- ett kommunägt företag - ÅRSREDOVISNING 2009

Transkript

1 - ett kommunägt företag - ÅRSREDOVISNING 2009

2 BORÅS ELNÄT AB ÅRSREDOVISNING 2009 INNEHÅLL VD har ordet Elnät Elnät - Serviceavdelningen Elnät - Utveckling av leveranssäkerheten Elnät - Nättariffens delar Elnät - Tekniska nyckeltal Bornet Bornet - Tekniska nyckeltal Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Tilläggsupplysningar Noter Ekonomiska nyckeltal Revisionsberättelse Företagsledning och styrelse 2

3 BORÅS ELNÄT AB ÅRSREDOVISNING 2009 VD HAR ORDET Året i korthet: - Ett Nöjd kundindex, högt över branschens genomsnitt. - Leveranssäkerheten på rekordnivåer under året. - Borås Elnät uppvisar fortsatt god lönsamhet i kombination med taxor som ligger väl under riksgenomsnittet. Nöjda kunder är en viktig faktor i vår strävan att utveckla oss. Under hösten genomfördes en kundundersökning i samarbete med vår branschorganisation Svensk Energi, utförd av Synovate Sweden AB. Resultatet av undersökningen visar på ett mycket gott resultat. Borås Elnät har 79 % nöjda kunder totalt sett, vilket är ett starkt resultat jämfört med branschgenomsnittet på 63 %. Undersökningen omfattar inte mindre än 30 områden, varav vi ligger bättre än genomsnittet i 27 av dessa. Borås Elnäts starkaste områden jämfört med branschen: Leveranssäkerhet 93 % (86 %) Bemötande 92 % (83 %) Felavhjälpning (strömavbrott) 91 % (71 %) Telefonkontakt 85 % (65 %) Information vid elavbrott 65 % (42 %) Kunden i centrum 60 % (39 %) Under året har vi ägnat mer tid åt att fördjupa vår långsiktiga planering med olika scenarios. Vi ser flera år framöver där investeringar i utveckling och samhällsförberedelse kommer att ligga på fortsatt höga nivåer. För att klara detta uppdrag på bästa sätt så intensifierade vi vårt arbete med effektiva processer och under 2010 har vi samlat denna ambition under arbetsnamnet Tesla. Vi har en målsättning att arbeta med att bygga in det långsiktiga perspektivet nära medarbetarnas vardag. Detta för att förankra processer och stärka bolagets utveckling. Samtidigt vill vi göra vår arbetsplats mer stimulerande och lärande. Ökad delaktighet i utvecklingen och möjlighet till egen påverkan i arbetet ökar trivseln och påverkar arbetsmiljön positivt. Frisktalet d.v.s. andelen anställda som inte haft någon sjukfrånvaro har ökat till nära 47 % (45 %). Sjukfrånvaron har utvecklats mycket positivt de senaste tre åren. Elnät Den 1 juli 2009 skulle Sveriges alla elnätsbolag klara av att på månadsbasis avläsa förbrukning och debitera faktisk förbrukning i efterskott. Vi klarade det med god marginal. Ett av bolagets enskilt största projekt läggs bakom oss. Samtidigt öppnas nya dörrar för vårt sätt att arbeta för all framtid. De senaste fyra åren har vi anlagt/reinvesterat i 100 nya nätstationer. Våra investeringar i form av kablifiering efter stormen Gudrun tillsammans med ökade driftstrategiska investeringar har inte bara skapat goda förutsättningar för en hög leveranssäkerhet. Vi skördar nu framgångar av dessa. En sammanställning av avbrottsstatistiken för 2009 visar på en leveranssäkerhet som är en av bolagets bästa genom åren. Vår nät- och investeringsplanering ska enligt framtida lagkrav (2012) sträcka sig över 4-års-perioder nedbrutna i sex månaders intervall. Denna plan kommer att ligga till grund för bolagets intäktsram över samma period. Det är av yttersta vikt att bolaget har en tydlig och väl integrerad roll i samhällsplaneringen och samverkan med Borås Stad för att hitta de allra bästa lösningarna. 3

4 BORÅS ELNÄT AB ÅRSREDOVISNING 2009 VD HAR ORDET forts. Bornet Tillväxten och lönsamheten i affärsområde Bornet hamnade något under det budgeterade målet, men med hänsyn tagen till finanskris och lågkonjunktur har vi uppnått ett bra resultat. Verksamheten har under 2009 drivits med samma affärsprinciper som vi lade fast under Men under hösten så kördes ett pilotprojekt för att testa den tekniska plattformen i Öppet Stadsnät. Detta var det första praktiska testet och ett vidare steg mot framtidens affärsmodell. En affärsplattform där vi ansvarar för distributionen av andras tjänster. Vi möjliggjorde detta genom ett fördjupat samarbete med Göteborg Energi GothNet AB och vår första kund blev Viskaforshem AB och Passivhusen i Pumpkällehagen. Vad kunde passa bättre än att framtidens bostäder förses med framtidens IT-infrastruktur. Företagsmarknaden har präglats av många offerter på fiber på svartfibernivå. Det finns goda möjligheter att dessa blir verklighet under åren Den finansiella risken kopplat till ränteutveckling hanteras i samarbete med Borås Stads internbank och upprättad Finanspolicy. Lån fördelas med kort och lång löptid så att önskad stabilitet uppnås till lägsta möjliga kostnad. Långsiktigt så löper vi risken att vår lönsamhet urholkas genom fortsatt stora investeringar och hårdare reglering. Samt att vi i samband med ett större leveransavbrott tvingas till stora utbetalningar som helt går utanför den beslutade intäktsramen i den kommande nätregleringen. Förlustenergi utgör en stor andel av bolagets kostnader och kan variera kraftigt under åren. Vi tillämpar försiktighetsprincipen genom att för närvarande köpa över längre intervall och därigenom undvika stora svängningar mellan åren. Vi har gjort en omfattande uppgradering/investering i vårt serverhotell för att öka driftsäkerhet och kapacitet. Vår samverkan med regionens övriga stadsnät men även en nationell samverkan ger oss en bredare plattform att agera utifrån, vilket blir allt viktigare i vår strävan att verka mer som en homogen struktur mot marknadens aktörer. Kraftigt ökade priser för överföring av el i stamnätet leder till ökade kostnader för regionnätet. För 2009 blev den genomsnittliga höjningen för stamnätet 32 % och för Borås Elnät blev höjningen 19 % på regionnätsnivå. Svenska Kraftnäts Generaldirektör aviserar flera höjningar för de kommande åren. Hot och möjligheter En av de större förändringarna för bolaget de närmaste åren är utan tvekan den nya nätregleringen (Ex Ante) som träder i kraft Vi arbetar redan aktivt på vår förberedelse till denna omställning. Konkurrenslagstiftning och konfliktlösningsregeln kan komma att kunna beröra vissa delar av stadsnätens verksamhet. Det i sig måste inte vara negativt utan tvärtom så kanske det förtydligar för marknaden och skapar en större enhetlighet i branschens agerande. Bolaget arbetar med en risk & sårbarhetsanalys och en organisation inom drift och beredskap som är anpassad för ändamålet. Vi avsätter även investeringsmedel kopplat till det driftstrategiska målet att minska riskerna. 4 Tomas Karlsson VD, Borås Elnät AB

