FFY616. Halvledarteknik. Laboration 4 DIODER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FFY616. Halvledarteknik. Laboration 4 DIODER"

Transkript

1 Halvledarteknik Laboration 4 DIODER Målet med denna laboration är att du skall lära dig hur olika typer av dioder fungerar och hur man kan använda dem Laborant: Godkänt den.. av. M. K. Friesel, I. Albinsson 1(11)

2 Laboration 4 dess karakteristik, funktion och användning Innehåll Uppgift 1: Uppgift 2: Uppgift 3: Uppgift 4: Uppgift 5: Germanium diod Zenerdiod Likriktardiod Lysdiod LED Fotodiod Uppgift 1: Germaniumdiod Ström spänning karakteristiken (I U) för germaniumdiod diod AA119 Diod En diod är en halvledarkomponent som består av en pnövergång. En pn-övergång, vars modell visas i figuren bredvid, skapas genom att dopa två område i en kristall av en halvledare, t.ex. Si, som är den vanligaste halvledare, med trevalenta (t.ex. bor) respektive femvalenta (t.ex. fosfor) grundämne. Därmed skapas ett område med ett överskott av positivt laddade hål, s.k. P-halvledare, respektive ett angränsande område med ett överskott av negativt laddade elektroner, s.k. N-halvledare. I gränsskiktet mellan dessa två områden har bildats ett s.k. utarmningsområde (det område i figuren där det finns bara joniserade donatorer, ringar med +tecken respektive joniserade acceptorer, ringar med tecken). Utarmningsområdets geometriska bredd kan styras med spänning genom att koppla en likspänningskälla över pn-övergången. Som du ser i figuren, en spänningskälla kan kopplas på två sätt över dioden, antingen med spänningskällans +pol kopplad till P-området och pol kopplad till N-området, eller tvärtom. I det första fallet, som visas i figuren, är dioden framspänd och ström flyter genom dioden, i det senare fallet är dioden backspänd och ingen ström (nästan ingen) flyter genom dioden. I denna första uppgift ska du studera en diod tillverkad från halvledare germanium och rita samband mellan spänning och ström (dvs. dioden U-I diagram som visas bredvid). 1. Mät först med en ohmmeter diodens resistans: i framriktningen: R =... i bakriktningen: R = Koppla upp kretsar enligt nedanstående figurer: Observera att en diod har polaritet, så anslut dioden med rätt polaritet. Karakteristiken för en diod består av två delar, karakteristiken för framriktningen uppmäts mha kretsen i Fig.1a, medan karakteristiken för backriktningen mha kretsen i Fig.1b. M. K. Friesel, I. Albinsson 2(11)

3 För in mätdata i Tabell 1 och rita ett diagram I = f(u), dvs. ström genom dioden I som funktion av spänningen över dioden U, dvs. I-U karakteristiken (mm-papper) Fig.1a: Koppling för diodkarakteristik i framriktningen Germanium AA119 Backriktning Framriktning U(V) I(μA) U(V) I(mA) Fig.1b: Koppling för diodkarakteristik i backriktningen 3. Bestäm den dynamiska resistansen r U ur den erhållna karakteristiken I = f(u) för: I U = V: r =.../...=... U = V: r =.../...=... Hur stämmer dessa r-värden med de uppmätta värden med en ohmmeter? Kommentera dina resultat: Varför inkopplas amperemätare på olika sätt i figure 1a respektive figure 1b? Svar: M. K. Friesel, I. Albinsson 3(11)

4 Uppgift 2: Zenerdiod Presentation av I U karakteristiken för en Zenerdiod på oscilloskopskärmen En Zenerdiod är konstruerad med syftet att utnyttja s.k. Zenereffekt. I Zenerdioden används pn-övergången i backspännt läge för att utnyttja Zenereffekt som är ett s.k. genombrottsfenomen som uppstår i en backspänd pn-övergång när den pålagda spänningen i backriktningen överskrider ett kritiskt värde. Vid genombrottet i backriktningen får dioden en låg resistans och därmed börjar en stor ström flyta genom dioden, och därmed hålls diodens genombrottsspänning i backriktningen hålls nästan konstant. Denna effekt utnyttjas som spänningsregulatorn t.ex. i likriktarkretsar. I denna uppgift studeras en zenerdiods I U karakteristika, medan i uppgift 3 studeras zenerdiodens funktion som spänningsregular i en likriktarkrets. 1. Koppla upp kretsen i Fig.2. Använd en sinusspänning och ställ oscilloskopet i XY-mode och i DC-ingång (DC coupling). Öka successivt amplituden och offset tills hela diodkurvan framträder på skärmen. Fig.2: Koppling för bestämning av en Zenerdiods I-U karakteristik 2. Bestäm mha diagrammet Zenerspänning då I = 5 ma. Resultat:... Stämmer Zenerspänningen med det angivna värdet på dioden? Svar: Vilken halvledare är Zenerdioden tillverkad av? Svar:... Hur bestämde du det? Svar:... Uppgift 3: Likriktardiod Användning av kiseldiod för likriktning av växespänning I denna uppgift används transformator med primärspänning 230 V (nätspänning) och sekundärspänning 2x10 V. Transformatorn är försedd med en säkring på 1 A. (Obs!!! Primärspänningen är 230 V). 1. Uppkoppling. Kontrollera att transformatorns säkringar är hela. Fig.3 nedan visar en likriktarkrets med en transformator, två likriktardioder, en kondensator och en belastning (variabel resistans). Med denna uppkoppling kan halv- och helvågslikriktning studeras. M. K. Friesel, I. Albinsson 4(11)

5 Koppla upp krets i Fig.3. Likriktarkretsen består av en transformatorn som kopplas ihop med en kopplingsplatta som är avsedd för att koppla in två dioder och kondensatorn. Koppla så länge ingen last R till likriktarkretsen. Mät upp med en voltmäter transformatorns sekundärspänningar markerade på kopplingsplattan. Resultat:... T transformator med laminerad kärna D kiseldioder C kondensator A amperemätare R variabelt effektmotstånd Fig.3: Koppling för hel- och halvvågslikriktning 2. Undersökning av utspänningen U UT (öppen, obelastad utgång). Koppla in oscilloskopet (coupling DC): mät med kanal 1 transformerad spänning i punkt A (i figuren ovan) och med kanal 2 den likriktade spänning U UT i punkt B. Studera kurvformen hos utspänningen U UT för följande fyra fall, både för halv- och helvågslikriktning: a) utan kondensator C b) med C1 = 0.1 μf c) med C2 = 1000 μf (Obs!!!!!! Polaritet hos kondensatorn!!!) d) med C2 = 1000 μf och oscilloskopets kanal2 i läge AC (coupling AC) Rita skalenliga figurer över utspänningens kurvform i a)-d) för både halv- och helvågslikriktning. Alla tidsaxlar skall ha samma gradering så att sammanhörande tider står rakt under varandra. M. K. Friesel, I. Albinsson 5(11)

6 Fig.4: Halv- resp. helvågslikriktning M. K. Friesel, I. Albinsson 6(11)

7 Vad beror skillnaden mellan fall b och c på? Förklara: Stabilitet hos utspänningen. Undersök utspänningens variation pga belastningen. Använd uppkoppling i Fig.3. Koppla in kondensator C = 1000 μf och koppla till kretsen ett effektmotstånd (inte resistansbox på din labplats!!!!) i serie med en amperemätare, Fig.3. Mät utspänningen U ut över belastningen R som funktion av belastningsströmmen I R. Mät U ut och I R för tre strömstyrkor I R bara: vid 0 A, vid ungefär 300 ma resp. 600 ma. För in dina mätvärde i diagram i Fig.5 och dra en rät linje genom punkterna. Fig.5: Diagram över utspänningen Uut som funktion av belastningsströmmen IR för icke stabiliserad respektive stabiliserad likriktare 3. Ett likriktarkrets stabiliserad med en zenerdiod Ett grundläggande krav på ett likspänningsaggregat är att aggregatet håller konstant utspänning oberoende av den strömstyrka som belastningen drar ur aggregatet. I Fig.6 visas en likspänningsaggregat med utspänningen stabiliserad med en zenerdiod som arbetar backsänd. Denna typ av spänningsstabilisering är den enklaste och billigaste. Det krävs en zenerdiod med zenerspänning som är lika med den önskade utspänning U ut över belastningen R. T transformator D kiseldioder C kondensator 1000μF R1 motstånd 4.7 ohm Z zenerdiod 10Z8.2 med kylplåt på platta R variabelt effektmotstånd 120 ohm Fig.6: Likspänningsaggregat stabiliserat med en zenerdiod M. K. Friesel, I. Albinsson 7(11)

8 Mät U ut för belastningsströmmar I R på samma sätt som i 3. ovan och för in dina mätvärde i diagram i Fig.5. Tabell 2: Utspänning U ut samt rippespänning för stabiliserat respektive icke stabiliserat aggregat I R = 0 ma I R = 300 ma Stabiliserat aggregat Icke stabiliserat aggregat (punkt 3 ovan) Uut (V) Rippel (mv) Uut (V) Rippel (mv) Ändring, % U ( 0 U % % 300 ma ) U 0 Är du nöjd med det stabiliserade likspänningsaggregatet? Kommentar och bedömning: Uppgift 4: Lysdiod, LED I U karakteristik och användning av LED Lysdioder (Light Emitting Diod) används alltmer i olika belysning. En fördel av LED i jämförelse med en glödlampa är att en mycket större del av den tillförda energin omvandlas till ljusenergi. LED har verkningsgrad ungefär 50% medan glödlampan ungefär 5%. I jämförelse med lågenergilampor LED, lågenergilampor innehåller kvicksilver, vilket är hälsofarligt och miljömässigt inte bra, och LED har en högre verkningsgrad här också. LED är framtidens belysning. En ytteligare fördel är att LED har en lång livslängd, nackdelen är kostnad, LEDlampor är forfarande relativt dyra. Idag finns LED som emitterar olika färger. Färgen bestäms av halvledare som har använts för tillverkning av dioden. Det är strömmen genom lysdioden som bestämmer dess ljusstyrka, inte spänningen. Framspänningen U f över en lysdiod varierar mellan ca 1,9 V (röd) till ca 3,6 V (blå), och brukar vanligen definieras vid framriktningsströmmen I f = 20 ma. Om den maximala strömmen i framriktningen I fmax överskrids förstörs dioden. Anta att du vill använda en LED som emitterar röd färg. Kretsen skall kopplas till ett 4.5-volts plattbatteri. Konstruera kretsen. Datablad för lysdioden finns i datorn på din labbplats. Obs!!!!!!!!! Diod har polaritet!!!!!!. Rita kretsen och beräkna komponentvärden och testa kretsen: M. K. Friesel, I. Albinsson 8(11)

9 Fungerar din krets så som du har tänkt dig?... Ta upp diodens I U karakteristik i framriktningen. Mät upp ström och spänning i några punkter och rita ett diagram (på ett mm-papper) Uppgift 5: Fotodiod Undersökning hur en fotodiod fungerar En fotodiod är en diod i raden av dioder där man utnyttjar pn-övergångens fysikaliska egenskaper för olika ändamål. En fotodiod är en kiseldiod. Vid konstruktionen av fotodioden utnyttjas pn-övergångens känslighet för ljus (elektromagnetisk strålning) med viss våglängd. Dioden används i backriktningen. När en diod är backspänd flyter en liten ström genom dioden. Det är de termiskt skapade elektron hål par som ger upphov till denna ström. Ett elektron hål par kan skapas också med en foton som har rätt energi, dvs. som har rätt våglängd. Det är detta som utnyttjas i en fotodiod. Elektroner skapade genom absorption av fotoner bidrar till backströmmen som därmed ökar, se figur nedan som visar dioddens karakteristika i backriktningen (revers current in microamps). Undersök fotodioden: I figuren nedan visas typisk uppkoppling av en fotodiod samt en fotodiods karakteristik för olika ljusintensiteter och bakspänningar V R. Koppla upp fotodioden som i figuren. Ställ in spänningskälla VR på några volt. Mät backströmmen I (revers current) i kretsen för olika ljusintensiteter genom att ändra avståndet mellan lampan och fotodioden. Studera spänningen över fotodioden med oscilloskopet. Observera!!! För att kunna mäta och jämföra effekten av olika lampor måste avståndet mellan fotodioden och lampor hållas ungefär konstant. Varför?... Belys dioden med a) Vanlig glödlampa b) Lågeenergilampa c) LED lampa Resultat av mätningar: M. K. Friesel, I. Albinsson 9(11)

10 Glödlampa: I =. Lågenergilampa: I =. LED lampa, resultat: I =.. Vilken frekvens har spänningen över fotodioden när fotodioden belyses med en glödlampa? f =. Varför har spänningen denna frekvens?... Vilken skillnad finns mellan glödlampan, lågenergilampan och LEDlampan fysikaliskt? Skulle du kunna dra ur dina undersökningar någon slutsats om våglängden av ljuset som ger upphov till en maxströmm i fotodioden? Uppgift 6: Transistor Undersökning hur en transistor fungerar En liten konstruktionsuppgift Denna uppgift har till syfte att ge dig kännedom om hur transistors fungerar principiellt. Uppgiften är att bygga en krets som kan reglera en ficklampas ljusintensitet från svag till maximum. För att underlätta ditt mödosamma arbete, ett förslag till en krets visas i Fig.7. Din uppgift är nu att ta reda på alla fakta som behövs för konstruktionen av kretsen, sedan bygga upp kretsen på kopplingsbordet och testa den så du ser att den fungerar som det krävs. Fig.7: En krets för reglering av ficklampas ljusintensitet M. K. Friesel, I. Albinsson 10(11)

11 Vad måste du ta reda på först vad transistorn beträffar? Fungerar kretsen som det önskas?... Mät upp basström IB och kollektorström IC och beräkna transistorns förstärkningsfaktorn. IC/IB = Uppgift 7: Transistor Transistorns funktion Denna uppgifts syfte är att ge dig kännedom om hur transistorn fungerar principiellt. Koppla upp en transistor, två fotodioder (samma typ som användes i uppg.5) och en glödlampa på 6V i en krets som visas i figur Fig.8. Lys med en glödlampa på fotodioder och betrakta 6V-lampan. Ändra avståndet mellan fotodioderna och glödlampan. Vad händer? Vilken funktion har transistor?... Fig.8: En krets med fotodioder och transistor slut M. K. Friesel, I. Albinsson 11(11)

Laboration II Elektronik

Laboration II Elektronik 817/Thomas Munther IDE-sektionen Halmstad Högskola Laboration II Elektronik Transistor- och diodkopplingar Switchande dioder, D1N4148 Zenerdiod, BZX55/C3V3, BZX55/C9V1 Lysdioder, Grön, Gul, Röd, Vit och

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den. Laborationsrapport Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002 Lab nr 3 Laborationens namn Halvledarkomponenter Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Halvledarkomponenter I den här laborationen skall du

Läs mer

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Laborationer i miljöfysik. Solcellen Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.

Läs mer

SM Serien Strömförsörjning. Zenerdioden används i huvudsak för att stabilisera likspänningar.

SM Serien Strömförsörjning. Zenerdioden används i huvudsak för att stabilisera likspänningar. Zenerdioden. Zenerdioden används i huvudsak för att stabilisera likspänningar. I sin enklaste form tillsammans med ett seriemotstånd, där lasten kopplas parallellt med zenerdioden. I mer avancerade spänningsstabilisatorer

Läs mer

4:7 Dioden och likriktning.

4:7 Dioden och likriktning. 4:7 Dioden och likriktning. Inledning Nu skall vi se vad vi har för användning av våra kunskaper från det tidigare avsnittet om halvledare. Det är ju inget självändamål att tillverka halvledare, utan de

Läs mer

LABORATIONSINSTRUKTION. Mätning på dioder och transistorer

LABORATIONSINSTRUKTION. Mätning på dioder och transistorer Lars-Erik Cederlöf LABORATIONSINSTRUKTION LABORATION Mätning på dioder och transistorer KURS Elektronik grundkurs LAB NR 4 INNEHÅLL Data om dioden 1N4148 Kontroll av diod Diodens karaktäristik Data om

Läs mer

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall PA Persson Redigerad av Johan Haake och Stig Esko Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion 20020820 Strömförsörjning Laboration

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005 Tentamen i Elektronik för F, juni 005 Tid: 83 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare CEQ: Fyll i enkäten efter det att du lämnat in tentan. Det går bra att stanna kvar efter 3.00

Läs mer

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning

Läs mer

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter

Läs mer

Prova på. Brun Svart Orange/ Brun Svart Svart Röd Röd Röd Orange/ Röd Röd Svart Röd

Prova på. Brun Svart Orange/ Brun Svart Svart Röd Röd Röd Orange/ Röd Röd Svart Röd Kopplingsövningar Det här kapitlet har vi kallat "Prova på". Prova på Det är till för att du ska bekanta dig med det kopplingsbord - breadboard som du ska arbeta med och det universalinstrument av god

Läs mer

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Likspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

HÄLLEBERGSSKOLAN. Ur kursplanen för området elektronik i ämnet teknik:

HÄLLEBERGSSKOLAN. Ur kursplanen för området elektronik i ämnet teknik: Björne Torstenson Ur kursplanen för området elektronik i ämnet teknik: TEKNIK ELEKTRONIK Centralt innehåll Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel lysdioder och enkla förstärkare.

Läs mer

SM Serien Strömförsörjning. Transistorn

SM Serien Strömförsörjning. Transistorn Transistorn Transistorn är en av de viktigaste uppfinningar som gjorts under modern tid. Utan denna skulle varken rymdfärder eller PC-datorer vara möjliga. Transistorn ingår som komponent i Integrerade

Läs mer

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 1 version 2.1 Laborationens namn Likströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Noggrannhet vid beräkningar Anvisningar

Läs mer

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Laborationer i miljöfysik. Solcellen Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:

Läs mer

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator ELLÄA Laboration 4 Växelströmslära Moment 1: Moment 2: Moment 3: Moment 4: Moment 5: Moment 6: eriekrets med resistor och kondensator eriekrets med resistor och spole Parallellkrets med resistor och spole

Läs mer

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 6: Opto-komponenter Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser 1 Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer pn-övergång: kapacitanser

Läs mer

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 1 Transistorn del 1

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 1 Transistorn del 1 Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 1 Transistorn del 1 Jan Thim 1 F1: Transistorn del 1 Innehåll: Historia Funktion Karakteristikor och parametrar Transistorn som förstärkare Transistorn som switch

Läs mer

Övningsuppgifter i Elektronik

Övningsuppgifter i Elektronik 1 Svara på följande frågor om halvledarkomponenter. Övningsuppgifter i Elektronik a) Vad är utmärkande för ett halvledarmaterial? b) Vad innebär egenledning och hur kan den förhindras? c) edogör för dopning

Läs mer

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet. 2012-05-11 Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet. Komponenter, t ex resistorer Fjärrstyrd labmiljö med experiment som utförs i realtid Kablar Likspänningskälla Lena Claesson, Katedralskolan/BTH

Läs mer

Introduktion till halvledarteknik

Introduktion till halvledarteknik Introduktion till halvledarteknik Innehåll 6 Övergångar (pn och metal-halvledare) 2:a ordningens effekter Metal-halvledar övergångar 6 Fälteffekttransistorer JFET och MOS transistorer Ideal MOS kapacitans

Läs mer

TSTE93 Analog konstruktion

TSTE93 Analog konstruktion Komponentval Flera aspekter är viktiga Noggranhet TSTE9 Analog konstruktion Fysisk storlek Tillgänglighet Pris Begränsningar pga budget Föreläsning 5 Kapacitanstyper Kent Palmkvist Resistansvärden ES,

Läs mer

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering Ellab016A Namn Datum Handledarens sign. Laboration Lödövning, likriktare och zenerstabilisering Varför denna laboration? Att kunna hantera en lödkolv är nödvändigt. I den här laborationen ingår en lödövning

Läs mer

Lektion 2: Automation. 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1

Lektion 2: Automation. 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1 Lektion 2: Automation 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1 Lektion 2: Dagens innehåll Repetition av Ohms lag 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 2 Lektion 2: Dagens innehåll Repetition av Ohms lag Repetition

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

Experiment med schmittrigger

Experiment med schmittrigger dlab00a Experiment med schmittrigger Namn Datum Handledarens sign. Varför denna laboration? Schmittriggern är en mycket användbar koppling inom såväl analog- som digitaltekniken. Ofta används den för att

Läs mer

Elektronik 2018 EITA35

Elektronik 2018 EITA35 Elektronik 2018 EITA35 Föreläsning 12 Halvledare PN-diod Kretsanalys med diodkretsar. 1 Labrapport Gratisprogram för att rita kretsar: http://www.digikey.com/schemeit/ QUCS LTSPICE (?) 2 Föreläsningen

Läs mer

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Elektroteknikens grunder Laboration 1 Elektroteknikens grunder Laboration 1 Grundläggande ellära Elektrisk mätteknik Elektroteknikens grunder Laboration 1 1 Mål Du skall i denna laboration få träning i att koppla elektriska kretsar och att

Läs mer

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 OPförstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 Mål Du ska i denna laboration studera tre olika användningsområden för OPförstärkare. Den ska användas som komparator,

Läs mer

Undersökning av olinjär resistans

Undersökning av olinjär resistans elab00a Undersökning av olinjär resistans Namn Datum Handledarens sign. Laboration Olinjär resistans och hur den mäts I många kopplingar kan man betrakta ett motstånds resistans som konstant dvs. oberoende

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar 9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är

Läs mer

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg Version 0.3 Mikael Olofsson Kent Palmkvist Prakash Harikumar 18 mars 2014 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer ni

Läs mer

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 6: Opto-komponenter Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser Dan Flavin 2014-04-02 Föreläsning 6, Komponentfysik 2014 1 Komponentfysik

Läs mer

TSTE20 Elektronik 01/31/ :24. Nodanalys metod. Nodanalys, exempel. Dagens föreläsning. 0. Förenkla schemat 1. Eliminera ensamma spänningskällor

TSTE20 Elektronik 01/31/ :24. Nodanalys metod. Nodanalys, exempel. Dagens föreläsning. 0. Förenkla schemat 1. Eliminera ensamma spänningskällor 0/3/204 0:24 Nodanalys metod 0. Förenkla schemat. liminera ensamma TST20 lektronik 2. Jorda en nod 3. nför nodpotentialer 4. nför referensriktningar på strömmarna i nätet 5. Sätt upp ekvation för varje

Läs mer

Undersökning av logiknivåer (V I

Undersökning av logiknivåer (V I dlab002a Undersökning av logiknivåer (V I Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Vid såväl konstruktion som felsökning och reparation av digitala kretskort är det viktigt att

Läs mer

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad? Dessa laborationer syftar till att förstå grunderna i Ellära. Laborationerna utförs på byggsatts Modern Elmiljö för Elektromekanik / Mekatronik. När du börjar med dessa laborationer så bör du ha läst några

Läs mer

LABORATION SPÄNNING, STRÖM OCH RESISTANS

LABORATION SPÄNNING, STRÖM OCH RESISTANS LABORATION SPÄNNING, STRÖM OCH RESISTANS Starta simuleringsprogrammet: https://phet.colorado.edu/sims/html/circuitconstruction-kit-dc/latest/circuit-construction-kit-dc_sv.html Välj menyval Introduktion.

Läs mer

Elektronik 2017 EITA35

Elektronik 2017 EITA35 Elektronik 2017 EITA35 OP-Amp Komplex Återkoppling. Klippning. Maximal spänning/ström. Gain-bandwidthproduct. Offset. Slewrate Avkopplingskondensator Transistorer - MOSFETs Lab 4 Anmälan på hemsidan Projektnummer

Läs mer

Instruktion elektronikkrets till vindkraftverk

Instruktion elektronikkrets till vindkraftverk Instruktion elektronikkrets till vindkraftverk Färdig koppling D1 R2 IC1 R1 D2 R3 D3 R7 R5 T1 T2 R6 T3 R6 Uppgiften innehåller: Namn Värde Utseende Antal R1 11 kω brun, brun, svart, röd, brun 1 st R2 120

Läs mer

Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum:

Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum: Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-04-26 Syfte Denna laboration syftar till att bekanta sig med en typ av switchaggregat, boost-regulatorn.

Läs mer

Halvledare. Transistorer, Förstärkare

Halvledare. Transistorer, Förstärkare Halvledare Transistorer, Förstärkare Om man har en två-ports krets v in (t) ~ v ut (t) R v ut (t) = A v in (t) A är en konstant: Om A är mindre än 1 så kallas kretsen för en dämpare Om A är större än 1

Läs mer

Komponentfysik ESS030. Den bipolära transistorn

Komponentfysik ESS030. Den bipolära transistorn Komponentfysik ESS030 Den bipolära transistorn T- 2016 Syfte Syftet med denna laboration är att studenten ska bekanta sig med den grundläggande fysiken i en bipolär transistor. Det fundamentala byggblocket

Läs mer

Laborationshandledning för mätteknik

Laborationshandledning för mätteknik Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 1 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 03 för D 2000-05-03 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är

Läs mer

Allmän symbol för diod. Ledriktning. Alternativ symbol för en ideal diod.

Allmän symbol för diod. Ledriktning. Alternativ symbol för en ideal diod. 14BDioder Den ideala dioden. En stor och viktig grupp av halvledarkomponenter utgör dioderna, som kännetecknas av att de har vad man kallar ventilverkan. De uppvisar låg resistans för ström i den ena riktningen,

Läs mer

Elektronik. Lars-Erik Cederlöf

Elektronik. Lars-Erik Cederlöf Elektronik LarsErik Cederlöf 1 Ledare och isolatorer Ledare för elektrisk ström har atomer med fria rörliga laddningar i yttersta skalet. Exempel på ledare är metallerna koppar och aluminium. Deras atomer

Läs mer

Vad är elektricitet?

Vad är elektricitet? Vad är elektricitet? Vad är elektricitet? Grundämnenas elektriska egenskaper avgörs av antalet elektroner i det yttersta skalet - valenselektronerna! Skol-modellen av en Kiselatom. Kisel med atomnumret

Läs mer

För att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet.

För att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet. Kortslutningsskydd För att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet. Utströmmen passerar R4, ett lågohmigt

Läs mer

Spänning, ström och energi!

Spänning, ström och energi! Spänning, ström och energi! Vi lever i ett samhälle som inte hade haft den höga standard som vi har nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt att lära sig förstå några

Läs mer

Systemkonstruktion LABORATION LOGIK

Systemkonstruktion LABORATION LOGIK Systemkonstruktion LABORATION LOGIK Laborationsansvarig: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-04-26 Syfte Denna laboration syftar till att visa några av logikkretsarnas analoga egenskaper. Genom att experimentera

Läs mer

När man förklarar experiment för andra finns det en bra sekvens att följa:

När man förklarar experiment för andra finns det en bra sekvens att följa: Den inledande teoridelen ska läsas av alla studenter före laborationstillfället. Tänk igenom och lös förberedelseuppgifterna innan labben det kommer ni att ha nytta av. De mest relevanta kapitlena i kompendiet

Läs mer

KAPITEL 2 MTU AB

KAPITEL 2 MTU AB KAPITEL 2 MTU AB 2007 29 HALVLEDARE De komponenter som vi hittills behandlat är motstånd av olika slag, lampor samt batterier. Det kan diskuteras om batteriet ska kallas komponent. Motstånd är den komponent

Läs mer

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

Digitala kretsars dynamiska egenskaper dlab00a Digitala kretsars dynamiska egenskaper Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Mycket digital elektronik arbetar med snabb dataöverföring och strömförsörjs genom batterier.

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D1 2001-05-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet

Läs mer

Mät kondensatorns reaktans

Mät kondensatorns reaktans Ellab012A Mät kondensatorns reaktans Namn Datum Handledarens sign Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning på växelströmkretsar

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Halvledare. Periodiska systemet (åtminstone den del som är viktig för en halvledarfysiker)

Halvledare. Periodiska systemet (åtminstone den del som är viktig för en halvledarfysiker) Halvledare Halvledare Halvledare V V V Grupp V: Si, Ge Transistorer, CCD, solceller, indirekt bandgap Grupp -V: GaP, GaAs, ngaasp LED, lasrar, detektorer Grupp -N: GaN, ngan Blå (& vita) LED, UV lasrar

Läs mer

Utredande uppgifter: I: Beskriv de fyra arbetsmoderna för en npn-transistor. II: Vad är orsaken till strömförstärkningen i normal mod?

Utredande uppgifter: I: Beskriv de fyra arbetsmoderna för en npn-transistor. II: Vad är orsaken till strömförstärkningen i normal mod? Komponentfysik Uppgifter Bipolärtransistor VT-15 Utredande uppgifter: I: Beskriv de fyra arbetsmoderna för en npn-transistor. II: Vad är orsaken till strömförstärkningen i normal mod? III: Definiera övergångsfrekvensen

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar 090508 IDE-sektionen Laboration 6 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 5 1. Antag att L=250 mh och resistansen i spolen är ca: 150 Ω i figur 3. Skissa på spänningen över resistansen

Läs mer

Mätningar på solcellspanel

Mätningar på solcellspanel Projektlaboration Mätningar på solcellspanel Mätteknik Av Henrik Bergman Laboranter: Henrik Bergman Mauritz Edlund Uppsala 2015 03 22 Inledning Solceller omvandlar energi i form av ljus till en elektrisk

Läs mer

Optiska och elektriska egenskaper hos pn- övergången

Optiska och elektriska egenskaper hos pn- övergången FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK och ELEKTRONISKA MATERIAL 2013 Optiska och elektriska egenskaper hos pn- övergången Den inledande teoridelen ska läsas av alla studenter före laborationstillfället. Tänk igenom

Läs mer

I: Beskriv strömmarna i en npn-transistor i normal mod i de neutrala delarna av transistorn.

I: Beskriv strömmarna i en npn-transistor i normal mod i de neutrala delarna av transistorn. Komponentfysik Övning 4 VT-10 Utredande uppgifter: I: Beskriv strömmarna i en npn-transistor i normal mod i de neutrala delarna av transistorn. II: Beskriv de fyra arbetsmoderna för en npn-transistor.

Läs mer

TENTAMEN Elektronik för elkraft

TENTAMEN Elektronik för elkraft Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik JH TENTAMEN Elektronik för elkraft HT 2012 Omtentamen 9/1 2013 Tillåtna hjälpmedel: Räknedosa. Lärobok (Analog elektronik, Bengt Molin) Labbar Tentamen består

Läs mer

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 2 Transistorn del 2

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 2 Transistorn del 2 Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 2 Transistorn del 2 Jan Thim 1 F2: Transistorn del 2 Innehåll: Fälteffekttransistorn - JFET Karakteristikor och parametrar MOSFET Felsökning 2 1 Introduktion Fälteffekttransistorer

Läs mer

Naturvetenskapliga för lärare, Göteborgs Universitet LNA310GU LABORATION (EB1) DEL 1 - Grundläggande ellära

Naturvetenskapliga för lärare, Göteborgs Universitet LNA310GU LABORATION (EB1) DEL 1 - Grundläggande ellära Göteborgs Universitet Februari 2012 Fysik och Teknisk Fysik 11 sidor Bert Jansson/Ingvar Albinsson, rev. av Johan Borglin Naturvetenskapliga för lärare, Göteborgs Universitet LNA310GU LABORATION (EB1)

Läs mer

Optiska och elektriska egenskaper hos pn-övergången

Optiska och elektriska egenskaper hos pn-övergången FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK och ELEKTRONISKA MATERIAL 2018 Optiska och elektriska egenskaper hos pn-övergången Labben bygger mest på kapitel 6 och 7 i kompendiet. Lös förberedelseuppgift 1-8 innan labben

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att

Läs mer

Emtithal Majeed, Örbyhus skola, Örbyhus www.lektion.se

Emtithal Majeed, Örbyhus skola, Örbyhus www.lektion.se Emtithal Majeed, Örbyhus skola, Örbyhus www.lektion.se * Skillnader mellan radiorör och halvledarkomponenter 1.Halvledarkomponenter är mycket mindre I storlek 2.De är mycket tåliga för slag och stötar

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Förberedelseuppgifter: 1. Förklara vad som menas med logiskt sving. 2. Förklara vad som menas med störmarginal. 3. Förklara vad som menas med stegfördröjning.

Läs mer

TENTAMEN Elektronik för elkraft HT

TENTAMEN Elektronik för elkraft HT Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik UH TENTAMEN Elektronik för elkraft HT 2015-2015-10-30 Tillåtna hjälpmedel: Räknedosa. Lärobok (Analog elektronik, Bengt Molin) Laborationer Tentamen består

Läs mer

Optiska och elektriska egenskaper hos pn-övergången

Optiska och elektriska egenskaper hos pn-övergången FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK och ELEKTRONISKA MATERIAL 2017 Optiska och elektriska egenskaper hos pn-övergången Labben bygger mest på kapitel 6 och 7 i kompendiet. Lös förberedelseuppgift 1-8 innan labben

Läs mer

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Ulf Holmgren 95124 DEL-LINJÄRA DIAGRAM I Laboration E15 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd:

Läs mer

nmosfet och analoga kretsar

nmosfet och analoga kretsar nmosfet och analoga kretsar Erik Lind 22 november 2018 1 MOSFET - Struktur och Funktion Strukturen för en nmosfet (vanligtvis bara nmos) visas i fig. 1(a). Transistorn består av ett p-dopat substrat och

Läs mer

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006 Tentamen i Elektronik för F, 3 januari 006 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare Du har fått tag på 6 st glödlampor från USA. Tre av dem visar 60 W och tre 40 W. Du skall nu koppla

Läs mer

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Automation 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet 5MT001: Lektion 1 p. 2 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd 5MT001: Lektion 1 p.

Läs mer

Lablokalerna är i samma korridor som där ni gjorde lab1.

Lablokalerna är i samma korridor som där ni gjorde lab1. Den inledande teoridelen ska läsas av alla studenter före laborationstillfället. Tänk igenom och lös förberedelseuppgifterna innan labben det kommer ni att ha nytta av. De mest relevanta kapitel i kompendiet

Läs mer

Vad är elektricitet?

Vad är elektricitet? Vad är elektricitet? Vad är elektricitet? Grundämnenas elektriska egenskaper avgörs av antalet elektroner i det yttersta skalet - valenselektronerna! Skol-modellen av en Kiselatom. Kisel med atomnumret

Läs mer

Sammanfattning av likströmsläran

Sammanfattning av likströmsläran Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0

Läs mer

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans. Föreläsning 3 20071105 Lambda CEL205 Analoga System Genomgång av operationsförstärkarens egenskaper. Utdelat material: Några sidor ur datablad för LT1014 LT1013. Sidorna 1,2,3 och 8. Hela dokumentet (

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt

Läs mer

Föreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren

Föreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren Föreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren /Krister Hammarling 1 Transistorn Innehåll: Historia Funktion Karakteristikor och parametrar Transistorn som förstärkare Transistorn som switch Felsökning

Läs mer

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar.

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar. Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar. När vi börjar att koppla med lysdioder, är det kul att prova lite ljuseffekter. En sådan effekt är olika blinkande lysdioder. Det finns flera möjligheter att

Läs mer

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i

Läs mer

Batteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon.

Batteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon. Batteri Lampa Strömbrytare Tungelement Motstånd Potentiometer Fotomotstånd Kondensator Lysdiod Transistor Motor Mikrofon Högtalare Ampèremeter 1 1. Koppla upp kretsen. Se till att motorns plus och minuspol

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar 080501 IDE-sektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 1. Bestämning av effektivvärde hos olika kurvformer Uppgift: Att mäta och bestämma effektivvärdet på tre olika kurvformer. Dels en fyrkantssignal,

Läs mer

Spolens reaktans och resonanskretsar

Spolens reaktans och resonanskretsar Ellab013A Spolens reaktans och resonanskretsar Namn Datum Handledarens sign Laboration Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning

Läs mer

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din

Läs mer

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1 ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1 Sammanfattning Syftet med denna laboration är att ge tillfälle till praktiska erfarenheter av elektriska kretsar. Grundläggande mätningar görs på ett

Läs mer

Qucs: Laboration kondensator

Qucs: Laboration kondensator Qucs: Laboration kondensator I denna laboration skall vi undersöka hur en kondensator fungerar med likström, detta gör vi genom att titta på hur spänningen ser ut de första ögonblicken när vi slår på strömmen,

Läs mer

Målsättning: Utrustning och material: Denna laboration syftar till att ge studenten:

Målsättning: Utrustning och material: Denna laboration syftar till att ge studenten: Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet Patrik Eriksson Redigerad av Agneta Bränberg Redigerad av Johan Haake Redigerad av Agneta Bränberg 2016-11-14 TRANSISTORER Målsättning:

Läs mer

När man förklarar experiment för andra finns det en bra sekvens att följa:

När man förklarar experiment för andra finns det en bra sekvens att följa: Den inledande teoridelen ska läsas av alla studenter före laborationstillfället. Tänk igenom och lös förberedelseuppgifterna innan labben! De mest relevanta kapitlena i kompendiet är kapitel 6 och 7 om

Läs mer

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4 Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och

Läs mer

KAPITEL 5 MTU AB

KAPITEL 5 MTU AB KAPITEL 5 MTU AB 2007 79 Kort repetition av vad vi hittills lärt oss om växelspänning: Den växlar riktning hela tiden. Hur ofta den växlar kallas frekvens. Vi kan räkna med ohms lag om kretsen bara har

Läs mer

Mät resistans med en multimeter

Mät resistans med en multimeter elab003a Mät resistans med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Laboration Resistans och hur man mäter resistans Olika ämnen har olika förmåga att leda den elektriska strömmen Om det finns gott om

Läs mer

Laboration: Optokomponenter

Laboration: Optokomponenter LTH: FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK Komponentfysik för E Laboration: Optokomponenter Utförd datum Inlämnad datum Grupp:... Laboranter:...... Godkänd datum Handledare: Retur Datum: Återinlämnad Datum: Kommentarer

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik ederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 03 för D 200-08-20 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel

Läs mer