Kan Bourdieus modeller av sociala system bidra till en ökad förståelse av aktuella arbetsmiljöproblem?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kan Bourdieus modeller av sociala system bidra till en ökad förståelse av aktuella arbetsmiljöproblem?"

Transkript

1 ARBETSPAPPER I TEMA 3 INTEGRITETSHOT OCH KOMPLEXITET SOM ARBETSMILJÖFRÅGOR Denna text ingår i forskarbyns arbete att utforska vilka teorier som kan skapa relief och trovärdighet åt praktikers reflektioner I den fortsatta bearbetningen av texten är vi därför mer intresserade av om textens tolkning av Bourdieu kan bidra till förbättrade analyser och diskussioner mellan praktiker inom området än om Bourdieu har uppfattats och tolkats rätt enligt den akademiska traditionen Filnamn: tema30101 Kan Bourdieus modeller av sociala system bidra till en ökad förståelse av aktuella arbetsmiljöproblem? Reflektioner av Bengt-Åke Wennberg efter samtal med Ole Jacob Thomassen i forskarbyn hösten 2008 Pierre Bourdieu är en fransk filosof som många forskarskolor refererar till när man behandlar frågor om organisation och samverkan Det tar tid, arbete och tankemöda att tränga in i Bourdieus tankevärld Jag har därför bara kunnat bli ytligt bekant med hpnom Det var därför värdefullt att Ole-Jacob ägnat tid att förankra sitt doktorsarbete i Bordieu En stor del av samtalet med Ole Jacob Thomassen upptogs därför av hans presentation av Pierre Bourdieus tänkande om sociala system Skälet till Ole-Jacobs intresse för Bourdieu är att i Bourdieus modeller är människan inte bara en instrumentell görare Bourdieu bryter med den traditionella diskursen och argumentationen om organisatoriska frågor det vill säga den vi tränas in igenom arbetsliv och massmedia I denna diskurs har den enskilda människan placerats in i ett organisatoriskt sammanhang där hon identifierats och identifierat sig själv utifrån vad som i det organisatoriska sammanhanget behöver göras Bourdieu ser människan som en varelse som också riktar sitt intresse mot vad som behöver bli gjort Att tillämpa Bourdieu kan därför vara ett sätt att bryta diskursens makt och bättre förstå konserverande och utvecklande processer i samhälle och organisationer SAMARBETSDYNAMIK AB Ölsdalen 134, Degerfors, telefon bengt-akewennberg@samarbetsdynamikse

2 Pierre Bourdieu ( ) var en fransk sociolog och kulturantropolog Han är mest känd för sin teori om det symboliska eller kulturella kapitalet Genom att tillägna sig vissa habitus (ung kollektiv livsstil, innefattande sätt att föra sig, tänkesätt, smak mm) bär olika samhällsklasser på särskiljande kännetecken Dessa sociala distinktioner är enligt Bourdieu centrala för förståelsen av hur makteliter formeras och reproduceras och av hur karriärvägar öppnas och stängs inom olika "sociala rum" Dessa bestämmer också handlingsmönster och skeenden i sociala system exempelvis organisationer Inom sociala grupperingar utvecklas enligt Bourdieu också en speciell doxa Med doxa avser han det aktuella sociala systemets vedertagna föreställningar, det vill säga sådant som inte kan betvivlas eller diskuteras inom systemets ram Med utgångspunkt från Bourdieu är det enligt min mening rimligt att påstå att man inom de grupper som diskuterar organisationsfrågor har ett eget språk en diskurs som gör att vissa aspekter av det sociala systemets funktion blir dolda och inte kan diskuteras Denna blockering medför enligt min erfarenhet olämpliga och ofullständiga analyser, effektivitetsförluster och medför arbetsmiljöproblem 1 Jag har efter samtalen med Ole-Jacob kommit till slutsatsen att vi med Bourdieus begreppssystem bättre än vad som är möjligt med dagens doxa, kan beskriva skeendet i en verksamhet särskilt med hänsyn till de frågor som i dag står i fokus nämligen arbetsmiljö, motivation, integritet och ansvarstagande Jag skall i denna artikel med utgångspunkt från samtalen med Ole-Jacob bidra med mina funderingar om i vilken grad Pierre Bourdieus beskrivningar av sociala fenomen kan vara av värde för resonemang om samarbets- och organisationsfrågor 1 Informationen hämtad från Nationalencyklopedin -

