Stort eget ansvar för att undvika att taket rasar in i vinter

Transkript

1 Kontaktinformation Har du frågor eller synpunkter? Hör av dig till Länsförsäkringars pressjour Vill du prenumerera? Skicka e-post till Lantbruksbörsen Ett nyhetsbrev om de gröna näringarna. December Stort eget ansvar för att undvika att taket rasar in i vinter Förra vinterns snömängder orsakade tusentals takras på ladugårdar och ekonomibyggnader. Även djur drabbades när tak på djurstallar rasade in. Det egna ansvaret för att ha uppsikt över sina byggnader är stort, vilket kanske inte alla vet. Därför uppmanar nu Länsförsäkringar lantbrukare att se över eventuella brister nu när vintern är här på allvar. Kraftiga snöfall eller långvarigt snöande innebär risk för ras och skador på byggnader. Om temperaturerna stiger och snön blir blöt och dessutom packas ihop av vind blir snön mycket tung. Samtalen strömmade in under den stränga vintern förra året. Vad många inte förstått är att de som fastighetsägare har ett stort eget ansvar. Lantbrukaren måste själv se över byggnader och se till att konstruktionerna är stadiga, säger Hans Frank, skadeexpert på Länsförsäkringar Skåne. Undvik takskador Efter töväder kan varje decimeter snö på ett tak väga 3 kilo per kvadratmeter och det innebär förstås enorma påfrestningar på ett större tak. Särskilt om det är av en enklare konstruktion eller inte har så stor lutning, fortsätter Hans Frank. Nu är det alltså hög tid att se över byggnaderna för att undvika skador och för säkerheten, inte minst för de människor och djur som kan befinna sig i byggnaderna. Att byggnaderna uppfyller lagar och myndighetskrav är också ett villkor för att Se över bärande konstruktioner. Finns rötskador eller rostangrepp? Är plåtar och tegel på tak hela och fast förankrade? Är alla bärande stolpar och takstolar förankrade? Läs mer om hur du undviker skador och vilka krav som finns för att försäkringen ska gälla på lansforsakringar.se och på försäkringen ska gälla fullt ut. I Sverige är det Plan- och bygglagen som reglerar villkoren för byggande. Den som äger byggnaden har hela ansvaret för att reglerna följs och är ansvarig både om man bygger själv eller anlitar entreprenör. Kraven handlar i korthet om tekniska egenskapskrav, konstruktionsregler och även råd om ändring av byggnader. Om man är osäker på vad som gäller, ta hjälp av sakkunniga. Om det krävs snöskottning på taken tänk då på säkerheten och anlita gärna en plåtslagare eller byggnadsentreprenör. Felaktigt utförd snöskottning kan dessutom öka belastningen på en del av taket. I fjol ersattes drygt 2 av Länsförsäkringars lantbrukskunder för tak som rasat in. Summan landade på cirka 3 miljoner kronor. Bara under januari och februari i år ersatte Länsförsäkringar över 5 skador orsakade av snötryck, att jämföra med samma period 9 då antalet endast var ett tiotal. De två län som var mest drabbade förra vintern var Östergötland och Västra Götalands län. 1

2 Krönika Se upp med skattereglerna I lantbruksmedia förs ofta fram att terminer är en bra lösning när småföretagare vill säkra priser på varor, storleken på EU-stöd etc. Det är helt korrekt, men man måste beakta skatte reglerna i kalkylen. Denna omständighet missas ofta i de ensidigt positiva artiklarna. Det är alltid viktigt att ha ett fullständigt beslutsunderlag innan man tar beslut. Urban Rydin, Skatteansvarig för LRF och chef för LRF Konsults Skattebyrå Innebörden av en terminssäkring är att man säkrar en viss nivå på utfallet. Hur detta kommer att fördela sig mellan terminen och egendomen som lantbrukaren vill säkra är svårt att förutsäga. Problemet är att