Lantmäteriets insatser som utvecklingsmyndighet inom e- förvaltning

Transkript

1 L A N T M Ä T E R I E T 1 (1) Näringsdepartementet cc Socialdepartementet cc E-delegationen Stockholm Lantmäteriets insatser som utvecklingsmyndighet inom e- förvaltning I enlighet med Regeringens beslut att ge Lantmäteriet, Skatteverket, Transportstyrelsen och Bolagsverket i uppdrag att samordna och främja myndigheternas arbete med e-förvaltning lämnas nu bifogad lägesrapport avseende Lantmäteriets insatser. Bengt Kjellson Generaldirektör Anders Olsson Utvecklingsdirektör

2

3 L A N T M Ä T E R I E T 1(34) RAPPORT Dnr /1008 Lantmäteriets insatser som utvecklingsmyndighet inom e- förvaltning lägesrapport rörande utvecklingsområdet fastighetsinformation och geografisk information Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING UTVECKLINGSOMRÅDE SAMVERKAN MELLAN UTVECKLINGSMYNDIGHETERNA DIALOGDAGAR Slutsatser och rekommendationer Synpunkter från deltagarna PLANERADE INSATSER Identifierade processer och samverkan Identifierade behov av bastjänster och andra insatser Aktiviteter som påbörjas och planeras Aktiviteter som är identifierade men inte påbörjade MÅLUPPFYLLELSE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER Juridiska Finansiella BILAGA... 23

4 L a n t m ä t e r i e t Sammanfattning Regeringen uppdrog åt Lantmäteriet att samordna och främja myndigheternas arbete med e-förvaltning inom utvecklingsområdet geografisk information och fastighetsinformation. Motsvarande uppdrag gavs till Skatteverket beträffande utvecklingsområdet privatpersoner, till Transportstyrelsen beträffande fordon och förare och till Bolagsverket beträffande företag och företagande. Lantmäteriet lämnade den 15 september 2011 en första rapport rörande uppläggningen av arbetet. Den rapport som nu presenteras innehåller en mer detaljerad beskrivning av vilka initiativ som Lantmäteriet, efter dialoger med viktiga intressenter, planerar att ta. För den offentliga sektorn som helhet bidrar användningen av geodata till en samlad effektivisering. Bidragande faktorer till detta är: verksamhetsoch organisationsutveckling, utveckling av processer, samverkan kring informationsförsörjning, tydligt fördelat informationsansvar samt utveckling av standardiserade webbtjänster. Vinsterna från digitaliseringsinsatserna i samhället kan realiseras fullt ut först när vi gemensamt förmår att effektivisera processer och arbetsflöden som hänger samman. En annan förutsättning är bättre koordinering mellan myndigheterna vad gäller de administrativa processerna och IT-arkitekturerna. En viktig förutsättning för många av de insatser som Lantmäteriet identifierat är att det finns förvaltningsgemensamma lösningar för hantering av meddelanden, fullmakter och medgivanden, e-legitimation m.m. De insatser som bedrivs inom ramen för E-delegationen inom dessa områden måste därför ges högsta prioritet och Lantmäteriet är berett att så långt möjligt medverka i de fortsatta arbetena. Målsättningen för utvecklingsarbetet är att förenkla och förbättra nyckelprocesser som är vanligt förekommande i privatpersoners och företags vardag. Det handlar om processer som knyter an till varandra och som involverar olika aktörer i samhället såsom centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner, företag och medborgare. För att underlätta arbetet med att effektivisera sådana processer och få en bättre struktur för insatserna inom ramen för uppdraget har vi valt att gruppera processerna i tre områden: Bygga och utveckla fastigheter Köpa, äga och sälja fastigheter Söka, hitta och använda geografisk information och fastighetsinformation Det bör också framhållas att Lantmäteriets roll som ansvarig för att tillhandahålla grundläggande geografisk information och fastighets-

5 L a n t m ä t e r i e t information och att samordna infrastrukturen för geodata i sig syftar till att skapa förutsättningar för andra myndigheters verksamhetsutveckling och utgöra en grund för privata aktörers vidareförädling av informationen. Det innebär således att insatserna för att göra det enkelt att söka, hitta, titta på och använda geodata ger samhällsekonomiska vinster i betydligt fler sammanhang än i de specifika områden som beskrivs i denna rapport. Lantmäteriet är villigt att leda och samordna det fortsatta arbetet med att utveckla, standardisera och förenkla de processer och den informationshantering inom fastighets- och byggområdet som ligger i linje med utvecklingsuppdraget. Inom de tre ovan angivna områdena har vi mer i detalj planerat att genomföra följande insatser: Bygga och utveckla fastigheter Att tillsammans med främst Boverket, länsstyrelserna och kommunerna arbeta med harmonisering av kommunernas planarbete i digital miljö och ta fram en lösning för enhetlig digital lagring av planer. Att ta fram en applikation inom Mina ärenden för elektronisk dialog i fastighetsbildningsärenden. Köpa, äga och sälja fastighet Att ta fram en e-tjänst för elektronisk ansökan i ärenden rörande fastighetsinskrivning Söka, hitta och använda geografisk information och fastighetsinformation Utveckling av geodatasamverkan. Stöd till utveckling av myndighets- och sektorsportaler. Utveckling av samverkan med Sveriges kommuner för att möjliggöra gemensamt planerings- och beslutsunderlag för olika typer av informationsutbyte och myndighetsutövning. Fortsatt framtagning av bastjänster med geografisk information och fastighetsinformation. Därutöver redovisas i rapporten ett antal aktiviteter som är identifierade, men inte påbörjade. Många av de viktigaste aktörerna inom dessa områden finns redan företrädda i Lantmäteriets råd (Geodatarådet, Kredit- och fastighetsmarknadsrådet, Mark- och fastighetsrådet). Lantmäteriet deltar också redan i ett

6 L a n t m ä t e r i e t antal program och projekt med stark koppling till de planerade aktiviteterna. Ett viktigt förbättringsområde inom utvecklingsområdet är en bättre samordning av verksamhetsprocesser med flera aktörer, inte minst med kommunerna. Men detta kräver också en ökad harmonisering av kommunala processer, t.ex. för bygglovhantering, och av kommunal information. Det är därför glädjande att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) liksom många enskilda kommuner är beredda att aktivt delta i arbetet med processbeskrivningar, standardiserade dataspecifikationer och utveckling av underlag för framtagande av e-tjänster. Lantmäteriet har sedan lång tid ett nära och väl fungerande samarbete med kommunerna som nu behöver ytterligare fördjupas om målen för en utvecklad e-förvaltning ska nås. I utvecklingsarbetet kommer ofta finansieringsfrågorna upp. Det gäller både finansieringen av data och tjänster och av kostnader för utvecklingsinsatser. Det faktum att myndigheter, som ju är finansierade på olika sätt, ofta måste ta betalt av varandra för att tillhandahålla information upplevs som ett hinder för ökad effektivitet. Inom geodataområdet har införts en avtalsbaserad modell för datadelning för att utifrån dagens förutsättningar så långt möjligt förenkla utbytet av data mellan offentliga organ. Ändå kan konstateras att hanteringen av överenskommelser, licensfrågor och betalningar blir relativt omständlig och kostsam, särskilt i relation till att marginalkostnaderna för själva tillhandahållandet av informationen blir allt lägre. På grund av de skiftande finansieringsformerna med allt från hel anslagsfinansiering till hel avgiftsfinansiering finns ingen självklar och enkel lösning på problemet, men det finns starka skäl att titta vidare på frågan. Även när det gäller finansieringen av förvaltningsgemensam utveckling finns anledning att göra en mer övergripande analys av de problem som nuvarande modell innebär och att överväga alternativa former. 2 Utvecklingsområde Regeringen har satt upp som mål för utveckling av e-förvaltningen att det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utföra sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del förvaltningens service. För att stödja det fortsatta arbetet har regeringen utsett Lantmäteriet att vara utvecklingsmyndighet inom området geografisk information och fastighetsinformation (i fortsättningen kommer vi ofta att använda geodata som samlingsbegrepp för geografisk information och fastighetsinformation). Området består dels av de myndigheter som bland annat har fastighetsägare som målgrupp för sina e-tjänster dels av de företag,

7 L a n t m ä t e r i e t enskilda personer och myndigheter som bidrar med eller använder uppgifter inom utvecklingsområdet. De huvudsakliga intressenterna finns representerade i Lantmäteriets råd. I de pågående och planerade insatserna engageras framför allt Sveriges kommuner och landsting (SKL) och enskilda kommuner, Skatteverket, Bolagsverket, banker och kreditinstitut. I bilagan redovisas organisation och resurser för olika insatser. För den offentliga sektorn som helhet bidrar användningen av geodata kombinerat med verksamhets- och organisationsutveckling, utveckling av processer, samverkan kring informationsförsörjning och tydligt fördelat informationsansvar samt utveckling av standardiserade webbtjänster till en samlad effektivisering. Vinsterna från digitaliseringsinsatserna i samhället kan realiseras fullt ut först när vi gemensamt förmår att effektivisera processer och arbetsflöden som hänger samman och när de administrativa processerna och IT-arkitekturerna koordineras mellan myndigheterna och andra berörda aktörer, t.ex. bygg- och fastighetsbolag och banker. Som allmänna utgångspunkter för arbetet har Lantmäteriet också prioriterat att: Fokusera på att så snabbt som möjligt realisera insatser som bedöms skapa de största nyttorna för allmänhet och företag. Åstadkomma en nära och konkret samverkan i utvecklingen med intressenterna inom utvecklingsområdet. Om arbetet ska lyckas krävs att intressenterna tillsammans kommer överens om vad som ska göras och hur det ska genomföras samt är beredda att avsätta de resurser som krävs för ett lyckat resultat. Koncentrera insatserna till tre huvudspår: bygga och utveckla fastighet, köpa, äga och sälja fastighet, söka och hitta geografisk information och fastighetsinformation. Tillsammans med statliga myndigheter, kommuner och andra aktörer ska vi arbeta för att förenkla de processer som ingår i dessa huvudspår och som knyter an till varandra. Exempel på sådana processer är tillhandahållande av planeringsunderlag, planläggning, fastighetsbildning, bygglov och byggande, köp och försäljning, kreditgivning och fastighetsförvaltning. Ta vara på och förstärka redan igångsatta aktiviteter. Detta gäller både interna projekt, samverkan med andra aktörer och aktiv medverkan i de viktiga grundläggande insatser som bedrivs inom ramen för E-delegationen. Exempel på viktiga interna insatser är att ta fram ytterligare bastjänster för direktåtkomst till fastighetsinformation och geografisk information samt att fortsätta utvecklingen av geodatasamverkan.

8 L a n t m ä t e r i e t Verka för en övergång mot ett tjänstebaserat tillhandahållande. Information ska registreras vid källan och tillhandahålls på ett enkelt sätt till övriga organ som behöver informationen i sin verksamhet. Vi ska bygga på förvaltningsgemensamma lösningar och ta fram underlag för att utforma applikationer inom ramen för dessa lösningar. Lantmäteriet prioriterar för egen del att så långt möjligt medverka i den fortsatta utvecklingen av de insatser som bedrivs inom ramen för E-delegationen. Vi har också identifierat ett behov av att komplettera förvaltningsgemensam information och service med en tjänst för samråd och annat utbyte av information mellan myndigheter, d.v.s. utöver gemensamma lösningar för e- legitimation, Mina ärenden, Mina fullmakter och medgivanden, Mina ärenden, Mitt earkiv och Mina uppgifter behövs en lösning för elektroniskt utbyte av information mellan myndigheter. Bild 1. Förvaltningsgemensam information och service (e-delegationen). Regeringen har även nyligen lämnat ett antal utredningsuppdrag till Boverket, Statskontoret och särskilda utredare som syftar till att förenkla och snabba upp plan- och bebyggelseprocesserna. Ett av uppdragen till en särskild utredare handlar om att kartlägga om kommunala särkrav innebär förseningar och fördyringar av byggprocessen. Ett annat uppdrag handlar bl.a. om att se över reglerna för finansiering av gator och parker och av bestämmelserna kring exploateringsavtal. En avstämning med dessa utvecklings- och utredningsarbeten är nödvändig för Lantmäteriets fortsatta arbete som utvecklingsmyndighet.

9 L a n t m ä t e r i e t Samverkan mellan utvecklingsmyndigheterna Erfarenheterna hittills av utvecklingsmyndigheter är överlag positiva. Det har skapats nya former för samverkan inom och mellan de olika utvecklingsområdena. Detta har i sin tur lett till att det har uppstått en positiv anda och goda förutsättningar för att nå konkreta resultat. Alla fyra utvecklingsansmyndigheter har kommit ungefär lika långt i sitt arbete. Utvecklingsmyndigheterna har medverkat i varandras dialoger med andra intressenter samt löpande stämt av arbetet med att ta fram utvecklingsplaner. Samarbetet handlar också om att tillsammans identifiera och planera sektorsöverlappande utvecklingsinsatser. Det gäller givetvis utvecklingen av tjänster som har gemensamt intresse, men också rent allmänt för att överföra kunskaper och idéer om arbetsmetoder med mera. En nära samverkan med E-delegationen och de projekt som bedrivs inom ramen för delegationen är också angelägen. Vi kan konstatera att det redan nu har etablerats en bra dialog både inom ramen för e-delegationens arbete och direkt mellan myndigheterna och Sveriges Kommuner och Landsting. Samtidigt finns anledning att utveckla formerna för samverkan inom regeringskansliet och av formerna för finansiering av sektorsövergripande utvecklingsinsatser. 4 Dialogdagar Lantmäteriet har under hösten 2011 bjudit in till dialog för att diskutera den närmare inriktningen på det fortsatta arbetet med utvecklingen av området geografisk information och fastighetsinformation. Inbjudna var främst företrädare för Lantmäteriets råd: Geodatarådet, Kredit- och fastighetsmarknadsrådet samt Mark- och fastighetsrådet. Därutöver bjöds in flera andra intressenter, till exempel från regeringskansliet, e-delegationen, övriga utvecklingsmyndigheter samt användargrupper. Samtliga grupper har således identifierats som relevanta aktörer för utvecklingsområdet geografisk information och fastighetsinformation. 4.1 Slutsatser och rekommendationer De viktigaste slutsatserna och rekommendationerna från dialogerna är följande. - Den gemensamma infrastruktur som bl.a. skapas genom e-delegationen är nödvändig för ett bra resultat - Insatserna måste bedrivas utifrån ett helhetsperspektiv samtidigt som det är viktigt att så snabbt som möjligt genomföra konkreta insatser. Det utkast till handlingsplan som utsändes före mötet

10 L a n t m ä t e r i e t ansågs ge en god grund för fortsatt, mer detaljerad planering av insatserna. - Samordna utvecklingsplaner. Många, t.ex. banker, behöver lång framförhållning - Bankernas hantering av bodelningshandlingar, testamenten, bouppteckningar och gåvobrev kan underlättas om myndigheterna inför nya samordnade processer - Viktigt att arbeta med mål- och nyttorealisering - Använd de samverkansgrupper och branschorgan som redan finns. Komplettera ev. med fokusgrupper för olika typer av kunder. 4.2 Synpunkter från deltagarna Diskussionen under mötet kretsade kring fem huvudfrågeställningar. Vad är den viktigaste insatsen rörande geografisk information och fastighetsinformation som skulle underlätta för allmänhetens och företagens vardag? Gemensamma infrastrukturinsatser ses som en nödvändig förutsättning för ett lyckat resultat. Några exempel på dessa är samrådsportaler, mina ärenden, mina meddelanden eller e-legitimation. Det ska helst finnas en enda väg in. Detta hänger även ihop med att informationen måste vara lättillgänglig det ska vara enkelt att hitta och använda såväl bastjänster som e-tjänster mot allmänhet och företag. När vi skapar nya bastjänster och e-tjänster är det viktigt att utgå ifrån det som gemene man är intresserad av till exempel väder, trafik eller positionering. En god infrastruktur är en viktig förutsättning men vi ska heller inte glömma behovet av enkla tjänster som inte kräver inloggning. Det framhölls också att tjänster måste tillhandahållas till rimliga kostnader och att tjänsteutveckling kräver säker och kvalitetssäkrad information. Hur kan vi samordna dessa insatser inom e-förvaltningen? Hur ska samordning och stöd för e-förvaltningsarbetet ske? E-tjänster skulle kunna ordnas utifrån olika livshändelser istället för att utgå från myndigheternas processer. Några goda exempel är mitt bygge och om boende. På så sätt kan vi bättre fånga in privatpersoners intresse men det gäller i så fall att myndigheterna verkligen tar ett samlat grepp kring infrastrukturlösningarna. För att uppnå största nytta och kostnadseffektivitet bör framtagna infrastrukturtjänster återanvändas samtidigt som basdata presenteras på ett standardiserat sätt. Samordning lyckas bäst om vi vid samverkan fokuserar på några utvalda frågor, till exempel affärsfrågor, nyttoaspekter, IT-utveckling eller IT-för-

11 L a n t m ä t e r i e t valtning. Samverkan kan fortsätta i redan befintliga samverkansgrupper och branschorgan, men inom vissa områden kan det vara skäl att komplettera med fokusgrupper för olika typer av kunder. Viktigt att tillhandahålla infrastrukturtjänster som enkelt kan återanvändas av många. Myndigheterna kan göra och gör mycket på egna initiativ. Men en bättre samordning krävs också mellan departementen. Hur säkerställer vi en kund- och behovsdriven utveckling? Det är viktigt att vi utgår från medborgarnas och företagens behov och perspektiv när vi tar fram tjänster. Det innebär att vi måste se till att informationen görs tillgänglig när den behövs, där den behövs och till den som behöver den. Myndigheter måste bli bättre på att analysera kundbehoven och förstå hur privatpersoner eller företag tänker. Användningen av framtagna e-tjänster bör underlättas genom att information hämtas från berörda myndigheter med automatik så att formulär eller dylikt är ifyllda så långt som möjligt. Vi får heller inte glömma bort att göra våra tjänster kända för allmänheten. Lagra informationen vid källan, undvik dubbellagring och peka ut ansvar. Samordna olika utvecklingsplaner många användare, till exempel banker, har lång framförhållning. Finns det gränsdragningsfrågor till andra verksamheter och uppdrag hos andra myndigheter som bör hanteras inom ramen för detta regeringsuppdrag? I så fall vilka och hur kan de lösas? Följande förslag kom upp vid diskussionerna: - Befintliga register t.ex. ortnamn måste ha ett format så att de går att återanvända. - Det vore önskvärt om mäklarna kunde skapa elektroniska köpehandlingar. - Införandet av e-legitimation skulle underlättas av tvingande lagstiftning, det vill säga föreskrift om att alla ska ha e-legitimation. - Lantmäteriet borde ta in basinformation från andra myndigheter för att underlätta t.ex. ansökningar. - E-ansökningar skulle kunna kopplas till de egna handläggningssystemen. Hur går vi vidare med idéerna och vad kan Din organisation bidra med? Deltagarna uttryckte positiv inställning till medverkan, både i form av tid och resurser. För fortsatt arbete behöver vi fundera på om gruppen kan breddas med fler aktörer, till exempel intresseorganisationer eller stora fastighetsägare.

12 L a n t m ä t e r i e t Deltagarna lyfte också fram ett antal problem-/insatsområden som behöver hanteras. Dessa är: - Standardisering - Mål- och nyttorealiseringar - Finansiering - Vissa juridiska problem, till exempel att samma information kan vara olika skyddad i olika organisationer Bankerna uttryckte ett särskilt behov av lång framförhållning vid planering och mappning av utvecklingsinsatser. De uttryckte också behov av förbättringsinsatser av delar av processer som gäller hantering av bodelningshandlingar, testamenten, bouppteckningar och gåvobrev. Ett annat konkret förslag som lyftes fram av bankerna var att kronofogdemyndigheten borde direkt uppdatera fastighetsinformationen vid utmätning. 5 Planerade insatser I det följande beskrivs kortfattat vilka insatser som planeras inom ramen för utvecklingsuppdraget. I avsnitt 5.1 redovisas viktiga processer, intressenter och former för samverkan. I avsnitt 5.2 beskrivs behov av bastjänster. I avsnitt 5.3 redovisas aktiviteter som har påbörjats eller som planeras att genomföras under den närmaste tiden, medan avsnitt 5.4 redovisar identifierade, men inte påbörjade aktiviteter. 5.1 Identifierade processer och samverkan Målsättningen för utvecklingsarbetet är att förenkla och förbättra nyckelprocesser som är vanligt förekommande i privatpersoners och företagens vardag. Det handlar om processer som knyter an till varandra och som genom sin strukturellt övergripande karaktär involverar olika aktörer i samhället såsom myndigheter, kommuner, företag och medborgare. Några exempel på sådana processer är tillhandahållande av planeringsunderlag, fastighetsbildning, bygglov och byggande, planläggning, kredithantering, fastighetsköp eller fastighetsförsäljning samt fastighetsförvaltning. För att underlätta arbetet med dessa processer och få en bättre struktur för insatserna inom ramen för uppdraget kommer nämnda processer att grupperas i tre områden: bygga och utveckla fastighet köpa, äga och sälja fastighet söka, hitta och använda geografisk information och fastighetsinformation Redovisningen av pågående och planerade aktiviteter för utvecklingsområdet kommer också i fortsättningen att bygga på denna indelning.

13 L a n t m ä t e r i e t Identifierade behov av bastjänster och andra insatser Kartor och annan lägesbestämd information utgör ett viktigt och nödvändigt underlag för en mängd olika aktiviteter i det moderna samhället. Vissa typer av geodata har också en viktig roll som nyckel för att koppla samman olika typer av information från skilda producenter och förvaltare av information till varandra. Tydliga exempel på sådana nycklar är administrativ indelning, statistikområde, fastighetsbeteckning, byggnadsbeteckning och lägenhetsbeteckning. Idag sker en harmonisering och snabb utveckling mot ett tjänstebaserat utbyte av geodata. I stället för att skicka filer, vilka ofta måste anpassas till mottagarens tekniska lösning, erbjuds webbaserade och standardiserade tjänster. Det innebär bland annat att användaren inte behöver ha en kopia av den aktuella informationen i sitt system utan kopplar upp sig vid behov mot tjänsten och därmed också alltid har tillgång till den mest aktuella informationen. Ett viktigt bidrag från Lantmäteriet i utvecklingen av e-förvaltningen är att fortsätta att ta fram tjänster för direktåtkomst till olika typer av geodata, till exempel kartor, adresser, byggnader, fastigheter och ortnamn. Det finns idag en efterfrågan på allmänna uppgifter rörande markens nuvarande och planerade användning, t.ex. vad gäller inom området jag bor i, vad gäller för den fastighet jag är intresserad av att köpa, hur det går med min bygglovsansökan, vem ska jag vända mig till med min fråga eller var finns det planlagd mark inom kommunen. Frågorna är till synes enkla och borde kunna besvaras direkt. För att kunna utveckla e-tjänster för dessa frågeställningar krävs det dock att förutsättningarna och informationen som sådan klargörs. Detta kan åstadkommas bland annat genom en harmonisering av plan- och genomförandeprocessen. Ett annat behov är åtkomst till kvalitetssäkrad och tillförlitlig grund för planarbete. Bland annat arbetar Boverket för att ta fram en gemensam beskrivning av vilken grundläggande information som behövs i den fysiska detaljplaneringen. Önskemålet är också att det direkt ur denna information ska kunna erhållas en e-tjänst som är avpassad för planarbete, med andra ord en grundkarta till detaljplan i form av en e-tjänst. Under dialogmötet med sektorn i september 2011 lyftes fram behovet av gemensamma infrastrukturlösningar som en särskilt viktig förutsättning för ett lyckat resultat. De grundläggande infrastruktursatsningarna som drivs inom ramen för e-delegationen, till exempel e-legitimationer och Mina fullmakter, är nödvändiga för att utvecklingsmyndigheterna ska kunna nå bra resultat. 5.3 Aktiviteter som påbörjas och planeras Bygga och utveckla fastighet

14 L a n t m ä t e r i e t Mina ärenden applikation för fastighetsbildning Applikationen innehåller utveckling av en elektronisk dialogplats för fastighetsbildningsärenden, vilken skulle kunna ingå som en del i ett samlat koncept för Mina ärenden. Tjänsterna omfattar elektronisk ansökan för alla med e-legitimation samt möjlighet för sakägare att följa och komplettera ärendet med information under pågående handläggning. Applikationen kommer att utgöra en del i den generella lösningen för Mina ärenden. Samrådsportal applikation för fastighetsbildning Applikationen är en plats för att tillhandahålla information om pågående fastighetsbildningsärenden inför samråd med andra myndigheter. Dessa kan också direkt lämna information i portalen. Applikationen kommer att ingå som en del i den gemensamma Samrådsportalen. En effektivare planeringsprocess Efter uppdrag från regeringen ska Boverket i samarbete med Lantmäteriet, länsstyrelserna och SKL verka för en ökad harmonisering av kommunernas planarbete i digital miljö och en mera enhetlig digital lagring av de kommunala planerna. I en nyligen presenterad rapport redovisas en handlingsplan för det fortsatta arbetet. Av den framgår att tanken är att planarbete ska utvecklas ur ett helhetsperspektiv, som i sin tur bidrar till utvecklingen av hela samhällsbyggnadsprocessen. Denna innefattar till exempel fysisk planering, fastighetsbildning och bygglov. Den långsiktiga visionen formuleras i det för Lantmäteriet och Boverket gemensamma programdirektivet för Samordning av planering och fastighetsbildning (SPF). Visionen är att Sverige år 2020 tillämpar ett regelverk för planerings- och genomförandeprocessen som av medborgare och sakägare upplevs som en fullt ut sammanhållen process. Inom ramen för SPF-programmet kommer myndigheterna att fram till år 2015 även driva arbetet med de frågor som omfattas bl.a. av det ovan beskrivna regeringsuppdraget. SPF-programmet berör områden som planprocess, styrning och organisation, information och informationsförsörjning, arkivering och lagring, kompetens, tekniska verktyg och vägledning. Genomförandet kommer att ske etappvis och har följande upplägg: - Skapa gemensam syn på hur Lantmäteriet och Boverket kan samordna arbetet med att utveckla metodstöd, till exempel genom att ta fram nya handledningar. Syftet är att skapa en gemensam bas för det fortsatta arbetet. - Lägga fast en långsiktig målbild och ha en fungerande koordinering av berörda verksamheter.

15 L a n t m ä t e r i e t Planera för införande och förändring, bland annat genom att lyfta fram goda exempel och utvärdera arbetet. Köpa, äga och sälja fastighet Elektronisk ansökan rörande fastighetsinskrivningsärenden Digital ansökan i inskrivningsärenden är under utveckling och beräknas kunna tas i drift under Tjänsten avses främst ge banker och kreditinstitut, mäklare och andra professionella aktörer på fastighetsmarknaden möjlighet att som ombud för fastighetsägare ge in ansökningar i digital form i stället för på papper. De tjänster som tas fram kommer att kunna användas i en majoritet av de ärenden som handläggs av Fastighetsinskrivningen. Idag lämnas omkring 70 % av ärendena in av banker, mäklare och andra, som fungerar som ombud och ingivare åt fastighetsägare. De positiva effekterna blir mycket stora med hänsyn till att hundratusentals ansökningar kan hanteras mer rationellt och med bättre kvalitet. Söka, hitta och använda geografisk information och fastighetsinformation Utveckling av geodatasamverkan Den nationella geodatastrategin ska vara vägledande för alla aktörer i Sverige när det gäller att åstadkomma en effektivare hantering av geodata. Lantmäteriet har uppdraget att samordna och tillsammans med informationsansvariga organisationer, utveckla och förvalta den nationella infrastrukturen för att förenkla och effektivisera tillhandahållande av geodata. Lantmäteriet har tillsammans med Geodatarådet inlett ett arbete med att uppdatera den nationella geodatastrategin. Arbetet kommer att slutföras under 2012 och avses leda till tydligare strategiska mål. En viktig del i att genomföra intentionerna i geodatastrategin är den avtalsreglerade geodatasamverkan som inleddes den 1 januari I januari 2012 har 73 myndigheter/organisationer tecknat samverkansavtal och fler är på väg att teckna avtal under året. I enlighet med överenskommen plan mellan parterna i geodatasamverkan ska den nuvarande affärsoch samverkansmodellen ses över under Andra planerade aktiviteter rör bland annat utveckling av den tekniska infrastrukturen, framtagning av enklare och tydligare användningsvillkor för geodataprodukter och att stimulera utveckling av webbaserade geodatatjänster. Stöd till utveckling av myndighets- och sektorsportaler En viktig utgångspunkt i uppbyggnaden av Geodataportalen har varit att stödja framtagningen av myndighets- och sektorsportaler som behöver tillgång till grundläggande geodata som finns tillgängliga via Geodataportalen. Det innebär att sådana data kopplas upp som webbtjänster utan att dubbellagras i den egna portalen. Samtidigt är avsikten att det ska vara

16 L a n t m ä t e r i e t enkelt att komplettera med ytterligare data, andra sökvägar och att ändra grafisk profil samt inte minst att ta fram olika typer av processtöd. Exempel på arbeten med sådana specialanpassade lösningar är Skogsstyrelsens Nationella skogsdatabasen, Energimyndighetens Vindtjänst och Boverkets Planeringsportal. Lantmäteriet är berett att i möjlig omfattning stödja fortsatt utveckling av myndighets- och sektorsportaler som behöver tillgång till grundläggande geodata. Gemensamt planerings- och beslutsunderlag Ett nytt samverkansprogram har inletts mellan Lantmäteriet och SKL för att utveckla och koordinera processerna så att gemensamma planeringsoch beslutsunderlag tillgängliggörs. Underlaget ska kunna användas i många olika sammanhang t.ex. vid beslut rörande planering, fastighetsbildning eller bygglov. Detta kommer att förenkla för såväl den enskilde medborgaren och företag som för kommuner och myndigheter. Genom att kommunerna och statliga myndigheter använder samma geodata, inklusive kartbild och tillhörande registerinformation, får de därigenom ett bättre planeringsverktyg och rättssäkrare underlag för sina beslut. Onödigt dubbelarbete inom insamling, lagring och tillhandahållande av information ska på sikt heller inte förekomma. Projektet handlar såväl om tekniska frågor t.ex. att åstadkomma enhetliga beskrivningar av information, organisera data och skapa webbaserade tjänster - som att lösa juridiska och finansiella frågor. 5.4 Aktiviteter som är identifierade men inte påbörjade Bygga och utveckla fastighet Det ligger en stor rationaliseringspotential i att ta fram en sammanhållen process för fysisk detaljplanering, fastighetsbildning, bygglov, lagfart, inteckning och fastighetsinskrivning. Detta berör såväl centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner som enskilda fastighetsägare, exploatörer och fastighetsförvaltare. Arbete inom detta område har inletts mellan Boverket och Lantmäteriet. Nästa steg blir att mer i detalj planera fortsatta insatser i samverkan med huvudintressenterna, främst SKL, kommunerna, länsstyrelserna samt företrädare för bygg- och fastighetsbranschen och företrädare för bankoch kreditmarknaden. Mina ärenden För att underlätta för den enskilde medborgaren att få en överblick över vad som sker inom offentlig förvaltning behövs det bastjänster för publikation av pågående ärenden. Som fastighetsägare bör man kunna ta del av information om alla pågående ärenden som rör min specifika fastighet,

17 L a n t m ä t e r i e t oavsett om det rör bygglov, fastighetsbildning, fastighetsinskrivning, kommunal planering, infrastrukturbyggande eller nya naturvårdsobjekt. Från denna ärendeöversikt ska man sedan kunna slussas vidare till de enskilda ärendena för att kunna ta del av information och aktivt kunna delta i beslutsprocessen. Avsikten med Mina ärenden är således att ta fram en generell lösning där bl.a. tjänsten Mina ärenden applikation för fastighetsbildning, som beskrivits under avsnitt 5.3, kan ingå. Lantmäteriet är berett att medverka i det fortsatta arbetet med en sådan generell lösning och att skapa applikationer för de ärendetyper som Lantmäteriet svarar för. Samrådsportal Det finns behov av att utveckla en gemensam ingång för flera myndigheter och kommuner där de säkert och enkelt kan utbyta information för sin egen handläggning och tillföra underlag för beslutsfattande hos andra myndigheter. Grundprincipen bör vara registrering vid källan och att undvika onödigt överförande av uppgifter mellan myndigheter, till exempel beslut om strandskyddsdispens. Köpa, äga och sälja fastighet Elektronisk ansökan i fastighetsärenden En elektronisk ansökan för alla typer av fastighetsärenden såsom till exempel ansökan om bygglov, lagfart, inskrivning och fastighetsbildning bör utvecklas. Utvecklingen bör baseras på en generell modell för hantering av förvaltningsärenden och den specifika utvecklingen måste ske i samverkan med de myndigheter och andra tunga intressenter i dessa processer, d.v.s. i första hand med Boverket, SKL, kommunerna och länsstyrelserna. Informationssamverkan med Skatteverket En effektivare hantering av bouppteckningar och registrering av gåvor rörande fastigheter kräver en utvecklad samverkan mellan Lantmäteriet och Skatteverket. Inskrivningsprocessen skulle underlättas och påskyndas om informationen fördes över per automatik, elektroniskt från Skatteverket direkt till Lantmäteriet. I dagsläget är dokumenten skannade och endast tillgängliga via Skatteverkets handläggningssystem. Förekomsten av bouppteckningar och gåvobrev inom äktenskapet finns redovisad på fil hos Skatteverket och kan aviseras till Lantmäteriet. Lantmäteriet har behov av att få tillgång (kopia) till dokumenten, och inte endast förekomsten. Ett alternativ är att Lantmäteriet får ett ansvar för att registrera gåvor av fastigheter. Detta skulle innebära att sökanden inte behöver vända sig till flera myndigheter. Ett problem i dagens hantering är också att det i gåvohandlingarna saknas bevittning av överlåtarens namnteckning när ansö-

18 L a n t m ä t e r i e t kan om lagfart kommer in till Lantmäteriet. Bevittnad namnteckning är däremot inte ett krav för registrering hos Skatteverket. För att en annan myndighet skall kunna få direktåtkomst till dessa dokument krävs en författningsändring, något som idag utgör ett hinder för att genomföra åtgärden. Informationssamverkan med Kronofogden och domstolarna Information från Kronofogdemyndigheten om till exempel utmätning borde överföras med automatik. Detta skulle kunna ske antingen genom informationsdelning med hjälp av en samrådsportal eller genom att Kronofogdemyndigheten registrerar sådana anteckningar vid källan och skickar en avisering online till Lantmäteriet för godkännande. Vi ser även fördelar med om domstolarnas beslut om kvarstad och väckta tvister kunde överföras per automatik. Detsamma gäller åklagarbeslut om att ta fastigheter i förvar. Elektronisk deklaration vid försäljning av fastighet Det skulle underlätta för medborgarna om fastighetsförsäljningar deklareras direkt vid försäljningen, varvid även eventuell reavinstskatt skulle betalas in direkt i anslutning till försäljningen och inte som nu i efterhand. Fördelarna med detta är att säljaren i direkt anslutning till försäljningen har aktuell information om försäljningen tillgänglig. Det skulle uppfattas som mer naturligt att betala skatten samtidigt som köpeskillingen tas emot och inte lång tid därefter. Som det är nu kan en försäljning ske i början av år 1. Försäljningen redovisas sedan i inkomstdeklarationen i början av maj år 2, varefter ett slutskattebesked erhålls med bl.a. uppgift om vilket belopp som ska betalas för skatten på reavinsten. Eftersom tidsrymden mellan försäljningen och betalningstillfället blir så lång finns bl.a. risk för att betalningsförmågan har minskat. Under denna tidsrymd kan ny bostad ha förvärvats och skatten på vinsten av fastighetsförsäljningen kanske har fallit i glömska. Med detta förslag, som dock kräver lagändring, erhåller dessutom staten skatteintäkter i ett tidigare skede. Söka, hitta och använda geografisk information och fastighetsinformation Åtkomst till samfällighetsföreningsregistret (SFR) i verksamt.se Inom ramen för e-samverkan mellan Lantmäteriet och Bolagsverket pågår arbete med att utveckla kopplingarna mellan samfällighetsregistret (SFR) och verksamt.se. Arbetet bedrivs i tre steg: 1. I verksamt.se tas in information om SFR som företagsform med länkar till lantmateriet.se för ytterligare information. Detta arbete är på gång och genomförs inom kort.

19 L a n t m ä t e r i e t Information från SFR förmedlas av Bolagsverket genom verksamt.se. Detta genomförs när formerna för hur kopplingen mellan SFR och verksamt.se har klarats ut mer i detalj. 3. En tjänst skapas som gör det möjligt för styrelseledamöter i samfällighetsföreningar att själva ajourhålla sina uppgifter i SFR via verksamt.se. Denna insats är beroende av lagändring, bl.a. rörande möjlighet att nyttja personnummer i SFR, och kommer därför att behöva genomföras senare. Mitt fastighetskonto Lantmäteriets verksamheter täcker många områden inom området geografisk information och fastighetsinformation. Verksamheterna riktas till den breda allmänheten, näringsliv och offentlig sektor. Som kundgrupp är annars fastighetsägare den största målgruppen för all service och de tjänster som Lantmäteriet ger. Utbudet är dock inte samlat och anpassat för kunders samlade behov. Det är snarare mer fragmenterat och anpassat för mycket specifika behov. Med syfte att på ett sammanhållet och kundbehovrelaterat sätt ge en enkel och lätt tillgänglig service som svarar mot kundens livshändelse att äga fastighet avser Lantmäteriet att utveckla Mitt fastighetskonto. Tanken med Mitt fastighetskonto är att ge fastighetsägare tillgång till en mängd tjänster som stödjer fastighetsägandet oavsett i vilken fas eller situation som detta utövas. Exempel på tjänster som enkelt och samlat skulle kunna erbjudas efter inloggning är information om fastighet, information om pantbrev och pantbrevshavare, kartor av olika slag, kontakt och frågor till Lantmäteriet, ärendeöversikt med status i ärenden, ansökan om fastighetsbildning, samråd, ansökan om inskrivning, rättning, notiser och underrättelser, betalningar och tillgång till digitala arkiv för fastigheten. 6 Måluppfyllelse Lantmäteriet arbetar för att åstadkomma en nära och konkret samverkan i utvecklingen med intressenterna inom utvecklingsområdet. Om arbetet ska lyckas krävs att intressenterna tillsammans kommer överens om vad som ska göras och hur det ska genomföras. De ska också vara beredda att avsätta de resurser som krävs för ett lyckat resultat, något som många redan ställt sig positiva till. Intressentsamverkan kommer att fortsätta dels i form av workshops, dels genom fortsättning av påbörjande aktiviteter tillsammans med Boverket, SKL, kommunerna m.fl. samt initiering av nya projekt för att driva och genomföra konkreta utvecklingsinsatser. Förbättringsinsatser av de nyckelprocesser som beskrivits i kap 5 kommer att innebära fördelar för såväl den enskilde som samhället i sin helhet.

20 L a n t m ä t e r i e t Förutsättningar och hinder För att genomföra de insatser som föreslås ovan bör bl.a. följande ofta redan pågående insatser fullföljas: Lägga fast ett ramverk en interoperabilitetsarkitektur för svensk e-förvaltning. Etablera infrastrukturella tjänster såsom e-legitimation, e-fullmakter, objekttypskatalog och tjänstekatalog. Peka ut tydliga informationsansvariga inom geodataområdet (vilket också omfattar fastighetsinformation). Ta fram myndighetsgemensamma beskrivningar av sammanhängande processer och koppling till behövd information. Skapa informationsstandard för den information som behövs i processer berörande geografisk information och fastighetsinformation, inklusive byggprocessen. Utveckla enhetliga principer för hantering av upphovsrättsliga frågor och ersättningsfrågor mellan parter. Utforma samordnad hantering av arkivering av elektroniska dokument inom staten och kommunerna. Utforma vägledningar som stöd för arbete i en digitalt samverkande miljö. Etablera nya arbetssätt genom en riktad massiv informationsoch utbildningsinsats. Upprätta specifikationer för de olika applikationerna. En kritisk framgångsfaktor är också att såväl chefer som medarbetare har nödvändiga kunskaper, ser nyttorna av förändrade arbetssätt och förmåga att prioritera viktiga insatser. 7.1 Juridiska Regelverk för informationsförsörjning av offentlig information Ett generellt problem är att det inte finns ett myndighetsgemensamt regelverk för informationsförsörjning av offentlig information. Ett sådant regelverk skulle också behöva kompletteras med en gemensam ingång för att söka rätt på offentlig information presenterad på ett enhetligt och enkelt sätt. Användaren skulle därmed få enhetlig information om villkor för användning och eventuella avgifter. Utgångspunkten bör vara att offentlig information huvudsakligen tillhandahålls genom e-tjänster. På så sätt får vi ett aktivt, rättssäkert, effektivt och enhetligt tillhandahållande av offentlig information.

21 L a n t m ä t e r i e t Informationen bör vara synlig så att alla användare vet vilken information som finns och vilken kvalitet som informationen har. Detta förutsätter att myndigheter får ett tydligt utpekat informationsansvar avseende den information som myndigheten skapar och samlar in. En gemensam infrastruktur för offentlig information skulle skapa goda förutsättningar för vidareförädling av offentlig information. Genom en gemensam infrastruktur för offentlig information bör även följande införas. En gemensam termlista Harmoniserade licensvillkor Vägledningar avseende t.ex. användning av open source, lagring av data (utanför EU/EES), molntjänster osv. Ensad reglering avseende avgifter för offentlig information Harmoniserad tolkning av PUL. Samordnade regelverk för att underlätta vissa processer För att underlätta vissa processer behöver regelverken samordnas. Detta gäller t.ex. för att skapa möjlighet att lämna in en samordnad ansökan avseende olika åtgärder eller tillstånd berörande en fastighet såsom bygglov, fastighetsbildning, lagfart och fastighetsinteckning. Hantering av digitala fullmakter I alla processer som rör fastighetsinskrivning och fastighetsbildning berörs personinformation. Ofta är personerna företrädda av ombud genom fullmakt. Vanligt är t.ex. att fastighetsmäklare hanterar ansökan om lagfart. En tillämpning av digitala fullmakter inom fastighetsområdet kan komma att kräva lagändring. Ett hinder för åtkomst till samfällighetsföreningsregistret (SFR) i verksamt.se Genom åtkomst till SFR i verksamt.se skulle ledamöter i samfällighetsföreningars styrelser och föreningarnas firmatecknare kunna gå in i SFR och göra uppgiftsändringar om föreningen. En förutsättning för detta är att uppgiftslämnaren säkert kan identifieras genom e-legitimation för att säkerställa att personen är behörig att göra ändringen. För att möjliggöra detta krävs tillgång till personnummer på de personer som är behöriga att på föreningens vägnar göra uppgiftsändringar. Av 5 förordningen (1993:1270) om förande av samfällighetsföreningsregister m.m. framgår vad registret ska innehålla för uppgifter. I fråga om personuppgifter framgår att SFR endast får innehålla uppgift om styrelsens medlemmar och en av länsstyrelsen förordnad ledamot eller syssloman med namn och postadress och firmatecknare om en sådan har utsetts. Lantmäteriet ser denna reglering som en begränsning av möjligheterna att föra in uppgift om personnummer i registret och därmed till möjligheterna att göra en identitetskontroll genom e-legitimation. Förordningen bör därför

22 L a n t m ä t e r i e t kompletteras med en möjlighet för Lantmäteriet att i registret även föra in uppgift om personnummer. Förutsättningar för utveckling av geodatasamverkan För att kunna uppnå en effektivare informationsförsörjning av geografisk information och fastighetsinformation genom utveckling av geodatasamverkan behövs bland annat följande. En myndighetsgemensam lösning för standardiserade licensvillkor och en avgiftsmodell vid upplåtelse av nyttjanderätt genom gemensamma nedladdningstjänster. Detta för att harmonisera och därmed förenkla tillhandahållandet av geografisk information och fastighetsinformation. Grundläggande definitioner av begrepp inom tjänstebaserat informationsutbyte och reglering av dessa i en ramförfattning. Detta för att harmonisera termer för att skapa bättre förutsättningar för utvecklingen av ett tjänstebaserat informationsutbyte. Generella myndighetsstyrande principer för ett skyldighetsbaserat elektroniskt informationsutbyte. Dessa principer bör utgå från en så kallad aktiv öppenhet som innebär att det finns rätt att få tillgång till information och en skyldighet för myndigheten att samla in och sprida information som är av allmänt intresse utan att det finns någon specifik begäran vid spridningstillfället. Avsaknad av en tydligare styrning av nämnda informationsutbyte är ett rättsligt hinder för en effektivare informationsförsörjning och medför en betungande uppgift för en samordnare av en samverkan kring informationsutbytet. Generella styrande principer för samverkan mellan myndigheter/organisationer som har offentliga uppgifter. Regeringen beslutar genom förordningar med instruktion för varje myndighet vilket sakområde som respektive myndighet ansvarar för. Myndigheternas befogenheter att handla och besluta begränsar sig till det anförtrodda sakområdet och de uppgifter som ingår i detta. Utanför detta område saknar myndigheten befogenheter. Avtalet för Geodatasamverkan bygger därför på att beslut fattas med konsensus, vilket kan innebära problem när ett stort antal myndigheter ingår i samverkan. Generella myndighetsstyrande principer för en finansiell samordning vid gemensamma tjänster. Förutsättningar för utökat tillgängliggörande av fastighetsinformation Fastighetsinformation utgör en grundläggande offentlig information som

23 L a n t m ä t e r i e t efterfrågas av såväl offentlig förvaltning som kommersiella och icke kommersiella privata aktörer. Exempelvis är uppgifter om adresser en viktig söknyckel i praktiskt taget alla system som används inom bl.a. räddningstjänst, polisverksamhet, post och distribution, folkbokföring, transportplanering, navigering, positionering och ärendehandläggning. Fastighetsbeteckningar är viktiga nycklar främst i digitala kartor, t.ex. fastighetskartan som kan användas som bakgrundsinformation. Det största problemet med lagen (2000:224) om fastighetsregister (fastighetsregisterlagen) är den uttömmande ändamålsbestämmelsen som hindrar att nya användningsområden, som är av intresse ur allmän synpunkt t.ex. forskning och utbildning, kan godkänns som ändamål för tillhandahållande. Nya användningsområden som vuxit och växer fram mer och mer rör kommunikationssektorn i vid mening, t.ex. transportplanering, telekommunikation, tredje generationens mobiltelefoni, uppbyggnad av databaser för positionering och navigering (t.ex. med GPS), övervakning av trafik och personer (socialtjänsten, sjukvården). Lantmäteriet kan inte lämna ut fastighetsinformation för många av dessa verksamheter, trots att detta skulle vara möjligt vid tillämpning av personuppgiftslagen. Fastighetsregisterlagen är i detta fall strängare än både offentlighets- och sekretesslagen och personuppgiftslagen. En översyn av fastighetsregisterlagen är en förutsättning för bland annat enklare tillgång i elektronisk form till sådan fastighetsinformation som är personuppgifter. 7.2 Finansiella Det faktum att myndigheter, som ju är finansierade på olika sätt, ofta måste ta betalt av varandra för att tillhandahålla information upplevs som ett hinder för ökad effektivitet. Inom geodataområdet har införts en avtalsbaserad modell för datadelning för att utifrån dagens förutsättningar så långt möjligt förenkla utbytet av data mellan offentliga organ. Ändå kan konstateras att hanteringen av överenskommelser, licensfrågor och betalningar blir relativt omständlig och kostsam, särskilt i relation till att marginalkostnaderna för själva tillhandahållandet av informationen blir allt lägre. På grund av de skiftande finansieringsformerna med allt från hel anslagsfinansiering till hel avgiftsfinansiering finns ingen självklar och enkel lösning på problemet, men det finns starka skäl att titta vidare på frågan. Även när det gäller finansieringen av förvaltningsgemensam utveckling finns anledning att göra en mer övergripande analys av de problem som nuvarande modell innebär och att överväga alternativa former. Inom ramen för nuvarande besluts- och finansieringsmodell för utvecklingsinsatser av myndighets- och sektorsövergripande karaktär är en kritisk framgångsfaktor att intressenterna tillsammans skapar tydliga

24 L a n t m ä t e r i e t visioner och mål och är beredda att avsätta nödvändiga resurser för att nå önskade resultat.

25 L a n t m ä t e r i e t Bilaga Gemensamt planerings- och beslutsunderlag 1 Beskrivning av utvecklingsinsats Utveckla och koordinera processerna, bl.a. genom att standardisera och samordna information från Lantmäteriet och kommunerna för att tillgängliggöra ett gemensamt planerings- och beslutsunderlag. 2 Syfte Genom att kommunerna och statliga myndigheter använder samma geodata, inklusive kartbild och tillhörande registerinformation, får de därigenom ett bättre planeringsverktyg och rättssäkrare underlag för sina beslut. Det kan gälla t.ex. för planering, fastighetsbildning eller bygglov. Onödigt dubbelarbete inom insamling, lagring och tillhandahållande av information ska på sikt heller inte förekomma. Projektet handlar såväl om tekniska frågor t.ex. att åstadkomma enhetliga beskrivningar av information, organisera data och skapa webbaserade tjänster - som att lösa juridiska och finansiella frågor. 3 Effektmål och indikatorer Målet med insatserna är att åstadkomma ökad tillgänglighet till information, enhetlig och harmoniserad information, ökad kvalitet och lägre kostnader. Effektmålen och indikatorerna kommer att preciseras under våren Produktmål Arbetet består av tre huvudinsatser: Avgränsa och beskriva informationen Lantmäteriet och kommunerna ska gemensamt avgränsa och på ett standardiserat sätt beskriva den information som ska ingå. Organisera information och skapa tjänster Lantmäteriet och kommunerna ska i samverkan svara för att information som motsvarar innehållet i specifikationerna kan tillhandahållas genom webbaserade tjänster. Verksamhetsmodell Skapa en verksamhetsmodell för organisation och finansiering samt lösa juridiska frågor. 5 Tidplan Programmet är flerårigt. Initieringsfasen beräknas bli klar i slutet av mars 2012.

26 L a n t m ä t e r i e t Organisation och resurser Arbetet bedrivs i programform med Lantmäteriet och SKL/kommunerna som parter. Lantmäteriet har avsatt ca 2,8 miljoner kr i budgeten för Budgetarbetet inom SKL pågår. Kommunerna står för sina egna kostnader. 7 Kompetensförsörjning Kommer att specificeras efter initieringsfasen. 8 Beroenden och projektrisker Beroenden finns till andra projekt och insatser. En stor utmaning är att hitta lösningar på juridiska och finansiella frågor så att landets samtliga kommuner ser fördelar av att delta i samverkan.

27 L a n t m ä t e r i e t Mina ärenden applikation för fastighetsbildning 1 Beskrivning av utvecklingsinsats En elektronisk dialogplats mellan sakägare och Lantmäteriet avseende fastighetsbildningsärenden skapas. Applikationen utgör ett underlag för en fortsatt utveckling av Mina ärenden inom fastighetsområdet. 2 Syfte Avsikten är att åstadkomma en förenklad och snabbare kommunikation mellan sakägare och Lantmäteriet. 3 Effektmål och indikatorer Sänkt kostnad och ökad service till kund. 4 Produktmål En webbportal för att kunna lämna in en elektronisk ansökan finns framtagen och är driftsatt. En webbportal för att kunderna ska kunna följa pågående förrättningsärenden finns framtagen och är driftsatt. Introduktionspaktet för användare är framtaget. 5 Tidplan Arbetet utförs under 2012 och Organisation och resurser Projekt inom Lantmäteriet, vilket uppskattas kosta cirka tkr. 7 Kompetensförsörjning Introduktionspaket för nya användare tas fram inom projektet. 8 Beroenden och projektrisker Andra utvecklingsinsatser prioriteras högre inom Lantmäteriet.

28 L a n t m ä t e r i e t Samrådsportal applikation för fastighetsbildning 1 Beskrivning av utvecklingsinsats Applikationen består av en dialogplats mellan samrådsmyndigheter i fastighetsbildningsärenden och utgör ett underlag för en fortsatt utveckling av Samrådsportalen. 2 Syfte Avsikten är att åstadkomma en förenklad och snabbare kommunikation mellan samrådsmyndigheter och Lantmäteriet. 3 Effektmål och indikatorer Sänkt kostnad och ökad service till kund. 4 Produktmål En webbportal för att kunna genomföra digitala samråd finns framtagen och är driftsatt. Introduktionspaktet för användare är framtaget. 5 Tidplan Arbetet utförs under 2012 och Organisation och resurser Projekt inom Lantmäteriet, vilket uppskattas kosta cirka tkr. 7 Kompetensförsörjning Introduktionspaket för nya användare tas fram inom projektet. 8 Beroenden och projektrisker Andra utvecklingsinsatser prioriteras högre inom Lantmäteriet.

29 L a n t m ä t e r i e t Effektivare planprocess 1 Beskrivning av utvecklingsinsats Att tillsammans med Boverket samarbeta kring metodutveckling, rådgivning och stöd inom det gemensamman ansvarsområdet för att uppnå visionen att Sverige år 2020 tillämpar ett regelverk för planerings- och genomförandeprocessen som av medborgare och sakägare upplevs som en sammanhållen process. 2 Syfte Avsikten är att utveckla och bidra till införandet av en för kommuner, länsstyrelser och Lantmäteriet gemensam process och informationsutbytesmodell för fysisk detaljplanering och fastighetsbildning. 3 Effektmål och indikatorer Målet är att Sverige år 2015 hanterar planläggning och plangenomföranden som en sammanhållen, effektiv och flexibel process. Ett antal indikatorer har formulerats inom programmet. Några av de viktigaste lyder: 4 Produktmål I hur många kommuner kan man få en heltäckande bild av planinformation? I hur stor utsträckning sker informationsutbytet i planärenden mellan kommun och länsstyrelse med hjälp av en e-tjänst? Hur många kommuner använder den gemensamma processen? Hur många kommuner erbjuder möjlighet att följa planprocessen genom en e-tjänst? Hur väl motsvarar de nyutbildades kompetens det behov som finns hos kommuner och övriga organisationer? Hur lång är genomströmningstiden för planer? Det gäller från ansökan till antagen plan liksom för olika moment och skeden i planprocessen. Det finns en gemensam syn på hur metodstöd ska samordnas på kort och lång sikt. Lantmäteriet och Boverket samverkar kring utveckling och framtagande av handledningar m.m. inom ramen för plan- och bygglagstiftningen, fastighetsbildningslagen och angränsande lagstiftning i syfte att effektivisera den sammanhållna processen kring planering och plangenomförande. Lantmäteriet och Boverket samverkar kring kompetensförsörjning inom ramen för ovan nämnd lagstiftning riktad till aktörerna i planerings- och

30 L a n t m ä t e r i e t genomförandeprocessen. Koppling till kompetenssatsning gällande ny plan- och bygglag ska särskilt beaktas. Lantmäteriet och Boverket ska samverka i att ta fram en framtidsbild med gemensamma mål för planerings- och genomförandeprocessen. Denna ska successivt utvecklas. Den digitala processen fungerar så att myndigheter utbyter överenskommen elektronisk information på ett standardiserat sätt och tillhandahåller gemensamma e-tjänster. Lantmäteriet och Boverket ska samverka i att utvärdera gemensamma arbeten som handledningar, kompetensutveckling och framtidsbild. 5 Tidplan Programmet, som är indelat i olika skeden, kommer att bedrivas fram t.o.m Organisation och resurser Boverket och Lantmäteriet har under årligen avsatt vardera ca tkr (för löner, resor, köpta tjänster m.m.). 7 Kompetensförsörjning Programmet ska tillsammans med berörda högskolor och universitet bedriva kompetensutveckling inom området. 8 Beroenden och projektrisker Programmets uppgift är att samordna aktiviteter och är därför beroende av att andra aktiviteter både inom Boverket och Lantmäteriet och inom andra organisationer som SKL, kommuner, länsstyrelser och programvaruleverantörer medverkar med att utföra vissa uppgifter. Avgörande för framgången är att programmets resultat kommer att accepteras av berörda beslutsfattare och användare.

31 L a n t m ä t e r i e t Elektronisk ansökan rörande fastighetsinskrivning 1 Beskrivning av utvecklingsinsats En applikation som stödjer elektroniskt upprättande och ingivande av ansökningar av inskrivningsärenden (lagfart och inteckning). 2 Syfte Att effektivisera ansökningsförfarandet för kunder, att förbättra kvaliteten i ansökningar och effektivisera fastighetsinskrivningen. 3 Effektmål och indikatorer Sänkta kostnader för tid, porto, brev hos kund och Lantmäteriet, minskat antal ärenden som inte bifalls på grund av brister i ansökan eller bifogade handlingar. 4 Produktmål En webbapplikation för e-ansökan i fastighetsinskrivningsärenden. En tjänstgränssnittsapplikation (maskin-maskin) för e-ansökan i fastighetsinskrivningsärenden. 5 Tidplan Beroende till att kunder ansluter och använder produkten samtidigt som det idag är svårt att bedöma i vilken takt anslutning och användning utvecklas. 6 Organisation och resurser Projekt inom Lantmäteriet, vilket uppskattas kosta cirka 7000 tkr. 7 Kompetensförsörjning Täta kundkontakter samt organisation för kundsupport och administration. 8 Beroenden och projektrisker Beroende att kunder ansluter och använder produkten samtidigt som det idag är svårt att bedöma i vilken takt anslutning och användning utvecklas.

32 L a n t m ä t e r i e t Utvecklad geodatasamverkan 1. Beskrivning av utvecklingsinsats Insatsen består av tre huvuddelar: a) Uppdatering av den nationella geodatastrategin. b) Förenklat och effektiviserat tillhandahållande av geodata. c) Översyn av affärs- och samverkansmodellen. Inom ramen för Lantmäteriets uppdrag som geodatasamordnare kommer, utöver vad som angivits ovan, även fortsatt arbete och utveckling av infrastrukturen för geodata att drivas i syfte att möta kraven enligt EUdirektivet Inspire (Europaparlamentets och Rådets direktiv 2007/2/EG, av den 14 mars 2007, om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire)). Det finns ett behov av ökad samordning mellan myndigheter för att bland annat att ta fram tjänster, spara resurser och för att få tillgång till kompetens. Kommunerna kommer under de närmaste åren att bli involverade i genomförandet av Inspire, antingen som informationsansvariga eller som leverantörer av information i någon form, till informationsansvariga organisationer. Därför finns ett stort behov av att redan nu starta förberedelser för att hantera Sveriges 290 kommuner. Genom Geodatarådets och SIS/Stanlis gemensamma handlingsprogram och samarbete rörande webbkartografi kommer myndigheterna successivt skapa tjänster som är mer enhetliga vid sampresentation. Därigenom blir tjänsterna mer användbara och interoperabla för de olika användarna. Det är en förutsättning för ett effektivare samarbete både mellan offentliga verksamheter och i samspel med allmänhet och företag. Genomförandet av FoU-handlingsprogram och framtagande av handlingsprogram för utbildning är en viktig del i uppbyggnaden av en infrastruktur för geodata. Syftet med handlingsprogrammet är att bidra till ökad samverkan mellan universitet, offentliga organ och näringsliv samt att åstadkomma ett forskningsprogram inom geodataområdet. Samarbete med olika forskningsorgan är ett värdefullt inslag i vidareutvecklingen av infrastrukturen för geodata och för att kunna möta kraven enligt Inspire. Framför allt med hänsyn till den tekniska utvecklingen är det angeläget att ta del av den expertis och den forskning som görs inom relevanta områden. 2 Syfte a) Uppdatering av den nationella geodatastrategin Syftet med revideringen är främst att tydliggöra strategiska mål och riktning för fortsättningen.

33 L a n t m ä t e r i e t b) Förenklat och effektiviserat tillhandahållande av geodata Fortsatt utveckling av den tekniska infrastrukturen och geodataportalen: Syftet är att tillmötesgå kraven enligt Inspire, göra portalen mer användarvänlig och öka funktionaliteten på portalen. Enklare och tydligare användningsvillkor för geodataprodukter: Lantmäteriet avser att, tillsammans med parterna i geodatasamverkan, under 2012, bland annat ytterligare förenkla och förbättra de harmoniserade licensvillkor som tillämpas vid tillhandahållande av geodata. Syftet med justeringen är att ytterligare förenkla och ensa licensvillkoren samt tillämpningen av desamma och lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Tjänstekonceptet behöver förklaras, utvecklas och införas. Tjänstekonceptet innebär både att nya e-tjänster tas fram och att processer förändras för att bli mer kostnadseffektiva. Tjänstekonceptet bygger på tjänster som är väl avgränsade vad gäller funktionalitet och innehåll. Tjänsterna bygger på kända standarder (SOAP, GML) och kan nyttjas individuellt eller sammansatt för att bygga upp en process. Fördelen med avgränsade tjänster är att de kan återanvändas i olika processer. c) Översyn av affärs- och samverkansmodellen Affärsmodellen reglerar användning av geodata mellan parter i geodatasamverkan samt principer för slutanvändares och vidareförädlares användning av geodata från parter i geodatasamverkan. Modellen bestämmer också principerna för årsavgiften för att delta i geodatasamverkan. Syftet med översynen är att åstadkomma en ökad användning av geodata och få en minskad kostnad för hantering av geodata för parterna. Den nuvarande samverkansmodellen med partssammanträden och konsensusbeslut är ineffektiv, omständlig och byråkratisk. Lantmäteriet vill därför, tillsammans med parterna, utröna om det finns möjligheter till en mer flexibel och effektiv samverkanslösning. 3 Effektmål och indikatorer Generella effekter av samarbetet med att bygga och förvalta infrastrukturen för geodata är effektivisering, erfarenhetsutbyte och att myndigheter får enklare tillgång till aktuella geodata. Infrastrukturen för geodata är en viktig del i den svenska e-förvaltningen och den möjliggör för aktörer att få enklare tillgång till aktuella geodata för att kunna utveckla e-tjänster. a) Uppdatering av den nationella geodatastrategin

34 L a n t m ä t e r i e t Genom en tydlig strategi med tillhörande handlingsplaner skapas förutsättningar för en tydlig och effektivare utveckling av infrastrukturen för geodata. b) Förenklat och effektiviserat tillhandahållande av geodata Genom att kontinuerligt utveckla infrastrukturen och geodataportalen blir det enklare att tillhandahålla geodata och att söka, hitta, analysera och på olika sätt dra nytta av geodata i sin verksamhet. Genom att användare (allmänheten, företag, myndigheter med flera) av geodata får enklare, enhetligare och tydligare villkor med avseende på rätten att använda av geodata, skapas goda förutsättningar för att öka och bredda användningen av geodata. Att tjänstekonceptet införs kommer att innebära att mer användbara e- tjänster tas fram och processerna för att hantera geodata blir mer kostnadseffektiva. Information kommer inte behöver dubbellagras och förvaltas i samma utsträckning, den mest aktuella informationen kommer att nyttjas i högre utsträckning samt behoven av investering i kompetens och system för användning/hantering av geodata kommer troligen att minska. c) Översyn av affärs- och samverkansmodellen Genom en eventuell justering av nuvarande modell kan de olika fördelarna med geodatasamverkan för de deltagande myndigheterna bli fler och/eller mer omfattande. Myndigheterna kan således få mindre kostnader för hantering av avtal, mer geodata till en mindre kostnad och bättre och mer beslutsunderlag. 4 Produktmål a) Uppdatering av den nationella geodatastrategin En uppdaterad nationell geodatastrategi bestående av vision, mål, strategier och handlingsplaner, finns framtagen och kommunicerad till de informationsansvariga och parterna i geodatasamverkan. b) Utveckling av infrastrukturen för ett förenklat och effektiviserat tillhandahållande av geodata Förbättrat användargränssnitt och användarhandledningar, vidareutvecklade handledningar för metadatahantering och förbättrad funktionalitet i geodataportalen. Genom att användare (allmänheten, företag, myndigheter med flera) av geodata får enklare och mer enhetliga villkor med avseende på användning av geodata, skapas goda förutsättningar för att öka och bredda användningen av geodata.

35 L a n t m ä t e r i e t Licensvillkoren i samverkansavtalet för geodatasamverkan är justerade och användarvänliga versioner av licensvillkoren i samverkansavtalet är framtagna. Tjänstekonceptet är förklarat, utvecklat och infört samt att ett antal e- tjänster är framtagna. c) Översyn av den nuvarande affärs- och samverkansmodellen En justerad affärs- och samverkansmodell som bidrar till att öka användningen av geodata och minska kostnaden för hantering av geodata finns framtagen, beslutad och införd. 5 Tidplan Den nationella geodatastrategin går ut på att långsiktigt skapa en infrastruktur för geodata på nationell nivå som medför ökad samhällsnytta genom bättre tillgång till och enklare användning av geodata. Den nya versionen av strategin kommer att innehålla den uppdaterade tidplanen för utvecklingen av infrastrukturen. Tjänstekonceptet en viktig del av den uppdaterade versionen. Övrig utveckling av infrastrukturen för ett förenklat och effektiviserat tillhandahållande av geodata samt översyn av affärsmodell och samverkansmodell kommer att genomföras under år Organisation och resurser Organisationen för geodatasamverkan består av parter enligt samverkansavtalet för geodatasamverkan, Geodatarådet och Lantmäteriet. Geodatasamverkans högsta organ är partssammanträde där varje part i geodatasamverkan företräds av en representant.