REGIONALA UTVECKLINGSNÄMNDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REGIONALA UTVECKLINGSNÄMNDEN"

Transkript

1 Kallelse Utskriftsdatum: REGIONALA UTVECKLINGSNÄMNDEN Tid onsdag 11 mars :00 Plats Kallade Möbelriket, Videum Science Park Ordinarie ledamöter Olof Björkmarker (S), ordförande Joakim Pohlman (S), vice ordförande Carina Bengtsson (C), 2:e vice ordförande Helen Bengtsson (S) Tony Lundstedt (S) Olja Pekusic (S) Martina Gustafsson (S) Jerker Nilsson (V) Marita Bengtsson (MP) Bo Frank (M) Soili Lång Söderberg (M) Anna Johansson (C) Bengt Germundsson (KD) Gunnar Nordmark (FP) Pontus Nordfjell (SD) Ersättare Anne Karlsson (S) Ingemar Almkvist (S) Monica Widnemark (S) Anne Grotmaak (V) Magnus Gunnarsson (M) Patrick Ståhlgren (M) Catharina Winberg (M) Patrik Davidsson (C) Övriga kallade Patric Littorin, Sekreterare Peter Hogla Lena Eriksson Sara Nilsson Utskriftsdatum:

2 Kallelse Utskriftsdatum: Val av justerare Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att utse Carina Bengtsson att jämte ordförande justera protokollet. 2. Fastställande av dagordning 3. Tema: Utveckling av innovationsförmågan Sammanfattning Läget i regionen (utgångspunkt för mål i RUS och RIS) Robin Rikardsson Regionala Innovationsstrategin, innehåll i remissyttrandet Agata Uhlhorn Pågående projekt i länet med stöd från RK (t.ex. Smart Housing, IEC etc.) Agata Uhlhorn Tvärdrag (koppling till att göra företagen mer innovativa) Karin Palmér Besök hos Företagsfabriken, Framtidsvägen 12, Växjö Presentation av Företagsfabrikens verksamhet (inkl. samarbetet i innovationsstödssystemet) Helena Collin Sopplunch med företagare från Företagsfabriken Utskriftsdatum:

3 Kallelse Utskriftsdatum: Beslutsunderlag RIS Remissutgåva Utskriftsdatum:

4 Kallelse Utskriftsdatum: Rapporter från externa uppdrag 5. Aktuella frågor för regional utveckling Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Regional utvecklingsdirektör Peter Hogla redogör för aktuella frågor inom regional utveckling. 6. Beslutsutrymme 1:1-anslaget läge inför regionala utvecklingsnämnden 11 mars 15RK18 Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Regionala utvecklingsnämnden har beslutat om ett indikativt beslutsutrymme gällande 1:1-anslaget samt fördelning mellan de olika ändamålen. I samband med projektbeslut ges en uppdatering av läget. Utskriftsdatum:

5 Kallelse Utskriftsdatum: Yttrande och förslag på övergripande budget och verksamhetsplan 2016 med flerårsplan LTK1381 Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna förslag till yttrande och övergripande budget och verksamhetsplan för regionala utvecklingsnämnden 2016 med flerårsplan att överlämna yttrande och budgetförslag till regionstyrelsen. Sammanfattning I juni 2015 ska regionfullmäktige besluta om övergripande budget och verksamhetsplan för Region Kronoberg Respektive nämnd ska senast till regionstyrelsen inkomma med yttrande och förslag på budget för denna period. Beslutsunderlag RUN - Yttrande och förslag på övergripande budget och verksamhetsplan 2016 med flerårsplan Förslag på yttrande och övergripande budget och verksamhetsplan 2016 med flerårsplan RUN Förslag till verksamhetsplan RUN Budget Destination Småland 2016 och framåt vers 4 final.pdf(19537)_tmp Ansökan Coompanion Ansökan Coompanion komplettering Utskriftsdatum:

6 Kallelse Utskriftsdatum: Läsfrämjande AV-Media 15RK140 Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att uppdra åt regionala utvecklingsdirektören att lämna in ansökan till Kulturrådet om projektet Barn Läser och Skapar senast Sammanfattning Med utgångspunkt i de litteraturpolitiska målen och Kulturrådets handlingsplan fördelar myndigheten bidrag till läs- och litteraturfrämjande insatser. I handlingsplanen (maj 2014) framgår att man i högre utsträckning än tidigare vill ha ett utökat samarbete med olika aktörer. Region Kronoberg tar initiativ till ett samarbete mellan tre kommuner i ett 1-årigt projekt där skolbibliotekens centrala roll betonas. Syftet är att pröva en modell för att stimulera till ökat intresse för läsning genom att ta utgångspunkt i barnens skapande verksamhet. Sökt belopp är kr. Beslutsunderlag Läsfrämjande AV-Media Läsfrämjande AV-Media Ansökan Utskriftsdatum:

7 Kallelse Utskriftsdatum: Remissyttrande Regional cykelstrategi för Kalmar län Dnr 204/ RK168 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är regionala utvecklingsnämndens eget svar till Regionförbundet i Kalmar län Sammanfattning Region Kronoberg har av Regionförbundet i Kalmar län beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Remisstiden är satt till den 31 mars Region Kronoberg har tagit del av cykelstrategin för Kalmar län och ser det som ett väl genomarbetat och förankrat dokument. Region Kronoberg har inget direkt att erinra mot förslaget Beslutsunderlag Missiv Regional cykelstrategi för Kalmar län Regional cykelstrategi för Kalmar län Utskriftsdatum:

8 Kallelse Utskriftsdatum: Remissyttrande Regional cykelplan för Halland RK270 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är regionala utvecklingsnämndens eget svar till Region Halland. Sammanfattning Region Kronoberg har av Region Halland beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Remisstiden är satt till den 31 mars Region Kronoberg har tagit del av cykelplanen för Halland och ser det som ett väl genomarbetat och förankrat dokument. Region Kronoberg har inget direkt att erinra mot förslaget. Beslutsunderlag Missiv Regional cykelplan för Halland Regional cykelplan för Halland Utskriftsdatum:

9 Kallelse Utskriftsdatum: Medel till Fond 2 ALMI Invest Småland och Öarna AB 15RK284 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden beslutar att bevilja kronor till ALMI Invest Småland & Öarna AB för perioden , med fördelningen kronor vardera för 2015 och 2016, kronor för 2017 och kronor för att anslå medel ur anslaget 1:1. Sammanfattning Ärendet gäller ALMI Invest Småland & Öarna AB som ansöker om kronor som medfinansiering till ett projekt för perioden ALMI Invest bildades 2009 som ett led i arbetet för att öka möjligheterna för små och medelstora företag att få tillgång till kapital. Verksamheten drivs genom åtta regionala riskkapitalbolag, med detta bolag verksamt i Småland och Gotland. Det regionala bolaget har en egen styrelse med representanter från regionerna och en representant för ALMI Invest AB. För investeringsbeslut finns en särskild investeringskommitté. Grunden i bolagets affärsidé är att investera i bolag i tidig fas med skalbara affärsidéer och med möjlighet till långsiktig värdetillväxt. ALMI Invest vill i nära samarbete med regionala aktörer överbrygga det marknadsgap som finns mellan efterfrågan och tillgång på kapital för riskkapitalinvesteringar i tidiga skeden. Planen för perioden är att göra 48 nyinvesteringar och därutöver cirka 25 följdinvesteringar. Totalt investeringskapital uppgår enligt planen till 96 miljoner kronor. Beslutsunderlag Medel till Fond 2 ALMI Invest Småland och Öarna Medel till Fond 2 ALMI Invest Småland och Öarna AB Checklista: Uppfyllande av krav och grunder för prioritering Utskriftsdatum:

10 Kallelse Utskriftsdatum: Internkontrollplan 2015 för regionala utvecklingsnämnden 15RK306 Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar Att fastställa internkontrollplan 2015 för regionala utvecklingsnämnden. Sammanfattning Regionstyrelsen ska årligen utfärda regiongemensam internkontrollplan med anvisningar till nämnderna. Nämnderna ska efter regionstyrelsens anvisningar upprätta egna internkontrollplaner, samt ansvara för uppföljningen av desamma. För 2015 har den tidigare landstingsstyrelsen fastställt en landstingsgemensam internkontrollplan, vars huvudsakliga inriktning avser intern kontroll av hälsooch sjukvårdens verksamhet, samt regionövergripande processer. För regionförbundets tidigare verksamhet som överförs i och med bildandet av Region Kronoberg saknas plan för intern kontroll och uppföljning för Föreslås därmed att trafiknämnden, regionala utvecklingsnämnden och kulturnämnden fastställer interkontrollplaner för 2015 senast den 15 mars Resultatet av de antagna internkontrollplanernas uppföljning ska rapporteras i den omfattning som anges i planen. Uppföljningen av internkontrollplanerna 2015 ska senast ske i december månad 2015 till respektive nämnd och regionstyrelsen. Beslutsunderlag Internkontrollplan 2015 för RUN Internkontrollplan för Regionala utvecklingsnämnden 2015 Utskriftsdatum:

11 Kallelse Utskriftsdatum: Åtgärdsvalsstudier ÅVS 15RK215 Förslag till beslut Föreslås att Regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna avtal om åtgärdsvalsstudier avseende 1) Stationsläge för höghastighetsstation vid Ljungby 2) delen mellan Växjö och Värnamo 3) delen mellan Växjö västra/alvesta och Kalmar C samt Karlskrona C. Kostnaden belastar Kollektivtrafikmyndigheten. Sammanfattning Region Kronoberg ska i egenskap av kollektivtrafikmyndighet och länsplaneupprättare för infrastruktur ta fram kunskapsunderlag för strategisk regional trafik- och infrastrukturplanering. Med anledning av Sverigeförhandlingen görs åtgärdsvalsstudier (ÅVS) för att stödja den pågående faktafasen och som fördjupade kunskapsunderlag till TFP och LTP. Tre ÅVS:er föreslås (det kan bli aktuellt med fler), just nu avseende: 1) Stationsläge för höghastighetsstation vid Ljungby 2) delen mellan Växjö och Värnamo 3) delen mellan Växjö västra/alvesta och Kalmar C samt Karlskrona C. Studierna ska vara klara senast och finansieras genom anslag från LTP. Förslag till avtal bifogas. Beslutsunderlag Åtgärdsvalsstudier ÅVS avtal medfinans ÅVS Kust till Kustbanan 200kmh (slutversion) avtal medfinans ÅVS Ljungby - vid stationsläge på höghastighetsbana (slutversion) avtal medfinans ÅVS Växjö - Värnamo- nytt stationsläge (slutversion) Utskriftsdatum:

12 Kallelse Utskriftsdatum: Rekvirering av medel till stöd för en evidensbaserad praktik 15RK301 Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att rekvirera kronor för stöd till en evidensbaserad praktik enligt överenskommelse för 2015 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting har ingått en överenskommelse för 2015 som handlar om stöd till utvecklingsarbete för god kvalitet inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. Medlen fördelas till de regionala stödstrukturerna (region, regionförbund eller motsvarande) som också ansvarar för återrapportering till staten. Fördelning av medel sker efter att huvudmännen inkommit med en plan för hur utvecklingsarbetet ska bedrivas under året samt vilka/vilket mål som arbetet har. Beslutsunderlag Rekvirering av medel till stöd för en evidensbaserad praktik 2015 Statliga stimulansmedel avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Utskriftsdatum:

13 Kallelse Utskriftsdatum: Medfinansiering till projekt SIHUBAN 15RK320 Förslag till beslut Föreslås att Regionala utvecklingsnämnden beslutar att medfinansiera projektet med maximalt kr, fördelat över tre år enligt följande: 2015: kr, 2016: kr och 2017: kr att anslå medlen från anslaget 1:1. Sammanfattning Regionförbundet i Kalmar län ansöker om kronor från Region Kronoberg för genomförande av projektet SIHUBAN. Projektet är en vidareutveckling av erfarenheterna från projektet Top Level som syftade till att ge näringslivet i båda länen stöd i tidiga skeden av affärer i Kina samt att ge Linnéuniversitetet större möjligheter att rekrytera studenter i Kina och inrätta ett representationskontor i Kina. Projektet SIHUBAN skall huvudsakligen arbeta vidare med att stödja affärsskapande inom av regionerna utpekade områden, exempelvis miljöteknik, trä, besöksnäring samt bidra till internationalisering av näringslivet. I huvudsak är skillnaderna mellan de båda projekten två, SIHUBAN skall väsentligt utveckla samverkan mellan näringslivsinsatser och insatser inom akademin samt skapa ett gemensamt hemmaplansarbete i de båda regionerna. Expedieras till Regionstyrelsen Beslutsunderlag Projekt SIHUBAN - medfinansiering Tjänsteskrivelse - Medfinansiering projekt SIHUBAN Utskriftsdatum:

14 Kallelse Utskriftsdatum: Kurser och konferenser Sammanfattning Tylösandsdagarna 2015 arrangeras maj Kurs- och konferensprogram bifogas i handlingarna. Beslutsunderlag Tylösandsdagarna 2015, konferensprogram Utskriftsdatum:

15 Kallelse Utskriftsdatum: Delegationsbeslut Regional utvecklingsdirektör Sammanfattning Följande delegationsbeslut fattade av regional utvecklingsdirektör redovisas: 15RK274 Medel till Reglab kr (egna medel) 18. Anmälningsärenden för regionala utvecklingsnämndens kännedom Ärendet i korthet Följande ärenden anmäls till regionala utvecklingsnämnden för kännedom: Övervakningskommittén för det territoriella samarbetsprogrammet Södra Östersjön Överenskommelsen om stärkt innovationsförmåga i offentlig verksamhet Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera anmälningsärendena till protokollet. 19. Övriga frågor Utskriftsdatum:

16 3 Tema: Utveckling av innovationsförmågan

17 Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin INNEHÅLL Förord... 3 Bakgrund... 3 Innovationsarbete på Europeisk och nationell nivå... 4 Vad är innovation?... 6 Varför behöver vi innovation?... 6 Vad är utmaningsdriven innovation?... 8 Innovationsstrategins roll Utvecklingsprocessen bakom strategin Utmaningar Innovationsstrategins mål Grundförutsättningar Mål 1: Kronoberg är 2025 en attraktiv region med hög grad av förändringsvilja och har en god tillgång till olika sorters kompetens Delstrategi: Attrahera och tillvarata studenter, olika sorters kompetens och talang Delstrategi: Ledarskap och kultur som främjar innovation Förnyelseförmåga Mål2: Kronoberg har 2025 ett samlat regionalt ledarskap och ett välutvecklat innovationsstödsystem som främjar regionens förnyelseförmåga Delstrategi: Samordnat ledarskap som utvecklar regionens innovationskraft Delstrategi: Tvärsektoriell och gränsöverskridande samverkan Delstrategi: Forskning och utbildning utvecklar innovation tillsammans med företag, organisationer och samhälle Delstrategi: Tillgängligt och samordnat innovationsstödsystem Marknadsförmåga/Nyttiggörande

18 Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin Mål 3: Kronoberg ska 2025 genom nya gränssnitt och metoder skapa fler nya idéer och öka nyttiggörandet av dessa Delstrategi: Nyttja nya synsätt och verktyg för innovationsutveckling Delstrategi: Förbättra matchningen mellan innovationer och riskvilligt kapital Delstrategi: Utveckla fokusområdet Hållbart Boende Delstrategi: Utveckla fokusområdet Konkurrenskraftig Produktion Delstrategi: Fånga upp nya möjligheter Arbetsmodell för genomförande Uppföljning Bilagor Arbetsprocessen Insatslogik (utmaningar, Mål, delstrategier, Rekommendationer och indikatorer) a - ROLLER OCH ANSVAR för genomförandet av den regionala Innovationsstrategin FÖRSTA UTKAST 3B Trappan gemensam arbetsmodell första utkast Fördjupad analys val av fokusområden

19 Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin FÖRORD Skrivs till den slutliga versionen av dokumentet. BAKGRUND I detta kapitel ges en bakgrund kring i vilket sammanhang som den Regionala Innovationsstrategin tagits fram. Vad säger den nationella och europeiska nivån? Hur definierar vi innovation? Varför behöver vi arbeta med innovationer? Vad är utmaningsdriven innovation och hur åstadkommer vi det? Vilken är den Regionala Innovationsstrategins roll i förhållande till den Regionala Utvecklingsstrategin? Kronoberg är något stort! Här finns entreprenöriella traditioner som har byggt upp globala bolag med världsrykte. Här finns skog som har gett kraft åt olika näringar, rykte som Sveriges vedbod och som är en naturlig del av landskapet. Småländsk design uppskattas i hela världen och syns i en välrenommerad möbelindustri, i glasbrukens traditioner och mycket mer. Nyare näringar som IKT-sektorn 1 är i stark tillväxt i regionen. Men. Kronoberg är också den lilla regionen. Med knappt invånare är länet Sveriges fjärde minsta även om det till ytan är större än Stockholms län. Mer än hälften av länets befolkning bor i de fem tätorterna Växjö, Ljungby, Älmhult, Alvesta och Markaryd. Stora delar av länet består av landsbygd. Det ger fördelar som överblickbarhet, sammanhållning och möjlighet till korta beslutsvägar men också utmaningar att möta från globala trender som urbanisering och en kamp om talang och kompetens. Kronobergs så olika, unika, förutsättningar kräver en innovationsstrategi som bygger på samverkan. Samverkan mellan stor och liten, offentlig sektor, akademi, näringsliv och det civila samhället. Samverkan som nyttjar regionens traditionella styrkeområden och stödjer och utvecklar regionala intresseområden. 1 IKT Informations- och Kommunikationsteknik 3

20 Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin Kronobergs förutsättningar kräver också ett fokuserat arbete kring innovation. Resurser och kompetenser finns inte för att kunna kraftsamla på alla områden. Därför bygger en del av innovationsstrategin på hur vi i Kronoberg kan dra nytta av kompetenser och styrkor inom två starka och naturliga fokusområden. Samtidigt ägnas 9 av 11 delstrategier åt hur företag och organisationer skall få stöd och förutsättningar att växa och skapa innovation även utanför dessa fokusområden. INNOVATIONSARBETE PÅ EUROPEISK OCH NATIONELL NIVÅ I tillväxt- och sysselsättningsstrategin Europa 2020 anges målsättningar för smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Innovation genomsyrar stora delar av arbetet. Europa 2020, som bland annat innefattar flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen, betonar vikten av smart, hållbar och inkluderande tillväxt och är en viktig utgångspunkt för Kronobergs innovationsstrategi. Med utgångspunkt i Europa 2020 har följande samhällsutmaningar lyfts fram som särskilt angelägna för Europa i programmet för forskning och innovation, Horisont 2020: Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande. Utmaningar för europeisk bioekonomi: Livsmedelstrygghet, hållbart jord- och skogsbruk, havs-, sjöfarts- och inlandsvattenforskning. Säker, ren och effektiv energi. Smarta, gröna och integrerade transporter. Klimatåtgärder, resurseffektivitet och råvaror. Europa i en föränderlig värld: Inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen. Säkra samhällen: Att skydda Europas frihet, säkerhet och medborgare. I två av delstrategierna under mål tre i den här strategin pekar vi ut fokusområden som ska ligga till grund för ett utmaningsorienterat innovationsarbete i Kronobergs län. Vägledande för valet av dessa områden har bland annat varit regionens egna utmaningar, våra styrkeområden samt skeenden i omvärlden. 4

21 Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin På EU-nivå betonas betydelsen av att den regionala tillväxtpolitiken samverkar med strategiska satsningar inom forskning och innovation. I dessa sammanhang används begreppet smart specialisering 2 som ett sätt att mer strategiskt arbeta med sina regionala styrkeområden. I Sverige väljer många regioner att utveckla smarta innovationsstrategier istället för specifika specialiseringsstrategier. I oktober 2012 presenterade regeringen den Nationella innovationsstrategin. I denna fastslogs att Innovation börjar med människan. Det är människor som får idéer och utvecklar kunskap. Det är människor som använder sin kunskap, kompetens och erfarenhet i nya lösningar i sitt företagande, på sin arbetsplats, på sin fritid eller som konsumenter. En viktig aspekt som betonas är vikten av att både näringsliv, akademi, offentlig verksamhet och civilsamhälle gemensamt bidrar till Sveriges innovativa utveckling. Sociala innovationer, i betydelsen av nya varor, tjänster, metoder, arbetssätt som är sociala i sina medel och/eller mål, lyfts i EU:s och Sveriges nya strategier för tillväxt och innovation fram som en viktig pusselbit i hanteringen av de samhällsutmaningar som identifierats. Sociala innovationer behövs inom många områden för att nå socialt och miljömässigt hållbar tillväxt, sysselsättning och livskvalitet i hela Europa. En utmaning i det regionala innovationsarbetet blir därmed att identifiera och främja utvecklingen av sociala innovationer som antingen i sig själva eller i kombination med andra typer av innovationer bidrar till att hantera regionens utmaningar. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning har en särskilt viktig roll för utvecklingen av kunskapsdrivna sociala innovationer. Även den ideella sektorn har stor betydelse för att identifiera behov som kan lösas med hjälp av social innovation. 2 Begreppet presenterades ursprungligen av Dominique Foray m fl Att man har arbetat med smart specialisering (även kallat RIS3) är en förutsättning för strukturfondsfinansiering i den nya programperioden En RIS3 strategi innebär att regionen efter en genomförd analys identifierat styrkeområden där man har en komparativ fördel jämfört andra regioner, arbetar utmaningsdrivet, flera aktörer tillsammans i triple helix (akademi, näringsliv och offentlig sektor i samverkan) och att det finns modeller för uppföljning och utvärdering. Definitionen av innovation är bred och inkluderar såväl tjänsteinnovationer och sociala innovationer. Från Smart Specialisation Platform, maj 2012, Guide to Research and Innovation Strategies for Smart Specialisation (RIS 3): National/regional research and innovation strategies for smart specialisation (RIS3) are integrated, place-based economic transformation agendas that do five important things; - They focus policy support and investments on key national/regional priorities, challenges and needs for knowledge-based development, including ICT-related measures; - They build on each country's/region s strengths, competitive advantages and potential for excellence; - They support technological as well as practice-based innovation and aim to stimulate private sector investment; - They get stakeholders fully involved and encourage innovation and experimentation; - They are evidence-based and include sound monitoring and evaluation systems. 5

22 VAD ÄR INNOVATION? Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin Innovation definieras av OECD 3 som Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder eller nya sätt att organisera affärsverksamhet, arbetsorganisation eller externa relationer. Med andra ord handlar innovation om att skapa nya idéer och omsätta dem till nytta. Innovation ses alltså idag som någonting mer än bara nya tekniska lösningar. Det handlar också om nya sätt att organisera arbetsprocesser eller nya former av tjänster. IKEAs platta paket som omvälvde möbelbranschen var en tydlig processinnovation som sedermera låg till grund för Sveriges kanske största exportsuccé. För att kallas innovation ska alltså idén ha omsatts till verklig nytta för samhälle, användare eller för kunder. Det synsätt vi tillämpar i den här innovationsstrategin handlar också om var i samhället det är angeläget att innovation uppstår. Vi lyfter fram behovet av innovation överallt där vi måste tackla nya utmaningar, stora som små. Sådana utmaningar finns inom alla fyra sektorer; näringslivet, offentliga sektorn, akademin och civilsamhället. I en region som Kronoberg som bland annat kännetecknas av många underleverantörsföretag utan egen produkt, kan begreppet innovation inrymma frågor som att identifiera och implementera nya material, tjänster eller produktionsmetoder. Det kan också handla om sätt att öka flexibilitet och samarbeten mellan företag för att möta nya kundförväntningar eller att addera nya tjänster till befintliga produkter. VARFÖR BEHÖVER VI INNOVATION? För att Sverige ska kunna behålla och stärka sin välfärdsnivå måste landets konkurrenskraft på globala marknader förbättras. Detta klargjordes med tydlighet av Regeringens Globaliseringsråd En stärkt innovationsförmåga är vägen för ökad konkurrenskraft för svenskt näringsliv men också för ett ökat förädlingsvärde på alla våra arbetsplatser så att mer nytta kan tillföras till kunder, medborgare eller användare. En lång rad initiativ på nationell och regional nivå pågår just nu för att påverka förutsättningarna för innovation för individer, företag och organisationer. För länets näringsliv är innovation vägen till en lönsam och hållbar utveckling och konkurrenskraftig produktion är en förutsättning. 3 OECD - The Organisation for Economic Co-operation and Development 6

23 Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin Ett annat skäl till behovet av innovation är de samhällsutmaningar vi står inför. Global uppvärmning och bristande tillgång på rent vatten är exempel på sådana och det är tydligt att de inte kan lösas av enskilda initiativ eller med konventionell teknik. Istället krävs en kraftfull kombination av politiska beslut och gränsöverskridande innovationsprocesser som inbegriper en lång rad teknikområden och kompetenser. Här kan vi i Kronoberg vara med; i länet finns resurser och kompetenser inom bl a skog- och trävaruindustri, tillverkande industri, design och IKT 4 som kan spela en roll. I länet står vi också inför regionala och lokala utmaningar. Ett exempel är omställningen till ett hållbart boende som bland annat kan möjliggöras genom att nybyggnation planeras, upphandlas och produceras på ett innovativt sätt. Med sina många små- och medelstora företag är lösningar för konkurrenskraftig produktion ytterligare en utmaning. I den Regionala Utvecklingsstrategin framgår vilka som är länets prioriterade utmaningar att hantera fram till år En av delstrategierna i den Regionala Utvecklingsstrategin hanterar vikten av att samhället går i riktning från en linjär till en cirkulär ekonomi med kretsloppstänk. Att gå ifrån en produktionsmodell som innebär att utvinna en resurs, förädla den till en produkt, och sedan slänga den, och istället gå till en cirkulär modell som innebär att produkter antingen är biologiskt nedbrytbara, eller kan återinföras i det tekniska kretsloppet d v s återanvänd, minimera, återvinn. Återanvändning, reparation och återvinning blir normen - konsumenter blir användare och produkter blir funktioner. Inriktningen mot en cirkulär ekonomi (kretsloppssamhälle) innebär en förändring längs hela värdekedjan, vilket kräver innovation, inte bara i fråga om teknik, utan även avseende organisation, samhälle, finansierings- och affärsmodeller. Det är också avgörande att den offentliga sektorn blir mer innovativ. Dels eftersom nya arbetssätt kan öka effektiviteten, kvalitén i våra välfärdstjänster kan höjas och den offentliga sektorn kan också genom sina inköp skapa större efterfrågan på innovativa lösningar. 4 IKT Informations- och Kommunikationsteknik 7

24 Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin VAD ÄR UTMANINGSDRIVEN INNOVATION? En central idé i innovationsstrategin är, med utgångspunkt i ovanstående, att utmaningsdriven innovation kan spela en viktig roll för Kronobergs län. OECD-rapporten från 2010 pekade på svårigheten för ett litet län som Kronoberg att finna och utveckla styrkeområden. Länet saknar en kritisk massa inom flera branscher och antalet kluster och klusterinitiativ är lågt. Valet att utveckla utmaningsorienterade fokusområden som skär över sektorer och traditionella branschgränser borde därför passa länets förutsättningar väl. Flera internationella initiativ har tagits för att identifiera utmaningsdrivna innovationsområden. Den s.k. Lund-deklarationen, som togs fram i samband med konferensen New World New Solutions, som arrangerades under Sveriges ordförandeskap i EU 2009, lyfte bl a fram 'global uppvärmning och tillgång till energi, mat och vatten, åldrande befolkning och hälsa. Lund-deklarationen har fått stort genomslag i och utformningen av nästa ramprogram för Forskning och Innovation inom EU Horisont Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, har nationellt identifierat fyra utmaningar som de stödjer - Framtidens hälsa och sjukvård, Hållbara attraktiva städer, Informationssamhället 3.0 och Konkurrenskraftig produktion. De större, globala samhällsutmaningarna kommer inte att kunna lösas med traditionella insatser inom enskilda forskningsområden eller av enskilda branscher eller sektorer. Vi kommer att behöva ändra fokus från bransch- och sektorspecifika satsningar till ökad samverkan mellan politikområden, mellan forskningsområden och mellan olika privata och offentliga aktörer. Den underliggande globala efterfrågan på konkurrenskraftiga och hållbara lösningar av de olika utmaningarna är stark. Konsumentkrav på och producentansvar för t ex. miljö- och uthållighetsaspekter innebär att efterfrågan på nya lösningar, nya kompetenser och teknologier växer. Samhällsutmaningarna kan därför i förlängningen komma att utgöra grunden för framtidens tillväxtmarknader och nya affärsmöjligheter. Om det småländska näringslivet i samverkan med forskning och offentliga aktörer, kan bli bättre på att identifiera och lösa problem genom gränsöverskridande innovation, kan en global konkurrenskraft utvecklas som bidrar till mer jobb och till en hållbar utveckling. 8

25 Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin HUR SKAPAS FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UTMANINGSDRIVEN INNOVATION? Traditionellt regionalt innovationsfrämjande har ofta inneburit en prioritering av de branscher och klusterbildningar som redan idag är framgångsrika. Ett sådant synsätt riskerar att konservera och förstärka dagens strukturer vilket kan leda till att vi missar möjligheten att skapa morgondagens system, varor och tjänster. Existerande och potentiella företagskluster och företagsgrupperingar i Kronoberg behöver i större utsträckning öppna upp sig gentemot kompletterande branscher och kompetensområden både i och utanför länets gränser. Först då kan oväntade och korsbefruktande innovationsprocesser möjliggöras. Eftersom det är i skärningspunkterna mellan olika kompetenser som innovation bäst sker, gäller det att utmaningsorienterade fokusområden kan identifieras; specifika samhällsutmaningar eller kundupplevda problemområden där Kronobergsaktörerna kan konkurrera genom gränsöverskridande innovation. Utifrån nationell och regional statistik och ett 20-tal intervjuer med innovationsaktörer, näringsliv och regionala beslutsfattare har ett antal styrkeområden och intresseområden för Kronoberg blivit tydliga. Dessa styrke- och intresseområden ligger som grund till urvalet av fokusområden jämte de urvalskriterier som satts upp för att definiera starka fokusområden. Mer om både styrke- och intresseområden finns redogjort i den separata analys som finns i bilaga 4. Starka fokusområden hämtar stöd från både styrke-, intresseområden och enskildas initiativ. 9

26 Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin KRITERIER FÖR IDENTIFIERING AV UTMANINGSDRIVNA FOKUSOMRÅDEN Följande kriterier, med inspiration från andra regioners innovationsstrategier, har utgjort stöd för att bedöma styrkan i potentiella utmaningsorienterade fokusområden: 1. Regionala kompetenser och internationella styrkeområden. Har aktörerna i Kronoberg internationellt konkurrenskraftiga teknikområden, kompetenser och entreprenöriell förmåga inom fokusområdet? 2. Nationellt utpekade utmaningsdrivna fokusområden Ligger området i linje med de som utpekats av Vinnova som nationellt prioriterade fokusområden, inom vilka Sveriges näringsliv bedöms ha särskilt god konkurrensförmåga på den internationella marknaden? 3. Egna utmaningar vi står inför i Kronobergs län. Överensstämmer fokusområdet med specifika utmaningar och intresseområden vi möter i utvecklingen av Kronobergs län? 4. Närliggande regioners inriktning. Finns det likheter och synergier med fokusområden som pekats ut i närliggande regioner? 5. Finansieringsmöjligheter. Svarar fokusområdet mot intentioner och målsättningar som finns hos finansierande aktörer såsom EU och dess ramprogram, Vinnova eller exempelvis Kampradstiftelsen? 10

27 INNOVATIONSSTRATEGINS ROLL Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin Den Regionala Innovationsstrategin (RIS) är en del av genomförandet av den Regionala Utvecklingsstrategin för Kronobergs län (RUS). RUS utarbetas av Regionförbundet södra Småland i samråd med kommuner, landsting, statliga myndigheter, näringsliv och organisationer. RIS bidrar till att genomföra målbilden för Kronoberg 2025: ÅR 2025 VÄXER KRONOBERG I ÖPPNA OCH HÅLLBARA LIVSMILJÖER MED FÖRNYELSEFÖRMÅGA GRÖNA KRONOBERG. RIS bidrar till genomförandet av delstrategier under båda RUS-avsnitten - leva av och leva i. Gällande leva av bidrar fler innovationer till att länet får en ökad grad av konkurrenskraft i vårt näringsliv. Gällande leva i bidrar fler innovationer till en effektivare användning av skattemedel samt en förbättrad kvalitét på våra gemensamma välfärdstjänster. Särskilt bidrar dock RIS till genomförandet av delstrategin Utveckla innovationsförmågan. Inom RUS prioriteras det regionala tillväxtarbetet samtidigt som det binder samman olika områden som är av betydelse för den regionala utvecklingen så som infrastruktur, IT, kompetensförsörjning, kultur, miljö, näringsliv och välfärd. Inom dessa områden finns tydliga utmaningar och behov som regionen behöver ta ett gemensamt ansvar för. Strategier skapas för att kunna fördjupa sig i och på en mer detaljerad nivå kunna bemöta problematiken inom de respektive områdena så som Infrastrukturplanen, Regional Digital Agenda, Kompetensförsörjningsstrategin, Kulturplanen etc. Med ett innovativt angreppssätt på hur vi arbetar med dessa frågor kan kreativa och konkurrenskraftiga lösningar på identifierade problem utvecklas vilket skapar förutsättningar för en effektiv och hållbar regional tillväxt. Den Regionala Innovationsstrategin bidrar i detta arbete med konkreta mål som behöver uppfyllas för att skapa förutsättningar för att stimulera till och förverkliga kreativa och nytänkande idéer inom ovan nämnda områden och i gränslandet mellan dessa. Utöver detta förtydligar RIS begreppet innovation och pekar på goda exempel samt verktyg och metoder som aktörer i Kronoberg kan använda sig av i arbetet med produkt-, tjänste- och processutveckling. För att skapa en långsiktighet i det regionala tillväxtarbetet behöver aspekter så som hållbarhet och innovation beaktas. Utvecklingen i samhället och inom näringslivet sker i en allt högre takt. Detta ställer krav på att våra verksamheter är flexibla och kan ställa om enligt de nya förutsättningar vi ställs inför. Nytänkande och en öppenhet för nya arbetsmetoder är avgörande. 11

28 Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin UTVECKLINGSPROCESSEN BAKOM STRATEGIN Utvecklingsprocessen bakom strategin beskrivs i bilaga 1. UTMANINGAR Nedan följer de utmaningar som lyfts fram och diskuterats under framtagandet av Innovationsstrategin. Samtalet har skett både i form av seminarier och enskilda intervjuer med nyckelpersoner. Utmaningarna har sin utgångspunkt i aktuell statistik, den funktionsanalys av innovationsstödsystemet som genomfördes 2010, OECD Territorial Review Småland- Blekinge som presenterades 2012 samt utvärderingar av tidigare genomförda insatser och projekt med koppling till innovation. Utmaningarna utgör grund för de mål som arbetats fram och val av fokusområden. Dessa utmaningar ligger även, tillsammans med utmaningar inom andra områden, grund för de prioriteringar som görs i den Regionala Utvecklingsstrategin. Utmaningarna är uppdelade efter den Nationella Innovationsstrategis sex målområden: Innovativa människor Innovativa miljöer och platser Innovativa offentliga verksamheter En innovativ region Innovativa företag och organisationer Forskning och högre utbildning för innovation Ramvillkor och infrastruktur för innovation Under respektive målområde pekas tre huvudsakliga utmaningar ut. I arbetet med att ta fram den Regionala Innovationsstrategin har de utmaningar som diskuterats kallats för den brinnande plattformen. Med det menas ett nuläge som vi vill lämna för att istället gemensamt åstadkomma en positiv förändring. 12