terminsaffären och till exempel stödutbetalningen beskattas i olika inkomstslag. Terminsaffären beskattas i inkomsts laget kapital om terminen lämpar sig för allmän omsättning, som lagtexten uttrycker det. Detta blir bingo om terminsaffären går med vinst eftersom vinsten då bara beskattas med 3 procent. Går den däremot med förlust får man istället en motsvarande avdragseffekt, i vissa fall med en ännu lägre effekt än dessa 3 procent. Egendomen, råvaror, valutor (läs EU-stöden) eller räntor, beskattas däremot i näringsverksamhet. Det innebär att lantbrukaren får betala sociala avgifter, kommunalskatt och statlig skatt. I normalfallet kan man räkna med ett skatte- och avgiftsuttag på 45 7 procent. Vi antar att en lantbrukare säkrar sitt EUstöd i oktober genom en termin. Om den svenska kronan stärks i förhållande till euron fram till att EU bestämmer utbetalningskursen kommer terminen att visa en vinst. I detta scenario ger beskattningen ett positivt utfall i form av lägre skatt. Om den svenska kronan istället försvagas får lantbrukaren en högre stödutbetalning i svenska kronor, men utfallet sänks till nivån för säkringen av den förlust man får på terminen. Med andra ord beskattas en ökad inkomst hårt medan en förlusts avdragseffekt är låg. I det senare fallet förlorar lantbrukaren på terminssäkringen och förlusten blir värre av skatteeffekterna. Är det då så illa? Ja, det är det. Borde inte skattereglerna vara neutrala? Jo, det borde de vara men Skatterättsnämnden har nyligen förklarat att skattereglerna ska tolkas på detta sätt. Regeringsrätten har därefter fastställt förhandsbeskedet. För neutralitetens skull borde skattereglerna ändras så att all beskattning sker som näringsinkomst. Rent tekniskt kan det lösas genom att beskatta fordringsrätter i inkomstslaget näringsverksamhet. Sedan är det upp till bankerna att konstruera tjänster där avkastningen bestäms utifrån till exempel valutakursförändringar. SKOGSBAROMETERN Rekordnöjda skogsägare har fortsatt framtidstro Skogsbarometern* är en årlig SIFO-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare har för förväntningar är viktigt mot bakgrund av att de levererar cirka 6 procent av den totala råvaran till landets skogsindustri och äger drygt 5 procent av skogsarealen. *Skogsbarometern görs av LRF Konsult och Swedbank. 2 I föregående års undersökning fanns en stor optimism vad det gällde tron på stigande virkespriser, högre lönsamhet och stigande priser på skogsfastigheter. Årets undersökning visar att skogsägarna fortfarande är optimistiska inför framtiden och är rekordnöjda med sin lönsamhet. Svensk skogsindustris andel av den totala varuexporten är 12 procent och skogsindustrin utgör cirka 3 procent av Sveriges samlade BNP. Vårt stora skogsinnehav och en väl utvecklad industri gör Sverige till världens näst största exportör av massa, papper och sågade trävaror. Endast Kanada exporterar mer skogsprodukter än vi gör. Efter finanskrisen har skogsindustrin haft fördel av den relativt sett svaga svenska kronan. Det senaste året har haft en rejäl förbättring i lönsamheten på de flesta produktområden. I takt med förbättrad svensk ekonomi och konjunktur har kronan stärkts och den relativa konkurrensfördelen mot konkurrentländer försvagats. Tidigare lättvunna marknadsandelar blir nu allt svårare att försvara. I ett europeiskt perspektiv har produktionen av sågade trävaror under första halvan av ökat med 8 9 procent jämfört med samma period året innan. Någon motsvarande ökning av konsumtionen av trävaror kan inte noteras, varför mycket av volymerna har

3 SKOGSBAROMETERN forts. gått till lageruppbyggnad. Kortsiktigt är kanske inte det något bekymmer eftersom finanskrisen tvingade ned lagernivåerna avsevärt och ökningen därför ännu inte är alarmerande. Men likväl måste konsumtionen öka relativt snart för att obalans inte ska uppstå på marknaden. Efterfrågan och lönsamhet har varit stigande för de flesta massaoch pappersprodukter det senaste året. Ett undantag är tidningspapper, som är ett riktigt sorgebarn beroende på överkapacitet i förhållande till efterfrågan. Ökat intresse av att investera i skog Intresset av att investera i skog ökar. På frågan om man hade en miljon kronor att investera skulle hela 65 procent investera i skog. Föregående års siffra var 58 procent. Intresset för att investera i aktier/fonder har minskat, från 23 procent förra året till procent i år. Att spara sitt kapital på bankkonto ligger oförändrat lågt på 11 procent. Detta speglar dagens låga inlåningsränta hos bankerna. Många ser skogsmark som en säker placering över tiden med en värdestegring som minst följer prisförändringarna i samhället. På lång sikt visar det sig till och med att det kapital man satsat i en skogsfastighet stiger mer än om motsvarande kapital satsas i aktier som följer generalindex. Lönsamhet på rekordnivå Under det senaste året har skogsägarna blivit Diagram 1 Skogsägarnas lönsamhetsbedömning % Diagram 2 % Bedömning av prisutvecklingen under innevarande säsong, nettotal mycket tillfreds med lönsamheten i skogsbruket. Under stiger andelen som anser att lönsamheten är tillfredställande eller mycket god från 5 procent till 66 procent, vilket är den högsta uppmätta siffran i Skogsbarometerns historia, se diagram 1. Mest positiva är skogsägarna i Norrland med 71 procent, mot 58 procent 9. Siffrorna för Svealand och Götaland är 64 respektive 65 procent. Föregående år var motsvarande siffror 5 respektive 45 procent. På lite sikt tror 55 procent på oförändrad lönsamhet i skogsbruket. Andelen som tror på förbättring de närmaste tre åren har minskat något, från 39 till 35 procent. Detta överensstämmer med skogsägarnas uppfattning om prisutvecklingen på virke framöver. Andel som anser att lönsamheten är tillfredsställande eller mycket god Andel som anser att lönsamheten blir bättre de närmaste tre åren än idag Sågtimmer Massaved Fortsatt optimism på timmer och massapriser Skogsägaren är fortsatt positiv till prisutvecklingen på timmer, se diagram 2. Nettotalet är 5 i år, vilket visserligen är en nedgång från förra året då nettotalet var 69, men det är fortfarande mycket högt. Med tanke på de höga timmerpriserna under det senaste året är det intressant att skogsägaren tror på fortsatt stigande priser. Det bör tilläggas att 3 procent av skogsägarna tror att timmerpriserna kommer att vara oförändrade under den kommande säsongen. Förra året trodde bara 16 procent på oförändrade priser. Nästan 6 av skogsägare tror på stigande priser kommande år medan bara 8 procent tror att de sjunker. Skogsägarna har fortsatt höga förväntningar på priset på massaved. För den kommande säsongen är nettotalet 55, vilket är en liten nedgång från förra året då nettotalet var 57. Bara 5 procent tror på sjunkande priser och hela 6 procent tror på stigande priser. Ungefär en fjärdedel av skogsägarna tror att priset kommer att vara oförändrat den kommande säsongen. Bedömningen av massavedspriset på tre års har sjunkit något från förra året. Nettotalet är nu 53 jämfört med 66 för ett år sedan

