SJÖ LIV. De är guld på jobbmarknad Vill man vara säker på att ha jobb i framtiden är det sjön som gäller. Häng med till högskolans maskinutbildning.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SJÖ LIV. De är guld på jobbmarknad Vill man vara säker på att ha jobb i framtiden är det sjön som gäller. Häng med till högskolans maskinutbildning."

Transkript

1 KAPTEN JOHNNY LIGGER I TRÄNING SIDAN 5 SJÖ EN BILAGA FRÅN ÅLANDSTIDNINGEN 10 OKTOBER 2008 LIV EN BILAGA FRÅN UTBILDNING SIDORNA De är guld på jobbmarknad Vill man vara säker på att ha jobb i framtiden är det sjön som gäller. Häng med till högskolans maskinutbildning. HAMNARBETARNA SIDORNA Han sköter stadens guldko De syns inte alltid men är viktiga som få. Utan bra folk i hamnen skulle sjöfarten aldrig fungera. Vi hälsar på hos Tony Sindén. KRYSSNINGSTVÄTT SIDORNA 8 9 Till sjöss ska allt vara rent Sten Karlsson kanske inte är någon sjöman. Ändå lever han på den åländska färjindustrin. HAMNINKOMSTERNA SIDAN 16 Lever på taxfreetrafiken Hamndirektör Jan Sundström är ansvarig jätteintäkterna från passagerarfärjorna. FARTYGSINREDNING SIDORNA 4 5 Med känsla för paneler Aluwood med Kenneth Sundlöf är företaget som efter en modig nischning rönt framgång med designad aluminiumfaner. LÅNGLÄSNING SIDORNA Skräckfärd mot Buenos Aires VEM KÄNNER FOLK SOM JOBBAR TILL SJÖSS? ENKÄT PÅ SIDORNA 6, 17 OCH 23 Dagens kvartalsrapportmissbrukare har mycket att lära från sjöfarten. Jörgen Pettersson om vikten av att tänka framåt när tiderna hådnar. SIDAN 2.

2 2 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 10 OKTOBER 2008 Rederivärlden vet bättre än de flesta att företag byggs för att vara inte till nästa år, inte om fem år utan för alltid. När det gäller delar av finansvärlden verkar den insikten ha flugit ut genom samma håll som bonusarna flög in. Det är när havet ligger stilla som jobbet ska göras FÖRR I VÄRLDEN. Ute på oceanen. När det blev stiltje på havet åkte målfärgen och rostskraporna fram. Istället för att slå dank i väntan på nästa vindpust ägnade sig sjöfolket ombord på segelfartygen att göra sig redo. Alla visste att lugnet är tillfälligt och att vinden snart skulle återvända. Den kunskapen är värdefull att bära med sig nu när marknader faller och börskurser dyker. Det gäller att hitta fundamentala sanningar och ägna kraft åt att förändra sådant man kan förändra. Inte gnälla på sådant man inte kan göra något åt. Dagens kvartalsrapportsmissbrukare har mycket att lära från sjöfarten. Inom shippingen går det förvisso att göra snabba klipp men det händer de facto extremt sällan. Så gott som alla i dag verksamma rederier på Åland har ett långt förflutet. De har sakta men säkert vuxit av för det mesta egen kraft. Till skillnad mot den allt snabbare och allt mer riskbenägna finansvärlden har det hårda och gedigna arbetet gjort skillnad. Rederivärlden vet bättre än de flesta att företag byggs för att vara inte till nästa år, inte om fem år utan för alltid. När det gäller delar av finansvärlden verkar den insikten ha flugit ut genom samma håll som bonusarna flög in. DILEMMAT MED DET som nu utspelar sig i världen är att ingen går säker. När marknader förlorar värde är alla med och betalar. På ett eller annat sätt. En aktiekrasch drabbar på sikt inte bara riskvilliga finansnissar. Ringverkningarna blir många fler. Vi står just nu inför en lågkonjunktur som får effekt även på Åland, även för den annars rätt trögstyrda sjöfarten. Hur stora är omöjligt att spå, men nödvändigt att försöka. Den så kallade finanskrisen får världsekonomin att stanna upp. Liksom på havet med segelfartygen betyder det om inte stiltje så i vart fall lugnare vatten under överskådlig tid. Under den tiden gäller det att rusta för den högkonjunktur som om något år dyker upp lika säkert som passadvindarna. När ekonomin bromsar uppstår en lågkonjunktur, folk köper mindre grejer. Det är ett betydligt större problem än att aktiespekulanter blivit kvar med svarte Petter. På Åland finns dock ingen större tillverkningsindustri när det gäller de så kallade sällan-köps-varorna. Där klarar vi oss bra. VÄRRE BLIR DET om den så kallade besöksnäringen krisar. Åland måste till varje pris upprätthålla lyskraften för att fortsättningsvis locka alla de tals turister som varje år kommer hit sjövägen. En lågkonjunktur kan få svåra konsekvenser för ett besöksberoende landskap. När folk slutar köpa varor är det färre produkter som forslas över havet. Bildäcken blir tommare. Om lågkonjunkturen slår mot folks arbeten förlorar de möjligheten att resa vilket ger färre passagerare till färjorna och kryssningsfartygen. Om folk slutar resa blir det stora hål i de turistanläggningar som byggts upp på landbacken. Om folk stannar hemma i Mälardalen istället för att resa till Åland betyder det bortfall i den åländska dagligvaruhandeln. Köpkraften försvinner. En lågkonjunktur slår också mot företag som drar ner på exempelvis personutbildning och konferensresor. Det slår såklart både mot kryssningsfartygen och landbacken. Det kan betyda att timingen för Alandica kultur & kongress inte är riktigt optimal, för att uttrycka det försiktigt. Och slutligen. En lågkonjunktur (och en artikel som denna som kan uppfattas som skrämmande) gör att folk i gemen väljer att hålla hårdare plånboken. För säkerhets skull. SOM OM INTE själva lågkonjunkturen när den väl är över oss vore nog har Åland också ett annat reellt bekymmer. Den allt svagare svenska kronan. Det är lätt att begripa svenskarnas dilemma. För ett år sedan kostade en euro 9 kronor. I dag är den snart uppe i 10. Kronan har aldrig varit svagare mot euron än i dag. Om Åland förr om åren ansetts dyrt, är det inget mot vad som händer nästa sommar. Då ska ni få se på prischocker. Vilket i förlängningen ytterligare avskräcker besökare. VAD ÄR DET DÅ som måste göras? För hur det än är med konjunkturen ska livet fortsätta och samhället utvecklas. Det är nu vi likt sjömännen i stiltje måste dra upp strategierna för framtiden. Men för att det ska ske behöver det finnas en kapten och/eller redare som ser till att besättningen rustar istället för spela läpp, fånga albatrosser och räkna stjärnor. Var är kaptenen? Vem manar till handling? Var är analysen av det som vi står inför? Kanske borde en organisation som Åsub ordna en prognos mot bakgrund av det som just nu sker i världen. Vad det kan få för återverkningar för mikrosamhället Åland. Kanske landskapsregeringen borde vara tydligare i sina signaler mot näringsliv och befolkning. Vilka instrument finns i lådan för att mildra smällen? Är farhågorna rentav överdrivna? Det börjar bli dags att visa vart man vill gå inte nästa år, inte om fem år utan mot framtiden. DET OM DET. Den här tidningen som du håller i är en tidning om den näring som mer än något annat ser till att Åland flyter. Vi har frågar ålänningarna hur många de känner som på något sätt får sin utkomst från sjön. Vi vet alla att procentuellt sett utgör sjöfarten kanske 2/3-delar av Ålands BNP. Men det är siffror. Vår enkät visar hur det ser ut i verkligheten. Svaren är kanske inte överraskande men ändå imponerande. Vi har också hälsat på hos maskineleverna som inom några år kommer att kunna välja och vraka mellan jobben. Och så har vi besökt firmorna som inte själva är ute på farlederna men som ändå lever gott tack vare shippingen. Till sist: som alltid har vi bett sjökapten Ole Lundberg att på sitt kännspaka sätt berätta en story från det verkliga sjölivet. Den här gången handlar det om Atlas. Det var andra tider det och det står fullständigt klart. Hade den besättningen slarvat med underhållet är det inte säkert att Torbjörn Sundblom hade skrivit sina uppskattade Fisk & Sjö-krönikor i Ålandstidningen i dag. Trevlig läsning! JÖRGEN PETTERSSON alandstidningen.ax tel 26640

