Hållbara transporter trygghet, säkerhet och tillgänglighet för gående och cyklister i små orter och byar

Transkript

1 Hållbara transporter trygghet, säkerhet och tillgänglighet för gående och cyklister i små orter och byar Charlotta Johansson Peter Rosander Luleå tekniska universitet 1

2 Finansierat av Trafikverket, projekttid Bakgrund Ca 15 % av Sveriges befolkning bor idag i små orter, dvs. orter med färre än 200 invånare (SCB, 2007) Boende i små orter har behov av säkra och trygga transporter i sin närmiljö precis som boende i tätorter 2

3 Bakgrund Teorier och modeller saknas för hur trafikplaneringen för landsbygdstrafik ska tillgodose gåendes och cyklisters anspråk Ofta motsättningar mellan fordonstrafikens krav på hög framkomlighet och hastighet, och fotgängares och cyklisters krav på säkerhet, trygghet och tillgänglighet samt kostnadseffektiva lösningar 3

4 Mål Gåendes och cyklisters anspråk ingår i basen för utvecklingen av transportsystemet för landsbygdstrafik Strategi för trafikplanering för landsbygdstrafik 4

5 Frågor i den här studien Vad finns skrivet om att gå och cykla i mindre orter? Vad tycker boende i mindre orter om att gå och cykla? Vad har man för anspråk? Vad finns det för planeringsprinciper för oskyddade trafikanter utanför tätort? Hur ska gående och cyklister behandlas i trafikplaneringen för landsbygd? 5

6 Metod litteraturstudie Litteratur forskning och myndigheter, Sverige och internationellt Sökord kombinationer av: Nyckelord Tilläggsord 6 engelska svenska engelska svenska traffic safety trafiksäkerhet rural landsbygd accessibility tillgänglighet rural areas landsbygdsområden mobility framkomlighet rural traffic landsbygdstrafik security säkerhet planning planering "traffic planning" trafikplanering pedestrians gående bicyclists cyklister elderly äldre children barn sustainable hållbar "environmentally sustainable transport" hållbara transporter "public transport" kollektivtrafik

7 Metod litteraturstudier VGU Vägar och gators utformning Effektsamband Beskriver effekter och konsekvenser av olika åtgärder inom hela transportsystemet och används som ett hjälpmedel i planeringsarbetet och i utredningar där behov finns att kunna beskriva effekter av olika åtgärder 7

8 Sammanfattning resultat litteraturen Det finns stor kunskap angående tekniska lösningar för oskyddade trafikanter Brister i kunskap om hur oskyddade trafikanter ska kunna färdas med samma transportkvalitet som andra trafikantgrupper på landsbygd eller i små orter Utformningsprincipen (VGU) för landsbygd utgår från människors resande med bil vilket yttrar sig i detaljerade anvisningar för utformning för fordonstrafik. Det finns begränsade anvisningar som i samma omfattning tar hänsyn till de oskyddade trafikanternas anspråk Svårt i Effektsamband att finna specifika råd som berör landsbygd och gående och cyklister, de texter som berör gruppen oftast relaterade till tätorter och större städer. Information är allmänt hållen och kan tolkas som förhållanden i stora tätorter 8

9 Sammanfattning resultat litteraturen Effektsamband Beskrivningar om kollektivtrafik, skolskjutsar och busshållplatser kan relateras till landsbygd, begränsad mängd information Två exempel av de behov som är prioriterade hos kundgrupperna Barn och unga samt Äldre: Prioriterade behov för Barn och unga: Fler barn och unga ska på egen hand kunna ta sig till skolan som gående och cyklist Prioriterade behov för Äldre: Ökad separering av gående från cyklister på GC-vägar 9 Barriärer på landsbygd för gående och cyklister som innebär inskränkning i deras rörelsefrihet och val av färdväg beskrivs kortfattat Allmänt; Svårdefinierat vad som är glesbygd/landsbygd

10 Metod Enkäter Enkätundersökning till 15 mindre orter i Norrbotten utskick via post maj 2010 Syfte: resvanor/vanor vid förflyttningar inom och utom orten och upplevd säkerhet och trygghet under olika förhållanden (ljus, mörker, barmark, snö) gällande huvudväg genom orten 2921 hushåll x 2 personer = 5842 enkäter i utskick Inkomna svar: 1101 enkäter, 37.7 % per hushåll Något fler män än kvinnor besvarade enkäten Medelålder: år Vanligaste färdsätt bil 10

11 Kommun Ort Antal hushåll Arvidsjaur Abborrträsk 109 Boden Harads 524 Gällivare Skaulo 113 Kalix Björkfors 38 Kalix Gammelgården 125 Kalix Rian 54 Kalix Vitvattnet 19 Kiruna Svappavaara 227 Piteå Lillpite 314 Piteå Hortlax 562 Piteå Blåsmark 173 Piteå Hemmingsmark 177 Piteå Svensbyn 309 Älvsbyn Nygård 40 Överkalix Östra Svartbyn (inkluderar Avabacken men ej Grelsbyn) Totalt 15 orter 2921

12 12

13 Struktur bebyggelse och vägar Beskrivning Ort 1. Långsträckt ort, utspridd Resultat sammanhållen enkäterna bebyggelse med 3 st genomgående huvudväg 2. Sammanhållen bebyggelse med genomgående huvudväg samt byväg 3. Utspridd bebyggelse med genomgående huvudväg Abborrträsk, Lillpite, Nygård, Rian, Skaulo, Vitvattnet, Östra Svartbyn 4. Huvudväg utanför bebyggelse med genomgående byväg Svappavaara 5. Utspridd bebyggelse med angränsande sekundärvägar Blåsmark, Harads, Gammelgården 6. Centrerad ort med genomgående vägnät Hemmingsmark, Hortlax, Svensbyn, Björkfors 13

14 Målpunkter i samtliga orter Totalt antal barnomsorg/förskola/skola 10 byagård/hembygdsgård/folkets hus 6 idrott 6 handel 7 badplats/simhall 3 drivmedel 4 Apotek (ej endast utlämningsställe) 2 vårdinrättning 2 matservering 2 bibliotek 2 camping 1 kyrka 6 14 café 1

15 Totalt antal olyckor respektive ort (STRADA) Östra Svartbyn Nygård Svensbyn Lillpite Hortlax Hemmingsmark Blåsmark Svappavaara Vitvattnet Alla olyckor Gående Cykel Moped Rian Gammelgården Björkfors Skaulo Harads Abborrträsk

16 Färdas till målpunkter inom orten, normalvecka Målpunkt 16 Tot. antal svar Gå Cykla Köra bil Färdsätt Andel svar (%) Pass. i bil Buss Annat Färdas aldrig dit/saknas Hälsar på bekanta Arbete Skolan Dagis Brevlådan Vård Social service Busshållplats Mataffär Handel Café Restaurang Föreningslokal Motionslokal Idrottsplats Rekreationsområde Motionerar Aldrig: 4 %

17 Färdas till målpunkter utanför orten, normalvecka Målpunkt Tot. antal svar Färdsätt Andel svar (%) Gå Cykla Köra bil Pass. i bil Buss Annat Färdas aldrig dit/saknas Hälsar på bekanta Arbete Skolan Dagis Vård Social service Busshållplats Mataffär Handel Café Restaurang Föreningslokal Motionslokal Idrottsplats Rekreationsområde Motionerar Aldrig: 8 17

18 Jag är orolig för att bli inblandad i en trafikolycka när jag går eller cyklar längs vägen % instämmer 4-41 % instämmer inte 18

19 Jag är nöjd med det utrymme som finns för gående och cyklister längs vägen 3-47 % instämmer (de flesta mellan 3-30 %) % instämmer inte (de flesta mellan %) 19

20 Jag tycker att vägen är en vacker vägsträcka Oavsett färdsätt % instämmer 5-35 % instämmer inte 20

21 21 Svar avseende barmarksförhållanden bland respondenter som uppgett att de ofta promenerar

22 Sammanfattning resultat enkäten Hälften ansåg att vägen genom orten är otrygg och inte säker, särskilt vid vinterförhållanden och mörker och särskilt då man färdas som gående eller cyklist Ansåg att vägen var smal (utrymmet för gående och cyklister var smalt) Att promenera för rekreation/motion är vanligt Fler åker bil än cyklar till busshållplats Män mer trygga än kvinnor 22

23 Sammanfattning resultat enkäten Vanligare att en vårdinrättning är målpunkt än arbete och livsmedelsaffär Vanligt att man önskar gång- och cykelvägar Anser att fordonshastigheterna är höga Separeringsform viktig för upplevelsen Tung trafik skapar otrygghet 23

24 Analys Fyrstegsprincipen - landsbygdstrafik för gående och cyklister Steg 1. Påverka transportefterfrågan och val av transportsätt Planering, styrning, reglering, påverkan och informationskampanjer för att minska transportefterfrågan eller överföra resor och transporter till effektivare transportslag Steg 2. Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Insatser, planering och påverkan för att använda befintligt vägnät effektivare, säkrare och miljövänligare. Bussfiler på trafikintensiva gator är exempel på åtgärder inom detta steg Steg 3. Mindre vägförbättringsåtgärder Förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintligt sträckning till exempel trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. Ex. mötesfria vägar Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar 24

25 Analys Fyrstegsprincipen - landsbygdstrafik för gående och cyklister Fyrstegsprincipen är ett förhållningssätt till planering, inte en strikt modell Fyrstegsprincipen utgår från att transportsystemet ska utformas och utvecklas utifrån en helhetssyn och att hitta bästa åtgärder för att lösa problem eller brister i transportsystemet Åtgärder enligt Fyrstegsprincipens modell som avser förhållanden utanför tätort särskilt riktade mot gående och cyklister är få Analys utmynnar i fråga: Är steg 1-4 bara användbart för fordonstrafik? Är nybyggnation av GC-åtgärder steg 1 eller steg 4 i Fyrstegsprincipen? 25

26 2. Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät 1. Påverka transportefterfrågan Fyrstegsprincipen för GC-trafikens anspråk avseende Trygghet, Säkerhet och Framkomlighet på Landsbygd Arbeta för ökad användning av cykel Prisvärd kollektivtrafik (avgifter, vägtullar, biljettpriser) Åtgärder som främjar cykling (pumpstation, cykelräknare=tätort) Bättre skyltning för GC Sandning och snöröjning vintertid Leda bort tung trafik Ökat utbud av kollektivtrafik Bilpooler (eller i steg 1?) ITS, ISA (eller i steg 3 pga. kostnader?) Cykelparkering vid busshållplats 26

27 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder 3. Mindre vägförbättringsåtgärder Fyrstegsprincipen för GC-trafikens anspråk avseende Trygghet, Säkerhet och Framkomlighet på Landsbygd Farthinder, avsmalningar, refuger, sidoförskjutningar, separera GC från fordonstrafik med målad linje eller räcke Bredare väg ger GC mer utrymme (men ev. även högre fordonshastigheter) Fler hastighetssäkrade gångpassager och cykelöverfarter GC-tunnlar, broar Separata GC-vägar Skapa ökad genhet i näten Förbifart för motorfordonstrafiken 27