Hur jag kan utvecklas som skolledare?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur jag kan utvecklas som skolledare?"

Transkript

1 Rektorsprogrammet, Öru, MDH, Hda Kursomgång 3 Hur jag kan utvecklas som skolledare? en studie av mitt skolledarskap med en plan för personlig utveckling. Sammanfattning Mitt fördjupningsarbete i rektorsprogrammet, K3 är en studie av mitt eget skolledarskap, där jag reflekterar kring min egen ledarförmåga, i relation till innehållet i skolans styrdokument samt till forskning och teorier kring ledarskap. Detta är ett angeläget område för mig att arbeta med och utveckla. Fördjupningsarbetet är en vidareutveckling av den PM - utvecklingsplan för mig som skolledare, jag gjorde i block 4 på rektorsprogrammet (Nilsson 2013). Arbetet mynnar ut i en pågående plan för min personliga utveckling som skolledare. Med fördjupningsarbetet vill jag skaffa mig verktyg för och utveckla mig till att bli en framgångsrik rektor. För mig är detta en bra slutkläm på rektorsprogrammet och ett sätt att knyta ihop säcken. Författare: Blåsippevägen Linköping Tel: ola.nilsson@linkoping.se

2 1 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Syfte och frågeställningar Vad utmärker ett framgångsrikt skolledarskap? Skolans styrdokument Forskning och teorier som tillämpas i detta arbete Vad karakteriserar framgångsrikt skolledarskap? Det nationella uppdraget Ledning av verksamheten Rektor som pedagogisk ledare Ledarskap för utveckling Metoder för datainsamling Linköpings kommuns medarbetarundersökning Studie av två egna arbetsveckor Resultat: Hur ser mitt eget skolledarskap ut? Mitt resultat från Linköpings kommuns medarbetarundersökning Fördelning av min arbetstid under två separata arbetsveckor Diskussion Vilka brister/förtjänster har mitt skolledarskap? Det strukturella et HR et Det politiska et Det symboliska et Hur kan jag utveckla mitt skolledarskap? Min personliga utvecklingsplan som skolledare Prioriterade mål vad jag behöver utveckla i mitt skolledarskap Plan för utveckling av mitt skolledarskap - aktiviteter Studier av två egna arbetsveckor under Bilaga 1 Exempel på Att göra-lista och bokning av arbetsuppgifter i Outlook-kalendern Bilaga 2 Exempel på underlag för medarbetarsamtal Bilaga 3 Exempel på underlag för lönesamtal... Bilaga 4

3 2 1. Bakgrund Jag arbetar som rektor vid en större skolenhet i Linköping. Mitt rektorsområde omfattar en liten men bred verksamhet, bestående av både gymnasie- och vuxenutbildningar. Jag är rektor för industriteknisk vuxenutbildning, gymnasieingenjörsutbildning och en yrkeshögskoleutbildning. Utöver mitt rektorsansvar driver jag även, sedan två år, ett utvecklingsprojekt: Teknikutbildningar i Linköping, för att samordna tre gymnasieprogram och tre vuxenutbildningar vid två skolor, i ett samarbetsnätverk, med gemensamt syfte att nå teknikcollegestatus ( 2013). Under läsåret har min arbetsbelastning varit väldigt hög, vilket har inneburit påverkan på de verksamheter jag leder. Mitt rektorsområde har under läsåret genomgått en kraftig omställning: Under sommaren 2012 har jag flyttat verksamheten fysiskt, till en annan skola. En gymnasieutbildning har avvecklats och en ny vuxenutbildning har startats upp, varvid personalen har reducerats med 38 %. Till starten av höstterminen 2012 tillfördes mitt rektorsområde även en yrkeshögskoleutbildning. Under läsåret har jag arbetat för att stabilisera och utveckla verksamheterna inom mitt rektorsområde, med bättre struktur och kommunikation, flexibelt lärande, utvecklade näringslivskontakter och en ansökan till Industrirådet om teknikcollegecertifiering ( 2013) av utbildningarna inom mitt utvecklingsprojekt. Till starten av höstterminen 2013 nödgades jag även göra ytterligare personalreduceringar. Antalet anställda inom mitt rektorsområde är inte många men då verksamheten är bred och har genomgått en kraftig omställning, har det varit svårt att få ihop verksamheten och att få den struktur som jag önskar. Trots trettiofem års erfarenhet som ledare och chef, varav sju år som gymnasierektor, ser jag ett behov av att utveckla mitt eget ledarskap. I takt med utvecklingen av skolan (nya skollagen, nya förordningar för gymnasie- och vuxenutbildningar) 1 och utvecklingen i omvärlden ser jag ett ständigt behov av att uppdatera mina kunskaper och min kompetens som skolledare. I en värld som ständigt förändras och utvecklas ligger ingenting fast (Bolman & Deal 2003, s 508). Ledarskap är färskvara som måste underhållas kontinuerligt och i takt med att förutsättningar förändras (egen reflexion) Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är dels att kartlägga mina utvecklingsbehov som skolledare och dels att ge mig själv ett verktyg för personlig utveckling. Jag ser tre frågeställningar som jag ska försöka besvara i detta arbete: Vad utmärker ett framgångsrikt skolledarskap? (Lindh & Larsson 2010, bil. 2, s 55). Hur ser mitt eget skolledarskap ut i relation till ett framgångsrikt skolledarskap (Ibid.): Vilka brister/förtjänster har mitt skolledarskap? Hur kan jag utveckla mitt skolledarskap: Önskvärd utveckling möjlig utveckling? 2. Vad utmärker ett framgångsrikt skolledarskap? Som tolkningsram för att avgränsa och tydliggöra vad som styr mitt skolledarskap har jag använt skolans styrdokument. För att finna influenser som kan hjälpa mig att tolka och dra slutsatser från mina data har jag använt forskning och teorier kring ledarskap. 1 Skollag (2010:800) SFS (2011:1108) Skolverket (2011) Skolverket (2012)

4 Skolans styrdokument De styrdokument, jag behandlar som underlag i detta arbete, avgränsar jag till dokument som styr gymnasieskola och vuxenutbildning. Mitt rektorsuppdrag omfattar dessa skolformer och det kan finnas skillnader i styrdokumenten för andra skolformer. I detta arbete har jag använt följande styrdokument för att definiera mitt uppdrag som skolledare: Skollag 210:800, Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 samt Läroplan för vuxenutbildningen Dessa styrdokument tydliggör att det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor, som ansvarar för och beslutar om sin enhets inre organisation och övrigt som framgår av särskilda föreskrifter i skollagen eller i andra författningar. Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i verksamheten och ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare och som chef för lärarna och övrig personal i verksamheten har rektor ansvar för verksamhetens resultat mm. Rektor ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Rektor får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid skolenheten, som har tillräcklig kompetens och erfarenhet, att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor angående det pedagogiska arbetet Forskning och teorier som tillämpas i detta arbete För att besvara min första frågeställning; vad som utmärker ett framgångsrikt skolledarskap, använder jag mig av två underlag: Dels Nya på organisation och ledarskap (Bolman & Deal 2003), som sammanfattar de viktigaste idéerna i organisationsforskningens mest inflytelserika arbeten och ett par av de senaste årens bestsellers inom managementområdet. Dels Skolinspektionens kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 (Lindh & Larsson 2010) som redovisar resultatet av Skolinspektionens kvalitetsgranskning av rektorers ledarskap vid 30 grundskolor, med utgångspunkt i forskning och tillsyn Vad karakteriserar framgångsrikt skolledarskap? Dagens snabba utveckling, med ständiga förändringar, ställer krav på ledarskapet; att både stimulera till förändring och att ha ett engagemang för kärnideologi och kärnvärden. Goda chefer och ledare lyckas med balansgången att kombinera kärnvärden med flexibla strategier (Bolman & Deal 2003, s ). Bolman & Deal använder sig av fyra för att dela in situationer en chef kan ställas inför samt förhållningssätt och ageranden i sitt ledarskap: - Det strukturella et fokuserar på organisationsarkitektur och lägger tyngdpunkten på mål, specialiserade roller och formella relationer. Ledarens främsta uppgift är att fokusera på uppdrag, fakta och logik inte på känslor och personlighet. - HR-et betonar förståelsen av organisationens människor och betraktar organisationen som en storfamilj som rymmer olika individer med behov, känslor, fördomar, färdigheter och begränsningar. Ledarens uppgift är att ge medarbetarna stöd och öka deras inflytande över arbetet. - Det politiska et ser organisationer som tävlingsarenor som karakteriseras av knappa resurser, konkurrerande intressen och kamp om makt och fördelar. Ledarens uppgift är att identifiera de viktigaste intressenterna, skapa en relation till ledningen för dessa intressenter och hantera konflikter på ett så konstruktivt sätt som möjligt. - Det symboliska et fokuserar på frågor om mening eller tro och betraktar organisationen som en folkstam, teater eller karneval. Ledarens viktigaste uppgift går ut på att inspirera andra att ge dem någonting att tro på. (Bolman & Deal 2003, s 35-39, ) 2 Skollag (2010:800), 2 kap, 9, 10 SFS (2011:1108), 6 kap, 3, 4

5 4 För att som chef överleva i en stökig, turbulent och konfliktfylld verksamhet som är präglad av osäkerheter krävs förmåga att använda olika samtidigt, samt en insikt om att varje händelse och process kan tjäna flera olika syften på en och samma gång och att olika aktörer ofta agerar utifrån olika. Om man använder en tillsammans får man möjlighet att växla och att analysera samma situation från flera olika synvinklar. Effektiva ledare och organisationer utmärker sig genom sin förmåga att tillämpa flera samtidigt. I idealfallet skapar chefer sig en heltäckande ledarskapsinsats genom att kombinera de olika en. Bolman & Deal (2003) menar att växling är ett kraftfullt verktyg som hjälper oss att skapa klarhet, generera nya valmöjligheter och att hitta strategier som fungerar. Enligt Bolman & Deal är förmågan att växla snarare en konst än en vetenskap. Moderna ledare möter utmaningar, mångtydigheter och paradoxer som kräver ett stort mått av konstnärlighet för att kunna tillämpa olika i sitt ledarskap. Kloka ledare inser sina egna styrkor och svagheter. De jobbar med att utveckla sina styrkor samtidigt som de bygger upp team runt sig, som kan erbjuda organisationen ledning i alla fyra en (Bolman & Deal 2003, s 42-43, , 395, 433, 506, 508). Enligt Skolinspektionens kvalitetsgranskning av rektors ledarskap (Lindh & Larsson 2010, s 7) finns det ingen färdig modell för framgångsrikt skolledarskap: Rektorerna behöver ta vara på den kunskap om ledarskap som finns i skolan, för att kunna utforma sitt eget ledarskap. Varje rektor måste skapa sitt ledarskap utifrån de förutsättningar och det sammanhang som den egna skolan finns i (Lindh & Larsson 2010, s 41) Det nationella uppdraget Rektorsuppdraget kräver förmåga och förutsättningar att prioritera det nationella uppdraget och dess intentioner; att tolka de nationella målen och formulera lokala utvecklingsmål för skolan utifrån dem. Framgångsrika rektorer är delaktiga i huvudmannens diskussioner kring målen, men de uppfattar ändå ett friutrymme att tolka målen till den egna skolans behov, vilket gynnar det egna förbättringsarbetet (Lindh & Larsson 2010, s 41). Rektorer behöver stiga fram som kompetenta, starka ledare och visa mod i arbetet med att garantera att elever får den utbildning de har rätt till : Ett demokratiskt och kommunikativt ledarskap, som fokuserar på såväl skolans kunskapsmål som sociala mål. (Lindh & Larsson 2010, s 8, 11, 12, 42-43) Ledning av verksamheten Framgångsrika skolor har ledare med fokus på både struktur och kultur; ledare som både kan tydliggöra och kommunicera skolans mål och få en uppslutning kring målen hos medarbetarna (Lindh & Larsson 2010, s 12). Rektor måste kommunicera de nationella målen till medarbetarna, aktivt arbeta med och förverkliga målen i samarbete med lärarna och själv delta i lärandet under förbättringsarbetet (Lindh & Larsson 2010, s 43). Lärarsamarbete bör uppmuntras och lärarnas kompetensutveckling ske i linje med nationella och lokala mål (Lindh & Larsson 2010, s 42). Skolans ledarskap och förbättringsarbete präglas av såväl långsiktighet och uthållighet som delaktighet och inflytande, samt öppenhet och samverkan (Lindh & Larsson 2010, s 12-13). En framgångsrik rektor har en ledarstrategi som fokuserar på att skapa en kultur med normer och värderingar, som stimulerar och inspirerar medarbetarna till tydligare engagemang och vilja att utveckla sin kompetens. Kommunikationen kännetecknas av fokus på mål och lärande (Lindh & Larsson 2010, s 8). En framgångsrik rektor involverar medarbetarna och ger förutsättningar för delaktighet och inflytande, samt fördelar ansvar och befogenheter till medarbetare som är intresserade och kompetenta att ta på sig detta (Lindh & Larsson 2010, s 12) Rektor som pedagogisk ledare Lindh & Larsson (2010) menar att rektors engagemang i den pedagogiska verksamheten och i uppföljningen av skolans resultat bedöms ha stor betydelse för lärarnas möjligheter att genomföra undervisningen. Rektors ledarskap måste ses som en parallell process med lärarnas arbete som

6 5 pedagogiska ledare i klassrummet, där båda är ömsesidigt beroende av varandra. (Lindh & Larsson 2010, s 8, 11). Framgångsrika rektorer initierar och deltar i diskussioner om vad som genererar god undervisning. De analyserar samband mellan undervisningsmönster och utveckling av elevernas kunskapsresultat. En framgångsrik rektor gör i högre grad medvetna och planerade besök i undervisningssituationer och ger lärarna återkoppling och bekräftelse. Arbetet kännetecknas av engagemang i skolans kärnprocesser, undervisning och lärande. Det finns tydliga, höga förväntningar på lärare och elever (Lindh & Larsson 2010, s 12) Ledarskap för utveckling Ett effektivt ledarskap är en förutsättning för att kunna förbättra utbildningens effektivitet och berättigande (Lindh & Larsson 2010, s 11). Lindh & Larsson (2010) menar att rektors prioriteringar måste ha fokus på det utvecklingsinriktade och långsiktiga ledarskapet och hitta ett tydligt ledarmandat, med förankring i det förändrings- och utvecklingsinriktade ledaruppdraget (Lindh & Larsson 2010, s 39, 40). De rektorer som är aktiva i sin egen skolas utveckling är i allmänhet framgångsrika i sitt ledarskap (Lindh & Larsson 2010, s 41). För ett hållbart förändrings- och utvecklingsinriktat ledarskap krävs att rektor är bärare av en utvecklingsidé som kommuniceras internt och externt. Det är grunden för att skapa en gemensam förståelse och vision för hela skolan. (Lindh & Larsson 2010, s 12). Förbättringsarbetet i skolan bör vara verksamhetsnära, med fokus på ett litet antal mål med höga ambitioner (Lindh & Larsson 2010, s 42). De rektorer som leder sina skolor mot ökad måluppfyllelse arbetar tillsammans med sina medarbetare utifrån de nationella styrdokumenten med en gemensam, kommunicerad vision och tydliga insatser inom definierade förbättringsområden. Förbättringsarbetet ställs i relation till resultat, övergripande mål och visioner med skolverksamheten. Kvalitetsarbetet har en röd tråd. Kompetensutveckling är kopplad till förbättringsområdena, rektor har god legitimitet och höga, positiva förväntningar på lärare och elever (Lindh & Larsson 2010, s 8). 3. Metoder för datainsamling För att nå mina syften med detta arbete; att kartlägga mina utvecklingsbehov som skolledare och att ge mig själv ett verktyg för personlig utveckling, har jag använt mig av två olika typer av data som underlag: Dels mitt personliga resultat från den medarbetarundersökning som min arbetsgivare, Linköpings kommun gjorde med alla medarbetare, våren 2012 (Ipsos, 2012) och dels en egen kartläggning av hur min arbetstid fördelades till olika aktiviteter, under två separata arbetsveckor 2012 (bilaga 1) Linköpings kommuns medarbetarundersökning 2012 I Linköpings kommuns medarbetarundersökning våren 2012 (Ipsos, 2012) fick medarbetarna, i en webbenkät, värdera ledarskapet hos sina arbetsledare och chefer utifrån femton frågeställningar. Värderingsskalan var i tio steg, fem negativa (-) och fem positiva (+) steg. Resultaten presenterades individuellt för respektive chef i början av juni 2012, muntligt och i form av diagram, där varje fråga redovisades sammanställt för alla respondenter Studie av två egna arbetsveckor. Jag gjorde en egen kartläggning av hur min arbetstid fördelades till olika aktiviteter, under två separata arbetsveckor 2012: Vecka 17 och vecka 47. De olika aktiviteterna kategoriserades utifrån Bolman & Deals fyra (Bolman & Deal, 2003) och sammanställdes i cirkeldiagram (bilaga 1).

7 6 4. Resultat: Hur ser mitt eget skolledarskap ut? Nedan presenteras mina resultat av Linköpings kommuns medarbetarundersökning 2012 och min egen studie av två separata arbetsveckor 2012, i form av egna tolkningar och förklarande diagram Mitt resultat från Linköpings kommuns medarbetarundersökning. I sammanställningen av min medarbetarenkät 2012 (Ipsos, 2012) visas de sammanställda svarsresultaten för varje fråga med liggande staplar, från -100 % till +100 %. Negativa värden (under noll) anger Utvecklingspotential och positiva värden (över noll), anger Positivt upplevt ledarskap. Sammantaget visar medarbetarenkäten att jag har -44 % utvecklingspotential och +56 % positiva sidor i mitt ledarskap, d v s ett sammantaget ledarskapsnetto 3 på +12%. De största bristerna/den högsta utvecklingspotentialen i mitt ledarskap, enligt denna enkät, är att skapa ordning och strukturer som gör att medarbetarna kan arbeta effektivt och att följa upp att det vi beslutar genomförs. I båda dessa påståenden har jag ett ledarskapsnetto på -60 %. Medarbetarenkäten visar att de starkaste/mest positiva sidorna i mitt ledarskap är att jag visar medarbetarna uppskattning för goda arbetsinsatser och att jag ger stöd till medarbetare som vill förbättra verksamheten. I båda dessa påståenden har jag ett ledarskapsnetto på +100 %. 3 Jag använder mig av begreppet: ledarskapsnetto, en summering av negativt och positivt resultat för respektive fråga.

8 Fördelning av min arbetstid under två separata arbetsveckor. Studien av två separata arbetsveckor 2012: Vecka 17 och vecka 47, enligt Bolman & Deal (2003), visar att jag med en tydlig dominans (58 % respektive 69 %) arbetat med sådant som till- hör det strukturella et. Andelenn arbete inom det strukturella et var 11 % stör- re vecka 47 än vecka 17. Jag har dessa veckor ägnat ungefär lika mycket tid vardera åt arbetee inom HR-et (16 % respektive 18 %) och det politiska et (7 % respektive 9 %). Den tid jag ägnat åt arbetee som tillhör det symboliska et och övrigt (främst trans- porter) var betydligt mindre vecka 47 (4 %) än vecka 17 (19 %). Jag är medveten om att mina tolkningar av vilka aktiviteter som kan hänföras till respektive per- spektiv är subjektiv. Jag har, trots detta för att skapa tydlighet, valt att koppla enskilda aktivite- ter mot respektive, ibland mot flera, och att uttrycka fördelningen av mitt arbete mellan en i procent. Procentsatserna uttrycker därmed bara en fördelning av bedömda värden. Symboliskt 9% Politiskt 7% Fördelning av arbetstiden vecka 17 Övrigt 10% HR 16% Strukturellt 58% Fördelning av arbetstiden vecka 47 Symboliskt Politiskt 9% 3% Övrigt 1% HR 18% Strukturellt 69% 5. Diskussion Syftet med detta arbete är dels att kartlägga mina utvecklingsbehov som skolledare och dels att ge mig själv ett verktyg för personlig utveckling. Av mina tre frågeställningar besvarar jag den för- sta: Vad utmärker ett framgångsrikt skolledarskap? tidigare, under punkt 2. Mina övriga två frå- geställningar: Vilka brister/förtjänster har mitt skolledarskap? och hur kan jag utveckla mitt skol- ledarskap? försöker jag besvara nedan. Jag strukturerar mina brister, förtjänster och hur jag kan utveckla mitt skolledarskap utifrån Bolman & Deal (2003). Jag jämför och diskuterar mina resul- tat från punkt 4 i detta arbete mot Nya på organisation och ledarskap (Bolman & Deal 2003) samt Skolinspektionens kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 (Lindh & Larsson 2010) Vilka brister/förtjänster har mitt skolledarskap? Det strukturella et Utifrån min medarbetarenkät (Ipsos, och punkt 4 i detta arbete) ser jag att de största brister- na/den största utvecklingspotentialen i mitt skolledarskap handlar om att skapa ordning och strukturer för att medarbetarna ska kunna arbeta effektivt samt att följa upp genomförandet av sådant som beslutats inom organisationenn (vardera med ett ledarskapsnetto på -60 %). Ytterli- gare en utvecklingspotential i mitt ledarskap, enligt min medarbetarenkät (Ibid.), är min förmåga att planera verksamheten med god framförhållning (med ett ledarskapsnetto på -20 %). Enligt min egen tolkning av Bolman & Deal (2003) tillhör dessa aktiviteter det strukturella et. Min studie av två separata arbetsveckor under 2012: Vecka 17 och vecka 47 (punkt 4 i detta arbe- te) visar att jag då använde huvuddelen av min arbetstid (58 % respektivee 69 %) till sådant som tillhör det strukturella et (Ibid.).

9 8 Mitt ledarskap har störst brister/utvecklingspotential inom det strukturella et, trots att jag (förmodligen även utanför de observerade arbetsveckorna) lägger mest arbetstid inom detta. Här ställer jag mig frågan om jag är ineffektiv som ledare inom det strukturella et och hur jag i så fall kan utveckla min ledarförmåga? HR et Svaren i min medarbetarenkät (Ipsos, 2012) pekar på att jag har brister eller utvecklingspotential inom HR-et (Bolman & Deal (2003) beträffande att synliggöra varje medarbetares bidrag till vår framgång och att ge medarbetaren återkoppling på ett sätt som gör att denne kan utvecklas (vardera med ett ledarskapsnetto på -20 %). Stora delar i mitt ledarskap inom HR-et (Ibid.) upplevs som Positivt av mina medarbetare (Ipsos, 2012): Att jag diskuterar med berörda medarbetare inför beslut (med ett ledarskapsnetto på +20 %), att jag stödjer medarbetarna även i motgång (med ett ledarskapsnetto på +60 %), att jag visar medarbetarna uppskattning för goda arbetsinsatser samt att jag ger stöd till medarbetare som vill förbättra verksamheten (de båda sista aktiviteterna med vardera ett ledarskapsnetto på +100 %). De två arbetsveckor jag kartlade min arbetstid (punkt 4 i detta arbete), använde jag 16 % respektive 18 % av min arbetstid inom HR-et (Bolman & Deal (2003). Utifrån HR-et har mitt ledarskap några brister, men till övervägande del styrkor. Mina brister ligger i att synliggöra medarbetare som bidrar till framgång och att ge medarbetarna återkoppling som gör att de kan utvecklas. Min slutsats är att jag får ut hög effekt av mitt arbete inom HR-et, men att jag behöver tänka på att lyfta fram engagerade medarbetare som bidrar till vår utveckling och att jag även behöver förbättra min återkoppling till alla medarbetare Det politiska et Enligt min medarbetarenkät (Ipsos, 2012) har jag utvecklingspotential inom det politiska et (Ibid.) när det gäller att bidra till lösningar då medarbetare inte är överens (med ett ledarskapsnetto på -20 %). Positivt upplevda sidor, enligt min medarbetarenkät (Ibid.), inom det politiska et (Bolman & Deal (2003) är att jag agerar i enlighet med kommunens värderingar (med ett ledarskapsnetto på +20 %), visar ett starkt engagemang för huvudmannen, Linköpings kommun samt att jag företräder huvudmannen även när medarbetarna är kritiska (de båda sista aktiviteterna med vardera ett ledarskapsnetto på +60 %). Under mina observerade arbetsveckor (punkt 4 i detta arbete) ägnade jag 7 % respektive 9 % åt arbete inom det politiska et (Ibid.). I relation till den korta tid jag dessa veckor (och förmodligen även övriga veckor) ägnat åt arbete inom det politiska et får jag ut hög effekt av mitt ledarskap inom detta. Mitt ledarskap inom det politiska et har övervägande styrkor men även en, enligt min egen åsikt, allvarlig brist: Att bidra till lösningar då medarbetare inte är överens. Enligt Bolman & Deal (2003) är arbete inom det politiska et ofta känsloladdat och ställer krav på ledaren att kunna hantera konflikter på ett konstruktivt sätt. Jag ser, trots min omfattande ledarerfarenhet, att just denna del av ledarskapet är svår att hantera och ständigt behöver utvecklas, eftersom konflikthantering bygger på relationer, värderingar och känslor som förändras när verksamheten förändras eller när människor i organisationen byts ut (egen kommentar).

10 Det symboliska et Beträffande mitt ledarskap inom det symboliska et (Ibid.), visar min medarbetarenkät (Ipsos, 2012) att jag har brister/utvecklingspotential beträffande att ta aktiv del i att utveckla verksamheten och att visa ett starkt engagemang för vår verksamhet (vardera med ett ledarskapsnetto på -20 %). Mina observationer av vecka 17 och vecka 47 (punkt 4 i detta arbete) visar att jag använde 9 % respektive 3 % av min arbetstid inom det symboliska et (Bolman & Deal 2003). Mina brister när det gäller att visa ett starkt engagemang för verksamheten och att ta aktiv del i utvecklingen av den (Ipsos, 2012) kan förklaras av den korta arbetstid jag ägnat åt det symboliska et (Bolman & Deal 2003), om jag ägnar motsvarande tid åt arbete inom detta, även utanför observerade arbetsveckor? Den stora omställning min verksamhet gått igenom under 2012 har ställt krav på mitt engagemang och att skapa framtidstro. Eftersom huvuddelen av omställningen genomfördes mellan observerade arbetsveckor, har jag förmodligen lagt större andel av min arbetstid där inom det symboliska et (Ibid.) än under de observerade arbetsveckorna. Då medarbetarenkäten (Ipsos, 2012) genomfördes, under våren 2012, fanns beslut om att flytta verksamheten och att starta en ny vuxenutbildning. Samtidigt fanns ett beslut om att reducera personalstyrkan och denna process var påbörjad. Har jag under omställningsprocessen lagt för lite kraft på att inspirera medarbetarna och på att ge dem någonting att tro på (Bolman & Deal 2003)? 5.2. Hur kan jag utveckla mitt skolledarskap? Jag ser att jag behöver göra något åt min bristande förmåga som ledare inom det strukturella et (Bolman & Deal 2003). Jag upplever mig själv som strukturerad, men jag får inte ut effekt av detta i mitt ledarskap. Kan en orsak till bristerna ligga i att min organisation under 2012 genomgått en turbulent och omvälvande omställning? Kan växling, enligt (Ibid.) vara ett verktyg som hjälper mig att utveckla min förmåga i strukturella frågor? Kan jag utveckla mina styrkor och samtidigt ta hjälp inom organisationen för att tillgodose mina ledarskapsbrister inom det strukturella et (Ibid.)? Min studie visar att jag behöver tänka på att lyfta fram engagerade medarbetare som bidrar till vår utveckling och att jag även behöver förbättra min återkoppling till alla medarbetare. Lindh & Larsson (2010) menar att rektorerna behöver ta vara på den kunskap om ledarskap som finns i skolan och skapa sitt eget ledarskap utifrån de förutsättningar och det sammanhang som den egna skolan finns i (Ibid.). För att göra detta behöver jag kommunicera mer och tätare med personalen. Jag kan förklara mina brister i kommunikation med medarbetarna på tidsbrist under verksamhetens omställningsprocess. Har jag använt min arbetstid till fel saker? Hur kan jag förbättra mina möjligheter och min förmåga att kommunicera tätare med medarbetarna? En av mina uppgifter som ledare är att vägleda medarbetare som inte är överens och att kunna hantera motsättningar på ett konstruktivt sätt (Bolman & Deal 2003). Har jag ett tydligt ledarmandat, med förankring i det förändrings- och utvecklingsinriktade ledaruppdraget (Lindh & Larsson 2010)? Fokuserar min ledarstrategi på att skapa en kultur med normer och värderingar, som stimulerar och inspirerar medarbetarna till tydligare engagemang (Ibid.)? Jag behöver visa medarbetarna ett starkare engagemang för verksamheten och själv ta aktiv del i utvecklingen av den. Jag behöver även inspirera medarbetarna och på att ge dem någonting att tro på (Bolman & Deal 2003). För att göra detta behöver jag kommunicera mer och tätare med personalen. Jag kan även här förklara mina brister i kommunikation med medarbetarna på tidsbrist under verksamhetens omställningsprocess. Har jag använt min arbetstid till fel saker? Hur kan jag förbättra mina möjligheter och min förmåga att kommunicera tätare med medarbetarna?

11 10 6. Min personliga utvecklingsplan som skolledare På grund av min höga arbetsbelastning och den påverkan detta inneburit på de verksamheter jag leder, har jag och min chef kommit överens om att skapa förutsättningar för att jag bättre ska kunna hantera min arbetssituation och att skapa en tydligare struktur inom mitt chefs- och ledarskap. Under våren 2013 har jag därför fått stöd i utvecklingen av mitt ledarskap i form av en chefscoachning, från HR-personal och en kommunikatör. Coachningen syftade även till att skapa synergieffekter med min utbildning inom rektorsprogrammet och att gå hand i hand med de resultat jag kommer fram till där. Målen som sattes för min chefscoachning är att jag ska utveckla: En tydliggjord ledningsprocess/ årshjul. En tydliggjord verksamhetsstyrning med en översyn av de roller och forum jag använder mig av för att styra och leda verksamheten. En uppbyggd kommunikationsstruktur via samarbetsrum på Intranätet för verksamheten. En ökad kompetens inom konflikthantering. Målen sattes tidigt under våren 2013, innan jag gjorde min PM - utvecklingsplan för mig som skolledare (Nilsson 2013), men jag ser att de är relevanta för de utvecklingsbehov jag kommit fram till i detta arbete. Jag sammanför dessa mål med de utvecklingsbehov jag kommit fram till och ser att jag behöver göra nedanstående prioriteringar och aktiviteter för att utveckla mig som skolledare. Jag behöver vara observant på att utveckla mitt ledarskap utifrån de förutsättningar och det sammanhang som finns i och kring mitt rektorsområde (Lindh & Larsson 2010, s 41). En personlig reflexion är att jag inte får tappa mina styrkor i ledarskapet när jag utvecklar mina svaga sidor: Jag behöver hitta en balans som är trovärdig och som ger mitt personliga ledarskap en total förbättring, d v s att kunna fortsätta göra det bra som jag gjort bra samtidigt som jag utvecklar mina svaga sidor i ledarskapet 6.1. Prioriterade mål vad jag behöver utveckla i mitt skolledarskap 1. Skapa struktur i mängden av egna arbetsuppgifter samt prioritera och slutföra eller delegera dem efter hand så att mängden aktiva uppgifter hålls på en rimlig nivå. 2. Identifiera och synliggöra den röda tråden i mina verksamheter (styrande aktiviteter i mina verksamheter) från huvudmännen, omvärlden och internt. Skapa en tydliggjord ledningsprocess/årscykel och kommunicera den inom mina verksamheter och till berörda utanför mitt rektorsområde. 3. Bli tydligare i mitt ledarskap, med fokus på en tydliggjord verksamhetsstyrning. 4. Utveckla en god kommunikationsstruktur inom mina verksamheter. 5. Förbättra min återkoppling till alla medarbetare och lyfta fram engagerade medarbetare som bidrar till vår utveckling. 6. Stärka min kompetens inom konflikthantering för att kunna hantera motsättningar på ett konstruktivt sätt. 7. Visa medarbetarna ett starkare engagemang för verksamheten och själv ta aktiv del i utvecklingen av den. Med ledning av ovanstående prioriterade mål kompletterar jag den aktivitetsplan jag redovisade i min PM - utvecklingsplan för mig som skolledare (Nilsson 2013). Genomförda aktiviteter är markerade med turkos bakgrund:

12 Plan för utveckling av mitt skolledarskap aktiviteter Mål nr. När Vad Resultat - Anmärkning 1 Kontinuerligt 1 Kontinuerligt / Kontinuerligt 1, 3 Kontinuerligt Strukturera min egen arbetstid och använda ETT verktyg för min egen arbetsplanering. Strukturera och prioritera egna arbetsuppgifter i tillgängliga och fungerande Att göra-listor. Skapa tidsmässigt utrymme för egna arbetsuppgifter genom att tidssätta och markera dem i Outlook-kalendern. Slutföra eller delegera egna arbetsuppgifter efter hand så att mängden aktiva uppgifter hålls på en rimlig nivå. 1, Träff med HR: Kartlägga behovet av chefscoachning och göra en historisk tillbakablick på chef och ledaruppdraget Träff med kommunikatör för att påbörja uppbyggnaden av samarbetsrum på Intranätet, i syfte att underlätta kommunikation och struktur av verksamheten. För att slippa hantera två kalendrar och risker för att missa eller dubbelboka, använder jag enbart Kalendern i Outlook. Kalendern är synkroniserad med min mobiltelefon och mobiltelefonen är min fickalmanacka. Jag samlar nu ihop mina arbetsuppgifter i Uppgifter i Outlook, där jag kategoriserar, prioriterar och tidssätter när de ska vara klara (bilaga 2). Lyfter ut (kopierar) prioriterade arbetsuppgifter från Uppgifter till Kalendern i Outlook, där jag ger varje uppgift tid för utförande, bredvid möten och andra åtaganden (bilaga 2). Det skapar tidsmässigt utrymme för genomförande av uppgifterna och det går lätt att kopiera eller flytta fram uppgifter som inte blir utförda på avsedd tid. Jag ser dessutom bättre om och när jag har tid att åta mig nya arbetsuppgifter. Jag avsätter tid för att arbeta med och slutföra prioriterade arbetsuppgifter. Jag har börjat delegera arbetsuppgifter, men jag behöver lämna ifrån mig fler arbetsuppgifter för att hålla min Att göra-lista på en rimlig nivå. Jag markerar slutförda arbetsuppgifter i Uppgifter i Outlook, varvid de automatiskt försvinner från Att göra-listan. Genomföra och avsluta rektorsprogrammet. Fullfölja och genomföra samordningsprojektet: Teknikutbildningar i Linköping. Start på chefscoachningen. Börjat kartlägga ledningsprocessen och målstrukturen med hjälp av ett processverktyg. Genomförd Fått information om möjligheterna till kommunikation och samarbetsytor på Intranätet. Genomfört

13 12 Mål nr. 2, 3, 4 När Vad Resultat - Anmärkning Träff med HR för att beskriva ledningsprocessen och definiera forum för styrning och ledning Träff med kommunikatör för att fortsätta uppbyggnaden av samarbetsrum på Intranätet, i syfte att underlätta kommunikation och struktur av verksamheten. 3 VT 2013 Göra en översyn av de roller och forum jag använder mig av för att styra och leda verksamheten. 3, / Träff med HR för att koppla ihop ledningsprocessen med kommunikationsstrukturen till personal och utbildningsledare via samarbetsrum. Tittat på beskrivning av mitt rektorsuppdrag och roller i ledningsprocessen samt sett över möjlig samordning. Genomfört Gått igenom förutsättningar och funktionalitet för samarbetsrum på Intranätet. Lagt upp ett samarbetsrum på Intranätet för mitt rektorsområde och börjat fylla på detta med information. Genomfört De roller som formellt tillhör mitt rektorsområde är lärare, en utbildningsledare för YH samt jag själv som rektor. Rollfördelning och arbetsuppgifter är tydliggjorda för personalen i tjänstefördelning och andra uppdragsbeskrivningar. Mötet genomfört Under våren 2013 gjorde jag och skolenhetens ledningsgrupp en granskning av det processverktyg där jag börjat kartlägga min ledningsprocess. Skolan har en målsättning att synkronisera processerna i de olika rektorsområdena till en gemensam verksamhetsprocess i våra arbetsplaner. Detta verktyg tillgodosåg inte våra önskemål om enkel hantering och tydlighet. Samarbetsrum på kommunens Intranät medger inte åtkomst utanför kommunens Intranät, utan särskild distansåtkomst. Extern åtkomst till verksamhetens samarbetsrum är ett önskemål, dels för personal och elever och dels för att personal från de företag och den styrgrupp vi samarbetar med ska komma åt informationen. Extern åtkomst finns i Fronter, där Linköpings kommun har licenser och som redan används på skolan och av mina YH- och gymnasieingenjörsutbildningar. I Fronter kan vi dessutom kommunicera med eleverna, via särskilda rum. Jag har därför lagt upp ett samarbetsrum för varje verksamhet, i Fronter och börjat fylla upp dessa med information. Personalen har fått tillgång till och börjat använda samarbetsrummen. Genomfört

14 13 Mål nr. 2, 3, 4 När Vad Resultat - Anmärkning Träff med HR för uppsamling och genomgång av samarbetsrum, kommunikationsstruktur och ledningsprocess. 5 VT 2013 Förbättra min återkoppling till alla medarbetare. 3 VT 2013 / HT 2013 Skapa ordning och strukturer i mina verksamheter Planera mina verksamheter med god framförhållning Utveckla en god kommunikationsstruktur inom mina verksamheter / Kontinuerligt 3, 4 Kontinuerligt Lägga starkt fokus på kommunikation mellan ledning och personal, utifrån ledningsprocessen. Följa upp genomförandet av sådant som beslutats inom organisationen Ordna utbildning i Fronter för personalen. Genomfört Sedan våren 2013 genomför jag regelbundna medarbetar- och lönesamtal med en tydlig struktur, där jag ger medarbetaren förväntningar och återkoppling på ett sätt som gör att denne kan utvecklas (bilaga 3, 4). Jag har skapat och delgett personalen gemensam information om arbetstider, tjänstefördelning, utbildningsplanering, koncept för individuell intagning och studietakt på vuxenutbildningarna. Genomfört Skapa och kommunicera en tydlig struktur för samarbetskonceptet: Teknikutbildningar i Linköping. Se över rollfördelningen inom mina verksamheter. Skapa regelbundna tider för utvärderingar och planering tillsammans med personalen. Skapa fasta tider för arbetslagsmöten och en fast tid då eleverna kan träffa mig. Informera personalen ofta (en gång/vecka). Jag kommunicerar regelbundet med personalen vid arbetslagsmöten, varje vecka. Personalen har tillgång till och jag uppmärksammar dem på övrig information från skolans ledningsgrupp, styrgruppen och huvudmännen via Intranät och E-post. Jag har ett utbyte av lärare mellan mina olika verksamheter, vilket har gjort mina olika verksamheter mer synliga för varandra. Dokumentera och kommunicera alla beslut som tas inom mitt rektorsområde. Använda regelbundna arbetslagsträffar och fasta planeringsdagar för att följa upp genomförande av sådant som beslutats. Återstår en utbildning av personalen i att använda Fronter.

15 14 Mål nr. När Vad Resultat - Anmärkning Skapa ett gemensamt samarbetsrum för mitt rektorsområde Identifiera och synliggöra den röda tråden i mina verksamheter. 5 Kontinuerligt 6 HT 2013 / Kontinuerligt 7 VT 2013 / Kontinuerligt Synliggöra varje medarbetares bidrag till vår framgång. Utbildning i konflikthantering. Visa ett starkt engagemang för vår verksamhet och själv ta aktiv del i att utveckla den. Skapa ett gemensamt samarbetsrum i Fronter för alla verksamheter inom mitt rektorsområde och använda detta som komplement, för att kommunicera gemensam information. Skapa en gemensam ledningsprocess och arbetsplan för mina verksamheter, som är synkroniserad till skolenhetens gemensamma verksamhetsprocess. Jag uppmuntrar att medarbetarna tar egna initiativ till att utveckla vår verksamhet. Vara mer uppmärksam på när medarbetare gör saker som bidrar till framgång för verksamheten, både som uppdrag och på eget initiativ. Synliggöra tydligt när medarbetare bidrar till framgång för verksamheten. Lära mig att hantera motsättningar på ett konstruktivt sätt, vägleda medarbetare som inte är överens och att kunna bidra till lösningar. Gå en utbildning i konflikthantering under hösten Avropa individuell coachning i konflikthantering, med stöd av HR, i enskilda fall. Skapa en kultur med normer och värderingar, som stimulerar och inspirerar medarbetarna till tydligare engagemang genom att: Inspirera medarbetarna och på att ge dem någonting att tro på. Själv ta större aktiv del i att utveckla mina verksamheter, genom tätare besök i undervisningen och dialog med lärare samt med ett större deltagande i gemensamt utvecklingsarbete. Göra en kulturanalys för att identifiera hur jag, tillsammans med personalen, kan skapa en engagerande och utvecklingsinriktad kultur.

16 15 Referenslista: Bolman, L & Deal, T (2003), Nya på organisation och ledarskap, Studentlitteratur Ipsos (2012), Linköpings kommun medarbetarundersökning 2012, Resultat från Linköpings kommun SFS 2011:1108, Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning, Utbildningsdepartementet. Lindh, C & Larsson, I.B. (2010), Skolinspektionens Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15: Rektors ledarskap, Stockholm Nilsson, O (2013), PM - Utvecklingsplan för mig som skolledare. Rektorsprogrammet K3, Örebro Universitet, Mälardalens högskola och Högskolan Dalarna Skollag 2010:800. Skolverket (2011), Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Fritzes, Stockholm. Skolverket (2012), Läroplan för vuxenutbildningen 2012, Fritzes, Stockholm

17 Rektorsprogrammet K3 Dag Måndag 23 apr Tid, kl Vecka 17 och vecka 47, 2012 Aktivitet Studier av två egna arbetsveckor utifrån Bolman Deals fyra 08:15 09:00 Skolinspektionens återkoppling till rektor: Genomgång av synpunkter efter inspektion av mitt rektorsområde vecka 16. Strukturellt 35 HR Tid, minuter Politiskt 10 Bilaga 1 Sida 1 Symboliskt Övrigt 09:00 10:15 Administration, hantering av e post m m Förfrågningar om APL platser för T4, vecka Förberedelser för arbetslagsmöte T4 10:15 11:30 11:30 12:30 Arbetslagsmöte T4: Examensarbeten Förestående APL Marknadsföring m m Samtal med lärare T4 om tjänsteunderlag nästa läsår Lunch :00 15:00 Ledningrupp Berzeliusskolan :00 16:00 Organisationsavstämning med ekonom inför tertialuppföljning 60 16:00 18:00 Administration, hantering av e post Förfrågningar om APL platser för T4, vecka Uppdatering av informationsblad till utbildningsmässa

18 Rektorsprogrammet K3 Dag Tisdag 24 apr Studier av två egna arbetsveckor utifrån Bolman Deals fyra Tid, kl Aktivitet Vecka 17 och vecka 47, 2012 Strukturellt 08:00 09:45 Administration, hantering av e post m m 105 Utskrift av informationsblad till utbildningsmässa HR Tid, minuter Politiskt Bilaga 1 Sida 2 Symboliskt Övrigt 09:45 10:00 Transport till Industritekniska programmet (cykel) 15 10:00 10:30 Spontana samtal med personalen på Industritekniska programmet angående flyttning av verksamheten Utarbeta och skicka ut underlag för tjänster på IN nästa läsår till lokala fackombud: LR och Lärarförbundet :30 11:00 Avstämning med ÅK 3 på Industriprogrammet avseende årets studentexamen (ÅK 3 går ut på APU vecka 18) :15 11:30 Transport till Berzeliusskolan (cykel) 15 11:30 12:00 Lunch 12:00 13:00 Transport till Arbetsförmedlingen (cykel) och förberedelser för utbildningsmässa 13:00 16:00 Utbildningsmässa: Vuxenutbildning på Arbetsförmedlingen :00 17:00 Efterarbete, utbildningsmässa och transport till Berzeliusskolan (cykel) 45 15

19 Rektorsprogrammet K3 Dag Onsdag 25 apr Studier av två egna arbetsveckor utifrån Bolman Deals fyra Tid, kl Aktivitet Vecka 17 och vecka 47, 2012 Strukturellt 08:00 08:45 Administration, hantering av e post 30 Förberedelser för styrgruppmöte, Teknikcollege Östergötland HR Tid, minuter Politiskt Symboliskt 10 5 Bilaga 1 Sida 3 Övrigt 08:45 09:15 Gick till styrgruppmöte, Teknikcollege Östergötland, vilket visade sig varit dagen innan (jag hade lagt in fel tid i min kalender) 09:15 12:00 Administration, hantering av e post m m 165 Förfrågningar om APL platser för T4, vecka :00 12:30 Lunch :30 12:45 Transport till Industritekniska programmet (cykel) 15 12:45 15:00 Administration, hantering av e post m m Spontana samtal med personalen på Industritekniska programmet angående flyttning av verksamheten 15:00 16:00 Personalmöte: Industritekniska programmet: Elevärenden Personal Ledigheter/planerad frånvaro Ordning och säkerhet Marknadsföring Övrigt :00 17:00 Administration, hantering av e post m m 60

20 Rektorsprogrammet K3 Dag Torsdag 26 apr Studier av två egna arbetsveckor utifrån Bolman Deals fyra Tid, kl Aktivitet Vecka 17 och vecka 47, 2012 Strukturellt HR 08:00 10:30 Administration, hantering av e post m m Beslut, tillsammans med HR konsult att informera personalen på Industritekniska programmet om innehållet i dagens MBL Tid, minuter Politiskt Bilaga 1 Sida 4 Symboliskt Övrigt 10:30 11:00 Transport till Saab Aerostructures (cykel) 30 11:00 12:45 Strategimöte om vuxenutbildning och jobbgaranti med personalchefen på Saab Aerostructures samt VD och en platschef på Industrikompetens :45 13:00 Transport till kommunledningskontoret (cykel) 15 13:00 14:00 MBL förhandling angående underlag för tjänster på IN nästa läsår :00 14:10 Transport till Berzeliusskolan (cykel) 10 14:15 15:00 Lunch 15:00 17:00 Förberedelser för att, tillsammans med HR konsult, informera personalen på Industritekniska programmet i morgon om innehållet i dagens MBL 30 90

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Utmaningarna för förskolan

Utmaningarna för förskolan Utmaningarna för förskolan Implementeringen av läroplanen Uppföljningen av verksamhetens resultat Kompetensförsörjningen Kapaciteten och utbyggnaden Kompetensförsörjningen Organiseringen av verksamheten

Läs mer

Lönebildnings processen

Lönebildnings processen Lönebildnings processen Utbildnings förvaltningen Från och med hösten 2014 Namn: Lotta Gylling Datum: 2014-05-15 Utbildningsförvaltningen Styrcykel/Årscykel dec jan Vårterminen börjar Medarbetarsamtal

Läs mer

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Mälardalens Tekniska Gymnasium AB Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter bastillsyn i Mälardalens Tekniska Gymnasium belägen i Södertälje kommun 2(6) Tillsyn i Mälardalens Tekniska Gymnasium har

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

Samtalsmodell. och din lön i Skellefteå kommun

Samtalsmodell. och din lön i Skellefteå kommun Samtalsmodell och din lön i Skellefteå kommun Samtal mellan chef och medarbetare Skellefteå kommuns värdegrund är utgångspunkten för samtalen med medarbetare kring arbete och lön. Alla samtal utförs av

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut 2013-08-13 Löa skola margareta@bergslagen.com Rektorn vid Löa skola richard.linder@loaskola.se Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Löa skola i Lindesbergs kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram Skolinspektionen Magelungen utveckling AB för gymnasieskola med introduktionsprogram efter tillsyn i Magelungens gymnasium Södermalm i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

fin Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram Skolinspektionen efter tillsyn i Sofiaängens gymnasieskola belägen i Stockholms kommun Beslut

fin Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram Skolinspektionen efter tillsyn i Sofiaängens gymnasieskola belägen i Stockholms kommun Beslut fin Beslut Dnr 44-2015:4005 Sofiaängen AB Org.nr. 556598-0942 Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram efter tillsyn i Sofiaängens gymnasieskola belägen i Stockholms kommun 2(10) Dnr 44-2015:4005

Läs mer

Beslut för gymnasieskola. efter bastillsyn i Aspero Idrottsgymnasium Halmstad belägen i Halmstad kommun

Beslut för gymnasieskola. efter bastillsyn i Aspero Idrottsgymnasium Halmstad belägen i Halmstad kommun fin Skolinspektionen Beslut Aspero Friskolor AB Org.nr. 556636-3973 Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Aspero Idrottsgymnasium Halmstad belägen i Halmstad kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram Skolinspektionen Stiftelsen Waldorfpedagogik i Vreta Kloster per.g.jonsson@saabgroup.com för gymnasieskola med introduktionsprogram efter tillsyn i Björkö Fria Gymnasium i Linköpings kommun Skolinspektionen

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete

Systematiskt Kvalitetsarbete Systematiskt Kvalitetsarbete RIKTLINJE FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER Ska antas av Utbildningsnämnden Innehållsförteckning INLEDNING 3 STYRKEDJAN 4 RUTIN 5 KVALITETSARBETE PÅ HUVUDMANNANIVÅ 5-6 FYRA

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Dnr 44-2015:4206 Aktiebolaget Sigrid Rudebecks Skola Org.nr. 556357-1248 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Sigrid Rudebecks gymnasium belägen i Göteborgs kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Medarbetarsamtal. Samtal om måluppfyllelse och förväntningar, medarbetarskap, organisation och arbetsmiljö, kompetensutveckling.

Medarbetarsamtal. Samtal om måluppfyllelse och förväntningar, medarbetarskap, organisation och arbetsmiljö, kompetensutveckling. Medarbetarsamtal Samtal om måluppfyllelse och förväntningar, medarbetarskap, organisation och arbetsmiljö, kompetensutveckling Samtal om lön Besked om lön Datum: Medarbetare: Ansvarig chef: 16 12 28 Medarbetarsamtal

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Dnr 44-2015:9695 Plusgymnasiet AB Org.nr. 556578-9129 Fredrik.Ericsson@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Plusgymnasiet Karlstad belägen i Karlstads

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA. Skola Rektor SKA-samtal 18/19 Svedala kommun ska vara en utbildningskommun som varaktigt räknas bland landets tio bästa utifrån SKL:s Öppna jämförelser. Svedala kommun ska ha en utbildningsverksamhet där

Läs mer

Årsunda grundskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Årsunda grundskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse XX Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Årsunda grundskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse 2017-2018 Bakgrund Ett utvecklingsprogram beslutades i kunskapsnämnden hösten

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Industritekniska Gymnasiet Bergslagen AB Org.nr. 556608-1740 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i ABB Industrigymnasium Västerås belägen i Västerås kommun 2 (4) Tillsyn i ABB Industrigymnasium Västerås

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Dnr 44-2015:9639 Framtidsgymnasiet Öst AB Org.nr. 556530-4481 Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Framtidsgymnasiet Nyköping belägen i Nyköpings kommun 2 (8) Tillsyn

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen Praktiska Sverige AB Org.nr. 556257-5786 Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter bastillsyn i Praktiska gymnasiet Göteborg belägen i Göteborgs kommun Skolinspektionen_

Läs mer

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten Medarbetaren i samverkan medarbetarsamtalet Malmö högskolas samverkansavtal med Dnr Mahr 19-2012/488 har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Praktiska i Sverige AB Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Praktiska gymnasiet Linköping i Linköpings kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9723 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Örebro belägen i Örebro kommun 2 (7) Tillsyn i IT gymnasiet Örebro har

Läs mer

Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2016:6149 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet i Skövde belägen i Skövde kommun 2 (7) Tillsyn i IT gymnasiet i Skövde

Läs mer

fin Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Skolinspektionen efter tillsyn i Plusgymnasiet i Jönköping belägen i Jönköpings kommun Beslut

fin Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Skolinspektionen efter tillsyn i Plusgymnasiet i Jönköping belägen i Jönköpings kommun Beslut fin Beslut Dnr 44-2015:9688 Plusgymnasiet AB Org.nr. 556578-9129 Fredrik.Ericsson@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i Plusgymnasiet i Jönköping belägen i Jönköpings

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beshit Medborgarskolan Stockholmsregionen Org.nr. 802006-0524 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Medborgarskolan Stockholmsregionen Tillsyn av Medborgarskolan Stockholmsregionen Beslut 2 (8) har

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Dnr 44-2015:9693 Plusgymnasiet AB Org.nr. 556578-9129 fredrik.ericsson@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Plusgymnasiet i Uddevalla belägen i Uddevalla

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen Stefan Krisping Org.nr. 611106-3951 Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter bastillsyn i Helsingborgs Sportgymnasium belägen i Helsingborg kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram Dnr 44-2015:9628 Ljud & bildskolan LBS AB Hakan.Stenstrom@academedia.se Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram efter tillsyn i LBS Ljud & Bildskolan Borås belägen i Borås kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9628

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9718 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Uppsala belägen i Uppsala kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9718 Tillsyn i IT

Läs mer

Beslut för fristående grundskola med fritidshem

Beslut för fristående grundskola med fritidshem Floda Friskoleförening Rektorn vid Floda friskola karinb@flodafriskola.se för fristående grundskola med fritidshem efter tillsyn av Floda friskola i Katrineholms kommun Skolinspektionen, Box 330, 581 03

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Dnr 44-2015:9687 Plusgymnasiet AB Org.nr. 556578-9129 Fredrik.Ericsson@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Plusgymnasiet i Norrköping i Norrköpings

Läs mer

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan 1 Föräldraorganisationen BARNverkets yttrande över Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan Dnr U2015 1888 S A. Sammanfattning av BARNverkets synpunkter Varför rektorernas arbetssituation

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2018-2019 Vision Östra skolan skall inrikta sin utveckling mot nästa generations behov av kunskap

Läs mer

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40, Bilaga nr 2 KF 4011 O Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,2010-05-04 l -! Övergripande vision och mål Herrljunga kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som

Läs mer

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram Beslut Dnr 44-2015:9618 Ljud & bildskolan LBS AB Hakan.Stenstrom@academedia.se Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram efter tillsyn i LBS Ljud & Bildskolan Motala belägen i Motala kommun Beskuj:

Läs mer

Personalidé Arvika kommun

Personalidé Arvika kommun Personalidé Arvika kommun Personalidé Kommunens vision Arvika en attraktivare kommun med strategiska mål och strategier beskriver kommunens långsiktiga inriktning och politiska vilja. För att nå vår vision

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Rektorsprogrammets syfte

Rektorsprogrammets syfte Rektorsprogrammets måldokument 2014-03-19 1 (8) Dnr 214:00342 Rektorsprogrammets syfte Rektorsprogrammet är en statligt reglerad befattningsutbildning för rektorer, förskolechefer och andra personer med

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Thoren Innovation School AB Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter bastillsyn i Thoren Innovation School Lund belägen i Lunds kommun 2 (7) Tillsyn i Thoren Innovation School Lund har genomfört

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram Beslut Dnr 44-2015:9624 Ljud & bildskolan LBS AB Org.nr. 556485-1649 Hakan.stenstrom@academedia.se Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram efter tillsyn i LBS Ljud & Bildskolan Varberg belägen

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 44-2014:8138 MediaGymnasiet Nacka Strand AB Org.rtr. 556676-5995 Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i MediaGymnasiet Nacka Strand AB belägen i Nacka kommun Box 23069. 104 35 Stockholm 2(10)

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet på Lidingö En viktig utgångspunkt i allt kvalitetsarbete är att barnets bästa sätts

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut 2013-04-17 Fria Maria Barnskola Rektorn vid Fria Maria Barnskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Fria Maria Barnskola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN. Riktlinjer för arbetsplatsträffar. Planera för arbetsplatsträff. Genomföra arbetsplatsträff

ESLÖVS KOMMUN. Riktlinjer för arbetsplatsträffar. Planera för arbetsplatsträff. Genomföra arbetsplatsträff Riktlinjer för arbetsplatsträffar Arbetsplatsträffen ska möjliggöra för samtliga medarbetare att aktivt delta i och ta ansvar för utveckling, planering och uppföljning samt ständig förbättring av den egna

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Dnr 44-2015:9697 Plusgymnasiet AB Org.nr. 556578-9129 Fredrik.Ericsson@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Plusgymnasiet Falun belägen i Falu kommun

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 44-2015:9659 Mikael Elias Gymnasium AB Org.nr. 556558-3282 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Mikael Elbs Gymnasium i Örnsköldsvik belägen i Örnsköldsviks kommun 2 (7) Tillsyn i Mikael Elias

Läs mer

Du gör skillnad för människan i vardagen!

Du gör skillnad för människan i vardagen! Medarbetarplan Spånga-Tensta Stadsdelsförvaltning 1. Medarbetarsamtal 2. Uppföljningssamtal 3. Resultatsamtal 4. Lönesamtal Du gör skillnad för människan i vardagen! Innehållsförteckning Min medarbetarplan

Läs mer

Medarbetarindex 7 78 76 68. Förutsättningar i organisationen 13 65 63 57. Personlig arbetssituation 13 69 73 63

Medarbetarindex 7 78 76 68. Förutsättningar i organisationen 13 65 63 57. Personlig arbetssituation 13 69 73 63 Sammanfattande mått 08 Medarbetarindex 7 78 76 68 Förutsättningar i organisationen 13 65 63 57 Personlig arbetssituation 13 69 73 63 Samverkan och kunskapsdelning 5 83 79 69 Ledarskap 5 83 77 69 Handlingskraft/medverkande

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Dnr:40-2010:71 INTERVJUGUIDE FÖR INSPEKTÖRER: REKTORS INTERVJUER Leder rektor

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Kvalitetsplan

Kvalitetsplan Dnr KS/555/2015 Kvalitetsplan 2016 2018 Förskola, obligatoriska skolformer, gymnasie- och gymnasiesärskola samt fritidshem Kommunstyrelsen 2016-01-12, 20 Inledning Varje huvudman inom skolväsendet ska,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram Dnr 44-2015:9619 Hakan.stenstrom@academedia.se Ljud & bildskolan LBS AB Org.nr. 556485-1649 Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram efter tillsyn i LBS Ljud & Bildskolan Jönköping belägen i Jönköpings

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9746 Refis - Rörentreprenörernas friskola i Stockholm AB Org.nr. 556628-5994 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i Refis - Rörentreprenörernas friskola i Stockholm AB belägen

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Samhällets utmaningar

Samhällets utmaningar Samhällets utmaningar Växande befolkning Skillnader i livsvillkor attraktivt yrkesval Förändrat arbetsliv Säkra demokratin Vårt ansvar! nå högre måluppfyllelse för barnen och eleverna forma en förskola

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola r Beslut Dnr 44-2015:4063 Villberga Familjecenter Aktiebolag Org.nr. 556571-6650 Beslut för grundskola efter tillsyn i Bergtallens skola belägen i Enköpings kommun 2 (10) Tillsyn i Bergtallens skola har

Läs mer

Princip för medarbetarsamtal och bedömning av medarbetare inför lönesättning, Förskola, grundskola och fritidshem (Fastställt 2014-03-31)

Princip för medarbetarsamtal och bedömning av medarbetare inför lönesättning, Förskola, grundskola och fritidshem (Fastställt 2014-03-31) Princip för medarbetarsamtal och bedömning av medarbetare inför lönesättning, Förskola, grundskola och fritidshem (Fastställt 2014-03-31) Under året ska medarbetaren dels arbeta med att bidra till verksamhetens

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram rin Beslut Dnr 44-2015:9719 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Helsingborg belägen i Helsingborgs kommun Beslut 2 (8) Dnr

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola ein, Skolinspektionen Beslut Dnr 44-2016:9439 Bryggeriets bildnings byrå (bbb) Org.nr. 846501-7070 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Bryggeriets Gymnasium belägen i Malmö kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf 129 www.upplands-bro.se Vårt gemensamma uppdrag Vår personalpolicy beskriver våra grundläggande värderingar och samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare.

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola ThorenGruppen AB Org.nr. 556613-9290 Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Thoren Business School Örebro belägen i Örebro kommun 2 (6) Tillsyn i Thoren Business School Örebro har genomfört tillsyn

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Skoli- s ektionen Orsa kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Orsa kommun 2(10) Tillsyn i Orsa kommun har genomfört tillsyn av Orsa kommun under januari 2017. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:9509 Pysslingen förskolor och skolor AB Org.nr. 556035-4309 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Nacka Strands skola belägen i Nacka kommun 2 (7) Tillsyn i Nacka Strands

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9748 Klaragymnasium AB Org.nr. 556630-3938 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i Stockholms internationella restaurangoch hotellskola belägen i Stockholms kommun 2 (7) Dnr

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Dnr 44-2015:9689 Plusgymnasiet AB Org.rtr. 556578-9129 Fredrik.Ericsson@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Plusgymnasiet Kalmar beläget i Kalmar

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Beskit Dnr 44-2015:9692 Plusgymnasiet AB Org.nr. 556578-9129 fredric.ericsson@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Plusgymnasiet i Göteborg belägen

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Segrande Liv Grundskola Org.nr. 843001-7593 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Segrande Liv Grundskola belägen i Höörs kommun Skolinspektionen. Postadress: Box

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Dnr 44-2015:9696 Plusgymnasiet AB Org.nr. 556578-9129 Fredrik.Eriksson@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Plusgymnasiet i Örebro belägen i Örebro

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 44-2015:9751 Klaragymnasium AB Org.nr. 556630-3938 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Klara gymnasium Karlstad belägen i Karlstads kommun Box 23069, 104 36 Stockholm 2 (8) Dnr 44-2015:9751 Tillsyn

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:9516 Pysslingen förskolor och skolor AB Org.nr. 556035-4309 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Montessoriskolan Trilobiten belägen i Linköpings kommun 2 (8) Dnr 44-2015:9516 Tillsyn

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 44-2015:9651 Mikael Elias Gymnasium AB Org.nr. 556558-3282 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Mikael Elias Gymnasium i Sollentuna belägen i Sollentuna kommun 2 (7) Tillsyn i Mikael Elias Gymnasium

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Dnr 44-2015:4489 Skanskaskolan i Växjö AB Org.nr. 556743-5994 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Skanskagymnasiet belägen i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221

Läs mer