Manual SiteVision 2.0 för administratörer

Transkript

1 Manual SiteVision 2.0 för administratörer Senselogic AB Version 1

2 Innehållsförteckning 1 Om SiteVision Om mallar Dynamiska mallar Skapa en mall med ett sidhuvud Inställningar egenskaper för layout Fliken marginaler Fliken Inställningar: Utseende, fliken Dekorationsegenskaper Bygga ny mall - enkel Bygga ny mall meny och innehåll Bygga ny mall meny, innehåll och sidfot Absoluta mallar Egenskaper för webbplats Allmänt Information Versioner Metadata Prenumeration Statistik Webbplats Alias Innehållsytor RSS import Redaktörer Webbsida Formatmallar Länkegenskaper Avancerat Moduler Roller Webbplatsfärger Formatmallsmappning Färgmappning Dekorationer Behörighet Katalogtjänster Inloggningsmetoder Aktiva användare Användarprofiler Webbplatsinställningar Utseende Säkerhet Egenskaper för webbplats Allmänt Information Server Java-plugin Licens Schemahanteraren Säkerhet Behörigheter Katalogtjänster Aktiva användare Replikering Fliken Replikering Fliken replikeringskällor... 53

3 1 Om SiteVision Detta är en manual för administratörer, som främst tar upp inställningar på webbplatsen och servern. Ett viktigt inslag är också hur man bygger mallar. För att läsa mer om modulerna i SiteVision, se manual för användare 2 Om mallar Uppbyggnaden av en webbsida i SiteVision baseras på sidmallar. Detta för att webbplatsen skall få ett enhetligt utseende och att användare i organisationen lätt skall kunna lägga till en webbsida som har en viss sidmall. Gör man ändringar i mallen slår de igenom på alla webbsidor som baseras på den mallen. Administratören bygger upp ett antal mallar som användarna sedan kan använda när de skapar webbsidor. Det kan vara bra att bygga upp mallarna i flera olika steg med delmallar. Utgå från minsta gemensamma komponent som webbsidorna skall ha, det kan vara tex vara sidhuvud, meny osv. Dock bör man sträva efter att ha så få sidmallar som möjlig, eftersom det gör underhållet av webbplatsen enklare. Sidmallar i SiteVision är egentligen en vanlig webbsida som vid visning slås samman med aktuell sida. Sidmallar kan också bygga på andra sidmallar. Då kommer den sammanlagda mallen att slås samman med aktuell sida vid visning. Man kan byta mall på webbsidor genom att högerklicka på sidan och välja menyalternativet Byt mall. Mallen kommer att bytas direkt men för att det skall synas i visningsläget måste man publicera sidan. Detta gäller även om man byter mall på en sidmall. Varje sidmall som skapas kommer att synas vid skapande av nya webbsidor. Om man tex skapar en mapp i mallstrukturen som heter Komponenter så visas även en flik i fönstret Ny sida som heter Komponenter. Sidmallar visas som ikoner under den mapp de ligger i. Sidmallar som skapas under roten kommer att hamna under fliken Standard. I SiteVision kan man bygga mallar på två olika sätt: absolut eller dynamiskt. Absoluta mallar innebär att man drar ut en modul och placerar den på en absolut position. Detta innebär att man enkelt kan flytta positionen genom att flytta den i redigeringsytan till den plats man önskar. Genom att dra i kanterna på modulerna kan man också ändra modulens storlek. I exemplet nedan läggs en textmodul ut på en absolut positionerad plats och en bildmodul under den: 1

4 Fyller man dock på med text eller ändrar storleken på typsnittet så kan det se ut så här om glömmer att även flytta underliggande bild: Dynamiska mallar innebär att modulerna placeras ut i förhållande till varandra. Exempelvis kan man placera ut en modul som alltid ligger 20 pixlar från vänsterkanten och det är alltid 10 pixlar avstånd mellan modulerna. Ökar textmängden eller textstorleken så flyttas modulerna i förhållande till varandra. Dynamiska mallar är lite besvärligare att bygga upp men samtidigt behöver man inte tänka på att en modul kan råka flöda över en annan modul vilket kan hända när man arbetar med absoluta mallar. Om textstorleken ökar eller om man fyller på med mer text så ökar utrymmet för texten och det är fortfarande samma avstånd till bilden: 2

5 2.1Dynamiska mallar Innan man börjar bygga mallar dynamiskt är det bra att fundera ut vilken den minsta komponenten i mallbyggandet är (det som ser likadant ut på alla sidor) och börja med att bygga den mallen. Alla andra mallar kan sedan baseras på denna mall. Det är dock bra att veta hur övriga mallar skall se ut eftersom man måste planera för nästa mall redan vid skapandet av första mallen genom att skapa mallytor. Mallytor innebär områden som man har rätt att ändra på vid byggandet av nästa mall. När man har funderat ut hur mallarna skall se ut börjar man med att bygga den första mallen. Detta gör man genom att skapa en ny mall när man står i läget Sidmallar1. Markera mallar och välj Ny Sida (första ikonen i verktygsraden) Fyll i namn på mallen och klicka Ok. Ett nytt fönster öppnas, Skapa mall. Här kan man välja mellan tre olika alternativ beroende på om man vill bygga mallen från början eller om man vill ha lite hjälp med layouter utdragna för tex sidhuvud, meny, sidfot. Har man kommit fram till att det bara är sidhuvudet som är gemensamt för samtliga webbsidor bygger man en mall baserad på en blank mall. Om alla webbsidor skall ha ett sidhuvud, en meny och en sidfot kan man man använda 1 För att komma till läget Sidmallar så klickar man på menyn i högra hörnet i Navigatorn och väljer Sidmallar. 3

6 sig av en av de förbyggda standardmallarna. Klicka på de olika ikonerna för att få mer information om vad standardmallarna innehåller Skapa en mall med ett sidhuvud I detta fall skall vi enbart skapa ett sidhuvud så vi utgår från en tom mall. I innehållsrutan syns den tomma mallen. I redigeringsytan är det tomt. Nu kan man börja att bygga upp mallen. När man bygger mallen är det bra att tänka i form av rader och kolumner. Rader använder man om man har information staplad på varandra ex en logotyp med en flernivålänk under och kolumner används exempelvis om man vill ha en logotyp och därefter ett namn till höger om logotypen. Oftast använder man både rader och kolumner när man bygger upp sin mall. Vill man bygga ett sidhuvud med en logotyp, ett namn och en sökruta liggandes på en rad så vill man använda en layout som är kolumnvis. Därför börjar vi med att lägga till en layout kolumnvis, detta gör man genom att högerklicka på layouten Mall: Vi får en ny layout som heter Layout och är placerad under Mall. För att byta namn på layouten så högerklickar man på layouten och väljer alternativet Byt namn. Fyll i det nya namnet och tryck enter för att det nya namnet skall gälla. I exemplet byter vi namn till Sidhuvud. Nu kan man börja att lägga till de moduler som man vill använda. Först vill vi lägga till en logotyp och markerar Sidhuvud och lägger till bildmodulen. Markerar återigen Sidhuvud och lägg till modulerna Text och Sök. 4

