Mer sol i svensk el Klorofyll Miljökonsult December, 2011 Reviderad Juli, 2012 Rapporten granskad av Bengt Stridh, ABB Corporate Research, Juni, 2012
|
|
- Rasmus Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mer sol i svensk el Klorofyll Miljökonsult December, 2011 Reviderad Juli, 2012 Rapporten granskad av Bengt Stridh, ABB Corporate Research, Juni, 2012
2 Ordlisat och definitioner kwh Kilowattimme (energimått) MWh Megawattimme (energimått) GWh Gigawattimme (energimått) GW Gigawatt (effektmått) PV Photovoltaics Solceller där solenergi omvandlas till elektrisk energi Feed in tariff (FIT) Inmatningstariff Solel Elektrisk energi producerad med hjälp av solinstrålning Byggnadsintegrerade system Solcellspaneler som används som byggnadselement, dvs. Istället för taktäckning/ytterväggsmaterial. Solcellssystem - Ett antal ihopkopplade enheter, som tillsammans utgör en fungerande elproducerande enhet, t.ex. solcellsmoduler, växelriktare batterier för lagring, installationstillbehör, kontrollelektronik, mm. Ej nätanslutna solcellssystem Solcellssystem som inte är inkopplat på det allmänna elnätet. Nätanslutna lokala solcellssystem System kopplade mot lokala lågspänningsnät i byggnad eller liknande. Nätanslutna centraliserade solcellssystem System kopplade mot elnätet och där elproduktionen inte är bunden till en specifik användare. Förlustersättning Ersättning som betalas av nätbolag till producent av el som en följd av den minskade förlusten av el på nätet som den decentraliserade inmatningen leder till. Kan även kallas för produktionsersättning, nätersättning, överföringsersättning och ersättning för nätnytta. Valutaomräkning Vid omräkning från annan valuta till svenska kronor (SEK) har följande värden använts (Juni, 2012): Euro US dollar Brittiska pund 9.29 SEK 7.38 SEK SEK 1
3 Sammanfattning Solelproduktionen har globalt sett ökat starkt under de senaste åren. Bara i Europa nådde den installerade effekten över 51 MW (EPIA, 2012). Nära hälften av denna kapacitet (24.5 GW) finns i Tyskland. I Sverige kan produktionen uppgå till ca kWh/installerad kw och år. Trots detta är den installerade effekten per capita nära 200 gånger större i Tyskland jämfört med i Sverige. Jämfört med många andra EU-länder har Sverige länge haft låga elpriser, vilket missgynnat investeringsviljan i solel. Ett antal stödsystem har under de senaste åren funnits för den som vill investera i solel i Sverige. Dessa system har dock varit mycket kortsiktiga och gällt perioder på ett fåtal år åt gången. I nuläget (juli 2012) vet vi fortfarande inte om det nuvarande stödet till solelsinvesteringar kommer att förlängas efter årsskiftet 2012/13. Då priserna på solceller sjunkit kraftigt under senare år har man idag ett gyllene läge att till mycket låga kostnader skapa incitament som skulle öka intresset för solelsproduktion rejält i landet. I Sverige finns redan idag ett antal företag som producerar solcellssystem. En ökad satsning på solel kan därför också skapa inhemska arbetstillfällen inte sällan i glesbyggdsområden. Trots att ett flertal statliga utredningar redan visat på att nettodebittering kan vara ett mycket lyckosamt sätt att stödja småskalig solelsproduktion och sådana system redan idag används i andra EU-länder, tvekar Sverige fortfarande till att införa ett sådant system. Det är dags att den som vill satsa på solel får långsiktiga spelregler och att Sverige fortsätter en tradition av att gå före inom miljö och klimatfrågor inom EU och inte, som idag, halkar efter. 2
4 Solel i världen en allt viktigare del av elproduktionen Solelproduktionen har globalt sett ökat starkt under de senaste åren. Bara i Europa nådde den installerade effekten över 51 MW (EPIA, 2012). Nära hälften av denna kapacitet (24.5 GW) finns i Tyskland. Även Japan (5 GW), Italien, Spanien och USA (samtliga drygt 4 GW vardera) ligger långt framme när det giller solel. Ökningstakten i utbyggnaden var år 2011 högst i Italien, Tyskland och Frankrike, som samtliga installerade över 1 GW ny effekt under året (EPIA, 2012). Sett till enbart europeiska länder är det tydligt att ett fåtal länder dominerar helt när det gäller total installerad effekt (Figur 1). Hur mycket energi som produceras varierar i olika delar av världen, beroende på solförhållandena över året. I Sverige kan produktionen uppgå till ca kwh/installerad kw och år. Detta ligger i nivå med norra Tyskland. Trots detta är den installerade effekten per capita nära 200 gånger större i Tyskland jämfört med i Sverige. Figur 1. Kumulativ installerad effekt solel i europeiska länder vid slutet av 2011 (MW) samt total installerad effekt per capita (W/capita). Observera att Italien och Tysklands stablar är brutna (EPIA, 2012). Effektiviteten i solelsystem system ökar ständigt. Nya material och produktionsmetoder ökar effektiviteten och minskar energi och resursförbrukningen i tillverkningsprocessen. Tunnfilmsceller växte starkt fram till år 2009, då de stod för nära 20% av världsmarknaden, men har sedan dess backat till ca 11% under 2011, till stor del på grund av den kraftiga kostnadsminskningen för produktion av kristallina, kiselbaserade solceller. Nya varianter, främst CIGS-varianter som innehåller bland annat koppar, indium och gallum förväntas öka framöver (GTM, 2012). Produktionen av solcellsystem sker främst i Kina, som har över 50 % av den globala marknaden. Tyskland och Japan har vardera drygt 10 %. Utvecklingen har under senare år pressat ner priserna på solcellssystem. Priserna för installation av solel varierar dock stort 3
5 mellan olika länder och kunde under 2010 uppgå till mellan 2,3-10 euro per installerad Watt för nätanslutna system (IEA, 2011). Utvecklingen går dock snabbt och enligt en nyligen utkommen tysk rapport kan kostnaden per installerad Watt istället ligga mellan 1,7-2,2 euro för system kring 10kW och 1,5-1,7 euro/watt för system över 1MW (Fraunhofer, 2012). Ej nätanslutna system är i allmänhet dyrare per installerad Watt, eftersom det tillkommer kostnader för lagringsenheter (batterier). Solel kan användas lokalt i ej nätanslutna (off-grid) system eller kopplas in på elnätet. För drygt 15 år sedan var andelen nätanslutna system (off-grid) dubbelt så stor som andelen nätanslutna globalt sett. Sedan dess har förhållandet förändrats markant. I många länder uppgår andelen nätanslutna system till nära 100 %. Solel i Sverige Den installerade effekten solel i Sverige uppgick i slutet av 2011 enligt Energimyndigheten till ca 14 MW, vilket ger knappt 1,6 Watt/capita. Sverige har bra solförhållanden: ca 900 fullasttimmar/år. Enligt IEA (2002) finns det en möjlighet att installera solceller på fasader och tak i goda lägen på ett sätt som skulle möjliggöra en produktion av 22 TWh solel i Sverige (IEA, 2002), vilket motsvarar omkring 15 % av den svenska elkonsumtionen år Av denna potential realiseras i nuläget dock endast en bråkdel. Till skillnad från många andra europeiska länder har ej nätanslutna solcellssystem länge varit dominerande på den svenska marknaden; endast 50 % av den totala installerade kapaciteten i Sverige är idag nätansluten. Ett antal svenska företag prodocerar och säljer idag solceller. I flera fall handlar det om mindre företag som verkar i glesbygdsområden och därmed har stor betydelse för det lokala näringslivet och arbetsmarknaden. Trots att produktionen ökade något under 2010 och uppgick till totalt 181 MW samma år, upplever flera av företagen svårigheter. Detta främst genom den hårda konkurrensen med låglöneländer (främst Kina). Konkurrensen har visat sig i sjunkande priser, som i Sverige liksom i övriga Europa har sjunkit kraftigt under senare år. Nivån i Sverige idag, ca SEK/Watt, beroende på orderstorlek (IEA Sverige, 2011). Exempel finns dock på nyligen upphandlade system med ännu lägre kostnad per installerad effekt (omkring 12 SEK/Watt enligt Knivsta Energi, 2012). I flera fall har svenska företag inriktat sig på designade och skräddarsydda lösningar för byggnadsintegrerade solceller. Under 2010 etablerades även två företag som producerar och installerar kombinerade solcells- och solvärmemoduler i Sverige. Produktionen är ännu liten, men båda företagen anser sig ha förutsättningar att öka sin produktion, förutsatt en stabil efterfrågan. Ett antal systemkomponentproducenter finns också i Sverige, där ABB är den överlägset största. Branschen är liten och omsatte år 2008 ca 4,5 miljarder SEK, men bidrar idag till både arbetstillfällen (ca 650 personer under 2010) och exportintäkter, då nästan alla modulerna exporterades till den europeiska marknaden (Elforsk, 2010). I Sverige bedrivs forskning inom solcellsteknik främst genom Ångströmslaboratoriet i Uppsala. Forskning bedrivs dock även vid andra lärosäten, bland annat KTH, LTH och Linköpings Universitet. Fokus ligger på forskning inom tunnfilmsområdet, integration av solceller/solvärme, byggnadsintegrerade system, polymera och organiska solceller och färgämnessensiterade solceller. Ytterligare initiativ krävs dock för att överbrygga glappet mellan forskningen, industriell produktion, kommersialisering och applikationen av solceller i Sverige. År 2010 satsades 59.5 miljoner SEK på forskning i Sverige, men endast 3 miljoner på demo/fälttest (IEA, Sverige 2011). Incitament för solel 4
6 Genom EUs direktiv om förnybar energi (Direktiv 2009/28/EC) åtog sig samtliga EU medlemsländer år 2009 bindande målsättningar för att öka andelen förnybar energi i den nationella elmixen. Länderna åtog sig också att undanröja administrativa barriärer och förenkla accessen till elnätet för förnybara energikällor. Detta i kombination med EUs målsättningar inom klimatområdet och intresset för ett ökat energioberoende har lett till ökade satsningar på solel i många europeiska länder under senare år. I flera fall har nationella målsättningar för utveckling av solel som en del i ett hållbart energisystem tagits fram. För att stimulera utvecklingen har många länder också specifika ekonomiska stödsystem för solel. Nedan ges en överblick av ett antal olika marknadsstödjande åtgärder som idag används för att stödja solelens utveckling Inmatningsersättning (Feed-in Tariff, FIT) En förutbestämd ekonomisk ersättning som betalas till den som producerar solcellsel. Vanligen betalas det ut av elbolagen till ett pris per kwh som är högre än det vanliga elpriset som kunderna betalar. Överskottet betalas ut till kunden (IEA, Sverige 2011). Investeringsstöd Direkta finansiella stöd ämnade att reducera investeringskostnaden vid inköp av solcellssystem. Kan begränsas till specifik utrustning eller arbetskostnad. Grön el Elkunder erbjuds av elbolagen att köpa el från förnybara energikällor, oftast till ett pris som är högre än för vanlig el. Tillgodoräknande av inkomstskatt Möjlighet att dra av kostnader för solcellsinstallation från inkomstskatt. Kan ofta ske upp till en viss maxnivå. Elcertifikatsystem (Renewable portfolio standards, RPS) Krav på elbolagen att en viss del av den genererade elektriciteten ska komma från förnybara energikällor (ofta är dessa krav ganska breda, vilket gör att de främst gynnar de för närvarande billigaste energikällorna som vattenkraft, vindkraft och bioeldade kraftverk). Kvoterade elcertifikatsystem Krav på elbolagen att en viss andel av den förnybara elen ska komma från tekniker som ännu är i utvecklingsfas, t.ex. solceller. Nettomätning Elmätaren går baklänges om ett hushåll periodvis producerar mer el än det förbrukar så att producenten får lika mycket betalt för egenproducerad el som man betalar för att köpa el (inklusive skatter och rörliga nätavgifter). Kunden betalar endast för nettoförbrukningen. Nettodebitering - Inmatad el på elnätet kvittas mot den el man konsumerar över tiden, exempelvis varje månad eller en gång om året. Nettoavräkning Elektricitet från nätet och elektricitet som matats in på nätet mäts separat. Avdrag görs för den el som matats in, men i flera fall till en lägre summa per kwh än kostnaden för den el som köps från nätet. 1 Ersättning för minskade nätförluster Inmatning av solel på nätet ökar inte bara den tillgängliga mängden el utan minskar även nätförlusterna. Ersättningen betalas av elnätsbolag. 1 Som ett exempel kan nämnas att företaget Utsikt ger microproducenter en ersättning som under 2011 uppgick till 3.75 och 62.5 öre/kwh i ersättning för nätnytta och köp av överskottsproduktion respektive (ppam.se, 2012). 5
7 Fördelaktiga lån Specifika lån med lägre ränta eller speciella avbetalningsvillkor för investeringar i solcellssystem. Solceller som en del i normer för hållbart byggande Kan kopplas till avtal vid försäljning av kommunal mark eller vid upphandling av byggnader för offentligt bruk. Nationella målsättningar Nationella målsättningar inom förnybar energiproduktion finns i många länder. Dessa kan också vara teknikspecifika, t.ex. tidigare norska mål på 3 TWh vindkraft till 2010, den svenska målsättningen om 10 TWh vindkraftsproducerad el år 2015 och den senare planeringsramen för 30 TWh vindkraft år Feed-in Premium (FiP) Kombination av marknadsbaserad ersättning och inmatningsersättningssystem. Producenten erhåller en marknadsbaserad ersättning plus en fastställd premium för nettoproducerad solel. Premien utgår under en på förhand fastställd tidsrymd. Stöd till solel i EU-länder Mot bakgrund av internationella klimatavtal, EUs direktiv om förnybar energiproduktion och energisäkerhetsaspekter har en rad europeiska länder under senare år inrättat olika typer av ekonomiska och institutionella system för att stödja utvecklingen av solel. I tabell 1 ges en överblick av de olika stödsystem som används i 23 olika europeiska länder. Sammanställningen visar att en övervägande del av dessa 23 länder använder sig av inmatningsersättningar för att stödja solelutvecklingen i landet. Feed-insystemen kan dock vara utformade på olika sätt. Några exempel: - I Tyskland anpassas inmatningsersättningen årligen utifrån en på förhand projicerad utbyggnadstakt. Om utbyggnadstakten överskrider den projicerade sjunker ersättningen, för att öka om utbyggnadstakten sjunker i relation till projiceringen. Ersättningen anpassas även till marknadspriset på PV-system. På grund av en ökad utbyggnadstakt och sjunkande marknadspriset har ersättningsnivån sjunkit med ca 30 % från 2009 till början av Antalet år som en installation kan få ersättning varierar mellan 8 år till 28 år i Spanien. - I flera länder, bland annat Italien och Tjeckien varierar ersättningen för olika typer av solcellsinstallationer, där takplacerade och/eller byggnadsintegrerade moduler får en högre inmatningsersättning än markplacerade. - I ett flertal länder erhåller även mindre system (t.ex. <20kW i Spanien) en högre ersättning per proucerad kwh jämfört med större system. - I Spanien har ett tak införts för det totala antalet timmar el som kan levereras mot inmatningsersättning; 1250 timmar/år för vanliga system och 1707 timmar/år för följande solelsystem. Fom kommer denna gräns att differentieras för olika instrålnings- och klimatzoner i landet. - I Frankrike är inmatningstarifferna styrande mot byggnadsintegrerade lösningar. - I Storbritannien är inmatningsersättningen uppdelad i en genereringsdel och en exportdel så att producenten får en högre ersättning för överskott som matas in på nätet än den del som förbrukas av producenten själv. Den brittiska regeringen har även föreslagit att producenter som lever upp till en viss nivå av energieffektivisering ska få en högre ersättning för att på så sätt länka stöd till förnyba energiproduktion till minskad total energiförbrukning. I oktober 2011 fattades beslut om att sänka inmatningsersättningen kraftigt i Storbritannien, vilket kritiserats kraftigt från både branschen och miljörörelsehåll. 6
8 - I Tjeckien ökade den totala installerade effekten i landet från 3 till 54 MW år 2008, samma år som ett inmatningsersättningssystem infördes i landet. Ersättningsnivån har sedemera dragits ned och kan nu erhållas enbart för takplacerade eller byggnadsintegrerade installationer <30 kw. - I Belgien och Grekland minskas ersättningen årligen enligt en på förbestämd kurva fram till år 2018 respektive Flera europeiska länder använder ävern nettodebitering/nettomätning som ett sätt att främja produktionen av förnybar el. - I Nederländerna är samtliga elbolag skyldiga att kvitta förbrukad el mot egenproducerad el upp till en nivå av 3000 kwh/år. Flera företag har dock gått längre och kvittar upp till 5000kWh/år. Införandet av systemet år 2008 ledde till att den installerade effekten solel i landet ökade markant efter att ha varit oförändrat sedan 2003 då tidigare stödsystem avbrutits. - Danmark införde nettomätning för privatpersoner och institutioner med system upp till 6 kw redan Systemet blev permanent år Danska elbolag annonserade även år 2010 att de inte kommer att ta ut avgifter för utmatning av solel på nätet. Ett stort antal danska bolag tar inte heller ut någon avgift för installation av de mätare som är nödvändiga för nettomätning. Nettomätningen ledde till en 50 % ökning i utbyggnadstakten av solel i Danmark mellan åren (IEA, 2010). Under 2011 nådde ersättningen motsvarande ca 30 euro cent/kwh, vilket gjorde att installationstakten ökade med 120% under samma år. - I Belgien har nettomätning från solcellsystem under 3 kw varit tillåtet sedan I Italien höjdes gränsen för anläggningar med rätt till nettomätning år 2009, från 20 till 200 kwp. Detta har lett till en nära 50 % ökning av anläggningar i storleken kwp i landet (PV Legal, 2010). - I Storbritannien förekommer både nettomätning och nettodebitering för producenter av solel. Ersättningen varierar mellan olika företag och låg 2008 på mellan p/kwh (IEA UK, 2009). Även investeringsstöd används bland ett flertal EU-länder. - I Österrike infördes 2008 ett investeringsstöd för privatpersoner som installerade system på upp till 5 kw effekt. År 2010 erhöll varje installerad kw i snitt 1680 euro i stöd (IEA, 2010). - I Nederländerna har sju regioner infört regionala investeringsstöd till solel (se nedan Lokala incitament för mer solel ). - I Storbritannien har både privatpersoner, aktörer i den offentliga sektorn (t.ex. skolor) och företag kunnat få investeringsstöd upp till 50 % av den totala kostnaden med ett maxbelopp på motsvarande 2378 SEK/installerad kw. I sammanhanget kan även några andra intressanta incitament lyftas fram: - I Nederländerna kan företag som investerar i solelanläggningar dra av upp till 44 % av de totala kostnaderna för inköp och installationen av solceller från företagets nettovinst och därmed få en skattelättnad alternativt kvitta investeringen mot arbetsgivaravgifter. Här kan även privata solelproducenter kvitta mellan kwh/år producerad el mot konsumerad (IEA Netherland, 2010). - I Danmark införlivades EUs direktiv om energiförbrukning i byggnader år I den danska lagtexten lyfts solel upp specifikt och all el som produceras med hjälp av solel ges en faktor 2,5. Detta innebär att satsningar på solel blivit ett attraktivt sätt att förbättra byggnaders energideklaration. Enligt IEA har detta börjat få effekt under senare år genom 7
9 ett ökande intresse för och användning av byggnadsintegrerade solcellsystem bland alltfler danska arkitekter och byggherrar. - I Frankrike kan man den privatperson som installerar solelsystem göra avdrag på 23 % av beloppet (tidigare 50 %) från sin inkomstskatt. Maxavdrag på 8000 euro/person råder dock. - I Polen förbereds förändringar i elcertifikatsystemet för att ta hänsyn till en tekniks mognadsgrad. Enligt det nuvarande förslaget ska solel ges rätt till två certifikat per producerad MWh under 15 år efter installation. I Rumänien ges solel 6 certifikat, vilket kan jämföras med biomassa och biogas som erhåller 2 certifikat per producerad MWh el (PV-NMS, 2011). Nationell strategi Kommentar Tabell 1 Översikt över stödsystem till solel i 23 europeiska länder. Land Inmatnings -ersättning År 2 Nettomätning/ debitering Investeringsstöd Lån 1 Byggnorm Skatteavdrag Belgien x i.u. x Inmatningsersättning sänkt under senare år Bulgarien x 25 x Inmatningsersättning för anläggningar upp till 10 MW. Systemet revideras i nuläget Danmark x x x PV el räknas med faktorn 2.5 i byggnaders elkonsumtion Frankrike x i.u. x Inmatningsersättning styrande mot byggnadsintegrerade system Grekland x 20 Gradvis sänkning av inmatningsersättning Irland Inga specifika stöd finns Italien x 30 Makedonien x 20 Malta x 8 Nederländerna x 15 x x x (företag) Norge Inga specifika stöd finns Polen x x x Portugal x 15 5% av inmatningsersättningsstödet reserverat för offentliga byggnader Rumänien Erhåller 6 elcertifikat/mwh under 15 år efter installation Schweiz x 25 x Slovakien x 15 Slovenien x 15 Spanien x 25 X Undantas från ny skatt på elproduktion under de 3 första åren Storbritannien x 25 x x x x Upp till 50% i statligt investeringsstöd Serbien x 12 Tjeckien x 20 x Tidigare obeskattad, nu beskattas all elproduktion med 26-28% Tyskland x 20 x x (lokalt) Österrike x 13 x Tvingande kvot förnybar el (betalas av distributör) 1 Förmånliga lån till investeringar i solelanläggningar (se definitioner av incitamentsystem ovan) 2 Antal år med inmatningsersättning. I figur 2 åskådliggörs ersättningsnivåerna bland de 18 länder där solelproducenter erhåller inmatningsersättning. Ersättningen varierar i många fall för olika typer av installationer och är i många fall t.ex. högre för byggnadsintegrerade system. Dessutom är ersättningen i de flesta fall beroende av installationens storlek; småskaliga producenter erhåller i nära nog samtliga fall en högre ersättning jämfört med storskaliga anläggningar. Figuren visar därför lägsta och högsta möjliga ersättningsnivå. 8