5 BORÅS ELNÄT AB ÅRSREDOVISNING 2009 ELNÄT Under 2009 byttes den sista gamla nätstationen ut och mätinsamlingsprojektet slutfördes. Borås Elnät AB har uppgiften att tillhandahålla elnättjänster inom sitt nätområde. Av Borås Stads elnätskunder är ca. 75 % anslutna till vårt elnät. Eldistributionssystemet är en bärande del i infrastrukturen som främjar utvecklingen av Borås. Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten och Elsäkerhetsverket är statens tillsynsmyndigheter av verksamheten. Vårt Gudrunprojekt som innebar att kablifiera i första hand 10 kv luftledningsnätet, har gått in i sin slutfas. Under hösten slutfördes arbetet med Tosserydsnätet och planeringen av den sista etappen av projektet i Gånghester / Målsryd. Två nya reservkraftsaggregat på 200 kva per styck, levererades i slutet av året. Aggregaten utgör en bra förstärkning av reservkapaciteten inom Borås Stad. Investeringsprojekt Året som gått kan i backspegeln betraktas som en etapp i den tekniska och organisatoriska utvecklingen inom Elnät och ett avstamp inför framtiden års investeringsbudget var ca. 50 Milj kr, vilket är en hög nivå historiskt sett. Det största enskilda projektet är vårt mätinsamlingssytem som färdigställdes i tid till den 1 juli enlig kraven. Detta innebar att samtliga av våra ca st elmätare ersatts av nya som kommunicerar via elnätet och optofiber. Mätinsamlingsprojektet är ett av de största projekt som vi genomfört. Vi kan konstatera att funktionen har blivit som vi önskade. Påverkan för verksamheterna som kundtjänst, nätkundtjänst och drift har visat på en stor nytta i det dagliga arbetet. Minskade kundproblem med mätvärden och fakturor är resultatet. Ett sedan tidigare planerat projekt som gått från utredningsstadium till upphandling är byggandet av en ny mottagningsstation vid Sjöbo. Utredningsprojekt Många frågor kring vårt framtida elnäts uppbyggnad har studerats och utretts under senare år, inte minst beroende av var ett planerat kraftkombinat skulle placeras. Även Borås Stads planering av kommande industriområden har krävt vår planeringsinsats. När det gäller investeringar i nätstationer så har en epok gått i graven. Den sista gamla nätstationen med öppet högspänningsställverk ersattes med en ny. Tillsammans med att alla oisolerade kabelskåp också ersatts av nya, kan vi se tillbaka på en 35-årig reinvesteringsperiod, där i stort sett hela beståndet av stationer och kabelskåp blivit utbytta. Byggnationer av nya nätstationer, både med anledning av nya kunder, reinvesteringar och driftstrategiska investeringar, har lett till att vi under de senaste fyra åren byggt 100 st nätstationer. Detta år definitivt ett rekord för hela vårt företag! Ett nytt dokumentationssystem har levererats och till stor del tagits i drift. I projektet ingår dels kartdokumentation och dels en beräkningsmodul. Det nya systemet ger oss möjligheter att utveckla och effektivisera våra arbetsrutiner och har inneburit en djupgående genomgång av hela vår elnätsdokumentation. Överst till vänster: den sista gamla nätstationen, på Tullen. Till höger: öppet högspänningsställverk. Nederst: nya nätstationen. 5

6 BORÅS ELNÄT AB ÅRSREDOVISNING 2009 ELNÄT Serviceavdelningen - vår interna resurs Vår utförarorganisation har under året ändrat inriktning från att ha varit ett affärsområde till att utgöra vår strategiska resurs för arbeten inom elnätet. Dessutom sker underhåll och investeringsåtgärder på entreprenad inom gatubelysningsnätet. Ett av årets större projekt har varit ombyggnaden av 10 kv-nätet i Tosseryd och var det näst sista Gudrunprojektet med utbyte av luftledning till jordkabel. I Tosseryd innebar det att vi bytte ca. 3 km luftledning till lika mycket ny kabel. Det ingick även montage av 5 nya transformatorstationer i projektet. Ytterligare ett stort projekt var ombyggnad av 10 kv-nätet på Tullen i samband med utbytet av en transformatorstation. Det innebar förläggning av nya kablar och montage av 3 st nya transformatorstationer. Att det blev 3 st nya transformatorstationer i stället för tidigare en berodde på att den äldre transformatorstationen var den station med mest kunder i vårt elnät. service av större transformatorer är några av arbetena som tillhör denna kategori. Den största insatsen gällde service av nätstationer med 48 st servade stationer under året. Efter det genomförda armaturbytesprojektet på gatubelysningen 2008, kom det ytterligare en större beställning från Gatukontoret på byte linspannsarmaturer. Under 2009 byttes ytterligare ca armaturer ut i belysningsnätet. När det gäller nybyggnad så skedde detta vid Brämhults- Kärra där Servicekontoret var entreprenör. Utvecklingen inom belysningstekniken går mycket fort. Det gäller att producera så mycket ljus som möjligt med minimal effektförbrukning. I en gångtunnel mellan Gotlandsgatan och Enandersgatan har det installerats en ny tunnelbelysning på 2 gånger 4,5 W. Ljuskällorna är av typen LED-lampor och ger en god belysning i tunneln. Både ekonomiskt och driftmässigt är det en risk att ha en så stor station i nätet. Vid ett eventuellt fel är det många kunder som drabbas. Vi har även varit med och skapat historia under året. Den sista stationen med öppna skensystem har bytts ut och ersatts med en ny betydligt personsäkrare station. Arbetsmiljömässigt är det en viktig milstolpe vi nått då kopplingar i en station med öppet skensystem alltid inneburit en viss risk. På Sörmarksgatan moderniserades en befintlig transformatorstation genom att byta högspänningsställverket till den typ som finns i de nya stationerna. Detta var ett pilotprojekt för att se om det med en begränsad investering gick att förlänga livstiden på en transformatorstation där byggnaden fortfarande är fräsch. Genom en god planering och väl genomförda förberedelser gjordes själva ställverksbytet under en dag. För att inte kunderna skulle drabbas av elavbrott under arbetet kördes stationen med hjälp av ett reservkraftsaggregat. Det gjordes en del drift och underhållsarbeten under året. Tillsyn av sekundärstationer och mottagningsstationer samt Arbete med nedgrävning av 10 kv-kabel på Tullen. 6

7 BORÅS ELNÄT AB ÅRSREDOVISNING 2009 ELNÄT Utveckling av leveranssäkerheten En hög leveranssäkerhet inom elnätet är av största vikt för våra kunder. Inga avbrott med längre varaktighet än sex timmar är vårt mål vid störningar. Vid planerade arbeten tillåts högst fem timmars avbrottstid. Dessa interna regler skall ses mot bakgrund till myndigheternas krav på ersättning vid avbrott som i princip gäller från ett avbrott som varat mer än 12 timmar. Av diagram 2 och 3 framgår antalet störningar och samhällskostnaden under respektive år. Med samhällskostnad menas kundernas avbrottskostnader, schablonmässigt beräknat från Svensk Energis mall. När det gäller driftstörningar under året så kan vi konstatera att antalet högspänningsstörningar och samhällskostnaden för dessa blev mycket låga, motsvarande ca. 250 tkr. Detta inträffade senast år Det är mycket vanskligt att dra några säkra slutsatser angående antalet störningar som sker, men helt klart är att genomförda nätinvesteringar efter stormarna Gudrun och Per starkt bidragit till att förbättra driftstatistiken. Diagram 1 Typkundsjämförelse 2009 Öre/kWh Diagram 2 Högspänningsstörningar 2005 t.o.m 2009 Antal kv 30 kv kv Antal störn. medelv. 5 år År Lägenhet Villa utan Villa med Jord/skogs- Närings- Småindustri elvärme elvärme bruk verksamhet Riksgenomsnitt Borås Elnät Diagram 3 Samhällskostnad Högspänningsstörningar 2005 t.o.m 2009 Mkr År 10 kv 30 kv 130 kv 130 kv avbrott från Vattenfalls Regionnät Samhällsk. medelv. 5 år 7

8 BORÅS ELNÄT AB ÅRSREDOVISNING 2009 ELNÄT Nättariffens delar Elkunden har på den moderna elmarknaden alltid två leverantörer för att få el. Elnätet är fortfarande ett reglerat monopol och vi som svarar för elnättjänsten svarar för våra lokala kunders eltransportbehov från valfri produktionplats i landet. Vi svarar även för kvaliteten och leveranssäkerheten. Elkunden köper sedan elenergi från valfri elhandlare/- producent. Nedan visas hur vi disponerar intäkterna från nätavgifterna. Energiförluster Vid överföringen och transformeringsstegen uppstår det värmeförluster i transformatorer, ledningar och säkringar. Energiförlusterna uppgick 2009 till 21 GWh vilket motsvarar 3,4 % av den totala elenergiomsättningen. Bolaget köper in elenergi för att täcka dessa energiförluster. Dessa utgör 8 % av nättariffen. Myndighetsavgifter Nätövervaknings-, Elsäkerhets- och Elberedskapsavgift till energimyndigheten motsvarar 2 % av nättariffen Anslutning till det nationella nätet Det svenska stamnätet och de därtill kopplade regionala näten utgör elsystemets ryggrad. Det lokala elnätet är anslutet till regionnätet i närområdet. Genom nätavgifter till regionnätsägaren köper vi kundernas rätt att få el överförd från fri produktionsplats fram till det lokala elnätet. Detta utgör 20 % av nättariffen. Kundadministration Kostnader för kundadministration motsvarar 5 % av nättariffen. Övriga bolagsgemensamma kostnader Kostnader för forskning och utveckling, centraladministration och omstruktureringar står för 6 % av nättariffen. Finansiella kostnader för anläggningarna Det lokala elnätet består av ett ledningssystem som via ett antal transformeringssteg når den enskilde kundens anläggning. Från Volt transformeras spänningen ner till 400 Volt via åtta mottagnings- och fördelningsstationer, ett ca. 157 mil långt ledningsnät med 427 st lokala transformatorstationer och ca st kabelskåp. Det lokala elnätet når ut till omkring kunder. Diagram över fördelning av intäkterna 6 % 5 % 20 % 2 % 8 % Anläggningarna befinner sig i dag i ett bra och driftsäkert skick efter ett långsiktigt genomfört reinvesteringsprogram. Anläggningarna representerar ett stort värde och kostnaden för det nedlagda anläggningskapitalet motsvarar 41 % av nättariffen. 18 % 41 % 8 Drift och underhåll Anläggningarna kräver tillsyn, underhåll, ombyggnation och anpassningar för att en hög leveranskvalitet och elsäkerhet skall upprätthållas. För att åtgärda fel som inträffar under icke ordinarie arbetstid finns en beredskapsorganisation tillgänglig under årets alla timmar. Drift och underhåll utgör 18 % av nättariffen. 20 % Anslutning till det nationella nätet 41 % Finansiella kostnader för anläggningarna 18 % Drift och underhåll 8 % Energiförluster 2 % Myndighetsavgifter 5 % Kundadministration 6 % Övriga bolagsgemensamma kostnader