7 Lägger man till en layout eller modul för mycket så högerklickar man på modulen i Innehåll och väljer alternativet Ta bort. Står man på fel position i Innehåll när man skapar en en modul/layout så får man dra modulen/layouten till rätt plats. Detta gör man genom att hålla nere SHIFT och samtidigt dra med musen. Mallen har fått följande utseende: Nu kan vi förbättra utseendet på mallen genom att sätta avstånd och marginaler samt placera ut modulerna bättre. Detta gör man genom att stå på layouten/modulerna, högerklicka och välja alternativet Egenskaper. Det finns olika inställningar under layouter och moduler. Gör vi inställningar på layouten så gäller de alla underliggande moduler. I detta exempel kan det vara lämpligt att ställa in att modulerna skall placeras i mitten (middle) samt ställa in marginaler. Vi ställer in att marginalen till vänsterkant skall vara 10 pixlar samt 5 pixlar upptill och nertill. Vi kan också ställa in en svart ram runt första raden. 2.2Inställningar egenskaper för layout 2.2.1Fliken marginaler Under fliken Marginaler kan man ställa in avstånd och marginaler. 5

8 Avstånd <------> Marginaler < > Avstånd: Avstånd är utrymmet mellan objektets kant och innehållet i ett objekt. Det går att ställa in avstånd i pixlar upptill, nertill, till vänster och höger. Marginaler: Marginaler är utrymmet mellan två objekt dvs utanför objektet Fliken Inställningar: Bredd: Här kan man ange en fast bredd för sidan i pixlar. Tex om man vill optimera siten för 800x600 så kan man ställa in en lämplig bredd här (dock tar ju sidokanten upp lite utrymme i webbläsaren så man kan inte fylla i 800 om man vill att hela sidan skall synas utan scroll) Använd allt tillgängligt utrymme: Denna ruta markerar man om man vill att kolumnen skall använda hela bredden på kolumnen. Har man satt bredden på webbsidan till 800 px och exempelvis har tre kolumner varav två kolumner har fast bredd ex 200 px så kommer den kolumnen som har Använd allt tillgängligt utrymme att använda allt utrymme som finns kvar dvs 400 px: 200 px Använd allt 200 px Vill man att webbsidan alltid skall använda allt utrymme man har på skärmen så skall alla layouter ha rutan Använd allt tillgängligt utrymme ikryssad. Rendreringsmall: Här kan man ändra layouten från kolumner till rader om man kom på att man valde fel eller om man helt plötsligt vill bygga siten på ett annat sätt. Vertikal justering: Här anger man hur man vill att modulerna skall placeras på raden. Alternativen som man kan välja är top, middle eller bottom. Horisontell justering: Här anger man hur man vill att modulerna skall placeras kolumnvis, Alternativen är left, center och right. Mellanrum: Här kan man ställa in ett mellanrum som man alltid vill att modulerna skall ha mellan varandra. Tex om man har en innehållsyta där man får lägga ut moduler så staplas modulerna normalt på varandra utan mellanrum. Ställer man dock in ett mellanrum på tex 10 pixlar så ser utseendet mycket bättre ut och den som lägger till nya modulen slipper att göra en inställning varje gång. Använd som innehåll på sidor: Denna ruta använda automatiskt av systemet. Denna blir automatiskt ikryssad på alla layouter som konverteras till innehållsytor. Om man avmarkerar denna så kommer exempelvis inte sökmotorn att ta med denna layout/modul i sökningen. 6

9 2.2.3 Utseende, fliken Dekorationsegenskaper Kanttjocklek: Denna ställer man in om man vill man ha en ram runt modulen eller layouten. Tjockleken anges i pixlar. Denna inställning blir en hel ram. Vill man bara göra ett streck får man använda alternativet Egen stil och skriva egna stilmallar (CSS). Kantfärg: Här ställer man in vilken färg man vill ha på kantlinjen. Bakgrundsfärg: Här kan man ställa in en bakgrundsfärg. De färger som syns är de som finns uppsatta på webbplatsen. Om man har rättigheten att själv välja en färg får man göra det med alternativet Välj annan färg. Bakgrundsbild: Här kan man välja en bild som man vill ha som bakgrundsbild. Är bilden för liten så upprepar bilden sig aå att den täcker hela bakgrunden. Flöde: Här kan man välja att flöda höger eller vänster eller inte flöda alls. Egen stil: Här kan man själv anpassa utseendet på modulen eller layouten med hjälp av stilmallar (CSS). Ett exempel om man vill ha en tunn svart linje under modulen så kan man tex skriva: border-bottom:1px # solid Denna talar om att det skall vara en ram(border) som ligger nertill (bottom) som är 1 pixel bred och svart färg (#000000) samt att linjen skall vara heldragen (solid) Ett annat exempel kan vara om man vill centrera en text i en modul: text-align:center Ange ett semikolon (;) om du skriver fler kommandon i Egen stil tex om du vill ha ramar både upptill och nertill: border-top:1px # solid; border-bottom:1px # solid Vill man lägga till ytterligare en kolumn med t.ex. en flernivålänk så ställer vi oss på Mall och högerklickar och väljer Ny layout kolumnvis. Vi ställer oss på den nya layouten och lägger till en flernivålänk (finns under Navigation). Strukturen på mallen ser därmed ut så här: 7

10 Därefter går vi in på Egenskaper på den nya layouten och väljer avstånd: 10 px till vänster. Och resultatet ser ut så här: Nu känner vi oss nöjda med sidhuvudet men vi måste nu markera ytan som vi skall kunna fortsätta att bygga mallar på, sk mallyta. I exemplet ovan vill vi bara använda området under sidhuvudet för att kunna skapa en meny, ett innehållsområde och en sidfot. Vi skapar därmed en ny layout radvis. Vi ställer oss på Mall, högerklickar och väljer alternativet Lägg till Layout radvis : Denna layout vill vi konvertera till en mallyta därför att denna del av mallen vill vi bygga vidare på i våra kommande mallar. Om vi vill att denna yta skall vara lika bred som sidhuvudet kan vi ställa in att layouten skall vara 760 bred. Detta gör vi genom att högerklicka på layouten och välja Egenskaper. Under fliken Inställningar fyller vi i bredd 760 och under fliken marginaler fyller vi i avstånd vänster: 10px. därmed får vi en yta som är lika bred som sidhuvudet. Vi högerklickar på layouten och väljer Konvertera till mallyta: Ett nytt fönster öppnas: 8

11 Innehållstyper är namn på mallytor och innehållsytor dvs ytor som administratörer och användare kan ändra på. Här skall man välja ett namn på en innehållstyp. Det finns tre standardnamn på innehållstyper som finns med från början när man skapar en webbplats: Innehåll, vänsterspalt och högerspalt. För att inte skapa förvirring bör man ha olika namn på sina innehållstyper. Därför kan man skapa nya innehållstyper/mallytor. I detta exempel kallar vi ytan för mallinnehåll. För att skapa en ny innehållsyta/mallyta klicka på knappen Skapa ny och fyll i det nya namnet i dialogrutan som öppnas. När man klickar Ok finns namnet i listan: När man har valt Mallinnehåll och klickat Ok så visas en ny ikon i innehållsrutan: Detta innebär att man nu kan bygga en ny mall och skapa nytt innehåll i den yta som är markerad som mallyta dvs hela området under sidhuvudet Bygga ny mall - enkel Nu kan man fortsätta att bygga nya mallar som är baserad på mallen sidhuvud: 1. Markera Mallar och skapa ny sida: 9

12 2. Ett nytt fönster öppnas, fyll i namn och vilken mall den skall baseras på. I detta fall namnger vi mallen Bred sida och baserar den på mallen Sidhuvud. 3. Nu ser man den nya mallen Bred sida. Den streckade linjen är mallytan som kan ändras i denna mall. Under innehåll ser man nu mallytan Mallinnehåll: 4. Vill man ha en mall som innebär att användaren kan nyttja hela denna yta så behöver man bara högerklicka på innehåll och välja Lägg till layout radvis. Markera denna och lägg ut en textmodul med texten Här kan du skriva text.. eller liknande så att användaren ser vart den kan jobba. Därefter ställer man sig återigen på layouten, högerklickar och väljer Konvertera till innehållsyta. Detta innebär att användaren kan redigera i detta fält (motsvarande absolut innehåll i SiteVision 1.3) 10

13 5. En ny ikon visas som innebär att området är en innehållsyta där användarna kan arbeta. Om användarna skall kunna få tillgång till ytor att arbeta med så måste man konvertera ytorna till innehållsytor. Annars tolkas allt man gör i mallen som mallinnehåll dvs innehåll som användaren inte skall kunna ändra. Om man råkar ta fel och konverterar till en mallyta istället för en innehållsyta så kan användaren fortfarande ändra på sidan problemet är bara att alla mallar ändras. Ikonen för mallyta ser ut som följande: (en penna och ett gem) medan ikonen för innehållsyta enbart består av ett gem: Bygga ny mall meny och innehåll Om vi nu vill bygga en grundmall som skall användas på de flesta sidorna med en meny, innehåll och sidfot så utgår vi från mallen Sidhuvud: 1. Markera Mallar och skapa ny sida: 2. Ett nytt fönster öppnas, fyll i namn och vilken mall den skall baseras på. 3. Nu ser man den nya mallen Bred sida. Den streckade linjen är mallytan som kan ändras i denna mall. Under innehåll ser man nu mallytan Mallinnehåll : 11

14 Vi vill bygga en sida med denna struktur: Sidhuvud redan klart i mallen 1 2 Kolumn 1: Meny Kolumn 2: Innehåll Vi vill alltså ha en kolumn. 4. Markera Mallinnehåll, högerklicka och välj Lägg till layout kolumnvis. Högerklicka och byt namn på layouten till exempelvis Kolumn. 5. Markera layouten Kolumn, välj att lägga till en meny från Navigation i verktygsfältet tex en flernivåmeny. OBS! Så länge inga sidor är skapade syns inget i menyn. Dock kan man ställa in en storlek (bredd) på menyn och marginaler. Detta gör man genom att högerklicka på modulen och välja alternativet Egenskaper. Under inställningar ställer vi in bredd 180px och under fliken marginaler ställer vi in marginal upptill 10px, nertill 10 px, vänster 10px och höger 10px. När inställningarna är sparade kan man i redigeringsytan se en ram runt området som menyn kommer att ta upp. 6. Markera layouten kolumn och välj en textmodul. Fyll i Skriv text här.. eller liknande. Högerklicka på textmodulen och ställ in en bredd på modulen tex 560px (sidhuvudet var 760px-200 px för menyn med marginaler) Vi kan också ställa in avstånd 10 px upptill och nertill. För att användarna skall kunna använda denna yta krävs det att man konverterar denna yta till en innehållsyta. För att kunna skapa en innehållsyta måste modulen som man vill göra tillgänglig för användaren ligga i en layout. Alternativet Konvertera till innehållsyta eller mallyta finns bara på layouter. 7. Vi måste därmed skapa en layout som textmodulen ligger i. Vi markerar textmodulen, högerklickar och väljer alternativet Dela radvis. Alternativet Dela radvis innebär samma sak som Lägg till layout radvis med skillnaden att den automatiskt flyttar in aktuell modul i layouten. I innehåll har vi följande struktur: 12

15 Markera layouten, högerklicka och välj alternativet Konvertera till innehållsyta. Välj innehållstyp tex innehåll. Nu har området blivit tillgängligt för användaren att ändra i. 8. Klart! Resultatet blir som följande: Allt eftersom man skapar webbsidor så kommer de att synas i menyn till vänster Bygga ny mall meny, innehåll och sidfot 1. Skapa ny mall Grundmall - och basera den på mallen sidhuvud. 2. Vi vill bygga en mall med följande struktur: Sidhuvud: finns redan i mallen Kolumn 1: Rad 1: Meny + kontaktuppgifter 1 2 Rad 2: Innehåll för användaren att fylla i Kolumn 2: Sidansvarig, e-post 3. Markera Mallinnehåll, högerklicka och välj alternativet Lägg till layout kolumnvis. Högerklicka och byt namn på layouten till exempelvis Mittenspalt. 4. Markera Mallinnehåll, högerklicka och välj Lägg till layout kolumnvis. Högerklicka och byt namn på layouten till exempelvis Sidfot. 5. Markera Mittenspalt och välj Lägg till layout radvis. Högerklicka på den nya layouten och välj alternativet Byt namn till exempelvis Vänsterkolumn. 13

16 6. Markera Mittenspalt och välj Lägg till layout radvis. Högerklicka på den nya layouten och välj alternativet Byt namn till exempelvis Högerkolumn. 7. Nu ser strukturen i innehåll ut så här: 8. Markera Vänsterspalten, välj att lägga till en meny från Navigation i verktygsfältet tex en flernivåmeny. För att ställa in en storlek (bredd) på menyn och marginaler, högerklicka på modulen och välj alternativet Egenskaper. Här kan man göra olika inställningar. I detta exempel ställer vi in bredd 180px under inställningar och under fliken marginaler ställer vi in marginal upptill 10px, nertill 10 px och höger 10px. OBS! I malläge syns de andra sidamallarna i menyn, när mallen används på sidor syns bara sidor i menyn. 9. Markera menyn och lägg till en textmodul. Fyll i kontaktuppgifter. Högerklicka på modulen och välj alternativet Byt namn. Byt till Kontaktuppgifter. 10.Markera Högerspalt, välj att lägga till en textmodul. Fyll i Skriv text här.. eller liknande. Högerklicka på Högerspalt och ställ in en bredd på layouten tex 560px (sidhuvudet var 760px-200 px för menyn med marginaler) Vi kan också ställa in avstånd 10 px upptill och nertill. För att användarna skall kunna använda denna yta krävs det att man konverterar denna yta till en innehållsyta. Detta gör man genom att markera Högerspalt och välja alternativet Konvertera till innehållsyta. Ett nytt fönster öppnas där vi får välja innehållstyp dvs namn på innehållsytan. Vi väljer högerspalt. För att kunna skapa en innehållsyta måste modulen som man vill göra tillgänglig för användaren ligga i en layout. Alternativet Konvertera till innehållsyta eller mallyta finns bara på layouter. Namnen på innehållstypen måste inte ha samma namn som layouten. 11.Strukturen har nu följande utseende: 14

17 12.Markera sidfot och lägg till en textmodul. Fyll i uppgifter om sidansvarig. Högerklicka på Sidfot och ställ in marginaler upptill (10 px) och nertill (10 px). 13. Vi har nu fått följande utseende: 14.Publicera mallen! 2.3 Absoluta mallar Absoluta mallar innebär att man drar ut en modul och placerar den på en absolut position. Detta fungerar precis som när man skapade mallar i SiteVision 1.3. Absolut mall: Under ikonen Absolut mall lägger man de moduler som man inte vill att användarna skall kunna ändra tex logotyp, menyer, sidfot osv Absolut innehåll: Under ikonen Absolut innehåll lägger man de moduler som man vill att användaren skall kunna ändra på tex textmoduler, ytor för bildmodul osv 15

18 3 Egenskaper för webbplats 3.1 Allmänt 3.1.1Information Under allmänt visas vem som skapade webbsidan och vem som uppdaterade den (om den är uppdaterad). Det visas också datum när webbsidan skapades/uppdaterades. senast blev ändrad och av vem. Antal sidvisningar visar antal besök på den aktuella sidan (ej unika träffar). Under knappen Visa syns de sidor som länkar till denna sida Versioner Under versioner kan man se vilka versioner som finns av webbplatsen. Den version man arbetar med heter Nuvarande arbetsversion. Man kan se gamla versioner genom att klicka på Visa och återta gamla versioner genom att klicka på Återta. Det går också att spara nya versioner och ta bort versioner. 16

19 3.1.3 Metadata Traditionellt sätt har metadata ofta använts för att skapa META-taggar i HTML-koden som innehåller information om sidan som visas. Det är till exempel vanligt med META-taggen keywords som används för att informera besökande sökmotorer om vad sidan handlar om. Metadatafunktionen i SiteVision innehåller funktionalitet för att möjliggöra den typen av funktioner. SiteVision använder metadata inom andra områden, tex för att hålla reda på vem eller vilka som är redaktörer för en sida, eller bredd och höjd av en bild i bildarkivet. Det är möjligt att lägga metadata på i princip alla typer av sidor och objekt i SiteVision. Ett metadatavärde kan ändras på två ställen. Dels direkt under fliken Metadata men även direkt i fönstret som visas när en sida skall publiceras. Anledningen till detta är att det är möjligt att göra metadatafält obligatoriska, dvs. att ett värde måste finnas angivet innan sidan får publiceras, och då är det bra att enkelt kunna ändra det i samband med publiceringen. Ett metadatafält består av två delar: en definition och ett tillhörande värde som finns uppsatta för den aktuella sidan. Metadatadefinitionen innehåller namnet och beskrivningen av respektive metadatafält. Definitionen innehåller även inställningar för om fältet skall vara obligatoriskt och om fältet skall indexeras av den inbyggda sökmotorn för att möjliggöra metadatasökningar. Metadatavärde är det värde som är associerat med definitionen. Detta kan tex. vara ett textvärde som användaren själv anger. Värdet kan även hämtas automatiskt av systemet. Ett exempel på det är namnet på användaren som senast ändrade sidan. Under fliken Metadata kan man se vilka metadata som finns uppsatta på webbplatsen: Ärv värde: Innebär att värdet för metadatafältet hämtas från aktuell sidas förälder. Arv av värde är inte möjligt för olika typer av system metadatafält eftersom dessa hämtas automatiskt på den aktuella sidan av systemet. Ändra inställningar för metadatafält(knapp ): Via denna knapp kan de befintliga inställningarna för en definition ändras. Det går bara att ändra de definitioner som lagts till på den aktuella sidan, vill man ändra inställningar för en ärvd definition (känns igen på den gråa färgen på beskrivningen) måste man göra detta på den sidan där definitionen lagts till. Ta bort metadatafält (knapp ): Ta bort en definition och alla värden som finns associerade med den. Ärv metadata-definitioner: Om rutan är ikryssad kommer eventuella metadatafält som finns konfigurerade på ovanliggande sidor att inkluderas även på den här sidan. Lägg till metadata: Lägg till en ny metadatadefinition på sidan. Observera att det är enbart de användare som har behörigheten Ändra metadatadefinitioner som kan lägga till, ta bort och ändra befintliga metadatadefinitioner. 17

20 Lägg till metadatadefinition Olika typer av metadata SiteVision har ett antal olika typer av metadata som varierar i hur de uppträder. Textfält: Användaren får själv skriva in det textvärde som fältet skall vara associerat med. Administratören kan själv ange vilket värde som skall vara angivet som standard om användarna inte fyller i något värde ( Förifyllt värde ). Envalsalternativ: Användaren väljer ett värde från en lista av olika alternativ. För att lägga till ett alternativ klickar man på plustecknet. Det alternativ som är markerat i listan över alternativ när metadatafältet läggs till kommer att vara förvalt i 18

21 listan som presenteras för användaren: Tillåt annat valfritt alternativ: Om så önskas finns möjligheten att låta användaren skriva in ett eget alternativ genom att kryssa i denna inställning. Använd sökning för val av alternativ: Om antalet valbara alternativ är många kan det vara lämpligt att använda sökning vid val av alternativ. Detta innebär att användaren istället för att välja alternativ ur en lista får söka bland alternativen i en speciellt sökfönster. Administratören kan även importera alternativ från en textfil. För att denna funktion skall fungera krävs att alternativen finns i en helt vanlig textfil (skapad i tex. Anteckningar i Windows) och att endast ett alternativ finns på varje rad. Flervalsalternativ: Denna typ av metadatafält fungerar precis på samma sätt som envalsalternativ med den skillnaden att användaren här har möjligheten att välja flera alternativ på en gång. De alternativ som är markerade i listan vid skapandet av fältet kommer att vara förvalda för användarna. Systemvärden: Till skillnad från andra metadatatyper där användaren själv måste skriva in eller välja ett värde hämtar denna typ av fält sitt värde direkt från SiteVision. De värden som kan infogas är följande: Skapad av: Användaren som skapat sidan Skapat datum: Datumet när sidan skapades Senast ändrad av: Användaren som senast ändrade innehållet på sidan Senast ändrat datum: Det datum när sidan senast ändrades I de fall där det infogade värdet är en användare (skapad av eller senast ändrad av) väljer administratören vilken information från användaren som skall infogas. Alternativen som finns är: användarens hela namn (t.ex. Stefan Jonsson), användarnamnet eller E-postadressen till användaren. När det infogade värdet är ett datum (skapad datum eller senast ändrat datum) är det möjligt att välja hur mycket information från datumet som skall visas. Om inte de två förkonfigurerade formaten passar är det möjligt att helt och hållet själv styra hur datumet skall formateras med hjälp av bland annat följande bokstavskombinationer: 19

22 yyyy (året, t.ex. 2003) MM (månad) dd (dag) HH (timmar, 0-23) mm (minut) ww (vecka) SiteVision använder en sk. SimpleDateFormat för att göra formateringen av datumet, mer information om den (och de möjligheter som finns att formatera datumet) kan läsas i Java-dokumentationen på Webbrelaterade systemvärden: Denna typ av metadatafält fungerar precis som systemvärden med skillnaden att de är mer relaterade till en webbplats. De värden som går att infoga är följande: Språk: Det språk som används på den aktuella webbplatsen tex. en eller sv ) Detta är uppsatt under webbplats (se avsnitt 3.2.4) Senaste publiceringsdatum: Det datum när sidan senast publicerades Senast publicerad av: Användaren som senast publicerade sidan Publiceringsdatum: Det datum när sidan publicerades, vars värde inte uppdateras om sidan publiceras flera gånger i rad, tex. vid rättning av stavfel på sidan) Publicerad av: Användaren som har publicerat sidan. Precis som i fallet med systemvärden är det möjligt att välja vilken information från användaren som skall infogas eller hur det infogade datumet skall presenteras. Koppling till textmodul: Denna typ av metadata hämtar sin information från en modul på en sida. Informationen som skrivs in i modulen hamnar alltså automatiskt som värde i detta metadatafält. Denna typ av fält används bland annat av nyhetsfunktionen för att läsa ut rubrik och ingress från artiklar. På varje arkiv i systemet finns normalt denna typ av metadatafält uppsatt. 20

23 Koppling till bildmodul: Fungerar på samma sätt som en textmodulkoppling men med skillnaden att här infogas bilder istället för text. Funktionen kan används av bland annat nyhetsfunktionen för att hämta ut bilder från nyhetsarktiklar. Användare: Användaren får här välja en användare ur katalogtjänsten som värde i metadatafältet. På samma sätt som i fallet med systemvärden är det här möjligt att välja vilken information från användaren som skall infogas (namn, användarnamn eller e-postadress). Denna typ av metadatafält används av SiteVisions redaktörsfunktion för att hämta ut vilken person som fungerar som redaktör för en viss sida. Om så önskas är det även möjligt att välja en standardanvändare som kommer att vara förvald om ingen annan användare väljs av användarna på sidorna Relaterad information: Från en sida kan man peka ut andra sidor och dokument som är relaterade till den sidan. Har bara de generella inställningarna som finns under flikarna Allmänt och Avancerat som beskrivs nedan. Fliken allmänt När en metadatadefinition skall läggas till måste man ange ett antal inställningar som finns på alla fält oavsett typ: Beskrivning: Den text som visas ovanför fältet när användaren skall fylla i ett värde. META-namn: Under META-namn finns en lista med förslag på metanamn. Om man önskar kan man fylla i ett eget namn. De föreslagna namnen i listan följer Dublin Core standarden (utom Description och Keywords som är en äldre standard) som kan och i vissa fall bör användas. Offfentlig verksamhet kan läsa mer om detta på Exempelvis är Description är en kortare beskrivning av sidan som i används i sökreultatet bland vissa sökmotorer. Keywords är nyckelord som skall vara skrivna separerade med kommatecken (,). Descriptions META-schema: Beskriver enligt vilket schema som taggen skall skrivas ut med. Normalt lämnas fältet tomt. Kan dock behövas vid kopplingar av externa system. Fliken Avancerat Utöver dessa beskrivningar finns det ett antal kryssrutor som anger hur fältet skall behandlas av systemet. Dessa kryssrutor finns under fliken Avancerat och kan variera beroende på vilken typ av metadatadefinition som markerats. 21

24 Fältet är obligatoriskt: För att en sida skall kunna publiceras måste ett värde finnas för detta fält. Användaren måste alltså alltid ange ett värde eller ärva ett från ovanliggande sidor. Fältet får infogas i moduler (tex Text): Anger om det skall vara möjligt att infoga värdet i moduler i SiteVision. Ärv värde automatiskt från ovanliggande sidor: Med denna inställning vald kommer värdet för fältet alltid att hämtas från ovanliggande sida om det inte finns nått värde lagrat lokalt på en sida. Skriv ut i HTML-koden som <META>taggar: Anger om fältet skall rendreras i sidans HTML-kod eller inte. Gör fältet sökbart i SiteVision: Möjliggör sökning på metadatafältet i den inbyggda sökmotorn. För att sökningar på en sida med ett visst metadatavärde skall visas i träffar så måste sökningen vara gjord på detta specifika metadatafält (jämför med nedanstående inställning). Dölj fältet för vanliga användare: Skall fältet döljas för användare som inte har behörigheten Ändra metadatadefinitioner. Ett användningsområde för denna inställning kan vara när man vill ha ett metadatafält där värdet aldrig skall ändras av vanliga användare. Gör fältet sökbart i "fritext" fält: Behandla värdet i fältet på samma sätt som annat innehåll på en sida. Värde måste anges på alla sidor (arv ej möjligt): Är denna inställning vald kommer inte användarna ges möjlighet att ärva värden från ovanliggande sidor. Denna inställning skall alltså användas om man alltid vill att användarna skall fylla i ett värde för ett fält och där det inte får hämtas från någon annan sida. Användning av metadata När man har satt upp ett metadatvärde exempelvis ett webbrelaterat systemvärde (Publicerad av) så kan man sedan nyttja detta i en textmodul. 1. Öppna en textmodul där du vill använda metadata 2. Under menyn Metadata kan du se de metadata som du har satt upp på webbplatsen. 22

25 3. Det finns två metadata: senast uppdaterad och granskad av. Fyll i text Senast uppdaterad och dra sedan ut fältet senast uppdaterad under Metadata. Texten blir gråmarkerad och ett datum syns. Metadata kan också användas för avancerad sökning i sökmodul, scriptmodul och fildelningsmodul Prenumeration Under prenumeration kan man ställa in prenumerationer av olika slag. Prenumeration måste ställas in i tre olika steg: 1. Katalogtjänsten måste hantera schemautökningar för att kunna spara undan prenumerationer. Katalogens schema ska ha en objektklass vilken som standard heter sitevisionuser och innehåller attributet subscriptions. Detta måste sättas upp av systemansvarig. 2. Katalogtjänstuppsättningen i SiteVision måste ha en LDAP Proxyanvändare som har rättigheter att skapa och ändra på användare under Bas för publika användare. Om inte Använd uteslutande för prenumeration är markerad måste proxyanvändaren även ha behörigheter att ändra på befintliga användare i katalogen. 3. Vad man skall kunna prenumerera på måste väljas. Detta görs under fliken Prenumeration på önskad sida. 23

26 Här ställer man in följande: Aktiv: Skall vara markerad för att aktuell sidan ska vara möjliga att prenumerera på. Titel: Ett namn för prenumerationen. Omfång: För vad ska prenumerationen gälla för. Bara aktuell sida, Aktuell sida och dess barn eller hela grenen. Beskrivning: När användaren anmäler sig som prenumerant kommer denna text att visas för att vägleda användaren. Konfigurera e-postmeddelande: Ställ in avsändare, ämne och utformning av meddelandet. Visa prenumeranter: Denna listar alla som anmält sig som prenumeranter på aktuell prenumeration. Denna operation kan ta en stund att utföra om det är många användare som anmält sig. Importera prenumeranter: Ber användaren välja en textfil som ska innehålla en lista av e-postadresser som kan importeras som prenumeranter på aktuell prenumeration. Anmälan Modulen Prenumeration används för att användare ska kunna anmäla sig till prenumerationer. I denna skapar man en lista över de prenumerationer som ska vara möjliga att anmäla sig till. Användaren kommer nu endast att behöva ange sin e-postadress och markera önskade prenumerationer. Notifiering För att användaren sedan skall få en notifiering krävs det att att den som publicerar sidan gör ett aktivt val vid publicering av de aktiva sidorna och under fliken Notifiera kryssar för rutan Notifiera användare intresserade av...prenumeration samt skriver ett meddelande till användarna. Då kommer ett e-post att skickas till alla prenumeranter på aktuell prenumeration. 24

27 Texten som skrivs i textrutan kommer att skickas med som innehåll i meddelandet. Avbeställ prenumeration För att avbeställa en prenumeration så gör man en länk till en sida med en prenumerationsmodul på. På slutet av länken fyller man på med:?mode=unsubscribe Statistik Under statistik kan man välja vilka sidor man vill generera statistik över. Man kan ställa in tidsomfång och om man skall presentera statisktiken timvis/dagvis/veckovis/månadsvis eller årsvis. Inkludera underliggande sidor vid generering: Man markerar den sida man vill ha statistik för. Vill man även inkludera underliggande sidor i statistiken markera man denna knapp. Visa enbart unika träffar baserat på IP-nummer: Markerar man denna visas bara en träff per IP-adress oavsett om användaren har återkommit flera gånger. Presentera statistiken: Här kan man välja om man vill ha statistik Timvis, Dagvis, Veckovis, Månadsvis eller Årsvis. Tidsomfång: Här fyller man i den tidsperiod man vill ha med i statistiken. Efter att man fyllt i inställningarna klickar man på Visa rapport. 25

28 Detta är enkel statistik. Besöksloggarna sparas som loggfiler på servern i formatet Common Log Format vilket innebär att de kan läsas i vilket logganalysprogram som helst. Eftersom loggarna sparas i detta format kan man komplettera med ett mer avancerat logganalysprogram som tex eller Besöksloggarna kommer man åt direkt på servern eller via WebDav ( Vi rekommenderar: WebLog Expert Lite: Gratis program som ger enkla logganalyser utan tidsintervall som tex mest nedladdade filer WebLog Expert: Kostar drygt 600 kr, mer avancerat men kan inte filtrera på vissa månader och vilket land besökaren kommer ifrån. Web Trends: Dyrare men klarar mer. Dock lite svåranvänt. 3.2 Webbplatsinställningar 3.2.1Webbplats Här kan man fylla i information om webbplatsen och en del standardinställningar som tex sätta upp en automatisk länkkontroll. 26

29 Namn: Namn på webbplatsen. Adress: Adressen till webbplatsen. Klickar man på knappen Fler.. så öppnas ett nytt fönster där man kan lägga till fler adresser: För att lägga till en ny adress klicka på plustecknet. Texten Ny adress visas. Genom att dubbelklicka på denna text så kan man fylla i en ny adress. Tex om man vill att användarna bara ska kunna skriva southgate.se (och hoppa över www) så anger man det här. Eller om man även har domänerna southgate.nu och southgate.com så anger man att dessa adresser även skall gälla. För att detta skall fungera måste adresserna även pekas till SiteVision-servern i DNS-servern. Språk: Svenska (sv) är standardvärde men det finns även norska och engelska. För att ändra till norska skriv no och en för engelska. Titelutseende: Bestämmer utseende på sidans titel. Skrivs som velocity script. Inloggningssida: Om man kommer till en sida som kräver inloggning blir man automatiskt skickad till den inloggningssida som man angett här. Tänk på att inloggningssidan skall vara publik så att alla kan se sidan. Felsida: Om en sida inte finns kan man välja att skicka användaren till en sida med ett eget meddelande (Tex Sidan du söker finns inte tillgänglig och sedan ange några länkar som användaren kan prova istället) istället för det vanliga 404 Page Not Found -meddelandet. Automatisk länkkontroll: Det går att ställa in att systemet automatiskt kontrollerar så att alla länkar är hela på förutbestämda tidpunkter. Detta gör man genom att kryssa i denna ruta och klicka på knappen Konfigurera. Ett nytt fönster öppnas: Här kan man välja om kontrollen skall ske vid ett visst tillfälle (tidsstyrd) eller om det skall ske kontinuerligt (Repetera var xx timme). Under fliken Notifiering kan man bestämma till vem ett e-postmeddelande skall skickas med en rapport från länkkontrollen. Ett e-postmeddelande kommer att skickas till angivna adresser innehållande en lista över felaktiga länkar. 27

30 För att ställa in serveransvarig se avsnitt 4.2 och redaktör se avsnitt Man kan också välja att fylla i sin egen e-postadress. Ärv..: Här kan man ärva mallar, bildarkiv och filarkiv om man har en en överliggande webbplats. Följ riktlinjer för WAI 1: WAI står för Web Accessibility Initiative och är riktlinjer för hur man gör webbplatser mer tillgängliga för personer med olika handikapp. I SiteVision innebär det att systemet aktiverar kontroll av riktlinjer för WAI som ex länkbeskrivningstexter, bildbeskrivningstexter osv. Genom att kryssa i denna ruta påminner man användarna att fylla i dessa texter. Avaktivera IE image toolbar : I Internet Explorer 6 visas en bildmeny på bilden när man för muspekaren över en bild. Detta gäller bara bilder över en viss storlek, den visas inte på små bilder. Här kan man stänga av den bildmeny som visas. Använd formulär för publicering av filer: Kryssar man i denna knapp så använder man HTML-formulär för filuppladdning istället för den vanliga filväljaren Alias Här kan man skapa kortadresser till olika ställen på sidan eller till hela webbplatsen. Adresserna i SiteVision är uppbyggda med hjälp av det id som webbsidan använder i systemet. Detta är ganska långt och därför blir adresserna relativt svårlästa som exempelvis SiteVision har därför en inbyggd aliasfunktion som man kan använda för att korta av adresser till ett läsbart format enligt följande: där alias kan vara tex. bokning. Denna adress kopplas sedan till önskvärd sida i SiteVision. 28

31 Detta gör man genom att klicka på plusknappen. Ett nytt fönster öppnas: Här fyller man i det nya namnet och bläddrar fram adressen till sidan som man vill ha en snabbadress till. Istället för att skriva hela sökvägen eller leta i menyer kan man nu skriva southgate/bokning (i detta exempel är adressen till webbplatsen southgate) så når man bokningssidan enkelt Innehållsytor Innehållsytor används när man bygger mallar. De är till för att definiera namn på ytor. Under denna flik kan man lägga till innehållsytor och mallytor som man använder när man skapar mallar. Innehållsytor används även för att skapa namn i HTML-koden (bokmärken) för att exempelvis synskadade ska kunna hoppa direkt till innehåll. Mallytor används för att markera att en yta går att förändra i nästa mall som bygger på den aktuella mallen. 29

32 Man bör namnge innehållsytorna/mallytorna med olika namn för att undvika ihopblandning. För att skapa ett nytt namn på en innehållsyta eller en mallyta klickar man på plustecknet. Ett nytt fönster öppnas där man kan fylla i namnet. Om man byter mall på en sida följer normalt inte innehållet med till den nya mallen. Men om man byter mall på en sida till en mall med en innehållsyta med samma namn som den gamla mallen så följer innehållet med RSS import Under RSS import kan man ställa in de externa RSS källor som man vill använda på sin webbplats. RSS står för Rich Site Summary och är ett standardformat för att överföra nyhetsrubriker på webben. SiteVision kan hämta data från en extern RSS-källa som uppdateras automatiskt när en ny nyhet inkommit. Därmed uppdateras din webbplats med de senaste nyheterna på ett enkelt sätt. När man öppnar fliken ser man redan uppsatta RSS-källor: För att lägga till en ny RSS källa klickar man på plustecknet. Ett nytt fönster öppnas: Här fyller man i adressen till en RSS källa, ger den ett namn (beskrivning) och ställler in hur ofta källan skall uppdateras. Töm cache om förbindelsen med källan förloras: Denna kan man fylla i om man inte får kontakt med källan så 30

33 tömmer den sig själv och sidan visar ingenting. Fyller man inte i denna och förbindelsen med källan förloras visas gamla nyheter. För att hitta adresser till externa RSS källor kan man exempelvis söka på RSS på Google Vill man exportera sina egna nyheter som RSS gör man dessa inställningar i nyhetsmodulen Redaktörer För att denna skall fungera måste man sätta upp ett metadatavärde av typen Användare. 1. Högerklicka på webbplatsen och välj fliken Metadata under fliken Allmänt. 2. Lägg till metadata av typen Användare. 3. Under beskrivning kan man fylla i Redaktör och välja Metanamn DC.Publisher. 4. Under fliken Användare kan man bläddra fram den person som skall vara redaktör. 5. Högerklicka på webbplatsen och välj fliken Redaktörer. När man har gjort detta syns redaktör under denna flik: Redaktörer får bland annat en notifiering med e-post när en person som ej har rätt att publicera en sida vill få en sida publicerad. Redaktören får då godkänna och publicera sidan. 3.3 Utseende Webbsida Här kan man ändra inställningar för enskilda webbsidor med inställningar för bland annat bakgrundsfärg. 31

34 Bakgrund: Om man vill ändra bakgrunden på webbsidan klickar man i kryssruta. Under bakgrundsfärg kan man välja bland fördefinierade färger eller välja färg själv genom att klicka på <Välj annan färg>. En färgväljare kommer att visas där man kan välja färg på flera olika sätt (Se avsnitt 3.7). Vill man ha en bakgrundsbild bläddrar man fram till aktuell bild genom att klicka på bläddra. Om inte bakgrunden är aktiverad så hämtas bakgrundsinställningar från sidans mall. Popup-fönster: Om man vill att ett popup-fönster skall öppnas när sidan laddas kryssar man för denna ruta. Det kan vara ett viktigt meddelande eller liknande som man vill visa i ett popup-fönster när startsidan öppnas. Titel: Här fyller man i den titel som webbläsaren visar uppe i vänstra fönstret. Fyller man inte i någon titel använder den startsidans namn på alla sidor. Publiceringsdatum: Här kan man ändra publiceringsdatum på en sida i efterhand. Exempelvis kan man använda det för att återpublicera en nyhet för att nyheten skall komma överst i nyhetsmodulen igen. Sidan synlig i sökmotorer: Detta alternativ kryssar man i om man vill att sidan skall vara synlig i sökmotorer. Detta gäller både inbyggda sökmotorn och externa sökmotorer- Den inbyggda sökmotorn tar inställningarna direkt till skillnad från externa som exempelvis Google Formatmallar Centralt på webbplatsen lagras formatmallar som används för all textformatering på hela webbplatsen, t.ex. för texter, tabeller och menyer. Dess funktion är att styra så att webbplatsen alltid ser enhetlig ut. Detta medför i sin 32

35 tur att den enkelt går att bygga om. Under formatmallar finns de formatmallar som är tillgängliga på webbplatsen. Här kan man också lägga till fler formatmallar. Det finns ingen begränsning i antal formatmallar eller namngivning på dessa. I vänsterdelen visas de olika formatmallarna. Namnen och ordningen som visas här är densamma som visas i de olika modulerna som använder formatmallar. Längst ner finns knappar för att skapa nya, radera och ändra ordning på formatmallarna. När en ny webbplats skapas finns det normalt en formatmall som heter Brödtext. Både namn och inställningar på denna är ändringsbara. För att lägga till en formatmall klickar man på plustecknet. En text Ny formatmall visas i rutan till vänster. För att ändra namnet på den klickar du i namnfältet och skriver in ett nytt namn. I beskrivningsfältet går det att lägga en extra beskrivning till formatmallen, tex "Används till mellanrubriker". Denna text kommer att synas som alternativtext när du för musen över alternativet. Klicka på knappen Egenskaper för att ställa in egenskaper för just den här formatmallen. Egenskaper för formatmall Här bestämmer man exakt hur formatmallen skall se ut. Det som går att ställa in är: Typsnitt: Här kan man välja mellan typsnitten Arial, Courier, Helvetica, Times New Roman och Verdana. Dessa fem är de så kallade webbsäkra typsnitt dvs de flesta användare har dessa typsnitt på sina datorer. Storlek: De vanliga storlekarna finns att välja i listan. Det går även att skriva in önskad storlek. Radavstånd: Formatmallens radavstånd. Normal är standard. Stil Fet: Fet stil Kursiv: Kursiv stil Understrukna länkar: Om formatmallen ska vara understruken vid länkar. Oftast aktiverad i textmassor och avaktiverad i menyer och liknande. Omskalbar: Texten skalas om om man väljer Stor stil. Detta bör man använda om man baseras webbplatsen på dynamiska mallar. Färg: Formatmallens färg Förhandsgranskning: I denna ruta visas de inställningar man gör. Till höger finns tre rutor (grå vit -svart) som bestämmer bakgrundsfärgen i förhandgranskningen. Detta kan vara bra om man tex använder vit text eftersom texten då inte syns om man har vit bakgrund I exemplet ovan har vi skapat en formatmall som är av typsnittet Verdana, storlek 14 med normalt radavstånd. Texten skall vara fet, länkar understrukna och texten skall vara omskalbar. Eftersom textfärgen är vit så ställer vi in förhandsgranskningen på svart (detta gör man genom att klicka på någon av de tre rutorna grå -vit-svart) så att man kan se resultatet. 33

36 3.3.3 Länkegenskaper Under fliken länkegenskaper kan man välja att ändra utseendet på länkar. Normalt visas länkar med samma inställningar som brödtext, med undantaget för om "Understrukna länkar" är aktiverat eller inte. För att ändra utseendet på länkar kryssar man i rutan och klickar sedan på knappen vid respektive rad. Fönstret Egenskaper för formatmall öppnar sig och man kan ställa in hur länken skall se ut. Det finns fyra olika "typer" av länkar som går att särskilja. Dessa är: Länkar: Det är alla länkar som inte omfattas av någon av de nedre. Normalt alla på en webbsida. Aktuell: Den länk som är under musmarkören. Denna används för att få sk. hovereffekt Besökta: Länkar som besökaren redan varit på. Aktiva: Länkar som är "nedtryckta". Under fliken "Länkar" finns även en inställning för vilket CSS-namn som formatmallen ska ha. Namnet är normalt automatiskt genererat från formatmallsnamnet men det går att skriva in ett eget. Detta namn kan refereras från egenutvecklade moduler eller HTML-kod i HTML-modulen Avancerat Under avancerat kan man ställa in vad man vill ha för formatmall vid radbrytning respektive styckebrytning. Denna inställning gäller enbart för textmodulen. Gör man exempelvis en radbrytning brukar man normalt vilja skriva brödtext medan gör man en styckebrytning kanske man vill ha en ny rubrik automatiskt Moduler Under moduler kan man bestämma i vilka moduler den här formatmallen skall kunna användas. Gör man vissa formatmallar som gäller enbart för menyerna kan man kryssa i dessa här. Här finns alla moduler i SiteVision listade och det är bara att markera de som skall gälla för den här formatmallen. 34