10 Figur 2 Inmatningsersättning till solel i 18 europeiska länder, inklusive genomsnitt år 2012 (Euro cent/kwh) enligt PV-Tech (2012). Den ekonomiska bärigheten i en solcellsinvestering beror i hög grad även på alternativkostnaden för inköpt el från nätet. Höga elpriser kan därför ses som ett indirekt sätt att stödja solelutveckling. I figur 3 jämförs elpriset i ett antal europeiska länder. Sammanställningen visar att elpriset i Sverige under 2011 låg strax över genomsnittet inom EU27 länderna. 16 europeiska länder hade år 2011 ett lägre elpriser än Sverige. Förutom undantagen Frankrike, Danmark och Finland var detta länder som antingen tillhört forna Sovjetunionen eller östblocket inom Europa eller länder med stora ekonomiska problem (Grekland och Portugal). Detta gör att kostnaden för el i relation till medelinkomst troligen är långt högre i dessa länder jämfört med i Sverige. I figur 3 återges även ett relativt elpris som priset för 1 GWh som medelvärde för första och andra halvåret 2011 genom respektive EU- lands BNP/capita under samma period. 9
11 Figur 3 Elpriser i EU länder i euro/kwh som medelvärde för första och andra halvåret 2011, samt relativt elpris som priset för 1 GWh under denna period genom respektive EU-lands BNP/capita under samma period, enligt Eurostat (2012). Lokala incitament för mer solel På flera håll i Europa har lokala aktörer på egen hand beslutat sig för att stödja solelutvecklingen. Några av dessa regionala och lokala initiativ presenteras nedan. Skive och Bornholm kommun - Danmark I Danmark har den installerade effekten solel stigit från 3,5 MW år 2008 till nära 14 MW år En nationell strategi för solel finns men den viktigaste faktorn bakom framgången är det nettomätningssystem som Även nya byggnormer har varit viktiga för solelens tillväxt. Byggnormerna baseras på behovet att minska byggnadernas carbon footprint (koldioxidavtryck) och solelen är det billigaste och mest effektiva sättet att nå de krav som ställs i normerna. Flera danska kommuner har genom lokala satsningar blivit ledande inom solelanvändning som en del i lokala strategier för nollutsläpp av koldioxid. Skive kommun har tilldelats 22 miljoner DKK med målet att nå en installerad effekt av 1.5 MW av främst byggnadsintegrerade PV system under 2011 (IEA Danmark, 2011). Bornholms kommun jobbar mot målsättningen att 10 % av elanvändningen i kommunen ska baseras på solkraft och väntas nå en installerad effekt av 3 MW inom kort, bland annat med hjälp av 20 miljoner DKK i statligt stöd (IEA Danmark, 2011). Den fokuserade satsningen på solel i dessa kommuner har gett internationell uppmärksamhet och bidragit it till många positiva sidoeffekter så som green-tech turism. Friesland och Leeuwarden - Nederländerna Provinsen Friesland och staden Leeuwarden i Nederländerna formulerade under 2009 målsättningar om installation av 50 och 15 MW solel respektive till år I båda fallen skapades även roadmaps med tidssatta delmål för hur målsättningen skulle uppnås. Firesland har även ett regionalt investeringsstöd till solel på 0.5euro/installerad watt. I andra 10
12 delar av Nederländerna är investeringsstödet ännu högre: 1-2,5 euro/watt i Zeeland, Limburg, Noord Brabant och Hoord Holland samt 20 % av installations och systemkostnaderna i Drenthe och Groningen (IEA Netherlands, 2010). Basel Stadt och Geneve - Schweiz I Basel och Geneve (Schweiz) har lokala beslutsfattare gått före och introducerat egna och mer fördelaktiga inmatningsersättningssystem för att ytterligare driva på utvecklingen för förnybar energi i dessa båda kantoner. London Borough of Merton Storbritannien Enligt the Merton rule ska alla större nybyggnationer använda sig av lokalt producerad energi för att minska sina CO 2 -utsläpp med en på förhand bestämd procentsats (vanligen %) för att få bygglov. Regeln infördes i London Borough of Merton redan 2005 och har sedan dess adopterats av mer än 70 kommuner runt om i Storbritannien. Solel är en av de mest frekvent använda lösningarna för att erhålla denna utsläppsminskning. Sala-Heby - Sverige I Sala-Heby kommun finns ett lokalt inmatningssystem med fyra andelsägda anläggningar. Anläggningarna ägs och drivs av Solel i Sala och Heby Ekonomiska Förening, som 2012 har ca 200 medlemmar. Medlemsinsatsen ligger sedan årsskiftet 2011/12 på 5000 SEK. Överskottet från produktionen, som inte används av delägarna, köps av det kommunalägda elbolaget Sala-Heby Energi AB till ett pris av 3.2 SEK/kWh (Solelisalaheby.se, 2012). Telge energi - Sverige Telge Energi erbjuder solavtal med elkonsumenter i hela landet och kan nu erbjuda kunder att köpa solel till ett pris utöver det normala elpriset på 21 SEK/100kWh solel per månad. Då efterfrågan enligt bolaget är större än utbudet kan varje kund endast sluta avtal om 500kWh solel/månad. Utsikt- Sverige På månadsbasis avräknar Utsikt mikroproducentens produktion från konsumtionen. Differensen rapporteras till mikroproducentens elhandlare som fakturerar kunden utifrån detta värde. Eventuell nettoproduktion sammanställs på årsbasis och producenten ersätts för den el som matats in. Ersättningen motiveras med den nätnytta den ger. Genom att avräkning görs innan inrapportering till elhandlare och den producerade elen aldrig hanteras på elmarknaden. På detta sätt menar bolaget att man undviker ca 50% av de administrativa kostnader som rapportering av timmätning innebär. Dessutom kan en producerad kwh kvittas mot en köpt kwh, utan att producenten behöver stå för kostnader för elnätsavgift och energiskatt, förutsatt att producenten köper mer el än den levererar. Bolaget säger sig vara mycket nöjda med arrangemanget, men anser att det svenska regelverket snarast borde tillåta nettodebitering på årsbasis. Bolaget har även märkt ett starkt intresse för denna typ av avtal. Sedan årsskifetet 2011/12 tom början av juni 2012 hade 15 avtal slutits (Abrahamsson, 2012). Stöd till solel i Sverige År 2005 introducerades det första investeringsstödet för solel i Sverige, riktat enbart till offentliga institutioner med nätansluten produktion. Detta medförde en viss ökning av andelen nätansluten solel i landet. Stödet löpte ut i december Den 1 juli 2009 infördes ett nytt investeringsstöd, riktat både till privata och offentliga aktörer som genom detta kunde få % av investeringskostnaderna återbetalda av staten. Stödet gällde både material och arbetskostnad. Det rådde länge tvekan kring den eventuella förlängningen av 11
13 detta stöd. Först i september 2010 fattade regeringen beslut om att förlänga stödet men med en rad förändringar. Stödet gäller nu endast för installationer slutförda den 31 december I nuläget täcks endast 45% av kostnaderna och max 1,5 miljoner/system samt SEK/installerad kw (tidigare 2 miljoner och SEK/installerad kw) (Figur 4). Så sent som i juni 2012 fanns ännu ingen information kring eventuell fortsättning på solcellsstödet att tillgå. Frågan ligger på Näringsdepartementets bord, och Energimyndigheten hoppas på att få mer information under början av hösten Detta är ett tydligt exempel på den brist på långsiktighet som länge präglat solelsutbyggnaden i Sverige. Figur 4 Investeringsstöd till solel i Sverige i de tre tidsbegränsade perioder som hittills varit aktuella. Det finns ett tydligt samband mellan de statliga stöd som getts för solelinstallationer och ökningen av installerad effekt. Ett tydligt avbräck i ökningstakten i Sverige under 2009 sammanfaller med perioden mellan stödsystemen (Figur 5). Detta visar tydligt att den svenska marknaden för solceller fortfarande har varit starkt beroende av statligt stöd för att fortsätta utvecklas och så småningom stå på egna ben. Figur 5 Total installerad effekt solel i Sverige , samt den årliga ökningstakten under samma period. Situationen för solelproducenter och solelbranschen i Sverige i relation till övriga EUländer Trots att Sverige bedriver en hel del forskning inom flera typer av solcellstekniker, har höga målsättningar inom klimatområdet och på många andra områden är ett föregångsland inom 12
14 miljö och förnybar energi ligger vi långt efter många andra EU länder när det gäller både total installerad effekt solel samt installerad effekt per capita. Nedan presenteras flera faktorer som tillsammans försvårar utvecklingen av solelproduktion i Sverige. Produktionen av solel är som störst i Sverige under april-augusti Detta leder ofta till en överskottsproduktion som i ej nätanslutna system kan lagras genom batterier eller matas in på elnätet i nätanslutna system. På grund av det geografiska läget är svenska solelproducenter därför än mer beroende av goda förutsättningar för leverans av solel till nätet än många andra europeiska länder. Möjligheten att få ersättning avgörs i hög grad av producentens elhandlarbolag eller nätägare och deras praxis. Ett ökande antal elhandlare köper solel till fastpris av privatpersoner som även är nätkunder och nettokonsumenter (bland andra Ringsjö energi, Kreab, och Lunds Energi köper el för 1 SEK/kWh från produktionsanläggningar på max 10kW). Även ett ökande antal nätbolag erbjuder ersättning för producerad solel, som i detta fall används för att täcka nätförluster. Ersättningsmodell och nivå varierar mellan fastpris (1 SEK/kWh t.ex. Borlänge Energi) till NordPools spotpris minus ett avdrag på 4 öre/kwh (t.ex. Fortum Distribution). I dessa fall krävs dock att du till hör bolagets nätområde, samt i många fall är nettokonsument. Uppdelningen av landet i olika elprisområden gör därför också att ersättningen kan variera stort mellan producenter i olika delar av landet. För att leverera el till nätet krävs en elmätare med aktiverade räkneverk för inmatad och utmatad el. Tidigare fick producenten betala ett inmatningsabonemang för mätning, avläsning och rapportering av mätvärden till Svenska Kraftnät. Genom en lagändring år 2010 måste nu nätägaren stå för denna kostnad. Nettokonsumenter av el slipper sedan 2010 även betala avgift för den mätning och rapportering av inmatningen som nätbolaget utför och producenten slipper därmed den fasta avgiften i inmatningsabonnemanget. I vissa fall utgår dock en årlig avgift för inmatningsabonemang på omkring 2000 SEK i de fall som kunden i fråga är nettoproducent. I många fall har elbolagen även tagit ut en avgift för att hantera både handel med solel och de elcertifikat som producenten kan sälja i samband med sin produktion (Elforsk, 2011). Enligt lag ersätts producenter av el dock som en följd av den minskade förlusten av el på nätet som den decentraliserade inmatningen leder till (förlustersättning). Denna uppgår idag vanligtvis till 4-8 öre/kwh (inklusive moms). Solelproducenter kan ansöka om rätt till elcertifikat för den el som levereras till nätet under de första 15 åren efter installationen. 1 MWh levererad el ger rätt till 1 elcertifikat som kan säljas till en köpare som producenten själv får hitta. För att kunna sälja elcertifikat krävs godkännande från Energimyndigheten samt registrering av Cesar-konto hos Svenska Kraftnät mot en årlig avgift av minst 200 SEK (i praktiken har dock denna avgift inte tagits ut). Priset på elcertifikat har under senare år legat strax över 200 SEK/MWh, vilket gör att det krävs en relativt stor överskottsproduktion för att det ska vara meningsfullt att ansöka om elcertifikatsförsäljningsrätt. I figur 3 framgår tydligt att det svenska elpriset ligger under flertalet andra europeiska länder relativt sett i förhållande till samma länders BNP/capita. Det gör att den ersättning som producenter av solel kan få för det överskott som levereras är lågt med dagens system, där elbolagen ofta använder sig av spotpriset som bas för ersättning. När solelproducenten istället köper el från nätet tillkommer dock skatter och avgifter samt moms, då en elanvändare betala energiskatt på all el som matas ut från nätet enligt Skatteverket. Den el som kunden köper är därför långt dyrare än del el densamme får ersättning för vid produktionsöverskott. Detta omöjliggör en verklig nettodebitering, eftersom producenten av solel betalar skatt på den el som tas från nätet, men inte får någon kompensation för detta när el matas in på nätet. Skatteverket har tidigare angivit att det inte är möjligt att slopa 13
Solcellers lönsamhet: Skatter, lagar och förordningar
Solcellers lönsamhet: Skatter, lagar och förordningar 2015 11 11 Olleper Hemlin olleper.hemlin@sp.se 010 516 5553 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Solcellers lönsamhet: Skatter, lagar och förordningar
Läs merBengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel
Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10 Nettodebitering En förutsättning för småskalig solel Solcellsanläggning - 3,36 kw - 19,4 m 2 Tillgängliga takytor utnyttjas hyggligt Nettoköp av el maj-augusti
Läs merBehåll budgetramen för solcellsstödet, sänk stödnivån och öka antalet solcellsinstallationer med 50 procent
Svensk Solenergi till regeringen Stockholm 31 oktober 2018 Behåll budgetramen för solcellsstödet, sänk stödnivån och öka antalet solcellsinstallationer med 50 procent Sammanfattning Den avgående regeringen
Läs merKort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder
Nettodebitering Energiutblick den 16 mars 2011 Tommy Johansson Kort om oss Energimarknadsinspektionen (EI) är en ny myndighet sedan 1/1 2008 Tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme
Läs merINFORMATION FÖR ER SOM SKALL INSTALLERA SOLCELLER
INFORMATION FÖR ER SOM SKALL INSTALLERA SOLCELLER Vi på SVEA Solar är glada för att ni är intresserade av att installera solceller och satsa på solel. Marknaden för solceller växer kraftig i Sverige och
Läs merTyskland världsbäst och föregångsland för solceller!! Sverige bland de sämsta i Europa
Bengt Stridh, Malmö 2011-10-18 Att sälja överskott av solel Svårigheter och lösningar + jämförelse med Tyskland Tyskland världsbäst och föregångsland för solceller!! Sverige bland de sämsta i Europa Tyskland
Läs merDecentraliserad finansiering av solceller
Decentraliserad finansiering av solceller Emanuel Olofsson November 2018 2018-11-05 1 (7) 1. BAKGRUND Utbyggnaden av solceller i Sverige är ett steg i att nå en förnyelsebar energiproduktion till 2040.
Läs merDet här är elcertifikatsystemet
MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet
Läs merProgram för ökad produktion av solel
Program för ökad produktion av solel Dokumenttyp: Program Antaget av: Kommunfullmäktige Status: 2018-08-28 Giltighetstid: Tillsvidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2018-431 Dokumentansvarig:
Läs merProblemställning matchning användning-produktion
Bengt Stridh, Malmö 2011-01-18 Ekonomi för inmatning av solel till nätet - möjligheter och hinder Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier Problemställning matchning användning-produktion
Läs merKan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten
Kan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten Potential för förnybar energi Elkraftinstallationer i Europa 2011 MW 25000 20000 21000 15000 10000
Läs merQuestion today imagine tomorrow create for the future
2019-05-27 Question today imagine tomorrow create for the future Värdet av överskottselen från solceller hos företag Gustaf Svantesson, Energikonsult Vi arbetar för hållbar samhällsutveckling där resurseffektivitet
Läs merLATHUND olika begrepp som förekommer i branschen
LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda
Läs merGemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge
Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens
Läs merSå vill regeringen utveckla solenergin. Ingemar Nilsson Riksdagsledamot - Näringsutskottet
Så vill regeringen utveckla solenergin Ingemar Nilsson Riksdagsledamot - Näringsutskottet Stor global potential Den globala potentialen för solel är mycket stor, långt mycket större än världens totala
Läs merEXTRA INTÄKTER FRÅN S O L C E L L E R
EXTRA INTÄKTER FRÅN S O L C E L L E R V Å R A P R O D U K T E R O C H T J Ä N S T E R E R B J U D A N D E T I L L D I G S O M I N V E S T E R A T I E N S O L C E L L S A N L Ä G G N I N G SolarVolt AB
Läs merInformationsmöte om solel
Informationsmöte om solel Staffan Gunnarsson Hemslöjdens samfällighetsförening 2018-03-06 Frågor - behövs bygglov - hur stor takyta krävs för att eltillskottet ska vara intressant - hur får man in elen
Läs merProducera din egen el med solceller
Producera din egen el med solceller Producera din egen el med solceller De senaste åren har priset på solcellssystem minskat kraftigt och idag kan en solcellsanläggning för ett villatak vara en god investering
Läs merPrivatpersoner. Producera din egen el med solceller
Privatpersoner Producera din egen el med solceller Producera din egen el med solceller De senaste åren har priset på solcellssystem minskat kraftigt och idag kan en solcellsanläggning för ett villatak
Läs merFunderar du på att investera i en solcellsanläggning?
Företag Funderar du på att investera i en solcellsanläggning? Kommunens energi- och klimatrådgivare kan ge dig opartiskt stöd i alla steg. Sju tips på vägen: 1. Ta kontakt med en säljare för att få besök
Läs merElcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser
Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser Elcertifikatsystemet har varit ett lyckat system som bidragit till förnybar kraft till låg kostnad. Ambitionshöjningen som ökar målet med 2 TWh
Läs merStockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm
Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen
Läs merRemissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016
2015-05- 04 Dnr Fi2015/1733 Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016
Läs merREGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN
REGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN Paradigmskifte inom elenergibranschen Nätägare relationen Ellagen undantag småskalig produktion Nätägaren är skyldigt att installera mätare med tillhörande
Läs merGemensam elcertifikatmarknaden med Norge
Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge Roger Östberg Analysavdelningen Energimyndigheten NORWEA, Oslo 2011-03-30 Gemensam elcertifikatmarknad med Norge - historik och pågående process Elcertifikatsystemet
Läs merVindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26
Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet
Läs merÄr du BRF och tänkt skaffa solcellsanläggning?
Bostadsrättsföreningar Är du BRF och tänkt skaffa solcellsanläggning? Kommunens energi- och klimatrådgivare kan ge dig opartiskt stöd i alla steg. Sju tips på vägen: 1. Ta kontakt med en säljare för att
Läs merTa vara på solen. El från solen Solect Power AB Malin Åman Energi on Tour på Röshults Vedugnsbageri
Ta vara på solen El från solen Solect Power AB Malin Åman 2016-12-06 Energi on Tour på Röshults Vedugnsbageri INNEHÅLL Solect Power AB Solceller - Tekniken Solceller Potentialen Solceller - Ekonomi Några
Läs merSolcellsanläggning gör rätt från början!
Solcellsanläggning gör rätt från början! 9.00 Introduktion Förutsättningar för solel i Sverige. Anna Cornander, Solar Region Skåne 9.15 Solcellsteknik - hur fungerar den? Lars Hedström, Direct Energy 10.00
Läs merNätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el
Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar Utredning av nätanslutning av förnybar el SolEl-seminarium 21-22 november 2007 First Hotel Royal Star, Älvsjö-Stockholm Lennart Söder Professor Elkraftsystem
Läs merMagnus Jonasson. Energi- och klimatrådgivare
Solenergi Magnus Jonasson Energi- och klimatrådgivare 290 kommuner Ca 250 energi- och klimatrådgivare Växjö kommun 656 000 kr 93 000 invånare 2018-2020 Informerar om: Energi Klimat Transporter Till: Privatpersoner
Läs merVi bygger det hållbara samhället på riktigt
Vi bygger det hållbara samhället på riktigt Örebro Göteborg Stockholm Solel: Ekonomi David Larsson, Direct Energy Intäkter Kostnader Vad kostar solel? Lönsamhet Matchning, nettodebitering och försäljning
Läs merSolceller. Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert
Solceller Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert Den största myten * En film om solel Så här sa ett elföretag år 2000 Sydgas och Sydkrafts intresse ligger i att få praktisk erfarenhet i småskalig
Läs merSynpunkter inför utredningen om Solelstrategi
Energimyndigheten Uppdrag Solelstrategi Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Bakgrund Solelkommissionen är mycket positiv till regeringens uppdrag till Energimyndigheten om att ta fram en solelstrategi
Läs merRemiss av förslag till strategi för ökad användning av solel [ER 2016:16], samt Förslag till heltäckande solelstatistik
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Kommunledningskontoret 2016-12-15 Avdelningen för biosfär och hållbar utveckling Lennart Erfors 044-136160 lennart.erfors@kristianstad.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss av
Läs merFunderar du på att investera i en solcellsanläggning?
Privatpersoner Funderar du på att investera i en solcellsanläggning? Kommunens energi- och klimatrådgivare kan ge dig opartiskt stöd i alla steg. Sju tips på vägen: 1. Ta kontakt med en säljare för att
Läs merInformation om dina solceller På följande sidor hittar du information kring hur det fungerar att ha solceller på taket.
Information om dina solceller På följande sidor hittar du information kring hur det fungerar att ha solceller på taket. Innehållsförteckning - Intro - Så fungerar en solcellsanläggning - Försäljning och
Läs merErfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat
Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets
Läs merEl från solceller. -nya möjligheter för elföretagen. Monika Adsten, Elforsk, programledare SolEl-programmet
El från solceller -nya möjligheter för elföretagen Monika Adsten, Elforsk, programledare SolEl-programmet Fortsatt kraftig marknadsutveckling internationellt 2010-10-28 Källa: PV News 10 oktober 2010 2
Läs merMer solel med hjälp av solkartan.se
Mer solel med hjälp av solkartan.se Program 15.15-15.30 Välkomna - Introduktion till solcellstekniken Anna Cornander, Solar Region Skåne 15.30-15.50 Information om projektet "Solkarta i Lund" Fredrik Andrén
Läs merFråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja?
FAQ Mikroproduktion FAQ som Svensk Energi har tagit fram. Teknik Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja? Svar: Det beror på vilka förutsättningar man har där man bor samt vilket
Läs merSMÅSKALIG VATTENKRAFT
SMÅSKALIG VATTENKRAFT STÖD MED GRÖNA CERTIFIKAT I SVERIGE CHRISTER SÖDERBERG SMÅKRAFTVERKENS RIKSFÖRENING OSLO 9 MARS 2009 Korsnäs kraftverk utanför Falun. Elcertifikat Sverige 2009-03-09 1 STÖD TILL FÖRNYBARA
Läs merAndré Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se
Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,
Läs merVilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten
Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten Några frågor Är det lönt att ha solceller Sverige? Vilket bidrag till elförsörjningen kan solceller ge i Sverige? Vad kostar det?
Läs merNettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag
2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket
Läs merSå är det! Arne Andersson
Så är det! Vår generation, i västvärlden, är den första någonsin som har kunskap om de stora risker för det mänskliga samhällets fortsatta utveckling på vår blå planeten som våra produktions och konsumtionsvanor
Läs merVälkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö
Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov 25 April, Malmö Program 08:30 08:45 Fika och registrering 08:45 09:20 Välkommen och Introduktion till solenergianläggningar 09:20 09:50 Kommunala riktlinjer
Läs merSolceller för bostadsrättsföreningar teknik, ekonomi, regler
Solceller för bostadsrättsföreningar teknik, ekonomi, regler Varför solceller? Egen el ersätter köpt el kan medföra minskade elkostnader Kan vara en försäkring mot framtida elprisökningar God miljöprofil
Läs merFörstudie Solceller på BRF Hamnkaptenen Uppdaterad
Förstudie Solceller på BRF Hamnkaptenen Uppdaterad 2017 03 03 JB EcoTech Solenergi AB Telefon: 0704-333 217 Jonas.buddgard@jbecotech.se www.jbecotech.se 2017 03 03 Bakgrund Avsikten med denna förstudie
Läs merKOM IGÅNG MED MIKROPRODUKTION PRODUCERA DIN EGEN EL
KOM IGÅNG MED MIKROPRODUKTION PRODUCERA DIN EGEN EL Höganäs Energi KOM IGÅNG MED MIKROPRODUKTION Allt fler privatpersoner blir mikroproducenter och börjar producera sin egen el från sol, vind eller vatten.
Läs merSammanfattning av Solelkommissionens förslag
Sammanfattning av Solelkommissionens förslag De reformer av lagstiftningen som föreslås är förändringar som Solelkommissionen anser som absolut nödvändiga för att skapa tydliga förutsättningar och incitament
Läs merKlimatpolitikens utmaningar
MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna
Läs merLönsam solel idag och i framtiden. Johan Öhnell, ordf. Sol i Väst 22 september 2015. Vi bygger det hållbara samhället på riktigt
Lönsam solel idag och i framtiden Vi bygger det hållbara samhället på riktigt Sol i Väst 22 september 2015 Johan Öhnell, ordf Kort om Solkompaniet Göteborg Örebro Stockholm Levererar nyckelfärdiga solcellsanläggningar.
Läs merSOLCELLER ETABLERAD OCH EN AV FRAMTIDENS ELPRODUCENTER? SOLCELLER
ETABLERAD OCH EN AV FRAMTIDENS ELPRODUCENTER? Hållbar elproduktion» Vatten, vind och sol bygger framtidens förnybara elsystem.» Binder samman nya kraftkällor till ett fungerande nät.» Smarta elnät, Smart
Läs merVindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi
Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag
Läs merSolceller. Från idé till färdig anläggning. Mikaela Tarnawski,
Solceller Från idé till färdig anläggning Mikaela Tarnawski, 2019-04-09 Vi behöver ställa om snabbt Mål om andel förnybart i Sverige Energiöverenskommelsen: 100 % förnybar elproduktion till 2040 3 Hur
Läs merVälkommen till informationsmöte om solel. Staffan Gunnarsson Daniel Boström. Enköping
Välkommen till informationsmöte om solel Staffan Gunnarsson Daniel Boström Enköping Kvällens agenda: Kort om den kommunala energi- och klimatrådgivningen Utveckling av solceller i världen, Sverige och
Läs merSolceller för bostadsrättsföreningar teknik, ekonomi, regler
Solceller för bostadsrättsföreningar teknik, ekonomi, regler Varför solceller? Egen el ersätter köpt el kan medföra minskade elkostnader Kan vara en försäkring mot framtida elprisökningar God miljöprofil
Läs merSolenergi i byggnader. 10 okt 2017
Solenergi i byggnader 10 okt 2017 Program 09.30 Inledning 09.45 Vad påverkar potentialen för solenergi på byggnader? 11.00 Bensträckare 12.30 Lunch 13.30 Ekonomiska förutsättningar, varför ska du satsa
Läs merKonsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden
Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om
Läs merSolenergi och vindkraft i energisystemet
Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation
Läs merProblemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson
Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den
Läs merVÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne
VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne PROGRAM Marknadsundersökning Kalendarium Vindkraft Solenergi Mingel och julfika MARKNADSUNDERSÖKNING Jag kommer från
Läs merVälkommen till informationsmöte om solel
Välkommen till informationsmöte om solel Pauline Saers Staffan Lindberg Staffan Gunnarsson Uppsala Konsert & Kongress 2017-11-28 Kvällens agenda Kort om den kommunala energi- och klimatrådgivningen Pauline
Läs merVad blev det av Nettodebiteringsutredningen?
Vad blev det av Nettodebiteringsutredningen? Maria Stenkvist Balingsholm, 2013-10-02 Vad är nettodebitering? Uppdraget Ta fram förslag om att införa ett system för nettodebitering av el Ska ske inom moms-
Läs merSolel för & av privatpersoner.
Solel för & av privatpersoner www.solpaneler.nu Agenda Hur fungerar solceller? Användningsområden Utveckling i Sverige Vilka möjligheter finns det som privatperson.och är det lönsamt? (Produktion just
Läs merSolceller en ekonomiskt god idé? Solect Power AB Malin Åman 2014-03-04
Solceller en ekonomiskt god idé? Solect Power AB Malin Åman 2014-03-04 INNEHÅLL Solect Power AB och jag Tekniken solceller så fungerar det Bakgrund vad har hänt fram till nu Ekonomi Några exempel SOLECT
Läs merDeltagare i projektet. Bengt Stridh, Energiutblick 2011-03-16 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel
Bengt Stridh, Energiutblick 2011-03-16 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel Deltagare i projektet Bengt Stridh, ABB, Corporate Research, projektledare Andreas Molin,
Läs merProducera din egen el
E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till
Läs merSolelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion
Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda
Läs merVälkomna till Så producerar du din egen el. En del av Mölndal Stads Hållbarhetsvecka 17-23 mars
Välkomna till Så producerar du din egen el En del av Mölndal Stads Hållbarhetsvecka 17-23 mars Dagens föreläsning En övergripande introduktion till hur man producerar sin egen el Om Mölndal Energi, våra
Läs merSolceller. Producera egen el - en lysande idé!
Solceller Producera egen el - en lysande idé! Tyst, ren och oändlig Rakt ovanför ditt huvud finns en fantastisk energikälla solen. Ren, tyst, miljövänlig och oändlig. Och gratis. För alla. Solenergin kan
Läs merEtt svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi
Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster
Läs merRapport från partienkät
Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,
Läs merKOM IGÅNG MED MIKROPRODUKTION PRODUCERA DIN EGEN EL
KOM IGÅNG MED MIKROPRODUKTION PRODUCERA DIN EGEN EL Höganäs Energi KOM IGÅNG MED MIKROPRODUKTION Allt fler privatpersoner blir mikroproducenter och börjar producera sin egen el från sol, vind eller vatten.
Läs merSolceller på varje hus i framtiden
Solceller på varje hus i framtiden Solträff Energikontoret i Mälardalen, Eskilstuna, 2018-09-10 Bengt Stridh Universitetslektor, Mälardalens högskola, bengt.stridh@mdh.se Principal Scientist, ABB Corporate
Läs merLAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007
Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh
Läs merKOM IGÅNG MED MIKROPRODUKTION PRODUCERA DIN EGEN EL
KOM IGÅNG MED MIKROPRODUKTION PRODUCERA DIN EGEN EL KOM IGÅNG MED MIKROPRODUKTION Allt fler privatpersoner blir mikroproducenter och börjar producera sin egen el från sol, vind eller vatten. För det överskott
Läs merTeknik, kostnader och ekonomi i en solcellsanläggning
Teknik, kostnader och ekonomi i en solcellsanläggning Vår egen solcellsanläggning Energi/ekonomisnurr : Ett annat sätt att tänka, (kommer lite här och där). Pågående solcellsinstallation i Leksand Stödmöjligheter
Läs merMarika Edoff Adam Hultqvist
Läget på SolElmarknaden 2010 Marika Edoff Adam Hultqvist Uppsala Universitet IEA-PVPS och Task 1 Vad är IEA-PVPS? International Energy Agency Photovoltaic Power Systems Programme Internationella energiorganets
Läs merKlimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104
Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen
Läs merVindkraft. En investering i framtiden
Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar
Läs merEffekten av EUs importtullar på den svenska solcellsmarknaden
Effekten av EUs importtullar på den svenska solcellsmarknaden Bakgrund USA införde strafftullar på kinesiska solceller redan 2012 och EU-kommissionen tillsatte efter det en antidumpningsutredning. Enligt
Läs merEnergirevolutionen börjar här
Energirevolutionen börjar här Rexel har gjort ett aktivt val att ta täten inom förnybar energi, miljövänliga och smarta lösningar som energieffektiviserar Sverige Rexel Energy Solutions Vi tillhandahåller
Läs merAtt ansluta en produktionsanläggning till elnätet
Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft
Läs merFlertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag
Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta
Läs merWeGrid Förstudie för solcellsanläggning på Lillåkersvägen 2-16 i BRF Kantarellen 11. Powered by
WeGrid Förstudie för solcellsanläggning på Lillåkersvägen 2-16 i BRF Kantarellen 11 Powered by Innehåll Bakgrund Elanvändning och elkostnader Solcellsanläggningen Solelproduktion Resultat Bilagor Ingångsparametrar
Läs merBengt Stridh, SolEl-programmets seminarium 2010-11-10 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel
Bengt Stridh, SolEl-programmets seminarium 21-11-1 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel Deltagare i projektet Bengt Stridh, ABB, Corporate Research, projektledare Andreas
Läs merBuy Smart+ Grön upphandling i Europa. Grön el
Buy Smart+ Grön upphandling i Europa Grön el Innehåll Vad gäller för upphandling av el? Märkning av el Tips Elanvändningen (brutto) i EU-27, 1990 2008 fördelat på bränslen Källa: EEA 2010 Installerad kapacitet
Läs merFörutsättningar för en lyckad solcellsanläggning. SVEA Renewable Solar AB. Per-Göran Andersson
Förutsättningar för en lyckad solcellsanläggning SVEA Renewable Solar AB Per-Göran Andersson Kan vi täcka energibehovet med solceller? Solenenergins utveckling Ca 0,1% av elen i Sverige kommer från solceller
Läs merFörslag om skattereduktion för förnybar mikroproducerad el. Helena Laurell, Svensk Energi 15 oktober 2013
Förslag om skattereduktion för förnybar mikroproducerad el Helena Laurell, Svensk Energi 15 oktober 2013 Nettodebiteringsutredningen Uppdraget var bland annat att: Ta fram förslag om införandet av ett
Läs merFörutsättningarna för solenergi har aldrig varit bättre! Johan Nyqvist, verksamhetsledare Solar Region Skåne
Förutsättningarna för solenergi har aldrig varit bättre! Johan Nyqvist, verksamhetsledare Solar Region Skåne Vi stöttar skånsk solenergi -bli medlem du också! www.solarregion.se Uppdaterad 181005 Samverkansprojekt
Läs merFördjupning. Den europeiska elmarknaden elpriser och slutkundspriser
Fördjupning Den europeiska elmarknaden elpriser och slutkundspriser I den här månadens fördjupning blickar vi utanför Sveriges gränser och tittar på hur elpriser och slutkundspriser ser ut i övriga Europa.
Läs merSolpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH
Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH Elisabeth Kjellsson, Byggnadsfysik, LTH Innehåll Mål solkarta vad är det? Solinstrålning ytor på byggnader Solceller aktuellt läge (solfångare)
Läs merPromemoria. Finansdepartementet. Utredning av vissa skattefrågor med nära koppling till framställning av förnybar el. Sammanfattning.
Promemoria Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter Utredning av vissa skattefrågor med nära koppling till framställning av förnybar el Sammanfattning
Läs merAndelsägande i solcellsanläggningar ur ett hushållsperspektiv. Cajsa Bartusch, Solel-seminarium, 2011-11-11 1
Andelsägande i solcellsanläggningar ur ett hushållsperspektiv 1 Sveriges första andelsägda solcellsanläggningar initierades av Sala Heby Energi ägs och drivs av Solel i Sala och Heby Ekonomisk Förening
Läs merStatligt investeringsstöd för solceller. Kerstin S Berlin Lena Hedman Jessica Persson
Statligt investeringsstöd för solceller Kerstin S Berlin Lena Hedman Jessica Persson Stöd som länsstyrelserna hanterar idag 1. Stöd till solceller (SOLEL) 2. Stöd till lagring av egenproducerad elenergi
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs merKlimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB
Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB www.nilsan.se Elcertifikat Certifikat Certifikat pris MWh El El pris 2 IEAs granskning av Sveriges Energipolitik
Läs mer