3 FREDAG 10 OKTOBER 2008 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 3 Våren är ny tid för Sjöfartens dag Förändringens vindar blåser för Sjöfartens dag. Ny plats, ny tid och mera miljö möter besökarna i vår. De sju senaste åren har Sjöfartens dag arrangerats när båten dras upp ur sjön. Nu får båtfolket tänka om. Torsdagen den 2 april är det dags att besöka Alandica kultur och kongress för Sjöfartens dag. Ungefär samtidigt som båten rustas för en ny säsong. Det är alltid roligt med ny lokal som ger större möjligheter. Vi kan ha parallella föreläsningar, säger Eva Mikkola- Karlström. Vi har kört evenemanget flera år nu och behöver en nytändning. Sjö plus teknik Hon hoppas på flera besökare utifrån, både skolelever och branschfolk. Vi hoppas på flera utställare. Främst är det en rekryteringsmässa för rederier. Men vi vill även ha in till exempel teknikföretag. På programmet finns bland Främst är det en rekryteringsmässa för rederier. Men vi vill även ha in teknikföretag. Eva Mikkola-Karlström. Eva Mikkola-Karlström. annat ett sjöfartspolitiskt seminarium och i vår kommer det att vara betoning på miljön under dagen. Det är ett aktuellt ämne och alla är intresserade av det, säger Mikkola-Karlström. Nu söker arrangörerna flitigt efter en känd föreläsare som har något nytt att tillföra Sjöfartens dag. Vi vill gärna ha tips på någon som är bra. Söker kompetent personal Alandia bolagen är i vanlig ordning en stor del av Sjöfartens dag. Det fungerar bra att arrangera på våren. Nu kan vi förnya oss lite och har extra tid att förbereda, säger Leif Nordlund. Sjöförsäkringsseminariet brukar locka många åhörare. Besättningskvalitét är temat i vår. Det är lite oroande med mycket olyckor och incidenter. En global trend är att det tyvärr är svårt att få erfaren och kompetent besättning, säger Leif Nordlund. TEXT: MARIKA JOHANSSON SJÖ LIV EN BILAGA FRÅN ÅLANDSTIDNINGEN FREDAGEN DEN 10 OKTOBER 2008 REDAKTÖR: JÖRGEN PETTERSSON. TEXT: FOTO: FORM: JESSICA PETTERSSON. ANSVARIG UTGIVARE: NIKLAS LAMPI. AMANDA VALKONEN, CHRISTER CARLSSON, FREDRIK GUSTAFSSON, MARIKA JOHANSSON, MATILDA ANDERSSON. ALEXANDRA BOMAN, DANIEL ERIKSSON, JACOB SAURÉN, SEBBA SÖDERGÅRD. TRYCK: TIDNINGSTRYCKARNA PÅ ÅLAND.

4 4 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 10 OKTOBER 2008 Från Möckelö mot Du lutar dig mot den i hytten, du drar med handen längs den i fartygets trapphus. Jag pratar inredning. Brandtålig inredning i aluminium som tillverkas på Åland och finns på flera färjor runt om i världen. Aluminium och trä är en fantastisk kombination, säger Aluwoods vd Kenneth Sundlöf. Man kan kanske inte säga att Aluwoods väg har varit spikrak sedan de 1949 slog upp dörrarna, då som Inredningssnickeriet. Då var det fönster och köksinredningar som var huvudproduktionen. Det ändrades sedermera till restauranginredningar som blev till inredningar i alla möjliga offentliga miljöer och i början av 90-talet kom aluminiumet in i bilden. När vi började med publika miljöer kom vi i kontakt med brandlagarna, säger Kenneth Sundlöf som förklaring till att aluminiumet kom in i bilden. Tidigare hade man byggt inredningen med ett trä- och gipsbaserat material som var tyngre att arbeta med och dessutom inte lika brandtåligt. De skivorna vägde 15 kilo kvadraten medan aluminiumskivorna väger fem kilo kvadraten och dessutom är mycket enklare att forma. Aluminium och trä är en fantastisk kombination byttes namnet till Aluwood och i dag är det så gott som enbart inredning med aluminium som bas som tillverkas. Började i fartygsbranschen Den allra första aluminiumprodukten var en halvmåneformad fanérbeklädd aluminiumribba. Den användes i SE-bankens kontor i Rissne, utanför Stockholm. De ville ha en inredning med träribbor men det fungerade inte ur brandsäkerhetssynpunkt. Ganska strax därefter, i början av 90-talet, fick företaget kontakt med varvet i Helsingfors, det som nyligen bytte namn till STX Europe. Och så började man inreda fartyg. Jag tror att vi gjorde inredning till åtta tio fartyg. Sedan kom vi i kontakt med Åbovarvet och gjorde väl åtta nio fartyg där också. Bland de fartyg som trafikerar På fartygssidan är det mera internationellt. Vi ska just påbörja ett projekt i USA. Kenneth Sundlöf De två komponenterna i Aluwoods inredning är aluminium och träfanér. Genom att klä in aluminiumet får man en trevlig publik miljö som samtidigt vd Kenneth Sundlöf. Åland har Aluwood bland annat inrett flera Viking Line-båtar. Men där handlar det mest om renoveringar, inte nybyggen. Allt från hytter till publika utrymmen. Brandtåligt Produkten som man tillverkar finns i flera olika utföranden och former. Aluminiumet limmas ihop med olika material, träfanér, plast eller textil, för att ge olika uttryck. Vanligast är träfanéren. I och med att produkten ska vara brandtålig måste man testa den, det görs i Borås i Sverige. Det är inte meningen att den ska hålla elden helt isolerad. Det handlar om begränsad flamspridning, om man befinner sig i rummet ska man kunna ta sig ut om det börjar brinna. Samtidigt ska materialet inte avge för mycket giftiga gaser, så det är en fin balansgång, säger Kenneth. Brinner det dåligt ryker det som fan, så det är svårt. Det är själva limningstekniken, när fanéren eller textilen fästs vid aluminiumet, som gör att materialet klarar brandklassen. Inreder tåg I och med att byggandet av nya fartyg går upp och ner valde man att bredda sig för några år sedan. Då kom fartygsrenovering och tåginredning in i bilden. Tåg är i dag den klart största marknaden, säger Kenneth. De har på gång flera stora projekt inom den branschen. Bland annat håller man på att byta ut inredningen i alla X2000-vagnar. Vi har hållit på i tre och ett halvt år och byggt om 250 vagnar. Främst är marknaden i Skandinavien och i Finland, men man har även haft en del kunder längre bort. Längst bort är väl Australien. På fartygssidan är det mera internationellt. Vi ska just påbörja ett projekt i USA. Anställa fler Aluwoods hela produktion finns på Åland. Företaget har tolv anställda som på olika sätt arbetar med att framställa produkten. Om man till exempel tar ett trapphus på ett fartyg kan det röra sig om kvadrat. På fartygen rör det sig om lite mindre förarbete än på tågen. På tåg krävs mer ritningar. Dels för att det handlar om mindre utrymmen och dels för att det krävs mer dokumentation än på fartyg. I och med att man breddat sig och utökat kundgruppen ser framtiden för företaget ljus ut. Man har just flyttat till nya 2000 kvadratmeter stora lokaler i Möckelö och har fler stora projekt på gång. Det har varit lite sämre en period, men nu verkar det bli bättre igen. När vi fått i gång produktionen här ordentligt kanske vi kan anställa några personer till, säger Kenneth. TEXT: MATILDA ANDERSSON tel: FOTO: JACOB SAURÉN tel: 26650

5 FREDAG 10 OKTOBER 2008 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 5 världen Johnny Forss, 27, är ny befälhavare på ms Fjärdvägen. FOTO: SEBBA SÖDERGÅRD är brandtåligt. Aluminium och trä är en fantastisk kombination, säger Företaget har flyttat till nya lokaler och håller fortfarande på att köra in de nya maskinerna. Här är Peter Österlund, som jobbar i produktionen, och Pär Larsén som är företagets verkmästare. Stefan Sundberg är kvalitetschef på Aluwood och jobbar bland annat med att ta fram ritningar till de olika projekten. Tågprojekten kräver betydligt fler ritningar än vad båtprojekten gör, säger han. Träning för en kapten Snart är det dags för Johnny Forss att kliva ombord som befälhavare för första gången. Det ska bli riktigt roligt, säger han. Lite nervös är kumlingebon Johnny Forss, 27 år, inför sitt första jobb som befälhavare. Han befinner sig just nu på ms Fjärdvägen som ligger i Långnäs hamn. Snart är det dags för ännu ett träningspass inför det kommande jobbet som sjöbefäl. Eftersom ms Fjärdvägen är lotspliktig måste kaptenen ombord ha lotsbrev. Jag är med och lär mej nu en vecka, säger Johnny Forss. Sedan väntar prov både i teori Stämningen är väldigt bra här ombord. Det är ett väl inkört gäng. Johnny Forss. och praktik. I slutet av oktober hoppas Johnny att han är godkänd. Jag lär mej vägen efter ett visst antal resor. Fartyget åker till Nådendal. Det är en stor utmaning. Speciellt i den delen av skärgården där det är mycket kobbar och grynnor. Blev erbjuden jobb Forss har jobbat för rederi Ab Lillgaard tidigare och blev erbjuden jobbet. De vill väl ha folk som de vet vem är och som de litar på, säger han och tillägger: Jag trivs väldigt bra. Det är ett arbete som passar mej. Tidigare har han jobbat både på passagerarfärjor och landskapsfärjor. Mest har jag jobbat i Nordsjön och Östersjön. Spanien är det längsta jag varit. Redan efter en dag på nya jobbet så trivs han. Stämningen är väldigt bra här ombord. Det är ett väl inkört gäng, säger han. Givet val Första gången han var ut till sjöss var han 16 år. PERSONLIGT JOHNNY FORSS Född: 9 april 1981 i Mariehamn. Yrke: Befälhavare. Bor: Kumlinge. Familj: Singel. Intressen: Jakt och fiske. Han fastnade direkt. Han gick den raka vägen studerade vid Sjömansskolan och Sjöfartsläroverket. Sedan jobbade han som styrman och överstyrman. Skillnaden nu är att jag har det övergripande ansvaret. Men jag kommer att hålla på samma strategi. Att jobba till sjöss är en självklarhet på Jonny. Både pappa, farbror och morfar jobbade till sjöss. Han är två veckor på jobb och två veckor ledig. Under den lediga tiden trivs han med skärgårdslivet som innehåller jakt och fiske. Hela skärgården är otroligt vacker, säger han. TEXT: MARIKA JOHANSSON

6 6 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 10 OKTOBER 2008 HUR MÅNGA KÄNNER DU SOM JOBBAR INOM SJÖFARTEN? TEXT: AMANDA VALKONEN, FOTO: ALEXANDRA BOMAN Rebecca Nordenström, 15, Lemland Många. Nästan alla i pappas släkt jobbar eller har jobbat på sjön. Anna Häggblom, 15, Jomala Säkert känner jag någon. Några stycken. Tore Becksbacka, 47, Brändö Det är många det. Hälften av dem jag känner. Lennart Karlsson, 48, Sund Ja det är nog inte många det. Ett par stycken kanske. Pontus Nyman, 15, Jomala Lite över tio kanske. Mest familj och släkt. Päivi Tarvainen, 31, Mariehamn Ja det är nog många. Både från familj och vänner. The Best "à la carte" Marine Services from Newbuilding to Vessels in Operation by World Leader in Classification, Conformity Assessment and Certification

7 Konecranes Oyj Sampo Abp FREDAG 10 OKTOBER 2008 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 7 Orolig för börsens utveckling? Nu kan du placera på börsen med tryggat kapital! * Fortum Abp Rautaruukki Abp Neste Oil Abp SanomaWSOY Abp Nokia Abp TeliaSonera AB Outokumpu Oyj Wärtsilä Oyj Abp Ha kontroll över din påverkan - det handlar om ledarskap Oron för den globala miljön blir i allt större grad en fråga som även inverkar på sjöfarten. Erfarenheter från maritim juridik och internationella föreskrifter har tydligt visat att sjöfarten aktivt måste förbinda sig vid kort- och långsiktiga lösningar för att minimera utsläppen i haven och till atmosfären. Vårt syfte är att trygga liv, egendom och miljö. DNV erbjuder en mängd tjänster gällande sjöfartens inflytande på miljön - så att du kan avancera med förtroende. Klassificering Certificering Lagstadgade tjänster Maritim konsultering Det Norske Veritas Oy/Ab Kägelhamnen 5, Esbo Auragatan 18, Åbo Tel Outotec Oyj YIT Abp Placera nu på aktiemarknaden! Pohjola Analysens Stjärnor VIII/2008 Emittent: Pohjola Bank Abp Teckningstid: Löptid: cirka 5 år Underliggande tillgång: Aktieindex (Aktiekorgs-index), med tolv aktier. Teckningsställen: OP-Pohjola-gruppens kontor och Hör av dig till oss så berättar vi mer! Lisbeth Dahlén-Backas tel Anders Ekström tel Sven-Olof Josefsson tel Johnny Nordqvist tel *Lånets nominella kapital betalas på förfallodagen om inte förtida återbetalning utnyttjas i enlighet med lånevillkoren. Lånet är föremål för en normal emittentrisk. Lånet saknar säkerhet. Lånet emitteras av Pohjola Bank ABp (Aa1/AA-). Trygghet i livets sjögång Sjömanspensionskassan (SPK) är en arbetspensionsanstalt som ansvarar för sjöfararnas arbetspensionsskydd och årligen utbetalar pensioner för ett värde av i genomsnitt 100 miljoner euro till omkring sjöfarare. Information om pensionstjänsterna är en viktig del av SPKs verksamhet. De försäkrade, pensionärerna och intressegrupperna informeras genom informationstidningen Albatrossen, mångsidiga broschyrer och guider samt informationsmöten. Vid sidan av den personliga rådgivningen har webben blivit en allt viktigare informationskanal. Numera kan de försäkrade bl.a. kontrollera sina uppgifter om arbetsförhållanden och -pensioner direkt på nätet. För att säkerställa finansieringen av framtida pensioner utövar Sjömanspensionskassan långsiktig, ansvarsmedveten och räntabel placeringsverksamhet. Nylandsgatan 16 A, PB Helsingfors tel fax

8 8 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 10 OKTOBER bäddset om dagen, och detta bara från Cinderella. Angela Mutu, Chanphen Siaonaphen, Sten Karlsson, Ion Manceanu, Florin Tomek, Mihai Tivgä och de andra på Tvättservice De tvättar kryssarnas Här är företaget som ser till att kryssningsresenärerna sover i rena lakan. Varje dag tvättar Tvättservice i Jomala bäddset bara åt Cinderella. När man stegar in på Tvättservice i Jomala möts man av ett berg av vittvätt. Påslakan, dynvar, lakan och handdukar i ett oräkneligt antal metallkorgar fyller nästan helt upp den stora hallen. En improviserad och humoristiskt menad skylt upplyser oss om att vi nu har kommit till ghettot. Precis innanför dörren står tre män och, med stor vana, slänger in dynvar i en maskin. Jag ska hämta Sten, säger Bekim Sadiku. Sten Karlsson har arbetat i tvätteribranschen länge, men efter sexton år på Tvättcentralen bestämde han sig förra året för att öppna eget. När han tar emot i personalrummet ser han trött ut och gäspar ljudligt. För mycket arbete, säger han och ler. Måste hålla tiden Någon brist på arbete har knappast Sten och de tjugo anställda på Tvättservice. Ända sedan Sten slog upp dörrarna har han tagit hand om tvätten från Viking lines Cinderella och Rosella. Varje dag, nästan 365 dagar i året, tvättar vi bäddset till Cinderella. Varje dag har vi två bilar som kör ner till hamnen och för ombord alla bäddset och annat. Det speciella med att tvätta åt färjorna är att tiderna måste hållas, säger Sten Karlsson. Men det finns också fördelar med att tvätta åt färjorna jämfört med en annan storkund, ÅHS. Det är mycket enklare med så kallad hotelltvätt som man gör åt rederierna. Med ÅHS blir det mycket mera plock. Stor betydelse Sten berättar att cirka 50 procent av omsättningen kommer från Cinderella och Rosella. Rederierna är i stor utsträckning livsnerven i den åländska tvätteriindustrin. Så länge båtarna kommer till Åland är det en fördel att vara här. Den tvätt som inte tvättas på Åland skickas till Tallin. Priserna är högre i Sverige, antagligen beroende på att lönerna är högre. Hur klarar ni av att konkurrera med och hålla samma priser som de större företagen? Jag tror att en orsak till att vi kan hålla nere kostnaderna är att jag är med och styr ställer själv.

9 FREDAG 10 OKTOBER 2008 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 9 Catalina Nica från Rumänien säger att hon trivs på Tvättservice. Bekim Sadiku, Abdelaziz Bourajouan, och Koson Phaparinya. Chanphen Siaonaphen arbetar i ett rasande tempo. i Jomala har fullt upp varje dag. sängkläder Blåsdockan kläs på, blåses upp och ångas. Man har en bättre översyn om det är ett mindre företag. Multikulturellt Efter den korta pratstunden återvänder vi till tvätthallen. Längst inne i lokalen, i ett mindre rum, springer Chanphen Man har en bättre översyn om det är ett mindre företag. Sten Karlsson. Siaonaphen från Thailand mellan strykbrädan och blåsdockan. Bredvid henne står Catalina Nica och Angela Mutu och arbetar i ett rasande tempo i den ganska tryckande värmen. Hela arbetsplatsen är väldigt internationell. Sten Karlsson säger att han är den enda infödda ålänningen. Få av de som jobbar kan svenska och vissa talar inte ens engelska. Men stämningen verkar vara god. Catalina Nica berättar att hon och hennes man, som också jobbar på företaget, kom till Åland från Rumänien just för att arbeta. De har jobbat på Tvättservice ända sedan de kom till Åland. Jag gillar att jobba här, men jag saknar min dotter. Vi hade ingen här som kunde ta hand om henne, så hon var för liten för att kunna följa med. Men nästa år ska jag ta hit min dotter, säger Catalina Nica. TEXT: FREDRIK GUSTAFSSON tel: FOTO: SEBBA SÖDERGÅRD tel: Cirka 50 procent av Tvättservices omsättning kommer från Cinderella och Rosella.

10 10 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 10 OKTOBER 2008 By land, by sea and by air Rauma, tel (0) Turku, tel (0) Helsinki, tel (0) Mariehamn, tel (0) Stockholm, tel Tallinn, tel Oulu, tel (0) Välkommen till Rederi Ab Eckerö en arbetsplats med många möjligheter Är du intresserad av att jobba inom sjöfart och turism? Rederi Ab Eckerö erbjuder ett brett urval yrkesområden, till sjöss och i land. Koncernen bedriver passageraroch bilfärjetrafik på Ålands hav, kryssningstrafik på Finska viken och mellan Stockholm och Mariehamn, frakttrafik mellan Östersjön och kontinenten samt busstrafik på Åland. Vi har idag fem dotterbolag; Eckerö Linjen, Eckerö Line, Birka Cruises, Birka Cargo och Williams Buss. Inom hela koncernen jobbar cirka medarbetare; ombord på våra fartyg samt vid våra landbaserade kontor. Vi lägger stor vikt vid att du som medarbetare skall trivas hos oss och arbetar kontinuerligt med kompetens- och vidareutveckling inom olika områden. Till sjöss Hos oss kan du jobba till sjöss inom kryssnings-, passagerar- eller frakttrafik. Ombord på våra fartyg finns många olika typer av tjänster, allt från maskinister och styrmän till parfymförsäljare och hovmästare. I land En stor del av våra medarbetare jobbar inom koncernens landbaserade verksamhet, främst med försäljning av turistiska tjänster, marknadsföring, IT och ekonomi. Vill du bli en av oss? Kontakta oss för mer information. Sjöpersonalavdelningen, telefon MARIDEA

11 FREDAG 10 OKTOBER 2008 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN studenter går på maskinbefälsutbildningen vid Högskolan på Åland. Det är absolut garanterat att man får jobb efteråt, rederierna har riktigt svårt att få tag i folk just nu, säger Key Ginman, simulatorföreståndare och lektor i maskinteknik vid Högskolan på Åland. FOTO: DANIEL ERIKSSON

12 12 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 10 OKTOBER 2008 Att det råder brist på maskinister är inget de skriver i högskolekatalogen. Emmelie Freiman. Eleverna som garanterat får arbete Maskinbefälsutbildningen vid Högskolan på Åland är något så ovanligt som en utbildning som med 100 procent säkerhet leder till jobb. Trots detta är rekryteringen av lämpliga studenter inte helt oproblematisk. Sjöfartsnäringen, både på Åland och internationellt, skriker efter maskinpersonal. Branschen formligen rycker eleverna ur skolan och pensionärerna tillbaka till sjöss. De som håller i maskinbefälsutbildningen vid högskolan på Åland är helt eniga: det finns ett oerhört sug efter deras studenter just nu. Faktum är att de med stor säkerhet kan säga att alla de 66 elever som för närvarande finns fördelade på de fyra olika årskurserna inte lär ha några Den äldre generationen har avrått sina ungdomar från att gå till sjöss, trots att branschen ser annorlunda ut i dag. Mats Åsgård. som helst problem att hitta jobb om de slutför sin utbildning. Det är absolut garanterat att man får jobb, efterfrågan är enorm. Man har bara att välja. Det är samma sak internationellt. Rederierna har riktigt svårt att få tag i folk just nu, säger Key Ginman, simulatorföreståndare och lektor i maskinteknik vid Högskolan på Åland. Attraktiv på land En möjlig förklaring till bristen på maskinpersonal inom sjöfarten skulle kunna vara att utbildningen även är attraktiv på land, något som dock inte de på Högskolan tror på. Ja, utbildningen är attraktiv även på land, men de flesta som går utbildningen går till sjöss, åtminstone till en början, säger Carola Maxenius-Mickelsson, programledare för sjöfart och maskinteknik. Även de som först inte tänkt gå ut på sjön ändrar de sig när de ser att det Key Ginman och Mats Åsgård upplever båda att Ålands naturliga koppling till sjöfarten har försvunnit. Carola Maxenius-Mickelsson. är det bästa alternativet. Villkoren ute till havs är bättre, säger Key Ginman. Bristande teknikintresse Men varför är bristen på maskinpersonal så stor och varför består den? Jobbgaranti, höga löner, goda karriärmöjligheter och en chans att få resa jorden runt om man så vill. Borde inte studenterna flockas till utbildningen? Key Ginman och Mats Åsgård, överlärare i maskinteknik, är båda inne på samma spår. Det bristande intresset för yrket har två orsaker: det allt svagare intresset för teknik, som är ett globalt fenomen, samt det åländska samhällets försvagade koppling till sjöfarten. Om man talar internationellt finns det ett allmänt bristande teknikintresse. Dagens ungdomar har inte samma teknikintresse som tidigare. De tycker kanske att det är komplicerat med teknik och att det finns lättare vägar man kan gå, säger Key Ginman. Ja, teknikintresset bland yngre generationen sviktar. Sedan är den naturliga kopplingen till sjöfarten som funnits på Åland inte naturlig längre. säger Mats Åsgård. Förlorad koppling till sjöfarten Det är inte längre naturligt på Åland att tänka sig sjöfarten som yrke. Man känner inte alls till branschen på samma sätt som för tjugo år sedan. Det är en stor skillnad. Nu vet man knappt något om sjöfart. Jag undrar faktiskt hur det kan komma sig att den naturliga kopplingen till sjöfarten har försvunnit, säger Key Ginman. Tror du att ålänningarna helt vänder sjöfarten ryggen i framtiden? Nej, jag varken tror eller hoppas det. Ett problem som har varit är att den äldre generationen avrått sina ungdomar från att gå till sjöss, trots att branschen ser annorlunda ut i dag. Men dagens 20-åringar har inte haft föräldrar som jobbat på sjön i lika stor utsträckning, så jag tror att det är på väg att vända, säger Mats Åsgård. Genom simulatorer kan studenterna träna i så verklighetstrogna situationer som möjligt. På bilden Roope Nieminen, Anders Dahl och Uffe Eriksson. Emmelie Freiman, Viktor Gingsjö, Uffe Eriksson och Samuel Pettersson Teknikintresset måste Emmelie Freiman från Skövde, Viktor Gingsjö från Tyresö, Uffe Eriksson från Mariehamn och Samuel Pettersson från Kumlinge går alla maskinbefälsutbildningen på Högskolan på Åland. En viktig orsak är deras teknikintresse. Varför har ni valt denna utbildning? Det är den tekniska utmaningen som lockar, säger Viktor Gingsjö. Jag satt och bläddrade i högskolekatalogen när jag hittade den. En viktig orsak var att den innehöll praktik, men om jag inte varit teknikintresserad hade jag inte valt den här utbildningen, säger Emmelie Freiman, en av två tjejer som går utbildningen. Teknikintresset måste finnas, fliker Uffe Eriksson in. Sjön lockar Var den goda arbetsmarknaden en faktor i ert studieval? Nej, man hade inte jättekoll på det när man sökte. Att det råder brist på maskinister är inget de skriver i högskolekatalogen, säger Emmelie. Alla säger att de planerar att jobba på sjön när de är klara med sin ut linge ett ar han s den. D man det v går. D intres Äve lar m N man. ledig bar p gå he slutar

13 FREDAG 10 OKTOBER 2008 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 13 valde alla utbildningen på grund av deras teknikintresse. finnas bildning. Speciellt för Kumbon Samuel Pettersson är bete på sjön viktigt för att ka kunna bo kvar i skärgåret är ett bra yrke att ha om vill bo kvar i skärgården och ill jag göra så mycket det essutom har jag alltid varit serad av teknik och sjöfart. n Viktor Gingsjö ser fördeed att jobba på sjön. är man jobbar så jobbar När man är ledig så är man. Det är inte så att man jobå dagen, och sedan måste m och laga mat när man. Daniel Smalén och Viktor Gingsjö arbetar i skolans simulator. TEXT: FREDRIK GUSTAFSSON tel: FOTO: DANIEL ERIKSSON tel: Återvände till sjön efter tjugo år Den stora bristen på maskinpersonal inom sjöfarten har gjort att rederierna fått blicka bortom de nyutexaminerade för att fylla alla tjänster. Den stora efterfrågan på maskinpersonal har fått många äldre att återvända till den bransch de en gång lämnat. I över tjugo år försörjde sig Raoul Eriksson på att sälja och förädla fisk. Men i jakt på mer fritid beslutade sig den nu 52-årige maskinmästaren att återvända till sjön och till Eckerölinjen. Några problem att hitta arbete var det inte i och med den stora bristen på maskinpersonal. Inga datorer Det är fruktansvärt. Man har hunnit bli över 50 år och nu är man eftertraktad på arbetsmarknaden, säger Raoul Eriksson. I och med att Raoul hade varit på land så länge hade hans papper gått ut, men det var inget som ett ett par kurser kunde ordna. Hur var det att återvända till yrket efter tjugo år? Om jag hade gått till en ny båt skulle det ha varit bedrövligt. Det Man har hunnit bli över 50 år och nu är man eftertraktad på arbetsmarknaden. Raoul Eriksson. fanns inga datorer när jag jobbade, men på de nya båtarna är det fullt av datorer. Turligt nog är Eckerölinjen lite mitt emellan. Det finns datorer, men inte så många. Jag måste nog vara på en gammal båt för att jag ska begripa något.

14 14 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 10 OKTOBER 2008 Tobias Holmberg förtöjer Silja Galaxy, en av fyra färjor som trängs i Västerhamn på eftermiddagen. I en andhämtningspaus mellan Tallink Siljas avgångar och Vikingfärjornas ankomst på eftermiddagen har en del av hamnövervakarna samlats för en bild. De håller stans mjölk Här är killarna som håller stans mjölkko flytande. Hamnövervakarna tar dygnet runt emot trossar från färjorna som anlöper Västerhamn. Resultatet är en årlig miljon euro i stans kassa. Men det är inget man går och funderar på hela tiden, säger hamnarbetsledare Tony Sindén. För en lekman upplevs trängseln av fyra storfärjor under en dryg halvtimme på eftermiddagen som dagens clou i Västerhamn. I själva verket är det inte långa pauser i arbetet för hamnövervakarna. Hamnarbetsledare Tony Sindén säger att det på natten är trafik nästan hela tiden. Efter kvällsfärjan är det trafik regelbundet ända fram till 7 8 på morgonen. Tänker inte på det I genomsnitt handlar det på årsbasis om 15 anlöp per dygn, i somras gjorde Rosella ytterligare ett anlöp. En trafik som ger Åland regelbundna förbindelser för både människor och transporter. För att inte tala om vad det betyder ekonomiskt för Mariehamns stad. Det är väl inget man går och tänker på hela tiden, men visst har stan levt gott på det här, säger Tony Sindén. Men visst händer det ibland att pojkarna fräser om att de här jävla båtarna kunde vara borta. Då brukar jag påminna om att de har ett jobb och en lön tack vare trafiken, säger han. Sköter underhåll Hamnverket har totalt cirka 20 anställda, varav ett 15-tal hamnövervakare. Dagtid krävs att sju åtta är i tjänst för att få alla förtöjningar att fungera, på natten jobbar fyra övervakare. Vi har en extra kille nattetid och dessutom extra folk som är beredda att hoppa in i helgerna. Mellan förtöjningarna sköter övervakarna underhållet av hamnen med alla byggnader, skottar snö och sandar. Numera krävs ett specialarrangemang att skjuta över kastlinan för att förtöja Silja Galaxy. Det väcker osökt frågan om jobbet inte kan mekaniseras. Nej, det måste göras med mannakraft. Det går inte att automatisera, säger Tony Sindén. Presidentens båt Själv har han arbetat i hamnen sedan 26 februari 1986, då han började som hamnövervakare. De senaste tio åren har han fungerat som arbetsledare. Jag sänkte lönen men får vara ledig i helgerna.

15 FREDAG 10 OKTOBER 2008 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 15 Snart ligger Silja Europa stadigt förtöjd vid kaj. Alexander Eriksson har inte jobbat länge i hamnen, men hanterar redan trossen säkert. Runt sittande arbetsledaren Tony Sindén ses från vänster Tobias Holmberg, Tom Öström, Alexander Eriksson, Ingmar Karlsson och Ove Toivonen. ko flytande Under hans 22 år i hamnen har fartygen blivit något större, men trossarna är lika grova. Han har inte upplevt några större olyckor under sin tid i hamnen. Bara två allvarligare arbetsplatsolyckor har han varit med om, den ena inträffade helt nyligen då av övervakarna drogs ner i vattnet av en tross. Det är ett fint jobb. Man får vara ute. Ingmar Karlsson. Höjdpunkterna har varit Tall Ships Race och Sail Mariehamn, då segelfartygen skulle passas in så att alla fick plats med bogspröt och allt. Och när jag förtöjde presidentbåten Gullranda när Martti Ahtisaari kom på besök. Nära för Pommern Äldst i Västerhamn är Fritz Lundgren, som började som hamnövervakare i mitten av 1970-talet. Jobbet har blivit stressigare med flera fartyg, men det är bättre när det mesta är intäckt av tak. Han stod på kajen och skulle förtöja aktern när Baltic Star 1979 höll på att ramma museifartyget Pommern. De hann få iland förspringen så att fören styrde inåt, annars hade hon tagit Pommern, säger han. Vad hann du tänka? Inte så mycket. Det var bara att laga sig undan ifall trossen skulle brista. En annan veteran är Ingmar Karlsson som varit med sedan Men efter det har jag varit ute på sjön i många år. Nu är han en av dem som hoppar in extra vid behov. Det är ett fint jobb. Man får vara ute, säger han. Nya besöksintäkter på gång i Västerhamn. Viking Lines Amorella är ovanlig bland färjorna med att släppa av och på bilar via en sidoport. TEXT: CHRISTER CARLSSON tel: FOTO: SEBBA SÖDERGÅRD tel: 26650

16 16 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 10 OKTOBER 2008 Hamndirektör Jan Sundström och hamnkontoret huserar i gamla tullpackhuset. Härifrån administreras mjölkkon Västerhamn med kryssningsfartyg som Birka Paradise samt stans nästan 700 småbåtsplatser. Men hamnen står på bara ett ben Västerhamn är stans mjölkko, som omsätter över sex miljoner euro och årligen ger en miljon till stans kassakista. Ändå står vi på ett ben utan någon lasttrafik att tala om, säger hamndirektör Jan Sundström. I sjöfartsstaden Mariehamn har Västerhamn runt anlöp per år, enligt hamndirektör Jan Sundström mycket för en så liten hamn som vår. Men han påpekar att hamnen står på ett ben. Alla andra hamnar har också lasttrafik, men här kan vi inte räkna med att den ökar i betydelse. I dag är inkomsterna av övrig trafik vid sidan av färjor och kryssningsfartyg försumbar ekonomiskt. Enstaka kryssningsfartyg, lastfartyg och tankbåtar uppgår till kanske hundra årligen, förklarar han. Vi sätter kontinuerligt på ny beong flera gånger i året. Jan Sundström. Passagerartrafiken är alltså hamnens mjölkko. I snitt görs 15 anlöp i dygnet av färjor och tidtabellbundna kryssningsfartyg. Det är så många att vi knappast kan räkna med flera. Däremot blir fartygen större och kräver investeringar i hamnen. Närmast ska kaj 5 byggas om i vinter för nya Ålandsfärjans behov. Matargången förlängs och landgången höjs upp med en meter. Det går loss på euro, säger hamndirektören. Lätt att få pengar Detta visar att hamnen trots en omsättning på årsbasis på senast cirka 6,3 miljoner euro inte badar i pengar. Hamnen är inte helt gratis att driva, men visst går den på plus. Resultatet var en dryg miljon. OMSÄTTNINGEN I HAMNEN VÄXER ÅR FÖR ÅR Hamnverkets omsättning och 2009 är prognoser. (1.000 euro). Men det är inte pengar som per automatik får utnyttjas av hamnen. Intäkterna går in i stans kassa, och hamnen budgeterar som alla förvaltningsenheter. Men visst har vi haft lätt att få pengar, då vi haft så mycket trafik att peka på, medger Sundström. Största problemet i Västerhamn är det ständiga slitaget av propellerströmmar, som får kajens konstruktioner under vattnet att erodera bort. Vi sätter kontinuerligt på ny betong flera gånger i året. Jan Sundström säger att skadorna lokalt på kajen blir större än vad färjornas framfart i skärgården gör. När det blåser får de sätta på mycket kraft för att komma till kaj. Storleken gränsfall Ombedd att blicka i kristallkulan säger Jan Sundström att det i dag inte ses några tecken på förändringar. Men det kan förstås inträffa något snabbt, till exempel med taxfree. Och rederierna ska också leva, det blir allt dyrare bunkerkostnader, tillägger han. Kan färjorna bli ännu större och ändå anlöpa Mariehamn? Jag skulle säga att de största i dag redan är gränsfall. Enligt Sundströms egen åsikt är Vikings Åbofärjor lagom med sina meter. Längst i dag är Silja Galaxy med 212 meter, och även Siljas övriga är över 200 meter. Det börjar bli i största laget för hamnen. I sammanhanget säger han att det ligger Västerhamn i fatet att den nya farleden via Orrskär är lagd på is på grund av besvär. Den skulle separera inkommande och utgående trafik och behövs eftersom marginalerna i dag är små. Ändå händer det väldigt litet med tanke på trafikmängderna. Säger Jan Sundström och sneglar ut mot hamnen, där Galaxy och Europa manövrerar för att lägga till. Mjölkkon levererar en del av dagens intäkter. TEXT: CHRISTER CARLSSON tel: FOTO: JACOB SAURÉN tel: 26667

17 FREDAG 10 OKTOBER 2008 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 17 HUR MÅNGA KÄNNER DU SOM JOBBAR INOM SJÖFARTEN? TEXT: AMANDA VALKONEN, FOTO: ALEXANDRA BOMAN Tom Forsbom, 46, Mariehamn Det är många det. Mest vänner, bekanta och gamla skolkompisar. Carolina Frisk, 46, Finström Det är ganska många det. Det är både vänner och andra bekanta. Camilla Eriksson, 41, Finström Ja nog känner jag ganska många Lasse Eriksson, 53, Eckerö Jag jobbar på MS Eckerö själv så det är många. Men indirekt så är ju alla på Åland beroende av sjöfarten Susanne Karlsson, 42, Finström Jag känner nog många. Många från släkten. Elsa Pennanen, 15, Lemland Jag känner nästan ingen. Men jag tror det är många som jobbar med det. TEXT: AMANDA VALKONEN, FOTO: ALEXANDRA BOMAN Ge oss en orsak till att inte annonsera i XIT. Nä. Just det. För annonsering ring Oy Thunship Ab Founded 1954 Shipbrokers Phone: Fax: Vi finansierar fartyg...med fart för framtiden! ms Birka Exporter dwt ms Birka Transporter dwt ms Birka Shipper dwt ms Baltic Excellent dwt ms Birka Carrier dwt ms Birka Express dwt ms Birka Trader dwt Moderna Ro-Ro fartyg för säkra, effektiva, ekonomiska och miljövänliga sjötransporter BIRKA CARGO AB LTD STORAGATAN 11, PB 175, AX MARIEHAMN, FINLAND TELEFON , TELEFAX , E-POST När det gäller fartygsfinansiering vänder du dig till Ålandsbanken, en liten flexibel bank med stor erfarenhet. Vi har varit på sjön sedan tfn

18 18 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 10 OKTOBER 2008 Finlands bästa täckning! Tack vare samarbete med operatörerna Elisa och DNA Nordea Bank Finland Abp största GSM-operatören på Åland! BÄSTA TÄCKNINGEN I FINLAND! Mobilt bredband Perfekt för dig som behöver snabb trådlös internetåtkomst. Sjövädret via SMS ett samarbete mellan ÅMT och Foreca Prognosen för åländska, svenska och finska kommuner och sjödistrikt (över orter!) Skriv önskad plats, t.ex. SJÖ ÅLANDS HAV skicka som SMS till nummer Svar kommer inom någon minut för endast 0,74 /SMS. Shipping, Offshore and Oil Services Ålands Mobiltelefon Ab Kundtjänst: Tallink Silja, Mariehamn, Torggatan 14, tel eller alla dagar 8-21 silja.fi

19 FREDAG 10 OKTOBER 2008 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 19 Vi har kursen du behöver för att förnya ditt certifikat enligt finska och svenska Sjöfartsverket. SJÖBEFÄL MED VÄRLDEN SOM ARBETSFÄLT! Vill du få ett internationellt yrke med hela världen som arbetsfält? Högskolan på Ålands sjöutbildningar passar dig som är intresserad av teknik och samtidigt tycker om att jobba med människor. Ingenjör Elektroteknik 240 sp Behörighet som elmästare till sjöss där du ansvarar för el- och styrsystem på moderna fartyg och vid annan off-shoreverksamhet. Ingenjör Maskinteknik 270 sp Det finns idag ett stort behov av maskinbefäl överallt i världen. Du får en internationellt godkänd utbildning med mycket gott rykte. Du kan jobba som övermaskinmästare men har även en utbildning som är attraktiv för många jobb på land. Sjökapten 270 sp Internationellt godkänd sjökaptens utbildning som varvar teori med praktik i moderna simulatorer och ombord på fartyg. Läs mera på vår nya hemsida! Telefon: LEADERSHIP FOR US IT S NATURAL OUR ENVIRONMENTAL SOLUTIONS HELP YOU LEAD THE WAY TO CLEANER, SAFER SHIPS. Horse-eye jacks following leading fish. One suggested benefit of shoaling is increased hydrodynamic efficiency. Services are provided by members of the Lloyd s Register Group. Lloyd s Register is an exempt charity under the UK Charities Act 1993.

20 20 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 10 OKTOBER 2008 Med ss Atlas till Buenos Aires AV OLE LUNDBERG På senhösten 1954 drabbades norra Europa av våldsamma oväder av sällan skådat slag. Den 30 november skrev Ålandstidningen: Inga större åländska haverier under stormdygnen. Atlas förlorade förlig däckslast i Biscaya. Under de senaste dygnens fruktansvärda stormar och orkaner har ett otal haverier inrapporterats. För dessa redogörs på annan plats. Den åländska handelsflottan har dessbättre inte drabbats av några förluster även om stormen naturligtvis ställt till med en hel del oreda. Ångaren Atlas kämpar i Biscaya mot en hård orkan, men hoppas redan nu vara i orkanens utkanter. Befälhavaren på Atlas, Gunnar Karlsson, ringde i går på morgonen per radio upp sjöfartsrådet Arthur Andersson och berättade att orkanen just då hade lagt sig en smula men den såg dock ut att åter öka något. Ångaren var då mitt i Biscaya och gjorde en fart av två mil mot sjön. En del av den förliga däckslasten hade spolats överbord och förluckans lastbommar hade knäckts av överbrytande sjö. Kaptenen gav dock det lugnande meddelandet att någon fara inte var för handen. Atlas är på väg till Buenos Aires Så långt Tidningen Åland. Jo, stormdygnen i Biscaya var dramatiska och ytterligare en tragisk händelse skulle inträffa mot slutet av resan. Vi tar det från början Hösten 1954 for Rederi Ab Astas ss Atlas av och an i Östersjön och lastade för Sydamerika. I Fredrikshamn och Luleå tog man ombord sågat virke för Argentina och i Polen byggnadsmaterial som skulle lossas i Brasilien och användas vid byggandet av den nya huvudstaden Brasilia. Omkring den 20 november var Atlas färdigt lastad och styrde mot Kielkanalen. Hon hade en månadslång resa på över sjutusen sjömil framför sig till Buenos Aires. Ss Atlas var vid den här tiden en ärrad veteran. Hon sjösattes 1929 och seglade under brittisk flagg fram till 1950 då Astarederiet köpte henne. Hon var stor och ståtlig med sin höga skorsten och sitt dubbla midskepp. Hon bar det utpräglade trygga, robusta utseende som brittiska lastdragande nittonhundratjugotalsångare hade. Och att hon som Asta-ägd fick den åländska hjorten i skorstenen försämrade inte utseendet. Med sin lastförmåga på dödviktton kom hon att bli Ålands största ångfartyg genom tiderna. Atlas hade, som alla fartyg, sina egenheter. Lars-Erik Eriksson i Grundsunda skriver: Vid riktigt hårt väder och i full last hamnade akterskeppet ofta ner i vågdalen så att vatten rann ner i hyttavdelningen akterut. Då var det bara för manskapet att flytta till aktre midskeppet där de sov ovanpå de gamla kolboxarna. Där kunde de få stanna flera dagar. Att sen flytta tillbaka till en fuktig hytt med pysande värmeelement som värmdes med steam skulle nog inte dagens sjöfolk acceptera. Atlas var ett fartyg som red ut alla stormar. Hon var mjuk i skrovet och knarrade som en gammal segelskuta. Det sades att om man mötte henne i hård sidovind så kunde man se hur hon vred sig så att masterna stod i kors Göran Blomqvist och Torbjörn Sundblom är två ålänningar som var med på resan till Buenos Aires. I dag är de två grånade herrar som passerat de sjuttio. Då var de sjutton år gamla. Göran var lättmatros och Torbjörn var jungman. Göran berättar JAG MINNS ATT stämningen ombord var hög då vi lämnade sista lastningshamn i Polen och styrde mot Kielkanalen. Det kändes fint att få lämna den kalla, gråa Östersjön och styra mot tropikerna. Fast jag var bara sjutton var jag ingen första resans gosse. Hade varit på två båtar tidigare. Jag tyckte att jag redan var befaren sjöman men över ekvatorn hade jag aldrig varit. I tio knops fart kröp vi sydvästvart genom Nordsjön och Engelska kanalen. Sjövakten blev rutin med en timme rortörn och en timme utkik. När vi kom ut i Biscaya började det blåsa från nordväst. Snart blåste det så hårt att vår kapten ansåg det farligt att fortsätta på sydlig kurs. Han gav order om att skutan skulle hållas upp mot stormen. Från ett obehagligt slingrande, med sjön in från sidan, började Atlas dyka i vågorna. Utkiken flyttades upp på standarddäck. Det gick ju inte att vistas på backen, som oupphörligt dök in i fradgande vattenberg. Det var livsfarligt att bege sig ut på förliga däckslasten. Där låg vi, dygn efter dygn och stampade mot orkanen. Tillvaron blev en monoton rad av vakter och frivakter. Allt löst kastades huller om buller. På frivakten var det nästan omöjligt att sova. Det blev mest till att spjärna emot kojbräderna för att inte ramla i durken under de svåra rullningarna. Vakten bestod av en timme rortörn, en timme utkik. UTKIKENS UPPGIFT ÄR att titta efter andra fartyg och föremål. För att kunna se runt horisonten var det ju nödvändigt att sticka upp huvudet ovanför bryggskärmen. Men någon större kroppsdel än skallen skulle man nog inte exponera ovanför skyddet. Då fanns risken att blåsa bort. En kväll när det blåste som värst stod jag till rors. När timmen närmade sig sitt slut var jag svettig av att snurra på den tunga ratten för att hålla Atlas på kurs mot vinden. Det sved i ögonen av det oupphörliga stirrandet på kompassen. Orkanens tjut utanför styrhytten ökade i styrka när vaktkamraten slet upp dörren och tumlade in i ett regn av sjösprut för att avlösa mig vid ratten. Trehundrafemton grader, ropade jag och steg åt sidan. Trehundrafemton, upprepade han och tog ratten. Trehundrafemton, sa jag i det jag passerade styrmannen som stod i ett hörn och höll sig fast i maskintelegrafen. Trehundrafemton, grymtade han till svar. JAG STEG UT PÅ bryggvingen, noga med att hålla mig fast för att inte handlöst blåsa överbord, och klättrade upp på standardbryggan. Fascinerad betraktade jag de väldiga sjöarna som hela tiden vältrade in över backen och däckslasten. Grå molntrasor jagade lågt över masttopparna. Vågtoppar slets loss av vinden och fyllde luften med salt skum. Det sved i ögonen. Det var då det hände. Först hörde jag hur det knakade i däckslastens vajersurrningar. Sedan hördes flera smällar och vajerstumpar, vantskruvar och schackel ven som projektiler genom luften och slog i skorstenen tjugo meter bakom mig. Om jag hade stått upp tror jag att jag hade blivit träffad. Det mesta av virket på fördäck rasade överbord i en kokande, dånande häxkittel av skummande sjö, avbrutna plankor och piskande vajrar. Jag såg plankor blåsa överbord, flyga förbi midskeppet långt från båten, fångas in av turbulensen bakom midskeppet och sugas in för att smälla i akterdäckets rigg och knäckas i småbitar. Ole, som skriver, har visat mig Ålandstidningens artikel om händelsen. Det känns konstigt att det är just det här ögonblicket för femtiofyra år sedan dom skriver om. Och jag har inte vetat, förrän nu, att orkanen var en av de värsta en som det skrevs i tidningarna om. NÄR VI KOMMIT ur stormen i Biscaya blev livet skönt att leva. Det blev varmare för varje dag som gick. Utkikstörnen på backen blev ett nöje under de tropiska nätternas stjärnklara himmel medan Atlas stävade mot Kap Verde för att bunkra. Under stekande sol ankrade vi utanför bunkerhamnen på Kap Verde-öarna. Medan bunkerpråmen pumpade in olja till Atlas törstiga oljepannor bjöd horder av hojtande tjingsare ut olika djur till försäljning. En säck sköldpaddor och några apor bytte ägare. Det får väl medges att någon plankstump ur lasten användes som betalningsmedel. Finsk och svensk furu stod högt i kurs. Aporna var små och kvicka med lång svans, antagligen markattor. De ställde till en massa ofog ombord. Sköldpaddorna var i många storlekar, från cigarrettask till råglimpa. Djuren blev farliga. De kröp omkring på poopdäck. När vi, i skymning och mörker, skulle hantera tross och vajer vid förtöjning och avgång hände det att man trampade på en sköldpadda och halkade omkull. När vi närmade oss ekvatorn minns jag att vi hoppades på att det skulle bli linjedop. De flesta av oss hade aldrig varit söder om linjen. Men det blev inget. Jag vill minnas att befälet inte ansåg sig ha tid att ordna detta. Kanske dom tyckte att linjedop var segelfartygspaller. Ångbåtarna tillhörde en ny tid. Gamla ceremonier glömdes bort. VI ANLÄNDE TILL Buenos Aires strax före jul. Inte minns jag särskilt hur vi firade julafton men det var väl det vanliga, med lite extra god mat och dryck. Under själva julfirandet låg vi till ankars i floden Rio de la Plata. Vi hade nämligen blivit bortkörda från kajen eftersom det var eldsvåda i hamnen. På julnatten föll vår timmerman överbord från däckslasten på akterdäck. Två man observerade olyckan och hoppade genast efter. Än i dag kan jag höra ropen från de två som simmade i den strömmande floden och letade efter Timpa i den kolsvarta natten. Livräddarna letade och ropade förgäves. Timpa var borta. De två modiga, utmattade killarna, Jansson och Hongell, plockades så småningom upp i giggen vi satte ut. Det känns nog svårt när man försöker rädda liv och inte lyckas. Svårt var det säkert också för Torbjörn som miste sin hyttkamrat. När vi hade lossat färdigt i Santos och Rio lastade vi malm i Vitória. Jag minns att jag var rädd för att vi på resan till Europa skulle råka ut för en liknande orkan som den i Biscayabukten. Malmlastad hade nog inte Atlas klarat av det, trodde jag.

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

BIRKA LINE ABP BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002

BIRKA LINE ABP BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002 BIRKA LINE ABP BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002 Omsättningen steg till 88,33 miljoner euro (86,93 miljoner euro år 2001). Rörelseresultatet förbättrades med 27 % till 18,70 miljoner euro (14,66 miljoner euro). Resultatet

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Nu var det dags att lämna fastlandet för att segla mellan öar i ca 7 månader framåt. Efter att ha fyllt diesel och sett till att passa in tidvattnet åkte

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Fakta om turismen på Åland. Ålands landskapsregering Näringsavdelningen

Fakta om turismen på Åland. Ålands landskapsregering Näringsavdelningen Fakta om turismen på Åland Ålands landskapsregering Näringsavdelningen Fakta om Åland Åland är ett självstyrt, demilitariserat landskap i Finland och medlem i EU. Parlament Ålands lagting. Regering Ålands

Läs mer

visit.ax Ab grundat 2007 Hemort: Föglö Turism, kommunikationer, visioner Grundare: Otto Hojar Ekonomie magister Företagare sedan 1998 Medlem i Ålands

visit.ax Ab grundat 2007 Hemort: Föglö Turism, kommunikationer, visioner Grundare: Otto Hojar Ekonomie magister Företagare sedan 1998 Medlem i Ålands visit.ax Ab grundat 2007 Hemort: Föglö Turism, kommunikationer, visioner i Grundare: Otto Hojar Ekonomie magister Företagare sedan 1998 Medlem i Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolags förvaltningsråd Kommunfullmäktigeledamot

Läs mer

Resebrev nr 11, 3 oktober 11 november 2011. Resan runt Leros, Kalymnos, Lipsi, o Patmos!

Resebrev nr 11, 3 oktober 11 november 2011. Resan runt Leros, Kalymnos, Lipsi, o Patmos! Resebrev nr 11, 3 oktober 11 november 2011. Resan runt Leros, Kalymnos, Lipsi, o Patmos! Efter att vi lämnat av Torpagojorna o båten Hero på Kos, tog vi en segling ner på södersidan av Kos. Som vanligt

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är Svenska 1 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Pronomen subjekt Jag De det Vi Du

Läs mer

Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958

Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958 Rolf Lundblads helg & vardag i Kungliga Flottan som eldare 1957-59 Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958 Det började en kall höstdag, 5 november 1957. Många av oss hade kommit direkt från sjön,

Läs mer

Författare:Julia Ahola och Thea Kjellström

Författare:Julia Ahola och Thea Kjellström Författare:Julia Ahola och Thea Kjellström Hela klass 5A har samlat in pengar till en klassresa.evelina har samlat in mest av alla.dom ska åka till Karibien och dom ska bo på en kryssning på havet.det

Läs mer

lagstadgad olycksfallsförsäkring

lagstadgad olycksfallsförsäkring lagstadgad olycksfallsförsäkring Med specialistkunskap om sjöfartens behov På ett stormigt hav är erfarenhet guld värd. Finlands enda sjöförsäkringsbolag Alandia Försäkring har sitt ursprung i den åländska

Läs mer

HELSINGFORS MARIEHAMN STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ

HELSINGFORS MARIEHAMN STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ Välj båtförsäkring med omsorg Vi vet vad som krävs HELSINGFORS MARIEHAMN STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ Robert Rostedt Dags att lära gammal hund sitta Så fort det ges tillfälle till lite ledighet beger jag mig

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Resultat av enkätundersökning

Resultat av enkätundersökning En undersökning bland resenärer på utbildningslinjen genomfördes i november 2012 genom en pappersenkät med nio frågor. Enkäten gavs ut både på svenska och engelska. Enkäten distribuerades till resenärer

Läs mer

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) GRUPP 1 JETLINE a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) b) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar det någon roll var i tåget

Läs mer

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Bild 1 1. I vilken stad började historien om Titanic, Olympic och Britannic? 2. Vem var Lord James Pirrie? 3. Vad var Harland & Wolff? 4. Vad

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE.

REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE. REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE. För att få en så verklig bild som möjligt av färjerederiernas, som trafikerar svenska hamnar, betydelse och nytta för svensk turism och näringsliv

Läs mer

30 mars-29 april. Första seglingen upp till Halkidiki! (halvöarna längst upp i Egeiska havet)

30 mars-29 april. Första seglingen upp till Halkidiki! (halvöarna längst upp i Egeiska havet) Resebrev nr 3, 2012 30 mars-29 april. Första seglingen upp till Halkidiki! (halvöarna längst upp i Egeiska havet) Det var inga större problem med att segla norr ut I Egeiska havet, vi visste att det all

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige och färjetrafiken håller ställningarna! Passagerarrederierna

Läs mer

Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret.

Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret. Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret. Så var det då dags för vår första (och sista?) Vätternrunda. Vi hade ängsligt följt väderrapporterna i veckan och till sist var det bara att inse att

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 S/S Näckten S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 Tunadals AB beställde 1877 från W Lindberg, Stockholm en båt som byggdes och levererades samma år. Skrovet var av järn med styrhytt och kaptenshytt som överbyggnad.

Läs mer

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter.

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter. ÖN Kapitel 1 Jag heter sir Lincon och jag är en uppfinnare och en kapten. Jag är 42år gammal och jag föddes 1895 i Sverige. Jag har uppfunnit flygplanet, luftskeppet och robotfågeln. Mitt fartyg heter

Läs mer

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor.

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Efter att Elin o Larsa lämnat oss så tog vi en seglig

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

BARN, BAD OCH VAtten.

BARN, BAD OCH VAtten. BARN, BAD OCH VAtten. ingen ska drunkna Varje år drunknar nio barn i Sverige. Många av olyckorna i vatten händer nära barnens hem. Alla vuxna tänker inte på att det kan finnas farliga platser för barn

Läs mer

Vi räddar liv till sjöss. Om att testamentera till Sjöräddningssällskapet.

Vi räddar liv till sjöss. Om att testamentera till Sjöräddningssällskapet. Vi räddar liv till sjöss. Om att testamentera till Sjöräddningssällskapet. S jöräddningssällskapet är en ideell förening som är helt beroende av medlemsavgifter, gåvor och donationer. Vår uppgift är att

Läs mer

Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933.

Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933. Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933. Stig-Åke Wallin på 1960-talet. Skrivet av Sven-Erik Nyberg 2013-07-29. seonyberg@gmail.com 1 Stig-Åke Wallin var kanske den mest språkbegåvade

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

En resa på livets kanal

En resa på livets kanal En resa på livets kanal (Friluftsgudstjänst i hamnen) Av: Johannes Djerf Det här är ju en dag som för många handlar om vatten och båtar, vilket jag tycker är väldigt härligt. Men jag ska ändå börja med

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

Ingenjörsamfundet byter chef

Ingenjörsamfundet byter chef Ingenjörsamfundet byter chef Publicerad: 2013-04-10 11:34 Ingenjörsamfundet som står inför stora förändringar har rekryterat en ny verksamhetschef. Det är Stefan Johansson som har lång erfarenhet från

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Att styra efter kompassen

Att styra efter kompassen Att styra efter kompassen Om du tittar på båtens kompass kan du se ett styrstreck. Ser du styrstrecket på er kompass? Svänger du med båten så snurrar skivan med de olika gradtalen, siffrorna, på kompassen.

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Fira sommarens början

Fira sommarens början + Fira sommarens början SKÄRGÅRDSBÅTENS DAG Onsdagen den 10 juni 2015 i Stockholm och i Vaxholm Skärgårdens trafikantförening + Information om biljettköp, se sidan 4 Fira sommarens början År 1964 firades

Läs mer

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND AV HÉLÈNE LUNDGREN UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND Kraftiga dyningar, grottor, vikingahistoria, sandstränder och vackra klipportaler längs Shetlandsöarnas kust. En dramatisk natur med

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Detta brev kommer att handla om resan till Alanya o våra barnbarn som kom till Alanya.

Detta brev kommer att handla om resan till Alanya o våra barnbarn som kom till Alanya. Resebrev nr 4, 2013 Besök av familjen Blom-Frid. Detta brev kommer att handla om resan till Alanya o våra barnbarn som kom till Alanya. Efter Göceks skärgård väster ut tog vi oss åter öster ut förbi Finike

Läs mer

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter

Läs mer

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013 FEBRUARI 2013 Kvar i Östersund den 23 februari 2013 Har nu hunnit vara hemma några dagar efter VM som var en stor upplevelse för min del, tiden hemma har bestått till största delen av vila och återhämtning

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

Mats Karlsson 2008 04 25

Mats Karlsson 2008 04 25 Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV 10 veckor på Åland Utvärderingsrapport från praktikperiod på Stiftelsen Hemmet, Åland Mats Karlsson 2008 04 25 Denna rapport beskriver praktiktiden 21 januari

Läs mer

Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA

Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA Projekt Interreg IIIA Skärgård, genomförs av Åbo Universitet i Åbolands och Ålands skärgård

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

TIISKERI Båtar för sjöfolk

TIISKERI Båtar för sjöfolk TIISKERI Båtar för sjöfolk Svensk representant Sjöbjörn i smoking Tiiskeri är byggd för tuffa tag utan att för den skull vara råbarkad. Mycket möda har lagts ned på att skapa en vacker miljö inombords

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Människor står utklädda i 1810 års mode

Människor står utklädda i 1810 års mode Stäng annonsen Den kungliga landstigningen Människor står utklädda i 1810 års mode Helsingborg 14:27 Trots försenat flyg lyckades Victoria, Daniel och Silvia hinna med färjan till Helsingör. Efter en lunch

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 28 Fredag 16 september 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 28 Fredag 16 september 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 28 Fredag 16 september 2011 NORRBOTTEN Det finns jobb hos LKAB LKAB behöver anställa nya medarbetare. Dom kommande tre åren behöver gruvföretaget 1200 nya arbetare. - Vi försöker få

Läs mer

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix ABC klubben Historiestund med mormor Asta Av Edvin Bucht 3a Djuptjärnsskolan Kalix Nu är Lea, Jacob och Dennis på väg till sin mormor, Asta som hon heter. Dom körde från orten Kalix, till deras mormor,

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Vi är: Mats, Christer och Peter på PETERS BUSS AB

Vi är: Mats, Christer och Peter på PETERS BUSS AB Tack alla vänner som åkte med oss i år Vi önskar er en God Jul och ett Gott Nytt År Vi är: Mats, Christer och Peter på PETERS BUSS AB Jag hoppas att ni har trivts riktigt bra på våra resor, fått lite avkoppling,

Läs mer

Jobba till sjöss nära hemma. Information till dig som vill satsa, jobba och utvecklas ombord - samtidigt som du vill vara nära hem, familj och fritid

Jobba till sjöss nära hemma. Information till dig som vill satsa, jobba och utvecklas ombord - samtidigt som du vill vara nära hem, familj och fritid Jobba till sjöss nära hemma Information till dig som vill satsa, jobba och utvecklas ombord - samtidigt som du vill vara nära hem, familj och fritid 2 Intressanta utvecklingsmöjligheter för duktigt sjöfolk

Läs mer

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Stanna tiden Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Vi tar ingenting för givet Vi är glada att ni kommit hit Vi kommer med musiken, åt er Vi kan inte stanna tiden

Läs mer

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund?

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Gråhunden Torro följer med på jakt. FOTO: Christer Lundberg Previous Pause Nästa av Jakt & Fiske Jaktmarker & Fiskevatten Älgjaktspremiären

Läs mer

Minnesord över Sven Vifors.

Minnesord över Sven Vifors. Minnesord över Sven Vifors. Första gången jag lärde känna Sven var 1980 i samband med att Johnson Chemsun byggdes och levererades från Kockums varv i Malmö där Sven var leveransövervakare av fartyget.

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Rymdresan. Äventyret börjar.

Rymdresan. Äventyret börjar. 1 Rymdresan Äventyret börjar. Isac är en helt vanlig kille på 15 år och är trött på morgonen och han älskar äpplen. Han har en katt som heter Snawboll 2. Han har ett kompisgäng också. I kompisgänget så

Läs mer

Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04. BestKust Feskarna 04. Sponsored by

Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04. BestKust Feskarna 04. Sponsored by Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04 BestKust Feskarna 04 Bra fiske efter havskatt och torsk Sponsored by Innehåll BestKust Feskarna 04, 2:a resan till Grovfjord Nord-Norge Uppresan till

Läs mer

Elev: SESSION 19. Fisketuren

Elev: SESSION 19. Fisketuren Fisketuren Lyssna efter [l] Det är vindstilla och vattnet är spegelblankt av den neråtgående solen. Jag tar ett till kraftfullt och långsamt årtag. Spetsen på spöet böjs lätt varje gång båten far framåt.

Läs mer

Utmanar de. Test i. Buster Magnum M5. Femte generationens Buster Magnum är här. Nya Magnum M5 är starkare, snabbare och hårdare än någonsin förr!

Utmanar de. Test i. Buster Magnum M5. Femte generationens Buster Magnum är här. Nya Magnum M5 är starkare, snabbare och hårdare än någonsin förr! Test i Buster Magnum M5 Utmanar de Text Mikael Mahlberg Foto Mikael Mahlberg, Buster Femte generationens Buster Magnum är här. Nya Magnum M5 är starkare, snabbare och hårdare än någonsin förr! 16 t t Med

Läs mer

Hej svejs bland tackel och tåg.

Hej svejs bland tackel och tåg. Nr 2 2009 Årgång 27 Hej svejs bland tackel och tåg. Detta blir den sista tidning, som kommer från min dator. Jag har skrivit i tidningen sedan 1996. Det känns som om nya idéer och bättre datakunskaper

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer

MAJ 2013. Mallorca. den 22 maj 2013. Mallis nästa. den 17 maj 2013

MAJ 2013. Mallorca. den 22 maj 2013. Mallis nästa. den 17 maj 2013 MAJ 2013 Mallorca den 22 maj 2013 Så har vi anlänt till Mallorca och den lilla byn Soller här på ön, sist jag var här var för 2 år sedan med laget. Denna gång är det bara jag A-K och Bettan men vi har

Läs mer

Steg 2 Lägg ner den stora tärningen i lådan. Vad noga med att öppningen på den stora tärningen är neråt.

Steg 2 Lägg ner den stora tärningen i lådan. Vad noga med att öppningen på den stora tärningen är neråt. Exploderande tärning En tärning inuti lådan blir till flera små träningar. Steg 1 Lägg det åtta små tärningarna i den stora tärningen. Steg 2 Lägg ner den stora tärningen i lådan. Vad noga med att öppningen

Läs mer

Hej arbetsterapeuter!

Hej arbetsterapeuter! Hej arbetsterapeuter! Årets första månader har flugit förbi och våren är här. Styrelsen har genomfört årsmötet som hölls den 7 mars där Anette Hjälmefjord bjöds in för att prata om sina erfarenheter kring

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö 1. När man sjunger så blir man så glad När man sjunger så blir man så glad. När man sjunger så blir man så glad. Så det vill man göra varendaste dag, ja, det vill

Läs mer

Resebrev 15 oktober -10 november, Sicilien, Favignana o båtupplägg.

Resebrev 15 oktober -10 november, Sicilien, Favignana o båtupplägg. Resebrev 15 oktober -10 november, Sicilien, Favignana o båtupplägg. Det kändes som vi seglat långt denna säsong, men när vi checkade, hade vi inte gjort mer än 1330 distans sedan 1 juni, det är mindre

Läs mer

Att få ordning och ork för sin ekonomi

Att få ordning och ork för sin ekonomi Att få ordning och ork för sin ekonomi Vi har samlat några tips och idèer för att få bättre ordning och ork för viktiga papper och räkningar. På slutet finns det plats för att sammanfatta hur just du vill

Läs mer

Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna?

Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna? 2009 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna? Stockholm är en sjöfartsstad och kryssningsresenärer till stadens hamnar är en viktig

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014 3,0 miljoner passagerare (2,8 milj.) reste med Eckerökoncernens tre passagerarfartyg vilket är fler än någonsin tidigare Ro-ro-verksamheten lider av en svag marknad

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

World Xanadu B NO FOR UNIT B 4273 TYPE OF DESIGNATION APL45, APMK

World Xanadu B NO FOR UNIT B 4273 TYPE OF DESIGNATION APL45, APMK T/T WORLD XANADU World Xanadu B NO FOR UNIT B 4273 TYPE OF DESIGNATION APL45, APMK Builder: Sumitomo Shipyard year 1974 Owner: World Wide Shipping Hong Kong Turbintankern World Xanadu ankom i april år

Läs mer

FRISÖR- FÖRETAGARNA Vilka är vi egentligen? RÄDDA DAGEN MED ENERGI. TREND: AUGUSTI Färgtekniker från Australien ÖPPNA EN ROCKSALONG

FRISÖR- FÖRETAGARNA Vilka är vi egentligen? RÄDDA DAGEN MED ENERGI. TREND: AUGUSTI Färgtekniker från Australien ÖPPNA EN ROCKSALONG DIN TIDNING FRÅN FRISÖRFÖRETAGARNA NR 5/10 FRISÖR- FÖRETAGARNA Vilka är vi egentligen? RÄDDA DAGEN MED ENERGI Så håller du blodsockret i schack TREND: AUGUSTI Färgtekniker från Australien ÖPPNA EN ROCKSALONG

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer