Patientsäkerhetsberättelse Dalstigens barn- och ungdomsboende Funktionshinderområdet

Transkript

1 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-2013/ (2) HANDLÄGGARE Judith Berntsson Nilsson judith.berntssonnilsson@huddinge.se Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse Dalstigens barn- och ungdomsboende Funktionshinderområdet Förslag till beslut Socialnämnden tar del av patientsäkerhetsberättelse för Dalstigens barn- och ungdomsboende i Huddinge kommun. Sammanfattning Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Syftet med lagen är att öka patientsäkerheten för att minska och förhindra vårdskador. Vårdgivaren ska dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse med en beskrivning om vad man har gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och socialnämnden har utarbetat en patientsäkerhetsberättelse enligt gällande lagstiftning. Beskrivning av ärendet Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Syftet med lagen är att öka patientsäkerheten för att minska och förhindra vårdskador. I lagen tydliggörs vårdgivarens ansvar att arbeta förebyggande genom att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. En tidplan ska upprättas för de åtgärder som inte kan vidtas omedelbart. Vårdgivaren ska dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse med en beskrivning av vad man har gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. En negativ händelse innebär en händelse som har medfört vårdskada, ett tillbud är en händelse som kunnat medföra vårdskada. Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har utarbetat en patientsäkerhetsberättelse enligt gällande lagstiftning. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB social@huddinge.se

2 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-2013/ (2) Med utgångspunkt i de erfarenheter som hämtats har förvaltningen identifierat följande strategier för att öka patientsäkerheten under 2013: Utvärdera följsamhet till basala hygienrutiner genom att följa upp personalens omvårdnadsnära arbete tillsammans med MAS genom egenkontroll, självskattning och e-baserad hygienutbildning. Utveckla arbetet med riskbedömningar, BMI 1, Norton 2, MNA 3, och fallriskbedömning. Slutföra övergången från pappersjournal till elektronisk hälso- och sjukvårdsjournal. Förvaltningens synpunkter Målet i verksamheterna är att öka patientsäkerheten och att uppfylla en nollvision vad det gäller allvarliga vårdskador. Att riskmedvetenhet finns hos alla medarbetare och att vi uppnår ett organisatoriskt lärande för att få ett hållbart och långsiktigt engagemang för patientsäkerheten. Genom identifierade strategier kan social- och äldreomsorgsförvaltningen öka patientsäkerheten ytterligare. Britt-Marie Karlén Judith Berntsson Nilsson Bilagor Patientsäkerhetsberättelse, Dalstigens barn- och ungdomsboende, Funktionshinderområdet. 1 Body Mass Index. BMI=vikt i kg/längd x längd i m 2. 2 Nortonskala för bedömningen av om en person löper risk att utveckla trycksår. 3 Mini Nutritional Assessment, MNA, en testmetod, som används för att hitta de personer, som antingen är undernärda eller där det föreligger risk för undernäring.

3 Patientsäkerhetsberättelse för Dalstigens barn- och ungdomsboende i Huddinge kommun år 2012 Judith Berntsson Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska judith.berntssonnilsson@huddinge.se 1

4 2

5 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 Bakgrund 6 Dalstigens barn-och ungdomsboende, LSS 6 Organisatoriskt patientsäkerhetsarbete 7 Socialstyrelsen 7 Patientnämnden 7 Vårdgivaren 7 Verksamhetschef 7 Enhetschefen 7 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) 8 Legitimerad yrkesutövare 8 Medarbetare 8 Förebyggande av vårdskador 8 Riskbedömningar 8 Fallskador 9 Trycksår 9 Felnäring 9 Munhälsa och nödvändig tandvård 9 Läkemedel 10 Medicinsktekniska produkter 10 Dokumentation 10 Infektioner och smittspridning 11 Samverkan för att förebygga vårdskador 11 Riskanalys 11 Rapportering av händelser 11 Synpunkter och klagomål 11 Avvikelser 12 Lex Sarah 12 Lex Maria 12 Sammanställning och analys 13 Samverkan med den enskilde och närstående 13 Resultat Vårdhygien, infektioner och smittspridning 13 Riskanalysutbildning 13 3

6 Läkemedel 14 Avvikelsehantering 14 Dokumentation 14 Felnäring 14 Fallskador 14 Munhälsobedömningar 14 Synpunkter och klagomål 14 Fel och brist 14 Patientsäkerhetsplan Dokumentation 15 Infektion och smittspridning 15 Riskbedömningar 15 4

7 Sammanfattning Medicinskt ansvarig sjuksköterska har under året följt upp hälso- och sjukvården i Dalstigens barn- och ungdomsboende. Verksamheten har utfört riskbedömningar som ett led i den vårdpreventiva processen. Riskbedömningar i verksamheten har genomförts under året utifrån minimi nivå. Kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen har utförts av farmaceut på alla enheter. Enheterna har i stort en säker läkemedelshantering men förbättringsområden finns att arbeta vidare med. Avvikelserapporteringen visar att läkemedelsavvikelserna är oförändrat. Det är utebliven dos och osignerade läkemedelsdoser som avviker. Ingen Lex Maria har gjort under året. Enheten har registrerat användandet av antibiotika vid infektioner. Antalet behandlade infektioner är i stort oförändrat. Hälso- och sjukvårdsdokumenten uppfyller inte helt regelverkets krav. Sammantaget handlar det om att utveckla dokumentationen i hela vårdprocessen med bedömning, planering och utförandet av åtgärder och uppföljning av resultat i hälsoplaner. 5

8 Bakgrund Den 1 januari 2011 började Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Syftet med lagen är att öka patientsäkerheten för att minska och förhindra vårdskador. I lagen tydliggörs vårdgivarens ansvar, det framgår att varje vårdgivare är skyldig att arbeta förebyggande genom att bedriva ett så kallat systematiskt patientsäkerhetsarbete. En tidsplan ska upprättas för de åtgärder som inte kan vidtas omedelbart. Vårdgivaren ska dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse med en beskrivning om vad man gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. En negativ händelse innebär en händelse som medfört vårdskada, ett tillbud är en händelse som hade kunnat medföra vårdskada. Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Begreppet patientsäkerhet är ett vedertaget begrepp vilket innebär att människor ska skyddas mot vårdskada. Med vårdskada menas lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid den enskildes kontakt med hälso-och sjukvård. Dessa kan uppkomma både inom den kommunala hälso-och sjukvården och inom de kommunala verksamheter som styrs av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och/eller socialtjänstlagen (SOL). Anledningen till att vårdskador uppkommer kan bero på olika orsaker som till exempel brister i organisation, arbetsmiljö, rutiner, teknik eller kompetens. Patientsäkerhetskultur innefattar de normer och värderingar som finns i organisationen och den riskmedvetenhet som finns hos medarbetare och ledarskap och som visar sig i inställning och beteende. En utveckling av patientsäkerhetskultur kräver systematisk uppföljning, tid och uthållighet. Patientsäkerhetsdialoger syftar till att förbättra patientsäkerhetskulturen. Den enskilde individen och efter dennes samtycke kan hans eller hennes närstående, delta i olika delar av patientsäkerhetsarbetet. Det är av stor vikt att den enskilde individen och närstående vid delaktighet, får återkoppling, svar på sina frågor och synpunkter vid uppföljning. Ansvaret för den enskildes vård och behandling har vårdgivaren. Dalstigens barn-och ungdomsboende, LSS Dalstigens boendeenhet och utförandet av hälso- och sjukvård HSL 18 a-c. På övriga LSS-gruppbostäder och daglig verksamhet för vuxna i Huddinge kommun utförs hälso- och sjukvårdsinsatserna av distriktssköterskor i primärvården i omfattning HSL 18 a-c. (det vill säga utförandet av kommunens hälso- och sjukvårdsansvar i omfattning till och med sjuksköterska), enligt det principavtal som upprättats mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län. Det innebär att kommunen på dessa enheter inte har egen anställd hälso- och sjukvårdspersonal. Därmed behöver dessa verksamheter inte anmäla till Socialstyrelsen att de bedriver hälso- och sjukvård. Det är den som ansvarar för utförandet av hälso- och sjukvårdsinsatserna, och som har hälso- och sjukvårdspersonalen anställd hos sig, som ska anmäla verksamheten. För verksamheten ska det finnas en utsedd verksamhetschef enligt 29 HSL. För Dalstigens barn- och ungdomsboende har Huddinge kommun, på grund av ett barns omfattande hälso- och sjukvårdsbehov, en egen anställd sjuksköterska. Detta genom upprättat avtal mellan Stockholms läns landsting genom beställare vård- beställaravdelning Syd 6

9 (Beställare) och Huddinge kommun. Avtalet förlängs med ett år i taget. Här utöver finns ett tilläggsavtal där det framgår att landstinget ska ersätta kommunen avseende sjukvårdande insatser på Dalstigens barn- och ungdomsboende för en särskild person och att grundavtalet fortsätter gälla. Beställaren svarar enligt avtal för kostnaderna för barnets sjukvårdsinsatser. Med sjukvårdsinsatser inkluderas även sjukvårdsmaterial. Vårdtagarens hälso- och sjukvårdsproblematik är i omfattningen avanceras hemsjukvård. Landstingets enhet LIVA vid Astrid Lindgrens barnsjukhus har tidigare ansvarat för erforderlig specialutbildning för personalen vad gäller sjukvårdsinsatserna. Numera utbildas personalen på andningsdispensären på Danderyds sjukhus. Organisatoriskt patientsäkerhetsarbete Socialstyrelsen Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet för den kommunala hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen. Tillsynen gäller såväl socialtjänsten som kommunens hälso- och sjukvård. Den syftar till att granska om vården och omsorgen följer gällande lagar och föreskrifter och därmed säkerställa en god kvalitet och hög säkerhet för den enskilde individen. Patientnämnden Varje landsting och kommun ska enligt lag vara ansluten till en patientnämnd. Den ska vara fristående och bidra till att höja patientsäkerheten och vårdens kvalitet, men har inga möjligheter att vidta sanktioner. De ska framförallt stödja den enskilde individen och guida vidare till rätt instans för synpunkter och klagomål. Vårdgivaren Socialnämnden i Huddinge kommun är vårdgivare enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Nämnden har det yttersta ansvaret för att planera, leda och kontrollera verksamheten så att kravet på en god och säker vård uppfylls. Den ska ha kännedom om händelser i verksamheten som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Den enskilde ska erbjudas trygg och lättillgänglig vård med god kontinuitet och säkerhet. Den ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med den enskilde och bedrivas med respekt för dennes integritet och självbestämmande. Nämnden har det yttersta ansvaret för Dalstigens barn- och ungdomsboende. Verksamhetschef Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för att vården drivs utifrån gällande lagar, föreskrifter och för verksamheten fastställda rutiner. I ansvaret ingår att se till att resursanvändning och bemanning är optimal för att uppnå god och säker vård samt att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att anmäla hälso- och sjukvårdpersonal som utgör en patientsäkerhetsrisk till Socialstyrelsen. Verksamhetschefen är utsedd enligt HSL :763. Enhetschefen Enhetschefen ansvarar för att alla medarbetare i särskilda boenden engageras och har rätt kompetens och befogenheter för att bedriva en god och säker vård. Det lokala patientsäkerhetsarbetet ska säkerställas för att förebygga vårdskador. I det ingår att säkerställa följsamhet i för verksamheten utarbetade riktlinjer och rutiner, och vid behov vidta åtgärder och upprätta en tidsplan för de åtgärder som inte sker omedelbart. Medarbetarna ska involveras i arbetet och delges de resultat som framkommit. Den enskilde och den eller de 7

10 närstående där den enskilde gett sitt samtycke erbjuds möjlighet till insyn och delaktighet i patientsäkerhetsarbetet. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS bevakar att hälso- och sjukvårdens kvalitet och säkerhet upprätthålls i särskilda boenden och dagverksamheter. I uppgifterna ingår att utarbeta rutiner bland annat för läkemedelshantering, delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter och dokumentation samt följa upp att dessa följs. MAS ska på delegation från nämnden göra anmälan enligt lex Maria till Socialstyrelsen om en boende i samband med vård och behandling har skadats allvarligt eller utsatts för risk att skadas allvarligt. Genom en årlig uppföljning följer MAS upp hälso- och sjukvården och rapporterar dessa till verksamhetschefer och till nämnden. I samråd med verksamhetschef ska MAS rapportera legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten till Socialstyrelsen. Legitimerad yrkesutövare Inom den kommunala hälso- och sjukvården har den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen, det vill säga sjuksköterskan för en särskild person inom Dalstigens barnoch ungdomsboende, det yrkesansvar som föreskrivs i patientsäkerhetslagen. Den legitimerade personalen har skyldighet att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och ska bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Medarbetare Alla medarbetare ska aktivt medverka i och främja utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet som är en integrerad del i den dagliga verksamheten. Även personer, som biträder en legitimerad yrkesutövare i dennes vårdarbete och arbetar på direktiv, delegering av den legitimerade, har det särskilda yrkesansvar som följer av att arbetsuppgifterna tillhör verksamhetsområdet hälso- och sjukvård. All personalen har skyldighet att följa de riktlinjer och rutiner som styr hälso- och sjukvården när de utför dessa arbetsuppgifter. All personal har också skyldighet att rapportera risker och negativa händelser till MAS. Ansvarsfördelning mellan olika personalkategorier styrs av utbildning och av Socialstyrelsens utfärdade författningar och i yrket förvärvade erfarenheter som ger möjligheter till delegering av arbetsuppgifter. Detta ger möjligheter att fördela ansvaret efter behov som uppkommer i det dagliga arbetet under förutsättning att kvalitet och säkerhet beaktas. Förebyggande av vårdskador Riskbedömningar Socialstyrelsen rekommenderar att riskbedömningar ska genomföras inom verksamhetens kvalitetsarbete för att förebygga fall, trycksår och undernäring. Verksamheten utför riskbedömningar på individnivå och vidtar åtgärder vid förhöjd risk. Det systematiska förebyggande arbetet sker genom en att följa manual för MNA, Norton och Downton. Detta bidrar till utvecklingen av den vårdpreventiva processen för de boende. 8

11 Fallskador Fallskador leder många gånger till smärta, obehag och en besvärande konvalescens för den drabbade, vilket i sin tur kräver större resurser från kommunens sida. Som en del i verksamhetens avvikelsehantering ingår att rapportera alla fall som inträffar samt analysera dessa för att identifiera ett eventuellt fallmönster. För att förebygga fall görs fallriskbedömning vid inflyttning till barn- och ungdomsboendet, därefter minst en gång om året och om tillståndet förändras. Vid bedömning om att fallrisk föreligger ska en dokumenterad åtgärdsplan finnas. Trycksår Trycksår innebär en skada i huden och underliggande vävnad vilket orsakats av tryck eller förskjutning av underliggande vävnad. Trycksår orsakar fysiskt lidande och ett ökat behandlingsbehov vilket innebär att det betraktas som en vårdskada. Alla medarbetare inom hälso-och sjukvården och den sociala omsorgen ansvarar och medverkar i arbetet med att identifiera individer med risk för trycksår och medverka vid trycksårsprofylax och behandling. Som en del i verksamhetens avvikelsehantering ingår att rapportera förekomst av trycksår till MAS. Felnäring Undernäring och övervikt Ett bristfälligt näringstillstånd leder bland annat till nedsatt funktionsförmåga, långsammare rehabilitering, försämrad sårläkningsprocess, muskelsvaghet, ökad risk för infektioner och depressioner. Oavsett orsak leder detta till minskat välbefinnande, ökad vårdtyngd och inte minst nedsatt livskvalitet för den drabbade. Det ska finnas möjlighet till självbestämmande och val i att äta vad, när och hur personen vill. Verksamheten måste vara anpassningsbar för att kunna möta individens behov och önskemål när det gäller mat och måltider. Insatser när det gäller mat och kosthållning ska dokumenteras i den enskildes genomförandeplan. Specifika behov, åtgärder och uppföljning dokumenteras av sjuksköterska i den enskildes hälsoplan. Vid behov av ytterligare insatser finns tillgång till konsultation med dietist från reagera kliniken. För verksamheten finns riktlinjer för att identifiera personer som är i riskzon för att utveckla undernäring eller övervikt och rutiner för att vidta åtgärder. På barn- och ungdomsboendet erbjuds vägning minst två gånger per år. Då kontrolleras Body Mass Index (BMI), eventuell viktförlust eller övervikt beräknas. Frågor om ätsvårigheter ställs eller om eventuell annan möjlig orsak finns som till exempel läkemedelsbiverkan med viktuppgång. Vid fastställd och/eller risk för undernäring eller övervikt sker vägning med kortare tidsintervall. Vid riskbedömning används frågeformulär Mini Nutritional Assessment, MNA. Det ska alltid finnas ett aktuellt MNA vid risk för undernäring eller övervikt. Munhälsa och nödvändig tandvård Inom boende med heldygnsomsorg erbjuds alla en årlig munhälsobedömning och nödvändig tandvård. I den uppsökande verksamheten ingår också nödvändig tandvård. Tandläkarhögskolan på Karolinska Institutet utför munhälsobedömningarna och utbildar personalen i munhälsa och tandvård. Däremot kan personen själv välja tandläkare och tandhygienist. För barn och ungdomar är tandvården gratis till och med det år de fyller 19 år. 9

12 Alla inom LSS personkrets 1 och 2 har rätt munhälsobedömning och tandvårdsintyg. Läkemedel Dalstigens barn- och ungdomsboende har ett komplext behov med fysiska diagnoser som behandlas med läkemedel. Läkemedelsrelaterade vårdskador kan handla om biverkningar, överdoseringar, förväxlingar eller brister i informationsöverföring mellan vårdgivare. För läkemedelshanteringen är det MAS som ansvarar för att fastställa ändamålsenliga rutiner och fördela ansvaret. Rutiner och ansvar återfinns i en för verksamheten lokal instruktion. MAS gör fortlöpande uppföljningar av läkemedelshanteringen för att på sätt säkerställa att rutiner och ansvarsfördelning fungerar så att säkerheten är hög. Som en del i verksamhetens avvikelsehantering ingår att rapportera förekomst av läkemedelsavvikelser till MAS. Det finns avtal med apotek för kvalitetskontroll en gång per år. Medicintekniska produkter Vanliga medicintekniska produkter är olika typer av överflyttningshjälpmedel, rollatorer, rullstolar, tryckavlastande dynor och madrasser, personlyftar och duschstolar. En del av dessa förskrivs till enskilda individer inom särskilda boendeformer. Andra utgör grundutrustning och arbetstekniska hjälpmedel som kan användas av flera individer inom särskilda boendeformer. En förutsättning för en god och säker vård är att alla dessa produkter används på de sätt de är avsedda för. Det finns en riktlinje för verksamheten gällande hantering av medicintekniska produkter. Syftet med denna riktlinje för medicintekniska produkter (MTP) är att reglera hantering och användning av dessa i särskilda boendeformer och dagverksamheter för personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunen. Förskrivare av hjälpmedel är hälso- och sjukvårdspersonal som mot bakgrund av genomförd behovsbedömning, till en namngiven person, väljer lämplig specifik produkt. Förskrivaren ansvarar för att alla faserna i förskrivningsprocessen genomförs och dokumenteras. Den som förskriver ett hjälpmedel ska inneha yrkeskompetens som arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska, logoped eller läkare. För barn- och ungdomsboendet förskrivs hjälpmedel av Habiliteringen. Dokumentation Säker vård och omsorg förutsätter att all information överförs på ett effektivt och korrekt sätt. Brister eller avsaknad av dokumentation kan leda till allvarliga händelser där en individ skadas. Den sociala dokumentationen sker huvudsakligen elektroniskt i verksamheterna. Den sociala dokumentationen utgörs av en genomförandeplan som upprättas tillsammans med den enskilde individen och i förekommande fall dennes närstående. Genomförandeplanen kompletteras med fortlöpande dokumentation i den enskildes sociala journal. Hälso- och sjukvårdsdokumentationen görs av sjuksköterska. Det innebär att legitimerad personal dokumenterar strukturerat med stöd av ett gemensamt fackspråk, ICF. Under november 2010 påbörjades förarbetet med elektronisk datajournal inom hälso- och sjukvård. I samband med införandet av elektronisk journal övergår enheten från VIPS till ICF som gemensamt fackspråk inom HSL. Socialstyrelsen rekommenderar ICF som ett nationellt fackspråk. Under våren 2011 fortsatte förarbetet och utbildningsinsatser genomfördes. För övriga boende ansvarar distriktsköterska för omvårdnadsdokumentation i respektives omvårdnadsjournal på vårdcentralen. 10

13 MAS ansvarar för att det finns rutiner och riktlinjer för vad en journal inom hälso och sjukvården ska innehålla, samt följer upp att det skrivs i den omfattning som lagar och författningar kräver. Socialt ansvarig samordnare, SAS, har det övergripande ansvaret för att utarbeta rutiner och riktlinjer samt stödja utveckling av den sociala dokumentationen. Infektioner och smittspridning Vårdrelaterade infektioner är ett omfattande problem med konsekvenser för individ, sjukvård och samhälle. Det kan leda till vårdskador vilket innebär ett lidande för de drabbade och ökade kostnader för samhället. Det är därför viktigt med följsamhet i livsmedelshygien, basala hygienrutiner och klädregler inom vård och omsorg. För verksamheten finns det basala hygienrutiner som alltid tillämpas när boende eller vårdtagare undersöks, vårdas eller behandlas. Detta förhindrar spridning av smitta och skyddar både vårdtagare och vårdpersonal. Verksamheterna har deltagit i infektionsregistrering på initiativ av MAS. MAS har initierat att all personal ska genomgå den nätbaserade hygienutbildning som vårdhygien har på sin hemsida. Det finns ingen känd bärare av multiresistenta bakterier. Livsmedelslagstiftningen omfattar alla typer av verksamheter och hela livsmedelskedjan. Enhetschefen ansvarar för att verksamheten systematiskt har gåtts igenom och att ett aktuellt kvalitetssystem för egenkontroll finns och följs. Samverkan för att förebygga vårdskador Enheten samverkar med olika vårdgivare, främst med vårdcentral och sjukhus. Samverkan sker i olika forum och på olika nivåer mellan kommun och SLSO:s verksamhetschefer, distriktssköterskor och Huddinge kommuns olika vårdcentraler. Riskanalys Riskanalys är en systematisk identifiering och bedömning av risker i ett visst sammanhang. Riskanalysutbildning har genomförts med all personal inom enheten med början 2010 och avslutades Riskanalysen avsåg att medvetandegöra risker i det dagliga arbetet och att förebygga risker genom att implementera ett riskförebyggande tänkande i det dagliga arbetet. Utbildningen innehöll avvikelser, avvikelsehantering enligt HSL, säkerhetskultur i den egna organisationen samt metod och modell för riskanalys och genomförande genom praktiskt arbete med modellen. Rapportering av händelser Synpunkter och klagomål Klagomålshantering går ut på att uppmuntra kommunens invånare att framföra synpunkter och klagomål för att vi ska kunna rätta till sådant som blivit fel, och därmed också förbättra verksamheten. Kommunens gemensamma riktlinjer och rutiner beskriver hur kommunen ska fånga in och beakta klagomål som invånarna framför om de tjänster och den service kommunen tillhandahåller. Den enskilde kan framföra sina klagomål på ett enkelt sätt via alternativa kanaler: webb, e-post, telefon, vanligt brev eller muntligt direkt till tjänsteman. Klagomål hanteras utan dröjsmål. De allra flesta missnöjesyttringar kan med största sannolikhet lösas i den faktiska situationen. 11

14 Om någon skickar in ett skriftligt klagomål så registreras det som ett ärende och hanteras enligt särskilda rutiner. Hanteringen ska påbörjas inom tio arbetsdagar, den klagande ska vara delaktig och eventuella åtgärder dokumenteras och återkopplas till den klagande. Handläggningen utgår från kommunens dokument- och ärendehanteringssystem, W3D3. Registrerade synpunkter och klagomål sammanställs som en del i uppföljningen av kommunens verksamhet för att kunna identifiera förbättringsbehov på såväl verksamhetsnivå som i hela organisationen. Sammanställningen presenteras också för socialnämndens politiker. Avvikelser I den kommunala hälso-och sjukvården menas med avvikelser något som inte överensstämmer med normala rutiner eller enskild individs vårdförlopp det vill säga en negativ händelse eller tillbud. Det kan till exempel handla om avsteg från hygienregler, att läkemedel inte getts på rätt tidpunkt eller till rätt person eller att omvårdnaden har brustit så att trycksår har kunnat uppstå. En avvikelse kan ligga till grund för en lex Maria-anmälan. Avvikelsehantering innebär att varje verksamhet systematiskt identifierar, rapporterar, analyserar, åtgärdar, återför och utvärderar inträffade avvikelser såväl som risker för avvikelser som identifierats. Resultaten återförs till medarbetarna, syftet med avvikelsehantering är att genom en systematisk uppföljning öka kunskapen hos medarbetare om risker i hälso- och sjukvården. Riskerna ska i första hand minimeras genom förebyggande åtgärder samt utveckling av metoder och arbetssätt. För verksamheterna finns rutiner för hur avvikelsehantering ska ske. Den sker genom att sjuksköterska och enhetschef rapporterar in manuellt till MAS. MAS ansvarar för att registrera avvikelser i ett manuellt avvikelsessystem. Lex Sarah Lex Sarah är en bestämmelse i Socialtjänstlagen som innebär att den som arbetar med att ge service och omvårdnad inom socialtjänstens område är skyldig enligt lag att rapportera missförhållanden och risk för missförhållanden i verksamheten. Syftet med Lex Sarah är att personalen ska rapportera när någon drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av missförhållanden i samband med vård och omsorg. Med missförhållanden menas både handlingar och försummelser som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Upprepade händelser kan tillsammans utgöra ett missförhållande. För verksamheten finns det en rutin att följa vid rapportering av missförhållanden eller risker för missförhållanden som uppstår i verksamheterna. I den ingår att identifiera, rapportera, dokumentera, analysera, åtgärda och göra uppföljning. Hanteringen har en tydlig koppling till god kvalitet och utgör därmed en del av verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. Lex Maria Syftet med lex Maria är att personalen ska rapportera om någon har drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom i samband med hälso-och sjukvård. En lex Maria-anmälan görs för att få en objektiv utredning av Socialstyrelsen om omständigheterna till varför en allvarlig händelse har inträffat eller om det har uppstått risk för skada för en enskild individ. 12

15 Vårdgivaren (socialnämnden) ansvarar för att händelser som lett till eller hade kunnat leda till allvarlig vårdskada anmäls till Socialstyrelsen enligt lex Maria. I Huddinge har nämnden delegerat Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) denna uppgift. Sammanställning och analys Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter sammanställs och analyseras för att kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Verksamheten följer riktlinjer och utformar sin egen lokala rutin för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker eller omständigheter som kan leda till vårdskada. Detta görs för att erfarenheterna ska förhindra en ny negativ händelse eller tillbud. Samverkan med den enskilde och närstående Upprättande av levnadsberättelse, genomförandeplan och hälsoplan görs tillsammans med den enskilde och i förekommande fall den/de närstående. Information ges om förändringar uppstår i den enskildes hälsotillstånd eller om annat inträffar av betydelse för omvårdnaden. Det erbjuds möjlighet till delaktighet i vårdplaneringsmöten för den enskilde och om omständigheterna medger kan även den/de närstående delta. I verksamheten anordnas träffar där den enskilde, anhöriga, gode män bjuds in. Resultat 2012 Vårdhygien, infektioner och smittspridning Alla boenden inom LSS har deltagit i infektionsregistrering som initierats av MAS då vårdhygien inte har resurser att göra detta inom LSS boendeenheter. All personal på enheten genomgår E-baserad hygienutbildning i basala hygienrutiner på vårdhygiens hemsida minst en gång per år. Utbildningen finns med i introduktion av ny personal. Årligen genomför enhetschefen en egenkontroll av följsamhet till basala hygienrutiner på enheten. All ordinarie personal genomför en årlig självskattning av sin följsamhet till basala hygienrutiner. Hygienronder har inte genomförts då funktionshinderområdet inte har avtal med vårdhygien. Det finns idag ingen känd brukare som är bärare av resistenta bakterier. Riskanalysutbildning Utbildning i riskanalys har genomförts med all personal inom enheten med början 2010 och avslutades Riskanalysen avsåg att medvetandegöra risker i det dagliga arbetet och att förebygga risker genom att implementera ett riskförebyggande tänkande i det dagliga arbetet. Utbildningen innehöll avvikelser, avvikelsehantering enligt HSL, säkerhetskultur i den egna organisationen samt metod och modell för riskanalys och genomförande genom praktiskt arbete med modellen. 13

16 Läkemedel Årlig extern granskning av läkemedelshantering har genomförts av farmaceut vid alla särskilda boende inom socialpsykiatrin. Bedömningen är att läkemedelshanteringen är väl fungerande där några förbättringsförslag framkom i inspektionsprotokoll och som åtgärdats. I patientsäkerhetsarbetet har ansvarig sjuksköterska och ett arbete med att säkerställa att medicinsk information når berörda i skola och annan vårdgivare vid läkarbesök. Samverkan mellan legitimerad personal och skolan har ökat för att säkra en god och säker vård. Avvikelsehantering Syftet med avvikelsehantering är att genom systematisk uppföljning av avvikelserna öka kunskapen hos personalen om risker i hälso- och sjukvården så att riskerna minimeras genom i första hand förebyggande åtgärder samt utveckling av metoder och arbetssätt. Enheten hanterar och går igenom alla avvikelser systematiskt minst en gång per månad tillsammans med personalen. Avvikelser inrapporterade till MAS. Dokumentation Elektronisk datajournal för dokumentation, journalföring har införts under I samband med detta övergår dokumentationen från VIPS till ICF som är ett gemensamt fackspråk inom HSL. ICF är det fackspråk som rekommenderas av Socialstyrelsen. Den elektroniska hälso- och sjukvårdsdokumentationen uppfyller inte helt regelverkets krav. Dokumentationen har inte helt överförts eller uppdaterats enligt hälsoprocessen med hälsobedömning, planering, åtgärder och uppföljning av resultat i hälsoplaner. Enheten har lagt grunden för dokumentation enligt ICF och påbörjar under våren 2013 den löpande dokumentationen. Felnäring Undernäring och övervikt Vikt mäts minst två gånger per år. BMI har mätts minst en gång och vid behov under Fallskador Inga fall har inrapporterats till MAS. Munhälsobedömningar Alla vårdtagare har tillgång till regelbunden tandvård. Ingen lex Maria har gjorts under året. Synpunkter och klagomål Inga synpunkter och klagomål har inkommit. Fel och brist Lex Sarah Personalen inom Dalstigens boendeenhet har under året arbetat aktivt med lagstiftningen. All personal inom verksamheten är införstådd i lagstiftningen. Enheten har haft en Lex Sarah 14

17 Patientsäkerhetsplan 2013 Målet i verksamheten är att öka patientsäkerheten och att ha en nollvision vad det gäller allvarliga vårdskador. Att riskmedvetenhet finns hos alla medarbetare och att vi uppnår ett organisatoriskt lärande för att få ett hållbart och långsiktigt engagemang för förbättringar av patientsäkerheten. Det vill säga att det finns en optimal patientsäkerhetskultur på enheten. Strategier för att öka patientsäkerheten kommer under 2013 att vara: Dokumentation Under hösten kommer arbetet med att utveckla dokumentationen i hela vårdprocessen med bedömning, planering och utförande av åtgärder och uppföljning av resultat i hälsoplaner att påbörjas. Infektion och smittspridning Utveckla egenkontroll och följsamhet till basala hygienrutiner på enheten. Riskbedömningar Fortsätta utveckla och förbättra arbetet med BMI, Norton, MNA och fallriskbedömningar. 15