4 kvartalsanalys Kvartalsanalys 3 från LRF Konsult Viss återhämtning för mjölk och spannmål En hög efterfrågan av svenska mjölkprodukter och konkurrens bland mejerierna skapade en återhämtning för mjölkföretagen. Ryska bränder skapade spekulationer kring prisbilden av spannmål vilket fick priset på spannmål att peka uppåt. Den stärkta svenska kronan ökade importtrycket och höjda foderpriser påverkar grisköttsföretagen negativt. Växtodlingsföretaget Jordbruksverkets officiella prognoser ger en preliminär svensk skördeminskning med cirka 18 procent jämfört med förra året. Prisruschen har skapat goda möjligheter att prissäkra delar av nästkommande skörd till attraktiva nivåer för dem som väljer att aktivt sälja spannmålet. Under har vi upplevt prissvängningar som är jämförbara med rekordåren 7 8 trots att lagernivåerna egentligen inte varit i närheten av den då rådande situationen med högkonjunktur och ökad konsumtion. I samband med beslutet att prissäkra kommande skörd är det förutom företagets lönsamhetskrav, viktigt att också ta hänsyn till skördevariationer och kvalitetsavvikelser. Med kunskap om hur avkastningen och kvalitetsnivåerna varierar för olika grödor skapar det en trygghet i försäljningsbesluten. Diagram 3 illustrerar i vilken utsträckning avkastningen på vårkorn varierar sett över landet. I medeltal varierar avkastningen med cirka 15 procent under en tjugoårsperiod, men på gårdsnivå är troligtvis variationerna ännu större. För ytterligare beslutsunderlag är det helt rätt att spara även den egna skördestatistiken. Annars är det lätt hänt att glömma de riktigt usla skördeåren. Vi höjer vår prognos från i juli baserat på att största delen av skörden har kunnat säljas med de högre priserna. Driftsresultat minus finansnetto/omsättningen stiger med hela 48 procentenheter till 27,9 procent jämfört med det mycket dåliga året 9. Grisköttsföretaget På kort sikt är EU-marknaden fortsatt besvärlig. Prognosen för resten av året är att produktionen kommer att ligga högre än föregående år. Efterfrågan på griskött i Europa är fortsatt dämpad, eftersom ekonomin i många länder präglas av åtstramning. De nya EU-reglerna som ska gälla från och med 13 rycker allt närmare. Dessa innebär bland annat ökade ytkrav samt krav på lösgående sinsuggor och ammoniakrening av ventilationsluften. Därför förväntas många producenter, som skulle ha fortsatt till 13, sluta redan nu. Med andra ord en minskande produktion och förväntat stigande priser 12. Det finns mycket starka krafter för att skjuta upp implementeringen av de nya direktiven. Danmark, Holland, Storbritannien tillsammans med Sverige är emot att införandet skjuts upp. Införs de nya EU-direktiven som planerat 13, så har svensk grisproduktion ett betydligt bättre utgångsläge sett på några års sikt än de stora grisländerna inom EU. Eftersom vi i Sverige redan nu klarar de ökade EU-kraven. I diagram 4 kan vi se den kräftgång som sker för grisköttsföretagen. Under - talet har man haft några få bättre år följt av flera svåra. För går man mot ännu ett tufft år, det fjärde på raken, vilket gör det extra ansträngt hos grisköttsföre tagen. Helårsprognosen för sänks på grund av uteblivna avräkningsprishöjningar Diagram 3 Vårkorn skörd/ha Stockholms län 2 Uppsala län 3 Södermanlands län 4 Östergötlands län 5 Jönköpings län 6 Kronobergs län 7 Kalmar län 8 Gotlands län 9 Blekinge län Skåne län 11 Hallands län 12 Västra Götalands län 13 f.d. Älvsborgs län 14 f.d. Skaraborgs län 15 Värmlands län 16 Örebro län 17 Västmanlands län 18 Dalarnas län 19 Gävleborgs län Västernorrlands län 21 Jämtlands län 22 Västerbottens län 23 Norrbottens län 4

5 Diagram 4 % Driftsresultat finansnetto/oms 7 8 under grillsäsongen och höjda kostnader för foder. Driftsresultat minus finansnetto i förhållande till omsättningen sjunker till drygt procent. Mjölkföretaget Enligt Food and Agriculture Organization (FAO) finns en ökande efterfrågan av mjölk i Kina, Latinamerika och Ryssland. Därför finns en tro på en ännu stabilare marknad och ytterligare förbättrad ekonomi. En stabil marknad är gynnsam för företagarna då behovet av nya investeringar är stort i mjölkföretagen. Invägningen av mjölk i EU var under perioden januari juli oförändrad jämfört med samma period föregående år. Nederländerna och Storbritannien har ökat sin invägning med 2,2 respektive,7 procent medan Ungern och Polen minskat sin invägning med,9 respektive 3,7 procent. I våra nordiska grannländer Finland och Danmark ökar invägningen med 1,2 procent respektive 1,3 procent. Globalt tros mjölkinvägningen öka som en följd av 9 prog - Mjölk Växtodling Griskött Nötkött högre avräkningspriser. FAO förutspår en ökning av mjölkproduktionen med 2 procent jämfört med 9, beroende på konsumtionsökningar i utvecklingsländerna. I diagram 5 kan vi se den historiska låga lönsamhetsdippen som inträffade för mjölkföretagen under 9. Under den kraftiga högkonjunktur som rådde 7 steg de totala kostnaderna med nästan 12 procent och för 8 steg de med hela 18 procent mot normala 4 5 procent per år. Det innebär att mjölkföretagen under 9 hade behövt stärka sin konkurrenskraft motsvarande 34 öre per kilo mjölk i ökade intäkter eller minskade kostnader för att kompensera den extra höga kostnadsutvecklingen på insatsmedel. I prognosen för har vi räknat med att avräkningspriset hamnar i snitt på 3, kronor och avkastningen förblir oförändrad. Under beräknas de totala kostnaderna sjunka med endast 1 procent. Driftsresultat minus finansnetto i förhållande till omsättningen stiger till knappt 3 procent. Nötköttsföretaget Under första halvåret ökade EUs export av nötkött med nästan 4 procent jämfört med samma period föregående år, enligt EU-kommissionen. Fortfarande är det Ryssland som är ett av de största mottagarländerna av den europeiska exporten. Under samma period minskade importen till EU med nästan procent. 8 procent av importen till EU kommer från Brasilien, Argentina och Uruguay. Ökningen av exporten har medfört att EU-kommissionen i september beslutade att minska exportbidragen med 5 procent eftersom man anser att EU ökat sin konkurrenskraft på världsmarknaden. Flera av medlemsländerna motsatte sig förändringen. Även om EU är en liten exportör på världsmarknaden så är det ändå rimligt att tro att sänkningen av exportbidragen kan få en effekt på priserna i Europa. Det blir mindre lukrativt att exportera utanför EU vilket gör att den interna konkurrensen blir större. Det i sin tur leder till prispress i länder som Sverige eftersom vi redan idag konsumerar en stor andel importerat nötkött, främst i storkök och restauranger. Nötköttsföretagen får en viss återhämtning under jämfört med 8/9 beroende på att avräkningspriserna har ökat. Samtidigt är priset på kalv mycket högt på grund av optimeringen av ersättningar då handjursbidragen försvinner om drygt ett år. Driftsresultat minus finansnetto ökar till knappt 25 procent i förhållande till omsättningen. Diagram 5 Mjölkföretag Driftsresultat Omsättning Arbets- och kapitalinkomst Arbets- och kapitalinkomst exkl gårdsstöd prog 5

6 God Jul & Gott Nytt År notiser Nominera ung landsbygdsentreprenör Länsförsäkringar delar ut ett pris till en ung landsbygdsentreprenör. Priset, som kallas Ung Växtkraft, är på 5 kronor och kan användas till en studieresa eller annan kompetensutveckling. Företagaren, som ska vara medlem i LRF Ungdomen, ska ha sitt säte på landsbygden och drivas av utveckling och nyskapande. Nominera någon du tycker ska få priset före den 31 januari på lansforsakringar.se/lantbruk. Priset delas ut vid LRF Ungdomens riksårsstämma i mars 11. Körkort för vedklyvar? Forskare vill införa körkort för att hantera vedklyvar och cirkelsågar. Skadorna efter arbete med dessa verktyg är den vanligaste orsaken till att man förlorar fingrar eller hela handen. Det här kostar samhället 133 miljoner kronor per år. Ett av de vanligaste felen är att två personer hjälps åt vid klyven. Då sätter man tvåhandsgreppet ur spel eftersom den ena drar i spaken och den andra matar vilket gör att man lätt hamnar i otakt. Ett annat fel är att personer av misstag kommer åt startknappen när de haft en hand i klyvområdet. Forskarna uppmanar till att följa instruktionerna noga, arbeta ensam, ta pauser och absolut inte låta barn vara i närheten. Tio procent av patienterna är barn under 15 år. Undersökningen kommer från universitetssjukhuset i Malmö och Ekonomihögskolan i Lund och har publicerats i medicintidskriften Journal of Plastic Surgery and Hand Surgery. Mindre arbete med e-bokföring Med Länsförsäkringars e-bokföring automatiseras merparten av bokföringsarbetet genom att företagskontot kopplas ihop med bokföringen. De transaktioner som finns i bokföringen återspeglas på bankkontot. Autokonteringen minskar inmatningsarbetet med upp till 8 procent. Bankkontot och bokföringen är alltid avstämda. I e-bokföring ingår kostnadsfri support och starthjälp på telefon. Vill du hellre ha personlig hjälp på plats av en redovisningskonsult, kan du få det via samarbetet med LRF Konsult som erbjuder dig tre timmars starthjälp. Vinter betyder fler bränder Vinterkyla gör att fler eldar i öppna spisar, köksspisar och i pannor. Det betyder också fler bränder. Brand i rökkanaler är den van- ligaste orsaken. Räknar man även in orsaker som elfel, åsknedslag och maskinbränder så står brandskadorna i lantbruken för procent av det totala antalet. Kostnaden för lantbruksbränder i Länsförsäkringsgruppen 9 uppgick till 439 miljoner kronor. Tänk på att... Se över byggnader brandsektionering, ventilation och skyddsavstånd. Brandskydda med brandvarnare, släckare och brandfilt. Följa kamintillverkarens drifts- och underhållsinstruktioner. Elda högst 2-4 kg ved vid varje eldning. Låta eldstaden vila lika länge som den har brunnit. Eldstäder och skorstenar är sällan gjorda för konstant eldning. Lägga askan i plåthink med lock och förvara utomhus. Aska är brandfarlig i fem dagar. Sota minst en gång per år och anlita en professionell sotare. Om Länsförsäkringar Om LrF Konsult Länsförsäkringar består av 24 självständiga Länsförsäkringsbolag som erbjuder kunderna en helhet av bank- redovisningsföretag med fler än 1 5 medarbetare. LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och och försäkringstjänster. Genom Agria Djurförsäkring Våra specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, erbjuds djur- och grödaförsäkring och genom Länsförsäkringar Fastighetsförmedling helhetslösningar för en trygg orter över hela landet. För ytterligare information besök skatter, skog och fastighetsförmedling finns på över 135 bostadsaffär. oss gärna på Vill du hellre ringa är numret Om samarbetet Länsförsäkringar och Lantbrukarnas riksförbund (LrF) Under slutet av 7 förvärvade Länsförsäkringsgruppen försäkringsverksamhet från LRF. Det fördjupade samarbetet med LRF ger ökad kunskap om lantbruksmarknaden i Sverige och förutsättningar att i ett tidigt skede se kundernas behov och utveckla nya försäkringslösningar. Länsförsäkringsgruppen erbjuder nu sina lantbrukskunder en starkare helhet inom bank och försäkring. LFAB Form & Profil