3 Vägen till dagens doxa Under början av1900-talet var den tekniska utvecklingen enorm Det var därför rimligt att produktionssystemen utformades utifrån vad som kan göras med de nya möjligheter som öppnades Det var därför i olika organisationsanalyser naturligt att utgå från tekniken och sättet att producera Människan blev en del av det tekniska systemet och hennes roll var att utföra sådant som en maskin ännu inte klarade av Varje sådan industriell produktionsprocess karaktäriseras av komplexitet Med komplexitet menar jag då förhållandet att den inte styrs av förutbestämda lagbundenheter utan att det finns ett oändligt antal möjliga utfall varav endast några få är lämpliga och önskvärda För att skapa produktivitet och kvalitet måste därför processen aktivt styras och stabiliseras så att det händer som man vill skall hända För att beskriva denna styrning används hierarkiska tankemodeller och olika regelsystem, policies, föreskrifter och instruktioner Dessa kan aldrig helt greppa de processer det är fråga om För att få grepp om och styra dem behöver de som engagerar sig i styrningen ledningen och staben göra komplexitetsreduktioner (Jämför exempelvis med väderprognoser) I ett massproducerande och repetitivt produktionssystem kan dessa komplexitetsreduktioner formuleras utifrån erfarenhet av tidigare insatser Man kan göra beräkningar byggda på best practice En förutsättning för stabilitet är då att de förutsättningar som legat till grund för analysen kan hållas konstanta Stort intresse har därför visats det som kallas framgångsfaktorer det vill säga vad man måste ta hänsyn till och ta med i beräkningen när man formulerar instruktioner och regelsystem Detta sätt att använda komplexitetsreduktioner har lett till beskrivningsmodeller som huvudsakligen bygger på statistisk och mekanistisk logik Styrningen förväntas vara sådan att produktionen uppstår automatiskt som en följd av systemet Ingrepp, vare sig dessa görs av medarbetare eller ledning, skall endast behövas vid avvikelser och störningar eller vid större omställningar Teorier och modeller om människan i produktionen har därför främst handlat om hennes förmåga till anpassning till systemet och ledningsformerna - 3

4 Den moderna produktionens villkor Under slutet av 1900-talet och början på 2000-talet har tekniken blivit mer kraftfull och distribuerad Enstaka enheter kan numera utföra sådant som det tidigare krävdes en hel fabrik för att göra Ju mer kraftfull tekniken har blivit desto mer kundorienterad kan man bli Man kan producera en mycket större variation Det blir då inte lika viktigt att planera för vad som kan göras utan för vad som måste bli gjort Eftersom det som måste bli gjort styrs av kundernas krav och därför inte är lika konstant och oföränderligt som vad som kan göras så kan man inte längre förlita sig på samma typ av komplexitetsreduktioner som man använt tidigare Produktionsprocessen drivs framåt genom handskakningsmöten där de olika enheterna anpassar sina insatser till de andras behov I mer avancerade och ännu mer komplexa system uppstår en nätverksstruktur där produktionen leds fram genom olika noder precis som signalerna i hjärnan Det är i detta läge som en gammal doxa inte längre räcker till Det är nu som Bourdieus tankar kan vara till hjälp I de komplexitetsreduktioner som måste skapas måste man nämligen ta hänsyn till den mänskliga kompetensen i systemet Denna kompetens är avgörande, inte bara för att utföra de aktuella arbetsmomenten, utan också för att medverka till att styra processen mot vad som behöver bli gjort Styrningen måste beskrivas med en annorlunda doxa än den som bygger på hierarki och regler eftersom den fysiska konfigurationen av produktionsenheter och den infrastruktur som knyter dem samman måste erbjuda maximal frihet till enheterna att var för sig och gemensamt medverka till att forma en så effektiv process som möjligt den IT-lösning som är möjlig att etablera erbjuder både överblick och precision och därmed gör det möjligt för de distribuerade enheterna (noderna) att både på kort och lång sikt effektivt bidra till processen och lokalt utveckla det kunnande som i framtiden kan ge en än bättre styrning personalen har ett engagemang och ett eget intresse att använda sina erfarenheter och sitt kunnande för att göra de insatser och skapa de lösningar som en effektiv produktion och processtyrning kräver De har eller måste ha en egen ambition medverka till att utveckla produktionen och styrningen Arbetsmiljö, engagemang och ansvarstagande måste då bygga på det förhållandet att människor under gynnsamma förhållanden vill göra ett gott arbete och känna en professionell heder Om verksamheten, så som den är ordnad, skapar onödiga begräns- - 4

5 ningar i detta så mår man dåligt Om man kränker människors integritet Om man bestämmer över deras huvuden eller om styrningen, så som den etablerats, misslyckas så blir risken stor att man förlorar engagemanget I värsta fall uppstår en omfattande skuldbeläggning både av sig själv och av andra Det skapas en gnällkultur Därmed försämras arbetsmiljön Att beskriva och förstå existerande psykologiska och sociala begränsningar för att medarbetare skall kunna uppfylla sina förpliktelser Möjligheterna för den enskilde medarbetaren att medverka till en bra samordning och att det önskvärda blir gjort begränsas av en mängd praktiska förhållanden som exempelvis maskiner, layout, lokaler, närhet, material etc De begränsas också av ITsystemet som måste kunna ge tillräcklig överblick och ha tillräcklig precision för att göra det möjligt att simulera olika utfall och se och följa upp konsekvenserna av olika åtgärder och beslut I de flesta moderna verksamheter särskilt när det rör samverkansfrågor och mänskliga behov och ambitioner krävs kvalificerade bedömningar av vilka rutiner och lösningar som i den givna situationen är mest lämpliga Det räcker inte att handla efter instruktion Man måste ha tillgång till en hel palett av tänkbara och etablerade lösningsmodeller Avgörande för framgång är då att annan berörd personal är införstådda med hur de tänkbara handlingslinjerna fungerar och hur de resurser man disponerar skall användas Det räcker således inte med att individen själv förstår vad som skall göras Även de andra måste förstå vad agerandet syftar till (vad som behöver bli gjort), hur lösningen skall kunna förverkligas och vara beredda att stödja detta I sådana samspel kan berörda personer inte undgå att uppmärksamma att man är med att skapa de processer som uppstår De flesta inser då att man bör vara medveten om vad man bidrar till och att man inte bara passivt kan flyta med Man har egna krav på sig att man måste utveckla en känsla av sammanhang och mening Detta innebär att dagens medarbetare i högre grad än tidigare generationers arbetare tvingas ta ställning till de samspel de deltar i En aspekt av detta ställningstagande är frågan om professionell heder För att ha en konstruktiv position i samspelet måste man skydda sin professionella heder Därför blir individens känsla av dignity eller värdighet mera betydelsefull för verksamhe- - 5

6 tens effektivitet än den var tidigare Den professionella hedern kan man inte upprätthålla på egen hand Den vidmakthålls och uppstår i samspelet med andra Ett samspel som skyddar den professionella hedern är ett samspel där man får en identitet man kan känna sig tillfreds med, i vilket man upplever sig ha ett egenvärde och som utformas så att man inte behöver dagtinga med sina värderingar En person som har stora engagemang utanför arbetet kan exempelvis inte lika entusiastiskt gå in i arbetets olika problem som en som ser arbetet som en del av sitt livsprojekt I en verksamhet som ordnas så att sådana engagemang inte kan fullföljas leder till att personen måste dagtinga med sitt samvete och därför mår dåligt Det finns andra faktorer som kan göra att man måste dagtinga med sitt samvete Intresset att engagera sig i samspelet i arbetet minskar exempelvis snabbt om man ställs inför uppgifter som uppfattas omöjliga att klara, verkar leda till oönskade resultat, skapar problem för andra, stödjer personer som man uppfattar som ohederliga och opålitliga, etablerar destruktiva maktrelationer etc Det finns således i moderna verksamheter ett stort antal psykologiska och sociala begränsningar, som man tidigare inte behövde uppmärksamma, men som i dag medför att aktuella medarbetare inte aktivt kan delta i arbetet Det handlar således inte som förr enbart om moral och ansvarstagande Agentbegreppet Ett viktigt begrepp i Bourdieus tänkande är agent Detta begrepp är knutet till individens tillhörighet i ett socialt system och de krav denna tillhörighet ställer Bourdieus tänkande skiljer sig i detta avseende från traditionella organisationsdiskussioner Samspelet mellan individ och organisation omfattar vanligen inte individens känsla av tillhörighet till andra individer i systemet eller till systemet som sådant (den horisontella dimensionen) Modellerna har istället byggt på tanken om lojalitet och anpassning Därmed blir reaktionerna en följd av exponering Enligt en sådan argumentation så uppstår de som en följd av det arbetssätt och den ledning man utsatts för (den vertikala dimensionen) Arbetsmiljö och effektivitet har enligt denna tankefigur bestäms av i vilken grad som denna externa styrning uppfyllt individens olika behov Man talar exempelvis om betydelsen av en balans mellan krav och kontroll nämligen att de yttre kraven måste - 6

7 knytas till individens möjligheter att påverka sin arbetssituation och man talar om behovet av socialt stöd etc Exponeringstanken grundar sig också i föreställningen om behovet av en hierarkisk styrning Modeller byggda på denna tankefigur har allt mer kommit att förkastas Inte för att hierarkisk styrning skulle vara olämplig Man har emellertid allt mer börjat förstå att ett auktoritärt tilltal leder till reaktioner som är oönskade om man vill dra nytta av medarbetarnas engagemang och deras vilja att bidra till en god styrning av produktionen Därför måste andra resonemang och tilltal skapas Man har i denna argumentation tagit utgångspunkt i individens behov av autonomi och självstyrning Man formulerar det så att genom att få ansvar så kommer individen också ta ansvar Om detta vore sant så skulle någon extern styrning inte behövas Därmed är problemet löst Slutsatsen av sådana resonemang blir att man måste lita på att individen av sig själv om man blir väl behandlad självständigt och ansvarsfullt medverkar i produktionen Man talar därför om att arbetsformerna måste ordnas (naturligtvis uppifrån) så att de uppfyller individens behovstillfredsställelse, egenintresse och kompetens Viktiga begrepp blir då delaktighet och lärande organisationer Risken med detta resonemang är att det öppnar upp för ett omfattande hyckleri och manipulation där människor luras att tro att de själva bestämmer trots att de egentligen osynligt påverkas att handla så som någon annan önskar Hyckleri och manipulation uppstår således eftersom modellen inte är förenlig med det faktiska agerandet Den låtsas undvika hierarkisk styrning men bygger likväl på denna Dilemmat kan upplösas om man lutar sig mot Bourdieu Ovanstående begreppsvärld tar inte hänsyn till den horisontella aspekten det vill säga vad vi enligt Bourdieu vet om individens samspel med andra individer i sociala system Individen är visserligen en autonom aktör som inte lyder någon överordnad myndighet eller lagbundenhet Hon är också fri i meningen att hon inte är förutbestämd att agera och reagera på ett visst sätt när hon möter vissa förhållanden Men hon är därmed inte fri att agera som hon vill Hennes handlande är socialt styrt men i det enskilda fallet obestämbart Det kan utvecklas i många olika riktningar Vilken riktning det tar styrs av den handlingsförståelse som hon har Denna är vanligen inte möjlig att utifrån bestämma och är okänd för omvärlden Låt oss pröva Bourdieus perspektiv på detta självständighetsdilemma Bourdieu skulle säga att alla som deltar i verksamheten är agenter De är vare sig styrda enbart av yttre omständigheter och krav eller av subjektiva impulser De är bundna av förvänt- - 7

8 ningar och förpliktelser på varandra Förväntningar och förpliktelser finns både i relationerna inom systemet och i relationerna till andra utanför systemet De är dock annorlunda om man betraktas som agent för systemet eller om man inte gör det I dagens arbetsliv definieras vanligen de inre kraven och förväntningarna av om vi gemensamt förmår leverera det vi förväntas kunna leverera Kommer det finnas en efterfrågan på det vi gör? Kommer andra att vara villiga att betala tillräckligt för det vi kan leverera? Om inte har vi då enligt den förhärskande ekonomiska teorin inget existensberättigande Detta är ett förhållande som var och en som deltar i en kommersiell verksamhet tvingas ta ställning till Man kan ogilla den förhärskande ekonomiska teorin och diskursen men man kan inte negligera den eftersom den styr de andras handlande Genom att delta i samspelet är man med om att göra teorin till en sanning Genom att delta accepterar man således de spelregler som satts upp även om man misstycker Man blir därmed också drabbad om samspelet misslyckas även om man innerst inne haft en annan uppfattning Vare sig man vill det eller inte blir man i Bourdieus mening en agent för den doxa och den handlingsmodell som systemet manifesterar Nu är inte den ekonomiska teorin allenarådande i samhället och gäller ännu inte för alla verksamheter Många personer styrs av en annan doxa Man kan exempelvis arbeta ideellt och politiskt Då blir man agent för något annat Men min poäng är att då måste man ta ställning till just det Man är alltid en agent Hur individen förhåller sig till samspelet beror således enligt Bourdieu av hur hon bedömer det kontrakt och de maktförhållanden som hon tror finns inom sin egen sociala värld Detta kontrakt är ömsesidigt Det består av en gemensam och outtalad handlingsförståelse Det är denna som leder till att andra gör som de gör när individen själv gör som hon gör Individen lever i ett socialt rum i vilket hon för sin sociala existens är beroende av att förhandla med de andra om vad som krävs av henne Det största hotet en människa kan uppleva är att man skall bli utesluten och därmed förlora sin position i dessa förhandlingar Makten att formulera vad som behöver bli gjort och vem som är inne och vem som är ute är ojämnt fördelad Det finns i detta fall ingen absolut sanning Den formulering av regelverket som existerar kan därför radikalt skilja sig från vad man själv tycker, vill ställa upp på eller kan leva upp till Så som förhållandena är ordnade så kan det dessutom visa sig att man inte kan komma till tals om detta, inte komma till sin rätt och inte komma till rätta med de praktiska förhållanden som skulle behöva förändras Det kanske då heller inte finns möjligheter att lämna systemet eller ignorera det Man är inlåst Man måste dagtinga med sitt samvete Hotet är reellt Det handlar inte om - 8

9 moral eller ansvar Att bli ställd utanför är inget liv När man lever under ett sådant hot vare sig det är faktiskt eller bara inbillat uppstår risk för frustration och ohälsa Detta är en av de moderna arbetsmiljöriskerna Formen för individernas deltagande i samspelet och deras möjligheter att påverka det bestäms således av deras olika positioner och inflytande samt av deras praktiska förståelse av samspelet och dess betydelse Positioner, inflytande och praktisk förståelse visar sig genom hur man kommunicerar det framgår av de samtal som förs om verksamheten och hur agenterna förhandlar om (eller avstår från att förhandla om) vad som är ett gott arbete och vad som behöver bli gjort Vad hindrar och vad hjälper medarbetare att göra det som behöver bli gjort? Så som man samtalar den aktuella doxan avslöjar således inte bara olika psykologiska och sociala begränsningar utan också deltagarnas uppfattning av vad som är ett gott arbete och en god arbetsinsats Doxan ger också en bild av hur olika föreställningar om verksamhetens natur och förpliktelser växer fram och på vilka grunder Doxan indikerar också vad som skulle kunna kränka medarbetarnas professionella heder om det inträffade Den definierar vad som krävs för att vara inne och vad som medför uteslutning För att som utomstående ta del av verksamhetens doxa och påverka den kan man använda sig av fokussamtal Fokussamtal för detta syfte kan karaktäriseras som en form för iscensättande forskning, utvärdering och utredning De är samtal som skapas utöver andra samtal som är möjliga att arrangera i verksamheten Genom sin iscensättande karaktär ger de en ny arena i vilken aspekter av doxan kan bli synliga som inte omedelbart kan uppfattas i de ordinarie mötena och samtalen Fokussamtal kan designas på ett sådant sätt att samtalet mellan deltagarna kommer att syfta till att försöka generera den doxa som behövs för att finna svar på sådana rågor om kopplingen mellan individen och det tekniska och sociala systemet som man brottas med inom verksamheten - 9

10 Exempel: Vill man utforska värdet av ett IT-system kan man fråga deltagarna när i deras arbete de upplever osäkerhet och ovisshet om hur de kan samordna sitt arbete med andra Samtal om detta ger en mängd information som är viktig att få grepp om för att förstå IT-systemets påverkan men också andra tänkbara arbetsmiljöproblem knutna just till planeringsprocessen Dessa berättelser kan sedan användas för att visa svagheter och styrkor i olika IT-system både när det gäller att ge agenterna önskad överblick av processen och ökad precision i deras agerande och deras möjligheter att påverka föreställningar om vad som behöver bli gjort, vad som är ett gott arbete och vad som är en god arbetsinsats Ett sådant samtal skiljer sig från en vanlig probleminventering I denna brukar man fråga om IT-systemet är bra eller dåligt och vad det ger för problem Ett kvalificerat svar skulle kräva en IT-kunskap som deltagarna inte kan förväntas ha För att få relevant information som är av värde för att konstruera ett tillräckligt bra IT-system behöver man således istället ha information om vad som behöver bli gjort och vilka begränsningar och svårigheter medarbetarna anser finns när det gäller att göra detta Samma typ av frågor som ovan refererar till IT-systemet kan naturligtvis användas för att skapa berättelser som erbjuder information om en stor mängd andra områden där deltagarnas handlingsförståelse och deras engagemang för verksamheten är kritiska faktorer Berättelserna kan då bilda underlag för att förstå vilka åtgärder som underlättar för agenterna att handla klokt och/eller vilka som blir meningslösa eller till och med motverkar sitt syfte Fokussamtal av denna typ medför en utveckling av agentrollen hos de som deltar De får genom samtalen en ökad förståelse för sin egen och andras bidrag till samspelet och den betydelse som externa faktorer som exempelvis ett IT-system har Fokussamtal av detta iscensättande slag kan därför lika väl ses som en utvecklingsaktivitet som en forsknings- eller utvärderingsaktivitet Samarbetsdynamik

Diskursens makt. Bengt-Åke Wennberg. - en presentation

Diskursens makt. Bengt-Åke Wennberg. - en presentation Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Diskursens makt - en presentation Bengt-Åke Wennberg Den typ av kunskaper det här är fråga om verkar inte spridas genom enkel förmedling av teorier och modeller.

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Diskursiv arbetsmiljö Lisbeth Rydén

Diskursiv arbetsmiljö Lisbeth Rydén Diskursiv arbetsmiljö Lisbeth Rydén lisbeth.ryden@ellerr.se ellerr.se Organisatorisk arbetsmiljö?!? Ledning och styrning Kommunikation Delaktighet, handlingsutrymme Fördelning av arbetsuppgifter och Krav,

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Allmänningens grunder

Allmänningens grunder Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Allmänningens grunder Bengt-Åke Wennberg Det låter ofta som om planer och andra ekonomiska resonemang som ligger till grund för olika åtgärder skulle vara neutrala

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Finns det verkligen inga alternativ till medarbetarenkäter?

Finns det verkligen inga alternativ till medarbetarenkäter? Version 110530 Finns det verkligen inga alternativ till medarbetarenkäter? Arne Andersson SMHI I januari 2011 deltog jag i en utforskande dialog under rubriken Finns det verkligen inga alternativ till

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Diskursiv arbetsmiljö

Diskursiv arbetsmiljö Diskursiv arbetsmiljö Lisbeth Rydén Doktorand CEFIN, KTH & Finansförbundet CTA, Malmö högskola lisbeth.ryden@ellerr.se ellerr.se Min ambition Erbjuda en grundläggande idé om: vad diskursiv arbetsmiljö

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Samtal som medel för kunskapsintegration

Samtal som medel för kunskapsintegration Samtal som medel för kunskapsintegration av Bengt-Åke Wennberg I nästa vecka kommer mina bloggar om komplexitetens natur ut som en rapport. Jag utgår i dessa från begreppet doxa. Detta begrepp är inte

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Miniskrift Mot ett mer agilt arbetsmiljöarbete

Miniskrift Mot ett mer agilt arbetsmiljöarbete Miniskrift Mot ett mer agilt arbetsmiljöarbete Skrift tre i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna i Partsrådets program Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att "vara-riktad-mot" föremål i min omvärld.

