Ledningssystem för Studenthälsan vid Umeå universitet
|
|
- Elisabeth Jonasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Umeå universitet, Umeå Rektor Regel Studentcentrum Sid 1 (11) Ledningssystem för Studenthälsan vid Umeå universitet
2 Sid 2 (11) Innehållsförteckning Förord...3 Verksamhetsidé och övergripande mål..4 Att säkra och utveckla kvaliteten 5 Ansvar 6 Arbetsformer och rutiner 8 Bemötande.8 Diagnostik, vård och behandling...8 Kompetens.8 Samverkan och samarbete 9 Riskanalys och avvikelsehantering..9 Försörjning och teknik 10 Dokumentation och spårbarhet.10 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring 11 Bilaga 1 Tillämpliga rutinbeskrivningar
3 Sid 3 (11) Förord Universitet och högskolor ska, enligt Högskoleförordningen 1 kap 11, ansvara för att studenterna har tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård, som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa. Högskolorna ska även ansvara för andra uppgifter av studiesocial karaktär som stöder studenterna i deras studiesituation, sörja för att studenterna i övrigt har en god studiemiljö och underlätta övergången till arbetslivet. Tillsynsmyndighet på detta område är Högskoleverket. Studenthälsans verksamhet regleras också av Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter. Tillsynsmyndighet gällande den patientinriktade verksamheten är Socialstyrelsen. Detta dokument följer i sin form Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvård (SOSFS 2005:12). Dessa föreskrifter skall tillämpas på den patientinriktade vården inom sådana verksamheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). De beskriver hur man på ett systematiskt sätt arbetar för att utveckla kvalitet och säkerhet utifrån verksamhetens inriktning och omfattning. Roller och ansvar liksom tillämpliga rutiner beskrivs också. Kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor står i fokus för verksamheten. För den icke patientinriktade hälso- och sjukvården gäller föreskrifterna i tillämpliga delar. För verksamheten i övrigt gäller Umeå universitets riktlinjer och policy. Verksamhetens huvudsakliga målgrupp är studenter vid Umeå Universitet och SLU i Umeå. Då föreliggande dokument beskriver en verksamhet som styrs av Hälso- och sjukvårdslagen benämns studenten vanligen som patient. Detta dokument med bilagor ska revideras före 1 mars varje år från 2012.
4 Sid 4 (11) Verksamhetsidé och övergripande mål I detta kapitel redogörs för Studenthälsans verksamhetsidé och övergripande mål. Syftet med verksamheten är att arbeta stöttande och förebyggande för att främja studentens hälsa under studietiden. Verksamhetsidé Studenthälsan ska arbeta för att främja studenters psykosociala och fysiska hälsa genom att med förebyggande arbete bedriva mottagningsverksamhet och utåtriktade insatser, genom konsultationer mot universitetets fakulteter/institutioner samt genom att utveckla samarbetsformer och nätverk såväl inom som utom universitetet. Studenthälsans syfte är att underlätta för studenten att med bibehållen hälsa fullfölja sina studier, att vara en expertfunktion och ett stöd i universitetets strävan att skapa en så bra studiemiljö som möjligt och att arbeta med helhetssyn på studenterna. Den gemensamma värdegrunden vid Studenthälsan är lösningsfokuserad, salutogen och holistiskd.v.s. vi fokuserar på lösningar och har ett helhetsperspektiv. Vi tror på individens resurser och fokuserar på det friska och fungerande. Genom medvetandegörande kommunikation vill vi att studenten ska hitta sina egna resurser och därigenom ges möjlighet att skapa positiva coping-strategier. Övergripande mål för verksamhetsområdet Verksamheten ska hålla hög kvalitet och service i bemötande, bedömningar och insatser. Vi strävar efter god tillgänglighet och hög kompetens. Verksamheten ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet och tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Insatserna ska, så långt det är möjligt, utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt och verksamheten ska vara ett komplement till sjukvården och andra samhälleliga resurser. Arbetsformerna för det förebyggande hälsoarbetet ska utgöras av individuella samtal, gruppverksamhet, seminarier, föreläsningar och andra utåtriktade aktiviteter med betoning på livsstilsfrågor för att främja hälsan. Målet för det psykosociala arbetet inom verksamheten är att stärka individers och gruppers möjligheter att hantera inre och yttre påfrestningar samt att arbeta för förändringar i den sociala miljön så att studenternas livssituation utvecklas gynnsamt. Verksamheten ska också bidra till att främja sexuell hälsa genom preventivmedelsrådgivning samt förebygga sexuellt överförbara sjukdomar genom testning och upplysningsverksamhet. Verksamheten ska arbeta aktivt för att hitta samverkanspartners inom och utom universitetet och bidra med sin expertkunskap genom att arbeta konsultativt mot institutioner. Verksamheten ska fortlöpande inhämta och dokumentera kunskap om studiesituationens påverkan på studentens hälsa och livsstil genom enkäter och undersökningar och omvärldsbevakning.
5 Sid 5 (11) Att säkra och utveckla kvaliteten I detta kapitel redogörs för de krav som ställs på hälso- och sjukvårdsverksamhet när det gäller att säkra och utveckla kvaliteten. Krav på ledningssystem För att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkerställa vårdens kvalitet skall vårdgivarna inrätta ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Ledningssystemet ska syfta till att förebygga vårdskador, vara anpassat till verksamhetens inriktning, storlek och omfattning och utgå ifrån syftet med verksamheten. Det ska vidare ha mätbara mål och dokumenterade rutiner för hur kvaliteten i verksamheten styrs och säkras mot dessa mål. Systemet ska säkerställa effektiv användning av tillgängliga resurser, säkerställa att det finns organisation och dokumenterade rutiner för effektiv kvalitetsgranskning, bygga på regelbundna uppföljningar och vara väl förankrat bland alla medarbetare i organisationen. Ledningssystemet ska utgöra ett stöd i det dagliga kvalitetsarbetet och även fungera som ett dokument för att ledning och övriga intressenter ska få insikt i verksamheten. Beskrivningen av ledningssystemet ska även fungera som ett stöd vid introduktion av nya medarbetare.
6 Sid 6 (11) Ansvar I detta kapitel beskrivs översiktligt det ansvar som vilar på olika aktörer inom Umeå universitet i allmänhet och Studenthälsan i synnerhet. En mer detaljerad beskrivning av arbetsformer och rutiner återfinns som bilaga. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso-och sjukvården (SOSFS 2005:12): 1 Vårdgivaren skall - fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt kontinuerligt följa upp och utvärdera målen - ge direktiv och säkerställa att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt med mål, organisation, rutiner, metoder och vårdprocesser som säkerställer kvaliteten, och - ge direktiv och säkerställa att ledningssystemet inom ansvarsområdet är så utformat att vårdprocesserna fungerar verksamhetsöverskridande. 2 Verksamhetschefen skall - inom ramen för vårdgivarens ledningssystem ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten - ansvara för att mål för verksamheten formuleras och för att dessa nås - ansvara för uppföljning och analys av verksamheten, så att åtgärder kan vidtas för att förbättra vården. 3 Hälso- och sjukvårdspersonalen skall inom ramen för verksamhetens ledningssystemkontinuerligt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom att delta i - framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder - risk- och avvikelsehantering, och - uppföljning av mål och resultat Vårdgivare Med vårdgivare avses fysisk eller juridisk person som bedriver hälso- och sjukvård. För hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs av staten representerar den myndighet, som har ansvaret för verksamheten. Vårdgivaren ansvarar för att verksamhetschefen har tillräcklig kompetens för uppgiften. Vårdgivaren ansvarar också för att verksamhetschefen ges möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter så att patientsäkerheten är tillfredsställande och vården vid enheten har god kvalitet.
7 Sid 7 (11) Vårdgivaren har enligt 28 HSL ansvar för att ledningen av verksamheten organiseras så att den tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Vårdgivare för Studenthälsans verksamhet är Umeå universitet. Vårdgivarens representant är chefen för Studentcentrum. Verksamhetschef Enligt 29 i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ska det där det bedrivs hälso- och sjukvård finnas någon som svarar för verksamheten. Med hälso- och sjukvård avses enligt 1 HSL åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Begreppet hälso- och sjukvård omfattar därför såväl de sjukdomsförebyggande åtgärderna som den egentliga sjukvården. Verksamhetschefen ska enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården och främjar kostnadseffektivitet. Enligt förordningen om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården skall verksamhetschefen dessutom svara för vissa administrativa uppgifter. Verksamhetschefen ansvarar för den löpande verksamheten inom sitt område och ser till att den fungerar på ett tillfredsställande sätt. Till verksamhetschefens uppgifter hör, förutom att tillgodose att det medicinska omhändertagandet av patienten motsvarar kraven på hög patientsäkerhet och god vård, att tillgodose att samverkan och samordning med andra enheter fungerar på ett för patienten tillfredsställande sätt. Vidare att det finns de direktiv och instruktioner som verksamheten kräver, att personalens kompetens upprätthålls genom adekvata vidareutbildningsinsatser m.m. Verksamhetschefen ska ansvara för frågor som gäller verksamhetens mål, kvalitet, säkerhet, policy, struktur, resultat och resursanvändning. Verksamhetschef för Studenthälsans verksamhet är chefen för Studenthälsan.
8 Sid 8 (11) Arbetsformer och rutiner I detta kapitel redogörs för arbetsformer och rutiner vid Studenthälsan avseende bemötande, metoder för diagnostik, vård och behandling, kompetens, samverkan och samarbete, riskanalys och avvikelsehantering, försörjning och teknik, dokumentation och spårbarhet och egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring. Hälso- och sjukvårdspersonal skall medverka till att de, av vårdgivaren, genom verksamhetschefen, angivna målen med verksamheten uppnås. Personalen ska också, genom ett systematiskt fortlöpande och dokumenterat kvalitetsutvecklingsarbete, delta i framtagande av rutiner och metoder, risk-och avvikelsehantering och uppföljning av mål och resultat. Alla medarbetare anställda vid Studenthälsan tillhör kategorin Hälso-och sjukvårdspersonal. Bemötande Ledningssystemet skall säkerställa bemötandet av patienter genom att det finns rutiner så att kvalitet och säkerhet i patientens vård och omhändertagande tillgodoses. Patienten och dennes närstående ska visas omtanke och respekt, oavsett ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnicitet, religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Patientens värdighet och integritet ska tillgodoses. Patienten och dennes närstående ska informeras och göras delaktiga om det inte finns hinder för detta. Förslag och klagomål från patienter och närstående ska tas om hand och beaktas. Information om hur patienten och andra intressenter kan komma i kontakt med verksamheten skall vara tydlig på vårdgivarens alla informationssidor. Diagnostik, vård och behandling Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för hur nya metoder för diagnostik, vård och behandling skall tas fram, provas ut och introduceras så att patientsäkerheten säkerställs. Vidare ska ledningssystemet säkerställa hur fastställda metoder skall tillämpas, kontinuerligt följas upp och vid behov revideras samt vilka åtgärder som skall vidtas när tillämpningen av metoderna behöver förändras och när inaktuella metoder skall identifieras och avvecklas. Kompetens Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner som tillgodoser att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgiften. Det ska också finnas rutiner som anger personalens ansvar och befogenheter och planer för personalens kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov. Alla medarbetare skall vara delaktiga i kvalitetsarbetet och rutinerna skall vara väl kända. Det ska avsättas tid för kvalitetsarbetet och personalen ska uppmuntras till att komma med förslag på förbättringar av rutiner. Avvikelserapporteringssystemet är ett led i förbättringsarbetet. Ansvar och befogenheter regleras av yrkeskompetensen hos varje medarbetare. Övriga mer allmänna ansvarsområden ska fördelas mellan medarbetarna. Det ska finnas dokumenterat hur dessa ansvarsområden är fördelade. Verksamhetens specifika rutiner vid nyanställning skall finnas dokumenterade och uppföljning ska göras regelbundet.
9 Sid 9 (11) Alla medarbetare med patientkontakt ska erbjudas möjlighet till kvalificerad handledning, detta är också ett kvalitetssäkringsinstrument som vidmakthåller och fördjupar behandlarens kompetens. Samverkan och samarbete Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner som klargör ansvaret för samarbetet kring och planeringen av vården av enskilda patienter vad avser t.ex. överföring av information om enskilda patienter. Det gäller också samverkan i vårdprocesserna inom och mellan yrkesgrupper, olika enheter, nivåer, verksamheter och ansvarsområden samt olika vårdgivare. Former för intern samverkan Samverkan mellan medarbetare med olika kompetens ska utvecklas när det främjar kvalitet och säkerhet. Uppföljning av samverkan ska göras regelbundet t.ex. kontroll av informationsöverföring. Samverkan med andra enheter/institutioner vid Umeå universitet ska utvecklas, dokumenteras och följas upp. Forum för intern samverkan och informationsspridning ska finnas organiserade och dokumenterade. Brister i informationsöverföring mellan verksamheter ska minimeras. Former för extern samverkan Samverkan med andra verksamheter ska dokumenteras och följas upp. Rutiner för samverkan ska finnas dokumenterade. Rutiner för inkommande och utgående remisser ska finnas. Uppföljning av samverkan skall regelbundet göras t.ex. kontroll av informationsöverföring. Brister i informationsöverföring mellan verksamheter ska minimeras. Riskanalys och avvikelsehantering Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för att identifiera, analysera och bedöma riskerna i verksamheten, åtgärda orsakerna till riskerna och göra en särskild riskbedömning vid väsentliga förändringar i verksamheten. Ledningssystemet skall också säkerställa att det finns rutiner för att anmäla till myndigheter i enlighet med gällande författningar. Vidare ska rutiner finnas för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt fastställa och åtgärda orsakerna och följa upp vidtagna åtgärders effekt. Ytterligare funktioner är att sammanställa och återföra negativa och positiva erfarenheter från avvikelsehanteringen till verksamhetens personal och andra berörda samt använda erfarenheterna från avvikelsehanteringen i det förebyggande riskhanteringsarbetet. Förslag och klagomål från patienter, närstående och personal ska tas till vara och beaktas. Vårdgivaren ska tillgodose att det finns rutiner för avvikelsehantering. Vårdgivaren ska anmäla till Socialstyrelsen när någon i samband med hälso- och sjukvård drabbas eller utsätts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom enl. Lex Maria. Verksamhetschefen svarar för anmälningsskyldighet enligt Lex Maria samt ser till att det finns rutiner vid enheten så att ansvarig underrättas om avvikelser som kan föranleda Lex Maria. Verksamhetschefen ser till att avvikelser följs upp i det lokala kvalitetsarbetet.
10 Sid 10 (11) Verksamhetschefen ansvarar för att rapportera till vårdgivaren om en patient, i samband med vård eller behandling, drabbas av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. Verksamhetschefen ska ha sådan inblick i verksamheten att hon kan göra adekvata bedömningar. Det ska ske en omgående uppföljning av alla inträffade avvikelser och eventuella förändringar i rutinerna för att förebygga ett återupprepande. Vid rapportering/information om tillbud kan det ske direkt till berörd medarbetare och/eller på arbetsplatsträff. Det är av stor vikt att personalen är införstådd med avvikelsesystemets syfte och att tid avsätts för att arbeta med kvalitetsarbetet. Försörjning och teknik Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för inköp av tjänster, produkter, försörjningssystem och informationssystem (t.ex. tele och data) från leverantörer som är bedömda och godkända. Ledningssystemet ska också garantera en säker användning och hantering av produkter, försörjningssystem och informationssystem. När det gäller inköp av produkter och tjänster gäller vårdgivarens Umeå universitets upphandlingspolicy. Mer information angående rutiner för inköp av produkter och tjänster Anställd / Upphandlingsenheten och Ekonomienheten. För all dokumentation av verksamheten används dokumentations- och verksamhetsprogrammet Profdoc Vision. Det bygger på användarlicenser med supportavtal för alla medarbetare och har outsoursad drift I detta dokument används också benämningen patientjournalprogram när det refereras till Profdoc. Dokumentation och spårbarhet Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för hur alla åtgärder som rör en viss patient skall kunna identifieras och spåras i dokumentationen. Det ska vidare finnas dokumentation av genomförda förbättringsåtgärder i verksamheten. Verksamhetschefen svarar för framtagande av informationssäkerhetspolicy samt för informationssäkerhetsarbetet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) Verksamhetschefen svarar även för att utforma rutiner för journalföring samt rutiner för hantering av patientuppgifter. Dokumentation All personal vid Studenthälsan som har patientkontakt är skyldig att föra patientjournal. Syftet med att föra journal är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. All dokumentation skall ske i verksamhets- och dokumentationsprogrammet Profdoc. Med patientjournal avses alla de handlingar och anteckningar som inkommer eller upprättas hos vårdgivaren och innehåller uppgifter om patientens tillstånd. Även handlingar innehållande åtgärder som genomförts eller planeras samt minnesanteckningar ingår i patientjournalen. Minnesanteckningar skall förvaras inlåsta och förstöras när anteckningen är införd i journalen. Även anonyma patienter skall journalföras.
11 Sid 11 (11) Spårbarhet Det webbanmälningssystem (Nyanmälan) som används för att säkra patientsäkerheten är utarbetat i samarbete med Enheten för IT-stöd och systemutveckling (ITS). Systemet innebär att patienten på ett säkert sätt kan komma i kontakt med verksamheten genom att systemet är krypterat och endast behörig personal har åtkomst till systemet. Genom överföring av inkomna patientuppgifter till dokumentations- och verksamhetsprogrammet, kan patienten identifieras och spåras genom hela vårdprocessen. Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för regelbunden uppföljning av verksamhetens resultat och för regelbunden granskning av metodernas, rutinernas och vårdprocessernas ändamålsenlighet och effektivitet att uppnå målen. Det ska också finnas rutiner för hur resultatet av granskningar skall dokumenteras och återföras till berörda och för att dokumentera genomförda förbättringsåtgärder. För detta ändamål ska en patientsäkerhetsberättelse upprättas av verksamhetschefen före 1 mars varje år. Berättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår. Av berättelsen ska framgå vad man gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. Dessutom ska också beskrivas hur och när man ska fullfölja de åtgärder som man inte kunnat göra omedelbart. Berättelsen ska innehålla en beskrivning av vilka resultat verksamheten har uppnått i sitt patientsäkerhetsarbete. Exempel på resultat kan vara att antalet fallskador eller vårdrelaterade infektioner har minskat, att vårdgivaren har förändrat rutiner så att de blir lättare att följa, att man skapat utbildnings- och träningsmöjligheter eller infört nya tekniska stödsystem.
SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merLedningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12
1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,
Läs merUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) Ledningssystem för skolpsykologverksamheten/skolpsykolog. Bilaga 3
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) 2010-03-01 Bilaga 3 Ledningssystem för skolpsykologverksamheten/skolpsykolog (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso-
Läs merLAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR
LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE
Läs merOm SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården OM SOSFS 2005:12
Om SOSFS 2005:12 Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården OH-version februari 2006 Kvalitet, patientsäkerhet och ledningssystem Introduktion
Läs merLedningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) 2010-03-01 Bilaga 2 Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso-
Läs merKvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Läs merDirektiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården
Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merRiktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Läs merRådsmöten och anhörigmöten hålls regelbundet på varje enhet. Boende/närstående erbjuds att delta i vårdplanering.
Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i Hälso- och sjukvården enligt SOSFS 2005:12(M) Enskede Årsta Vantör stadsdelsförvaltning BEMÖTANDE AV PATIENTER 4 kap 1 KRAV I FÖRFATTNING det finns rutiner
Läs merKVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Läs merBEMÖTANDE AV PATIENTER 4 kap 1
BEMÖTANDE AV PATIENTER 4 kap 1 KRAV/ MÅL GÄLLANDE RUTINER/ PROCESSER UPPFÖLJNING/ METOD ANSVAR det finns rutiner så att - patientens värdighet och integritet respekteras, - patienten och närstående visas
Läs merÖvergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merRiktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Läs merAnsvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )
1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan
Läs merRekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning
1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH
Läs merVårdgivarens utseende av verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan inom barn- och skolnämndens ansvarsområde
Barn- och skolförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (7) Kvalitet- och myndighetsavdelningen Anna Palm 046-359 61 94 anna.palm@lund.se Barn- och skolnämnden Vårdgivarens utseende av verksamhetschef för den medicinska
Läs merRutiner för f r samverkan
Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas
Läs merLedningssystem för god kvalitet
RIKTLINJE Ledningssystem för god kvalitet Dokumentet gäller för Socialnämnden och Äldrenämnden Dokumentets syfte och mål Säkerställa att medborgare inom socialnämnden och äldrenämndens ansvarsområden får
Läs merTIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Fastställd av socialnämnden 2012-01-25 2(14) Innehållsförteckning sid Kvalitetsarbetet
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Läs merMAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt
Läs merRutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård
Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav
Läs merChecklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.
Läs merRiktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem
1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen
Läs mer1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merVerksamhetschef avseende hälso- och sjukvård inom elevhälsan
Tjänsteskrivelse 1 (5) Utbildningskontoret Tor Andersson Klas Lind 2018-03-12 Dnr BIN 2016-46 Dnr BOU 2015-402 Bildningsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Verksamhetschef avseende hälso- och sjukvård inom
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så
Läs merRiktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2017 2018-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merInformationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor
Läs merLedningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården enligt SOSFS 2005:12(M)
Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården enligt SOSFS 2005:12(M) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund..sid. 1 2. Ansvar... sid 1 3. Krav på ledningssystem sid 2 4. Mål och inriktning...sid
Läs merHÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd
Läs merRutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merKvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
Läs merSOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
Läs merEn kort introduktion till kvalitetsledning. Björn-Erik Erlandsson SFMI bjorn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 43 30
En kort introduktion till kvalitetsledning Björn-Erik Erlandsson SFMI bjorn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 43 30 1 Kvalitetsledning Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och
Läs merLedningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården enligt SOSFS 2005:12. Kvalitetsledningssystem 2010/02/10 1
Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården enligt SOSFS 2005:12 Kvalitetsledningssystem 2010/02/10 1 Inledning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och socialstyrelsens allmänna
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Läs merBEMÖTANDE AV PATIENTER 4kap 1
BEMÖTANDE AV PATIENTER 4kap 1 KRAV I FÖRFATTNING finns rutiner så att - patientens värdighet och integritet respekteras. MAS riktliner för - inflyttning, vårdplanering, vård i livets slutskede. Vårdtagare
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB
Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens
Läs merLedningssystem för kvalitet i Socialtjänst
Ledningssystem för kvalitet i Vindelns kommun 2017 Fastställd av socialnämnden 2017-12-13 Ledningssystem för kvalitet i Sida 2(12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Ledningssystem för kvalitet
Läs merRiktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete -grundstruktur/ramverk enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Alingsås kommun Dokumenttyp: Styrande dokument Fastställt av: Fastställelsedatum: 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merSOSFS 2011:9 ersätter
SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning
Läs merNorrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Läs merPlan Ledningssystem för kvalitetsarbete
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för den psykologiska verksamheten vid Jobb Malmö
Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-04-01 Vår referens Helen Salmose Utredare Helen.Salmose@malmo.se Tjänsteskrivelse Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Läs merVv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun
2010-07-13 Vv 150/2010 Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun Innehållsförteckning Avvikelsehantering...3 Patientsäkerhetsterminolog...3 Hälso- och sjukvårdslagen...3 Lag om yrkesverksamhet på
Läs mer1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Kommunstyrelsen 2017-05-30, 105 Kommunstyrelsen
Läs merUtredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Sida 0 (8) 2018 Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Elevhälsans psykologiska insats 2017 Bromölla kommun
Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans psykologiska insats 2017 Bromölla kommun Bromölla 2018-02-28 Ronny Gunnarsson Psykolog med medicinskt ledningsansvar Inledning I Bromölla kommun finns en psykologtjänst
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Örkelljunga den 1:a Mars 2018 Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och strategier 4. Organisatoriskt
Läs merStöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.
Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
Läs merHur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09
Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla
Läs merAvvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget
RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst
Läs merHerman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO
Herman Pettersson Inspektör / Jurist Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO De viktigaste lagarna som berör medicinska insatsen Det går inte att välja vilka lagar som
Läs merPolicys. Vård och omsorg
LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Läs merRiktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete
Läs merPlan Ledningssystem för kvalitetsarbete
BESLUT Datum 2017-02-20 Sida 1 (2) Diarienummer 2016/SON0118 700 Anna Thuresson, 033-357301 Kommunstyrelsen Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden,
Läs merHKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING
1 (8) Antaget av äldreomsorgsnämnden 2016-10-25, 4, med ändring i vård- och omsorgsnämnden 2019-04-08, 9 Riktlinjer för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL) och
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9
SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2018-07-02 Reviderad senast 2020-07-02 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att godkänna lag på riktlinje.
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2019-01-07 Sida 1 (1) Diarienr IFN 2018/00754-1.3.2 Individ- och familjeförvaltningen Teresia Kjellgren Epost: teresia.kjellgren@vasteras.se Individ- och familjenämnden Riktlinje
Läs merSTORFORS KOMMUN. Bilaga 5 Kommunstyrelsen
STORFORS KOMMUN Bilaga 5 Kommunstyrelsen 2016-03-21 74 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheter som lyder under Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan
Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merDenna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är
Läs merL f} Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för socialförvaltningen i I<arlsborg KARLSBORGS KOMMUN
Bilaga 7, socialnämnden 2018-06-05 77 Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för socialförvaltningen i I
Läs merAtt arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun
Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun I kommunens hälso- och sjukvård enligt 18 HSL ställs stora krav på sjuksköterskans förmåga att arbeta självständigt. Hon/han ska planera
Läs merRutin för anmälan enl. Lex Maria
Dokumentnamn Lex Maria Kapitel Häls-och sjv DNR 2012/16 Ersätter DNR Utgåva 1 Utfärdad 2011-02-04 Datum för senaste ändring Utfärdare Christina Olsson Granskare Carola Svantesson Godkännare Christina Sandhal
Läs merRutin för avvikelsehantering
1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson
Läs merSOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet
Läs merBeskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen
Dnr: SN 64-2012/5 Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen Antagen av Socialnämnden 2014-03-26 Dokumentansvarig (tjänstetitel och namn) Förvaltningschef - Ingmar Ångman Dokumentnamn (samma som filnamn)
Läs merRiktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida
Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.
Läs merPatientsäkerhet. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012
Patientsäkerhet Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012 Thomas Brezicka, Regionläkare Patientsäkerhetsenheten/Västra Götalandsregionen 1 Hälso- och sjukvård Medicinska
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012
Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter
Läs merVård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan
Vård- och omsorgsnämnden Reviderad 17 december 2013 Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan Vård- och omsorgsnämndens ansvar Vård och omsorgsnämnden tillhandahåller tjänster bl.a. i form av
Läs merUtarbetad av P. Ludvigson Skapat datum
Socialförvaltningen Dokumentnamn Lex Maria; riktlinjer Fastställt av Socialnämnden Regelverk Verksamhet SoL, LSS Socialförvaltningen Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum 130829 Gäller fr.o.m. 130901
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för psykologer verksamma inom elevhälsan, bildningsförvaltningen Trelleborgs kommun 2016
1 (5) Datum Diarienummer 2017-03-01 BIN 2017/228 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708 817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Patientsäkerhetsberättelse för psykologer verksamma inom elevhälsan,
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för den psykologiska verksamheten vid elevhälsan
Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-03-31 Vår referens Helen Salmose Utredare Helen.Salmose@malmo.se Tjänsteskrivelse Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Läs merInformation om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren
Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs merRIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen
uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (6) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH : ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH Sjuksköterskor och
Läs merPM 2015:127 RVI (Dnr /2015)
PM 2015:127 RVI (Dnr 159-1175/2015) Förslag till föreskrifter om allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 1 september
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan i Trelleborgs kommun för 2016
1 (5) Datum Diarienummer 2017-03-01 BIN 2017/227 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708 817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan i
Läs mer