SJÖ LIV. De är guld på jobbmarknad Vill man vara säker på att ha jobb i framtiden är det sjön som gäller. Häng med till högskolans maskinutbildning.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SJÖ LIV. De är guld på jobbmarknad Vill man vara säker på att ha jobb i framtiden är det sjön som gäller. Häng med till högskolans maskinutbildning."

Transkript

1 KAPTEN JOHNNY LIGGER I TRÄNING SIDAN 5 SJÖ EN BILAGA FRÅN ÅLANDSTIDNINGEN 10 OKTOBER 2008 LIV EN BILAGA FRÅN UTBILDNING SIDORNA De är guld på jobbmarknad Vill man vara säker på att ha jobb i framtiden är det sjön som gäller. Häng med till högskolans maskinutbildning. HAMNARBETARNA SIDORNA Han sköter stadens guldko De syns inte alltid men är viktiga som få. Utan bra folk i hamnen skulle sjöfarten aldrig fungera. Vi hälsar på hos Tony Sindén. KRYSSNINGSTVÄTT SIDORNA 8 9 Till sjöss ska allt vara rent Sten Karlsson kanske inte är någon sjöman. Ändå lever han på den åländska färjindustrin. HAMNINKOMSTERNA SIDAN 16 Lever på taxfreetrafiken Hamndirektör Jan Sundström är ansvarig jätteintäkterna från passagerarfärjorna. FARTYGSINREDNING SIDORNA 4 5 Med känsla för paneler Aluwood med Kenneth Sundlöf är företaget som efter en modig nischning rönt framgång med designad aluminiumfaner. LÅNGLÄSNING SIDORNA Skräckfärd mot Buenos Aires VEM KÄNNER FOLK SOM JOBBAR TILL SJÖSS? ENKÄT PÅ SIDORNA 6, 17 OCH 23 Dagens kvartalsrapportmissbrukare har mycket att lära från sjöfarten. Jörgen Pettersson om vikten av att tänka framåt när tiderna hådnar. SIDAN 2.

2 2 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 10 OKTOBER 2008 Rederivärlden vet bättre än de flesta att företag byggs för att vara inte till nästa år, inte om fem år utan för alltid. När det gäller delar av finansvärlden verkar den insikten ha flugit ut genom samma håll som bonusarna flög in. Det är när havet ligger stilla som jobbet ska göras FÖRR I VÄRLDEN. Ute på oceanen. När det blev stiltje på havet åkte målfärgen och rostskraporna fram. Istället för att slå dank i väntan på nästa vindpust ägnade sig sjöfolket ombord på segelfartygen att göra sig redo. Alla visste att lugnet är tillfälligt och att vinden snart skulle återvända. Den kunskapen är värdefull att bära med sig nu när marknader faller och börskurser dyker. Det gäller att hitta fundamentala sanningar och ägna kraft åt att förändra sådant man kan förändra. Inte gnälla på sådant man inte kan göra något åt. Dagens kvartalsrapportsmissbrukare har mycket att lära från sjöfarten. Inom shippingen går det förvisso att göra snabba klipp men det händer de facto extremt sällan. Så gott som alla i dag verksamma rederier på Åland har ett långt förflutet. De har sakta men säkert vuxit av för det mesta egen kraft. Till skillnad mot den allt snabbare och allt mer riskbenägna finansvärlden har det hårda och gedigna arbetet gjort skillnad. Rederivärlden vet bättre än de flesta att företag byggs för att vara inte till nästa år, inte om fem år utan för alltid. När det gäller delar av finansvärlden verkar den insikten ha flugit ut genom samma håll som bonusarna flög in. DILEMMAT MED DET som nu utspelar sig i världen är att ingen går säker. När marknader förlorar värde är alla med och betalar. På ett eller annat sätt. En aktiekrasch drabbar på sikt inte bara riskvilliga finansnissar. Ringverkningarna blir många fler. Vi står just nu inför en lågkonjunktur som får effekt även på Åland, även för den annars rätt trögstyrda sjöfarten. Hur stora är omöjligt att spå, men nödvändigt att försöka. Den så kallade finanskrisen får världsekonomin att stanna upp. Liksom på havet med segelfartygen betyder det om inte stiltje så i vart fall lugnare vatten under överskådlig tid. Under den tiden gäller det att rusta för den högkonjunktur som om något år dyker upp lika säkert som passadvindarna. När ekonomin bromsar uppstår en lågkonjunktur, folk köper mindre grejer. Det är ett betydligt större problem än att aktiespekulanter blivit kvar med svarte Petter. På Åland finns dock ingen större tillverkningsindustri när det gäller de så kallade sällan-köps-varorna. Där klarar vi oss bra. VÄRRE BLIR DET om den så kallade besöksnäringen krisar. Åland måste till varje pris upprätthålla lyskraften för att fortsättningsvis locka alla de tals turister som varje år kommer hit sjövägen. En lågkonjunktur kan få svåra konsekvenser för ett besöksberoende landskap. När folk slutar köpa varor är det färre produkter som forslas över havet. Bildäcken blir tommare. Om lågkonjunkturen slår mot folks arbeten förlorar de möjligheten att resa vilket ger färre passagerare till färjorna och kryssningsfartygen. Om folk slutar resa blir det stora hål i de turistanläggningar som byggts upp på landbacken. Om folk stannar hemma i Mälardalen istället för att resa till Åland betyder det bortfall i den åländska dagligvaruhandeln. Köpkraften försvinner. En lågkonjunktur slår också mot företag som drar ner på exempelvis personutbildning och konferensresor. Det slår såklart både mot kryssningsfartygen och landbacken. Det kan betyda att timingen för Alandica kultur & kongress inte är riktigt optimal, för att uttrycka det försiktigt. Och slutligen. En lågkonjunktur (och en artikel som denna som kan uppfattas som skrämmande) gör att folk i gemen väljer att hålla hårdare plånboken. För säkerhets skull. SOM OM INTE själva lågkonjunkturen när den väl är över oss vore nog har Åland också ett annat reellt bekymmer. Den allt svagare svenska kronan. Det är lätt att begripa svenskarnas dilemma. För ett år sedan kostade en euro 9 kronor. I dag är den snart uppe i 10. Kronan har aldrig varit svagare mot euron än i dag. Om Åland förr om åren ansetts dyrt, är det inget mot vad som händer nästa sommar. Då ska ni få se på prischocker. Vilket i förlängningen ytterligare avskräcker besökare. VAD ÄR DET DÅ som måste göras? För hur det än är med konjunkturen ska livet fortsätta och samhället utvecklas. Det är nu vi likt sjömännen i stiltje måste dra upp strategierna för framtiden. Men för att det ska ske behöver det finnas en kapten och/eller redare som ser till att besättningen rustar istället för spela läpp, fånga albatrosser och räkna stjärnor. Var är kaptenen? Vem manar till handling? Var är analysen av det som vi står inför? Kanske borde en organisation som Åsub ordna en prognos mot bakgrund av det som just nu sker i världen. Vad det kan få för återverkningar för mikrosamhället Åland. Kanske landskapsregeringen borde vara tydligare i sina signaler mot näringsliv och befolkning. Vilka instrument finns i lådan för att mildra smällen? Är farhågorna rentav överdrivna? Det börjar bli dags att visa vart man vill gå inte nästa år, inte om fem år utan mot framtiden. DET OM DET. Den här tidningen som du håller i är en tidning om den näring som mer än något annat ser till att Åland flyter. Vi har frågar ålänningarna hur många de känner som på något sätt får sin utkomst från sjön. Vi vet alla att procentuellt sett utgör sjöfarten kanske 2/3-delar av Ålands BNP. Men det är siffror. Vår enkät visar hur det ser ut i verkligheten. Svaren är kanske inte överraskande men ändå imponerande. Vi har också hälsat på hos maskineleverna som inom några år kommer att kunna välja och vraka mellan jobben. Och så har vi besökt firmorna som inte själva är ute på farlederna men som ändå lever gott tack vare shippingen. Till sist: som alltid har vi bett sjökapten Ole Lundberg att på sitt kännspaka sätt berätta en story från det verkliga sjölivet. Den här gången handlar det om Atlas. Det var andra tider det och det står fullständigt klart. Hade den besättningen slarvat med underhållet är det inte säkert att Torbjörn Sundblom hade skrivit sina uppskattade Fisk & Sjö-krönikor i Ålandstidningen i dag. Trevlig läsning! JÖRGEN PETTERSSON alandstidningen.ax tel 26640

3 FREDAG 10 OKTOBER 2008 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 3 Våren är ny tid för Sjöfartens dag Förändringens vindar blåser för Sjöfartens dag. Ny plats, ny tid och mera miljö möter besökarna i vår. De sju senaste åren har Sjöfartens dag arrangerats när båten dras upp ur sjön. Nu får båtfolket tänka om. Torsdagen den 2 april är det dags att besöka Alandica kultur och kongress för Sjöfartens dag. Ungefär samtidigt som båten rustas för en ny säsong. Det är alltid roligt med ny lokal som ger större möjligheter. Vi kan ha parallella föreläsningar, säger Eva Mikkola- Karlström. Vi har kört evenemanget flera år nu och behöver en nytändning. Sjö plus teknik Hon hoppas på flera besökare utifrån, både skolelever och branschfolk. Vi hoppas på flera utställare. Främst är det en rekryteringsmässa för rederier. Men vi vill även ha in till exempel teknikföretag. På programmet finns bland Främst är det en rekryteringsmässa för rederier. Men vi vill även ha in teknikföretag. Eva Mikkola-Karlström. Eva Mikkola-Karlström. annat ett sjöfartspolitiskt seminarium och i vår kommer det att vara betoning på miljön under dagen. Det är ett aktuellt ämne och alla är intresserade av det, säger Mikkola-Karlström. Nu söker arrangörerna flitigt efter en känd föreläsare som har något nytt att tillföra Sjöfartens dag. Vi vill gärna ha tips på någon som är bra. Söker kompetent personal Alandia bolagen är i vanlig ordning en stor del av Sjöfartens dag. Det fungerar bra att arrangera på våren. Nu kan vi förnya oss lite och har extra tid att förbereda, säger Leif Nordlund. Sjöförsäkringsseminariet brukar locka många åhörare. Besättningskvalitét är temat i vår. Det är lite oroande med mycket olyckor och incidenter. En global trend är att det tyvärr är svårt att få erfaren och kompetent besättning, säger Leif Nordlund. TEXT: MARIKA JOHANSSON SJÖ LIV EN BILAGA FRÅN ÅLANDSTIDNINGEN FREDAGEN DEN 10 OKTOBER 2008 REDAKTÖR: JÖRGEN PETTERSSON. TEXT: FOTO: FORM: JESSICA PETTERSSON. ANSVARIG UTGIVARE: NIKLAS LAMPI. AMANDA VALKONEN, CHRISTER CARLSSON, FREDRIK GUSTAFSSON, MARIKA JOHANSSON, MATILDA ANDERSSON. ALEXANDRA BOMAN, DANIEL ERIKSSON, JACOB SAURÉN, SEBBA SÖDERGÅRD. TRYCK: TIDNINGSTRYCKARNA PÅ ÅLAND.

4 4 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 10 OKTOBER 2008 Från Möckelö mot Du lutar dig mot den i hytten, du drar med handen längs den i fartygets trapphus. Jag pratar inredning. Brandtålig inredning i aluminium som tillverkas på Åland och finns på flera färjor runt om i världen. Aluminium och trä är en fantastisk kombination, säger Aluwoods vd Kenneth Sundlöf. Man kan kanske inte säga att Aluwoods väg har varit spikrak sedan de 1949 slog upp dörrarna, då som Inredningssnickeriet. Då var det fönster och köksinredningar som var huvudproduktionen. Det ändrades sedermera till restauranginredningar som blev till inredningar i alla möjliga offentliga miljöer och i början av 90-talet kom aluminiumet in i bilden. När vi började med publika miljöer kom vi i kontakt med brandlagarna, säger Kenneth Sundlöf som förklaring till att aluminiumet kom in i bilden. Tidigare hade man byggt inredningen med ett trä- och gipsbaserat material som var tyngre att arbeta med och dessutom inte lika brandtåligt. De skivorna vägde 15 kilo kvadraten medan aluminiumskivorna väger fem kilo kvadraten och dessutom är mycket enklare att forma. Aluminium och trä är en fantastisk kombination byttes namnet till Aluwood och i dag är det så gott som enbart inredning med aluminium som bas som tillverkas. Började i fartygsbranschen Den allra första aluminiumprodukten var en halvmåneformad fanérbeklädd aluminiumribba. Den användes i SE-bankens kontor i Rissne, utanför Stockholm. De ville ha en inredning med träribbor men det fungerade inte ur brandsäkerhetssynpunkt. Ganska strax därefter, i början av 90-talet, fick företaget kontakt med varvet i Helsingfors, det som nyligen bytte namn till STX Europe. Och så började man inreda fartyg. Jag tror att vi gjorde inredning till åtta tio fartyg. Sedan kom vi i kontakt med Åbovarvet och gjorde väl åtta nio fartyg där också. Bland de fartyg som trafikerar På fartygssidan är det mera internationellt. Vi ska just påbörja ett projekt i USA. Kenneth Sundlöf De två komponenterna i Aluwoods inredning är aluminium och träfanér. Genom att klä in aluminiumet får man en trevlig publik miljö som samtidigt vd Kenneth Sundlöf. Åland har Aluwood bland annat inrett flera Viking Line-båtar. Men där handlar det mest om renoveringar, inte nybyggen. Allt från hytter till publika utrymmen. Brandtåligt Produkten som man tillverkar finns i flera olika utföranden och former. Aluminiumet limmas ihop med olika material, träfanér, plast eller textil, för att ge olika uttryck. Vanligast är träfanéren. I och med att produkten ska vara brandtålig måste man testa den, det görs i Borås i Sverige. Det är inte meningen att den ska hålla elden helt isolerad. Det handlar om begränsad flamspridning, om man befinner sig i rummet ska man kunna ta sig ut om det börjar brinna. Samtidigt ska materialet inte avge för mycket giftiga gaser, så det är en fin balansgång, säger Kenneth. Brinner det dåligt ryker det som fan, så det är svårt. Det är själva limningstekniken, när fanéren eller textilen fästs vid aluminiumet, som gör att materialet klarar brandklassen. Inreder tåg I och med att byggandet av nya fartyg går upp och ner valde man att bredda sig för några år sedan. Då kom fartygsrenovering och tåginredning in i bilden. Tåg är i dag den klart största marknaden, säger Kenneth. De har på gång flera stora projekt inom den branschen. Bland annat håller man på att byta ut inredningen i alla X2000-vagnar. Vi har hållit på i tre och ett halvt år och byggt om 250 vagnar. Främst är marknaden i Skandinavien och i Finland, men man har även haft en del kunder längre bort. Längst bort är väl Australien. På fartygssidan är det mera internationellt. Vi ska just påbörja ett projekt i USA. Anställa fler Aluwoods hela produktion finns på Åland. Företaget har tolv anställda som på olika sätt arbetar med att framställa produkten. Om man till exempel tar ett trapphus på ett fartyg kan det röra sig om kvadrat. På fartygen rör det sig om lite mindre förarbete än på tågen. På tåg krävs mer ritningar. Dels för att det handlar om mindre utrymmen och dels för att det krävs mer dokumentation än på fartyg. I och med att man breddat sig och utökat kundgruppen ser framtiden för företaget ljus ut. Man har just flyttat till nya 2000 kvadratmeter stora lokaler i Möckelö och har fler stora projekt på gång. Det har varit lite sämre en period, men nu verkar det bli bättre igen. När vi fått i gång produktionen här ordentligt kanske vi kan anställa några personer till, säger Kenneth. TEXT: MATILDA ANDERSSON tel: FOTO: JACOB SAURÉN tel: 26650

5 FREDAG 10 OKTOBER 2008 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 5 världen Johnny Forss, 27, är ny befälhavare på ms Fjärdvägen. FOTO: SEBBA SÖDERGÅRD är brandtåligt. Aluminium och trä är en fantastisk kombination, säger Företaget har flyttat till nya lokaler och håller fortfarande på att köra in de nya maskinerna. Här är Peter Österlund, som jobbar i produktionen, och Pär Larsén som är företagets verkmästare. Stefan Sundberg är kvalitetschef på Aluwood och jobbar bland annat med att ta fram ritningar till de olika projekten. Tågprojekten kräver betydligt fler ritningar än vad båtprojekten gör, säger han. Träning för en kapten Snart är det dags för Johnny Forss att kliva ombord som befälhavare för första gången. Det ska bli riktigt roligt, säger han. Lite nervös är kumlingebon Johnny Forss, 27 år, inför sitt första jobb som befälhavare. Han befinner sig just nu på ms Fjärdvägen som ligger i Långnäs hamn. Snart är det dags för ännu ett träningspass inför det kommande jobbet som sjöbefäl. Eftersom ms Fjärdvägen är lotspliktig måste kaptenen ombord ha lotsbrev. Jag är med och lär mej nu en vecka, säger Johnny Forss. Sedan väntar prov både i teori Stämningen är väldigt bra här ombord. Det är ett väl inkört gäng. Johnny Forss. och praktik. I slutet av oktober hoppas Johnny att han är godkänd. Jag lär mej vägen efter ett visst antal resor. Fartyget åker till Nådendal. Det är en stor utmaning. Speciellt i den delen av skärgården där det är mycket kobbar och grynnor. Blev erbjuden jobb Forss har jobbat för rederi Ab Lillgaard tidigare och blev erbjuden jobbet. De vill väl ha folk som de vet vem är och som de litar på, säger han och tillägger: Jag trivs väldigt bra. Det är ett arbete som passar mej. Tidigare har han jobbat både på passagerarfärjor och landskapsfärjor. Mest har jag jobbat i Nordsjön och Östersjön. Spanien är det längsta jag varit. Redan efter en dag på nya jobbet så trivs han. Stämningen är väldigt bra här ombord. Det är ett väl inkört gäng, säger han. Givet val Första gången han var ut till sjöss var han 16 år. PERSONLIGT JOHNNY FORSS Född: 9 april 1981 i Mariehamn. Yrke: Befälhavare. Bor: Kumlinge. Familj: Singel. Intressen: Jakt och fiske. Han fastnade direkt. Han gick den raka vägen studerade vid Sjömansskolan och Sjöfartsläroverket. Sedan jobbade han som styrman och överstyrman. Skillnaden nu är att jag har det övergripande ansvaret. Men jag kommer att hålla på samma strategi. Att jobba till sjöss är en självklarhet på Jonny. Både pappa, farbror och morfar jobbade till sjöss. Han är två veckor på jobb och två veckor ledig. Under den lediga tiden trivs han med skärgårdslivet som innehåller jakt och fiske. Hela skärgården är otroligt vacker, säger han. TEXT: MARIKA JOHANSSON

6 6 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 10 OKTOBER 2008 HUR MÅNGA KÄNNER DU SOM JOBBAR INOM SJÖFARTEN? TEXT: AMANDA VALKONEN, FOTO: ALEXANDRA BOMAN Rebecca Nordenström, 15, Lemland Många. Nästan alla i pappas släkt jobbar eller har jobbat på sjön. Anna Häggblom, 15, Jomala Säkert känner jag någon. Några stycken. Tore Becksbacka, 47, Brändö Det är många det. Hälften av dem jag känner. Lennart Karlsson, 48, Sund Ja det är nog inte många det. Ett par stycken kanske. Pontus Nyman, 15, Jomala Lite över tio kanske. Mest familj och släkt. Päivi Tarvainen, 31, Mariehamn Ja det är nog många. Både från familj och vänner. The Best "à la carte" Marine Services from Newbuilding to Vessels in Operation by World Leader in Classification, Conformity Assessment and Certification

7 Konecranes Oyj Sampo Abp FREDAG 10 OKTOBER 2008 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 7 Orolig för börsens utveckling? Nu kan du placera på börsen med tryggat kapital! * Fortum Abp Rautaruukki Abp Neste Oil Abp SanomaWSOY Abp Nokia Abp TeliaSonera AB Outokumpu Oyj Wärtsilä Oyj Abp Ha kontroll över din påverkan - det handlar om ledarskap Oron för den globala miljön blir i allt större grad en fråga som även inverkar på sjöfarten. Erfarenheter från maritim juridik och internationella föreskrifter har tydligt visat att sjöfarten aktivt måste förbinda sig vid kort- och långsiktiga lösningar för att minimera utsläppen i haven och till atmosfären. Vårt syfte är att trygga liv, egendom och miljö. DNV erbjuder en mängd tjänster gällande sjöfartens inflytande på miljön - så att du kan avancera med förtroende. Klassificering Certificering Lagstadgade tjänster Maritim konsultering Det Norske Veritas Oy/Ab Kägelhamnen 5, Esbo Auragatan 18, Åbo Tel Outotec Oyj YIT Abp Placera nu på aktiemarknaden! Pohjola Analysens Stjärnor VIII/2008 Emittent: Pohjola Bank Abp Teckningstid: Löptid: cirka 5 år Underliggande tillgång: Aktieindex (Aktiekorgs-index), med tolv aktier. Teckningsställen: OP-Pohjola-gruppens kontor och Hör av dig till oss så berättar vi mer! Lisbeth Dahlén-Backas tel Anders Ekström tel Sven-Olof Josefsson tel Johnny Nordqvist tel *Lånets nominella kapital betalas på förfallodagen om inte förtida återbetalning utnyttjas i enlighet med lånevillkoren. Lånet är föremål för en normal emittentrisk. Lånet saknar säkerhet. Lånet emitteras av Pohjola Bank ABp (Aa1/AA-). Trygghet i livets sjögång Sjömanspensionskassan (SPK) är en arbetspensionsanstalt som ansvarar för sjöfararnas arbetspensionsskydd och årligen utbetalar pensioner för ett värde av i genomsnitt 100 miljoner euro till omkring sjöfarare. Information om pensionstjänsterna är en viktig del av SPKs verksamhet. De försäkrade, pensionärerna och intressegrupperna informeras genom informationstidningen Albatrossen, mångsidiga broschyrer och guider samt informationsmöten. Vid sidan av den personliga rådgivningen har webben blivit en allt viktigare informationskanal. Numera kan de försäkrade bl.a. kontrollera sina uppgifter om arbetsförhållanden och -pensioner direkt på nätet. För att säkerställa finansieringen av framtida pensioner utövar Sjömanspensionskassan långsiktig, ansvarsmedveten och räntabel placeringsverksamhet. Nylandsgatan 16 A, PB Helsingfors tel fax

8 8 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 10 OKTOBER bäddset om dagen, och detta bara från Cinderella. Angela Mutu, Chanphen Siaonaphen, Sten Karlsson, Ion Manceanu, Florin Tomek, Mihai Tivgä och de andra på Tvättservice De tvättar kryssarnas Här är företaget som ser till att kryssningsresenärerna sover i rena lakan. Varje dag tvättar Tvättservice i Jomala bäddset bara åt Cinderella. När man stegar in på Tvättservice i Jomala möts man av ett berg av vittvätt. Påslakan, dynvar, lakan och handdukar i ett oräkneligt antal metallkorgar fyller nästan helt upp den stora hallen. En improviserad och humoristiskt menad skylt upplyser oss om att vi nu har kommit till ghettot. Precis innanför dörren står tre män och, med stor vana, slänger in dynvar i en maskin. Jag ska hämta Sten, säger Bekim Sadiku. Sten Karlsson har arbetat i tvätteribranschen länge, men efter sexton år på Tvättcentralen bestämde han sig förra året för att öppna eget. När han tar emot i personalrummet ser han trött ut och gäspar ljudligt. För mycket arbete, säger han och ler. Måste hålla tiden Någon brist på arbete har knappast Sten och de tjugo anställda på Tvättservice. Ända sedan Sten slog upp dörrarna har han tagit hand om tvätten från Viking lines Cinderella och Rosella. Varje dag, nästan 365 dagar i året, tvättar vi bäddset till Cinderella. Varje dag har vi två bilar som kör ner till hamnen och för ombord alla bäddset och annat. Det speciella med att tvätta åt färjorna är att tiderna måste hållas, säger Sten Karlsson. Men det finns också fördelar med att tvätta åt färjorna jämfört med en annan storkund, ÅHS. Det är mycket enklare med så kallad hotelltvätt som man gör åt rederierna. Med ÅHS blir det mycket mera plock. Stor betydelse Sten berättar att cirka 50 procent av omsättningen kommer från Cinderella och Rosella. Rederierna är i stor utsträckning livsnerven i den åländska tvätteriindustrin. Så länge båtarna kommer till Åland är det en fördel att vara här. Den tvätt som inte tvättas på Åland skickas till Tallin. Priserna är högre i Sverige, antagligen beroende på att lönerna är högre. Hur klarar ni av att konkurrera med och hålla samma priser som de större företagen? Jag tror att en orsak till att vi kan hålla nere kostnaderna är att jag är med och styr ställer själv.

9 FREDAG 10 OKTOBER 2008 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 9 Catalina Nica från Rumänien säger att hon trivs på Tvättservice. Bekim Sadiku, Abdelaziz Bourajouan, och Koson Phaparinya. Chanphen Siaonaphen arbetar i ett rasande tempo. i Jomala har fullt upp varje dag. sängkläder Blåsdockan kläs på, blåses upp och ångas. Man har en bättre översyn om det är ett mindre företag. Multikulturellt Efter den korta pratstunden återvänder vi till tvätthallen. Längst inne i lokalen, i ett mindre rum, springer Chanphen Man har en bättre översyn om det är ett mindre företag. Sten Karlsson. Siaonaphen från Thailand mellan strykbrädan och blåsdockan. Bredvid henne står Catalina Nica och Angela Mutu och arbetar i ett rasande tempo i den ganska tryckande värmen. Hela arbetsplatsen är väldigt internationell. Sten Karlsson säger att han är den enda infödda ålänningen. Få av de som jobbar kan svenska och vissa talar inte ens engelska. Men stämningen verkar vara god. Catalina Nica berättar att hon och hennes man, som också jobbar på företaget, kom till Åland från Rumänien just för att arbeta. De har jobbat på Tvättservice ända sedan de kom till Åland. Jag gillar att jobba här, men jag saknar min dotter. Vi hade ingen här som kunde ta hand om henne, så hon var för liten för att kunna följa med. Men nästa år ska jag ta hit min dotter, säger Catalina Nica. TEXT: FREDRIK GUSTAFSSON tel: FOTO: SEBBA SÖDERGÅRD tel: Cirka 50 procent av Tvättservices omsättning kommer från Cinderella och Rosella.

10 10 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 10 OKTOBER 2008 By land, by sea and by air Rauma, tel (0) Turku, tel (0) Helsinki, tel (0) Mariehamn, tel (0) Stockholm, tel Tallinn, tel Oulu, tel (0) Välkommen till Rederi Ab Eckerö en arbetsplats med många möjligheter Är du intresserad av att jobba inom sjöfart och turism? Rederi Ab Eckerö erbjuder ett brett urval yrkesområden, till sjöss och i land. Koncernen bedriver passageraroch bilfärjetrafik på Ålands hav, kryssningstrafik på Finska viken och mellan Stockholm och Mariehamn, frakttrafik mellan Östersjön och kontinenten samt busstrafik på Åland. Vi har idag fem dotterbolag; Eckerö Linjen, Eckerö Line, Birka Cruises, Birka Cargo och Williams Buss. Inom hela koncernen jobbar cirka medarbetare; ombord på våra fartyg samt vid våra landbaserade kontor. Vi lägger stor vikt vid att du som medarbetare skall trivas hos oss och arbetar kontinuerligt med kompetens- och vidareutveckling inom olika områden. Till sjöss Hos oss kan du jobba till sjöss inom kryssnings-, passagerar- eller frakttrafik. Ombord på våra fartyg finns många olika typer av tjänster, allt från maskinister och styrmän till parfymförsäljare och hovmästare. I land En stor del av våra medarbetare jobbar inom koncernens landbaserade verksamhet, främst med försäljning av turistiska tjänster, marknadsföring, IT och ekonomi. Vill du bli en av oss? Kontakta oss för mer information. Sjöpersonalavdelningen, telefon MARIDEA

11 FREDAG 10 OKTOBER 2008 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN studenter går på maskinbefälsutbildningen vid Högskolan på Åland. Det är absolut garanterat att man får jobb efteråt, rederierna har riktigt svårt att få tag i folk just nu, säger Key Ginman, simulatorföreståndare och lektor i maskinteknik vid Högskolan på Åland. FOTO: DANIEL ERIKSSON

12 12 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 10 OKTOBER 2008 Att det råder brist på maskinister är inget de skriver i högskolekatalogen. Emmelie Freiman. Eleverna som garanterat får arbete Maskinbefälsutbildningen vid Högskolan på Åland är något så ovanligt som en utbildning som med 100 procent säkerhet leder till jobb. Trots detta är rekryteringen av lämpliga studenter inte helt oproblematisk. Sjöfartsnäringen, både på Åland och internationellt, skriker efter maskinpersonal. Branschen formligen rycker eleverna ur skolan och pensionärerna tillbaka till sjöss. De som håller i maskinbefälsutbildningen vid högskolan på Åland är helt eniga: det finns ett oerhört sug efter deras studenter just nu. Faktum är att de med stor säkerhet kan säga att alla de 66 elever som för närvarande finns fördelade på de fyra olika årskurserna inte lär ha några Den äldre generationen har avrått sina ungdomar från att gå till sjöss, trots att branschen ser annorlunda ut i dag. Mats Åsgård. som helst problem att hitta jobb om de slutför sin utbildning. Det är absolut garanterat att man får jobb, efterfrågan är enorm. Man har bara att välja. Det är samma sak internationellt. Rederierna har riktigt svårt att få tag i folk just nu, säger Key Ginman, simulatorföreståndare och lektor i maskinteknik vid Högskolan på Åland. Attraktiv på land En möjlig förklaring till bristen på maskinpersonal inom sjöfarten skulle kunna vara att utbildningen även är attraktiv på land, något som dock inte de på Högskolan tror på. Ja, utbildningen är attraktiv även på land, men de flesta som går utbildningen går till sjöss, åtminstone till en början, säger Carola Maxenius-Mickelsson, programledare för sjöfart och maskinteknik. Även de som först inte tänkt gå ut på sjön ändrar de sig när de ser att det Key Ginman och Mats Åsgård upplever båda att Ålands naturliga koppling till sjöfarten har försvunnit. Carola Maxenius-Mickelsson. är det bästa alternativet. Villkoren ute till havs är bättre, säger Key Ginman. Bristande teknikintresse Men varför är bristen på maskinpersonal så stor och varför består den? Jobbgaranti, höga löner, goda karriärmöjligheter och en chans att få resa jorden runt om man så vill. Borde inte studenterna flockas till utbildningen? Key Ginman och Mats Åsgård, överlärare i maskinteknik, är båda inne på samma spår. Det bristande intresset för yrket har två orsaker: det allt svagare intresset för teknik, som är ett globalt fenomen, samt det åländska samhällets försvagade koppling till sjöfarten. Om man talar internationellt finns det ett allmänt bristande teknikintresse. Dagens ungdomar har inte samma teknikintresse som tidigare. De tycker kanske att det är komplicerat med teknik och att det finns lättare vägar man kan gå, säger Key Ginman. Ja, teknikintresset bland yngre generationen sviktar. Sedan är den naturliga kopplingen till sjöfarten som funnits på Åland inte naturlig längre. säger Mats Åsgård. Förlorad koppling till sjöfarten Det är inte längre naturligt på Åland att tänka sig sjöfarten som yrke. Man känner inte alls till branschen på samma sätt som för tjugo år sedan. Det är en stor skillnad. Nu vet man knappt något om sjöfart. Jag undrar faktiskt hur det kan komma sig att den naturliga kopplingen till sjöfarten har försvunnit, säger Key Ginman. Tror du att ålänningarna helt vänder sjöfarten ryggen i framtiden? Nej, jag varken tror eller hoppas det. Ett problem som har varit är att den äldre generationen avrått sina ungdomar från att gå till sjöss, trots att branschen ser annorlunda ut i dag. Men dagens 20-åringar har inte haft föräldrar som jobbat på sjön i lika stor utsträckning, så jag tror att det är på väg att vända, säger Mats Åsgård. Genom simulatorer kan studenterna träna i så verklighetstrogna situationer som möjligt. På bilden Roope Nieminen, Anders Dahl och Uffe Eriksson. Emmelie Freiman, Viktor Gingsjö, Uffe Eriksson och Samuel Pettersson Teknikintresset måste Emmelie Freiman från Skövde, Viktor Gingsjö från Tyresö, Uffe Eriksson från Mariehamn och Samuel Pettersson från Kumlinge går alla maskinbefälsutbildningen på Högskolan på Åland. En viktig orsak är deras teknikintresse. Varför har ni valt denna utbildning? Det är den tekniska utmaningen som lockar, säger Viktor Gingsjö. Jag satt och bläddrade i högskolekatalogen när jag hittade den. En viktig orsak var att den innehöll praktik, men om jag inte varit teknikintresserad hade jag inte valt den här utbildningen, säger Emmelie Freiman, en av två tjejer som går utbildningen. Teknikintresset måste finnas, fliker Uffe Eriksson in. Sjön lockar Var den goda arbetsmarknaden en faktor i ert studieval? Nej, man hade inte jättekoll på det när man sökte. Att det råder brist på maskinister är inget de skriver i högskolekatalogen, säger Emmelie. Alla säger att de planerar att jobba på sjön när de är klara med sin ut linge ett ar han s den. D man det v går. D intres Äve lar m N man. ledig bar p gå he slutar

13 FREDAG 10 OKTOBER 2008 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 13 valde alla utbildningen på grund av deras teknikintresse. finnas bildning. Speciellt för Kumbon Samuel Pettersson är bete på sjön viktigt för att ka kunna bo kvar i skärgåret är ett bra yrke att ha om vill bo kvar i skärgården och ill jag göra så mycket det essutom har jag alltid varit serad av teknik och sjöfart. n Viktor Gingsjö ser fördeed att jobba på sjön. är man jobbar så jobbar När man är ledig så är man. Det är inte så att man jobå dagen, och sedan måste m och laga mat när man. Daniel Smalén och Viktor Gingsjö arbetar i skolans simulator. TEXT: FREDRIK GUSTAFSSON tel: FOTO: DANIEL ERIKSSON tel: Återvände till sjön efter tjugo år Den stora bristen på maskinpersonal inom sjöfarten har gjort att rederierna fått blicka bortom de nyutexaminerade för att fylla alla tjänster. Den stora efterfrågan på maskinpersonal har fått många äldre att återvända till den bransch de en gång lämnat. I över tjugo år försörjde sig Raoul Eriksson på att sälja och förädla fisk. Men i jakt på mer fritid beslutade sig den nu 52-årige maskinmästaren att återvända till sjön och till Eckerölinjen. Några problem att hitta arbete var det inte i och med den stora bristen på maskinpersonal. Inga datorer Det är fruktansvärt. Man har hunnit bli över 50 år och nu är man eftertraktad på arbetsmarknaden, säger Raoul Eriksson. I och med att Raoul hade varit på land så länge hade hans papper gått ut, men det var inget som ett ett par kurser kunde ordna. Hur var det att återvända till yrket efter tjugo år? Om jag hade gått till en ny båt skulle det ha varit bedrövligt. Det Man har hunnit bli över 50 år och nu är man eftertraktad på arbetsmarknaden. Raoul Eriksson. fanns inga datorer när jag jobbade, men på de nya båtarna är det fullt av datorer. Turligt nog är Eckerölinjen lite mitt emellan. Det finns datorer, men inte så många. Jag måste nog vara på en gammal båt för att jag ska begripa något.

14 14 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 10 OKTOBER 2008 Tobias Holmberg förtöjer Silja Galaxy, en av fyra färjor som trängs i Västerhamn på eftermiddagen. I en andhämtningspaus mellan Tallink Siljas avgångar och Vikingfärjornas ankomst på eftermiddagen har en del av hamnövervakarna samlats för en bild. De håller stans mjölk Här är killarna som håller stans mjölkko flytande. Hamnövervakarna tar dygnet runt emot trossar från färjorna som anlöper Västerhamn. Resultatet är en årlig miljon euro i stans kassa. Men det är inget man går och funderar på hela tiden, säger hamnarbetsledare Tony Sindén. För en lekman upplevs trängseln av fyra storfärjor under en dryg halvtimme på eftermiddagen som dagens clou i Västerhamn. I själva verket är det inte långa pauser i arbetet för hamnövervakarna. Hamnarbetsledare Tony Sindén säger att det på natten är trafik nästan hela tiden. Efter kvällsfärjan är det trafik regelbundet ända fram till 7 8 på morgonen. Tänker inte på det I genomsnitt handlar det på årsbasis om 15 anlöp per dygn, i somras gjorde Rosella ytterligare ett anlöp. En trafik som ger Åland regelbundna förbindelser för både människor och transporter. För att inte tala om vad det betyder ekonomiskt för Mariehamns stad. Det är väl inget man går och tänker på hela tiden, men visst har stan levt gott på det här, säger Tony Sindén. Men visst händer det ibland att pojkarna fräser om att de här jävla båtarna kunde vara borta. Då brukar jag påminna om att de har ett jobb och en lön tack vare trafiken, säger han. Sköter underhåll Hamnverket har totalt cirka 20 anställda, varav ett 15-tal hamnövervakare. Dagtid krävs att sju åtta är i tjänst för att få alla förtöjningar att fungera, på natten jobbar fyra övervakare. Vi har en extra kille nattetid och dessutom extra folk som är beredda att hoppa in i helgerna. Mellan förtöjningarna sköter övervakarna underhållet av hamnen med alla byggnader, skottar snö och sandar. Numera krävs ett specialarrangemang att skjuta över kastlinan för att förtöja Silja Galaxy. Det väcker osökt frågan om jobbet inte kan mekaniseras. Nej, det måste göras med mannakraft. Det går inte att automatisera, säger Tony Sindén. Presidentens båt Själv har han arbetat i hamnen sedan 26 februari 1986, då han började som hamnövervakare. De senaste tio åren har han fungerat som arbetsledare. Jag sänkte lönen men får vara ledig i helgerna.

15 FREDAG 10 OKTOBER 2008 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 15 Snart ligger Silja Europa stadigt förtöjd vid kaj. Alexander Eriksson har inte jobbat länge i hamnen, men hanterar redan trossen säkert. Runt sittande arbetsledaren Tony Sindén ses från vänster Tobias Holmberg, Tom Öström, Alexander Eriksson, Ingmar Karlsson och Ove Toivonen. ko flytande Under hans 22 år i hamnen har fartygen blivit något större, men trossarna är lika grova. Han har inte upplevt några större olyckor under sin tid i hamnen. Bara två allvarligare arbetsplatsolyckor har han varit med om, den ena inträffade helt nyligen då av övervakarna drogs ner i vattnet av en tross. Det är ett fint jobb. Man får vara ute. Ingmar Karlsson. Höjdpunkterna har varit Tall Ships Race och Sail Mariehamn, då segelfartygen skulle passas in så att alla fick plats med bogspröt och allt. Och när jag förtöjde presidentbåten Gullranda när Martti Ahtisaari kom på besök. Nära för Pommern Äldst i Västerhamn är Fritz Lundgren, som började som hamnövervakare i mitten av 1970-talet. Jobbet har blivit stressigare med flera fartyg, men det är bättre när det mesta är intäckt av tak. Han stod på kajen och skulle förtöja aktern när Baltic Star 1979 höll på att ramma museifartyget Pommern. De hann få iland förspringen så att fören styrde inåt, annars hade hon tagit Pommern, säger han. Vad hann du tänka? Inte så mycket. Det var bara att laga sig undan ifall trossen skulle brista. En annan veteran är Ingmar Karlsson som varit med sedan Men efter det har jag varit ute på sjön i många år. Nu är han en av dem som hoppar in extra vid behov. Det är ett fint jobb. Man får vara ute, säger han. Nya besöksintäkter på gång i Västerhamn. Viking Lines Amorella är ovanlig bland färjorna med att släppa av och på bilar via en sidoport. TEXT: CHRISTER CARLSSON tel: FOTO: SEBBA SÖDERGÅRD tel: 26650

16 16 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 10 OKTOBER 2008 Hamndirektör Jan Sundström och hamnkontoret huserar i gamla tullpackhuset. Härifrån administreras mjölkkon Västerhamn med kryssningsfartyg som Birka Paradise samt stans nästan 700 småbåtsplatser. Men hamnen står på bara ett ben Västerhamn är stans mjölkko, som omsätter över sex miljoner euro och årligen ger en miljon till stans kassakista. Ändå står vi på ett ben utan någon lasttrafik att tala om, säger hamndirektör Jan Sundström. I sjöfartsstaden Mariehamn har Västerhamn runt anlöp per år, enligt hamndirektör Jan Sundström mycket för en så liten hamn som vår. Men han påpekar att hamnen står på ett ben. Alla andra hamnar har också lasttrafik, men här kan vi inte räkna med att den ökar i betydelse. I dag är inkomsterna av övrig trafik vid sidan av färjor och kryssningsfartyg försumbar ekonomiskt. Enstaka kryssningsfartyg, lastfartyg och tankbåtar uppgår till kanske hundra årligen, förklarar han. Vi sätter kontinuerligt på ny beong flera gånger i året. Jan Sundström. Passagerartrafiken är alltså hamnens mjölkko. I snitt görs 15 anlöp i dygnet av färjor och tidtabellbundna kryssningsfartyg. Det är så många att vi knappast kan räkna med flera. Däremot blir fartygen större och kräver investeringar i hamnen. Närmast ska kaj 5 byggas om i vinter för nya Ålandsfärjans behov. Matargången förlängs och landgången höjs upp med en meter. Det går loss på euro, säger hamndirektören. Lätt att få pengar Detta visar att hamnen trots en omsättning på årsbasis på senast cirka 6,3 miljoner euro inte badar i pengar. Hamnen är inte helt gratis att driva, men visst går den på plus. Resultatet var en dryg miljon. OMSÄTTNINGEN I HAMNEN VÄXER ÅR FÖR ÅR Hamnverkets omsättning och 2009 är prognoser. (1.000 euro). Men det är inte pengar som per automatik får utnyttjas av hamnen. Intäkterna går in i stans kassa, och hamnen budgeterar som alla förvaltningsenheter. Men visst har vi haft lätt att få pengar, då vi haft så mycket trafik att peka på, medger Sundström. Största problemet i Västerhamn är det ständiga slitaget av propellerströmmar, som får kajens konstruktioner under vattnet att erodera bort. Vi sätter kontinuerligt på ny betong flera gånger i året. Jan Sundström säger att skadorna lokalt på kajen blir större än vad färjornas framfart i skärgården gör. När det blåser får de sätta på mycket kraft för att komma till kaj. Storleken gränsfall Ombedd att blicka i kristallkulan säger Jan Sundström att det i dag inte ses några tecken på förändringar. Men det kan förstås inträffa något snabbt, till exempel med taxfree. Och rederierna ska också leva, det blir allt dyrare bunkerkostnader, tillägger han. Kan färjorna bli ännu större och ändå anlöpa Mariehamn? Jag skulle säga att de största i dag redan är gränsfall. Enligt Sundströms egen åsikt är Vikings Åbofärjor lagom med sina meter. Längst i dag är Silja Galaxy med 212 meter, och även Siljas övriga är över 200 meter. Det börjar bli i största laget för hamnen. I sammanhanget säger han att det ligger Västerhamn i fatet att den nya farleden via Orrskär är lagd på is på grund av besvär. Den skulle separera inkommande och utgående trafik och behövs eftersom marginalerna i dag är små. Ändå händer det väldigt litet med tanke på trafikmängderna. Säger Jan Sundström och sneglar ut mot hamnen, där Galaxy och Europa manövrerar för att lägga till. Mjölkkon levererar en del av dagens intäkter. TEXT: CHRISTER CARLSSON tel: FOTO: JACOB SAURÉN tel: 26667

17 FREDAG 10 OKTOBER 2008 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 17 HUR MÅNGA KÄNNER DU SOM JOBBAR INOM SJÖFARTEN? TEXT: AMANDA VALKONEN, FOTO: ALEXANDRA BOMAN Tom Forsbom, 46, Mariehamn Det är många det. Mest vänner, bekanta och gamla skolkompisar. Carolina Frisk, 46, Finström Det är ganska många det. Det är både vänner och andra bekanta. Camilla Eriksson, 41, Finström Ja nog känner jag ganska många Lasse Eriksson, 53, Eckerö Jag jobbar på MS Eckerö själv så det är många. Men indirekt så är ju alla på Åland beroende av sjöfarten Susanne Karlsson, 42, Finström Jag känner nog många. Många från släkten. Elsa Pennanen, 15, Lemland Jag känner nästan ingen. Men jag tror det är många som jobbar med det. TEXT: AMANDA VALKONEN, FOTO: ALEXANDRA BOMAN Ge oss en orsak till att inte annonsera i XIT. Nä. Just det. För annonsering ring Oy Thunship Ab Founded 1954 Shipbrokers Phone: Fax: Vi finansierar fartyg...med fart för framtiden! ms Birka Exporter dwt ms Birka Transporter dwt ms Birka Shipper dwt ms Baltic Excellent dwt ms Birka Carrier dwt ms Birka Express dwt ms Birka Trader dwt Moderna Ro-Ro fartyg för säkra, effektiva, ekonomiska och miljövänliga sjötransporter BIRKA CARGO AB LTD STORAGATAN 11, PB 175, AX MARIEHAMN, FINLAND TELEFON , TELEFAX , E-POST När det gäller fartygsfinansiering vänder du dig till Ålandsbanken, en liten flexibel bank med stor erfarenhet. Vi har varit på sjön sedan tfn

18 18 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 10 OKTOBER 2008 Finlands bästa täckning! Tack vare samarbete med operatörerna Elisa och DNA Nordea Bank Finland Abp största GSM-operatören på Åland! BÄSTA TÄCKNINGEN I FINLAND! Mobilt bredband Perfekt för dig som behöver snabb trådlös internetåtkomst. Sjövädret via SMS ett samarbete mellan ÅMT och Foreca Prognosen för åländska, svenska och finska kommuner och sjödistrikt (över orter!) Skriv önskad plats, t.ex. SJÖ ÅLANDS HAV skicka som SMS till nummer Svar kommer inom någon minut för endast 0,74 /SMS. Shipping, Offshore and Oil Services Ålands Mobiltelefon Ab Kundtjänst: Tallink Silja, Mariehamn, Torggatan 14, tel eller alla dagar 8-21 silja.fi

19 FREDAG 10 OKTOBER 2008 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 19 Vi har kursen du behöver för att förnya ditt certifikat enligt finska och svenska Sjöfartsverket. SJÖBEFÄL MED VÄRLDEN SOM ARBETSFÄLT! Vill du få ett internationellt yrke med hela världen som arbetsfält? Högskolan på Ålands sjöutbildningar passar dig som är intresserad av teknik och samtidigt tycker om att jobba med människor. Ingenjör Elektroteknik 240 sp Behörighet som elmästare till sjöss där du ansvarar för el- och styrsystem på moderna fartyg och vid annan off-shoreverksamhet. Ingenjör Maskinteknik 270 sp Det finns idag ett stort behov av maskinbefäl överallt i världen. Du får en internationellt godkänd utbildning med mycket gott rykte. Du kan jobba som övermaskinmästare men har även en utbildning som är attraktiv för många jobb på land. Sjökapten 270 sp Internationellt godkänd sjökaptens utbildning som varvar teori med praktik i moderna simulatorer och ombord på fartyg. Läs mera på vår nya hemsida! Telefon: LEADERSHIP FOR US IT S NATURAL OUR ENVIRONMENTAL SOLUTIONS HELP YOU LEAD THE WAY TO CLEANER, SAFER SHIPS. Horse-eye jacks following leading fish. One suggested benefit of shoaling is increased hydrodynamic efficiency. Services are provided by members of the Lloyd s Register Group. Lloyd s Register is an exempt charity under the UK Charities Act 1993.

20 20 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 10 OKTOBER 2008 Med ss Atlas till Buenos Aires AV OLE LUNDBERG På senhösten 1954 drabbades norra Europa av våldsamma oväder av sällan skådat slag. Den 30 november skrev Ålandstidningen: Inga större åländska haverier under stormdygnen. Atlas förlorade förlig däckslast i Biscaya. Under de senaste dygnens fruktansvärda stormar och orkaner har ett otal haverier inrapporterats. För dessa redogörs på annan plats. Den åländska handelsflottan har dessbättre inte drabbats av några förluster även om stormen naturligtvis ställt till med en hel del oreda. Ångaren Atlas kämpar i Biscaya mot en hård orkan, men hoppas redan nu vara i orkanens utkanter. Befälhavaren på Atlas, Gunnar Karlsson, ringde i går på morgonen per radio upp sjöfartsrådet Arthur Andersson och berättade att orkanen just då hade lagt sig en smula men den såg dock ut att åter öka något. Ångaren var då mitt i Biscaya och gjorde en fart av två mil mot sjön. En del av den förliga däckslasten hade spolats överbord och förluckans lastbommar hade knäckts av överbrytande sjö. Kaptenen gav dock det lugnande meddelandet att någon fara inte var för handen. Atlas är på väg till Buenos Aires Så långt Tidningen Åland. Jo, stormdygnen i Biscaya var dramatiska och ytterligare en tragisk händelse skulle inträffa mot slutet av resan. Vi tar det från början Hösten 1954 for Rederi Ab Astas ss Atlas av och an i Östersjön och lastade för Sydamerika. I Fredrikshamn och Luleå tog man ombord sågat virke för Argentina och i Polen byggnadsmaterial som skulle lossas i Brasilien och användas vid byggandet av den nya huvudstaden Brasilia. Omkring den 20 november var Atlas färdigt lastad och styrde mot Kielkanalen. Hon hade en månadslång resa på över sjutusen sjömil framför sig till Buenos Aires. Ss Atlas var vid den här tiden en ärrad veteran. Hon sjösattes 1929 och seglade under brittisk flagg fram till 1950 då Astarederiet köpte henne. Hon var stor och ståtlig med sin höga skorsten och sitt dubbla midskepp. Hon bar det utpräglade trygga, robusta utseende som brittiska lastdragande nittonhundratjugotalsångare hade. Och att hon som Asta-ägd fick den åländska hjorten i skorstenen försämrade inte utseendet. Med sin lastförmåga på dödviktton kom hon att bli Ålands största ångfartyg genom tiderna. Atlas hade, som alla fartyg, sina egenheter. Lars-Erik Eriksson i Grundsunda skriver: Vid riktigt hårt väder och i full last hamnade akterskeppet ofta ner i vågdalen så att vatten rann ner i hyttavdelningen akterut. Då var det bara för manskapet att flytta till aktre midskeppet där de sov ovanpå de gamla kolboxarna. Där kunde de få stanna flera dagar. Att sen flytta tillbaka till en fuktig hytt med pysande värmeelement som värmdes med steam skulle nog inte dagens sjöfolk acceptera. Atlas var ett fartyg som red ut alla stormar. Hon var mjuk i skrovet och knarrade som en gammal segelskuta. Det sades att om man mötte henne i hård sidovind så kunde man se hur hon vred sig så att masterna stod i kors Göran Blomqvist och Torbjörn Sundblom är två ålänningar som var med på resan till Buenos Aires. I dag är de två grånade herrar som passerat de sjuttio. Då var de sjutton år gamla. Göran var lättmatros och Torbjörn var jungman. Göran berättar JAG MINNS ATT stämningen ombord var hög då vi lämnade sista lastningshamn i Polen och styrde mot Kielkanalen. Det kändes fint att få lämna den kalla, gråa Östersjön och styra mot tropikerna. Fast jag var bara sjutton var jag ingen första resans gosse. Hade varit på två båtar tidigare. Jag tyckte att jag redan var befaren sjöman men över ekvatorn hade jag aldrig varit. I tio knops fart kröp vi sydvästvart genom Nordsjön och Engelska kanalen. Sjövakten blev rutin med en timme rortörn och en timme utkik. När vi kom ut i Biscaya började det blåsa från nordväst. Snart blåste det så hårt att vår kapten ansåg det farligt att fortsätta på sydlig kurs. Han gav order om att skutan skulle hållas upp mot stormen. Från ett obehagligt slingrande, med sjön in från sidan, började Atlas dyka i vågorna. Utkiken flyttades upp på standarddäck. Det gick ju inte att vistas på backen, som oupphörligt dök in i fradgande vattenberg. Det var livsfarligt att bege sig ut på förliga däckslasten. Där låg vi, dygn efter dygn och stampade mot orkanen. Tillvaron blev en monoton rad av vakter och frivakter. Allt löst kastades huller om buller. På frivakten var det nästan omöjligt att sova. Det blev mest till att spjärna emot kojbräderna för att inte ramla i durken under de svåra rullningarna. Vakten bestod av en timme rortörn, en timme utkik. UTKIKENS UPPGIFT ÄR att titta efter andra fartyg och föremål. För att kunna se runt horisonten var det ju nödvändigt att sticka upp huvudet ovanför bryggskärmen. Men någon större kroppsdel än skallen skulle man nog inte exponera ovanför skyddet. Då fanns risken att blåsa bort. En kväll när det blåste som värst stod jag till rors. När timmen närmade sig sitt slut var jag svettig av att snurra på den tunga ratten för att hålla Atlas på kurs mot vinden. Det sved i ögonen av det oupphörliga stirrandet på kompassen. Orkanens tjut utanför styrhytten ökade i styrka när vaktkamraten slet upp dörren och tumlade in i ett regn av sjösprut för att avlösa mig vid ratten. Trehundrafemton grader, ropade jag och steg åt sidan. Trehundrafemton, upprepade han och tog ratten. Trehundrafemton, sa jag i det jag passerade styrmannen som stod i ett hörn och höll sig fast i maskintelegrafen. Trehundrafemton, grymtade han till svar. JAG STEG UT PÅ bryggvingen, noga med att hålla mig fast för att inte handlöst blåsa överbord, och klättrade upp på standardbryggan. Fascinerad betraktade jag de väldiga sjöarna som hela tiden vältrade in över backen och däckslasten. Grå molntrasor jagade lågt över masttopparna. Vågtoppar slets loss av vinden och fyllde luften med salt skum. Det sved i ögonen. Det var då det hände. Först hörde jag hur det knakade i däckslastens vajersurrningar. Sedan hördes flera smällar och vajerstumpar, vantskruvar och schackel ven som projektiler genom luften och slog i skorstenen tjugo meter bakom mig. Om jag hade stått upp tror jag att jag hade blivit träffad. Det mesta av virket på fördäck rasade överbord i en kokande, dånande häxkittel av skummande sjö, avbrutna plankor och piskande vajrar. Jag såg plankor blåsa överbord, flyga förbi midskeppet långt från båten, fångas in av turbulensen bakom midskeppet och sugas in för att smälla i akterdäckets rigg och knäckas i småbitar. Ole, som skriver, har visat mig Ålandstidningens artikel om händelsen. Det känns konstigt att det är just det här ögonblicket för femtiofyra år sedan dom skriver om. Och jag har inte vetat, förrän nu, att orkanen var en av de värsta en som det skrevs i tidningarna om. NÄR VI KOMMIT ur stormen i Biscaya blev livet skönt att leva. Det blev varmare för varje dag som gick. Utkikstörnen på backen blev ett nöje under de tropiska nätternas stjärnklara himmel medan Atlas stävade mot Kap Verde för att bunkra. Under stekande sol ankrade vi utanför bunkerhamnen på Kap Verde-öarna. Medan bunkerpråmen pumpade in olja till Atlas törstiga oljepannor bjöd horder av hojtande tjingsare ut olika djur till försäljning. En säck sköldpaddor och några apor bytte ägare. Det får väl medges att någon plankstump ur lasten användes som betalningsmedel. Finsk och svensk furu stod högt i kurs. Aporna var små och kvicka med lång svans, antagligen markattor. De ställde till en massa ofog ombord. Sköldpaddorna var i många storlekar, från cigarrettask till råglimpa. Djuren blev farliga. De kröp omkring på poopdäck. När vi, i skymning och mörker, skulle hantera tross och vajer vid förtöjning och avgång hände det att man trampade på en sköldpadda och halkade omkull. När vi närmade oss ekvatorn minns jag att vi hoppades på att det skulle bli linjedop. De flesta av oss hade aldrig varit söder om linjen. Men det blev inget. Jag vill minnas att befälet inte ansåg sig ha tid att ordna detta. Kanske dom tyckte att linjedop var segelfartygspaller. Ångbåtarna tillhörde en ny tid. Gamla ceremonier glömdes bort. VI ANLÄNDE TILL Buenos Aires strax före jul. Inte minns jag särskilt hur vi firade julafton men det var väl det vanliga, med lite extra god mat och dryck. Under själva julfirandet låg vi till ankars i floden Rio de la Plata. Vi hade nämligen blivit bortkörda från kajen eftersom det var eldsvåda i hamnen. På julnatten föll vår timmerman överbord från däckslasten på akterdäck. Två man observerade olyckan och hoppade genast efter. Än i dag kan jag höra ropen från de två som simmade i den strömmande floden och letade efter Timpa i den kolsvarta natten. Livräddarna letade och ropade förgäves. Timpa var borta. De två modiga, utmattade killarna, Jansson och Hongell, plockades så småningom upp i giggen vi satte ut. Det känns nog svårt när man försöker rädda liv och inte lyckas. Svårt var det säkert också för Torbjörn som miste sin hyttkamrat. När vi hade lossat färdigt i Santos och Rio lastade vi malm i Vitória. Jag minns att jag var rädd för att vi på resan till Europa skulle råka ut för en liknande orkan som den i Biscayabukten. Malmlastad hade nog inte Atlas klarat av det, trodde jag.

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Nu var det dags att lämna fastlandet för att segla mellan öar i ca 7 månader framåt. Efter att ha fyllt diesel och sett till att passa in tidvattnet åkte

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Nummer 3-4 2010 ORDFÖRANDEN HAR ORDET

Nummer 3-4 2010 ORDFÖRANDEN HAR ORDET Nummer 3-4 2010 ORDFÖRANDEN HAR ORDET Nu har vi varit i Sjötorp på varv med Polstjärnan. Vi hade fina resor både dit och hem. Måndagen den 19 september på morgonen gick vi in torrdockan och blev kvar där

Läs mer

Resebrev nr 5 2014. Några slöa veckor i Datca-området o sedan ett besök av Pelle o Dan i Götcek!

Resebrev nr 5 2014. Några slöa veckor i Datca-området o sedan ett besök av Pelle o Dan i Götcek! Resebrev nr 5 2014. Några slöa veckor i Datca-området o sedan ett besök av Pelle o Dan i Götcek! Äntligen har vi fått tummen ur och beskriva vår sista månad i Turkiet, det blir lättar o lättare att dra

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

BIRKA LINE ABP BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002

BIRKA LINE ABP BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002 BIRKA LINE ABP BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002 Omsättningen steg till 88,33 miljoner euro (86,93 miljoner euro år 2001). Rörelseresultatet förbättrades med 27 % till 18,70 miljoner euro (14,66 miljoner euro). Resultatet

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Från himmelens topp till havets botten

Från himmelens topp till havets botten Martin Widmark Från himmelens topp till havets botten Lindskog Förlag www.lindskogforlag.se Stockholm 2006 Text: Martin Widmark Bild: Pietro Galeoto Grafisk form: Lennart Lindskog Illustrationer av Pietro

Läs mer

Jakten på färgpiraterna

Jakten på färgpiraterna Jakten på färgpiraterna SÅNGTEXTER SEXÅRSKÖREN 2016 01 INTRO/REGNRAMSA Regn regn regn regn Det har regnat här i flera år Regn, regn mera regn Regn och mera regn ändå Och mera regn Välkommen sol, välkommen

Läs mer

Publicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005

Publicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005 Kapitel 3 är de kommer ut från Pia Penn-Tax rum, frågar Lasse: Varför var Marklund så stressad? Och varför river han i fotografens lådor, säger Maja. De tittar på nästa dörrskylt: Sigge Jansson reporter,

Läs mer

Resebrev 14 september - 15 oktober, Sicilien runt

Resebrev 14 september - 15 oktober, Sicilien runt Resebrev 14 september - 15 oktober, Sicilien runt Från Malta o till Sicilien är det bara en Skagen resa i våra mått, det skuttet tog vi den 14 september o hamnade i viken Rada Di Portopalo på södra delen

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Lina Kapitel 1 Lina var 10 år och satt inne med sina två vänner Gustav och Caroline.

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

Författare:Julia Ahola och Thea Kjellström

Författare:Julia Ahola och Thea Kjellström Författare:Julia Ahola och Thea Kjellström Hela klass 5A har samlat in pengar till en klassresa.evelina har samlat in mest av alla.dom ska åka till Karibien och dom ska bo på en kryssning på havet.det

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 4 Friluftsdagen En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Det

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013 FEBRUARI 2013 Kvar i Östersund den 23 februari 2013 Har nu hunnit vara hemma några dagar efter VM som var en stor upplevelse för min del, tiden hemma har bestått till största delen av vila och återhämtning

Läs mer

Resultat av enkätundersökning

Resultat av enkätundersökning En undersökning bland resenärer på utbildningslinjen genomfördes i november 2012 genom en pappersenkät med nio frågor. Enkäten gavs ut både på svenska och engelska. Enkäten distribuerades till resenärer

Läs mer

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej, Jag heter Aragon. Jag och min far bor i en liten stuga i en liten stad kallas sed Wood. Här bor det inte många men vi odlar mat så det räcker till alla. Men vi har inte mycket

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48.

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48. Kraaam Viktor, Vilma och jag, Viking, har bildat en hemlig klubb. Den heter AB Klant & Kompani. Det är jag som är Klant och Viktor och Vilma som är Kompani. Vi har lånat namnet från min pappas målarfirma.

Läs mer

Kapitel 1. Jag gillar inte honom sa jag, inte jag heller svarade Emil. När vi hade rast gick vi till dörren

Kapitel 1. Jag gillar inte honom sa jag, inte jag heller svarade Emil. När vi hade rast gick vi till dörren Kapitel 1 Hej jag heter Matteo Lindgren. Jag går på elevskolan. Jag är 10 år. Min bästa kompis heter Emil Hanson. Vaktmästaren är läskig. Han är alltid arg skriker så högt så att man blir rädd. Första

Läs mer

Ljuden Kap 1. -Vad var det där, sa Moa?

Ljuden Kap 1. -Vad var det där, sa Moa? Baksidan Moa och Alex hör konstiga ljud på vinden. Ska dom våga kolla? Den elaka klasskamraten ställer till det för dom hela tiden. Moa går och kollar och sen. Hur ska det gå? Om du vill veta så får du

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Resebrev norra Spanien och en bra bit av Portugal

Resebrev norra Spanien och en bra bit av Portugal Resebrev norra Spanien och en bra bit av Portugal När vi kom till den lilla viken Ria De Cedeira den 18 aug så blev vi liggande många nätter på svaj, vilket är det bästa vi vet (helt gratis och inga grannar

Läs mer

MEDLEMSINFO INFO FRÅN VERKSAMHETSLEDAREN

MEDLEMSINFO INFO FRÅN VERKSAMHETSLEDAREN 02-2012 Ålands Brand och Räddningsförbund MEDLEMSINFO INFO FRÅN VERKSAMHETSLEDAREN I väntan på solen Hej alla kårer! Enligt kalendern har vi redan haft sommar en månad nu, men både värme och sol har hittills

Läs mer

På grund igen. Ny olycka Även Vale på grund!

På grund igen. Ny olycka Även Vale på grund! 1980 På grund igen OJ, Oj, OJ... När marinen övar så går dom grundligt till väga. Bokstavligt talat, alltså. För gårdagens övningar hann knappt börja förrän patrullbåten P 154 Mode rände upp på grund.

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

BARN, BAD OCH VAtten.

BARN, BAD OCH VAtten. BARN, BAD OCH VAtten. ingen ska drunkna Varje år drunknar nio barn i Sverige. Många av olyckorna i vatten händer nära barnens hem. Alla vuxna tänker inte på att det kan finnas farliga platser för barn

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da!

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da! Drogad Det var en helt vanlig lördags morgon, klockan var 4:33 det var kallt och snöade ute. Idag skulle jag och min pojkvän åka på skidresa i en vecka i Lindvallen, det är första gången för min pojkvän

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Författare: Can. Kapitel1

Författare: Can. Kapitel1 Ön Författare: Can Kapitel1 Jag heter Johnny Depp och är 37 år. Jag. bor i Madagaskar. Min mamma är svårt sjuk och jag måste försöka se min mamma innan hon dör.hon bor i Australien och jag har lånat en

Läs mer

Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958

Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958 Rolf Lundblads helg & vardag i Kungliga Flottan som eldare 1957-59 Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958 Det började en kall höstdag, 5 november 1957. Många av oss hade kommit direkt från sjön,

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Träbåtskulturen lever i Domsand!

Träbåtskulturen lever i Domsand! Träbåtskulturen lever i Domsand! Av Magnus Juvén. Att segla en träbåt är att ta del av en kultur som vilar på nostalgiska minnen av den tidens stora konstruktörer och segelbåtsteorier. Hantverket är många

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

TIISKERI Båtar för sjöfolk

TIISKERI Båtar för sjöfolk TIISKERI Båtar för sjöfolk Svensk representant Sjöbjörn i smoking Tiiskeri är byggd för tuffa tag utan att för den skull vara råbarkad. Mycket möda har lagts ned på att skapa en vacker miljö inombords

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det. Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria o Teneriffa och med besök av Astrid o Cato samt Ninni o Roy. Före det så hann vi med en båtupptagning på land

Resebrev från Gran Canaria o Teneriffa och med besök av Astrid o Cato samt Ninni o Roy. Före det så hann vi med en båtupptagning på land Resebrev från Gran Canaria o Teneriffa och med besök av Astrid o Cato samt Ninni o Roy. Före det så hann vi med en båtupptagning på land Under denna period började med att PEGASUS skulle upp på land (den

Läs mer

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) GRUPP 1 JETLINE a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) b) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar det någon roll var i tåget

Läs mer

Kapitel 1 Det hade ringt in för flera minuter sen, ändå så kom nästan ingen till klassrummet.

Kapitel 1 Det hade ringt in för flera minuter sen, ändå så kom nästan ingen till klassrummet. Monstret Kapitel 1 Det hade ringt in för flera minuter sen, ändå så kom nästan ingen till klassrummet. Jag bara satt och väntade, jag var så jävla irriterad av att ingen Kunnde komma in så de kan börja

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Textbladet får skrivas ut och kopieras Talgoxen Hallå, hallå, hallå vad är det som står på? Nu kommer våren snart, helt underbart så klart! En talgoxe

Läs mer

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto SJÖHÄSTARNAS Ö Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån Alzheimer Centralförbundet 2014 www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto Penningautomatföreningen har understött uppgörandet

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Gastar och spökskepp. Angelica Johnsson, Odenslunda skola, Upplands Väsby

Gastar och spökskepp. Angelica Johnsson, Odenslunda skola, Upplands Väsby Gastar och spökskepp Gastar Det var sjömännens största skräck att drunkna och försvinna i havets djup utan någon ordentlig begravning. Då var de nämligen dömda att vandra över haven som gastar, osaliga

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

HELSINGFORS MARIEHAMN STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ

HELSINGFORS MARIEHAMN STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ Välj båtförsäkring med omsorg Vi vet vad som krävs HELSINGFORS MARIEHAMN STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ Robert Rostedt Dags att lära gammal hund sitta Så fort det ges tillfälle till lite ledighet beger jag mig

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

lagstadgad olycksfallsförsäkring

lagstadgad olycksfallsförsäkring lagstadgad olycksfallsförsäkring Med specialistkunskap om sjöfartens behov På ett stormigt hav är erfarenhet guld värd. Finlands enda sjöförsäkringsbolag Alandia Försäkring har sitt ursprung i den åländska

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Åk säkert i bilen så skyddar du dig och ditt barn. Information på lättläst svenska

Åk säkert i bilen så skyddar du dig och ditt barn. Information på lättläst svenska Åk säkert i bilen så skyddar du dig och ditt barn Information på lättläst svenska För din egen säkerhet Här kan du läsa om vad du kan göra för dig och ditt barn så att det blir säkrare att åka bil och

Läs mer

Felix och gammelgäddan

Felix och gammelgäddan Felix och gammelgäddan Tycker du om den här sagan? Surfa in på www.smasagor.se Där kan du hitta fler sagor Har du funderingar, kommentarer eller frågor skicka ett epostmeddelande till jonny_carlsson@passagen.se

Läs mer

Resebrev 1 2015. från Prima Donna

Resebrev 1 2015. från Prima Donna Resebrev 1 2015 från Prima Donna Marmaris den 28 maj Hej på Er Alla En ny segelsäsong i Medelhavet ligger framför oss. Vi kom hit den 21 april. Denna gång med flyg från Stockholm. Vi landade i Dalaman

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Ett bättre sätt att uppleva Grekland & Aten finns inte! - 2, 9 & 16 Juli -

Ett bättre sätt att uppleva Grekland & Aten finns inte! - 2, 9 & 16 Juli - Ett bättre sätt att uppleva Grekland & Aten finns inte! - 2, 9 & 16 Juli - För sjunde året i rad förläggs sommarens äventyrssegling till den Grekland övärlden. Vi reser tillsammans mot blått vatten, ljumma

Läs mer

Måndagen den 28:e juli kommer vi lufta och lättdressa greenerna... igen. Alla förutsättningar är dom samma som förra gången (läs inlägg nedan).

Måndagen den 28:e juli kommer vi lufta och lättdressa greenerna... igen. Alla förutsättningar är dom samma som förra gången (läs inlägg nedan). Banblogg för 2014 Luftning... igen! 2014-07-25 Måndagen den 28:e juli kommer vi lufta och lättdressa greenerna... igen. Alla förutsättningar är dom samma som förra gången (läs inlägg nedan). Frivilliggruppen...

Läs mer

Upwind beating med Celeste. foto Max Alm-Norell. Färöarna. foto Bengt Tarre

Upwind beating med Celeste. foto Max Alm-Norell. Färöarna. foto Bengt Tarre search 18 Med lust att upptacka Bengt Tarre har seglat sedan barnsben och alltid lockats av långa distanser och nya platser. Längtan efter äventyr och öppna hav resulterade så småningom i några längre

Läs mer

Turbo tävlar VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Turbo tävlar VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ULF SINDT Sidan 1 Turbo tävlar Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Turbo och hans bästa kompisar som är med i en cykelklubb. Turbo och hans kompisar träna på att bli bättre efter en tävling

Läs mer

Ha en tamp fäst på knap i fören och en i aktern på båten. De behövs när man ska hitta rätt läge på slipvagnen.

Ha en tamp fäst på knap i fören och en i aktern på båten. De behövs när man ska hitta rätt läge på slipvagnen. VBS-upptagning för nybörjare. En enkel guide för dig som är ny i klubben. Upptagningen är något mer avancerad än sjösättningen, men fortfarande ganska lätt och riskfri. Det som i huvudsak skiljer från

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

VI VET VAD SOM KRÄVS.

VI VET VAD SOM KRÄVS. VI VET VAD SOM KRÄVS. Vi ger varje båtägare rätt skydd och rätt hjälp till rätt pris. Vid en olycka vet våra kunder att de kan lita på oss. Vi lämnar ingen på landbacken. För oss är varje enskild båt den

Läs mer

När vi kom dit nästa dag såg vi ett BREV. Jag ropade till Alice: -Titta, ett BREV. Jag tog upp brevet och där stog DET:

När vi kom dit nästa dag såg vi ett BREV. Jag ropade till Alice: -Titta, ett BREV. Jag tog upp brevet och där stog DET: ANGELINA SJÖBERG Kapitel 1 I SKOLAN Hej! Jag heter Lina och jag är 10 år och jag går på Nivirena skolan. Min bästa kompis heter Alice. Jag har långt brunt hår och jag är 1,37 meter hög. Jag är rädd för

Läs mer

TRO. Paula Rehn-Sirén. Här nedan finns de tre första scenerna ur pjäsen TRO. Kontakta författaren ifall du vill läsa pjäsen i sin helhet.

TRO. Paula Rehn-Sirén. Här nedan finns de tre första scenerna ur pjäsen TRO. Kontakta författaren ifall du vill läsa pjäsen i sin helhet. Här nedan finns de tre första scenerna ur pjäsen TRO. Kontakta författaren ifall du vill läsa pjäsen i sin helhet. TRO Paula Rehn-Sirén Personer: Tove Robert Olivia DEL 1 (Vi befinner oss i ett trevåningshus.

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Interzoo 2004. Världens största zoofackmässa

Interzoo 2004. Världens största zoofackmässa Världens största zoofackmässa Interzoo 2004 Text och foto: Kjell Fohrman V ä r l d e n s s t ö r s t a z o o f a c k m ä s s a g å r a v s t a p e l n v a r t a n n a t å r i Nürnberg, Tyskland - årets

Läs mer

Vindpust (working title) David Carlsson. filmgruppen teaterhuset film i huset

Vindpust (working title) David Carlsson. filmgruppen teaterhuset film i huset Vindpust (working title) Av David Carlsson filmgruppen teaterhuset film i huset contact@tophatpanda.com EXT. STIG VID GAMMALT HUS - KVÄLL Ett gammalt övergivet hus står stillsamt bredvid den lilla vandringsstigen.

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen Det är viktigt som tränare att vi förstår vår uppgift fullständigt och på så sätt har de bästa möjliga förutsättningarna

Läs mer

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin.

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Hej! Hej! Jag heter Lisa och jag är 11 år. Jag går på Valnötsskolan i Malmö. Min bästa kompis heter Vera. Hon är den bästa kompis man kan ha. Hon är så snäll och

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Men ingen svarar. Han är inte här, säger Maja. Vi går ut och kollar.

Men ingen svarar. Han är inte här, säger Maja. Vi går ut och kollar. Mannen som äger campingen, förklarar Maja. Han sa det när jag ringde. Fråga bara efter Gunnarsson, sa han. De går in i huset. Där inne står konserv burkar och paket på olika hyllor. Hallå, ropar Lasse.

Läs mer

Vi räddar liv till sjöss. Om att testamentera till Sjöräddningssällskapet.

Vi räddar liv till sjöss. Om att testamentera till Sjöräddningssällskapet. Vi räddar liv till sjöss. Om att testamentera till Sjöräddningssällskapet. S jöräddningssällskapet är en ideell förening som är helt beroende av medlemsavgifter, gåvor och donationer. Vår uppgift är att

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter

Läs mer

Kapitel 2 Kapitel 3 Brevet Nyckleln

Kapitel 2 Kapitel 3 Brevet Nyckleln Den magiska dörren Kapitel 1 Hej Hej! Jag heter Conelia. Min skola heter Kyrkmon. Jag är 9 år. Jag har blont hår. Jag gillar att spela bandy och att rita. Min bästa vän är Wilda. Jag är mycket rädd för

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

SEGLING OCH PADDLING: BÅTEN

SEGLING OCH PADDLING: BÅTEN SEGLING OCH PADDLING: BÅTEN Segelbåtar kännetecknas på dess segel. Ett segel är en duk som fästs på båten för att fånga vinden. Med hjälp av vinden och seglet förs båten framåt. Det finns många olika segel

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer