadmium Årsmedelvärde 0,002 0,003 0, Nickel Årsmedelvärde 0,010 0,014 0, Bens(a)pyren Årsmedelvärde 0,0004 0,0006 0, Ozon Max 8-timmars medelvärde varje dygn AOT AOT Tabell 1. Miljökvalitetsnormer (μg/m 3 ) I Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2007:7) definieras närmare hur mätningar och beräkningar ska gå till. Man beskriver bl a vilka mätmetoder som betraktas som referensmetoder, hur mätplatser ska lokaliseras och osäkerheten i mätresultaten. Statliga och regionala miljömål Riksdagen har fastställt miljömål för frisk luft. Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Halten av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material eller kulturföremål. De regionala miljömålen som fastställts av länsstyrelsen, bygger på dem som fastställts av Riksdagen. Det har inte funnits skäl till att fastställa regionala miljömål som avviker från dem som gäller i nationellt. Utöver de ämnen som miljökvalitetsnormerna omfattar så finns det också miljömål för bens(a)pyren, eten, PM 2,5 och sot. 6
7 Förorening Halt som inte bör överskridas Medelvärdestid År då riktvärdet senast bör vara uppnått Bensen 1 År Inom en generation Bens(a)pyren 0,0003 År 2015 Bens(a)pyren 0,0001 År Inom en generation Eten 1 År Inom en generation Partiklar, PM10 35 Dygn År Dygn Inom en generation 15 År Inom en generation Partiklar, PM2,5 20 Dygn År 2010 Sot 10 År Inom en generation Svaveldioxid 5 År 2005 Kvävedioxid 60 Timme År 2010 Ozon timmar Timme Inom en generation 50 Sommarhalvåret (apr-okt) Inom en generation 70 8 timmar Inom en generation Tabell 2. Regionala miljömål för luftföroreningarr (μg/m 3 ) Samordnad kontroll av miljökvalitetsnormer Naturvårdsverket har under 2006 omarbetat föreskrifterna om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2006:3). Kommunerna har även fortsättningsvis ansvaret för kontroll av samtliga miljökvalitetsnormer utom för ozon. Om kommuner samverkar kan antalet mätstationer minskas och delvis ersättas med beräkningar vilket totalt ger lägre kostnad per kommun. Samarbete mellan kommuner i ett samverkansområde kan organiseras på olika sätt. Det står kommunerna fritt att välja form för samverkan och på vilket sätt samarbetet ska finansieras. Samarbetet ska dokumenteras och i dokumentationen ska följande ingå: samverkansform deltagande kommuner rutiner för kontrollen provtagningsplatser finansiering Redovisningen om samverkan ska lämnas in till Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser årligen senast 31 mars. Rapportering av mätdata till Naturvårdsverket bör årligen göras av den som är utses till detta av arbetsgruppen för luftvårdssamarbetet. 7
8 När det gäller kraven på omfattning av mätningar gäller följande: Om nivån av luftföroreningar överskrider eller riskerar att överskrida miljökvalitetsnormen är kommunerna skyldiga att utföra kontinuerliga mätningar hela året. Om nivån överskrider eller riskerar att överskrida den övre utvärderingströskeln är kommunerna skyldiga att utföra kontinuerliga mätningar hela året. Om kommunerna ingår i ett samverkansområde kan det dock räcka med en eller några mätpunkter i regionen kombinerat med beräkningar. I Västernorrland med en befolkning under kan det räcka med en mätpunkt. Mätningen måste då kompletteras med beräkningar för andra punkter. Om nivån överskrider eller riskerar att överskrida den nedre utvärderingströskeln är kommunerna skyldiga att utföra indikativa mätningar. I samverkansområden kan det räcka med indikativa mätningar i samverkansområdet kombinerat med beräkningar. Indikativa mätningar kan som lägst omfatta 8 veckor per år. Luftmätningar och beräkningar Mätningar av svaveldioxid Svaveldioxid kommer till största delen från förbränning av olja och olika industriella processer. Nivåerna har tidigare varit höga men har minskat radikalt under de senaste decennierna. De något högre värdena i Sundsvall speglar närheten till främst Korstaverket och Kubikenborg Aluminium AB. Såväl miljökvalitetsnormen 100 μg/m 3 mätt som 98-percentil av timvärden som det regionala miljömålet 5 μg/m 3 mätt som medelvärde underskrids i samtliga kommuner i länet, se tabell 3. Nivåerna underskrider också såväl den övre som nedre utvärderingströskeln för skydd av ekosystem utanför tätort (12 resp 8 μg/m 3 ). Kommunerna har därför ingen formell skyldighet att mäta svaveldioxid. Medelvärde Örnsköldsvik Urban bakgrund 1,1 2004/2005 vinterhalvår Sundsvall 2007 Över tak 2,0 Kramfors 1999/2000 Urban bakgrund 1,3 vinterhalvår Timrå 2006/2007 Urban bakgrund 0,7 vinterhalvår Timrå 2006/2007 Bakgrund 0,6 vinterhalvår utanför tätort, Sunds udde Sollefteå dec Gaturum 0,4 mars 2004 Härnösand 2 veckor februari 2001 Gaturum <0,76 Tabell 3. Luftmätningar av svaveldioxid i länets kommuner (μg/m 3 ) Sundsvall och Timrå har regelbundna mätningar av svaveldioxid i dagsläget. Mätning vid en eller båda dessa stationer är tillräckligt för att ge en översiktlig bild av halterna i länet. 8
9 Mätningar och beräkningar av kvävedioxid Kvävedioxid har traditionellt använts som indikator på trafikrelaterade luftföroreningar. Utsläppen av kvävdioxid kan utgöra ett hälsoproblem. Korttidsexponering för kvävedioxid kan ge försämring av lungfunktionen, en ökning av lungornas allmänna känslighet, ökning av astmatiska reaktioner och påverkan på immunsystemet. Längre tids exponering kan ge en ökning av luftvägssjukdomar. En del av dessa effekter beror troligtvis på partiklar som i allmänhet samvarierar med kväveoxider. Kvävedioxid medverkar också i bildningen av ozon och nitrerade polycykliska kolväten och bidrar till försurningen av mark och vatten. Vägverket har med den så kallade MIL-metoden gjort översiktliga beräkningar av var i länet man kan förvänta sig att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskrids 1. Enligt rapporten som omfattar det statliga vägnätet är det bara i Sundsvalls och Örnsköldsviks tätort som det finns en sådan risk / / / / / / / / / / / /2006 Diagram 1. Kvävedioxidmätningar under vinterhalvåren (µg/m 3 Ö-vik Timrå Sundsvall Kramfors En sammanställning av aktuella mätningar finns i tabell 5. Av mätningarna framgår att ingen kommun i länet har aktuella mätningar över miljökvalitetsnormerna. Samtliga kommuners mätningar ligger dock över eller kring den nedre utvärderingströskeln (36 μg/m 3 som 98- percentil av dygnsvärden). Detta medför att det enligt förordningen om miljökvalitetsnormer finns en skyldighet för kommunerna att kontrollera nivåerna av kvävedioxid genom en kombination av mätningar och beräkningar. Gaturumsmätningar i Örnsköldsvik och Sundsvall visar att nivåerna i stadsmiljö dessutom ligger över den övre utvärderingströskeln. I Timrå ligger nivåerna i urban bakgrundsmiljö så pass högt att det är sannolikt att man också här har nivåer över övre utvärderingströskeln. 1 Beräkning av kvävedioxidhalter längs det statliga vägnätet i Region Mitt Vägverket
10 98-percentil, dygnsvärden 98- percentil timmedel Miljökvalitetsnorm Gaturum Miljömål 2010 Gaturum Örnsköldsvik 1 jan-6 juni Gaturum Örnsköldsvik 2004/2005 vinterhalvår Urban bakgrund Sundsvall 2008 Opsis-mätning Över tak Sundsvall 2008 Gaturum Kramfors 2005/2006 vinterhalvår Urban bakgrund Timrå 2006/2007 vinterhalvår Urban bakgrund Timrå 2007/2008 Bakgrund 2,1 Sunds Udde Sollefteå nov 2004-april 2005 Gaturum 14 Härnösand feb-maj 2005 Urban bakgrund 12 Härnösand feb-maj 2005 Gaturum 18 Medelvärde Tabell 4. Aktuella mätningar av kvävedioxid i länets kommuner, μg/m 3 I flera av länets kommuner har kompletterande undersökningar utförts för att beskriva föroreningskoncentrationer i hela centrumområdet. I Örnsköldsvik har man under år 2003 utfört korttidsmätningar och spridningsberäkningar för att undersöka om den planerade arenan i hamnområdet kan medföra en ökad trafik som ger överskridanden av miljökvalitetsnormer. Utredningen visar att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid överskrids intill flera centrala gator men att man i en beräkning för 2006 konstaterade att nivåerna sannolikt skulle ligga under miljökvalitetsnormerna 2. I Sundsvall har kompletterande korttidsmätningar utförts på olika ställen i centrumområdet för att analysera hur representativ gaturumsmätningen är. Resultaten indikerar att man har ungefär samma nivåer av kvävedioxid efter alla större trafikleder i staden 3. En spridningsberäkning har utförts för att beskriva utvecklingen vid en utbyggnad av hamnområdet i centrala Sundsvall 4. Resultaten visar inte på någon risk för överskridanden av miljökvalitetsnormen även om det är mycket små skillnader i nivåerna av kvävedioxid mellan år 2002 och 2010 eftersom den förmodade ökningen av trafiken kommer att neutralisera effekten av renare fordon. Här finns därför en påtaglig risk att miljömålet för kvävedioxid på 60 μg/m 3 som 98-percentil av timvärden till 2010 inte kommer att nås. Sammanfattningsvis har Örnsköldsvik, Sundsvall och Timrå nivåer av kvävedioxid som riskerar att överskrida den övre utvärderingströskeln men i dagsläget inte någon av miljökvalitetsnormerna. Kramfors och Sollefteå har sannolikt i gatumiljö nivåer kring den nedre utvärde- 2 Spridningsberäkning avseende luftkvalitet i centrala Örnsköldsvik, IVL Rapport U-875, Luften i Sundsvall 2002/2003. Miljökontoret Sundsvall 4 Tillskott av luftföroreningar från trafik i Sundsvall. SWECO Position AB , uppdrag
11 ringströskeln. I Ånge finns inga mätningar genomförda. Det är bara Sundsvall som har mätningar som timmedelvärden. En jämförelse med miljömålet till 2010 indikerar att kommunen kommer att ha svårt att klara detta mål. Sannolikt gäller detta också Örnsköldsvik och Timrå. I ett fortsatt samarbete i länet kan antalet mätplatser begränsas. Kontinuerliga mätningar i gatumiljö kan utföras i Sundsvall kompletterat med vinterhalvårsmätningar i Örnsköldsvik och Timrå. Indikativa mätningar kan utföras i de övriga kommunerna förslagsvis var femte år. Mätningarna bör kompletteras med beräkningar av nivåer i de mest trafikerade gatumiljöerna i samarbete med Vägverket. Mätningar av partiklar På senare år har en rad studier publicerats som visar att partiklar i luft är starkt förknippade med en rad hälsoeffekter. Ökad sjuklighet, ökat antal sjukhusinläggningar på grund av luftvägssjukdomar, ökad medicinering för astmatiker, en ökad dödlighet i hjärt- kärl- och lungsjukdomar är några effekter som konstaterats efter korttidsexponering för partiklar. En ökad risk för lungcancer har också konstaterats vid längre tids exponering i djurförsök. En del hälsoeffekter orsakas av partiklar kring 10 μm men den dominerande effekten på bl a hjärtkärlsjukdomar orsakas sannolikt av mycket små partiklar mindre än 1 μm. Vissa studier indikerar att PM 2,5 därför är en bättre indikator på partiklarnas effekter än PM 10 ( partiklar mindre än 2,5 resp 10 μm i diameter). Det vanligaste sättet för närvarande är att mäta PM 10. Örnsköldsvik, Sundsvall, Timrå, Kramfors och Sollefteå har genomfört sådana mätningar. Dessa kan jämföras med miljökvalitetsnormen för PM 10 på 40 μg/m 3 som medelvärde och 50 μg/m 3 som 90-percentil av dygnsvärden över helår. Miljökvalitetsnormen gäller från percentil, dygnsvärden 98-percentil dygnsvärden Medelvärde Antal dygn >50 μg/m 3 Örnsköldsvik 1 jan 10 Gaturum juni 2008 Kramfors 1 jan 4 juni Urban bakgrund Sundsvall 2008 helår Gaturum Timrå 2006/2007 vinterhalvår Urban bakgrund Sollefteå dec 06-april 07 Gaturum Härnösand Gaturum Tabell 5. Aktuella mätningar av partiklar som PM 10 i länets kommuner, μg/m 3 Här är det viktigt att notera att mätningarna omfattar olika perioder. Mätningarna i Örnsköldsvik, Kramfors och Sollefteå omfattar den period under året som har de högsta värdena vilket resulterar i högre medelvärden och percentiler än helårsmätningar.. Mätningen i Sundsvall omfattar hela året och ger då lägre percentiler och medelvärde. Diagram 2 ger en jämförelse av mätningarna under samma tidsperiod. I Örnsköldsvik och Sundsvall har miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärden överskridits under 2008 och dessa kommuner har också 11
12 rapporterat om överskridandena till Naturvårdsverket. Antalet överskridanden har varit 40 resp 37 mot det tillåtna Övik Kramfors Sundsvall Timrå Diagram 2.Dygnsmedelvärden av partiklarpm10 i de olika kommunernas mätningar under våren Utsläppen av partiklar från lokala eldstäder har i olika undersökningar konstaterats vara höga. Enligt rapporter från Institutet för Tillämpad Miljöforskning ligger nivåerna av partiklar i Lycksele över miljökvalitetsnormen. Man konstaterar att det finns risk för överskridanden av miljökvalitetsnormen för partiklar i stora delar av norra Sverige i områden med lokal vedeldning 5. Någon undersökning av partikelnivåer i sådana områden har inte gjorts i Västernorrland. Det bör vara tillräckligt med kontinuerlig mätning i Örnsköldsvik och Sundsvall i de mest trafikerade gaturummen. Indikativa mätningar under vinterhalvåret och vårperioden bör bedrivas i Kramfors, Sollefteå och Timrå minst vart tredje eller vart fjärde år för att följa utvecklingen. Mätningarna behöver kompletteras med beräkningar för att uppskatta nivåerna i de mest belastade gaturummen. Mätningar av sot Vid mätning av sot så bestämmer man nivån av svarta partiklar i utomhusluft. Det finns inga miljökvalitetsnormer för sot men i många hälsostudier korrelerar sot direkt mot olika hälsoeffekter. I Västernorrland mäts sot av de kommuner som är anslutna till Urban-nätet, dvs Örnsköldsvik och Timrå. Miljömålet till 2010 på 10 μg/m 3 underskrids i dessa mätningar. 98-percentil av dygnsvärden medelvärde Örnsköldsvik 2004/2005 vin- Urban bakgrund Mätningar och beräkningar av vedeldningens påverkan på luftföroreningshalter, Del 1 Lycksele. Institutet för tillämpad miljöforskning, rapport 124, mars
13 terhalvår Timrå 2006/2007 vinterhalvår Urban bakgrund 15 5 Kramfors 1999/2000 vinterhalvår Urban bakgrund 32 5,5 Tabell 6. Mätningar av sot i länets kommuner, μg/m 3. Mätningar av flyktiga organiska kolväten Flyktiga organiska kolväten, volatile organic compounds (VOC) är en mycket heterogen grupp av ämnen. Flera kolväten bedöms vara cancerogena, däribland bensen som ofta används som indikator för kolväten i luft. Miljökvalitetsnormen för bensen är 5 μg/m 3 som årsmedelvärde och gäller från Ett regionalt miljömål är satt till 1 μg/m 3 att nås senast veckomedelvärden Örnsköldsvik 2008 Gaturum 0,8-2,8 Sundsvall 2008 Gaturum 0,5-1,6 Timrå 2008 Urban bakgrund 0,3-1,8 Sollefteå nov 2006-april 2007 Gaturum 0,6-2,9 Kramfors nov 2005-april 2006 Gaturum 0,6-3,0 Tabell 7. Aktuella passiva mätningar av bensen i länets kommuner, μg/m 3.Mätningarna har bedrivits under olika perioder och kan inte jämföras med varandra. Det är sannolikt att samtliga kommuner som mätt bensen i länet har nivåer under eller kring den nedre utvärderingströskeln 2,0 μg/m 3 i gatumiljö mätt som årsmedelvärde och att kontrollen kan ske genom en kombination av mätningar och beräkningar. Mätningarna indikerar dock att halterna sjunker och snart kan mätningarna ersättas med beräkningar. Marknära ozon Ozon bildas genom reaktioner mellan kväveoxider och kolväten under inverkan av solljus. Halterna är normalt lägre inne i tätorterna än på landsbygden eftersom ozon förbrukas när kväveoxiden i bilavgaserna omvandlas till kvävedioxid. Mängden ozon sjunker därför också på vintern och intill starkt trafikerade gator. Enskilda kommuner har små möjligheter att påverka ozonhalterna inne i tätorterna. Ozon är i första hand ett regionalt problem eftersom bildningen sker högre upp i atmosfären. Höga ozonhalter kan irritera slemhinnor och lungor. Andningsbesvär hos personer med känsliga luftvägar har påvisats vid ozonhalter ner mot 160 ug/m 3. Särskilt känsliga personer kan få besvär vid ännu lägre halter. Ozon skadar också vegetation vid de nivåer som vi har i Sverige idag. Produktionsbortfallet har uppskattats till ca 1 miljard kronor om året. Svenska miljöinstitutet (IVL) har Naturvårdsverkets uppdrag att utföra mätningar och kontroll av ozonhalter i landet. Den närmsta stationen finns i Vindeln i Västerbotten, se tabell 10. Det finns också data från luftprovtagning av ozon från Storulvsjön i Sundsvalls kommun 6. Under sommaren 2007 var medelvärdet där 52 ug/m 3. 6 Övervakning av luftföroreningar i Norra Sverige. IVL Rapport B1789, juni
14 År Medel Antal timmedel Antal dagar med 8h medel > µg/m3 >120 µg/m3 110 µg/m Tabell 8. Mätningar av ozon vid IVL:s station i Vindeln 7 PAH, bens(a)pyren Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) är en stor grupp besläktade kemiska ämnen. Inom denna grupp finns det flera cancerframkallande ämnen varav bens(a)pyren är det mest kända. Bens(a)pyren (BaP) används ofta också som indikator på PAH. PAH förekommer i utsläpp från trafik och vedeldning. I Sundsvall har aluminiumsmältverket Kubikenborg Aluminium AB mätt PAH under lång tid. Utsläppen har varit stora och nivåerna runt smältverket har varit höga. Miljökvalitetsnormen för BaP på 1 ng/m3 gäller från Det finns också ett nationellt och regionalt miljömål till 2020 på 0,1 ng/m 3. Under år 2007/2008 har en ombyggnad av Kubals verk 2 utförts som medför kraftigt minskade nivåer av PAH i centrala Sundsvall. Här kommer provtagningar under 2009 att få visa att så blivit fallet. Fluorider i luft och barr I närområdet till Kubikenborg aluminium AB i Sundsvall undersöks fluoridhalten i luft och granbarr regelbundet. Nivåerna har legat på ungefär samma nivå under de senaste tjugo åren. Halterna av totalfluorid i luft ligger på 0,1-0,3 μg/m 3 i de centrala delarna av Sundsvall. Nivåerna uppmätta i granbarr varierar mellan 50 mg fluorider/kg torrsubstans nära aluminiumsmältverket och 10 mg i centrala Sundsvall ca 3 km från smältverket. Strategi för fortsatt luftövervakning Om varje kommun mäter för sig och inte deltar i något regionalt samarbete är behovet av mätningar relativt stort. I ett luftvårdssamarbete kan omfattningen av mätningarna på sikt minska och till en del ersättas av beräkningar. Kommunerna är skyldiga att utföra luftmätningar och länets luftvårdsstrategi förutsätter att de medverkande parterna åtar sig följande under 2009: Örnsköldsviks kommun: Kommunen bör bedriva mätningar av kvävedioxid och bensen vinterhalvår i gaturum. För partiklar där man under 2008 överskred miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärden krävs kontinuerliga mätningar hela året. 7 Se ivl.se/ 14
15 Kramfors kommun Kramfors kommun har under våren 2008 genomfört mätningar av partiklar. Mätningen kommer också att genomföras under våren Mätningar av kvävedioxid utfördes senast under Inga höga nivåer uppmättes. Kommunen behöver inte mäta kvävedioxid under Ånge kommun Ånge kommun har inte genomfört några mätningar men saknar egentligen förutsättningar för att höga nivåer av luftföroreningar ska kunna förekomma. Kommunen behöver inte mäta under Sundsvalls kommun: Sundsvall behöver mäta kvävedioxid och partiklar (PM 10 ) kontinuerligt under hela året. Bensen kan mätas indikativt. Det är en fördel om man också fortsättningsvis kan mäta svaveldioxid vinterhalvår. Mätningar bör ske i urban bakgrund och i ett gaturum med kompletterande beräkningar för andra gaturum. Timrå kommun: Bör fortsätta mäta kvävedioxid, svaveldioxid, partiklar och bensen vinterhalvår för att för att fortsätta den långa serie av mätningar som kommunen genomfört tidigare. Det är en fördel om man också fortsättningsvis kan mäta sot och svaveldioxid vinterhalvår. Mätningar bör ske i gaturum eller i urban bakgrund med beräkningar för gaturum. Sollefteå kommun: Kommunen har bedrivit mätningar av partiklar under ett antal år, senast under Kvävedioxid mättes senast under 2004/2005. Mätningar av partiklar i ett centralt gaturum visade på höga nivåer under 2004 men nivåerna har varit lägre sedan dess. Sollefteå behöver inte mäta under Härnösands kommun: Kommunen mätte partiklar, kvävedioxid och kolväten i gaturum senast under Kommunen har nu inlett mätning av kvävedioxid och bensen i tre gatrum i centrum. Mätningen kommer att genomföras som indikativa mätningar under tre månader under våren. Västernorrlands energikontor: Som en del i luftvårdssamarbetet ska energikontoret vid behov genomföra en uppföljande studie av utsläppen till luft i Västernorrland Länsstyrelsen: Länsstyrelsen bör under 2009 genomföra en uppföljande sammanställning av utsläpp från större punktkällor i Västernorrland. En tidigare sammanställning över utsläppen 2005 finns att hämta hem från länsstyrelsens hemsida. Sammanställningen av årliga utsläpp till luft baseras på miljörapporter och rapporteringen av handeln med utsläppsrätter. Vägverket: Vägverket bör undersöka förutsättningarna för att under 2009 genomföra översiktliga spridningsberäkningar för att hitta punkter i länet där höga nivåer kan förekomma. Spridningsberäkningarna bör genomföras i samarbete med kommunerna. 15
16 Rutiner för kontrollen För varje kommun eller samverkansområde bör det finnas en kvalitetsansvarig person som ansvarar för att det finns ett dokumenterat kvalitetssäkringsprogram och att det följs. Alla kommuner utom Sundsvall använder tjänster från Svenska Miljöinstitutet IVL vid luftprovtagning. IVL stöder kommunerna vid val av provtagningsplats, kvalitetssäkring och utbildning av personal. Sundsvall använder två andra konsulter, Oleico AB och Opsis AB som stöd vid kvalitetssäkring. I dagsläget är det inte aktuellt med ett gemensamt kvalitetssäkringsprogram för de kommuner som ingår i samverkansområdet utan ansvaret för detta ligger på respektive kommun. Om det finns intresse i länet kan formerna för gemensam kvalitetssäkring diskuteras under kommande år. Rapportering av mätdata I dagsläget använder samtliga kommuner utom Sundsvalls kommun mätutrustning och mättjänster från IVL. IVL sköter kvalitetsäkring och rapportering av mätdata till Naturvårdsverket. Detta betyder att det är bara Sundsvall av kommunerna som rapporterar in data enligt mätföreskrifterna. Fortsatt samarbete och finansiering Det finns ett behov av fortsatt samarbete i länet när det gäller luftvårdsövervakning. Länet behöver ett samarbetsorgan som kan fördjupa arbetet med en gemensam luftövervakningsstrategi och som kan hjälpa kommunerna att komma igång med beräkningar som delvis kan ersätta de dyrare luftmätningarna. Beräkningar ar svåra att komma igång med för mindre kommuner och kräver utbildning och vana vid arbetsmetodiken. Vägverket och Sundsvalls kommun har testat en modell (SIMAIR från vägverket och SMHI) och det återstår en del arbete innan modellen fungerar och ger tillförlitliga resultat. På sikt kan dock detta arbete leda till avsevärda kvalitetsförbättringar och tidsbesparingar. En arbetsgrupp i länet med representanter från vägverket, länsstyrelsen, kommuner och energikontoret har tillsammans arbetat fram ett förslag till luftvårdssamarbete i länet. I förslaget ingår att kommunerna även i fortsättningen i huvudsak ansvarar för luftmätningarna men att de samordnas och sammanställs i länet inom ramen för samarbetet. För att åstadkomma detta samarbetar länets kommuner tillsammans med vägverket och länsstyrelsen för att gemensamt finansiera sammanställningar, beräkningar, vissa mätningar och fortsatt strategiarbete. Förslaget har fått kommunernas stöd i samråd under Samarbetet har hittills resulterat i en studie av utsläpp till luft i Västernorrland, att länsstyrelsen beräknat utsläpp från punktkällor i länet och att ett förslag till luftvårdssstrategi togs fram under Samarbetet finansierades inledningsvis genom Projektet Hållbara transporter. Luftvårdssamarbetet fortsätter nu under 2009 med den årliga medfinansiering som tidigare diskuterats dvs: Länsstyrelsen kr Vägverket kr Sundsvalls kommun kr Örnsköldsviks kommun kr 16
17 Härnösands Kommun Sollefteå kommun Kramfors kommun Timrå kommun Ånge kommun kr kr kr kr kr Länsstyrelsens medfinansiering utgörs av en arbetsinsats för att ta fram den årliga rapporten för utsläpp från punktkällor. Vägverkets insats blir som kontantinsats för För kommande år kan Vägverket bistå med spridningsberäkningar. Sundsvalls kommuns tar sin kostnadsandel via arbetsinsats för att arbeta fram förslag till luftövervakningsstrategi (detta dokument). Den ekonomiska insatsen (ca 50 tkr) från övriga kommuner skall finansiera Energikontorets årliga rapport för uppdatering av utsläpp till luft. Kommunförbundet hanterar som samordnare debiteringar till kommunerna och uppdrag till Energikontoret. Länet kan genom denna lösning snabbt få igång en samordning som gör att varje kommun uppfyller lagkraven för luftmätningar och att länet ytterligare förstärker sin position som ett miljölän. Samtidigt finns det också andra som kan dra nytta av ett sådant samarbete. Till exempel kan landstinget få en naturlig utgångspunkt för en del av sitt folkhälsoarbete. Länets industrier får ett grundmaterial med data om luftutsläpp och mätningar som man kan använda i tillståndsprövningar och utvärderingar av sin egen miljöbelastning. Vägverket får en kanal för samordning av miljöarbetet när det gäller luftföroreningar från vägsektorn. Länsstyrelsen får en möjlighet att ge samarbetet i uppdrag att ta fram det regionala luftövervakningsprogrammet som man annars själva ska ta fram enligt förslag från naturvårdsverket. Det finns möjlighet att under kommande år ta in fler medfinansiärer som kan bidra till och dra nytta av länets luftvårdssamarbete. Luftvårdssamarbetet förutsätter att arbetsgruppen fortsätter sitt arbete och beslutar om hur de insamlade pengarna ska användas under kommande år. Kommunförbundet bör ha en sammankallande funktion men arbetet bör läggas ut på andra personer som representerar de kommuner och myndigheter som ingår i samarbetet. 17
18 Beskrivning av mätplatser och mätteknik Sundsvall över tak Sundsvall E4 Sundsvall Skolhusallén Sundsvall Birsta Timrå centrum Läge Teknik Parametrar som mäts Centralt ca 10 m över tak, DOAS-teknik NO 2, SO 2 sträckmätning ca 450 m lång Centralt ca 7 m ifrån E4 med Kemiluminiscens, NO 2, PM 10 ca f/d TEOM, Passiv provtagning VOC Centralt ca 3 m ifrån Skolhusallén Kemiluminiscens NO 2 med ca f/d Centralt i Birsta ca 5 m ifrån Passiv provtagning NO 2 Gesällvägen med ca f/d Centralt i Timrå, ca 100 m från E4 med ca f/d, ca 50 m från Köpmangatan med ca f/d IVL dygnsprovtagare Passiv provtagning VOC NO 2, SO 2 Timrå Sunds Bakgrundsstation Passiv provtagning NO 2, SO 2 udde Timrå Högen Bakgrundsstation Passiv provtagning NO 2, SO 2 Kramfors Örnsköldsvik Centralt, ca 4 m från Centralesplananden med ca fordon Sollefteå Centralt, ca 4 m från väg med 4000 fordon/dygn Härnösand Centralt, tre gaturum vid E4, kommunhuset och resecentrum IVL dygnsprovtagning, passiv provtagning VOC IVL dygnsprovtagning Passiv provtagning NO2, PM 10, VOC PM 10 NO2, bensen 18
Luften i Sundsvall 2011
Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV
Läs merLuften i Sundsvall 2010
Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under
Läs merLuften i Sundsvall 2013. Miljökontoret
Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...
Läs merLuften i Sundsvall 2012
Luften i Sundsvall 2012 Miljökontoret jan 2013 Tel (expeditionen): 19 11 90 DOKUMENTNAMN: LUFTEN I SUNDSVALL 2011 ÄNDRAT : 2013-01-31 14:28 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...
Läs merLuften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...
Läs merMiljökontoret. Luften i Sundsvall 2017
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2017 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL... 5 3.1 PARTIKLAR... 5 3.2 KVÄVEDIOXID...
Läs merSamverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020
Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020 Redovisning av mätresultat och strategi för luftövervakning Magnus Zeilon, Miljö- och byggförvaltningen Kramfors kommun 2016-03-30 Innehållsförteckning
Läs merLuften i Sundsvall 2009
Luften i Sundsvall 2009 Sammanfattning Inga miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskreds under 2009 i miljökontorets mät- kvävedioxid och sannolikt kommer värdena på helårsbasis att ligga nära
Läs merSamverkan för luftövervakning i Västernorrland
Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2018-2022 Redovisning av mätresultat och strategi för luftövervakning Dan Tjell Miljöavdelningen Härnösands kommun 2018-03-29 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...
Läs merRegeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av olika ämnen, se tabell 3.
Bilaga 2 Vilka miljökvalitetsnormer och mål är det som gäller? Miljökvalitetsnormer infördes som begrepp i och med att miljöbalken trädde i kraft 1999. Om en miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar
Läs merEn sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Läs merRapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386
Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av
Läs merLuftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Läs merMånadsrapport för luftövervakning i oktober 2018
Februari 19 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson Författare: Malin Fredricsson På uppdrag av: Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Fotograf: Malin Fredricsson Rapportnummer
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och
Läs merMiljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010
Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar
Läs merMånadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018
Januari 19 Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 18 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson, Karin Söderlund Författare: Malin Fredricsson, Karin Söderlund På
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet för 2017
Inledande kartläggning av luftkvalitet för 2017 Miljö- och byggenheten Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte... 2 1 Bakgrund... 2 1.1 Sollefteå kommun... 2 1.2 Luftmätningar... 2 1.3 Samarbete...
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen
Läs merLuftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet
Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Sommaren 2005 Vintern 2005/2006 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2006:13 Miljöförvaltningen
Läs merMätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012
Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merÖvervakning av luftföroreningar i Sverige
Övervakning av luftföroreningar i Sverige strategi, förekommande halter och trender Karin Persson Mät- och beräkningsstrategier Varför? Vad? Var? Hur? När? Varför ska luftkvaliteten övervakas? Lagstiftning
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun
Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun Miljöenheten Jörgen Sikström 2017-09-13 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation till de svenska
Läs merInformation om luftmätningar i Sunne
Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet
2018-06-27 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Vilhelmina kommun 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation
Läs merLuftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad
Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2003 VINTERN 2003/04 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2004:9 Miljöförvaltningen
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet
RAPPORT 2018-06-30 MBN 18-106 421 Inledande kartläggning av luftkvalitet Bjurholms kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 916 81 Bjurholm Storgatan 9 0932-140 00 0932-141 90 kommunen@bjurholm.se
Läs merLuftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016
Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Christina Schyberg 2016-12-16 Allmänt Under vintern 2015/2016 genomfördes luftkvalitetsmätningar
Läs merLuftmätningar i urban bakgrund
Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter
Läs merLuftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft
SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner,
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från
Läs merKontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13
Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Dnr 2011-MH1675-5 Dnr 2012-MH1639-5 Motala kommun Miljö- och hälsoskyddsenheten Cajsa Eriksson, miljöskyddsinspektör
Läs merInformation om luftmätningar i Sunne
Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på
Läs merProgram för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020
Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet
2017-06-26 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Evelina Öhgren 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Läs merLuften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden
Läs merUndersökning av luftkvalitet i Mariestad
Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4
Läs merLuften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen
Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret 2008-2009 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning och resultat... sid 3 Svaveldioxid. sid 3 Kvävedioxid.. sid 3 Ozon.. sid 3 Bensen..
Läs merObjektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa
Läs merMätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008
Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.
Läs merI detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.
Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet
Läs merObjektiv skattning av luftkvalitet Dorotea kommun
Objektiv skattning av luftkvalitet Dorotea kommun Miljöenheten Jörgen Sikström 2018-06-12 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation till de svenska miljökvalitetsnormerna
Läs merLuften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr
RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2016 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2017-05-18 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Läs merLuftkvalitetsstrategi i Motala kommun
Luftkvalitetsstrategi i Motala kommun 2018-2019 Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Miljökvalitetsmål FRISK LUFT NO 2 PM 10 bensen Motala kommun
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2018 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2019-05-29 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2017 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2018-06-15 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Läs merMätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227
Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227 PM 10 - mätningar i Mariestad Foto: Håkan Magnusson Göteborg 2013-04-11 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB Barbara Sandell Luft i Väst
Läs merPassiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7
Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2015 Rapportserie 2015:7 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor
Läs merPassiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4
Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2016 Rapportserie 2016:4 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2007:771 Utkom från trycket den 13 november 2007 utfärdad den 1 november 2007. Regeringen
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(7) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort Sammanfattning Mätningar av kvävedioxid och partiklar i luften på Viktoriagatan har nu pågått kontinuerligt
Läs merLuftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1
Luftrapport 2008 Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53 Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2008, Burlövs kommun Johan Rönnborg
Läs merKronobergs läns tätortsprogram. Övervakning av luftkvalitet i samverkan
Kronobergs läns tätortsprogram Övervakning av luftkvalitet i samverkan Samverkan i Kronobergs län luftvårdsförbundet Varför samverka? - Kommunerna är ansvariga att övervaka luftkvalitet; - Naturvårdsverket
Läs merLuftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56
Luftrapport 2009 Miljö- och byggnämnden 17 juni 2010, 56 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2009, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen, område Miljö Samhällsbyggnadsförvaltningen
Läs merKartläggning av utomhusluft i Kramfors kommun, 2018
Miljö- och byggförvaltningen Magnus Zeilon, 0612-80368, 070-6180368 magnus.zeilon@kramfors.se RAPPORT 1(10) Kartläggning av utomhusluft i Kramfors kommun, 2018 Inledande översiktlig kartläggning, komplement
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid,
Läs merLuften i Malmö. Årsrapport 1999
Luften i Malmö Årsrapport 1999 11/2000 Luften i Malmö Årsrapport 1999 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 Gränsvärden och miljökvalitetsnormer 4-5 Vädret under
Läs merLuftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner
0 Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner Karin Persson, IVL Svenska Miljöinstitutet Miljökvalitetsnormer ur ett mätperspektiv 1 Vilka kommuner mäter vad och hur? Luftkvaliteten
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009
Handläggare: Tomas Sjöstedt Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 29 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds två dagar i april 29. Övriga lagstadgade
Läs merLuft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft
Mätare för NO2 på lyktstolpe, Ödsmåls gamla kyrkogård Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2018-2022 1 Innehållsförteckning Syfte Bakgrund och målsättning Samverkansområdet geografiska utbredning
Läs merNorra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen
Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar
Läs merLuftmätningar i Luleå 2010
projekt RAPPORT augusti 2011 MILJÖKONTORET Luftmätningar i Luleå 2010 www.lulea.se/luft Per Andersson Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45 30 00
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft; beslutade den 23 oktober 2007 NFS 2007:7 Utkom från trycket den
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft; beslutade den 6 april 2006. Med stöd av 13 förordningen (2001:527)
Läs merLuft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft
8 januari kl 10.19. Soluppgång över Dalsland. Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2019-2023 1 Innehållsförteckning sidan Syfte 2 Bakgrund och målsättning 2 Samverkansområdet geografiska utbredning
Läs merSammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora
Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora Mätperiod 2017-01-01 till 2017-12-31 Magnus Brydolf och Billy Sjövall På uppdrag av Mora kommun [Skriv här] SLB 1:2018 Innehållsförteckning
Läs mer9:00 Samverkansområdets verksamhet under året. 10:00 Miljökvalitetsnormerna för luft samt den nya Luftguiden (Naturvårdsverket) 10:30 Paus
9:00 Samverkansområdets verksamhet under året 10:00 Miljökvalitetsnormerna för luft samt den nya Luftguiden (Naturvårdsverket) 10:30 Paus 10:45 Återkoppling om Skånes kontrollstrategi och rapportering
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätresultat från
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från Norra Obbolavägen 2011 Dokumenttyp Rapport Dokumentägare Miljö- och hälsoskydd Dokumentinformation Årlig mätning av luftkvalitet i Umeå Dokumentnamn Luften
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet i Härnösands kommun
1(15) Inledande kartläggning av luftkvalitet i Härnösands kommun Postadress Härnösands kommun 871 80 Härnösand Besöksadress Stadshuset Hemsida www.harnosand.se E-post kommun@harnosand.se Telefon 0611-34
Läs merInledande kartläggning av luftkvaliteten i. Grums kommun. Grums kommun
RAPPORT Datum 1(8) Bygg- och miljöfunktion Rikard Ulander, tfn 0555-421 29 rikard.ulander@grums.se Inledande kartläggning av luftkvaliteten i Grums kommun Grums kommun Grums kommun Hemsida www.grums.se
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2016
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(13) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2016 Sammanfattning Miljönämnden utför på kommunstyrelsens uppdrag den kontroll av luftkvalitet som kommunen
Läs merMätning av. Luftföroreningar
2008-11-24 Miljö- och byggförvaltningen Mätning av Luftföroreningar I Gnosjö kommun Januari Juli 2008 Sammanfattning Miljö- och byggförvaltningen har under perioden 2008-01-21 2008-07-14 mätt luftföroreningar
Läs merMätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2011 U-3725
Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2011 U-3725 PM 2.5 - och - mätningar i Bengtsfors Foto: David Svenson Göteborg 2012-04-16 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB David Svenson Luft
Läs merLuftmätningar i Ystads kommun 2012
Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin:
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLuftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50
Luftrapport 2010 Miljö- och byggnämnden 25 augusti 2011, 50 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2010, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen
Läs merPassiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort
Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort Vintern 2004 RAPPORT 2004:2 2 Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort, vintern 2004 Innehåll Sammanfattning...... 4 1 Inledning..... 5 2 Uppdrag och
Läs merLuftkvalitetsmätningar vid E Luftrapport
Luftkvalitetsmätningar vid E4 2018 Luftrapport Datum: 2019-04-24 1 Sammanfattning Skellefteå kommun utför kontinuerliga mätningar av kväveoxider och partiklar vid E4 i centrala Skellefteå. I denna rapport
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden 2008-01-01 2008-12-31 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2008-02 Sammanfattning I denna rapport redovisas mätresultat
Läs merMiljösituationen i Malmö
Frisk luft Förutsättningarna för att få en bra luftkvalitet i Malmö är goda. Det kustnära läget med ett blåsigt klimat och platt topografi innebär att omblandningen av luften är förhållandevis god. Den
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLuftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren 1990 2016 Miljöförvaltningen 2017-01-19 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Metod i
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
1(19) Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2011 och vinterhalvåret 2011/2012 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Anna Kristoffersson Miljöinspektör Rapport 2013:8 Miljöförvaltningen
Läs merKontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad:
Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad: 2016-03-30 Innehåll Bakgrund och målsättning... 1 Luftkvalitetssituation... 2 Uppgifter om dominerande utsläpp... 2 Krav på kontroll inom samverkansområdet...
Läs merLuftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget
2006-04-05 Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget SAMMANFATTNING På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg
Läs merRapport 2007:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2006. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning
Rapport 27:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 26 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Tumba november 27 Omslag: Mätutrustning (DOAS, sändare) på Domarebacken i. (Foto:
Läs merLuft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft
Service på vår meteorologimast i Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2017-2021 1 Innehållsförteckning sidan Syfte 2 Bakgrund och målsättning 2 Samverkansområdet geografiska utbredning 3 Tidigare
Läs merKv Brädstapeln 15, Stockholm
LVF 2008:20 Kv Brädstapeln 15, Stockholm BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER FÖR NULÄGET ÅR 2008 OCH VID EN UTBYGGNAD ÅR 2012 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2008 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merKartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun
2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2
Läs mer