DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2013

Transkript

1 Invigning av nya lokaler på Tornets förskola. DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2013 ÄLMHULTS KOMMUN

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 4 ORGANISATION... 4 OMVÄRLD... 5 NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD... 5 BEFOLKNING... 5 KOMMUNIKATIONER... 5 MILJÖ... 5 BALANSKRAV OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 7 UPPDRAG FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE EKONOMISK ANALYS RESULTAT RÄKNING KASSAFLÖDESANALYS 14 BALANSRÄKNING NOTER REDOVISNINGSPRINCIPER OCH TILLÄGGSUPPLYSNINGAR DRIFTREDOVISNING BUDGETSPECIFIKATION PERSONALREDOVISNING INVESTERINGSREDOVISNING VATTEN OCH AVLOPPSREDOVISNING PERSONAL NÄMNDS- OCH BOLAGSREDOVISNINGAR POLITISK ORGANISATION KOMMUNSTYRELSE kommunledningsförvaltning teknisk förvaltning MILJÖ- OCH BYGGNÄMND KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND UTBILDNINGSNÄMD SOCIALNÄMND GEMENSAM NÄMND FÖR FAMILJERÄTT KOMMUNENS BOLAG ÖVRIGA REDOVISNINGAR JÄMSTÄLLDHET FOLKHÄLSA 67 2

3 SAMMANFATTNING I delårsrapporten för perioden januari till och med augusti 2013 beräknas Älmhults kommuns resultat för 2013 uppgå till 37 Mkr, vilket innebär att prognosen i årets andra delårsrapport är 30 Mkr högre än budget. Kommunen prognostiserar att klara det lagstadgade så kallade balanskravet, som innebär att intäkter ska vara lika med eller högre än kommunens kostnader. Kommunen klarar även den finansiella målsättningen. Den positiva budgetavvikelsen beror främst på en återbetalning från AFA-försäkring på 14,2 mkr samt att kommunstyrelsens avsatta medel för strategiska åtgärder på 10 Mkr inte är utfördelade. Även skatteintäkter och utjämning samt finansnettot beräknas bli bättre än budgeterat. Den sammanlagda driftredovisningen för nämnderna visar på en negativ avvikelse från budgetramen med 13,4 Mkr. Utbildningsnämndens underskott prognostiseras till -7,7 Mkr, socialnämnden till -3,4 Mkr och tekniska förvaltningen till -2,2 Mkr. Sedan delårsrapporten efter mars månad har utbildningsnämnden förbättrat sin prognos med 4,3 Mkr, socialnämnden försämrats med 1,3 Mkr och teknisk förvaltningens underskott är i princip oförändrat. Kommunfullmäktige har i budget 2013 beslutat om de övergripande mål som ska gälla för nämnderna. Respektive nämnd har sedan utifrån de övergripande målen fastställt verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning samt jämställdhets- och folkhälsomål. I delårsrapporten bedöms att kommunen har god ekonomisk hushållning utifrån en prognos på helår. I delårsrapporten efter augusti görs ingen sammanställd redovisning (koncernredovisning) över kommunen och dess bolag. Redovisning görs av AB Älmhults kommunala Industrifastigheter (prognos -697 tkr) och Älmhultsbostäder AB (prognos +4,6 Mkr) separat. 3

4 Älmhults kommun Delårsrapport 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Organisation Älmhults kommun styrs av en Allians med centerpartister, moderater, folkpartister, kristdemokrater och miljöpartister. Fördelningen av de 41 mandaten i kommunfullmäktige såg ut enligt följande Arbetarpartiet socialdemokraterna 15 mandat, Centerpartiet 9 mandag, Folkpartiet Liberalerna 1 mandat, Kristdemokraterna 2 mandat, Miljöpartiet de gröna 2 mandat, Moderata Samlingspartiet 9 mandat, Sverigedemokraterna 2 mandat och Vänsterpartiet 1 mandat. 4

5 Omvärld Världsekonomin är i obalans och är för närvarande mycket svår att förutse. De nya problemen är att en del länder drar på sig för höga skulder och har svårigheter att klara av sin situation. Flera regeringar kan inte finansiera den gemensamma sektorn. De nordiska länderna är ett av undantagen i världen där statens finanser är i god balans. I detta avseende tillhör Sverige en av de starkaste ekonomierna i Europa. Samtidigt är Sverige ett land med mycket stor andel export och import. Näringsliv och arbetsmarknad Näringslivet tycker inte om osäkerhet. Det gör att det som för bara några månader sedan såg väldigt positivt ut nu blivit osäkert. En stor förändring har drabbat sågverksindustrin, som varit omfattande i Älmhult ända sedan järnvägen byggdes. Nu sker en stor koncentration till vissa anläggningar och byggandet är lågt. Varsel i grannkommuner kommer också påverka invånare i Älmhults kommun. På byggsidan blir de närmaste åren intensiva. Haganäsområdet förväntas vara en byggarbetsplats under en längre tid. Handeln får problem när konjunkturen går ner och folk blir osäkra om framtiden. Många centrumbutiker har en tuff situation. Hittills har det kompenserats med nya butiker, men framtiden är osäker. Arbetslösheten är lägre i Älmhult än andra delar av landet, men speciellt ungdomsarbetslösheten är ett problem. Om konjunkturen stagnerar eller faller så kommer troligen arbetslösheten att öka även här. Befolkning Befolkningsutvecklingen är av stor betydelse för kommunen. Per den 1 januari 2013 uppgick antal invånare till Under första halvåret ökade befolkningsnettot något. Normalt minskar befolkningen under tredje kvartalet, då många ungdomar lämnar Älmhult för högre studier. Sammantaget kommer troligen befolkningen att öka under Kommunikationer Haganäsvägen ska påbörjas då regeringen har tagit ställning till att godkänna vägen. Färdigställandetiden beräknas till ett år. Under våren 2013 har stadsbusstrafiken till handelsplatsområdet fortsatt vara en succé. Eventuellt kommer busslinjen att utökas med en nord sydlig sträckning. Diskussioner pågår om utökande av snabbussen mellan Älmhult och Ljungby samt få till stånd en ny busslinje mellan Älmhult och Tingsryd. Miljö Under året har ett antal förstudier genomförts enligt åtgärdsplanen i den reviderade energieffektiviseringsstrategin (EES). Fastighetsförvaltningen har påbörjat arbetet med åtgärderna som gäller kartläggning och energieffektivisering i kommunala fastigheter och lokaler. De fastigheter som har blivit kartlagda under året är Solgården, Nicklagården, Gemöskolan, Klöxhultsskolan och Linnéskolan. I Haganässkolan har kartläggningen påbörjats. En förstudie om solenergi på kommunens fastigheter och lokaler har även skett för denna lokalgrupp. Utöver detta har en specialundersökning genomförts för att fastställa vilka tak på kommunens lokaler som är lämpliga för solenergi. Däribland en fördjupad förstudie på Haganässkolans tak som visade sig ha optimal lutning för att utvinna optimalt antal kwh/ kvm/ år. 5

6 Transporterna inom kommunen. Under våren har en förstudie genomförts av ECE Network på Ekebo i Diö. Förstudien mynnade ut i en nulägesbeskrivning och en test av instrument för att hjälpa Ekebo att planera sina körningar bättre och enklare. Ett antal seminarier arrangerade av Länsstyrelsen, Energimyndigheten och Regionförbundets K3 (Klimatkommission Kronoberg) har tjänstemän och chefer deltagit i under våren. En genomgång av de numera reviderade regionala miljömålen och en kurs i Laddinfra-struktur och upphandling har genomförts i kommunen. En större el-bils mässa har genomförts i kommunen av Green Charge Sydost, i samarbete med kommunen och IKEA. Även detta år genomfördes Earth Hour och många frivilliga deltagare och publik fanns på plats. Kommunens vice ordförande presenterade arrangemanget samt en film spelades in. Under våren startade ett nytt projekt som ska hjälpa till att minska transporterna av mat och erbjuda allmänheten en möjlighet att få tag i lokalt producerade produkter. Två av avloppsreningsverkets sex stycken vassbäddar har tömts under våren. Bäddarna är nu åter i produktion med gott resultat. En ny tankstation där allmänheten och företag kan hämta dricksvatten har etablerats på Drivågatan. Alla brandposter är numera låsta för att förhindra otillåtet nyttjande som kan leda till förorening av dricksvattnet. Renhållning På tippen i Äskya fortsätter avslutningen av den gamla tippen, som sedan skall täckas med duk och där ovanpå ett skyddsskikt med stabila massor på ca en meter. För att förbättra arbetsmiljö har provkörts ett bränsle som ger lägre utsläpp och kan ersätta diesel. Sopkärl som har mindre skador skickar vi för reparation och slipper köpa nya. Kalkningen Båt och flygkalkningen skedde i våras enligt plan men doserarna har förbrukat mindre kalk på grund av låg vattenförig i vattendragen. 6

7 BALANSKRAV OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Balanskrav I kommunallagen regleras det så kallade balanskravet som innebär att kommunen för ett räkenskapsår måste redovisa högre intäkter än kostnader. Om kostnaderna överstiger intäkterna ska beslut fattas om på vilket sätt det negativa resultatet ska regleras. Realisationsvinster får inte räknas in i balanskravet. Det varaktigt mycket låga ränteläget i den svenska ekonomin innebär att den rekommenderade diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen sänks med 0,75 procentenheter från den 1 januari Effekten av sänkningen ska beaktas i redovisningen Förändringen av ripsräntan kan enligt rekommendationer exkluderas vid avstämning av balanskravet. Kommunens resultat påverkas marginellt av förändringen i och med att kommunen till följd av tidigare förtidsinlösen av pensioner har en låg avsättning till pensioner. Från 2011 hade kommunen ett balanskravsresultat på -3,3 Mkr, vilket återställdes i bokslutet Prognosen för 2013 års balanskravsresultat är +37,3 Mkr Prognos 2013 Resultat -2,7 6,9 37,4 Realisationsvinst -0,6 0,0-0,1 Sänkt ripsränta 0,0 0,0 0,0 Balanskravsresultat -3,3 6,9 37,3 God ekonomisk hushållning I kommunallagen stadgas även att kommunerna ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Endast balans mellan intäkter och kostnader kan inte bedömas vara tillräckligt för att god ekonomisk hushållning ska kunna anses råda. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Finansiellt mål För att säkra det egna kapitalet och bland annat bygga upp medel för investeringar och kunna finansiera framtida pensionsutbetalningar krävs att kommunen redovisar positiva resultat. Kommunfullmäktige har fastställt följande finansiella mål: Det finansiella målet att årets resultat ska vara minst 1 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag uppnås samtliga år under Den finansiella målsättningen uppfylls både i delårsbokslutet och i prognosen för året. Resultatet uppgår till 6,2 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag i delårsbokslutet och i prognosen till 5,0 %. Sammanfattning av måluppfyllelse för kommunövergripande mål och nämndernas mål Kommunen har fastställt fyra strategiska områden och utifrån det följande kommunövergripande mål: Leva och bo Ökad befolkning Infrastruktur Förbättrad kollektivtrafik Entreprenörskap - Ökat antal alternativa driftsformer, ökat entreprenöriellt förhållningssätt i den kommunala verksamheten Hållbar utveckling - Förbättrad folkhälsa bland kommunens invånare, ökad medborgardialog 7

8 För flera av målen är det inte ännu möjligt att avgöra om de kommer att uppnås, men nedan l kommenteras respektive mål och en prognos anges. Redovisningen av måluppfyllelsen anges enligt nedan: Uppfyllt " Delvis uppfyllt # Ej uppfyllt Ökad befolkning Förbättrad kollektivtrafik Från 31 december 2012 till 30 juni 2013 ökade befolkningen med 70 personer. Tredje kvartalet sjunker ofta invånarantalet på grund av ungdomar som flyttar till studentorter. Men prognosen är ändå att befolkningen kommer att öka totalt under året, bland annat utifrån att antalet invånare ökade med 86 personer från 30 juni 2012 till 30 juni Det motsvarar en ökning på 0,5 %. Den genomsnittliga ökningen i Kronobergs län samma period är 0,7 %. Kollektivtrafiken kommer att förbättras under året, främst genom att Krösatågen mellan Hässleholm och Växjö börjar gå 15 december. Tågen kommer under vardagarna att stanna 12 gånger per dag i vardera riktningen i Älmhult och Diö. Samtidigt läggs två busslinjer ner. Stadsbussen Snålskjutsen har fått förlängd rutt och tidtabellen har justerats lite för att bättre passa tågtiderna. # Ökat alternativa driftsformer Antalet intraprenader sjönk från två till en 2012; Haganäskäket. Under 2013 har även Haganäskäket upphört att vara intraprenad och ingår nu som en del av kostenheten. " Ökat entreprenöriellt Olika mätningar sker kring bland annat bemötande förhållningssätt i den kommunala och tillgänglighet. Under våren genomfördes SCB.s verksamheten medborgarundersökning som är en enkätundersökning. Totalt är bedömningen att Älmhults kommun ligger väldigt nära genomsnittet för övriga kommuner både vad det gäller kommunen som en plats att bo och verka på, kommunens verksamheter och inflytandet i kommunen. Under hösten kommer en mätning ske av tillgänglighet på e-post och telefon, samt bemötande på telefon. " Förbättrad folkhälsa bland En indikator på folkhälsan är antalet utbetalda sjuk kommunens invånare penningdagar från försäkringskassan. Någon ny statistik finns inte för 2013 från försäkringskassan. Antalet dagar har ökat de senaste åren i likhet med sjukfrånvaron bland de kommunanställda. Under 2013 har sjukfrånvaron bland personalen ökat ytter- 8

9 ligare, vilket indikerar att det är rimligt att befara att sjukpenningtalet för 2013 kommer att öka jämfört med " Ökad medborgardialog Medborgarundersökningen som gjordes i våras visar att invånarna är mer nöjda med information och kontakt, men mindre nöjda med förtroende och påverkansmöjligheter. Varje nämnd har sedan övergripande mål som är beslutade av kommunfullmäktige. Respektive nämnd har sedan utifrån de övergripande målen fastställt verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning samt jämställdhets- och folkhälsomål. I de fall det finns verksamhetsmål kopplade till övergripande mål utgör de en del av bedömningen för måluppfyllelsen av det övergripande målet. För en komplett redovisning av nämndernas måluppfyllelse hänvisas till respektive nämnds redovisning samt övriga redovisningar där jämställdhet och folkhälsa redovisas. Nedan redovisas endast ett urval av målen. Kommunledningsförvaltningen har 8 övergripande mål och till dem finns 10 verksamhetsmål. Av de övergripande målen bedöms tre vara uppfyllda. Fortsatt bostadsbyggande är möjliggjort genom att Haganäsområdet är detaljplanerat. Näringslivspolicyn är antagen av kommunfullmäktige. Andelen elektroniska Svefakturor har ökat. Av tekniska förvaltningens nio övergripande mål bedöms fem uppfyllas, medan övriga blir delvis uppfyllda. Till grund för bedömningen finns bland annat nio verksamhetsmål, varav fem bedöms uppfyllas, tre delvis och ett inte alls. Attraktiva skogs- och parkmiljöer skapas genom att ett friluftsområde tar form i Haganäs vid bostadsområdet, Nicklabacken har fått ny lekplats och ny lekplats planeras i Diö. För att minska antal olyckor med personskador kommer en riskanalys och handlingsplan att tas fram. Inom miljö- och byggnämnden görs bedömningen att samtliga fyra övergripande mål med tillhörande verksamhetsmål kommer att uppnås. Av kultur- och fritidsnämndens åtta övergripande mål är sex uppfyllda och två delvis uppfyllda. Utbildningsnämnden har ett övergripande mål att inom kunskap och färdigheter öka måluppfyllelsen. Arbetet pågår och målet bedöms inte möjligt stämma av för perioden. Socialnämndens tre övergripande mål är nedbrutna i tolv olika verksamhetsmål. Totalt bedöms samtliga tre övergripande mål delvis uppfyllda. En orsak till att målet Individens kontakter med socialförvaltningen ska kännetecknas av gott bemötande, tydlig information och av att individens behov är i fokus inte uppnås helt är att samtliga enheter inte uppnått målet 90 % gott bemötande och enkelt att ta kontakt. Inom gemensamma nämnden för familjerätt har inte verksamhetsmålet att det ska finnas minst en familjerättssekreterare i tjänst alla vardagar kunnat nås helt. Bemanningen har lösts med timanställning och bemanningsföretag varigenom handläggare varit tillgänglig under telefontid i stort sett alla arbetsdagar. Totalt bedöms nämndens övergripande mål om god kvalitet delvis uppnått. Bedömning god ekonomisk hushållning Totalt finns det ett finansiellt mål och 54 verksamhetsmål. Utifrån att kommunen uppfyller den finansiella målsättningen och flera av målsättningar beräknas kunna uppfyllas vid årsskiftet görs bedömningen att kommunen har en god ekonomisk hushållning. Ett krav är att fortsätta arbetet med att genomföra nödvändiga åtgärder för uppfylla de av kommunfullmäktige beslutade målsättningar vid årsskiftet. 9

10 UPPDRAG FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunstyrelsen får i uppdrag att utveckla en tydligare modell för investeringsprocessen där det tydligt framgår behov, utökade kostnader för investering och verksamhet samt beslutsgång. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utveckla principer för låneutrymme/låneram, kopplade till investeringar inom affärsdrivande verksamhet (VA, Renhållning), ordinarie investeringar samt investeringar som rör utveckling/expansion. Kommunstyrelsen (kommunledningsförvaltningen) får i uppdrag att utveckla/ formulera modeller för samfinansiering av investeringar med externa intressenter, till exempel inom näringslivet. Uppdragen kommer att redovisas i samband med nytt styrsystem under hösten.. 10

11 EKONOMISK ANALYS Resultat Budgeterat resultat för perioden januari augusti är +5,0 Mkr medan budgeterat resultat för helåret 2013 är +7,2 Mkr. Resultatet för perioden januari - augusti 2013 uppgår till +31 Mkr. Periodens resultat är 26 Mkr bättre än för samma period föregående år vilket till stor del kan förklaras av genomförd skattehöjning. Jämfört med periodiserad budget är resultatet +26 Mkr bättre, vilket bland annat beror på kommunstyrelsens avsatta medel för strategiska åtgärder på 10 Mkr inte är utfördelade. Även skatteintäkter och utjämning samt finansnettot beräknas bli bättre än budgeterat. Den sammanlagda driftredovisningen för nämnderna visar på en negativ avvikelse från budgetramen med 13 Mkr. Prognosen för årets resultat 2013 visar ett överskott på 37,4 Mkr. Det är en förbättring med 30,2 Mkr jämfört med det budgeterade resultatet på +7,2 Mkr. Belopp i Mkr Budgetavvikelse utfall augusti 2013 Budgetavvikelse prognos helår 2013 Verksamhetens nettokostnad +16,2 +14,8 Skatteintäkter/utjämningsbidrag +3,4 + 8,0 Finansnetto Extra ordinär intäkt +6,6 +0,0 +7,4 0,0 Totalt +26,2 + 30,2 Det prognostiserade resultatet på +37,4 Mkr är en förbättring med 25 Mkr jämfört med prognosen efter mars. Anledningar till detta är återbetalningen av AFA-pengarna 14 Mkr, nämndernas underskott har minskat med 5 Mkr och samtidigt som finansnettot har förbättrats. Ägarna av AFA Försäkring har beslutat om att återbetala premierna för åren SKL räknar med att 2005 och 2006 års premier, 11 miljarder, kommer återbetalas till kommunerna och landstingen under november och december. AFA Försäkring har fått styrelsens uppdrag att utreda möjligheterna att även sänka premien avseende år 2004, motsvarande cirka 5 miljarder kronor. För Älmhults del innebär återbetalningen totalt 14,2 mkr, i samma nivå som vid förra årets återbetalning. I och med att posten är numera en återkommande post så kan den inte klassificeras som extra ordinär post och redovisas som en jämförelsestörande post bland noterna. Kommunen följer rekommendationerna ifrån Rådet för kommunal redovisning. Ur jämförelsesynpunkt har posten även justerats avseende år Frågan är oklar om den särskilda löneskatten avseende premier på avgiftsbefrielseförsäkringen kan återfås. Älmhults kommun och ytterligare några kommuner har begärt att få skatten återbetald. Skatteverket anser att någon sådan möjlighet inte finns. Ärendet har förts vidare till de förvaltningsrätter som de sorterar under. Inget avgörande från någon förvaltningsrätt finns i dagsläget. Älmhults kommun har gjort en omklassificering i momshänseende av äldreboendet Almgården och på så vis återfått 347 tkr. Finansiella nyckeltal Soliditeten anger hur stor andel av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. För att få en rättvisande bild så bör ansvarsförbindelsen avseende pensioner ingå i beräkningen. Soliditeten uppgår vid periodens slut till 16,1 %, vilket är i princip oförändrat jämfört med årsskiftet. Detta trots att ansvarsförbindelsen för pensioner har ökat med 21 mkr eller 6 procentenheter. 11

12 Nettokostnaden i % av skatteintäkter och utjämningsbidrag uppgår till 93,2 %, vilket är en förbättring mot bokslutet då motsvarande procentsats uppgick till 100,5 %. Nyckeltalet belyser hur stor andel olika löpande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och statsbidrag. Det är av vikt att exkludera jämförelsestörande poster så att man ser det verkliga förhållandet. Kassalikviditeten visar betalningsförmågan på kort sikt. Den räknas ut som omsättningstillgångar exklusive förråd i förhållande till de kortfristiga skulderna. Kassalikviditeten uppgår vid periodens slut till 79 %, vilket är en följd av ökad upplåning. Verksamhetens nettokostnader Med nettokostnader avses verksamhetens kostnader, till exempel löner, lokaler, avskrivningar minskat med verksamhetens intäkter, till exempel avgifter, bidrag, hyror med mera. I delårsbokslutet är verksamhetens nettokostnad är 16 Mkr bättre än budget och en ökning med 2 % jämfört vid samma tidpunkt förra året. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Prognosen över skatteintäkter, statsbidrag och utjämning baseras på Sveriges kommuner och landstings (SKLs) prognos från augusti. Jämfört med budgeten innebär prognosen ökade intäkter med 8 Mkr, varav cirka hälften beror på högre invånarantal än budgeterat. Intäkterna baseras på antal invånare 1 november året innan. Budgeten är beräknad på invånare, men utfallet blev , det vil säga 96 fler. I budgeten ingår en negativ slutavräkning för 2013 med 6,6 mkr men prognosen är nu -4,2 mkr istället och +1,7 mkr för Enligt SKL begränsar det låga inflationstrycket tillväxten i skatteunderlaget, men efter avdrag för pris- och löneökningar är skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Skatteintäkter/utjämningsbidrag Bokslut Budget Prognos Belopp i tkr Invånarantal Skatteintäkter före utjämning Slutavräkning Slutavräkning Slutavräkning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/avgift Utjämningssystem för LSS-kostnader Statsbidrag kommunal fastighetsavgift Summa skatteintäkter/utjämningsbidrag Utdebitering 2013 Kronor Kommunalskatt 21,35 Landstingsskatt 10,65 Kyrko- och begravningsavgift (medlem i Svenska Kyrkan) 0,99-1,29 Begravningsavgift (icke medlem i Svenska Kyrkan) 0,34-0,43 Lån Finansnettot som är kommunens ränteintäkter minus räntekostnader uppgår för perioden till 2,7 Mkr. Prognosen för helårets finansnetto är 6,5 Mkr. Det är en förbättring med 7,4 Mkr jämfört med budget. Räntekostnaderna är lägre än budget och beror på att en mindre upplå- 12

13 ning än budget har genomförts. Främst på grund av att inte Haganäsleden kommit igång som beräknat. Låneskulden är efter augusti 350 Mkr. Då prognosen för investeringar för 2013 ligger på 82 Mkr, vilket är 22 Mkr lägre än budget, är lånebehovet lägre än budgeterat. Pensioner Från och med 1998 redovisas kommunens pensionsskuld i enlighet med den blandade modellen. Det innebär att man skiljer på pensionsrätter intjänade till och med 1997 och pensionsrätter intjänade från och med Pensionsrätter till och med 1997 redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Delårsrapporten augusti bygger på prognos efter augusti från Skandia. Den avgiftsbaserade ålderspensionen betalas ut varje år i mars till arbetstagarna. I mars 2013 gjordes utbetalningar exklusive löneskatt för 2012 på 18,5 mkr. Prognosen för 2013 är 18,9 mkr. Den beslutade sänkningen av ripsräntan har endast en marginell påverkan på kommunens pensionsskuld. Den totala pensionsskulden har ökat med 4 % mot Skandias uppskattning på 8 %. Kommunens största del av pensionsskulden ligger som en ansvarsförbindelse. Framtid Den ekonomiska utvecklingen har under årets början varit fortsatt svag såväl internationellt som här på hemmaplan. Förhoppningarna om en stabilare tillväxt har dock gradvis stärkts och man förutser att konjunkturen blir starkare framöver. Återhämtningen kommer dock initialt att bli svag. Bedömningen görs att svensk BNP i år växer med 1,1 %, marginellt mer än tillväxten på våra viktigaste exportmarknader. Trots svag tillväxt i svensk ekonomi under 2012 och 2013 har sysselsättningen något överraskande fortsatt att växa, om än betydligt långsammare än åren närmast före. Det gäller både antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar. Samtidigt har kunnat noteras en växande arbetslöshet. Arbetskraften har alltså ökat snabbare än sysselsättningen. SKL:s bedömning är att den förbättring som förväntas ske i ekonomin i år, inte är tillräckligt stark för att snabbt få fart på sysselsättningen och pressa tillbaka arbetslösheten. Arbetslösheten håller sig kvar på drygt 8 % under Först under 2014 sker en mer påtaglig förbättring på arbetsmarknaden. Innan beskedet om återbetalningen ifrån AFA förväntades att kommuner och landsting skulle hamna på ett sammanlagt överskott på knappt en miljard. För kommunerna beräknades överskottet att bli dryga 5 miljarder medan landstingen beräknades få ett underskott på mellan 4 och 5 miljarder. Det låga resultatet i landstingen beror främst på omräkning av pensionsskulden till följd av sänkt Ripsränta, vilket innebär en redovisningsmässig kostnad i år på cirka 8 miljarder. I kommunerna slår ränteförändringen inte lika hårt och medför motsvarande kostnadsökning på 3 miljarder kronor. Efter återbetalning av AFA-medel så har läget för sektorn förbättras med ytterligare 11 miljarder. För Älmhults del är det viktigt att minst uppnå det av kommunfullmäktige fastställda 1 procentiga överskottsmålet. Överskottet behövs för att möta höga investeringsnivåer och ambitioner, men även för att klara av variationer i resultatet i form olika yttre och inre finansiella påfrestningar. Det går inte att förlita sig på engångsmedel typ AFA-återbetalningar utan att kommunen måste löpande kunna klara av att finansiera sina nettokostnader. En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är dessutom att kommunens nämnder klarar av att bedriva sin verksamhet inom givna budgetramar. En möjlighet finns numera för kommuner att själva kunna utjämna intäkter över tid, och därigenom möta konjunkturvariationer. Detta sker genom att använda sig av en resultatutjämningsreserv inom ramen för det egna kapitalet. Om kommunen väljer att använda detta kommer att beslutas i samband med nytt styrsystem under hösten. Kommunens har tidigare varit förutseende och gjort inlösen av pensioner, vilket innebär att kommunens löpande pensionskostnader minskar. 13

14 RESULTATRÄKNING Resultaträkning Budget Utfall Utfall Budget Prognos Bokslut Prognos Belopp i tkr augusti augusti augusti helår helår avvikelse Verksamhetens intäkter * Not varav exploateringsnetto varav realisationsvinst Verksamhetens kostnader Not varav realisationsförslust Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Utjämningsbidrag Not Finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Not Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster Årets resultat * Jämförelsestörande post AFA återbet redovisas i intäkter KASSAFLÖDESANALYS (tkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder Ökning/minskning omsättningstillgång Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anlägningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån/ Ökning långfristiga skulder Amortering av långfristiga skulder Minskning av långfristiga fordringar/aktier andelar Ökning av avsättningar pga utbetalningar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

15 BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Bokslut Utfall Utfall Belopp i tkr augusti augusti Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Pågående arbeten Finansiella anläggningstillgångar Not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd och Exploateringsfastigheter Not Fordringar Not Kortfristiga placeringar Kassa och bank Not Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Periodens resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Not Avsättningar Deponi Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Not Kortfristiga skulder Not Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Pensionsförpliktelser Not Borgensförbindelser Not Övriga ansvarsförbindelser Not

16 NOTER Belopp i tkr RESULTATRÄKNING Not 1 Verksamhetens intäkter Not 7 Förråd Taxor och avgifter Förråd Bidrag Exploateringsfastigheter Övriga intäkter* Summa Summa Not 8 Fordringar Not 2 Verksamhetens kostnader Kundfodringar Pers. kost. Inkl. PO Övriga kortfristiga fordringar Övriga verksamhetskost Summa Summa Not 9 Kassa och bank Not 3 Utjämningsbidrag Kontantkassor Inkomstutjämningsbidrag Bank och plusgiro Fastighetsavgift Koncernkonto exkl kommunen Regleringsbidrag Summa Avgift till LSS-utjämning Kostnadsutjämning Not 10 Avsättningar Summa Avsättningar för pensioner Avsättningar löneskatt pensioner Not 4 Finansiella intäkter Summa Ränta utlåning Ränta värdepapper, bank-konto mm Not 11 Långfristiga skulder Borgensavgift Lån Räntebidrag 0 2 Investeringsbidrag Utdelning aktier o andelar mm Summa Utdelning Kommuninvest Summa Not 12 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Not 5 Finansiella kostnader Kortfristig skuld hos koncernföretag Räntor på lån Anställdas skatter Övriga räntor Arbetsgivaravgifter Summa Semesterskuld och okompenserad övertid Investeringsbidrag handelsområde * Jämförelsestörande post AFA återbet Upplupen pensionskost BALANSRÄKNING Övriga kortfristiga skulder Summa Not 6 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Not 13 Pensionsförpliktelser Elmen AB Pensionsförpliktelser Kommentusgruppen 2 2 Löneskatt Kommuninvest Summa Aktieindexobligation Europa Etik 3 Kommunassurans Syd Försäkring AB Not 14 Borgensförbindelser Älmhultsbostäder AB Andelar AB Älmhults Kommunala Industrifastigheter Södra skogsägarna Älmhults Terminal AB Bostadsrätter Friskis & Svettis Grundfondskapital Stiftelsen Linnés Råshult Statliga lån till egnahem Älmhults Idrottsförening Utlåning till kommunala bolag Summa Älmhultsbostäder AB Övriga finansiella utlåning Not 15 Övrig ansvarsförbindelser Friskis& Svettis Leasingavtal för operationell leasing Elemen AB Byggnadsföreningen Folkets hus Summa Bygdegårdsför. Viljan Johnny och Eva Karlsson Bidrag stat infrastruktur pågatåg Förlagslån Kommuninvest

17 REDOVISNINGSPRINCIPER OCH TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Älmhults kommun följer den kommunala redovisningslagen och principen om rättvisande bild. Kommunen följer Rådets för kommunal redovisnings rekommendationer med undantag av anslutningsavgifter. Under året har inga byten av redovisningsprinciper skett. Mer detaljerad beskrivning av redovisningsprinciper finns i kommunens årsredovisning Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning I utfallet per 31 augusti är slutavräkningarna för 2012 och 2013 periodiserade enligt prognos daterad från Sveriges kommuner och landsting. Hela slutavräkningen för 2012 (1 735 tkr) ingår i periodens resultat. Slutavräkningen för 2013 ( tkr) har fördelats jämt över året så att åtta tolftedelar belastar delårsbokslutet. Semesterlöneskuld m.m. De anställdas fordran i form av ferielön, uppehållslön samt sparade semesterdagar och kompensationsledighet har bokförts som kortfristig skuld. I delårsbokslutet har åtta tolftedelar av helårsprognosen på förändringen av semesterlöneskulden tagits upp. Leasing Rådets för kommunal redovisning rekommendation RKR 13.1 om redovisning av hyres/leasingavtal tillämpas. Kommunen har skrivit leasingavtal med finansbolag t.ex. om hyror av bilar till socialförvaltningen. Vid klassificering av dessa avtal har det i första hand gjorts en bedömning av syftet med hyran framför köp. Leasing/hyresavtalen har därmed klassificerats som operationella och det ingående värdet av leasingavtal inte har upptagits i balansräkningen som tillgång. Redovisning av intäkter Älmhults kommun följer Rådets för kommunal redovisning rekommendation RKR 18 om intäkter från avgifter, bidrag och försäljning förutom vad gäller anslutningsavgifter inom va-verksamheten. (se anslutningsavgifter) Det innebär bland annat att skatteintäkter och beräknade intäkter för kommunal fastighetsavgift periodiseras på tolftedelar till det år intäkten hänför sig, att uttag av renhållnings- och va-avgifter regleras av självkostnadsprincipen, att investeringsbidrag periodiseras över den beräknade nyttjandeperioden för projektet.övriga avgifter intäktsförs i samband med faktureringen. Redovisning av VA-verksamhet Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) ställer bland annat krav på att VA-verksamheten skall särredovisas från andra verksamheter. Det innebär bland annat att en resultat- och balansräkning skall upprättas för VAverksamheten och att över/underuttag skall utjämnas inom verksamheten under en treårsperiod. I delårsbokslutet finns särredovisning av VA-verksamheten i form av en kort verksamhetsbeskrivning, balansräkning och resultaträkning. I resultaträkningen finns overheadkostnader för tekniska förvaltningen med, men inte för andra gemensamma funktioner då de är av ringa belopp. Anslutningsavgifter Älmhults kommun följer inte Rådet för kommunal redovisning rekommendation om intäkter från avgifter, bidrag och försäljning (RKR 18 avseende kommunala anslutningsavgifter). Detta innebär att anslutningsavgifter inte betraktas som en skuld för tjänster som skall utföras över ett antal år i framtiden och inte heller som täckning för investeringsutgifter. Anslutningsavgifter betraktas som intäkter och redovisas direkt över resultaträkningen. Enligt kommunens praxis anses anslutningsavgiften vara en engångskostnad för abonnenten, för rätten att få ansluta sin fastighet till det allmänna va-nätet och ersättning för upprättande av förbindelsepunkt. VA-verksamheten har under 2012 sett över sin va-taxa. Det gäller att få en rättvisare fördelning mellan den fasta delen av taxan och den rörliga delen. Den framtida höjningen av va-taxan kommer att läggas helt på anslutningsavgiften, och den fasta delen av taxan för att på det sättet bättre spegla den verkliga kostnaden för anläggningar respektive produktionskostnad för dricksvatten. Ändringen i va-taxan kommer möjliggöra tillämpning av RKR 18 vad avser kommunala anslutningsavgifter. Exploateringsverksamhet Älmhults kommun följer Rådets för kommunal redovisning rekommendation om klassificering av anläggningstillgångar i exploateringsverksamheten RKR11 Materiella tillgångar. De tomter som producerats för försäljning i exploateringsverksamheten redovisas som omsättningstillgångar. Omklassificering av markreserv till omsättningstillgång sker när detaljplan fastställts och vunnit laga kraft. Beräkning av anskaffningsvärde och värdering görs i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR2:02 Varulager. Redovisning av kommunens markexploatering följer Rådets för kommunal redovisning idéskrift om redovisning av kommunalexploatering samt rekommendationen om redovisning av intäkter RKR18. Vid försäljning sker redovisning av intäkter och kostnader löpande som exploateringsnetto i resultaträkningen. Slutredovisning av ett exploateringsområde sker när alla tomter är sålda eller senast tredje året efter det år exploateringen påbörjats. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar i balansräkningen tas upp till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Ingen avskrivning görs på anläggningstillgångar med bestående värde. Exempel på sådana tillgångar är gatukroppar, grundkonstruktion av torg och parkeringsplatser, våtmarker för kväverening, lakvattendammar m.m. 17

18 Avskrivningar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Som underlag har Rådets för kommunal redovisning idéskrifter Avskrivningar avgränsning, värdering och nyttjandeperioder för immateriella och materiella anläggningstillgångar och idéskrift om redovisning av kommunalexploatering, använts. Linjär avskrivning har tillämpats enligt nominell metod och avskrivningen påbörjas innevarande år. Utöver avskrivningar har inga uppeller nedskrivningar skett av anläggningstillgångarna. Investering - avgränsning Till investering räknas utgift för om- och tillbyggnad av fastighet/anläggning eller inköp av maskiner och inventarier där summan överstiger ett halvt basbelopp och livslängden bedöms vara minst tre år. Undantag är all datorutrustning som betraktas som driftkostnad om värdet understiger ett basbelopp. Avsättning sluttäckning av deponi Enligt förordningen (2001:512) om deponering av avfall, godkände länsstyrelsen 2008 en anpassningsplan av Äskya avfallsanläggning Samtidigt beviljade Miljööverdomstolen Äskya avfallsanläggningen ett nytt tillstånd utan tidsbegränsning för fortsatt verksamhet. Enligt detta skall gamla deponin sluttäckas och nya ytor anläggas för mottagning av farligt och annat industriavfall. Utgifter för sluttäckning av 12 hektar (ha) gamla deponin enligt dagens priser beräknas till cirka 43 mkr. I delårsbokslutet för har medel avsatts och den totala avsättningen för ny och gammal deponi uppgår till 20,4 Mkr. Enligt plan skulle sluttäckningen av gamla deponiytor vara klar En ny tidsplan är på gång att tas fram i och med att anläggningen tar emot tillräckligt schaktmassor som duger som utjämningsmaterial och som kommunen till och med få betalt för. Trots att tidsplanen inte kommer att hålla så ser man ändå en chans att utföra jobbet mycket billigare än om man skulle köpa alla täckningsmassor. Avsättning intern skadereglering De tidigare avsatta medlen för intern skadereglering har resultatförts enligt beslut i kommunfullmäktige. Avsättningen följde inte Rådets för kommunal redovisning rekommendation RKR 10.1 Avsättningar och ansvarsförbindelser. Sammanställd redovisning Då inget av nedanstående villkor är uppfyllda upprättas ingen sammanställd redovisning i delårsrapporten, utan istället redovisas de kommunala bolagen var för sig. De kommunala koncernföretagens andel av kommunkoncernens intäkter, vilket omfattar såväl verksamhetsintäkter som skatteintäkter och statsbidrag, uppgår till minst 30 %. De kommunala koncernföretagens balansomslutning uppgår till minst 30 % av kommunkoncernens balansomslutning. Redovisning av bidrag till statlig infrastruktur Redovisning av bidrag till statlig infrastruktur görs i enlighet med Lag om kommunal redovisning, 5 kap 7 Bidrag till statlig infrastruktur. Varje bidrag redovisas i balansräkningen och löses upp med årliga enhetliga belopp under 25 år. Upplösningen påbörjas samma år som när beslutet om bidraget fattats. Redovisning av bidrag till statlig struktur följer också RKR 6.2 om redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar, som i sin tur innebär att bidrag till en infrastrukturell investering som beslutats med stöd av lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter 2 kapitel 1, kan tas upp i balansräkningen under posten Bidrag till statlig infrastruktur eller redovisas som en kostnad i balansräkningen. Pensionsskulden Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld som kommunen har till arbetstagare. Skulden redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Den samlade pensionsskulden finns dels under avsättningar för pensioner och dels som en pensionsförpliktelse i balansräkningen. Pensionsåtagande inklusive löneskatt som uppkommit före 1998 redovisas som pensionsförpliktelse. En pensionsförsäkring finns för förmånsbestämd ålderspension och pension till efterlevande. Beräknade pensioner intjänade under 2013, den avgiftsbestämda ålderspensionen, redovisas som kostnad i resultaträkningen och är upptagen som kortfristig skuld i balansräkningen, till åtta tolftedelar. Löneskatten på 24,26 % på pensionskostnaderna har periodiserats och påverkar resultaträkningen. 18

19 DRIFTREDOVISNING Utfall Budget Utfall Bokslut Budget Prognos Avvikelse Belopp i tkr augusti augusti augusti inkl TB tkr % Politisk organisation ,9% Kommunstyrelsen -Kommunledningsförvaltning ,7% -Tekniska förvaltningen ,9% Miljö och byggnämnden ,0% Kultur- och fritidsnämnden ,5% Utbildningsnämnden ,5% Socialnämnden ,3% Gemensamma nämnden ,2% Under kommunstyrelsen Pensionsåtaganden ,0% Återbetalning AFA Återbetalning AFA KS strategiska satsningar, ordinarie ,0% KS strategiska satsningar, volymökningar Flyktingverksamhet ,8% Konstfonden ,0% Medfinansiering pågatåg ,6% Förändring semesterlöneskuld Realisationsvinst Ersättning räntekostnader Summa totalt ,5% Avgår interna poster ,3% Verksamhetens nettokostnad ,1% *inkl tilläggsbudget, lönekompensation, överföringar från KS strategiska etc Politisk organisation Det prognostiserade överskottet på 464 tkr beror främst på att kommunfullmäktiges anslag för oförutsett inte beräknas behöva användas och ett överskott inom kursverksamhet för förtroendevalda. Nämnder Totalt innebär prognosen för 2013 jämfört med 2012 en ökad nettokostnad med i genomsnitt 2,6 % för nämnder. I förändringen ingår 2013-års lönerevision. Högst förändring har gemensamma nämnden för familjerätt med 89,7 % på grund av kostnader för bemanningsföretag i samband med svårighet att rekrytera personal. Utbildningsnämnden prognostiserar en sänkt nettokostnad med 0,7 % jämfört med Nettokostnad mkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 prognos

20 Jämfört med budget beräknar nämnderna totalt överskrida budgeten med 13,4 mkr, vilket motsvarar 1,9 % av budgeten. Samtliga nämnder, förutom kommunledningsförvaltningen beräknar överskrida budgeten. Nämnd Budgetavvikelse tkr % Kommunstyrelsen -Kommunledningsförvaltning 500 0,7% -Tekniska förvaltningen ,9% Miljö och byggnämnden ,0% Kultur- och fritidsnämnden ,5% Utbildningsnämnden ,5% Socialnämnden ,3% Gemensamma nämnden ,2% Totalt ,9% Kommunledningsförvaltningen prognostiserar totalt ett överskott på 500 tkr, men det finns både positiva och negativa avvikelser inom förvaltningen. Överskott finns inom bland annat kollektivtrafik, personalenheten och IT-enheten. Där emot prognostiseras underskott för kostverksamheten och överförmyndarverksamheten. Tekniska förvaltningen beräknas överskrida budgeten med 2,2 Mkr, varav 1,7 Mkr finns inom gator och vägar. För att förhindra underskott inom ordinarie verksamheter sker inga underhållsinsatser i större omfattning under senare delen av året. Miljö- och byggnämnden beräknar få 1,2 Mkr mer i intäkter än budgeterat men även kostnaderna är högre och totalt prognostiseras ett överskridande av budget med 142 tkr. Det finns emellertid en osäkerhet kring hur stora intäkterna blir för bygglov och planer. Kommunens kostnader för familjefestivalen är en av orsakerna till att kultur- och fritidsnämnden beräknar ett underskott på 130 tkr jämfört med budget. Familjefestivalen är inte slutredovisad ännu så viss osäkerhet finns. Utbildningsnämndens arbete med att få budgeten i balans pågår, och jämfört med mars är prognosen nu 4,3 mkr lägre. Av det beräknade underskott på 7,7 Mkr finns 4,9 Mkr inom grundskolan, 2,6 Mkr inom förskola och 2,1 Mkr för interkommunal ersättning inom gymnasiet. Kostnaderna beräknas bli 5,2 Mkr högre än budget samtidigt som intäkterna förväntas bli 2,6 Mkr lägre än budget. En stor orsak till socialnämndens prognos på 3,4 Mkr är kostnader för ekonomiskt bistånd som beräknas överskrida budgeten med 3,7 Mkr. Dessutom har vårdtyngden inom äldreomsorgen varit tung och verksamheten har därför haft mer personal än planerat. Att nämndens underskott inte är större beror på överskott inom placeringar. Socialnämnd en har under året gett förvaltningen i uppdrag att analysera personalkostnaderna inom samtliga verksamheter. Gemensamma nämnden för familjerätts problem med att rekrytera personal är orsak till att budgeten beräknas överskridas med 300 tkr. Under året har personal försökts rekryteras men eftersom det inte har lyckats så har bemanningsföretag anlitats.. 20

21 Poster under kommunstyrelsen Pensionsprognosen bygger på prognos efter augusti från Skandia. Prognosen visar ingen avvikelse jämfört med budget. För den centrala flyktingverksamheten prognostiseras en nettokostnad på 848 tkr, vilket är 497 tkr lägre än budget. I prognosen ingår en överföring på tkr till utbildningsnämnden för barn/elever inom förskola, grundskola och sfi-undervisning. Utöver det får utbildningsnämnden 189 tkr för studiehandledning och 426 tkr för svenska som andraspråksinlärning. Till och med augusti har 28 flyktingar tagits emot. Kommunens semesterlöneskuld prognostiseras öka med 873 tkr. Jämförelse har gjorts mellan augusti 2012 och augusti AFA Försäkrings styrelse har beslutat att premierna för år 2005 och år 2006 fastställs till noll (0 %) för AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkringen. För Älmhult kommun innebär det cirka 14 mkr i återbetalning. Realisationsvinsten har uppkommit vid försäljning av bilar. Interna poster Från verksamheternas totalsumma avgår interna poster i form av kalkylerad kompletteringspension och internränta och räntebidrag. Totalt innebär prognosen ökade interna poster med 3,4 mkr. Det beror högre internränta än budgeterat eftersom flera stora investeringar aktiverat under året. BUDGETSPECIFIKATION Nedan redovisas de förändringar som skett i nämndernas budget sedan kommunfullmäktiges budgetbeslut i november Medel har flyttats från KS strategiska satsningar till utbildningsnämnden för utökad ekonomifunktion 500 tkr samt till kommunledningsförvaltningen för feriearbete 500 tkr och medarbetarenkät 100 tkr. Budget Tilläggs- KS Förändrad KF, nov 2012 strategiska budget Budget 2013, tkr 2013 budget satsningar 2013 Politisk organisation Nämnder Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Tekniska förvaltningen Miljö- och byggnämnden Kultur- och fritidsnämnden Utbildningsnämnden Socialnämnden Gemensamma nämnden Under kommunstyrelsen Pensionsåtaganden KS strategiska satsningar KS strategiska satsningar, volymförändringar Flyktingverksamhet Konstfonden Medfinansiering pågatåg Summa totalt: Avgår interna poster Verksamhetens nettokostnad