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att vara-riktad-mot föremål i min omvärld. Martin Heidegger Martin Heidegger (1889-1976) var elev till Husserl och har tagit starka intryck av dennes fenomenologiska filosofi. På viktiga punkter avvek dock Heidegger från sin lärare. För Husserl

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall; SKOLFS

Läs mer

Utforskandeperspektivet

Utforskandeperspektivet fördjupning Utforskandeperspektivet 1. Vad kännetecknar perspektivet Utforskande? Utforskandeperspektivet handlar om att söka information, lyssna och ta till vara gruppens kunnande. Utforskandeperspektivet

Läs mer

Diskursiv arbetsmiljö

Diskursiv arbetsmiljö Diskursiv arbetsmiljö Lisbeth Rydén Doktorand CEFIN, KTH Finansförbundet lisbeth.ryden@ellerr.se ellerr.se Organisatorisk arbetsmiljö?!? Ledning och styrning Kommunikation Delaktighet, handlingsutrymme

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Rapport: Goda intentioner med kontraproduktiva effekter

Rapport: Goda intentioner med kontraproduktiva effekter Rapport: Goda intentioner med kontraproduktiva effekter Om vikten av att problematisera sina bedömningar Lisbeth Rydén Rapporten kan laddas ner på ellerr.se Frustrationsfaktorer / underlag Alla kan/ska

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

Mellanchef att klämmas mellan arbetstagarnas och arbetsgivarnas förväntningar Pejla in press och stress med både lek och allvar, så att man känner igen något man kunde ändra på och bestämmer hur och vad

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; 1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning

Läs mer

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1 Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete Föredrag den 17 februari 2012 Marie Fridolf 0709-812963 www.ideelle.se Utveckla samarbetet! Värdegrunden Ett nytt systemtänk Samarbetets

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling När vi i Rörelse & Utveckling startade 1996 var det med en stark drivkraft att vilja medverka till utveckling bland organisationer, grupper och verksamheter.

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra. Guide: De vanligaste besluts- och tankefällorna Du är inte så rationell som du tror När vi till exempel ska göra ett viktigt vägval i yrkeslivet, agera på börsen eller bara är allmänt osäkra inför ett

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Från boken "Som en parkbänk för själen" -

Från boken Som en parkbänk för själen - En öppen himmel Som människor har vi både djupa behov och ytliga önskningar. Vi är fria att tänka, känna och välja. När vi gör kloka val är kropp och själ i balans, när vi inte lyssnar inåt drar själen

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

"Siri och ishavspiraterna"

Siri och ishavspiraterna "Siri och ishavspiraterna" A Eleverna tränar förmågan att samtala, uttrycka åsikter och budskap om berättelser de lyssnat på, hörförståelse, föra samtalet framåt och att hålla sig till ämnet. Skapad 2014-12-08

Läs mer

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål www.hassleholm.se Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål 2016-2018 Barn- och utbildningsnämndens vision Varje år välkomnar vi fler än 500 nya barn och elever till vår verksamhet.

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor: Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna kommer att ha goda möjligheter att utveckla förmågorna

Läs mer

Medarbetar- och ledarpolicy

Medarbetar- och ledarpolicy www.hassleholm.se S Medarbetar- och ledarpolicy Policy Innehåll Medarbetar- och ledarpolicy 3 Tillsammans skapar vi Hässleholms kommun 3 Hässleholms kommun som arbetsgivare 3 Medarbetarskap 3 Ledarskap

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY. #mitthässleholm

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY. #mitthässleholm #mitthässleholm Bilderna är hämtade från Hässleholms kommuns Instagram-konto. Medarbetare har fotograferat och publicerat bilder från sin arbetsvardag. Dela gärna dina historier, bilder och filmer och

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

Gott bemötande i svåra situationer. Gill Croona

Gott bemötande i svåra situationer. Gill Croona Gott bemötande i svåra situationer Gill Croona Etik & Utmaning Om lärande av bemötande i professionsutbildning Växjö University Press, 2003 Artikel i tidskriften VÅRDFOCUS, nr 9, 2011 Bemötandeproblematiken

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

TENTAMEN AOP-A, delkurs 4 (VT-11) 17 dec -2011

TENTAMEN AOP-A, delkurs 4 (VT-11) 17 dec -2011 (VT-11) 17 dec -2011 De 12 flervalsfrågorna ger en poäng vardera. Den avslutande essäfrågan ger tre poäng. Sammanlagt kan man alltså få 15 poäng. För att få Godkänt måste man ha minst 6 poäng. För att

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

Att handla klokt under komplexitet

Att handla klokt under komplexitet Att handla klokt under komplexitet Av Bengt-Åke Wennberg Som jag noterade i min förra blogg så pekar David Snowden genom sin modell Cynefin på att många av de tankefigurer (frameworks) vi vanligen använder

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni? AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Personalpolicy. Laholms kommun

Personalpolicy. Laholms kommun Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Diarienr: Beslutsdatum: Ansvarig: HR-direktör Senast reviderad: Ansvar och roller Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige ansvarar för

Läs mer

ORGANISATION och KOMMUNIKATION

ORGANISATION och KOMMUNIKATION ORGANISATION och KOMMUNIKATION Mats Heide Institutionen för kommunikationsstudier Lunds universitet Mats.Heide@iks.lu.se 1 Vad ska vi diskutera?! Kommunikationsbegreppet! Perspektiv på kommunikation! Relationen

Läs mer

Motivering till språkträning

Motivering till språkträning Motivering till språkträning Humanistisk grundsyn Karlstadmodellen är först och främst en tankemodell 1 som bygger på en humanistisk syn på människor och människors utveckling. Människan är samhällets

Läs mer

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Janne Tengvall. Janne Tengvall. Nycklarna till framgång och välmående för dig, ditt ledarskap, företag och organisation.

Janne Tengvall. Janne Tengvall. Nycklarna till framgång och välmående för dig, ditt ledarskap, företag och organisation. Håll upp din hand framför dig. Sträck ut alla fingrar och titta på dem. Du tittar just nu på den hand som kommer att vara ditt redskap och din hjälp under din positiva utveckling de kommande åren. Bilden

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Arbetsplatsträffar. en väg till inflytande

Arbetsplatsträffar. en väg till inflytande Arbetsplatsträffar en väg till inflytande ST, 2004. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska, december 2013. Upplaga: 2 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Webbplats: www.st.org.

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Hur blir flera bedömningar ett betyg? Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Välkommen tillbaka till omgång 5. ACC coachprogram online. Q-HelaDu. coaching

Välkommen tillbaka till omgång 5. ACC coachprogram online. Q-HelaDu. coaching Välkommen tillbaka till omgång 5 STYRKOR MarieLouise Gunilla Vetgirighet Ledarskap Tacksamhet Tacksamhet Kreativitet Tapperhet Kärlek till lärande Ärlighet/äkthet Hurmor Älskar/älskas Fredrika Anna Tacksamhet

Läs mer

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter

Läs mer

SAMARBETETS OUTNYTTJADE KUNSKAPSKAPITAL

SAMARBETETS OUTNYTTJADE KUNSKAPSKAPITAL SAMARBETETS OUTNYTTJADE KUNSKAPSKAPITAL av Bengt-Åke Wennberg, Monica Hane och Inga-Britt Lindström Allt handlar i dag om ekonomi. Men ledare och ekonomer har missat att möjligheten att exploatera ett

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Hur lyckas med förändring?

Hur lyckas med förändring? 1 Hur lyckas med förändring? Mattias Hermansson, förändringsledare 2 Agenda förändringsmättnad förändringsledning ledarskap och samarbete fokus 3 Vem är Mattias Hermansson? Förändringsledare Chef Föreläsare

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer