Årsredovisning 2013 Naturbruksstyrelsen. 1. Sammanfattning och slutsats. 2. Verksamhetens övergripande uppdrag. Sida 1(21)

Transkript

1 Sida 1(21) Årsredovisning 2013 Naturbruksstyrelsen 1. Sammanfattning och slutsats Året har präglats av den omfattande utredning av "relevanta framtidsfrågor" som verksamheten och dess framtida utveckling genomlysts i. Utredningen har resulterat i en gemensam vision och mål som stödjer huvudprocessen. Stödprocesser och ledningsprocesser har identifierats och kartlagts. Som ett resultat av detta har ledningsorganisation och stöd för ledningsprocesserna förändrats för att få bättre förutsättningar att nå regionens mål, leva upp till Skollagen och att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete med våra elever/studerande och kunder i fokus. Marknadsandelarna sjunker fortsatt. Antalet antagna till gymnasieskolan 2013 var 261, vilket var 17 färre än 2012 (-6 %). Andelen förstahandssökande av 16-årskullen är 1,4 %. Antalet antagna till gymnasiesärskolan uppgår till 17, vilket är i nivå med Detta får konsekvenser för förvaltningens ekonomi varför anpassningsåtgärder genomförs för att säkra en ekonomi i balans. Antalet nettoårsarbetare inom förvaltningen har minskat från 361 till 353 jämfört med föregående år. Denna förändring är en del av de anpassningar förvaltningen gör för att parera de minskade marknadsandelarna. Sjukfrånvaron har ökat något från 4,4 % till 4,5 %. Ekonomiskt gör förvaltningen ett nollresultat för Den sammantagna bedömningen är att förvaltningens arbete i stort präglas av det organisations- och kvalitetsarbete som pågår. Det finns en positiv syn på det förändringsarbete som inletts och att det kommer att leda till förbättrade resultat inom förvaltningen. På personalsidan hanteras förändringarna med hjälp av kompetent stöd från Regionservice. Avseende ekonomi bedöms att förvaltningen fortsatt kommer att ha en ekonomi i balans. 2. Verksamhetens övergripande uppdrag Naturbruksförvaltningen har ett tredelat uppdrag: 1. Gymnasieutbildning och särskola inom ramen för naturbruksprogrammet i enlighet med Skollagen för ungdomar 2. Vuxenutbildning på olika nivåer inom sfären för de gröna näringarna 3. Kunskaps- och kompetenscentrum som stöd för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling Gymnasieutbildning Den gymnasiala utbildningen, både för ungdomar och vuxna, har under hösten 2013 genomgått en inspektion av Skolinspektionen. Denna föregicks av ett omfattande arbete från kansliet med att identifiera verksamhetens brister och göra en handlingsplan för att komma tillrätta med dessa. Skolorna har fått en del anmärkningar och i några fall förelägganden. På

2 Sida 2(21) huvudmannanivån konstaterar inspektionen att huvudmannen är medveten om de brister som finns i verksamheten och har en plan för att lösa dessa. Därmed har huvudmannen Västra Götalandsregionen klarat inspektionen mycket bra. För att kunna genomföra APL och gymnasiearbete enligt Skollagen har ett arbete inletts för att ända förläggningen av läsåret. Med den förändringen är gymnasiereformen GY 11 helt införd. Särskolereformen GYS 13 håller på att införas enligt plan. En omfattande målgruppsanalys har genomförts för att identifiera de insatser förvaltningen behöver göra för att öka marknadsandelarna. Vuxenutbildning För att skapa förutsättningar för att växla upp vuxenutbildningen i enlighet med uppdraget har en ny organisation för vuxenutbildningen skapats där skolorna samverkar kring behovsinventering och genomförande av utbildningar. Samverkan med kommunalförbunden och enskilda kommuner har intensifierats och antalet vuxenstuderande med extern finansiering har därmed ökat. Förvaltningen sökte 11 Yrkeshögskoleutbildningar och fick hela 8 av dem i tuff konkurrens (knappt 31 % av utbildningarna beviljades nationellt). Kunskap- och kompetenscentra En omvärldsanalys, intressentanalys och behovsinventering har genomförts för att fokusera insatserna till stöd för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling rätt i förhållande till regionens mål och de gröna näringarnas behov för tillväxt och utveckling. Vuxenutbildningsorganisationen utvecklas för att förvaltningen ska fylla funktionerna: mötesplats, mäklare och motor. Samverkan med andra utbildningsorganisationer har utökats i enlighet med uppdraget och ett samarbete har inletts med Botaniska. Energi Energiomställning genomsyrar all utbildning och accentueras också av samtliga skolors medverkan i Energigårdsprojektet samt ökande insatser på miljöområdet. Såväl Energigårdsprojektet som miljöinsatserna är utformade så att de i hög grad skall utgöra en inspirationskälla i den regionala utvecklingen. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet En ledande kunskapsregion För att bidra till regionens mål att som ledande kunskapsregion skapa ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande arbetar vi med en behovsinventering av de gröna näringarnas behov av stöd för att stimulera ett ökat entreprenörskap och intraprenörskap samt att skapa förutsättningar för hållbara små och medelstora företag. Inom kompetenscentrauppdraget kommer nya insatser att lanseras med utgångspunkt från resultatet. Inom gymnasieskolan utvecklas arbetet med entreprenöriellt lärande och det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) i samverkan med näringen. Inom Yrkeshögskolan har förvaltningen sökt och fått en utbildning som Ridsportentreprenör. Fler utbildningar inom området utvecklas inför ansökningsomgången En region för alla För att bidra till regionens mål "en region för alla" har förvaltningen inlett samarbete med näringsföreträdare och arbetsförmedlingen och startat två utbildningar (Strömma och

3 Sida 3(21) Nuntorp) som riktar sig till flyktingar och invandrare som är intresserade av en framtid inom de gröna näringarna. Dessa fokuserar på att möta näringens akuta behov av kompetens. Ytterligare ett par integrationsprojekt (Dingle och Nuntorp) planeras med start våren För att öka möjligheterna till livslångt lärande inom de gröna näringarna utökar förvaltningen antalet Yrkeshögskoleutbildningar och olika former av digitalt lärande för att skapa bättre förutsättningar för bland annat yrkesverksamma, yrkesbytare och föräldralediga att kompetensutveckla sig. Samverkan med andra utbildningsarrangörer har utvecklats, bland annat med Töreboda och Borås kommuner. En region där vi tar ett globalt ansvar För att bidra till regionens mål om en region som tar ett globalt ansvar driver förvaltningen flera energiprojekt exempelvis Smarta elnät i samverkan med SP och JTI, utveckling av biogas och bättre tankar för gasdrivna traktorer. För att skapa bättre förutsättningar för hållbara landsbygdsföretag, både när det gäller ekologi, arbetsmiljö och ekonomi är dessa perspektiv centrala innehåll vid planering av nya utbildningar. En region som syns och engagerar För att bidra till regionens mål att bli en region som syns och engagerar har förvaltningen, förutom ordinarie utbytesprogram, engagerat sig i ett nytt internationellt utbytesprojekt för gymnasieelever och ett landsbygdsutvecklingsprojekt, båda finansierade av Universitet- och högskolerådet/eu. Förvaltningen håller på att arbeta fram ett nytt koncept som stöd för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling som baserat på genomförd behovsanalys som syftar till att stärka befintliga och etablera nya företag inom regionen. 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Skolorna är viktiga kompetensscentra för de gröna näringarna. Utifrån näringens stora behov av arbetskraft har förvaltningen antagit målet att öka marknadsandelarna på ungdomsgymnasiet till 2,9 % antagna 2016, 600 helårsplatser på vuxenutbildningen och 2 Yrkeshögskoleutbildningar per skola kopplade till skolans spets Förvaltningen har under året utvecklat en gemensam vision: Vi utvecklar kompetens i världsklass för en hållbar framtid och det goda livet och tagit fram gemensamma mål: Elevernas resultat - Alla elever på naturbruksprogrammet ska nå en yrkesexamen Elevernas/de studerandes meritvärde ska höjas till 16,5 poäng till vt Alla YH elever tar ut ett examensbevis Branschsamverkan - Naturbrukscollege införs på samtliga skolor Under läsåret skapar vi en strategisk struktur för samverkan kring APL inom förvaltningen och tillsammans med branschen

4 Sida 4(21) - Under läsåret etableras kompetenscentrum för de gröna näringarna med funktionerna mötesplats, mäklare och motor på varje skola Plattform för forskning och utveckling inom de gröna näringarna (Ledande verksamhet/spets) har varje skola minst 2 forskningskompetenta lärare har varje skola 100 % behöriga lärare har förvaltningen i snitt fem forsknings- och utvecklingsprojekt per skola Nöjda elever har avhoppen minskat med 50 % jämfört med läsåret har skolorna inga avhopp har skolorna 100 % nöjda elever För att nå dessa har varje skola utvecklat en handlingsplan. 3.2 Insatser för kommunikation Inför 2014 har Naturbruksstyrelsens fått i uppdrag att fullfölja utvecklingen av profilerade skolor med tydliga inriktningar av utbildningsinnehåll. Syftet är att både tillgodose elevernas valmöjligheter och näringarnas tillväxt och kompetensförsörjningsbehov. För att klara det ska Naturbruksstyrelsen skapa en hållbar och effektiv organisation som möjliggör verksamhetens utveckling. Då nuvarande utbildningar har allt för få studerande i förhållande till näringarnas behov har förvaltningen i uppdrag att genom bred samverkan uppnå en samlad utbildningsorganisation som tillgodoser utbildningsbehoven och utvecklar verksamheten till ett kunskapscentrum/resurscentrum för näringen. Förvaltningen har också i uppdrag att arbeta med marknadsföringen och informationen om skolornas utbud på ett sätt så att fler elever/kunder lockas till utbildningarna. Målet är att vända de sjunkande marknadsandelarna och för att lyckas med det gör regionen stora satsningar på bland annat underhåll och investeringar baserat på den målgruppsanalys som genomförts. Uppdraget att harmonisera skolornas verksamhet och skapa möjligheter för elever/studerande att välja kurser från samtliga skolors utbildningsutbud innebär också att varumärkeshierarkin behöver förskjutas från att primärt fokusera skolorna till att primärt fokusera helheten. I arbetet att bygga en gemensam organisation har verksamheten arbetat fram gemensamma kärnvärden: ansvar, gemenskap och utveckling. Verksamheten har också arbetat fram en gemensam vision. Ovan nämnda målgruppsanalys har visat att förvaltningens nuvarande varumärke konnoterar värden (gödsel, lera, diesel, bönder, traktor, ladugård etc) som bidrar till en bristfällig bild av vad verksamheten har för uppdrag och står för och att potentiella elever väljer bort förvaltningens utbildningar. Flera av de nyckelområden som verksamheten arbetar med saknas helt i begreppsassociationerna exempelvis: energiomställning, hållbar utveckling, entreprenörskap, landsbygdsutveckling, skog, djur och trädgård.

5 Sida 5(21) Varumärkeshierarkin är idag otydlig och den används på olika sätt på de olika skolorna och i olika sammanhang. Ibland marknadsför vi oss under ett gemensamt samlingsnamn, ibland under skolornas lokala och ibland fokuseras utbildningarnas namn vilket leder till en otydlighet i marknadsföringen. Detta skapar svårigheter att tydliggöra vad vi erbjuder och vad varumärket står för. Marknadsföringsprocessen måste därför harmonieras under Under 2013 har förvaltningen bedrivit en kampanjperiod för gymnasieskolorna där vi stillsamt frångått tidigare färgkoder och budskap. Vi har skickat ut en programkatalog till samtliga ungdomar i målgruppen. En SYV-dag, som lockade många besökare, med föreläsare från näringarna har arrangerats med lyckat resultat och bra feedback. Dessutom har vi initierat en sammanhållen marknadsföring kring vuxenutbildningarna baserat på den intressentanalys och behovsinventering som gjorts. Under hösten har förvaltningen utökat sin närvaro på de sociala medier som eleverna enligt målgruppsanalysen använder för att bilda sig en uppfattning av vår verksamhet. Även nationella studier visar att sociala medier är en mycket viktig kanal när eleverna väljer gymnasieskola. 3.3 Rättighetsfrågor Tillgänglighet Rättighetskommittén har i en rapport konstaterat att skolorna ska ha en plan för att tillgänglighetsanpassas. Under året har en skola därmed inlett en anpassning för bättre tillgänglighet för rullstolsburna elever både avseende internat och hästanläggning. Tillsammans med Västfastigheter har tillgänglighetsaspekten utretts på skolorna och i de underhålls- och investeringsprojekt som planeras under de kommande tre åren är tillgänglighetsanpassning en viktig aspekt. Jämställdhet medarbetare Naturbruksförvaltningens jämställdhetsindex har ökat från 113 till 122. När det gäller ledningsgrupp ligger förvaltningen på 50 % kvinnor och karriärmöjligheten har ökat från 0,74 till 0,82 för kvinnor under året. När det gäller jämställda löner ligger förvaltningen på -7 % vilket beaktas i löneöversynen under de kommande åren. Skillnaden i lång sjukfrånvaro har minskat från 2,40 % till 2,19 %. Föräldrauttag av manliga medarbetare är fortsatt låg. Skillnader i heltidstjänster har minskat från -3 % till -2 %. Jämställdhet elever Nationellt presterar flickor/kvinnor generellt bättre i skolan. Så ser det ut även inom förvaltningens skolor, flickorna har i sina slutbetyg under 2013 högre meritvärde än pojkarna på samtliga skolor utom en. Det är däremot en högre andel pojkar än flickor som slutför utbildningen med slutbetyg. Då kunskapsresultaten generellt är låga på skolorna, med allt för många elever som inte når målen för utbildningen, har de insatser som genomförts under året riktats mot att generellt höja resultaten. Mångfald Mångfald är ett viktigt utvecklingsområde inom förvaltningen. Sammansättningen av medarbetare såväl som ungdomselever är icke representativ jämfört med populationen som

6 Sida 6(21) helhet. Inom vuxenutbildningen har dock särskilda satsningar lett till fler studerande med invandrar- eller flyktingbakgrund. Barnkonventionen Barnkonventionen präglar läroplanen för gymnasie och särskola och finns med som underlag inför alla beslut inom förvaltningen. 4. Verksamhets-/Processperspektivet Verksamheten under 2013 har präglats av den utredning som gjordes under våren och de förbättrings- och utvecklingsområden som identifierades i utredningen för att öka våra förutsättningar att klara hela vårt uppdrag det statliga uppdraget som huvudman för gymnasie- och vuxenutbildning och det regionala som kunskaps- och kompetenscentrum för de gröna näringarna. Utredningen ledde till ett förändrat uppdrag för skolorna i form av spetsprofilering inför 2014, för att ge samtliga skolenheter förutsättningar att överleva, höja kvaliteten och växla upp sin verksamhet. För att skapa bättre förutsättningar att nå våra mål har en översyn av organisationen och dess processer gjorts. Det har bland annat har inneburit en tydligare lednings- och stödorganisation, och en organisation som har ett samordnat ansvar för uppdraget att möta de gröna näringarnas behov i form av mötesplats, mäklare och motor. Den organisationen fanns på plats under sommaren hösten Under hösten har en översyn av den kompetens som behövs för att leva upp till det statliga uppdraget samt för att möta och växla upp vårt arbete gjorts. Detta har resulterat i en ny bemanningsplan, en plan för kompetensutveckling och för utvecklingen av Informations- och kommunikationsteknologin. Inför höstterminsstarten 2014 kommer hela organisationen att finnas på plats enligt bemanningsplanen. Parallellt med utredningen har vi också arbetat fram vår vision Vi utvecklar kompetens i världsklass för en hållbar framtid och det goda livet, gemensamma VAD-mål samt identifierat vår huvudprocess och stödprocesser. Vi har också tagit fram en skarpare plan för det systematiska kvalitetsarbetet, vilken implementeras under läsåret 2013/14. Vi kommer samtidigt fortsätta utveckla ett mer processorienterat arbetssätt. Under hösten genomförde skolinspektionen en regelbunden tillsyn av vår verksamhet inom gymnasie- och vuxenutbildning. Det arbete som vi själva har lagt ner på att genomlysa vår verksamhet våra styrkor och svagheter och att arbeta fram en handlingsplan för de utvecklingsområden som vi har identifierat, fick en mycket positiv respons från inspektörerna. Det resulterade också i att vi endast fick en anmärkning i beslutet om vuxenutbildningen och en anmärkning i huvudmannabeslutet ett resultat som tyder på att de tror på vår verksamhet och på de förändringar vi nu genomför för att nå en högre kvalitet och en högre måluppfyllelse. Arbete med att forma ett regionalt branschråd, där frågor kring näringens nuvarande och framtida behov av kompetensutveckling, kompetensplattformsuppdraget (branschrådet för de gröna näringarna), förankring och utveckling av vår verksamhet och kvalitetssäkring av APL/LIA ska samlas i en arena, har påbörjats under hösten. Andra halvåret 2013 har också organisationen för samordning av kompetenscentrauppdraget för de gröna näringarna och för

7 Sida 7(21) vuxenutbildning tagit form. Arbete med att inventera kompetensutvecklingsbehovet inom de gröna näringarna har påbörjats, liksom att i samverkan med kommuner/kommunförbund utöka och bredda utbudet av vuxenutbildningar, och erbjuda öppna föreläsningar för såväl landsbygdsföretagare som allmänheten. Flera spännande utvecklingsprojekt drivs i samverkan med t.ex. högskola/universitet, SP och olika organisationer inom den gröna näringen. Exempel på projekt är uppgradering av biogasanläggningen på Sötåsen för fordonsgas, rötningsprocesser i biogasanläggning (där vi har testat vilka typer av gödselblandningar som ger bästa resultat för gasproduktion), smarta elnät och energiautonomt jakttimmerhus. Inom smarta elnät utgör Sötåsen en öppen testbädd, s.k. living lab, där Sötåsen presenteras som en föregångare och jämförs med t.ex. Hammarby Sjöstads-projektet. Inom kraftsamling smarta nät utgör Sötåsen den enda öppna testmiljön. Under hösten har Sveriges andra biogastraktor levererats till Uddetorp, för ett tvåårigt utvärderingsprojekt ihop med Umeå universitet. Tre examensjobb utifrån de utvecklingsprojekt som bedrivs genomförs nu av studenter vid Skövde högskola. 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Arbetet under året har präglats av ett starkt fokus kring anpassning, utveckling och harmonisering av vår verksamhet utifrån den utredning som genomfördes våren 2013, minskad elevvolym, en ny gymnasiesärskolereform, kraven på verksamheten utifrån styrdokument för skolan, samt vårt uppdrag från RUN med beslut om spetsinriktning av skolorna. Nya arbetssätt för t.ex. arbetet kring elevernas lärande och för arbetet med skolorna som kunskapscentrum utvecklas, och ett utökat samarbete mellan skolorna blir möjligt genom större grad av samordning av bl.a. läsårsplanering och schemaläggning, distansstudieformer. En målgruppsanalys som genomförts under året för gymnasiet har identifierat vad ungdomar tycker är viktigt för att läsa på våra skolor, och har använts som ett underlag för utvecklingsinsatser som genomförs. Andra områden som prioriteras under innevarande läsår är bl.a. utveckling av APL (arbetsplatsförlagt lärande), åtgärdsprogram och stöd för elever med särskilda behov och dokumentation av elevernas kunskapsutveckling genom en gemensam lärplattform. Nya VAD-mål har arbetats fram under året, och finns angivna i budgeten för Mål för eleverna/studenterna och för kompetenscentrauppdraget: Från höstterminen läser samtliga elever inom gymnasieskolan i det nya systemet (GY 11). För gymnasiesärskolan innebär höstterminsstarten att eleverna i åk 1 läser enligt den reformerade gymnasiesärskolan, GYS13, medan eleverna i åk 2-4 läser enligt det gamla systemet vilket bland annat innebär olika program, ämnesplaner och betygssystem. Under hösten har en inventering av lantbrukarnas kompetensutvecklingsbehov genomförts. Inventeringen kommer fortsätta inom zoohandel, hundintressenter, skog och trädgård samt häst. Samarbetet med kommunerna om vuxenutbildningar har utökats under året, bland annat är intresset för lärlingsutbildning stort från kommunernas sida. Två arbetsmarknadsutbildningar har startat tillsammans med Arbetsförmedlingen, och har bland annat lett till planering av gemensamma branschdagar i olika delar av regionen i samverkan mellan oss, Hushållningssällskapet och Arbetsförmedlingen. Sökandetrycket är fortsatt stort till yrkesvuxutbildningar. Ett intressant samarbetsprojekt som har startat under hösten är ett stort projekt tillsammans med Coompanion och samordningsförbundet med att starta ett socialt företag. Öppna föreläsningar inom olika områden har hållits på samtliga skolor under

8 Sida 8(21) hösten. Föreläsningsserier har också anordnats i samverkan med organisationer och Länsstyrelsen. Utfall 2013 Mål 2013 Utfall 2012 Fullföljer med slutbetyg 75 % 85 % 80 % Andel avhopp 5,9 % <5 % 5,8 % Miljömedvetande-index åk nb / 85 sär nb / 66 sär Elevveckor vuxenutbildning Andelen elever som fullföljer utbildningen med slutbetyg är lägre än tidigare år, och ligger under målet. Ett par skolor har en betydligt lägre andel elever som fullföljer med slutbetyg inom fyra år än de har haft tidigare. En förklaring är att några av dessa skolor (inte alla) har haft höga avhopp i samband med att eleverna startade i åk 1. De skolor som når målet, dvs har 85 % elever med slutbetyg, har ganska små skillnader mellan pojkar och flickor. De skolor som har en nedgång i måluppfyllelsen har en kraftig nedgång i måluppfyllelse för flickor på en skola, pojkar på en skola. Andelen avhopp är i nivå med 2012 och lägre än åren dessförinnan, men når inte målet för Under året har flera aktiviteter påbörjats för att både höja elevernas resultat (andel elever som fullföljer med slutbetyg) och för att minska avhoppen. Den nya chefsstrukturen ger rektorerna bättre förutsättningar att verka som pedagogiska ledare, arbetslag har formats utifrån eleverna och deras lärande, och en pedagogisk utvecklingsledare finns som en resurs och ett stöd för rektorerna i det pedagogiska arbetet. Ett utvecklat systematiskt kvalitetsarbete, en gemensam plan för IKT och en gemensam lärplattform syftar också till att öka måluppfyllelsen och minska risken för att elever hoppar av utbildningen pga att de inte klarar av sina studier. Ett samlat grepp har tagits om marknadsföringen under året, i och med att resurser för detta har samlats centralt. Det ger förutsättningar för att arbeta mer systematiskt med marknadsföring och information om skolorna och utbildningarna inför ungdomarnas val till gymnasiet. Miljömedvetande-index för årskurs 1 och 2 mäts genom elevenkät. Utfallet för gymnasiesärskolan är betydligt högre än motsvarande utfall 2012, och ligger också över målet. Utfallet inom gymnasieskolan når inte upp till målet, och spridningen mellan skolorna är relativt stor. Antalet elevveckor inom vuxenutbildning speglar volymen inom kommunal vuxenutbildning och yrkeshögskoleutbildning. Under ansökningsomgången till yrkeshögskolan 2012 fick vi avslag på ett par utbildningar som tidigare har genomförts, vilket har inneburit att volymen studenter har minskat under 2013 jämfört med tidigare år. Däremot har volymen studerande inom den kommunala vuxenutbildningen ökat (+43 %), ett resultat av bl.a. utökat samarbete med kommuner/kommunförbund, och att statsbidragen för yrkesvux har varit relativt höga för 2013, vilket inneburit att kommunerna har kunnat finansiera många platser. Även volymen uppdragsutbildning har ökat med drygt 40 %, framförallt som en följd av samarbetet mellan Sötåsen och Töreboda kommun kring vuxenutbildning som Sötåsen genomför med

9 Sida 9(21) kommunen som huvudman. Under hösten ansökte vi om totalt 11 YH-utbildningar (utbildningar inom yrkeshögskolan). I januari 2014 fick vi besked att 8 utbildningar beviljas. Totalt i landet har YH-myndigheten beviljat knappt 31 procent av de sökta utbildningarna Samarbetsprojekt Förvaltningen arbetar för att harmoniera skolornas läsår, schema, timplaner och organisation för att kunna utöka samarbetet mellan skolorna. Dessa projekt kan vara gemensamma elevaktiviteter, gemensamt nyttjande av lokaler, maskiner eller personal, gemensamma fortbildningsinsatser och liknande. I den stora omorganisationen förvaltningen genomgår så har flera personella tjänster fördelats på flera skolor t.ex. studie och yrkesvägledare, kuratorer och ekonomer. Andra nya roller inom organisationen som arbetar för hela förvaltningen är marknadsförare och utbildningssamordnare. En ny organisation för "kompetensutveckling" för de gröna näringarna" har också skapats för att underlätta samarbete. Utfall 2013 Mål 2013 Utfall 2012 Antal samarbetsprojekt Antalet samarbetsprojekt har ökat stadigt vilket överensstämmer med förvaltningens ambition. Skolorna har blivit medvetna om möjligheterna till samarbete och det har mer blivit ett naturligt sätt att arbeta. 4.4 Prestationer Antal elevveckor Utfall 2013 Budget 2013 Utfall 2012 Naturbruksprogrammet Gymnasiesär NP/NB Vuxenutbildningar Yrkeshögskolan Uppdragsutbildning Totalt Vårt prestationsmått mäts i antalet elevveckor per år. Vi har för verksamhetsåret 2013 uppnått 96 % av vårt budgeterade mål vilket även är en minskning mot föregående års utfall på 7, 8% Den största minskningen har skett på Yrkeshögskoleutbildningarna där förvaltningen genomfört 76 % av budgeterad utbildningsvolym. Denna förändring beror till stor del på att ett antal planerade utbildningar inte godkändes som YH-utbildningar av yrkeshögskolemyndigheten vid ansökningsomgången Övriga utbildningsformer har en måluppfyllelse på mellan 95 och 99 %. Antalet elevveckor inom uppdragsutbildningen har ökat med 42 %.

10 Sida 10(21) 4.5 Miljömål Skolorna har under 2013 fortsatt arbetet med att uppfylla naturbruksförvaltningens miljöstrategi. Exempel på insatser under året är: - På Uddetorp testas RME och biogas till skolans fordon. - Nuntorp har ett projekt för att öka antalet fåglar och fågelarter i odlingslandskapet. - Sötåsen har under året installerat solceller och en likströmsanläggning för att uppnå en större andel förnyelsebar el. - Svenljunga bedriver ett kalkningsprojekt för att bevara öringsbestånden. - Dingle har under året genomfört en energispartävling mellan elevhemmen för eleverna. Förvaltningen har ett gemensamt miljöledningssystem. Detta system fungerar bra och är en god hjälp i miljöstyrningen på skolorna. Ett certifieringsarbete enligt ISO planeras under Utfall 2013 Mål 2013 Utfall 2012 Andel ekologiska livsmedel Miljömedvetandeindex Avseende miljömedvetandeindex når vi inte målet 80 %. Indexet ligger kvar på samma nivå som föregående år. Stora ansträngningar görs ute på skolorna för att engagera eleverna i miljöarbetet. Exempel på aktiviteter är åk 3 anordnar energi och miljövecka på Uddetorp och där eleverna deltar i skötsel av naturbetesmarker, ekologisk produktion som eleverna deltar i finns på flera skolor, Sötåsen arbetar med fältexperiment för att minska energiåtgången i brukningen av jorden. Lantbrukseleverna utbildas i sparsam körning. När det gäller ekologiska livsmedel har andelen minskat något på grund av bristande tillgång. 5. Medarbetarperspektivet Anpassningsåtgärder föranledda av gymnasiereformen 2011 och de sjunkande marknadsandelarna har fortsatt under För att med den minskade personalkostymen klara av att driva verksamheten med hög kvalitet, i enlighet med skollagen och näringens krav ser vi över organisationsstrukturen och medarbetarnas kompetensprofiler. För att möta krav i skollagen gällande APL och gymnasiearbetet lägger vi om ungdomselevernas läsår. För att möta näringens framtida krav anpassar vi våra utbildningar och detta påverkar personalorganisationen. Under året har en större omorganisation genomförts på Dingle som drogs med stora och ökande ekonomiska underskott. Dessa berodde på kraftigt minskande marknadsandelar och att personalstyrkan inte anpassats till de lägre elevnivåerna. Verksamheten har genomlysts och en omfattande handlingsplan har tagits fram och är under genomförande för att skapa en systematik i skolans lednings-, process- och kvalitetsstrukturer. Förvaltningen har tagit hjälp av Regionservice och det HR-stöd som finns där både när det gäller arbetsrätt, samtalsstöd och förändringsprocesser.

11 Sida 11(21) 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Övergripande mål i medarbetarperspektivet är "kompetent och engagerad personal" samt "god psykisk och fysisk arbetsmiljö där personalen känner att de är en viktig del av verksamheten". För att uppnå detta har naturbruksstyrelsen, utöver de regionprioriterade målen, mätt andelen behöriga lärare samt ett Nöjd-Medarbetar-Index (NMI) och ett Delaktighetsindex. Andel behöriga lärare rapporteras i årsredovisningen. Fr o m 1 juli 2015 krävs behörighet/legitimation för att lärare självständigt skall få besluta om betyg samt ha det yttersta ansvaret för undervisning (yrkeslärarna är undantagna). Av de totalt 139 lärare som idag undervisar i icke-yrkesämnen är 75 (54 %) behöriga. Mellan skolorna är bilden likartad, spridningen ligger mellan % behöriga lärare. Sett till allmänna undervisningsämnen, 23 st, så är andelen obehöriga lärare större än 50 % i 10 av dessa ämnen: svenska, matematik, entreprenörskap, företagsekonomi, samhällskunskap, idrott o hälsa, kemi, mikrobiologi, fysik och naturkunskap. Naturbruksstyrelsen har tagit beslut med tydlig inriktning mot behöriga lärare i samtliga berörda ämnen. Därutöver har förvaltningen tagit beslut om ekonomiska stimulansåtgärder för att motivera obehöriga lärare att genomgå behörighetsgivande utbildning. En förvaltningsgemensam utbildning för att erbjuda medarbetarna att bli behöriga kommer upphandlas under våren Skolornas storlek gör att samtliga skolor inte kommer att kunna ha egna behöriga lärare i samtliga ämnen. Ett nära samarbete över skolgränserna är därför en nödvändighet. Nöjd-Medarbetarindex (NMI) och Delaktighetsindex: Tidigare har Nöjd-medarbetarindex och delaktighetsindex mätts via en medarbetarenkät som genomförts 2002, 2008 samt Regionens första gemensamma medarbetarenkät har genomförts under hösten 2013 och Naturbruksförvaltningens värde i "hållbart medarbetarengagemang" (HME) var 79,2 och delaktighet 81,1. Kompetent och engagerad personal Utöver regionens prioriterade mål har naturbruksstyrelsen tidigare haft egna styrtal. Utöver de regioncentrala målen utgör dessa styrtal indikatorer på "kompetent och engagerad personal" och "goda psykosociala och fysiska arbetsförhållanden där personalen känner att de är en viktig del av verksamheten". I och med nya medarbetarenkäten mäter Naturbruksstyrelsen i fortsättningen faktorerna: Faktor Index Färg Medarbetarskap 83,8 Grön Socialt klimat 71,6 Grön Ledarskap 65,4 Gul Målkvalitet 58,1 Röd Effektivitet 67,9 Grön Lärande i arbete 73,9 Grön Övriga mål

12 Sida 12(21) Med utgångspunkt i regionens mål att inte ha ofrivilligt deltidsanställda har förvaltningen undersökt önskemål om förhöjd sysselsättningsgrad bland personalen. Ingen medarbetare har i denna undersökning annonserat önskemål en högre sysselsättningsgrad. Den nya kompetensoch bemanningsplanen utgår i möjligaste mån från att erbjuda medarbetare heltidsanställningar. 5.3 Personalstruktur Förvaltningen har 61 % kvinnor och 39 % män anställda. De senaste två åren har ca 35 tillsvidareanställda medarbetare slutat inom förvaltningen per år. Ungefär tio av dessa var avgång med pension. Detta motsvarar en personalomsättning på ca 9 % (externa avgångar). Inom förvaltningen är 35 personer över 62 år, vilket motsvarar ca 10 %. Medelåldern inom Naturbruksförvaltningen är 48 år (tillsvidareanställda). Variationen i medelålder mellan skolorna ligger mellan år. Under 2014 kommer förvaltningen enligt den nya bemanningsplanen att minska med ca 31 medarbetare, vilket betyder att förvaltningen kan säkra en ekonomi i balans. 5.4 Personalvolym Antalet nettoårsarbetare inom förvaltningen har minskat från 361 till 353 jämfört med föregående år, dvs en minskning med 8 nettoårsarbetare. Ett antal kompetensområden: ekonomi, HR och marknadsföring har samordnats och redovisas på kansliet, vilket totalt sett är en höjning av kompetensnivåerna för den administrativa personalen med en total minskning av förvaltningens sammantagna administration. Förutom administration har marknadsföring och kommunikation knutits till kansliet vilket innebär fler medarbetare knutna till kansliet men en besparing totalt sett. 5.5 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron inom förvaltningen har stigit marginellt från 4,4 % till 4,5 %. Kvinnornas andel har ökat medan männens minskat. Störst sjukfrånvaro finns inom grupperna utbildning och fritid respektive kök, städ och tvätt. Även andelen långtidsfrånvaro har ökat under året från 54,3 % till 60,2 %. Männen har större andel långtidsfrånvaro än kvinnorna. 5.6 Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr Utfall 2013 Utfall 2012 Läkare Sjuksköterskor Övriga 43 6 Totalt 43 6 Förvaltningen använder bemanningsföretag i mycket liten grad. Utfallet på kontot avser en verksamhetsnära tjänst. 5.7 Jämställdhet och mångfald Förvaltningens mål är att jämställdhetsindexet ska öka årligen. Trenden de senaste åren har

13 Sida 13(21) varit 101/2011, 113/2012 och 122/2013. Förvaltningen har 17 chefer av vilka 15 har genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap. Även presidiet har genomgått samma utbildning. 7. Ekonomiperspektivet Under 2013 har förvaltningen inlett förändringsarbete inom flera områden. Exempel på utvecklingsinsatser som genomförts eller påbörjats är; förändrad chefsstruktur, minskad administration, centralisering av viss förvaltningsgemensam kompetens, utbildningarna koncentreras till spetsinriktningar, åtgärder för att öka elevernas resultat samt åtgärder för att möta näringens behov av utbildning och samverkan. Tillsammans med Västfastigheter har också förvaltningen inlett ett större projekt som omfattar ny-, om och tillbyggnad samt underhållsinsatser på skolornas byggnader. Åtgärderna har inneburit ökade kostnader under året men detta har mötts med besparingar och effektiviseringar. Åtgärderna genomförs främst för att öka kvaliteten i verksamheten men bedöms på ett par års sikt också stärka förvaltningens ekonomi. 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Naturbruksstyrelsens övergripande mål i ekonomiperspektivet är en ekonomi i balans har inneburit att flera beslut tagits för att öka kvaliteten i samtliga delar av de uppdrag regionutvecklingsnämnden lämnat till förvaltningen. Kostnaderna för genomförandet av dessa beslut var till stor del inte budgeterade. Detta har inneburit att flera sparåtgärder genomförts parallellt för att klara balanskravet. Effektiviseringar, bland annat på personalområdet, har genomförts och bidragit till att helårsresultatet blivit positivt. Verksamhetens sammantagna utfall för 2013 är: +12 tkr. 7.2 Ekonomiskt resultat Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Avvikelse Förändring Utfall Budget Utfall budget/ utfall/utfall utfall % Statsbidrag 2,9 1,0 2,1 1,9 38,2% Erhållna bidrag 126,4 124,8 126,8 1,6-0,3% Övriga intäkter 175,3 170,5 181,3 4,7-3,3% Verksamhetens intäkter 304,5 296,3 310,2 8,2-1,8% Personalkostnader -180,9-176,5-182,0-4,4-0,6% Övriga kostnader -117,2-113,1-122,0-4,1-4,0% Avskrivningar -5,8-6,0-5,4 0,2 6,9% Verksamhetens kostnader -303,9-295,5-309,4-8,4-1,8%

14 Sida 14(21) Finansiella intäkter/kostnader m.m. -0,6-0,8-0,8 0,2 Obeskattade reserver 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 0,0 0,0-0,1 0, innebar att verksamhetens sammantagna omsättning översteg budgeterad intäkt med 8,2 mnkr. I förhållande till 2012 års omsättning var det dock en minskning med 5,7 mnkr. Avseende budgetavvikelsen har utfallet på flera intäktposter blivit bättre och förklaras med; en bättre skörd än föregående år, höjt mjölkpris och större avverkningar än beräknat har gett högre intäkter än budgeterat. Till följd av förvaltningens omorganisation har dessutom ett antal maskiner sålts under året vilket medfört realisationsvinster. På kostnadssidan fördelar sig avvikelserna jämt mellan personal- och övriga kostnader. Den befarade ökning av personalkostnader som förväntades följa av omfattande omställningsåtgärder har delvis lösts genom att det aktiva arbetet med interna och externa omplaceringar varit lyckosamt. Externa kostnader för kurser och konferenser. I jämförelse med föregående år är kostnadsminskningen marginell, från 868 tkr till 843. I jämförelse med utfallet 2011 är det dock en halvering av kostnaden. Externa konsultkostnader och IT-tjänster I jämförelse med föregående år har kostnaderna mer än halverats, från tkr till 482 tkr Externa kostnader för trycksaker och information och PR En minskning har skett från tkr (2012) till (2013). 7.3 Åtgärder vid ekonomisk obalans Förvaltningens ekonomi är i balans och helårsresultatet för 2013 blev +12 tkr. 7.4 Eget kapital Naturbruksstyrelsens egna kapital var +2,3 mkr vid ingången av 2013 och är oförändrat vid utgången av året. Verksamheten har inte vid något tillfälle sedan regionstarten 1999 uppvisat negativt eget kapital. 7.5 Investeringar Naturbruksstyrelsen har i budget tilldelat skolorna medel för att genomföra utrustningsinvesteringar på 9,5 mkr för Till följd av den omfattande omorganisation som inletts så infördes en mer restriktiv bedömning av vilka investeringar som beviljades. Årets investeringar i utrustningsinventarier stannade på 3,1 mkr. Undersökningar visar att elevers val till naturbruksprogrammet är signifikant mer beroende av rätt profil på skolan, moderna lokaler, utbildningens status hos näringen och intrycket vid besök på skolan. Naturbrukselever baserar valet i högre grad än andra på information om

15 Sida 15(21) skolan i fler kanaler, vad före detta elever tycker om utbildningen och det är centralt att utbildningen håller en hög kvalitet. Denna bild bekräftades av den målgruppsanalys som förvaltningen genomfört under året. Den visar att elever i stor utsträckning väljer bort förvaltningens skolor på grund av intrycket av skolorna, både när det gäller intryck, underhåll, lokalernas utformning och utrustning samt näringens bild av verksamheten. Lokalerna behöver därför upplevas som fräscha och den tekniska nivån ska vara avancerad. Miljön ska spegla en modern, attraktiv och kvalitativ verksamhet. För att möta detta behov, samt kravet på bättre tillgänglighet för funktionshindrade har förvaltningen i nära samverkan med Västfastigheter utarbetat och beslutat om ett antal projekt per skola i syfte att öka attraktiviteten. 8. Bokslutsdokument och noter Rapportrad NOT Utfall Avv ack Utfall ack Budget Budget ack Avv ack 1 ack % fg år helår Ägarintäkt % Försäljn Utbildning % Fsg övriga tjänster % Fsg material och varor % Övriga intäkter % Intäkter % Lönekostnad % Semesterlöneskuld mm % Sociala avgifter % Övriga personalkostnader % Personalkostnader % Köp verk.nära tjänster o -16 utb % Köp av material och -21 varor % Hyror % Fastighets o %

16 Sida 16(21) energikostnader 207 Förbrukning matr o inv % Transportmedel % Administrativa kostn % Övriga kostnader % Ankomstregistrerade fakturor Avskrivn o finansiella -6 poster % Dummykod Övriga kostnader % Kostnader % Resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga

17 Sida 17(21) skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0-1 Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar Aktier och andelar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde

18 Sida 18(21) Differens 0-5 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Specifikation Maskiner och inventarier

19 Sida 19(21) Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Sålt/utrangerat Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar och nedskrivningar Sålt/utrangerat Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden Restvärde Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. 2. En bättre skörd än föregående år, höjt mjölkpris och större avverkningar än beräknat har gett högre intäkter än budgeterat. 3. Till följd av förvaltningens omorganisation har ett antal maskiner sålts under året 4. Semesterlöneskulder fluktuerar stort under året och var per 31 december 0,8 mnkr. 5. På grund av den omorganisation som förvaltningen genomgår så har flera planerade investeringar skjutits på framtiden 6. Vår stora interkommunala fakturering som sker två gånger, mars och september. Våra likvida medel är nu låga och stiger i mars för att därefter sjunka igen fram till oktober. 7. Anläggningstillgångarna består till större delen av maskiner och inventarier. Cirka 2 % är fordon. 8. De finansiella anläggningstillgångarna består av andelar i de ekonomiska föreningar som Naturbruksstyrelsen levererar produkter till.

20 Sida 20(21) REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Antalet resta mil i tjänsten ska minska OK Skolorna har inte lyckats minska antalet körda mil i tjänsten utan utfallet är i stort sett oförändrat. Detta mål är svårt att uppnå bland annat beroende på att våra APL platser (Arbetsplatsförlagt lärande) är geografiskt utspridda över ett stort område. Våra styrdokument kräver en ökad kontakt med APL-platserna och de kan sällan nås med kollektiva färdmedel. Detta är ett område som vi ska bearbeta under 2014 för hitta vägar att nå målet. Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut Utmärkt Skolorna har en mycket liten användning av miljö och hälsofarliga produkter. Till klövhälsovård används en mindre mängd kopparsulfat som beräknas fasas ut under Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem Naturbruksförvaltningen har ett miljöledningssystem för hela verksamheten. Certifiering av systemet enligt ISO genomförs under Bra Alla verksamheter som Västra Götalandsregionen bedriver i egen regi eller finansierar ska ingå i tillgänglighetsdatabasen Förvaltningen har registrerat sina verksamheter i tillgänglighetsdatabasen. Bra Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska minska Kvinnors medellön i förhållande till männens är 93 %. Skillnaden mellan kvinnor och mäns löner är därmed -7 %. I arbetet med att bemanna den nya kompetens- och bemanningsplanen kommer basvärderingen av tjänsterna att göras om och jämställda löner vara ett prioriterat mål. Bra

21 Sida 21(21) Heltid ska vara norm vid tillsvidareanställning Bra Andelen heltidsanställda kvinnor är 79,1 och män 81,1. Den nya bemanningsplanen syftar till att i möjligaste mån skapa heltidsstjänster för medarbetarna. En del av förvaltningens medarbetare driver bisysslor och önskar inte heltidstjänster. Det kan förklara varför ingen anmält önskemål om att gå upp i tid vid den inventering som gjorts. Västra Götalandsregionen ska klara sin egen kompetensförsörjning Bra Naturbruksförvaltningen har arbetat fram en ny bemanningsplan för att säkerställa att förvaltningen har rätt kompetens i förhållande till uppdraget. En kompetensutvecklingsplan för samtliga medarbetare utarbetas under jan-mars 2014 och utbildning upphandlas för att säkerställa att alla medarbetare har rätt kompetens i enlighet med skollagen och de gröna näringarnas behov. REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Förvaltningen har infört en ny organisation avseende ekonomiarbetet. Det innebär en mindre men mer kompetent stab. Arbetssättet är mer mobilt än tidigare och inriktas på fler analyser och stöd till förvaltningens och skolornas ledningsgrupper. Det finns härmed ett bättre ledningsstöd för kostnadskontroll och uppföljningar. Naturbruksstyrelsen har en ekonomi i balans med ett positivt eget kapital på 2,3 mnkr. Helårsresultatet för 2013 var också positivt på +12 tkr. Alla verksamheter ska öka sin produktivitet och effektivitet De omställnings- och förändringsprocesser förvaltningen genomgår utifrån tydligt identifierade huvud-, lednings- och stödprocesser som kartlagts och systematiskt förbättras kommer att leda till en ökad produktivitet och effektivitet.