9 BORÅS ELNÄT AB ÅRSREDOVISNING 2009 ELNÄT Tekniska nyckeltal Anläggningar Eldistribution, antal 8 8 mottagnings- och fördelningsstationer Nätstationer Kabelskåp Kopplingslådor Ledningsnät 130 kv (km) varav kabel (km) Ledningsnät 30 kv (km) varav kabel (km) Ledningsnät 10 kv (km) varav kabel (km) Ledningsnät 0,4 kv (km) varav kabel (km) 23,4 13,5 73,8 64, ,5 13,6 73,9 64, Anläggningarnas status, medelålder, år Mottagnings- och 22,5 21,5 fördelningsstationer Nätstationer 14,3 14,4 Kabelskåp 17,8 17 Leveranssäkerhet, nyckeltal redovisade till Energimyndigheten Avbrottsfrekvens aviserade avbrott 0,01 0,98 Avbrottsfrekvens oaviserade avbrott 0,2 0,35 Medelavbrottstid aviserat (min) 0,2 7,9 Medelavbrottstid oaviserat (min) 7,4 12,7 9

10 BORÅS ELNÄT AB ÅRSREDOVISNING 2009 BORNET Verksamhetens strategiska utveckling har varit i centrum och framtidens affärsområde har börjat utkristallisera sig har varit ett år där verksamhetens långsiktiga mål har varit påtagliga och tydligt präglat verksamheten. Den förändringsprocess som inleddes under 2008 års sista månader fortsatte under Strategiarbetet har lett till att affärsområdet ingått ett samarbetsavtal med Göteborg Energi GothNet AB om anslutning till den öppna plattform som idag förser över hushåll i Göteborg med kommunikation. Genom samarbetet har Bornet möjlighet att genom stadsnätets kraftfulla infrastruktur erbjuda även hushåll i Borås en mångfald av tjänster och leverantörer. kampanj, vilken genomfördes i samarbete med fem Boråsbaserade tjänsteleverantörer. Kampanjen var den första av sitt slag i affärsområdets historia och omfattade bland annat ett utskick till företag registrerade i ca. 800 stadsnätsanslutna fastigheter i Borås Stad. Under året lanserades även en förändring av produktutbudet på företagsmarknaden inom kopparbaserade förbindelser. Förändringen innebar att samtliga äldre produkter ersattes av en produkt under namnet Stadsnät Koppar. Stadsnät Koppar är en tydlig operatörsprodukt som erbjuder operatörer stor frihet att själva utforma slutkundsprodukten. Den gemensamma plattformen i Göteborg och Borås med sitt stora antal anslutna hushåll är en attraktiv marknad för leverantörer av kommunikationstjänster som bredband och telefoni. Plattformens breda utbud av tjänsteleverantörer medför att en tydligare konkurrenssituation uppstår om hushållets kommunikation. Konkurrensen leder i sin tur till betydande kostnadsminskningar för hushållen. Företagsmarknad Under året genomfördes slutfasen av den övergripande ombyggnationen av stadsnätets hjärta och nav Serverhotellet Berget. Verksamheten tjänstgör som det huvudsakliga gränssnittet mellan anslutna företag och stadsnätets många tjänsteleverantörer. Slutfasen av ombyggnationen innebar fysiskt att anläggningens system för avbrottsfri kraftförsörjning byggdes ut. Ombyggnationen innebar även kommersiellt att samtliga avtal med nyttjare av Serverhotellet Berget under 2009 skrevs om för att omfattas av ett mer modernt och utvecklat ramverk. Det nya avtalet blev även starten för en delvis förändrad prismodell där en större andel av priset är rörligt och baseras på energikonsumtion. Marknadens intresse i Serverhotellet Berget har varit fortsatt stort under året, vilket har resulterat i ytterligare etableringar av såväl lokala som nationella tjänsteleverantörer. Intresset från den nationella operatörsmarknaden i affärsområdets produkter är fortsatt stort. Genom användandet av Svenska Stadsnätsföreningens verktyg CESAR (Centralt System för Accesser) når nationella operatörer de flesta av landets stadsnät, vilket avsevärt har förenklat förfrågnings- och offertförfarandet. Antalet förfrågningar i systemet har under 2009 fortsatt att öka. En svag konjunktur har dock medfört att beställningsfrekvensen på den ofta investeringsintensiva svartfiberprodukten har minskat under året. Bornets verksamhet på den lokala operatörsmarknaden inleddes i början av året med en av affärsområdet initierad 10 Kiki Wallmansson på Borås-företaget Svea som köper IT-tjänster i stadsnätet från Make IT.

11 BORÅS ELNÄT AB ÅRSREDOVISNING 2009 BORNET forts. Privatmarknad Affärsområdets arbete mot nyexploaterade områden i Borås Stad har under året varit fortsatt lyckosamt. Avtal tecknades med exploatörerna gällande fiberanslutning av samtliga fastigheter i det planerade villaområdet Brämhult-Kärra. Avtalet som signerades under årets sista månader är ett i en lång rad av avtal som gemensamt omfattar samtliga större nyetablerade områden i Borås Stad i närtid. Även anslutning av nybyggda flerfamiljshus har varit lyckosamt, även om 2009 till följd av en svag konjunktur erbjöd färre tillfällen än föregående år. Efter genomförda leveranser under 2009 kan affärsområdet konstatera att även samtliga uppförda flerfamiljshus i Borås Stad under de senare åren har anslutits till stadsnätet. En förändring av Bornets erbjudande till fastighetsägare med studentlägenheter i Borås har genomförts i samverkan med fastighetsägaren, Högskolan i Borås och SUNET. Studenterna erbjuds genom stadsnätet tillgång till högskolans IT-system. Interna projekt Under året har ett projekt drivits vilket har som mål att ersätta ett äldre system för grafisk information med ett nytt och mer modernt system. När systemet är driftsatt medför det en förbättrad precision och tillförlitlighet i verksamhetens dokumentation av stadsnätet. Projektet har drivits i affärsområdet i samarbete med flera externa resurser och kommer att slutföras under Affärsområdets produkt på fastighetsmarknaden kallad Triple Play erbjöd under 2009 anslutna hushåll möjlighet att abonnera på tjänster inom bredband, TV och telefoni. Utbudet av telefoniprodukter och digital -TV är konkurrensutsatt genom externa tjänsteleverantörer. TV-utbudet har förstärkts då det digitala kanalutbudet kompletterades med möjligheten för anslutna hushåll att även abonnera på högupplösta TV-kanaler. Därtill har det totala antalet kanaler tillgängliga för anslutna hushåll att abonnera på genom Svesat Choice, Canal Digital eller Boxer fortsatt att öka under Ovan: området Brämhult-Kärra där Bornet lägger ner fiber. Till vänster: nybyggda området Pumpkällehagen i Viskafors. 11

12 BORÅS ELNÄT AB ÅRSREDOVISNING 2009 BORNET Tekniska nyckeltal Tjänsteleverantörer i stadsnätet Alltele CSIT Pulsen Production B2 Bredband DGC Access Riksnet Bahnhof Ephone SvesatChoice Banverket Produktion Fantastiskt Switch IT & Telefoni Bitcom Grandin ITC SYSteam Blixtvik IP-Only TDC Boxer Make IT Tele2 Bredband2 Net@Once Telenor Canal Digital Office Data TeliaSonera Comet Networks PCL Data Teracom Nyckeltal stadsnätet Boråsbaserade tjänsteleverantörer 8 7 Övriga tjänsteleverantörer CORE-noder 6 6 Förlagd fiberkabel (km) 34,9 33,9 Anslutna fastigheter DSL-stationer Nyckeltal IT-drift Interna arbetsstationer Externa arbetsstationer Interna servrar Externa servrar

13 ÅRSREDOVISNING FÖR BORÅS ELNÄT AB 2009 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören för Borås Elnät AB, org.nr , får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret Allmänt Borås Elnät AB ägs sedan av Borås Stadshus AB som är moderbolag i en av Borås Stad helägd koncern. Ägardirektiv Bolaget har till uppgift att trygga en viktig infrastruktur för kommuninnevånarna. Skapa en plattform för konkurrens på el- och kommunikationsmarknaden. Bolaget ska: - Med god leveranssäkerhet och med optimalt resursutnyttjande främja distribution av el inom vårt koncessionsområde. - Äga, driva och utveckla ett leverantörsoberoende kommunnät. - Medverka i planeringsprocessen och utbyggnaden av den kommunala infrastrukturen. - Tillse att verksamheten åstadkommer minsta möjliga miljöpåverkan. Bolaget har i hög grad levt upp till dessa direktiv under verksamhetsåret. Verksamheten Borås Elnäts huvuduppgift är att distribuera elenergi. Eldistributionen, som är ett monopol organiserat som eget affärsområde, sker huvudsakligen från mottagningspunkter i det regionala kraftnätet men också från lokala kraftproduktionsanläggningar. Distributionsområdet omfattar Borås centralort samt Frufällan, Brämhult, Gånghester och Målsryd, samtliga inom Borås Stad. Det ger en täckning motsvarande cirka 75 % av kommunens elnätskunder. Fastställande av tariffer (nätavgifter) sker utifrån kravet på kostnadsriktighet i den bemärkelsen att varje kundkategori ska betala en avgift som motsvarar de kostnader den föranleder. Merparten av kostnaderna för nätavgiften är beroende av den kapacitet som ställs till kundens förfogande. Bolagets andra affärsområde Bornet tillhandahåller en infrastruktur för datakommunikation med en nåbarhet inom hela kommunen. Affärsområdets tillväxt har planat ut men lönsamheten har ändå nått upp till nära nog förväntad nivå. Investeringsutgifternas omfattning skiljer sig marginellt från föregående år. Därutöver utför bolaget också el-entreprenader och service inom serviceavdelningen. Inriktningen är i första hand uppdrag för de interna behoven. Miljö Bolaget har alltid arbetat med att minimera vår påverkan på vår omgivning. Till vår fördel måste sägas att eldistribution har generellt låg påverkan på just miljön. Vi tar nu ytterligare ett steg att vidareutveckla oss, under årets senare del inleddes ett projekt med avsikten att ta oss till en Miljöcertifiering enligt ISO Riskfaktorer Viss samhällsutveckling kan påverka bolaget negativt genom att vi tvingas anlägga, alternativt förlägga om elnät inom områden där motsvarande intäkter inte finns eller saknas initialt. Vi hanterar dessa genom ett intimt samarbete med Borås Stad där vi presenterar olika scenarios med de ekonomiska risker och möjligheter som finns att ta hänsyn till. Förlustenergi utgör en stor andel av bolagets årliga kostnader och kan variera kraftigt under åren. Vi tillämpar en slags försiktighetsprincip som går ut på att aktivt följa marknadspriset på NordPool. Vi söker efter vad vi bedömer vara en rimligt låg nivå i förhållande till historik och kända prognoser om framtida prisutveckling. När vi ser att marknadsläget sammanfaller med vår analys så köper vi över ett längre intervall och undviker därigenom stora svängningar under året eller mellan åren. Elnätsföretagen kommer att få en ny reglering Branschen välkomnar denna nya reglering men vi vet fortfarande allt för lite om hur det i detalj kommer att påverka Borås Elnät. Fram till och med 2011 kommer varje enskilt bolag att granskas efter de verksamhetsuppgifter som årligen lämnas in. Den föregående regleringen känd som Nätnyttomodellen har avskaffats. Väsentliga händelser under året Vi kan nu blicka tillbaka på en 35-årig reinvesteringsperiod där hela beståndet av nätstationer och kabelskåp har ersatts. Våra anläggningar håller en god kvalitet baserad på moderna teknikiska lösningar. Vi genomförde en genomsnittlig prishöjning per 1 april 2009 med 7 %. Vi har under året nått en leveranssäkerhet som är mycket god, till och med på historiskt låga avbrottsnivåer. Det är glädjande att vi kan se effekter av kablifieringsprojektet och reinvesteringsprogrammet i kombination med vår planering över driftstrategiska investeringar. 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FORTS. Den senaste kundundersökningen (NKI okt/nov 2009) visar på att bolagets kunder är långt mer nöjda än övriga undersökta branschbolag i genomsnitt. Mätprojektet färdigställdes i god tid före den 1 juli Totalt ersattes nära mätare. Vi uppfyller kravet att från 1 juli 2009 månadsvis avläsa och debitera av faktisk förbrukning. Tekniken har visat sig tillförlitlig och har tillfört stor nytta för bolaget i vår ambition att ge våra kunder bästa möjliga service. Öppet stadsnät på privatkundsmarknaden etablerades i samarbete med Göteborg Energi GothNet AB och Västlänk. Första kunden blev Viskaforshems nyetablering med passivhusen i Pumpkällehagen. Omsättning och resultat Omsättning under 2009 uppgick till 196,6 Mkr (189,7 Mkr) medan rörelseresultatet före finansiella poster var 36,3 Mkr (33,8). Av nettoomsättningen utgjorde 145,5 Mkr, d.v.s. 79,8 %, intäkter från affärsområde Elnät. Affärsområde Bornet svarade för resterande andel. Energiomsättningen i elnätet uppgick till 637 GWh (646 GWh), vilket är en minskning med 1,4 % mot föregående år. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader var 29,3 Mkr (25,3 Mkr), vilket överträffar förväntningarna och till stor del beror på lägre kapitalkostnader än beräknat. Framtidsutsikterna Dagens och framtidens samhälle har höga förväntningar på leveranssäkerhet. Vi står inför en samhällsförändring där klimathotet innebär satsningar på förnyelsebar produktion, omställningar från fossila till förnyelsebara bränslen. Detta ställer höga krav på framtidens infrastruktur. Elnätsverksamheten är idag väl konsoliderad men direkta och indirekta krav ifrån myndigheter i form av fjärravläsning, avbrottsersättning, 24 timmars leveranssäkerhetskrav, omfattande infrastruktur projekt/samhällsutveckling samt andra kommande framtida krav vilka kan leda till ökad finansiell risk för elnätsbolaget och en försämrad lönsamhet på sikt. motsvarande ökning hela 19 %. Vår bedömning är att vi kommer se fler prishöjningar uppemot dessa nivåer de närmast åren. Vi kan inte alltid räkna med att vi i vår tur kan höja motsvarande belopp gentemot våra kunder. Bornet är mitt uppe i processen att lämna tjänsteförsäljning på privatmarkanden. Hela branschen rustar för en övergång till öppna stadsnät. Vi befinner oss nu i övergången för att byta affärsmodell. Denna process bedöms ta cirka två till tre år beroende av befintliga avtal, förändringar i teknik samt ledtider för ombyggnation i kundledet. Denna mjuka övergång bedöms minska den tekniska och ekonomiska risken i projektet. Vi har goda erfarenheter med denna typ av affärsmodell på företagsmarknaden. Den nya affärsmodellen kommer att ha en negativ påverkan på lönsamheten. Eventuell ny konkurrensbegränsning kan också komma att påverka Bornets verksamhet. Bolaget följer denna process mycket noga för att på bästa sätt navigera under den period där ny praxis ska etableras. Investeringar Investeringarna 2009 uppgick till 54,0 Mkr (93,1 Mkr). Därav utgjorde nyanläggning och förstärkning av elnät 45,2 Mkr (84,0 Mkr) och Bornet 7,3 Mkr (8,0 Mkr). Inventarie- och verktygsinvesteringar m.m. uppgick därutöver till sammanlagt 1,5 Mkr (1,1 Mkr). Styrelsearbetet under 2009 Bolagets styrelse består av nio ledamöter och nio suppleanter samt tre arbetstagarrepresentanter. VD och ledningsgrupp deltar i styrelsen såsom föredragande. Styrelsearbetet följer gällande arbetsordning. Under året har styrelsen sammanträtt vid 7 tillfällen Förslag till vinstdisposition Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årets förlust på -61 kkr tillsammans med balanserade vinstmedel på 38 kkr överförs i ny räkning. Koncernbidrag har lämnats med kkr. Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Vi ser fortsatta satsningar som fokuserar på ytterligare förbättring av leveranskvaliteten, genom analyser av nät och material, rätt underhåll, god framförhållning i samhällsplaneringen samt att skapa effektiva lösningar inom både teknik och processer. Kraftigt höjda taxor från Svenska Kraftnät ledde till stora prishöjningar för Regionnätet. För 2010 är 14

15 RESULTATRÄKNING Belopp i tusental kronor Rörelsens intäkter Nettoomsättning not Förändring pågående arbete Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter not Summa Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader not Personalkostnader not Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar not Summa Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter Räntekostnader not Resultat efter finansiella poster not Bokslutsdispositioner Förändring avskrivningar utöver plan Lämnat koncernbidrag Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat

16 BALANSRÄKNING Belopp i tusental kronor TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Nyttjanderätt not Aktiverade utgifter för dataprogram not Summa Materiella anläggningstillgångar Mark not Tekniska anläggningar och maskiner not Inventarier, verktyg och installationer not Summa Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Pågående arbeten Summa Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Övriga fordringar 3 9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter not Summa Kassa och Bank 2 1 Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

17 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital not 14 Bundet eget kapital Aktiekapital (200 aktier) Reservfond Summa Ansamlad förlust Balanserad vinst Årets resultat Summa Obeskattade reserver not 15 Ackumulerade avskrivningar utöver plan Summa Långfristiga skulder Skuld till Borås Stad not Förutbetalda anslutningsavgifter Summa Kortfristiga skulder Skuld till Borås Stad Checkräkningskredit not Leverantörsskulder Skuld till koncernföretag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter not Summa SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER STÄLLDA PANTER Inga Inga ANSVARSFÖRBINDELSER Inga Inga 17

18 KASSAFLÖDESANALYS Belopp i tusental kronor Löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Avskrivningar Betald skatt 0 0 Kassaflöde före förändringar av rörelsekapitalet Kassaflöde från förändring av rörelsekapitalet Ökning (-)/minskning (+) av pågående arbeten Ökning (-)/minskning (+) av kortfristiga fordringar Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga skulder Summa Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amortering av lån Lämnat koncernbidrag Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Tilläggsupplysningar Likvida medel Bank-/Kassatillgodohavanden 2 1 Betald ränta Erhållen ränta

19 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Belopp i tusental kronor om inte annat anges. Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Bolaget följer inte Redovisningsrådets akutgrupps uttalande beträffande redovisning av koncernbidrag. Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärden efter avdrag för värdeminskning i form av avskrivningar enligt plan. Nedskrivning av anskaffningsvärde sker vid bestående värdenedgång. Avskrivningstiderna, som beräknas återspegla tillgångarnas nyttjandeperiod, är följande: Tekniska anläggningar och maskiner Mottagningsstationer Fördelningsstationer Nätstationer Region-, fördelnings- och lågspänningsledningar Kommunikationsledningar Driftkontrollsystem Reservkraftverk Aktiva komponenter i kommunikationssystem, Stamnät Aktiva komponenter i kommunikationssystem, Accessnät Inventarier, verktyg och installationer Geografiskt informationssystem, installation och utrustning Kontorsinventarier Servicefordon Fordon, övriga Datorutrustning Verktyg 25 år 25 år 25 år 35 år 20 år 10 år 10 år 5 år 3 år 5 år 10 år 8 år 5 år 3 år 3 år Aktiverat arbete för egen räkning Eget arbete på egna anläggningar prissätts till de sammanlagda utgifterna för personal och utgifterna för de övriga interna resurser som erfordras för att bedriva arbetet. Pågående arbeten Pågående arbeten värderas till nedlagda direkta utgifter. Av försiktighetsskäl resultatavräknas inte pågående arbeten på balansdagen utan först när de färdigställs. Posten avser externa kunder. Fordringar Fordringarna upptas till de belopp varmed de beräknas inflyta. Några fordringar och skulder i utländsk valuta finns inte. Reservering av osäkra fordringar sker när de är förfallna med mer än tre månader. Övriga tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärden. Intäkter Försäljning av eldistriution och kommunikationsnättjänster redovisas som intäkt vid leveranstidpunkt. Utförda entreprenader intäktsredovisas vid färdigställandet. Försäljning redovisas netto efter moms. Anslutningsavgifter för eldistribution redovisas som en intäkt till den del som intäkten inte täcker framtida åtaganden. Övriga intäkter redovisas enligt följande: Andra avgifter och ersättningar - i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd Hyresintäkter - i den period uthyrningen avser Ränteintäkter - i enlighet med effektiv avkastning. Anslutningsavgifter Anslutningsavgifter som vart och ett uppgår till väsentligt belopp och innebär ett framtida åtagande aktiveras i balansräkningen. Periodiseringen av dessa görs på tio år. Immateriella anläggningstillgångar Nyttjanderätt, Kommunikationsledning (fiber) enligt 20-årsavtal Aktiverade utgifter för dataprogram 20 år 5 år Kostnader för forskning och utveckling Utgifter i FoU-projekt som drivs i egen regi eller gemensamt via branschföreningen kostnadsförs löpande. Skillnad mellan avskrivningar enligt plan och bokförda skattemässiga avskrivningar redovisas i resultaträkningen som bokslutsdisposition och i balansräkningen som ackumulerade avskrivningar utöver plan. Anskaffningar av enskilda maskiner och inventarier, vars anskaffningsvärde understiger 20 kkr, kostnadsförs i sin helhet anskaffningsåret. Koncernuppgifter Borås Elnät AB är ett helägt dotterbolag till Borås Stadshus AB, org nr , med säte i Borås. Moderbolaget ägs av Borås Stad. Av årets totala kostnader för inköp respektive totala intäkter avser värdemässigt 5,7 % av inköpen och 3,9 % av intäkterna andra företag inom den koncern där Borås Stadshus AB är moderbolag. 19

20 NOTER 1 Nettoomsättning per affärsområde Affärsområde ELNÄT Affärsområde KOMNÄT Affärsområde PRODUKTION Summa Övriga rörelseintäkter Administrativa tjänster Avgifter för slutavläsning vid flytt Från partners vid ombyggnad och samförläggning Hyresintäkter Övrigt Summa Övriga externa kostnader Arvode till revisor, KPMG varav revisionsuppdrag övriga uppdrag Personal Medelantalet anställda varav kvinnor Antal ordinarie styrelseledamöter varav kvinnor Antal styrelsesuppleanter varav kvinnor Antal kvinnor i Företagsledningen Total sjukfrånvaro Varav långtidssjukfrånvaro (60 dgr eller mer) 2,7 % 1,5 % 4,2 % 2,3 % Sjukfrånvaro för män 3,3 % 4,7 % Sjukfrånvaro för kvinnor 1,0 % 1,9 % Sjukfrånvaro anställda -29 år 1,5 % 1,3 % Sjukfrånvaro anställda år 1,9 % 1,5 % Sjukfrånvaro anställda år 4,0 % 7,5 % 20 Styrelse och VD Löner och andra ersättningar Sociala kostnader varav pensionskostnader Summa

21 NOTER Övriga anställda Löner och andra ersättningar Sociala kostnader varav pensionskostnader Summa Samtliga Löner och andra ersättningar Sociala kostnader varav pensionskostnader Summa Enligt VD:s anställningsavtal utgår, vid uppsägning från bolagets sida, tolv månaders uppsägningstid. VD tillförsäkras tjänstepensionsrätt och trygghetsförsäkringar enligt samma regler och villkor som tillämpas för övriga anställda. Lönebidrag har 2009 erhållits med 134 kkr (134 kkr). 5 Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar Nyttjanderätt Aktiverade utgifter för dataprogram Tekniska anläggningar och maskiner Inventarier, verktyg och installationer Summa Räntekostnader Räntekostnader, Borås Stad Övrigt Summa Resultat efter finansiella poster per affärsområde Affärsområde ELNÄT Affärsområde KOMNÄT Affärsområde PRODUKTION Summa Nyttjanderätt Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början och slut Summa Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Årets avskrivningar enligt plan Summa Redovisat värde vid periodens slut

22 NOTER 9 Aktiverade utgifter för dataprogram Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Summa Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Årets avskrivningar enligt plan Summa Redovisat värde vid periodens slut Mark Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Redovisat värde vid perioden slut Tekniska anläggningar och maskiner Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Summa Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Årets avskrivningar enligt plan Summa Redovisat värde vid periodens slut Ackumulerat anskaffningsvärde har reducerats med 4,5 Mkr avseende erhållna bidrag. 12 Inventarier, verktyg och installationer Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Summa Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Årets avskrivningar enligt plan Summa Redovisat värde vid periodens slut

23 NOTER 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna elnätavgifter Förutbetalda leverantörsfakturor Summa Eget kapital Aktiekapital Reservfond Ansamlad förlust Vid årets början Årets resultat -61 Vid årets slut Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Anläggningstillgångar Av obeskattade reserver utgör uppskjuten skatteskuld (Redovisas ej i Balansräkning) Lån Borås Stad Reverslån hos Borås Stad Varav amorteringsfritt. Innebärande att denna del förfaller senare än fem år från balansdagen Checkräkningskredit Beviljad kreditlimit hos Borås Stad Outnyttjad kredit Utnyttjat belopp Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna löne- och pensionskostnader Arbetsgivaravgifter Upparbetade investeringsutgifter Förutbetalda intäkter Övrigt Summa

24 EKONOMISKA NYCKELTAL Belopp i tusental kronor om inte annat anges. Resultaträkning Omsättning Resultat före dispositioner och skatt Årets resultat Balansräkning Balansomslutning Obeskattade reserver Eget kapital Övriga nyckeltal Omsättning per anställd Rörelsemarginal, % 1) 18,5 17,7 16,1 Resultatmarginal, % 2) 14,9 13,2 11,0 Räntabilitet på totalt kapital, % 3) 6,3 6,1 5,3 Räntabilitet på eget kapital, % 4) 22,2 20,3 16,5 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 5) 11,2 11,6 10,0 Kassalikviditet, % 6) Soliditet, % 7) 22,8 22,2 22,4 Eget kapital av omsättningen, % 8) 67,8 68,1 70,5 Tillgångarnas omsättningshastighet, ggr 9) 0,3 0,3 0,3 Räntetäckningsgrad, ggr 10) 4,9 3,8 3,0 Skuldränta, % 11) 1,5 1,9 2,2 Skuldsättningsgrad, % 12) Definitioner: 1) Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av omsättningen 2) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i procent av omsättningen 3) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader plus finansiella kostnader i procent av genomsnittet av ingående och utgående balansomslutning 4) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i procent av genomsnittet av ingående och utgående balans för summa eget kapital plus 73,7 % av de obeskattade reserverna 5) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader plus finansiella kostnader i procent av genomsnittet för summan av ingående och utgående balansomslutning minus icke räntebärande skulder 6) Omsättningstillgångar minus pågående arbeten i procent av de kortfristiga skulderna 7) Eget kapital plus 73,7 % av obeskattade reserver i procent av balansomslutningen 8) Eget kapital plus 73,7 % av obeskattade reserver i procent av omsättningen 9) Omsättning dividerad med balansomslutningen 10) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader plus finansiella kostnader i förhållande till de finansiella kostnaderna 11) Räntekostnaderna i procent av summa skulder plus 73,7 % av de obeskattade reserverna 12) Summa skulder plus 26,3 % latent skatteskuld av obeskattade reserver i förhållande till eget kapital plus 73,7 % av de obeskattade reserverna 24

25 Borås Johan Medelius Ordförande Mohamed Ben Maaouia Vice ordförande Frida Edberg Ledamot Sokol Demaku Ledamot Uno Jöelaid Ledamot Ingemar Kirkfjell Ledamot Joakim Malmberg Ledamot Tomas Karlsson Verkställande direktör Helena Lundström Ledamot Jeanette Béde Arbetstagarrepresentant, SKTF Nina Talbrant Ledamot Reijo Tupala Arbetstagarrepresentant, SEKO REVISIONSBERÄTTELSE Till årsstämman i Borås Elnät AB Org nr Jag har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Borås Elnät AB för år Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, behandlar förlusten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Min revisionsberättelse har lämnats 2010 Thomas Bohlin Auktoriserad revisor 25

26 BORÅS ELNÄT AB ÅRSREDOVISNING 2009 FÖRETAGSLEDNING Ledningsgruppen svarar för omvärldsbevakning, strategiska utvecklingsfrågor och beslut kring dessa, samt styrelse- och ägarfrågor. FÖRETAGSLEDNING Övre raden, från vänster: Tomas Karlsson, VD Bertil Thilander, Affärsområdeschef Elnät Kenneth Helin, Ekonomichef David Björklund, Affärsområdeschef Bornet Nedre raden, från vänster: Åsa Hilmersson, Personalutvecklare Per Gottfridsson, Verksamhetsutvecklare STYRELSE 26 Övre raden, från vänster: Johan Medelius (m), ordförande Mohamed Ben Maaouia (s), vice ordförande Uno Jöelaid (m) Nedre raden, från vänster: Helena Lundström (s) Frida Edberg (kd) Nina Talbrant (s) Foto: Stens Foto, Sandared