Min syn på hållbar utveckling i produktutvecklingsprocessen En jämförelse mellan Lean och Green production

Transkript

1 Min syn på hållbar utveckling i produktutvecklingsprocessen En jämförelse mellan Lean och Green production Individuell essä i kursen KPP306 Produkt- och Processutveckling skriven av Jonas Ivarsson 1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Vad är hållbar utveckling?... 3 Hållbar produktion och konsumtion... 4 Hinder för hållbar utveckling hos företag... 4 Hur uppnås hållbar utveckling?... 5 Lean produktion... 6 Grön produktion... 8 Lean produktion jämfört med grön produktion... 9 Reflektion Referenser

3 Inledning I kursen KPP306 Produkt och Processutveckling så ingår det att skriva ett PM som behandlar valfritt ämne inom kategorin produkt och processutveckling. Jag har valt att skriva om hållbar utveckling med fokus på lean production jämfört med green production. Varför jag har valt det ämnet grundar sig i mitt intresse för hållbar utveckling samt att det verkar vara ett växande samtalsämne runt om i världen, särskilt inom produkt och processutveckling. Jag har nyligen lärt mig mer om lean production och tycker det är en väldigt intressant filosofi och metod i tillverkningsföretag. När jag har läst om lean production har jag även funnit många texter angående green production. Därför ville jag titta närmare på det och sedan jämföra green production med lean production. De vanligaste uttrycken som används av forskare på detta ämne är de engelska termerna Lean production och Green Production. Jag vill gärna undvika att blanda språk i största möjliga mån därför har jag valt att direktöversätta Lean Production till Lean Produktion och Green Production till Grön Produktion även om jag är osäker på att detta är ett accepterat uttryck, främst på grund ut av att de flesta artiklar i ämnet är skrivna på engelska. Vad är hållbar utveckling? Det finns flera tolkningar och definitioner av hållbar utveckling, ännu har ingen blivit fastställd men det finns några som är mer accepterade. Där begreppet hållbar utveckling först blev internationellt accepterat var i Brundtlandrapporten som är en FN-rapport även känd som Vår gemensamma framtid. Deras tolkning lyder som följande: "En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Hållbar utveckling är en process utan något slut, då den hittills saknar en färdig lösning. Hållbar utveckling innefattas av tre olika aspekter; sociala, ekologiska och ekonomiska. Social hållbarhet Den sociala aspekten har som syfte att ge alla människor goda livsvillkor, oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, social eller kulturell bakgrund, sexuell läggning eller funktionshinder. Ekologisk hållbarhet Den ekologiska aspekten syftar till att tillgängliga resurser för människan ska brukas på ett långsiktigt och hållbart sätt. Detta för att bevara den ekologiska mångfalden, människors hälsa och ekosystemens produktivitet. Ekonomisk hållbarhet Den ekonomiska hållbarheten syftar till att människan och samhället måste hushålla med mänskliga materiella resurser på lång sikt. Vilket leder till stabila och sunda ekonomiska förhållanden i hela samhället. 3

4 Den svenska regeringen genom Miljödepartementet har arbetat fram en skrivelse som heter; Strategiska utmaningar - En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling. Där de vidareutvecklat den svenska strategin för hållbar utveckling som presenterades I det strategiska dokumentet har de kommit fram till 87st indikatorer för hållbar utveckling där de har valt ut tolv stycken huvudindikatorer under sex temaområden(se figur 1).[3][4] Efter att jag har studerat flera olika skrifter och definitioner om vad hållbar utveckling är och hur det definieras så är det Robert W. Kates slutsats som tilltalar mig mest. Han säger att begreppet ger möjlighet för en ständigt pågående dialog och process för en positiv vision av världens utveckling. Han menar på att hållbar utveckling är en ständig dialog och process som kräver arbete, kompromisser och en vilja till förändring.[1][5] Figur 1: Sveriges tolv huvudindikatorer[3] Just den sista meningen tycker jag sätter fokus på vad det handlar om. Lyckas man få in det tänket i sin företagskultur är jag övertygad om att det företaget kommer växa. Både i marknadsandelar men framförallt kommer deras kunskapsbank expandera och samhället kommer att utvecklas i en positiv riktning. Jag tror att många personer och företag har haft en sådan filosofi tidigare bara att det har blivit mer aktuellt och därför krävdes ett begrepp för det, Hållbar Utveckling. Frågan som ställs är då: Hur går vi tillväga för att skapa ett hållbart samhälle? Ett första steg är att få ner konsumtionsnivån och med detta även produktionsnivån. Under nästa rubrik kommer jag att behandla de hinder och möjligheter det finns för hållbar produktion och konsumtion. Hållbar produktion och konsumtion Jag har valt att ta upp de möjligheter och hinder som finns på företagsnivå, inte samhällsnivå, detta för att hålla mig inom ämnet Produkt & Processutveckling. Många företag arbetar idag med att miljöcertifiera sina verksamheter, samtidigt som det ökade utbudet av produkter som företag skapar ger en ökad negativ påverkan av miljön då konsumtionen också ökar. Det är viktigt att försöka interagera miljöarbetet med den övriga verksamheten och inte låta dem stå i vägen för varandra. Hinder för hållbar utveckling hos företag Det finns flera olika hinder som försvårar arbetet med hållbar utveckling, i rapporten På väg mot miljöanpassade produkter[6] har författarna valt att dela upp befintliga hinder i infrastrukturella, institutionella, tekniska och organisatoriska hinder. Infrastrukturella hinder är hinder som företaget själv har svårt att påverka då det rör sig om förutsättningar på samhällsnivå. Det kan vara saker som att priset på en vara är ojämn. Geografiska förutsättningar som hindrar. Den internationella handel som drivs idag och som är livsviktig för många företag skapar också stora transportkostnader som är svåra att undvika. Men det största 4

5 hindret, det som jag anser är viktigaste att påpeka, är att efterfrågan på miljöanpassade alternativ är inte tillräckligt stark. Institutionella hinder är ofta etablerade synsätt och gamla mönster som försvårar möjligheterna till förändring. Många företag ryggar ofta tillbaka när de hör miljöanpassning, för dem låter det som mer kostnader och ingen ökat vinst. Detta skapar osäkerhet hos företag och framförallt beslutsfattare som har möjlighet att styra företaget i en mer miljöanpassad inriktning. Det är viktigt att komma ihåg att för att åstadkomma en hållbar utveckling krävs att alla aktörer längs värdekedjan samarbetar. Det är viktigt att ett företag inte bara ser till sin egen produkts/process miljöpåverkan, det är viktigt att räkna med alla produkter i värdekedjan. Tekniska hinder visar sig då det finns brist på verktyg som underlättar miljöarbetet i PU-processen, de verktyg som finns står under utveckling och uppvisar vissa brister. Det finns indikationer på att fokus ligger på att ta fram nya verktyg istället för att förbättra och anpassa de verktyg som existerar. Under tekniska hinder kommer också bristen på leverantörer som kan leverera miljöanpassade råvaror och produkter med god kvalité och rimligt pris. Organisatoriska hinder syftar på när ledningen i ett företag och de mål som företaget siktar mot inte ger möjlighet för förändrings- och miljöarbete. Trots att miljöfrågor har ökat i mängd och legitimitet på senaste tiden så har det inte fått så stort genomslag inom företagen, den största orsaken till detta anses vara att miljöfrågorna behandlas skilt ifrån övrig verksamhet på företagen. En väldigt viktig aspekt är att få med ledningen i arbetet med miljöfrågor, då de har stor påverkan på organisationen. För att en organisation ska jobba med miljöfrågor och hållbar utveckling måste det finnas argument för det. Det är inte helt lätt att hitta dessa argument då företag allt som oftast fokuserar på att varje beslut ska öka lönsamheten. För att se att ett beslutstagande ger vinst måste det kunna mätas vilket är svårt att göra med miljöfrågor. Det finns ett antal pådrivande faktorer för att ett företag ska vilja satsa på miljöfrågor bl.a. drivande aktörer och opinionsbildare, förbättrade verktyg och instrument samt tekniska innovationer[6]. Det traditionella tänket med att endast fokusera på att vara vinstdrivande utmanas av fler och fler intressenter som bryr sig mer om företagens etiska och miljömässiga beteende. Företag vill gärna undvika att hamna i skandaler gällande brott mot miljölagar, mänskliga rättigheter o dyl. Hur uppnås hållbar utveckling? Jag nämner tidigare att hållbar utveckling kan ses som en dialog eller process som ständigt utvecklas där målet är oklart. Visst är det mål och mening med vår färd, men det är vägen som är mödan värd 1 Precis som Karin Boye uttryckte det så är det vägen som är den viktiga, jag tror dock inte att hon syftar på endast en process utan livet i sin helhet. Jag tror för att nå hållbar utveckling måste det interageras i varje persons arbete och vardag. För att detta ska ske måste människor ges fler möjligheter att påverka och känna delaktighet. I På väg mot miljöanpassade produkter så påpekar de att det inte är människors attityd som bör förändras. Då detta sällan leder till förändring. Det är viktigare att identifiera, förstå och förändra situationella faktorer eller hinder. Om samhället får hela det ansvaret på sig kommer det ta väldigt lång tid innan förändring sker. Därför är det viktigt att företag och individer tar sitt ansvar. Att kunna identifiera och förstå en annan persons problem(hinder) tror jag är ett första steg i processen. Att ta lite av sin tid och lyssna på en annan 1 Karin Boye 5

6 människa, ta in vad den säger, förstå problemet och sedan göra det till sitt eget. Detta kommer att motivera att hjälpa personen och lösa problemet. Anders Fundin[7] delade med sig av ett väldigt bra exempel på hur det kan bli när man förstår en annan människas situation. Anders berättade om när han hade pendlat med en kollega till och från jobbet under en hel höst. Varje gång det regnade så droppade det vatten från biltaket ner i hans nacke. Kollegan lovade att laga taket på bilen så att droppandet skulle sluta. Trots att han lovat så hände inget. När våren kom så hade vinterns is smält på taket och iskallt vatten rann istället ner i kollegans nacke. Efter det tog det endast ett par dagar så var taket lagat. Det som hände var att plötsligt hade de samma problem. Kollegan kunde förstå Anders situation och då hans var densamma. Genast tog han tag i problemet och löste det. Otto Scharmer har utvecklat en metod som använts inom ämnet innovativt ledarskap. Metoden och boken heter THEORY-U där ledare och medarbetare lär sig att lyssna och förstå varandra på en högre nivå. Otto Scharmer[8] pratar om att ha ett öppet sinne(open mind), öppet hjärta(open heart) och en öppen vilja(open will). Kortfattat vad det handlar om är att finna sig själv för att sedan kunna förstå andra bättre. En grupp där alla har en open will mot varandra skapas en atmosfär som ger utrymme för alla att uttrycka sina känslor och en känsla av samhörighet infinnes. En sådan grupp är ett väldigt kraftfullt verktyg för förbättring och utveckling i ett företag. Just grupparbete och samhörighet är en viktig del i lean produktion. Under nästa rubrik kommer jag att gå in lite närmare på lean produktion för att sedan kunna jämföra det med grön produktion. Lean produktion Lean tillverkning är något som utvecklas av Toyota i deras produktionssystem (TPS). Vid användning av lean tillverkning så ligger fokus på att inte ha något slöseri i produktionen och att arbeta med Justin-time(JIT). I lean så fokuserar man på sju olika slags slöseri (plus en till), arbetarna fokuserar på att ständigt minska dessa slöserier. Att de i många fall finns är inte konstigt, det viktiga är att ständigt minska dem. Genom att eliminera slöserierna ökar kvalitén, produktionstiden blir optimerad och tillverkningskostnaden minskar. Arbetet med lean ska genomsyra hela organisationen och inte bara produktionen även om det är där som resultatet är som mest synligt. I lean produktion är de viktigt med att överväga besluten noga och Figur 2: Slöseri låta det ta tid. I utvecklingen av en ny produkt så fastställer de inte någon aspekt innan allting har blivit noga kontrollerat. Traditionellt inom produkt och processutveckling är det vanligt att utvecklingsgruppen vill ta beslut för att kunna gå vidare, även om de inte är hundra procent säkra på att det är rätt. Ett sådant beteende är inte acceptabelt hos Toyota, de utvärderar alla koncept lika noga. Ett beslut kan endast fattas när alla deltagare är eniga. 6

7 Filosofin Toyotas produktionssystem baseras efter dess fjorton principer(se Figur: 3) som alla medarbetare följer, så väl som produktionspersonal och ledare. Lean handlar mycket om kritisk tänkande och ständig förbättring. Det är viktigt med öppen kommunikation och att alla känner att de kan påverka. På så sätt löses problem som uppstår snabbt och effektivt.[9] Figur 3: Toyotas 14 principer Jag anser att lean handlar mycket om sunt förnuft, principer och verktyg som används är egentligen ganska enkla medel. För mig handlar det om transparens, tydlighet, ständiga förbättringar och framförallt om att lita till individens påverkan. Det är ett helhetstänk där hela värdekedjan analyseras och förbättras ständigt. Förändringar utförs främst på en individnivå oftast genom små ständiga förbättringar. Under nästa rubrik kommer jag titta närmare på vad grön produktion är och om det har några likheter eller olikheter med lean produktion. 7

8 Grön produktion Målet med grön produktion är att ständigt bejaka miljövänliga förbättringsförslag av industriella processer och produkter för att minska föroreningar av luft, vatten och land. I målet ingår också att reducera slöseri av resurser och att minimera risker som kan skada människor och andra arter. De utmaningar som följer med detta; är att lyckas möta kraven som ställs av konsumenten på en miljövänlig produkt, utveckling av återvinningssystem, minska ner användandet av material samt välja rätt material med låg miljöpåverkan. Enligt Mats Winroth och Glenn Johansson[10] så omfattas grön produktion av ett antal undergrupper av lösningar: förhindra föroreningar, reducera användande av giftiga medel och design for environment(dfe). Winroth, Johansson tar upp fyra olika tillvägagångssätt som kan minska miljöpåverkan redan vid källan: Produkt modifikation, när form och material är ändrat för att uppfylla högre miljökrav Ersättning av råmaterial eller underhållsmaterial såsom t.ex. olja eller kylpasta, genom att använda sig av produkter som håller längre så minskar påverkningen på miljön. Tekniska modifikationer som involverar automation av processer, optimering av processer, omkonstruktion av utrustning och ersättning av processer God hushållning syftar på förändringar i operationella och lednings procedurer för att minska eller eliminera slöseri. Såsom förbättrade arbetsinstruktioner och utbildning av personal. Grön produktion, precis som lean produktion, förespråkar ett långsiktigt tänkande där beslut fattas med tanken att det kommer löna sig i framtiden även om det påverkar kortsiktiga mål negativt(princip 1 i TPS, se figur:3). I grön produktion ligger fokus på att minska föroreningar i processen istället för att bara titta på vad som kommer ut ifrån skorstenen i slutet av processen. Detta bidrar till att processens kvalité ökar vilket i sin tur endast ger positiva effekter i form av lägre energikostnad, bättre arbetsmiljö och mer kvalitativa produkter. En viktig del i grön produktion anses vara den anställdas samverkan[10]. I de företag där miljöarbete drivs görs det främst av anställda och deras egna initiativ. Så det är tydligt att viljan finns inom företagen, men för att ett mer tydligt och strukturerat miljöarbete ska kunna utföras måste ledning i respektive företag engagera sig. Ett företag som arbetar med grön produktion måste inte bara titta till sina egna processer och produkter. Det är viktigt att hela deras värdekedja ses över från leverantör till kund. Genom att samarbeta tillsammans med företag utanför organisationen förbättras inte bara miljön utan också kommunikationen mellan dem. Ökad kommunikation leder till snabbare respons, högre kvalité och ökad tilltro. Personligen tror jag mycket på Lean produktion samt Grön produktion, under nästa rubrik har jag jämfört dem med varandra för att se möjliga skillnader och likheter. 8

9 Lean produktion jämfört med grön produktion Anledningen till att jag har valt att jämföra Lean produktion med grön produktion är att jag tror mycket på båda. Men även att jag tror att de överlappar varandra ganska mycket vilket talar mycket för grön produktion i framtiden, med tanke på det genomslag Lean produktion har fått de senaste åren tror jag, precis som flera forskare[11], att Grön produktion är nästa steg i tillverkningsindustrin. För att jämföra de två metoderna har jag valt att skapa en tabell där jag tittar på hur väl TPS fjorton principer stämmer med en Grön produktion. För utförligare beskrivning av TPS principer se figur: 3, sid 7. Jag har delat in det i fyra olika kategorier som jag definierar som följande. Stämmer i hög grad= identisk med grön produktion, Stämmer i mindre grad= går att applicera i grön produktion efter liten anpassning, Svagt samband= går att applicera i grön produktion efter större anpassning, Stämmer inte alls= motsäger varandra vilket omöjliggöra applicering av princip (måste tänka om). Hur väl TPS principer överensstämmer med Grön produktion Stämmer i hög grad Stämmer i mindre grad Svagt samband Stämmer inte alls 1. Basera beslut på långsiktigt tänkande 5. Rätt kvalité från början 2. Processflöden som för upp 3. Undvik överproduktion problem till ytan 6. Standardiserat arbete 7. Transparens, visa problem 4. Jämna ut arbetsbelastning 11. Gott samarbete i hela värdekedjan 13. Fatta beslut i enighet 14. Ständig förbättring och reflektion 9. Utveckla ledare som känner verksamheten 10. Utveckla människor och arbetslag som följer företagets filosofi 12. Gå och se med egna ögon 8. Använd pålitlig, väl utprövad teknik Genom att bara titta snabbt på tabell 1 så är det tydligt att lean produktion och grön produktion stämmer väldigt bra överrens med varandra. Det ska sägas att denna tabell har jag utformat själv och även värderat de olika principerna och dess samband endast utifrån vad jag har lärt mig om de olika filosofierna. Det finns några av de fjorton principerna som inte relaterar direkt med grön produktion men jag har valt att värdera dem ändå. Jag syftar på principerna nummer; 2, 5, 7, 8, 12. Jag skulle vilja förklara min tankegång när jag värderade dessa principer lite närmare. 2. Skapa processflöden som för upp problemen till ytan Denna princip är inte riktad mot hållbar utveckling, men jag anser att den kan bli det med lite omformulering, eller snarare om en organisation väljer att se icke miljövänliga aspekter som problem. För har en organisation ett tydligt miljömål där alla medarbetare är medvetna och drivna i frågan så kommer även denna princip i TPS passa väl in på hållbar utveckling. Jag anser att det viktiga 9

10 ordet att fokusera på i denna princip är problem. Jobbar en organisation för att motverka miljöförstöring kommer icke miljövänliga detaljer föras upp till ytan och behandlas som allvarliga problem. 5. Stoppa processerna för att lösa problem, så att kvaliteten blir rätt från början Till denna princip gäller samma sak som princip två, då även denna fokuserar på att lösa problem. Skillnaden som blir med miljön i åtanke så blir inte bara kvalitén rätt från början utan miljöpåverkan från produkten minskar i ett tidigt skede. 7. Gör verksamheten synlig, så att inga problem förblir dolda I denna princip är det svårt att baka in något tydligt miljömål. Men för att ha en grön produktion så måste alla anställda vara delaktiga. Jag tror att för att det ska ske måste en organisation inneha en hög transparens, särskilt inom koncernen. Detta för att skapa tillit till varandra vilket leder till en bättre lagkänsla. 8. Använd bara pålitlig, väl utprövad teknik som passar medarbetarna och processerna I dagsläget är ofta en mer miljövänlig teknik både dyrare och mer osäker. Så för att en organisation som vill använda sig av grön produktion och lean produktion så bör denna princip formuleras om en aning. Eller förslagsvis lägga till ett avslut i stil med; och som ger en liten påverkan på vår miljö. 12. Gå och se med egna ögon för att förstå situationen ordentligt Även här saknas ett tydligt miljömål men jag tror att denna princip är nödvändig även vid grön produktion då den skapar en större förståelse mellan människor såväl som mellan avdelningar i organisationen. 10

11 Reflektion Anledningen till att jag valde att skriva om detta ämne är dels för miljö och hållbar utveckling är något som intresserar mig. Men också för det känns som det är väldigt aktuellt och något som är under utveckling. Genom att läsa mer om ämnet har jag fått en större förståelse för grön produktion, vilket endast har gett mig en ännu mer positiv syn på det hela. Jag tycker att lean produktion verkar vara en väldigt naturlig filosofi som ger en ökad vinst och kunskap till företagen. Efter att ha jämfört de olika filosofierna insåg jag snabbt att de inte är långt ifrån varandra. Det enda lean produktion behöver för att bli kallad grön produktion är att lyfta fram miljöfrågorna i alla aspekter av en organisation. Att nästa steg inom tillverkningsorganisationen är grön produktion är jag övertygad om. De som tar det steget först(en del har säkert redan gjort det) tror jag är de som redan har arbetat med lean produktion och har fått in tänket med ständiga förbättringar och en transparens inom organisationen. Moderna företag kan inte längre bara tänka på sig själva och kommande årsredovisning. För att vara framgångsrika, men framförallt för att skapa en hållbar utveckling för dem och samhället(världen). Krävs ett långsiktigt tänkande där sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter för alla delar i värdekedjan måste tas till hänsyn. Det är viktigt med en total helhetssyn men för att kunna ha det måste arbetet börja på individnivå. För varje människa kan och kommer att behöva göra sitt bästa för att en hållbar utveckling ska infinnas. 11

12 Referenser Tryckta källor: [4]Strategiska tumaningar En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling, regeringens skrivelse. 2005/06:126 (PDF finns att ladda ner på: [5]What is sustainable development? Goals, indicators, values, and practice. Robert W. Kates, Thomas M. Parris, and Anthony A. Leiserowitz. Publicerad I Environment: Science and Policy for Sustainable Development, Volume 47, Number 3, pages [8] Theory U: Leading from the Future as it Emerges, C. Otto Scharmer, 2007 [9] The Toyota Way - Lean för världsklass, Jeffrey K. Liker, [10] A Manufacturing Strategy Perspective on Lean and Green Manufacturing, Mats Winroth, Glenn Johansson. (Paper som tilldelas mig av Karin Romvall, Doktorand Green Production på MDH) Föreläsningar [7] Anders Fundin, , gästföreläsning i kursen KPP306, lokal: Filen, IDT Mälardalens Högskola Eskilstuna Internet källor: [1] [2] tion_hallbar_utveckling.htm [3] [11] 12