29 Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin Innovativa människor Landsbygd i konkurrens med storstadsregioner Kronoberg är i stora delar ett glesbygdslän och på många håll ser vi en föråldrad näringslivsstruktur. Risken är att innovativa och växande företag samt unga talanger söker sig mot svenska och internationella storstadsområden som uppvisar en snabbare ekonomisk utveckling och omvandlingsförmåga. Inte långt borta finns Malmö-Köpenhamnsregionen som framgångsrikt attraherar svensk och internationell kompetent arbetskraft inom olika branscher. Svaga konkurrensmedel om talang Lönenivåerna i länet är ofta förhållandevis låga och det råder en avsaknad av de kunskapsoch tjänsteintensiva företag som lockar unga talanger idag. I länet finns relativt små arbetsmarknader vilket håller tillbaka inflyttning. Företags- och organisationskulturer som motverkar innovativa idéer Många av de intervjuade nyckelaktörerna vittnar om att det i länet är vanligt med en bristande vilja till förändring och innovation i både företag och offentliga organisationer. Ledarskap och kultur är inte anpassade för innovationsorienterad verksamhet och kunskapen om innovation är ofta låg. Forskning och högre utbildning för innovation Kultur och struktur på Linnéuniversitetet stödjer inte innovation fullt ut Universitet och högskolor förväntas idag bidra till innovation i samhället. Dock är kultur, struktur och incitamentsystem på Linnéuniversitetet inte fullt understödjande för samverkan med det omgivande samhället och för innovationsorienterad verksamhet. Utbildningssystemet möter inte näringslivets behov Det råder en bristande koppling mellan det kompetensbehov som finns på den regionala arbetsmarknaden och de utbildningar som erbjuds på gymnasie- och universitetsnivå. Ett tydligt exempel är bristen på högre ingenjörsutbildning. Svag länk mellan Linnéuniversitets styrkeområden och länets näringsliv De spetsområden som Linnéuniversitetet pekat ut som sina viktigaste, svarar dåligt mot de styrkeområden som länets näringsliv besitter. Det skapar svagare förutsättningar för gränsöverskridande samarbete mellan Linnéuniversitetet och länets företag och organisationer. 13

30 Ramvillkor och infrastruktur för innovation Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin Dåligt koordinerat innovationsstödssystem De aktörer i länet som har som uppgift att stödja innovatörer och företagare är inte fullt koordinerade med varandra. Systemet upplevs snårigt av många och det är svårt att veta var man ska vända sig som innovatör. Samordningen av innovationsstödssystemet försvåras av att aktörerna har olika huvudmän och finansieringskällor. En arbetsmarknad för bilburna Länet har attraktiva boendemöjligheter, men ofta innebär dessa lokaliseringar pendling. Vilket i sin tur ofta kräver att hushållet har tillgång till bil. Många grupper i samhället, så som yngre eller nyanlända till Sverige, saknar bil och kan ha svårt att anpassa sig till länets arbetsmarknad. Bristande matchning med riskkapital Innovatörer och företagare har ofta behov av kapital för att utveckla och förverkliga en innovation. En uppenbar svårighet att få tillgång till kapital råder. Omvänt vittnas det om att kapital finns men det är brist på utvecklingsbara innovationer. En bättre matchning mellan innovationer och kapital måste till. Innovativa företag och organisationer Bristande kund- och marknadsorientering I länet finns ett utbrett produktions- och produktkunnande inom flera områden men förmågan att tolka och använda sig av kund- och marknadsbehov är ibland sämre utvecklad. Det håller tillbaka innovation för förnyelse på marknadsmässiga villkor. Stora behov av generationsväxling Enligt Företagarna har länet bland Sveriges äldsta företagsledningar. Många företag har stort behov av att hitta nya ägare och entreprenörer som kan ta över och vidareutveckla verksamheterna. Motsvarande behov av att ersätta äldre medarbetare och ledare med yngre finns i alla sektorer. Låg utbildningsnivå, förädlingsvärde och innovationsgrad Stora delar av länets näringsliv är i behov av att höja förädlingsvärdet i varor och tjänster genom att bygga in mer kunskap, ett starkare varumärke eller andra innovativa mervärden. 14

31 Innovativa offentliga verksamheter Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin En hälso- och sjukvård i stort behov av reformer En åldrande befolkning ger upphov till ökade vårdbehov samtidigt som resurserna för detta ofta blir mindre. Landstinget och andra organisationer inom hälso- och sjukvårdssektorn kan på flera sätt bli bättre på att understödja innovation. Svaga på innovationsdrivande upphandlingar Sättet att upphandla varor och tjänster inverkar på förnyelse och innovation i alla sektorer. I synnerhet är det viktigt att öppna upp för nyskapande lösningar på existerande behov och problembilder. Visserligen finns det ambitioner och initiativ i länet när det gäller upphandling av innovationer men mycket återstår. Offentliga organisationer har låg vana av forskning och innovation Det råder bristande erfarenhet och kultur i flera offentliga organisationer när det gäller innovationsfrämjande verksamhet. Inte minst gällande samverkan med forskning. Innovativa platser och miljöer Otydliga regionala styrkeområden Länet saknar tydliga styrkeområden med tillräcklig volym och internationell konkurrenskraft. Det för med sig en tveksamhet i regionala prioriteringar och i det samlade innovationsarbetet. Svagt profilerade innovationsmiljöer Det råder en avsaknad av innovationsmiljöer runt om i länet som kan tjäna som arenor för innovation mellan företag och innovatörer. De som finns är ännu inte fullt utvecklade. Ingen gemensam klustermetodik och svaga klusterinitiativ Det råder en avsaknad av starka kluster och klusterinitiativ och länets aktörer har inte upparbetat ett samlat arbetssätt för att få fram och vidareutveckla klusterbildningar. 15

32 INNOVATIONSSTRATEGINS MÅL Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin Här följer en beskrivning av Innovationsstrategins tre mål. Målen visar i vilken riktning regionen ska gå. De bygger på ställningstaganden kring utmaningar och möjligheter och ska bidra till att uppnå de övergripande målen i den Regionala Utvecklingsstrategin. Vi har valt att dela in Innovationsstrategins mål under tre rubriker; Grundförutsättningar, Förnyelseförmåga och Marknadsförmåga/Nyttiggörande 5. Grundförutsättningar Mål: Kronoberg är 2025 en attraktiv region med hög grad av förändringsvilja och har en god tillgång till olika sorters kompetens. Förnyelseförmåga Mål: Kronoberg har 2025 ett samlat regionalt ledarskap och ett välutvecklat innovationsstödsystem som främjar regionens förnyelseförmåga. Marknadsförmåga/Nyttiggörande Mål: Kronoberg ska 2025 genom nya gränssnitt och metoder skapa fler nya idéer och öka nyttiggörandet av dessa. 5 Reglab tog under 2011 fram ett innovationsindex där svenska läns förutsättningar för ett innovativt klimat kan mätas. Vi har valt att utgå från den indelning av förutsättningarna som de använt sig av när vi strukturerat våra mål. Vi har dock gjort tillägget nyttiggörande istället för enbart marknadsförmåga för att visa vikten av innovationer även inom offentligsektor och civila samhället. Innovationer som tas i användning och nyttiggörs, men inte nödvändigtvis säljs på en marknad. Reglab är ett forum för lärande kring regional utveckling. Där möts regioner, myndigheter, forskare och andra för att fördjupa kunskapen kring de regionala utvecklingsfrågorna och lära av varandra. 16

33 Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR MÅL 1: KRONOBERG ÄR 2025 EN ATTRAKTIV REGION MED HÖG GRAD AV FÖRÄNDRINGSVILJA OCH HAR EN GOD TILLGÅNG TILL OLIKA SORTERS KOMPETENS Det första målet i Kronobergs innovationsstrategi fokuserar på grundförutsättningarna för innovation i länets företag och organisationer. Det handlar om trögrörliga faktorer som värderingar, kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden. Under processen inför innovationsstrategin har många deltagare pekat på behovet av att bättre tillvarata den kreativa och entreprenöriella kraft som ledare och medarbetare besitter. Nyckelorden är mångfald, tolerans, öppenhet, kompetent arbetskraft samt dynamik för lärande och nya idéer. Behovet finns såväl inom näringslivet som inom den offentliga sektorn och förstås också inom akademin. Målet har delats upp i två delstrategier som visar inom vilka områden förändringar måste ske för att målet ska kunna uppnås. Utmaningar Landsbygd i konkurrens med storstadsregioner Företags- och organisationskulturer som motverkar innovativa idéer Svaga konkurrensmedel om talang Låg utbildningsnivå Stora behov av generationsväxling Utbildningssystemet möter inte näringslivets behov INDIKATORER: INSTÄLLNING TILL ENTREPRENÖRSKAP HOS MEDBORGARNA NETTOFLYTTNING HÖGUTBILDADE ANTAL SÖKANDE LINNÉUNIVERSITETET VILJA ATT VÄXA ANSTÄLLDA OCH OMSÄTTNING FÖRETAGENS UPPLEVDA KOMPETENSBRIST ANDEL HÖGUTBILDADE I ARBETSLIVET KÖNSSEGREGERING PÅ ARBETSMARKNADEN ANDEL UTLANDSFÖDDA I ARBETE 17

34 Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin DELSTRATEGI: ATTRAHERA OCH TILLVARATA STUDENTER, OLIKA SORTERS KOMPETENS OCH TALANG Tillgången till kreativa och kompetenta människor är en förutsättning för stärkt innovationskraft i Kronobergs län. Länet måste alltså ha en samlad förmåga att attrahera dagens och morgondagens arbetskraft. Det förutsätter att våra företag och organisationer uppfattas som attraktiva arbetsgivare med goda möjligheter till personlig utveckling och kreativitet samt erbjuder bra arbetsvillkor. I allt högre grad måste länets arbetsgivare också vara internationellt konkurrenskraftiga i kampen om talangerna. Sist men inte minst måste utbildningsystemet bättre matcha ett föränderligt arbetsliv i Kronobergs län genom en starkare koppling till arbetsgivarnas efterfrågan på kompetens. Frågor som rör attraktivitet, kompetensförsörjning, mångfald och jämställdhet behandlas djupare i den Regionala Utvecklingsstrategin (RUS) och i den kommande Kompetensförsörjningsstrategin. Företag och organisationer kan stärka sin innovationsförmåga genom att öka mångfalden bland medarbetare utifrån till exempel kompetensbild, kulturell hemvist, kön och ålder. Genom tillvaratagandet av människors förmåga till innovation oavsett bakgrund, kan dolda resurser komma till nytta. Ett heterogent team har bättre förutsättningar för innovation än ett homogent team. Inte minst bland nya svenskar finns en vilja och förmåga att bidra med yrkes- och marknadskunskaper som idag inte utnyttjas i tillräcklig utsträckning. I näringslivet i Kronoberg län är genomsnittsåldern bland ägare, styrelse och företagsledning bland de högsta i landet. En generationsväxling, inte minst i form av nya ägare, kan för många företag vara nyckeln till ny innovations- och utvecklingsvilja och därmed till en fortsatt hållbar utveckling. En nyckel till stärkt innovationsförmåga i våra företag och organisationer är jämställdhet att män och kvinnor ges samma förutsättningar att fullt ut tillvarata sina personliga resurser och förverkliga sina idéer eller karriärsmål. Länets samlade innovationsarbete måste involvera såväl kvinnor som män, främst genom att vidga perspektivet på vad innovation är och var i samhället det uppstår. Arbetsplatser kan genom ett strukturerat jämställdhetsarbete uppnå vinster i en mer öppen och innovativ miljö samt att personliga förmågor tillvaratas både hos kvinnor och män. Företag och organisationer som eftersträvar en stärkt innovationsfömåga måste se och tillvara kompetenser utanför den egna organisationen, vilket behandlas djupare inom mål 3. Gränsen mellan interna och externa resurser suddas ut mer och mer. Studenter, forskare och övriga medborgare kan spela en viktig roll för förnyelse och idéutveckling på våra arbetsplatser och därför bör nya former sökas för att utbyte mellan akademin och arbetslivet ska kunna ske i större omfattning än idag. 18

35 Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin REKOMMENDERADE INSATSER: - Platsmarknadsföring via Business Region Småland, Destination Småland och andra projekt - Examensarbeten som görs ute i länets företag och organisationer DELSTRATEGI: LEDARSKAP OCH KULTUR SOM FRÄMJAR INNOVATION Stärkta förutsättningar för innovation i länets företag och organisationer förutsätter att chefer och ledare sätter innovation högt på agendan. Ledarskapets betydelse för innovation lyfts därför upp som en central ingrediens i den här innovationsstrategin. Ledare kan verka för en hållbar utveckling i sina organisationer genom att investera i goda förutsättningar för innovativ utveckling av processer, system, tjänster och varor. De kan utveckla incitamentsystem och en kultur som bidrar till att idéer tas om hand och kan vidareutvecklas till faktiska resultat för kunder och användare. En innovationsfrämjande kultur i ett företag eller en organisation är dock inte endast beroende av ett gott ledarskap utan medskapas i hög utsträckning av medarbetarna. En innovation uppstår ibland av slumpen eller genom att en individ eller grupp givits möjlighet att testa och experimentera utan alltför fasta krav på snabb leverans av ett fungerande resultat. Genom att uppmuntra till experimenterande och sända signalen att det är ok att misslyckas kan förutsättningarna för innovation stärkas. Erfarenheter som dras i en del av organisationen bör finna vägen till andra team och andra delar av organisationen. Experimenterande, riskvillighet, lärande och oliktänkande är nyckelord i detta sammanhang. En innovativ företagskultur och ett innovationsdrivet ledarskap bland företagen i Kronoberg ställer krav på en ny syn på vilka mandat de som är närmast kunden behöver för att kunna vara innovativa i sin vardag. Företagens ekonomiska styrmodeller i innovativa företagskulturer främjar initiativtagande långt ut i organisationen stället för att bara ge bonus högre upp i organisationen. Företagsledarens roll blir mer av att vara facilitator än chef, inriktad på att få medarbetarna att förstå helheten, den långsiktiga planen och att få dem till att själva ta fram på vilket sätt de kan bidra och utveckla lösningar. Den innovativa kulturen kommer också vara en viktig faktor när man ska attrahera framtida medarbetare. Medarbetare väljer allt oftare arbetsplatser där de får utrymme för sitt personliga utvecklingsbehov och meningsfull sysselsättning. 19

36 Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin REKOMMENDERADE INSATSER: - Tillsammans med akademin arbeta med ledarskapets och organisationskulturens roll för innovationer FÖRNYELSEFÖRMÅGA MÅL2: KRONOBERG HAR 2025 ETT SAMLAT REGIONALT LEDARSKAP OCH ETT VÄLUTVECKLAT INNOVATIONSSTÖDSYSTEM SOM FRÄMJAR REGIONENS FÖRNYELSEFÖRMÅGA Mål två rör vår förmåga till förnyelse och nyskapande. Med andra ord att ta tillvara de grundförutsättningar till innovation som regionen har. I OECD-rapporten från 2010 framhölls behovet av ett samlat regionalt ledarskap i Kronobergs län. Ett sådant bör vara sektorsöverbryggande och det bör sätta förutsättningar för innovation högt på agendan. Bland annat behöver vägar finnas för att koppla forskning och utbildning närmare det omgivande samhället. Ett systemiskt ledarskap efterlyses, i betydelsen att länets aktörer samagerar som delar i ett smart system och på så sätt åstadkommer kraftfulla resultat. Utmaningar Offentliga organisationer har låg vana av forskning och innovation Ingen gemensam klustermetodik och svaga klusterinitiativ Otydliga regionala styrkeområden Kultur och struktur på Linnéuniversitetet stödjer inte innovation fullt ut Dåligt koordinerat innovationsstödsystem Ett välutvecklat och samordnat innovationsstödsystem ökar även det regionens förnyelseförmåga då det ger människor, organisationer och företag stärkta förutsättningar för innovation. Här pekar vi på behovet att förenkla och tydliggöra rollerna i systemet, inte minst sett ur innovatörens eller företagarens perspektiv Målet har delats upp i fyra delstrategier som visar inom vilka områden förändringar måste ske för att målet ska kunna uppnås. 20

37 INDIKATORER: Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin FÖRETAGSKLIMAT ANDEL AV BEFOLKNINGEN SOM HELLRE ÄR FÖRETAGARE ÄN ANSTÄLLD ÖKAD SAMVERKAN MELLAN AKADEMIN, NÄRINGSLIV, OFFENTLIG OCH CIVILSEKTOR ÅRSVERK FOU AKADEMIN, NÄRINGSLIV, OFFENTLIG SEKTOR KUNDNÖJDHET I INNOVATIONSSTÖDSYSTEMET GÄLLANDE TYDLIGHET OCH STÖD UPPLEVT REGIONALT LEDARSKAP DELSTRATEGI: SAMORDNAT LEDARSKAP SOM UTVECKLAR REGIONENS INNOVATIONSKRAFT Ett ledarforum där offentliga organisationer, akademi, näringsliv och det civila samhället kan träffas och diskutera innovationsfrågor och driva RISens genomförande behövs. Då länets resurser är begränsade och innovation är ett medel och inte ett mål i sig kommer detta forum att vara detsamma som den Regionala Utvecklingsstrategin använder sig av för att samhandla. Den Regionala Innovationsstrategin ingår även i RUS lärandecykel där arbetet följs upp årligen samt aktualitetsprövas vart fjärde år. Det finns även behov av er större samstämmighet gällande arbetsmodeller och mellan ägarna till innovationsstödsystemets aktörer 6. T.ex. gällande att utforma av ägardirektiv och mätinstrument på ett sätt som gynnar samverkan mellan innovationsstödsystemets aktörer. REKOMMENDERADE INSATSER: - Via RUS ledarforum och årscykel arbeta med gemensamma ställningstaganden och prioriteringar för att öka länets innovationsförmåga. - Gemensam arbetsmodell för utveckling av utmaningsdrivna fokusområden - Samverkan mellan ägarna till innovationsstödsystemets aktörer 6 I Kronobergs län ingår Almi, Företagsfabriken, Videum Science Park, Linnéuniversitetets Externa Relationer, Drivhuset, Ung Företagssamhet, Coompanion, Nyföretagarcentrum och Macken Företagscenter i Innovationsstödsystemet. Samtliga aktörer är på olika sätt finansierade av offentliga medel och har direktkontakt med entreprenören. 21

38 Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin DELSTRATEGI: TVÄRSEKTORIELL OCH GRÄNSÖVERSKRIDANDE SAMVERKAN Att möta de utmaningar regionen står inför kräver gränsöverskridande samarbete som tillvaratar kompetenser från olika sektorer, organisationer och erfarenhetsbakgrunder. Chefer och medarbetare bör kunna experimentera och byta erfarenheter med personer utanför organisationen. Nationell och internationell samverkan, omvärldsbevakning och erfarenhetsutbyten bör ökas i omfattning eftersom det utgör verktyg för lärande och innovation i regionen. Det handlar inte om att imitera utan att agera tidigt utifrån förändringar i omvärlden. Det utmaningsdrivna innovationsarbete som beskrivs i den här strategin bör inbegripa samverkan med kompetenser utanför länet. För att facilitera gränsöverskridande innovation bättre i länet krävs fler och bättre mötesplatser som främjar utmaningsdriven och tvärsektoriell innovation. Det finns behov av arenor som kopplar samman företagare över branschgränser med akademin och offentliga aktörer och som i utvecklingsprocesser även nyttjar civilsamhällets, användarens och kundens innovationsförmåga. REKOMMENDERADE INSATSER: - Internationella och på andra sätt gränsöverskridande samarbetsprojekt - Mötesplatser o Innovationsdagen o Se över om Innovationsloop 7 och Mobilt Fablab 8 kan vara något för Kronoberg o Utmaningsorienterade workshops DELSTRATEGI: FORSKNING OCH UTBILDNING UTVECKLAR INNOVATION TILLSAMMANS MED FÖRETAG, ORGANISATIONER OCH SAMHÄLLE Samspelet mellan forskning, utbildning och det omgivande samhället är centralt för länets innovationsförmåga. Den forskning som bedrivs på Linnéuniversitetet och andra forskningsinstitut i länet behöver bli tätare kopplad till de utmaningsdrivna fokusområden som länet prioriterar och till de behov i övrigt som det omgivande näringslivet och samhället har. Kringliggande samhället och näringslivet bör i sin tur bli bättre på att se möjligheterna med den kompetens som Linnéuniversitetet erbjuder. Aktörerna i länet bör eftersträva fler 7 Innovationsloopen är en årlig återkommande strukturerad innovationsprocess med olika teman tagna från Region Västerbottens Regionala Utvecklingsstrategi (RUS), Regionala Innovationsstrategi och Regionala Digitala Agenda(RDA). Den syftar till att ta fram prototyper för publika (e)tjänster, processer och koncept som snabbt kan omsättas i testade väl fungerande medborgarcertifierade tjänster och processer. 8 FabLab Fabrication Laboratory. En plats där barn (och vuxna) kan samlas för att experimentera och skapa med hjälp av bl.a. 3Dskrivare. 22

39 Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin effektiva gränsöverskridande processer för att lyckas med detta. Linneaus Technical Centre och Information Engineering Centre är föregångare här men dessa initiativ behöver utvecklas och arbetssättet appliceras även inom andra områden än teknik och IT. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning är inte minst viktig när det kommer till länets behov av innovation av nya arbetssätt, tjänster och processer. Insatser bör också vidtas för att göra företag och organisationer mer öppna för att samverka med forskare i samband med innovationsprocesser och verksamhetsutveckling. På samma sätt bör vägar sökas för att studenter i större utsträckning används som förändringsagenter som kan bidra till förnyelse i näringslivet och i offentlig sektor. Ett exempel på möjliga dörröppnare för kontakter mellan Linnéuniversitet och övriga samhället är Studentmedarbetare och den portal för kontakter mellan länets näringsliv och studenter som LNU öppnar hösten 2014, My Career 9. REKOMMENDERADE INSATSER: - Samarbetsprojekt - Forskningsprojekt - Ökade kontakter mellan studenter och länets företag och organisationer - Vidareutveckla gemensamma satsningar mellan akademi och näringsliv som t.ex. Linneus Technical Centre, Information Engineering Centre och Vinnväxt-initiativet Smart Housing DELSTRATEGI: TILLGÄNGLIGT OCH SAMORDNAT INNOVATIONSSTÖDSYSTEM Under processen inför innovationsstrategin har flera av aktörerna i det regionala innovationsstödssystemet samverkat för att hitta gemensamma arbetsformer och målsättningar. Deras mål är att skapa ett tillgängligt och samordnat innovationsstödsystem. Gemensamma arbetssätt och verktyg kommer att eftersträvas liksom en förbättrad informationsdelning mellan aktörerna. Kunderna i form av innovatörer och företagare ska tas om hand i en sammanhållen stödprocess, från entré till exit ur systemet. Innovationsstödssystemet måste också i högre utsträckning än idag vara attraktivt och tillgängligt för innovatörer oberoende var man är verksam i näringslivet, akademin, offentlig sektor eller civilsamhället

40 REKOMMENDERADE INSATSER: Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin Mötesplatser o Regelbundna avstämningsmöten för Innovationsstödsystemet o Gemensamma lärtillfällen för Innovationsstödsystemet - Innovationsstödsystemets aktörer tar gemensamt ansvar för personer som tagit kontakt - Innovationsstödsystemet samordnar sina funktioner - Innovationsstödsystemet utvecklar nya arbetsformer o Utökat Innovationsråd i syfte att stödja särskilt prioriterade initiativ/företag att utvecklas ytterligare o Mentorskapsprogram för innovatörer MARKNADSFÖRMÅGA/NYTTIGGÖRANDE MÅL 3: KRONOBERG SKA 2025 GENOM NYA GRÄNSSNITT OCH METODER SKAPA FLER NYA IDÉER OCH ÖKA NYTTIGGÖRANDET AV DESSA För att positiva grundförutsättningar och förnyelseförmåga ska resultera i innovationer som når marknaden eller nyttiggörs på annat sätt så finns faktorer som underlättar. De exempel på faktorer som lyfts fram i arbetet med den Regionala Innovationsstrategin är bl.a. tillgång till och kunskap om arbetsmetoder och verktyg som bidrar till att maximera tillvaratagandet av tillgängliga personalresurser, kapital och internationella nätverk och tvärsektoriellt samarbete. Det sistnämnda då det ofta är i skärningspunkterna mellan kompetenser som innovationer sker. Utmaningar En hälso- och sjukvård i stort behov av reformer Svaga på innovationsdrivande upphandlingar Svagt profilerade innovationsmiljöer Lågt förädlingsvärde och innovationsgrad Bristande kund- och marknadsorientering Bristande matchning med riskkapital Kronobergs förutsättningar kräver också ett fokuserat arbete kring innovation. Resurser och kompetenser finns inte för att kunna kraftsamla på alla områden. Därför bygger en del av innovationsstrategin på hur vi i Kronoberg kan dra nytta av kompetenser och styrkor inom två starka och naturliga fokusområden. 24

41 Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin I texten nedan beskrivs bakgrunden till de val som gjorts gällande fokusområden. Det är viktigt att påpeka att val av fokusområden inte utesluter att även andra områden ska arbeta med innovationer och vikten av det. När det kommer till möjligheter till finansiering och utveckling av innovationssystem är det dock här vi ser att länet i dagsläget har möjligheter att arbeta triple helix 10 och utveckla starka utmaningsdrivna fokusområden med internationell konkurrenskraft. Två möjliga fokusområden som möter kriterierna väl och som har stöd hos regionens olika innovationsaktörer har identifierats i Hållbart Boende och Konkurrenskraftig Produktion. De har stark förankring i regionens styrke- och intresseområden och har en realistisk potential att stärka regionens tillväxt. Målet har delats upp i fem delstrategier som visar inom vilka områden förändringar måste ske för att målet ska kunna uppnås. INDIKATORER: EXPORT/CAPITA KUNDNÖJDHET I INNOVATIONSSTÖDSYSTEMET GÄLLANDE MATCHNING KAPITAL ALMI INVESTS UTVECKLING AV UTLÅNAT KAPITAL ANDEL FÖRETAG MED INNOVATIONSVERKSAMHET ANDEL FÖRETAG SOM HAR SAMARBETSPARTNER I SITT INNOVATIONSARBETE GENOMFÖRDA INNOVATIONSUPPHANDLINGAR ANTAL EXTERNFINANSERADE INNOVATIONSINITIATIV I OFFENTLIG SEKTOR ANTAL INNOVATIONSINITIATIV I OFFENTLIG SEKTOR UTVECKLING AV SYSSELSATTA INOM KUNSKAPSINTENSIVA NÄRINGSLIVET TJÄNSTER OCH PRODUKTION 10 Triple Helix Akademi, näringsliv och offentlig sektor i samverkan 25

42 Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin DELSTRATEGI: NYTTJA NYA SYNSÄTT OCH VERKTYG FÖR INNOVATIONSUTVECKLING I takt med att konkurrensen och kraven intensifieras i olika sektorer ställs det allt större krav på nyskapande och effektiva innovationsprocesser. Ett framväxande synsätt är att innovationsprocessen är interaktiv och inte i första hand en linjär kedja från idé till innovation. De flesta innovationer sker genom lärprocesser i vilka en mängd aktörer är inblandade på olika sätt, ofta inkluderande såväl partners, leverantörer och slutanvändare. Rum för experimenterande måste finnas. Företag och organisationer i Kronobergs län kan stärka sin innovationsförmåga genom att anamma nya framväxande synsätt på innovation och nya metoder och verktyg för innovationsutveckling så som exempelvis: Öppen innovation och användardrivna processer Öppen innovation innebär att innovationsarbetet inte sker bakom lyckta dörrar utan i samspel med aktörer (organisationer och individer) utanför organisationen. Ekosystem av små aktörer har visat sig kunna konkurrera med stora globala företag genom nätverksorienterad innovation där olika specialiserade småföretag eller specialister hjälps åt. Öppen innovation kan spela en roll för alla sektorer i Kronoberg och bygger på ett förtroendefullt samarbete över gränserna. Ett exempel är initiativet Open Up 11 i Skåne som kopplar ihop människor över hela världen med intresse för mat och förpackningar. Utmaningsdriven innovationsutveckling Ett centralt tema i innovationsstrategin är utmaningsdriven innovation. I fokus står då samhällsutmaningar som vi möter lokalt i Kronobergs län eller som drabbar världen på ett globalt plan. Typiskt för dessa utmaningar är att de inte kan lösas av enskilda insatser utan kräver sektorsövergripande innovation. Kund- och marknadsorientering En innovation har först skapats när den når ut till användare eller kund och genererar någon form av nytta. En ökad orientering mot kunders behov och krav är en grundförutsättning för stärkt innovationsförmåga i regionens näringsliv men också inom offentlig sektor och i akademin. Innovationsupphandling 12 Länets offentliga sektor upphandlar årligen för stora belopp och sättet detta görs på får konsekvenser för innovationstakten i alla sektorer Upphandling som främjar utveckling och införande av nya lösningar, innovationer. Innovationsupphandling innefattar dels upphandling som sker på ett sådant att den inte utesluter nya lösningar, så kallad innovationsvänlig upphandling, dels upphandling av innovation, det vill säga upphandling av framtagande av nya lösningar som ännu inte finns på marknaden. Nationella innovationsstrategin, oktober

43 Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin Fler exempel på arbetssätt finns representerade i den trycksak som tagits fram kallad Verktygslåda för innovation. REKOMMENDERADE INSATSER: - Kompetensutveckling kring verktyg för innovation såsom innovationsupphandling, öppen innovation, mångfaldscertifiering, kund- och användarorientering, business model canvas, lean m.fl. DELSTRATEGI: FÖRBÄTTRA MATCHNINGEN MELLAN INNOVATIONER OCH RISKVILLIGT KAPITAL För att idéer ska kunna utvecklas fullt ut till konkurrenskraftiga innovationer på en kommersiell marknad eller till nytta för användare, krävs finansiering i alla faser av innovationsprocessen. För att innovationer ska kunna utvecklas framgångsrikt i Kronobergs län måste matchning med riskvilligt kapital förbättras. Aktörerna i innovationsstödssystemet, som ofta är involverade i finansieringen av innovationsprocesser, påtalar vikten av att innovatörens eller företagarens fokus behöver förskjutas från bidrag till ägarkapital eller lån. Riskkapitalister påtalar ofta bristen på tillräckligt utvecklade och marknadsbeprövade innovationer att investera i, vilket efterlyser ett större fokus på affärsplanering och involverande av kunder i innovations-processen. Innovatörer och nyföretagare vittnar om snårigheten i bidragsmöjligheter som finns. Det förekommer också att innovatörer söker bidrag parallellt i olika delar av innovationsstödssystemet. En förbättrad samordning bör ske för att undvika dubbelt sökande samt för att öka tydligheten i bidragssystemet. REKOMMENDERADE INSATSER: - Guide till kapital för utveckling av innovationer i företag, offentlig sektor och civila samhället. - Innovationsstödsystemets aktörer använder en gemensam föransökan för tillgänglig finansiering i systemet som helhet. Ett utökat innovationsråd guidar därefter vidare till lämplig finansieringslösning. 27

44 Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin DELSTRATEGI: UTVECKLA FOKUSOMRÅDET HÅLLBART BOENDE Husbyggnation och boendemiljöer ger upphov till energiförbrukning, koldioxidutsläpp och till annan miljöpåverkan. I takt med ökade krav på omställning till ett hållbart samhälle växer efterfrågan på lösningar för ett hållbart boende världen över. Samtidigt har vi i Sverige en påtaglig bostadsbrist vilket ställer krav på hållbara, smarta och kostnadseffektiva bostäder och boendelösningar. Exportmöjligheterna är därtill stora. Ute i världen liksom i Sverige växer urbaniseringen konstant. Andelen medelklass med krav och behov av ett kvalitativt boende i världen beräknas bli miljarder fler. Det får konsekvenser både för staden och för landsbygden. Kraven på att både ge ett meningsfullt liv och skapa en hållbar lösning för framtida generationers boende är högt på agendan i städer och regioner världen över. Ett hållbart boende handlar inte bara om miljö- och energiaspekter kopplat till själva byggandet. Det kan även handla om tjänsteförsörjning och service kopplat till boendet; till exempel service inom äldreboenden eller IT-tjänster direkt in till boendet som kopplar personen till samhället och underlättar i vardagen. Energiförsörjning och sophantering är andra exempel. POTENTIAL FÖR INTERNATIONELL KONKURRENSKRAFT I den bilagda fördjupade analysen av fokusområden för Region Kronoberg beskrivs detta fokusområde på djupet: Hur Vinnväxtinitiviativet SmartHousing kan paras med andra regionala styrkeområden för framgång; Att det finns en regional vilja och tradition i stödja och utveckla projekt kring hållbart boende; Och att regionen har en rad kompetenser och resurser som har riktig spets och god förmåga att skapa konkurrensförsprång. Det finns en reell potential för internationell konkurrenskraft. Läs mer i analysen i bilaga 4. FOKUSOMRÅDET HÅLLBART BOENDE MÖTER VÄL UPP MOT UPPSATTA KRITERIER Skälen för att välja Hållbart Boende som ett fokusområde utifrån uppställda kriterier 13 får anses vara goda. Regionen har som beskrivits en rad av sina styrkeområden och andra stödjande kompetenser att tillgå som resurser. Sammantaget är förutsättningarna goda för att kunna nå konkurrenskraft långt utanför regionen, också internationellt. 13 Se sidan 10 28

45 Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin Fokusområdet ligger väl i linje med nationellt prioriterade fokusområden (bl a Vinnovas identifierade fokusområden Hållbara attraktiva städer och Informationssamhället 3.0). Hållbart Boende reflekterar också specifika utmaningar och intresseområden vi möter i utvecklingen av Kronobergs län där t ex lösningar för att möta demografiska utmaningar som en åldrande befolkning med nya, breda, kostnadsbesparande boendelösningar som ändå främjar välbefinnande har stor betydelse. Flera av styrkeområdena som ingår i fokusområdet delas med kringliggande regioner med allianser som kan ge synergier. Samarbetsmöjligheter och kunskapsutbyte både nationellt och internationellt finns också identifierat inom vissa områden som t ex träindustrin. Fokusområdets finansieringsmöjligheter får anses rimligt goda. Smart Housings stöd från Vinnova är ett bevis på det. EUs ramprogram för FoI, Horizon 2020, har också identifierat områden inom bl a miljö och hållbarhet, råmaterial och hälsa som fokusområden. UTMANINGAR ATT BEAKTA FÖR FOKUSOMRÅDET I intervjukontakter inför analysarbetet kring fokusområdena framkommer synpunkter och reflektioner som kan vara viktiga för fokusområdets framgång. Kompetensförsörjning är en fråga som flera nämner som kritisk. Behovet av en lokalt etablerad civilingenjörsutbildning, gärna med förtecken kring de industrier som ligger närmst Hållbart Boende efterfrågas. Men också fortsatta satsningar på specialistkompetens inom t ex trävarukunskap. Detta är frågor som kommer att behandlas i den kommande Kompetensförsörjningsstrategin. En utmaning att bemöta för fokusområdet är också att företagen har en övervikt av män. Att skapa en ökad könsjämvikt blir en viktig fråga att hantera. De många entreprenörsföretagen i regionen är en tillgång. Men deras förmåga och vilja att använda forskning och samarbeta kring forskning nämns som låg, rentav som en hämsko för utveckling. Även generationsskiften i dessa entreprenörsföretag utgör en utmaning. En eftersatt infrastrukturdel är utbyggnaden av bredband och digital kapacitet. Länet är rankat bland de sämsta i riket trots en starkt växande IKT-sektor. Denna utmaning är en av de prioriterade i den Regionala Utvecklingsstrategin under delstrategin En komplementär region. REKOMMENDERADE INSATSER: - Utveckla Hållbart Boende till ett utmaningsorienterat och starkt fokusområde med internationell konkurrenskraft 29

46 Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin DELSTRATEGI: UTVECKLA FOKUSOMRÅDET KONKURRENSKRAFTIG PRODUKTION Globala utmaningar som hållbart samhälle och demografiska förändringar driver efterfrågan på alltmer resurssmarta produkter, tjänster och system. Förändringarna ger upphov till nya krav på flexibilitet och kundorientering i produktionsprocesser i näringslivet och i andra sektorer. Parallellt med den här utvecklingen ställs ökade krav på socialt ansvarstagande och goda arbetsvillkor genom hela förädlingskedjan; områden där Sverige (och Kronobergs län) har goda konkurrensförutsättingar. I Kronobergs län finns stort antal tillverkande företag varav många verkar på en internationell marknad. Det finns ett stort behov av ett mer utvecklat teknik- och produktionskunnande hos många av dem. De tillverkande företagen kan liknas vid en sovande jätte. Metaforen pekar på erfarenheter som dragits internationellt om att en potentiell förhöjd innovationsgrad i en stor sektor, kan bidra till påtagliga ekonomiska effekter, inte minst i form av nya arbetstillfällen. Fokusområdet konkurrenskraftig produktion efterlyser samverkan mellan olika sektorer, inte minst mellan akademin och näringslivet. Genom Linneus Technical Center (LTC) har en plattform för samverkan dem emellan skapats med en god geografisk täckning i länet. ENTREPRENÖRSTRADITIONER DÅ, MINSKAD SYSSELSÄTTNINGSFREKVENS NU Det är den större förekomsten av små och medelstora företag som gett grogrund för entrepröneriell kunskap i Kronobergs län. Det har i sin tur lett till en omfattande tillverkningsindustri och Kronoberg är ett av de län i Sverige med högst exportandel. Brukstraditioner, skog och trävaruindustri har med tiden kompletterats med nya tillverkande industrier som plast och aluminium. Kompetenser inom specifika och nya branscher har byggts upp som t ex kluster för tunga fordon. Kronoberg har sedan nittiotalet haft en i jämförelse med andra liknande regioner stark utveckling. Samtidigt har specialisering och en hög exportandel gjort den tillverkande industridelen och hela länet betydligt mer konjunkturkänsligt. Detta kan avläsas i de senaste årens sysselsättningsfrekvens för den tillverkande sektorn i länet. Ökande konkurrens i kombination med den ekonomiska nedgången i världen har medfört att krisen slagit extra hårt i Kronoberg. I den bilagda fördjupade analysen av fokusområden för Kronoberg beskrivs detta fokusområde på djupet: Hur långa traditioner och småskalighet idag kan vara en fördel för Kronoberg; Att en breddad syn på begreppet produktion kan öppna upp nya möjligheter; Hur nya värdeerbjudanden, förbättrade produktionsprocesser och tvärsektoriell samverkan kan bli spetsarna för att säkerställa regionens konkurrenskraft. Läs mer i bilaga 4. 30

47 Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin FOKUSOMRÅDETS PARADOX: INDUSTRITRADITIONEN ÄR VIKTIGASTE KRITERIET OCH STÖRSTA HINDRET Konkurrenskraftig Produktion som ett fokusområde har bärkraft på många olika plan utifrån de identifierade kriterierna. Tillverkande industri är ett verkligt unikt styrkeområde för regionen. Nya områden som IKT-sektorn 14 kan också infogas i fokusområdet. Med en stark exportandel är den internationella konkurrenskraften redan etablerad. IEC och LTC liksom initiativ inom yrkeshögskolor är bevis på akademisk kraft som kan stärka fokusområdet. Den entreprenöriella småskaligheten utgör en framtida möjlighet, rentav en konkurrensfördel. Samtidigt krävs förnyelse och samverkan för att ta dagens tillverkande industri från underleverantörsnivå med prisfokus till teknologisk och kunskapsintensiv tillverkning. Konkurrenskraftig Produktion är ett av Vinnovas fyra utmaningsdrivna innovationsområden och är en nationell angelägenhet vilket stärker argumenten för fokusområdet. Även EUs Horisont 2020-program välkomnar initiativ för stärk konkurrenskraft för europeisk tillverkande industri. Det traditionellt starka beroendet av tillverkande industri i Kronoberg är en regional utmaning i sig. Att inte tappa det försprång regionen har utan istället utveckla den på nya områden är viktigt för regionens sysselsättning samtidigt som det kan ge konkurrensfördelar utanför regionen. Bevarandet av flexibel småskalighet och entreprenörskap i en i förhållandevis liten region är en annan regional utmaning som möts av fokusområdet. De intilliggande länen Kalmar och Jönköping har liknande styrkeområden avseende både tillverkande industri och t ex IKT-företag. Redan idag är samarbetsstrukturer uppbyggda. Dessa kan ge goda synergier för fokusområdet. Med Konkurrenskraftig Produktion utpekat också som ett nationellt fokusområde får finansieringsmöjligheterna anses som goda. Den mindre delen storföretag som kan stödja finansiellt kan kompenseras av en ökad regional sammanhållning. Kampradstiftelsens fokus på såväl Entreprenörskap som initiativ i glesbygd är också intressant. 14 IKT = Informations- och Kommunikationsteknik 31

48 Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin UTMANINGAR ATT BEAKTA FÖR FOKUSOMRÅDET Flera innovationsaktörer nämner det generationsskifte som finns i mindre entreprenörsdrivna företag som ett strukturellt bekymmer att hantera. Fokusområdet har inte bara att beakta stöd för och nya sätt att arbeta med värdeerbjudanden, nya processer och tvärsektoriella samarbeten. Hela synen på design & funktion, varumärke och kund- och marknadsorientering är eftersatt och behöver stöd. Mer aktivt samarbete i regionen kring sökande av EU-finansiering, Vinnova-finansiering och andra internationella och nationella projektpengar efterlyses också. Linnéuniversitetet har en rad specialinriktningar och styrkor (bl a inom IKT) men har också behov av ytterligare bredd. Linneus Technical Center (LTC) är en stark plattform att bygga vidare på. En civilingenjörsutbildning lokalt i regionen är ett prioriterat önskemål. Liksom fortsatt finansiering och fokus på nya områden som t ex automation. Detta är frågor som hanteras i den kommande Kompetensförsörjningsstrategin. De starka och unika finansieringsmöjligheter som Kampradstiftelsen utgör för Linnéuniversitetet får inte utesluta andra ansökningar utanför de områden som stiftelsen identifierat. OECD-rapporten pekar ut förmågan att attrahera, behålla och integrera välutbildade människor, i synnerhet ungdomar, invandrare och kvinnor, som kritisk. En diversifierad arbetsmarknad nämns som viktig. Möjligheterna att marknadsföra regionens många fördelar ur ett livsstilsperspektiv skall inte underskattas. En eftersatt infrastrukturdel är utbyggnaden av bredband och digital kapacitet. Länet är rankat bland de sämsta i riket trots en starkt växande IKT-sektor. Denna utmaning är en av de prioriterade i den Regionala Utvecklingsstrategin under delstrategin En komplementär region. REKOMMENDERADE INSATSER: - Utveckla Konkurrenskraftig Produktion till ett utmaningsorienterat och starkt fokusområde med internationell konkurrenskraft 32

49 Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin DELSTRATEGI: FÅNGA UPP NYA MÖJLIGHETER Vi lever i en ständigt föränderlig värld och måste vara öppna för att nya prioriteringar kan behöva göras i takt med att vi ställs inför nya förutsättningar och nya utmaningar. De valda fokusområdena behöver vara flexibla och behöver kunna kompletteras över tiden. Såväl länets styrkeområden som intresseområden som finns beskrivna i analysen i bilaga 4 har stöd i olika former från innovationsstrategins övriga delstrategier. Ur dessa och nya styrkeoch intresseområden kan också nya fokusområden mogna fram och identifieras. Här kan de kriterier som i analysen identifierats fungera som avkännare. Regionala innovationsaktörer med övergripande ansvar såsom kommande Region Kronoberg men också läro- och forskningsinstitut bör därför ha koordinerad bevakning och stödåtgärder för nya initiativ som utvecklas. I analysen har ett antal sådana initiativ identifieras där High Performance Center i Växjö, IEC och det snabbväxande IKT-klustret och initiativ för att möta ohälsa och åldrande befolkning är speciellt värda att följa upp. REKOMMENDERADE INSATSER: - Stöd i formerandet av nya samarbeten enligt den gemensamma arbetsmodell som arbetas fram. ARBETSMODELL FÖR GENOMFÖRANDE Den Regionala Innovationsstrategin (RIS) är en del av genomförandet av den Regionala Utvecklingsstrategin för Kronobergs län (RUS). RIS bidrar till att genomföra målbilden för Kronoberg 2025: ÅR 2025 VÄXER KRONOBERG I ÖPPNA OCH HÅLLBARA LIVSMILJÖER MED FÖRNYELSEFÖRMÅGA GRÖNA KRONOBERG. Ett ledarforum där offentliga organisationer, akademi, näringsliv och i tillämpliga fall det civila samhället kan träffas och diskutera innovationsfrågor och driva RISens genomförande behövs. Då länets resurser är begränsade och innovation är ett medel och inte ett mål i sig kommer detta forum att vara detsamma som den Regionala Utvecklingsstrategin använder sig av för att samhandla. Den Regionala Innovationsstrategin ingår även i RUS lärandecykel där arbetet följs upp årligen samt aktualitets prövas vart fjärde år. 33

50 Remissutgåva Regionala Innovationsstrategin Implementeringen och uppföljningen av den Regionala Innovationsstrategin kommer att bygga vidare på den arbetsmodell som har lett fram till detta strategidokument, där samverkan mellan offentliga sektor, näringsliv, akademi och civilsamhället stått i fokus. För att möta utmaningarna och driva utvecklingsarbetet framåt behöver vi samarbeta i regionen på ett målinriktat och systematiskt sätt. Samlade resurser och kompetenser ger bättre resultat. En framgångsrik implementering av den Regionala Innovationsstrategin är beroende av en kombination av gemensamt ansvarstagande, finansiella resurser och kompetenser; att varje aktör i regionen tydliggör sitt åtagande kopplat till den regionala innovationsstrategin och resurssätter detta enligt behov och möjligheter i den egna verksamheten. Den regionala styrningen sker genom att organisationer med regionalt och statligt stöd (i första hand Region Kronoberg, Länsstyrelsen Kronoberg och Linnéuniversitetet samt de bolag dessa äger i Innovationsstödsystemet) har ett grunduppdrag. Hur kommer att definieras i ett gemensamt handlingsdokument där frågor kopplade till rollfördelning, finansiering och grunder för prioriteringar och stöd specificeras. Ett utkast till ett sådant dokument finns som bilaga 3. Arbetet tydliggörs och följs upp i ovanstående organisationers separata verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser. Hur och i vilken ordning innovationsarbetet ska bedrivas, i de fall processerna inte redan är igång, avgörs av respektive organisation med utgångspunkt i de samtal som förs i det regionala samverkansforumet för den Regionala Utvecklingsstrategin. UPPFÖLJNING Den Regionala Innovationsstrategin kommer att följas upp enligt de indikatorer som anges under varje mål samt den årscykel som utarbetats för den Regionala Utvecklingsstrategin. BILAGOR 1 - ARBETSPROCESSEN 2 - INSATSLOGIK (UTMANINGAR, MÅL, DELSTRATEGIER, REKOMMENDATIONER OCH INDIKATORER) 3A - ROLLER OCH ANSVAR FÖR GENOMFÖRANDET AV DEN REGIONALA INNOVATIONSSTRATEGIN FÖRSTA UTKAST 3B TRAPPAN GEMENSAM ARBETSMODELL FÖRSTA UTKAST 4 - FÖRDJUPAD ANALYS VAL AV FOKUSOMRÅDEN 34

51 Bilaga 1 - Arbetsprocessen Innovationsstrategi för KRONOBERGS LÄN

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Tid 2015-03-11 10:00 13:40 Plats Möbelriket, Videum Science Park ande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Olof Björkmarker (S), ordförande

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Tid 2017-05-17 13:30-14:15 Plats ande ledamöter Övriga närvarande Utses att justera Hotel Tylösand, lokal Gessle, Halmstad Olof Björkmarker (S) (ordförande) Joakim Pohlman

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Tid 2015-05-07 10:00 13:55 Plats Centrum för informationslogistik, Stationsvägen 2, Ljungby ande ledamöter Olof Björkmarker (S), ordförande Joakim Pohlman (S), vice ordförande

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Tid 2016-05-11 10:00-13:00 Plats ande ledamöter Övriga närvarande Utses att justera Kommunhuset i Älmhult, Stortorget 1, lokal Möckeln Olof Björkmarker (S) (ordförande) Joakim

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Tid 2016-04-06 10:00-13:20 Plats ande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Tingsryd Resort Olof Björkmarker (S) (ordförande) Joakim Pohlman

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Tid 2015-09-02 10:00-13:25 Plats ande ledamöter Övriga närvarande Utses att justera Flåren, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö Olof Björkmarker (S) (ordförande) Joakim Pohlman

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland

Tillväxtstrategi för Halland Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Bilaga 1 - Arbetsprocessen

Bilaga 1 - Arbetsprocessen Bilaga 1 - Arbetsprocessen Innovationsstrategi för KRONOBERGS LÄN Innehållsförteckning Inledning 2 1. Spår 1 En innovativ region 3 2. Spår 2 Prioritering och rollfördelning 6 3. Spår 3 - Ägarskap & ledarskap

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret GO:innovation Göteborg som testarena för hållbar stadsutveckling Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret 2015-09- 16 Älvstaden Opportunities in Attractive Areas - öppen för världen - inkluderande, grön

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Tjänsteskrivelse 2015-03-25 Regionledningskontoret Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Förslag till beslut Samhällsentreprenörskap

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Datum: 2015-0 - Regionala utvecklingsnämnden Tid 2015-01-28 10:00 15:00 Plats Möbelriket, Videum Science Park ande ledamöter Olof Björkmarker (S), ordförande Carina Bengtsson (C), 2:e vice ordförande,

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss. Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

FoU-beredningen. Protokoll Datum: 2015-02-19. Sessionssalen, regionens kansli, Ingelstadsvägen 9, Växjö

FoU-beredningen. Protokoll Datum: 2015-02-19. Sessionssalen, regionens kansli, Ingelstadsvägen 9, Växjö FoU-beredningen Tid 2015-02-19 13:00 16:15 Plats Sessionssalen, regionens kansli, Ingelstadsvägen 9, Växjö Beslutande ledamöter Lennart Värmby (V), ordförande Anna Fransson (S), vice ordförande Elizabet

Läs mer

Mindre styrdans mer rock n roll

Mindre styrdans mer rock n roll november 2013 Mindre styrdans mer rock n roll Personalchefsbarometern 2013 Personalchefsbarometern 2013 Mindre styrdans mer rock n roll I årets version av Visions Personalchefsbarometer fokuserar vi på

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Europeiska och regionala prioriteringar

Europeiska och regionala prioriteringar www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala

Läs mer

VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2

VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2 Dnr Sida 1 (6) 2015-08-30 Handläggare Anna-Karin Stoltz Ehn 08-508 265 68 Till Exploateringsnämnden 2015-09-24 VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2 Förslag till beslut

Läs mer

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning , REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning Handlingsplanen framtagen av: Conny Danielsson Dan Gustafsson Region Dalarna, Tillväxtenheten Avdelningen för kompetensförsörjning Mars 2017 0 Regionala

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet Information Nationella Regionalfondsprogrammet 1 1 Regionalfonden 2014-2020 Nio program i Sverige 6 2 3 4 5 Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige

Läs mer

7. Öka kompetensen och attraktiviteten

7. Öka kompetensen och attraktiviteten 7. Öka kompetensen och attraktiviteten All utveckling kommer från motiverade, engagerade och kompetenta medarbetare som gemensamt strävar mot verksamhetens mål. Det är således avgörande att medarbetarnas

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Tid 2017-02-15 10:00-12:30 Plats ande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Bolmen, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö Olof Björkmarker

Läs mer

Agenda för Smart Specialisering i Dalarna

Agenda för Smart Specialisering i Dalarna Agenda för Smart Specialisering i Dalarna Förord Dalarnas framtida välstånd beror är beroende av att det finns en god jordmån för företag att växa i. Dalarnas näringsliv har byggts upp utifrån ett stort

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Regionledningskontoret Mikael Gustafsson Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet

Regionledningskontoret Mikael Gustafsson Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Tjänsteskrivelse Regionledningskontoret Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Innovation Runway Förslag till beslut Innovation Runway beviljas 2 862 421 kr i projektmedel för perioden

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Timbanken beslut om finansiering

Timbanken beslut om finansiering Regionkontoret Näringslivsavdelningen Bea Lindell TJÄNSTESKRIVELSE 2016-03-08 Diarienummer RS160130 1(6) Regionstyrelsen Timbanken 2017-2020 - beslut om finansiering Förslag till beslut Regionstyrelses

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Regional kulturpolitik - Värmland. Karlstad 5 mars 2012

Regional kulturpolitik - Värmland. Karlstad 5 mars 2012 Regional kulturpolitik - Värmland Karlstad 5 mars 2012 Region Värmland Ett regionalt kommunförbund för regional utveckling, tillväxtfrågor samt kultur och folkbildning i Värmland. Huvudmän är Värmlands

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete 161102/Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra tre verktyg: kunskap, nätverk och finansiering och

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013

VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN 2013 STUNS Verksamhetsplan 2013 1(6) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2013 1. STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

Presidium Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet 73-89

Presidium Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet 73-89 PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet 73-89 Tid: 2015-09-22 kl.08:30-12.30 Plats: Regionens hus, Malin Wengholms tjänsterum 75 RJL 2015/ 1862 Underlag till beslut

Läs mer

Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa transporter

Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa transporter Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-09-24 LS 1405-0688 Landstingsstyrelsen Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa

Läs mer

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 FAKTA I KORTHET Nr. 9 2015 PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 Den här publikationen redovisar hur Region Värmlands beviljade projektmedel har fördelats under 2014. Den visar hur

Läs mer

Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec

Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec Christina Nordin Avdelningschef Fossilfritt Sverige! Samverkansprogrammet cirkulär och biobaserad ekonomi Nationella skogprogrammet Smart industri

Läs mer

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt

Läs mer

Innovations- och förändringsarbete i Dalarna

Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Näringslivsutveckling idag två spår: Paket som minskar hinder 30 000 nya bäddar Gruvor öppnas IKEA till Dalarna! ABB expanderar Spendrup expanderar Innovations-

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Tid 2016-01-27 10:00-14:15 Plats ande ledamöter Övriga närvarande Utses att justera Rottnen, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö Olof Björkmarker (S) (ordförande) Joakim Pohlman

Läs mer

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås

Läs mer

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI VINNOVAs roll i strukturfonderna Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI Uppdrag: Nationella programmet Regeringen uppdrar åt Tillväxtverket, Energimyndigheten och Verket för innovationssystem

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten

Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten Analys baserat på Reglabs Innovationsindex November 2011 Kontigo AB Analysen av Norrbottens län Visa resultatet från Reglabs Innovationsindex för

Läs mer

Rådet för Innovation och Företagande 2015-08-28

Rådet för Innovation och Företagande 2015-08-28 Rådet för Innovation och Företagande 2015-08-28 1 Dalarna 2020 Vägval: Innovativa miljöer och entreprenörskap Betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. Utveckla kluster och öppna

Läs mer

Sessionssalen, regionens kansli, Ingelstadsvägen 9, Växjö

Sessionssalen, regionens kansli, Ingelstadsvägen 9, Växjö FoU-beredningen Tid 2015-04-16 13:00 15:30 Plats Sessionssalen, regionens kansli, Ingelstadsvägen 9, Växjö ande ledamöter Lennart Värmby (V), ordförande Peter Freij (S) Cheryl Jones Fur (MP) Roland Gustbée

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Tid 2016-03-16 10:00-14:00 Plats ande ledamöter M-huset M1053, Linnéuniversitetet, Växjö Olof Björkmarker (S) (ordförande) Joakim Pohlman (S) (vice ordförande) Carina Bengtsson

Läs mer

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Tjänsteutlåtande Dnr 1.6.1-6148/2016 Sida 1 (7) 2016-08-31 Handläggare Somia Frej Telefon: 08-508 33 027 Till Utbildningsnämnden 2016-09-22

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen Sid 1 (5) Tjänsteskrivelse 2016-09-07 Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet utgår från det kommunövergripande målet Gävle kommun bidrar till att skapa goda förutsättningar för företagande och arbetstillfällen.

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Regional innovationsstrategi för Kronobergs län

Regional innovationsstrategi för Kronobergs län Regional innovationsstrategi för Kronobergs län INNEHÅLL Förord... 2 Kapitel 1. UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN REGIONALA INNOVATIONSSTRATEGIN... 4 Vad är innovation?... 4 Varför behöver Kronoberg en innovationsstrategi?...

Läs mer

Regionalfonden Småland och Öarna Aktuellt programgenomförande Oskarshamn. Henrik Blomberg

Regionalfonden Småland och Öarna Aktuellt programgenomförande Oskarshamn. Henrik Blomberg Regionalfonden Småland och Öarna 2014-2020 Aktuellt programgenomförande 2017-03-23 Oskarshamn Henrik Blomberg Resultat Utlysning 2017:1 Utlysningsperiod 12 december 2017 13 mars 2017 Samtliga insatsområden

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2012-08-30 Dnr 1201588

YTTRANDE. Datum 2012-08-30 Dnr 1201588 Regionstyrelsen Björn Lagnevik Näringslivsutvecklare 040-675 34 13 Bjorn.Lagnevik@skane.se YTTRANDE Datum 2012-08-30 Dnr 1201588 1 (7 ) Remiss. Slutbetänkande av innovationsstödsutredningen - Innovationsstödjande

Läs mer

Regionstyrelsens arbetsutskott

Regionstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsens arbetsutskott 171-186 Tid: 2015-11-02, kl 13:00-15:30 Plats: Regionens Hus, sal A 181 RJL2015 /1943 Internationell policy Beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening Sydsvensk REGION BILDNING Ideell förening Upplägg av arbetet och tolkning av direktivet samt vilka som deltagit i arbetet Arbetsgruppen för Hållbar Regional Utveckling En redovisning till arbetsutskottet

Läs mer

Utökat förstudiemedel för innovationer i företag

Utökat förstudiemedel för innovationer i företag Tjänsteskrivelse Regionledningskontoret Regional utveckling Karolina Borg Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Utökat förstudiemedel för innovationer i företag Förslag till beslut: Bevilja

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer