Över snö och is. tema marknad kund. Miljövänlig energi Den ökande användningen av biobränsle i Europa kan reducera koldioxidutsläppen rejält.

Transkript

1 Läs mer på Över snö och is För att göra skogsråvaran tillgänglig året om bygger Sveaskog varje år flera mil vintervägar. Vissa känsliga och svåråtkomliga marker går bara att nå vintertid, via isvägar och speciella vinterbilbasvägar. Sidorna tema marknad kund illegal avverkning I Lettland har tuffare krav lett till en kraftig minskning av skattefusk och illegal virkeshandel. Sidorna Miljövänlig energi Den ökande användningen av biobränsle i Europa kan reducera koldioxidutsläppen rejält. Sidorna 6 7 Kul klassiker Träleksaker, som klossar och lära gå-vagnar, tål hårda tag och är favoriter bland de allra minsta. Sidorna 8 9

2 Nr Vi skapar värden för kunder och skogsägare under januari och februari tecknar en stor del av landets skogs och träindustri nya virkesavtal för det kommande halvåret eller året. Särskilt för sågverk och industrier som inte har egen skog är det viktigt att säkra till gången till skogsråvara. Och de behöver inte vilken rå vara som helst, utan ett sortiment av virke som passar just deras produktion och produkter. För dem vill Svea skog vara en långsiktig och utvecklande affärspartner. Sveaskog har 140 kunder, varav 70 sågverk och trä industrier, 30 fiberindu strier och 40 biobräns lekunder. För att kunna Med vår närvaro erbjuda dem stora leveransvolymer av ett spe på marknaden cifikt trädslag till en viss längd, dimension eller effektiviserar vi färskhetsgrad så har vi kundernas byggt upp en avancerad produktions och råvaruanskaffning. logistikapparat. Vi häm tar skogsråvara från upp emot avverkningsplat ser och sorterar råvaran till större samlade virkesleve ranser i ett jämt leveransflöde till våra kunder. I denna sorteringsfabrik kompletterar vi sortiment och volymer från vår egen skog med råvara från pri vata skogsägare och importerat virke. Genom att sam ordna avverkningar i egen skog med fältköp kan vi sän ka flyttningskostnaden mellan avverkningsobjekten. Vi har också omfattande sortiments och lägesbyten med skogsbolag. Härigenom kan vi skapa fördelar i logistik och transportarbetet, där tåg och båtlösningar blir enk lare och billigare att arrangera. Med vår närvaro på marknaden, där vi arbetar med flera sortiment och råvarukällor, effektiviserar Sveaskog kundernas råvaruanskaffning. De kan fokusera på sin kärnverksamhet, att förädla virket till trä och pappers produkter av hög kvalitet. Vi ger äve n fördelar till enskilda skogsägare. Genom Sveaskogs logistik och breda kundbas kan skogsägarna nå kunder som efterfrågar deras specifika sortiment och är beredda att betala ett marknadsmässigt pris för det. Just detta att Sveaskog bidrar till att öka konkurren sen om, och därmed värdet på, skogsråvaran är ett starkt skäl till att tusentals privata skogsägare väljer att sälja sitt virke till oss. En av dem är Boxholms skogar AB som vi har samarbetat med i tio år och som nyligen har valt att nyteckna ett avtal för 2010 om betydande volymer. Jag är stolt över att många kun der och skogsägare väljer Sveaskog som långsiktig affärspartner. Det vi sar inte bara att vi har en viktig roll på virkesmarknaden, utan också att Sveaskogs medarbetare gör ett bra jobb. Träleksaker lockar till lek. 12 Illegal avverkning. Adaptiv älgförvaltning. ansvar en glädjande trend Ett ämne som är ständigt aktuellt är ett hållbart brukande av skogen och en ansvarsfull virkeshandel. Världsnaturfonden, WWF, har med stöd av Sveaskog jobbat hårt för att utveckla en mer ansvarsfull virkeshandel och ett uthålligt skogsbruk i Baltikum. Det har gett resultat. För tio år sedan var fem procent av den totala virkesvolymen i Lettland illegalt avverkad, enligt officiell statistik var den olagliga andelen nere på 0,1 procent. Under 2010 kan Lettland också få en nationell FSC standard utformad efter landets lokala förutsättningar, något som redan finns i Estland. Det kan du läsa mer om på sidorna En annan glädjande trend på temat hållbar utveckling är att användningen redaktionen Forum sveaskog ges ut av sveaskog fem gånger per år. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Linda andersson, linda.andersson@sveaskog.se. Produktion: otw Publishing, tel: prenumeration Har du synpunkter eller vill prenumerera på Forum sveaskog, mejla till redaktionen, forum@sveaskog.se, eller ring sveaskogs kundcenter på tel: Skogsägare med tid över. av biobränslen ökar i nästan alla EU länder. Det är till stor del EU:s klimatmål som pressar upp användandet av bioenergi. Läs vidare på sidorna 6 7. Även inom leksaksbranschen märker tillverkarna en ökad efterfrågan på produkter som tar hänsyn till miljön och ett ansvarsfullt skogsbruk. Det berättar vi mer om på sidorna 8 9. Viltförvaltning innebär också ansvar. På sidorna kan du läsa om hur Sveaskog arbetar för att skapa en älgstam i balans med skogsbruk, jakt, fodertillgång och trafik. Vi ses igen i april. Trevlig läsning! annonsering Vill du annonsera i Forum sveaskog, kontakta adviser ab, tel: , info@adviser.se, Biobränslet brinner i EU. Vintervägar. Linda Andersson informationschef, sveaskog redaktör: Åsa Bexell Hoffmann, asa.bexellhoffmann@otw.se. Grafisk form: sanna Norlin, sanna.norlin@otw.se. omslagsbild: erland segerstedt. repro: Done. Tryck: edita, västerås. ISSN: fsc-nummer: Bv-FM/CoC gunnar olofsson, vd för sveaskog * fsc är en oberoende internationell organisation för certifiering av ansvarsfullt skogsbruk. Målet är att skogen brukas på ett ansvarsfullt sätt, såväl miljömässigt och socialt som ekonomiskt. FsC:s logo på produkter står för oberoende certifiering av skogsbruk och produkttillverkning enligt FsC:s regler. * 1996 Forest stewardship Council, sveaskogs certifieringsnummer: Bv-FM/CoC forum sveaskog

3 Hej skogsägare! Vilken situation befi nner du dig i? LRF Konsult förmedlar inte bara en stor del av de skogsfastigheter som Sveaskog säljer av. Vi är också landets ledande rådgivare inom ekonomi och juridik till skogsägare samt Sveriges största mäklare av gårdar. Oavsett vilken situation du befi nner dig i har vi möjlighet att hjälpa dig ta till vara på möjligheter som fi nns på just din fastighet. Förvärva Äga Överlåta - Skogsekonomisk - Bokslut och - Generationsskifte rådgivning deklaration - Fastighetsvärdering - Analyser av - Affärsutveckling - Fastighetsförmedling fastighetsmarknaden - Intrång - Fastighetsrätt - Förvärvskalkyler - Skogsbruksplaner - Skatteutredningar Ta gärna kontakt med oss för mer information om vad just du kan behöva hjälp med. Du når oss via skogsbyran@konsult.lrf.se eller ring och fråga efter en skogsekonom nära dig. Du kan även besöka någon av våra 140 kontor. Vi fi nns över hela landet! Skogsbyrån LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings och redovisningsföretag med fler än medarbetare. Våra specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, skatter, skog och fastighetsförmedling finns på över 140 orter över hela landet.

4 nyheter Ökad vinst 2009 Sveaskogs operativa rörelseresultat 2009 var 924 miljoner kronor, en förbättring med 24 procent jämfört med Förbättringen beror främst på kraftigt sänkta rörelsekostnader och en högre andel sågtimmer i Sveaskogs leveranser. Lågkonjunkturen föranledde Sveaskog att initiera ett effektiviseringsprogram och en översyn av kostnader och investeringar. Totalt levererade Sveaskog 10,8 miljoner kubikmeter skogsråvara, vilket är en minskning med 12,6 procent jämfört med Försäljningsintäkten minskade med 17 procent då även genomsnittspriset för virke sjönk. Fler inventerar älg Nu genomför Sveaskog för andra vintern i rad Sveriges enskilt största flyginventering av älg. Nytt för i år är att även andra mark ägare, exempelvis Stiftet och privata markägare, har anslutit marker till inventeringen. Målet är att innan 2010 års slut ha inventerat 80 procent av Sveaskogs marker. Vid fjolårets inventering såg man att andelen älgtjurar, som generellt anses vara för låg, i norr ligger nära de 40 procent som forskarna rekommenderar. Men också att andelen tjurar minskar ju längre söderut man kommer. Skog i stället för pengar Dubbelt så många skogsägare väljer ny skog i stället för ekonomisk ersättning i samband med att staten löser in mark vid bildande av naturreservat på deras fastigheter. Den slutsatsen kan dras när siffror från 2009 och tidigare år jämförs. Det ser vi som ett tecken på att våra erbjudanden är attraktiva och riktigt värderade, säger Herman Sundqvist, skogschef på Sveaskog. Frakt med tåg ökar flexibiliteten logistik. Sveaskog kommer under 2010 att använda inlandsbanan för transport av upp emot kubikmeter virke. Möjligheten att transportera virket effektivare ut till kusten ökar värdet på skogen och sänker samtidigt Sveaskogs koldioxidutsläpp. Inlandsbanan sträcker sig 130 mil från Gällivare till Kristinehamn. Sveaskog börjar nu köra på delar av inlandsbanan, för att kunna frakta virke från skogarna i inlandet ut till stambanan och vidare till kund. Det ökar flexibiliteten och förbättrar kundservicen. Ur ett marknadsperspektiv betyder det att vi blir mindre låsta av geografin. Det är bra för både oss, våra leverantörer och våra kunder, säger Roger Johansson, marknadsansvarig för Sveaskog i Norrbotten och Västerbotten. Vill införa fler logistiklösningar Under våren kommer sträckan från Dorotea till Örnsköldsviksområdet att befraktas regelbundet. I mars kommer dessutom sträckan Lycksele Örnsköldsviksområdet att bli aktuell och längre fram under året tittar Sveaskog på orter som Gällivare, Arvidsjaur och Storuman. Vi vill införa fler logistiklösningar som inbegriper tåg. Att befrakta inlandsbanan är ett led i det arbetet. Vi vill komma åt den flexibilitet som järnvägsnäten ger oss, säger Anders Järlesjö, logistikansvarig på Sveaskog. Ambitionen är att lägga över mellan och kubikmeter virke från lastbil till tåg under För att nå målet samarbetar Sveaskog bland annat med Inlands banan AB och dess dotterbolag, Inlandståget AB. Långsiktigt samarbete med Boxholms skogar Virkesfrakt via inlandsbanan innebär bättre kundservice och mindre koldioxidutsläpp. Sveaskog värd för FSC-seminarium Som en del i Svenska FSC:s arbete med att förenkla FSC-certifiering hos privata skogsägare, genomfördes den 26 januari ett seminarium i Östersund där Sveaskog stod som värd. Under seminariet belystes marknadsläget och efterfrågan på FSCcertifierade skogsprodukter, samt hur virkesköpande företag kan arbeta med FSC-certifiering hos privata skogsägare. Deltagarna diskuterade också hur och varför privata skogsägare bör FSCcertifiera sin skog. affärer. Sveaskog och Boxholms Skogar AB har tecknat avtal om en virkesleverans på kubikmeter massaved för år Det gör Boxholms skogar till Sveaskogs största privata virkesleverantör. Därmed förlängs ett mer än 10-årigt samarbete mellan företagen. Affärsrelationen med Boxholms Skogar är viktig för oss. Det är glädjande att Boxholms Skogar ger oss förtroendet att fortsätta köpa deras virke. Genom att kombinera denna volym med massaved från vår egen skog kan vi förse våra kunder med stora, jämna och säkra leveranser av virke med hög kvalitet, säger Anders Dahlqvist, försäljningschef på Sveaskog. Boxholms Skogar AB är bland de tio största skogsägarna i landet. Totalt förvaltas cirka hektar. Skogsinnehavet ligger i sydvästra Östergötland. Gustaf Douglas, ordförande i Boxholms Skogar AB, kommenterar samarbetet så här: Det är glädjande att Boxholms Skogar ger oss förtroendet att fortsätta köpa deras virke. Som skogsägare har vi samarbetat i mer än tio år med Sveaskog avseende främst massaved. Vårt samarbete har prövats under ett par svåra stormar där Sveaskog varit bästa tänkbara partner genom en effektiv transportorganisation, stor kapacitet och förmåga att agera säljare till många industrier. För ett rationellt skogsbruk är ett fungerande gallringsprogram viktigt. Vårt samarbete med Sveaskog har säkerställt detta vi vet att vi får god avsättning i alla lägen. På olika områden har Sveaskog kunnat bistå med teknikutveckling, exempelvis stubbskörd och klenvirkeshantering. Sveaskog är som fristående aktör omistlig för sund konkurrens på virkesmarknaden och förhindrar monopolliknande förhållanden inom skogsindustrin. Konkurrens är genom varierande konjunkturer nödvändig för ett lönsamt uthålligt skogsbruk. När förutsättningar ändras prövas relationerna. Sveaskog har under åren visat sina kvalitéer som samarbetspartner. 4 forum sveaskog

5 BYGGD FÖR ATT HÅLLA LÄNGRE* * Isuzu är den enda pickup som är tillverkad av en renodlad lastbilstillverkare vilket innebär att den tål tuffa tag och har längre livslängd. KLASSENS STÖRSTA MOTOR 3.0 LITER Isuzu D-Max är en kraftfull, oöm och slitstark pickup som finns med två motoralternativ: Dieselmotor på 3,0 liter och urstarka 163 hk, 4-stegs automat eller 5-växl. manuell låda. Dieselmotor på 2,5 liter och 136 hk, 5-växl. manuell låda. KNAPPSTYRD FYRHJULSDRIFT Knappstyrd 4WD, i- och urkopplingbar med hög- och lågväxel. Isuzu har klassledande dragförmåga och lastkapacitet: 3000 kg på dragkroken och 1035 kg på flaket. CREW CAB ELLER EXTENDED CAB Isuzu D-Max finns som Crew Cab med fyra dörrar och bekvämt utrymme för fem personer. För den som behöver längre lastutrymme finns Extended Cab med två dörrar och fällbara säten bak. DRIFTSÄKER OCH BRÄNSLESNÅL Garantin är på 3 år/10000 mil. Låg bränsleförbrukning gör valet lätt. Isuzuhandlare finns på 61 platser med både försäljning och service, du hittar dom på KG PÅ FLAKET, KG PÅ DRAGKROKEN LÅGA SERVICE- & DRIFTSKOSTNADER 2,5 / 3,0 TURBODIESEL KNAPPSTYRD 4-HJULSDRIFT 3,0 FINNS MED AUTOMATLÅDA

6 marknad EU:s klimatmål ökar användningen av bioenergi i Europa. Nu behövs bränslen som snabbt kan reducera kontinentens koldioxidutsläpp. Vi tror att biobränslen kommer att ta två tredjedelar av sektorn för förnybar energi i Europa. Användningen ökar i nästan alla länder, säger Gustav Melin, vd på Svenska Bioenergiföreningen. övre våningen i Pappershuset. Från första träutställningen år Växjö satsar på trä växjö kommun och virserums konsthall har ingått ett samarbete inför utställningen TRÄ 2010, sveriges största utställning om träbyggnadskonst och hållbar utveckling. I växjö ligger vi i framkant när det gäller träbyggande. vår ambition är att bidra till olika typer av träbyggande, så att vi får allt fler aktörer som producerar träbyggnadsmaterial. Det säger Peter Rydell, projektledare på växjös träprojekt välle Broar. Utställningen TRÄ 2010 äger rum i virserum mellan 9 maj och 19 september. Den kommer därefter att turnera i sverige, Norden och europa. Biobränsleaffären växer sveaskog ökade under 2009 försäljningen av biobränsle med 42 procent jämfört med andelen av sveaskogs totala försäljning är nu 12 procent. Den totala volymen biobränsle var för helåret 2009 cirka km3fub. Ökningen var något större på sveaskogs egen skog än för externa källor. så många nya träd planterar trägolvtillverkaren kährs för varje träd de använder för sin tillverkning av golv. Företaget har också beslutat att upphöra med import av tropiska träslag och försäljning av produkter som innehåller dessa träslag. Beslutet gäller alla marknader som kährs verkar på. Eu:s klimatmål får biobränslet att brinna Potentialen för bioenergi i Europa är mycket större än den nuvarande förbrukningen. Och en hel del talar för att olika typer av biobränsle i framtiden kommer att förse EU med koldioxidneutral energi. Alla förbereder sig för förnybar energiproduktion. Det finns väldiga mängder biobränsle i norra Europa, förklarar Gustav Melin på Svebio. Sverige och Finland, och i viss mån Baltikum, intar en särställning inom EU när det gäller att utvinna skogsbränsle. I Norden finns en fungerande marknad med leverantörer och förbrukare av pellets, röjningsvirke samt grenar och toppar, grot. Det finns goda förutsättningar att expandera marknaden till Europa när det gäller såväl bränsle som teknik och kunnande. Den relativa ökningstakten på den europeiska bioenergimarknaden är redan snabbare än i Norden. Bakom tillväxten finns främst en kraftigt ökande import av pellets till kontinenten. På kort sikt kommer förädlat skogsbränsle, som olika kvaliteter av pellets, briketter och andra sortiment, att stå för den största ökningen. Vi tror att många inledningsvis kommer att kräva torrt bränsle för elproduk tion i kraftverk. Pellets är särskilt klokt Skogsbränsle finns på plats i dag och kan göra en rejäl påverkan på koldioxidutsläppen. om det handlar om långa transporter. Det kommer dock inte bara att bli pellets. På lite sikt kan man tänka sig fler värmekraftverk som eldas med finfördelad grot eller flisad rundved som torkas på anläggningar, säger Gustav Melin. Säljer till Beneluxländerna Företaget Naturkraft i Sundsvall är ett ty piskt exempel. Ägare är Graanul Invest i Estland som producerar och levererar ton pellets årligen. Råvaran är restprodukter från sågverksindustrin, men på senare tid även flis från rundved som inte haft avsättning till massaindustrin. Naturkrafts vd Kent Johansson är övertygad om att sol och vind inte ensamt kan lösa Europas energibehov. Han tror att EU:s klimatmål gör det absolut nödvändigt med ökad användning av biobränsle: Pellets och annat skogsbränsle är produkter som finns på plats i dag och kan göra en rejäl påverkan på koldioxidutsläppen. Vi säljer allt mer till länder som Italien, där konsumentmarknaden växer, men också till större anläggningar i Beneluxländerna, säger han och fortsätter: Vi planerar för en ordentlig tillväxt på fem års sikt även om många faktorer är krönika marknad Växande biobränslemarknad ger nya möjligheter MaRknaden för biobränsle från skogen växer. I Sverige har vi kommit långt vad gäller uttag av biobränsle från skogen tack vare lång skogsbrukstradition, stor efterfrågan på biobränsle och på senare år även goda priser. Jag vill påstå att svenskt skogsbruk är världsledande inom detta område. Ändå finns mycket kvar att göra kring teknisk ut veckling inom produktion och logistik för att förbättra marginalen för skogs ägaren. Även skogsskötselmetoder kan komma att utvecklas. nu och i ännu större grad i framtiden kommer biobränslesortiment att vara efterfrågat och priserna motiverar att se biobränsle som ett huvudsortiment i stället för en biprodukt vid avverkning av timmer och massaved. Kort sagt kan det vara motiverat att aktivt producera biobränsle genom anpassad skogsskötsel. efterfrågan på biobränsle är god i Sverige och nya anläggningar som kommer att förbruka biobränsle planeras eller är under uppförande. Dessutom kom mer den internationella marknaden att stå redo att ta emot biobränsle från skogen det vill säga inte enbart pellets om två till fyra år. De nya biobränsleeldade kraftverk som byggs i exempelvis Danmark och Storbri tannien kommer att kunna elda en bred mix av biobränslen. Självklart är intresset stort att köpa en del av bränslet till dessa jätteanläggningar från Sverige. Det råder ingen tvekan om att marknaden för biobränslen internationaliseras. Det är naturligtvis positivt för avsättningen och prisutvecklingen på biobränsle, vilket bi drar till att öka värdet på skogen och ska pa bättre lönsamhet för alla som äger skog. Jag vill hävda att det aldrig har varit så bra att äga skog som nu. Skog är klimatsmart och lönsamt! RogeR Johansson är biobränslekoordi- nator på sveaskog. Hans jobb går ut på att utveckla och effektivisera sveaskogs biobränsleaffär. 6 forum sveaskog

7 skogsnäringen i siffror avverkningsanmälningar dec 2009 Tusen hektar jan feb mar apr maj jun jul aug sept okt nov dec L = 2007 L = 2008 L = 2009 K källa: Skogsstyrelsen Allt fler planerar avverkningar Antalet avverkningsanmälningar helåret 2009 omfattade hektar, en ökning med 2 procent jämfört med Den anmälda arealen för föryngringsavverkning var störst i Götaland. Det visar preliminära siffror från Skogsstyrelsen. Under december ökade den anmälda arealen föryngringsavverkning i landet med 27 procent, jämfört med december pappersmassa jan 2010 USD per ton 800 Finland och Österrike är storförbrukare av pellets okända och därför svåra att sätta siffror på. Tillväxten i efterfrågan är fortfarande ojämn, vilket delvis beror på konjunktursvackan som försenat en del investeringar i nya pannor och kraftvärmeverk. Även storförbrukarnas svängningar mellan kol och biobränsle påverkar marknaden. I Europa saknas flera faktorer som fått bioenergin att öka starkt i Norden. Jämfört med det hårt reglerade jordbruket saknar EU övergripande reglering för hur skogbränslet ska användas. På nationell nivå är skogsbruket i en del länder outvecklat eller av liten ekonomisk betydelse. Också förutsättningar och infrastruktur skiftar starkt, till exempel när det gäller utbyggnad av fjärrvärmenät. Fossila bränslen får konkurrens Rolf Björheden på Skogforsk i Uppsala framhåller att olika styrmedel, kanske främst koldioxidskatten på fossila bränslen, betytt mycket för den lyckade introduktionen av bioenergi i Sverige. För att det ska fungera krävs stabila och förutsägbara regler. I dag fungerar kedjan från avverkning till kraftvärmeverk så pass bra i Sverige att bränslen som grot och rundved kan konkurrera med fossila bränslen. Det är en förutsättning för verksamheten, säger han. Efterfrågan i Europa växer, men på olika sätt från land till land. Finland och Öster rike är redan storförbrukare av pellets. I länder Med fungerande och effektiva för sörjningskedjor kan bio bränsle bidra starkt till att nå EU:s mål om 20 procent lägre koldioxidutsläpp. som Nederländerna, Belgien och Tyskland i norra Europa byggs eller konverteras just nu många kraftverk för olika typer av biobränsle. Polen är intressant eftersom landet, likt flera östeurpeiska länder, har en infrastruktur för fjärrvärme som mestadels eldas med stenkol. Bland annat har två koleldade pannor i Wroclaw i västra Polen konverterats med svensk teknik för att klara biobränsle, berättar Gustav Melin på Svebio. Också Storbritannien jagar alternativa bränslen till sina kraftverk. Där pågår import av pellets från Nordamerika, men även försök med eldning av så kallat grönt biobränsle: Det är EON:s kraftverk i Lockerbie på de brittiska öarna som eldas med sortiment med högre fukthalt, det vill säga med grot och klenved, säger Gustav Melin. Fördubblad användning av grot Någon risk för brist på skogsbränsle finns inte. Nya sortiment kan mångdubbla tillförseln. Rolf Björheden på Skogforsk säger att vi ännu bara tar ut en bråkdel: Användningen av grot kan fördubblas och volymerna av nya sortiment som klenved och stubbar är ännu större. Sverige och Norden kan snabbt öka uttaget utan att tumma på naturhänsynen. Med fungerande och effektiva försörjningskedjor kan biobränsle bidra starkt till att nå EU:s mål om 20 procent lägre koldioxidutsläpp, säger han. mats lundström 500 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan Källa: FOEX. PIX index är varumärkesskyddat. Kommersiellt utnyttjande kräver tillstånd av FOEX Indexes AB. Prisutvecklingen i Europa enligt PIX index. L = långfibermassa L = kortfibermassa Trävaror dec 2009 Prisindex, basår 2000 = Källa: SCB Exportprisindex för sågade och hyvlade trävaror, gran och tall, steg med 15,7 procent under december 2009 jämfört med december förädlat trädbränsle kvartal 3, 2009 SEK per MWh Källa: SCB och Energimyndigheten Värmeverkens genomsnittsliga inköpskostnad för briketter och pellets ökade under tredje kvartalet 2009 till rekordhöga 304 kronor per MWh, en ökning med 7,8 procent sedan det andra kvartalet. skogsmark helåret 2009 SEK per m 3 sk, real prisutveckling 500 Fakta Bioenergi i Europa Bioenergi stod 2007 för 6,7 procent av EU:s totala energikonsumtion. Sverige, Finland och Lettland är ledande, där kommer cirka 25 procent av energin från biobränslen. I Sverige är andelen 29 procent, varav 90 procent kommer ifrån skogssektorn. I Österrike, Estland, Litauen, Danmark, Portugal och Rumänien står bioenergin för 10 procent eller mer. År 2007 kom nästan 70 procent av all förnybar energi som produceras i Europa från förbränning av biobränslen och sopor. År 2010 förväntas siffran ha vuxit till 75 procent. Bioenergi förväntas 2020 svara för nästan 14 procent av EU:s totala energi behov. Det är mer än dubbelt så mycket som alla andra förnybara energikällor sammantaget, till exempel vindkraft, solenergi och vattenkraft. Biobränsle från skogen är ett etablerat sortiment som växer brett i Europa. Uppvärmning är den största sektorn medan alstring av elektricitet och biobränslen för transporter ökar. Pellets är en biobränsleprodukt som främst förädlas från spån i sågverksindustrin. Konsumtionen av pellets ökar snabbt i Europa uppgick konsumtionen till 6,26 miljoner ton. Ungefär hälften används för uppvärmning av bostäder medan den andra hälften bränns i kraftverk, främst för att framställa elektricitet. År 2020 förväntas behovet av pellets vara 50 miljoner ton. Inkluderas pelletsförbränning i kraftverk kan behovet komma upp i 80 miljoner ton Färgkoderna visar prisutvecklingen i olika delar av landet.den svarta linjen anger genomsnittssiffror för hela Sverige. Källa: LRF Konsult Genomsnittspriserna på skogsfastigheter sjönk under helåret 2009 med 1 procent till 358 kr per skogskubikmeter, jämfört med 2008 enligt LRF Konsult. Prisnedgången beror till stor del på lågkonjunkturen och bankernas skärpta utlåningskrav forum sveaskog 7

8 kundcase Trä lockar till lek Klassiska leksaker i trä fortsätter att locka nya generationer. Nu märks ett ökat intresse för hållbara ting till de allra minsta. Svensk design stimulerar till lek, men produktionen sker i huvudsak utomlands. Det finns sedan länge en stabil marknad för träleksaker trots vurmen för data och billiga plastleksaker. Medan träleksaker alltid haft ett starkt fäste i exempelvis Tyskland står de för en förhållandevis liten del av det svenska leksaksutbudet. Men nu märks en ökad efterfrågan. Till skillnad från många tyska producenter har de stora svenska leksakstillverkarna successivt lagt ut all eller merparten av sin tillverkning av träleksaker till låglöneländer, först till Östeuropa, sedan till Asien. Egmont Kärnan har sedan 1940-talet tillverkat träpussel i Helsingborg. Men för tre år sedan flyttades tillverkningen till Asien. Arbetskostnaden i Sverige blev för hög, förklarar Christian Sterner, produktutvecklingschef på Egmont Kärnan. Från att tidigare bara ha tillverkat träpussel gör nu företaget även träleksaker. Efterfrågan växer. Bok och björk används, och även detaljer i MDF-skivor och gummiträd. Till pusslen används rysk plywood. Licenstillverkning viktigt En stor mängd av leksakerna är målade med kända figurer som Bamse, Alfons Åberg och Disneyfigurer. Licenstillverkningen blir allt viktigare för träleksaker och pussel. Det är en fajt mellan producenterna om vem som sitter på licenserna och vem som kan betala bäst, säger Christian Sterner. Den bilden bekräftas av Micki Leksaker, som tillsammans med Brio utgör de i särklass största producenterna av svenska träleksaker. Micki säljer för 125 miljoner kronor per år, varav 25 miljoner kommer från träleksaker. Företaget har licens på träleksaker med bland annat Pippi Långstrump och Emil i Lönneberga. Men kända figurer är inte allt. Det viktigaste är att leksakerna engagerar nyfikenheten och upptäckarlusten. Annars blir de kortlivade i barnkammaren, konstaterar Jonas Aronsson, vd för Micki Leksaker. Han ser även ett ökat behov av att produkterna är väldesignade och pedagogiska. Det är viktigt eftersom målgruppen för träleksaker mer och mer är riktad mot barn upp till fem år. Produktion i Småland Från att det har funnits en uppsjö av svenska tillverkare av träleksaker är Micki Leksaker nu det enda företaget som har en betydande produktion i Sverige. I småländska Gemla finns 58 anställda, varav 35 i produktionen. Halva omsättningen av träleksaker kommer från vår egen produktion i Gemla. Om det finns en hög grad av automatisering har vi valt att lägga produktionen i Sverige. Det som kräver många arbetstimmar lägger vi i Asien, berättar Jonas Aronsson. Spisar, dockvagnar, lära gå-vagnar och bultbrädor görs i Sverige, medan byggklossar och plocklådor som kräver mycket jobb med lackering och montering görs i Asien. Bok och MDF-skivor är de huvudsakliga material som används i den svenska leksaksproduktionen. Till våra trätåg och räls är det egentligen inte något annat trädslag än bok som fungerar produktionsmässigt. Det är också ett slagtåligt material, säger Jonas Aronsson. NILS SUNDSTRÖM 8 forum sveaskog

9 Målgruppen för träleksaker är huvudsakligen barn under fem år. Stella, 10 månader, är väldigt förtjust i sina klossar. foto: magnus glans Ökat intresse för FSC-råvara Leksaksbranschen är strikt styrd av säkerhetsregler. Ändå finns ingen miljö märkning för leksaker. Men intresset för FSC*-märkt träråvara ökar. Leksakstillverkaren Playsam i Kalmar har fått fina designutmärkelser för sina träleksaker. Liksom många andra tillverkare använder Playsam främst odlad bok från Tyskland och Italien som råvara. FSC-märkt råvara efterfrågas inte så ofta. De flesta av våra kunder är först och främst designintresserade, säger Carl Zedig, vd på Playsam. Produktionen sker i dag i Taiwan och kunderna finns bland annat i Australien, Kina, Taiwan och Tyskland. USA-marknaden försvann i lågkonjunkturen. Men förra året gjorde Playsam jojoar i FSCmärkt virke för Starbucks i USA genom svenska tillverkare. För Starbucks var FSC-märkningen mycket viktig. Jag tror att det är något som kommer att efterfrågas mer framöver, säger Carl Zedig. Jonas Aronsson, vd på Micki Leksaker, är inne på samma linje: Antalet köpare som beaktar miljöhänsyn, både i produkten och hanteringen i hela kedjan, ökar och kommer att öka. Madeleine Limé driver sedan två år nätbutiken Ekoleko som säljer miljövänliga och giftfria leksaker. Många av träprodukterna görs i Polen av fruktträd som inte länge bär frukt. Vi ökar försäljningen hela tiden. Det finns en utbredd miljömedvetenhet i hela landet. De som fått upp ögonen för de här produkterna är villiga att betala lite mer. Men det har varit svårt att hitta svenska tillverkare, säger Madeleine Limé. NILS SUNDSTRÖM * FCS, Forest Stewardship Council. Läs mer på sidan 2. köper du träleksaker? Linda Nyberg, 21, lärarstudent, Göteborg: Inte så ofta, men visst har jag köpt träleksaker till mina yngre kusiner någon gång. Trä är säkert mer miljövänligt, men jag tycker att det verkar som om barn hellre vill ha plastleksaker, som Actionman och Bratz-dockor. När jag får barn kommer jag nog att köpa trähäst och träklossar till dem. Trä är mer äkta. Erik Torebjörk, 70, skogsägare/professor i smärtforskning, Uppsala: Ja, det gör jag. Jag har barn och barnbarn. Jag tycker att leksaker ska vara hållbara och inte gå sönder med detsamma. Leksaker av trä håller vanligen länge och det är en fördel gentemot plast. Lotta Bergelin, 45, barnskötare, Nynäshamn: När vi köper leksaker till förskolan blir det blandat. Förut köpte vi alltid klossar i trä men nu har vi faktiskt bytt ut dem till ett mjukare material på grund av att det är tystare än riktigt trä. Ljudnivån blev snabbt hög när barnen lekte med de gamla träklossarna. Text & foto: Sanna-Kaisa Saari forum sveaskog 9

10 skogsbruk Familjen Ökvist har valt att få hjälp med skogsskötseln för att hinna med sina fritidsintressen, som till exempel hundarna. Som förskollärare har Karin Ökvist fullt upp, men besöker sin skogsfastighet en gång i veckan. Att förvalta skogen själv eller lägga ut jobbet är en generationsfråga, tror Anders Ökvist. Foto: jens bäckström Skogshjälp ger tid till annat Allt fler skogsägare har annat att göra än att sköta sin skog. Därför växer behovet av förvaltningstjänster. Vi vill ha en trygg partner. Långsiktighet i relationen är vår ledstjärna, säger skogsägarna Anders och Karin Ökvist i Kalix. Visst äger familjen Ökvist 800 hektar ärvd skog norr om Kalix, men de har fullt upp med sina förvärvsarbeten. Karin Ökvist är förskollärare och Anders Ökvist driver ett åkeri. Vi är intresserade av skogen även om vi inte bor på fastigheten. För att få balans mellan fritids- och yrkesliv får vi hjälp med skogsskötseln, säger Karin Ökvist. Gemensamt för många små skogsägare är att de varken har tid eller kunskap att vara aktiva markägare. Allt fler är också utbor, skogsägare som inte bor på eller i närheten av sin fastighet. Jag tror att det är en generationsfråga, men många vill av tradition ändå behålla fastigheten i familjen, menar Anders Ökvist. Viktigt med personlig relation Familjen Ökvist har byggt vidare på en långsiktig förvaltning med hjälp av Sveaskog. De betonar betydelsen av den personliga relationen. Det krävs förtroende för att det ska fungera fullt ut. För oss är det viktigt med en trygg partner i Bror Olofsson på Sveaskog, som också är rådgivare och bollplank, säger Anders Ökvist som tycker att det är bra att Fakta Familjen Ökvist Medlemmar: Karin och Anders Ökvist, samt tre vuxna barn. Bor: Nyborg söder om Kalix. Innehav: Cirka 800 hektar, varav nästan 600 hektar produktiv skogsmark vid byn Sockenträsk, ett par mil norr om Kalix. Arbete: Karin Ökvist är förskollärare medan Anders Ökvist har ett åkeri som sysslar med vägunderhåll. Skogsintresse: Ganska stort. Anders och Karin besöker skogsfastigheten en gång i veckan. Tanken är att barnen ska ta över egendomen. Dottern Jenny Ökvist är mest intresserad. Sveaskog vill utvecklas och ligga i framkant med till exempel nya sortiment: Vid en mindre avverkning för två år sedan fick vi även avsättning för groten. Det ger inga stora pengar men går tillbaka till fastigheten i form av åtgärder. En stor aktör som Sveaskog kan ta vara på fler sortiment och ge konkurrenskraftiga priser. Sveaskog har tillsammans med familjen Ökvist tagit fram en skogsbruksplan. Den ökar möjligheterna att höja lönsamheten. Skogsbruksplanen ger en bra överblick och är detaljerad med förslag på avverkningar och röjning av de yngre bestånden. Det är ett fantastiskt incitament för att driva effektivare skogsbruk, säger Anders Ökvist. Sveaskog ska förädla skogen En annan skogsägare som köper förvaltningstjänster är flygbolagsdirektör Jan Närlinge. Han ärvde 225 hektar i Östergötland nära Askersund, men ett krävande heltidsjobb gör att han bara kan besöka fastigheten två gånger om året. Jag behåller skogen och hoppas att min äldsta dotter ska ta över en dag, säger Jan Närlinge. Han köper via Sveaskog skötsel av fastigheten som ska certifieras enligt FSC:s* krav: Sveaskog ska förvalta och förädla skogen långsiktigt på bästa möjliga sätt, och miljöcertifiering ingår i uppdraget. För mig är förtroende avgörande i alla affärsrelationer, säger Jan Närlinge. mats lundström * FSC, Forest Stewardship Council. Läs mer på sidan forum sveaskog

11 Tillsammans med Sveaskog har Karin och Anders Ökvist i Kalix tagit fram en långsiktig skogsbruksplan som hjälper dem att höja lönsamheten på sin skog. Sveaskog erbjuder förvaltningstjänster Sveaskog har tagit fram ett paket med förvaltningstjänster för små och stora skogsägare. Förvaltningsavtal är som att ha en skog som sköter sig själv. Med Sveaskog får ägaren en långsiktig partner, säger fältköpschef Anders Norén. Yngre generationer skogsägare har ofta varken tid eller kunskap att själva förvalta ägorna. Efterfrågan på förvaltningstjänster ökar i takt med att yngre generationer, ofta med andra intressen och erfarenheter än skogsskötsel, övertar markägandet. Den här typen av tjänster är ingenting nytt för Sveaskog. I södra Sverige har företaget länge erbjudit förvaltningsuppdrag. Nu har vi utvecklat de här tjänsterna till ett erbjudande för skogsägare i hela landet. Vi har en bred kompetens när det gäller alla delar av skogsskötsel och en organisation som gör att vi kan utföra uppdrag, säger Anders Norén. Stort miljöintresse Det innebär att Sveaskog också kan erbjuda bra priser på allt från virke till markberedning och plantor. Vi har gedigen erfarenhet av att hjälpa till med att planera och bedriva ett lönsamt skogsbruk där även naturoch miljöhänsyn tas, säger Anders Norén, som menar att miljöintresset ofta är stort hos den nya generationen skogsägare: Därför satsar vi extra mycket på att ge skogsägare möjlighet att certifiera sitt skogsbruk enligt certifieringssystemet FSC. Vill bygga långsiktiga relationer Den personliga relationen är viktig. Bra dialog med markägaren är en förutsättning för att kunna bygga långsiktiga och trygga relationer. Avtalen gäller under tre år och en av grundprinciperna är att man sitter ner tillsammans minst en gång om året för att summera året som gått och lägga upp en taktik för det kommande året. Mötena ger markägaren möjlighet att lära sig mer och vara delaktig i skogens utveckling. De gör det också enklare att fatta beslut som ökar värdet på innehavet, säger Anders Norén. Mats Lundström Fakta Sveaskogs förvaltningsavtal Avtalen innehåller allt från förvaltning, rådgivning, avverkning och skötsel till särskilda åtgärder och köp av virke. Avtalen ger professionell hjälp och insikt om avkastningsmöjligheter i en välskött skog. Ledorden för förvaltningsavtalen är full service, enkelhet och trygghet för skogsägaren forum sveaskog 11

12 jakt&fiske Foto: Kim Lill Älgar förflyttar sig mycket, och större älgförvaltningsområden ger en mer rättvis bild av hur förhållanden ser ut. Bättre koll på älgläget Adaptiv älgförvaltning är nyckeln till framgång. I Örebro län finns ett skolexempel. Örebromodellen kan dessutom ses som föregångare till de större älgförvaltningsområden som föreslås i den statliga älgutredningen. I somras presenterades den statliga utredningen Uthållig älgförvaltning. Sveaskogs remissvar är i stora delar positivt till förslagen. Ett viktigt delförslag är inrättandet av större älgförvaltningsområden (ÄFO) som i princip omfattar en egen älgstam. Älgar förflyttar sig mycket och då ger inte mindre områden någon bra bild av hur läget ser ut. Om förslaget går igenom ger det stora möjligheter till en adaptiv älgförvaltning där man hela tiden kan ta till sig förändringar och nya kunskaper, säger Marie Larsson-Stern, skogsvårdschef på Sveaskog. Örebromodellen en föregångare I Örebro län förvaltas sedan ett par år tillbaka ett hektar stort viltförvaltningsområde (VFO). Projektet startades av I ett om råde med hundratals jägare är det viktigt att för ankra verk samheten och hitta bra arbetsformer. Rikard Södergren, tidigare jaktvårdskonsulent i Örebro län, och i förvaltningsgruppen finns representanter för skogsägare och jägare i området. Sveaskog har som stor markägare haft en betydande roll. Modellen och samarbetet fungerar bra. Alla parter har varit väldigt engagerade. I ett område med hundratals jägare är det viktigt att förankra verksamheten och hitta bra arbetsformer, säger Bror Andersson, skogsskötselspecialist på Sveaskog. Bra fakta en förutsättning Viktigt är också att parterna är överens om vilka fakta förvaltningen ska bygga på, hur man definierar sitt område och att de data man samlar in är relevanta och pålitliga. Att ha bra fakta om både skog och vilt är en förutsättning. Vi har satsat stora resurser på skogsskademätningar, flyginventeringar samt spillningsinventeringar av älg och annat hjortvilt, berättar Bror Andersson. Inom Örebromodellen har flera metoder testats, för att kartlägga de skogsskador som orsakas av älg. Efter 2010 ska man definitivt bestämma vilken metod som fungerar bäst. Det krävs bra arbetsmetoder och dit är vi på väg nu. Det här arbetet har varit väldigt värdefullt för Sveaskog, säger Bror Andersson. I förlängningen vill Sveaskog att de föreslagna större ÄFO ska förvandlas till VFO och även omfatta förvaltning av bland annat varg, vildsvin och kronhjort. Det är enklast att arbeta på samma sätt med allt vilt som rör sig över stora områden. Viltet berör ju samma markägare och jägare, förklarar Bror Andersson. Fakta Adaptiv älgförvaltning THOMAS ÖSTBERG Adaptiv förvaltning innebär anpassning till nya förhållanden. Det förutsätter ett kontinuerligt lärande som bygger på bland annat inventeringar som ger ny och bättre kunskap. Man anpassar förvaltningen och därmed också avskjutningen för att nå uppsatta mål. 12 forum sveaskog

13 kunskap ska ge en kvalitativ älgstam Verkligheten och älgens bästa bör styra framtidens älgförvaltning. Bara då är det möjligt att få en älgstam i balans med skogsbruk, jakt, fodertillgång och trafik. På Sveaskog samverkar viltoch skogsvård för att nå målet. Vi vill ha så mycket älg som det är möjligt att ha i harmoni med ett fungerande skogsbruk. Målet är att ha kvar minst oskadade stammar per hektar av lämpligt trädslag när älgbetningen upphör. För att nå det krävs mer kunskap, säger Sofia Hammarskjöld, vilförvaltningsansvarig på Sveaskog. Databas säkrar kunskapen Sveaskog har initierat flera projekt för att samla kunskap. Ett är att bygga upp en älgdatabas som innehåller uppgifter om älgstammens storlek, avskjutning, betestryck, spillningsinventering, kalvviktsinsamling, flyginventering, ÄBIN (en sorts skadeinventering på tall) samt resultat från andra inventeringar. Plattformen är klar. Nu ska den fyllas med information och göras tillgänglig för Sveaskogare. Förhoppningsvis blir den nationell så småningom, säger Sofia Hammarskjöld. Databasen är nödvändig för att förvaltning enligt Örebromodellen, beskriven på föregående sida, ska fungera och sprida sig. De data som läggs in och hanteras omvandlas till lättförståelig information i form av kartor med mera till jägare, skogsägare och andra intressenter. Lätt upptäcka obalans Med älgdatabasen blir det också lättare att upptäcka obalans mellan antalet älgar och betestillgången. Sveaskogs mätningar, som stämmer väl överens med uppgif- ter från Riksskogstaxeringen, visar att det finns stora, färska skador på betydande Fler kalvar bör skjutas Stormarna i södra Sverige har resulterat i att det föds fler kalvar än tidigare och att de mår bättre. På många håll borde det skjutas fler kalvar. Så sker redan i flera stormdrabbade omett av målen är att få en högre ålder på den produktiva älgstammen. arealer av beståndet på företagets marker. I norr beror det till stor del på vandringsälgar som vintertid samlas i vissa områden. I söder beror de ökade skadorna främst på större hyggesareal efter stormarna, vilket har bidragit till en större älgoch rådjursstam, säger Marie Larsson- Stern, skogsvårdschef på Sveaskog. Skad or på markerna beror till stor del på vandrings älgar som vinter tid samlas i vissa om råden. råden där jägarna ändrat sin avskjutningsmodell. Det ger en högre ålder på den produktiva älgstammen och bättre kvalitet. Enligt förra årets flyginventering gick hälf- ten av alla kor kvar med minst en kalv under vintern och då ökar risken för betesskador, men det finns också områden där älgstammen kan öka, säger Sofia Hammarskjöld. Sammanfattningsvis är hoppet stort om att på sikt kunna skapa en kvalitativ älgstam som kan äta sig mätt utan att orsaka stora skador på skogen. Med de fakta vi nu samlar in får vi förutsättningar att vidta de åtgärder som behövs, avslutar Marie Larsson-Stern. THomAS ÖSTBErG krönika jakt Vilt och skogsskötsel i samklang kan sveaskogs modell, där skogsoch viltförvaltare jobbar sida vid sida, få ett nationellt genomslag i full skala? Ja, jag när en stark förhoppning om det. För inte alltför många år sedan fanns inte den rätta inställningen, eller snarare den rätta kunskapen, för att se skogens alla värden. Skogsmarken och dess värde var starkt, för att inte säga enbart, förknippat med vad de växande träden gav i avkastning. Jag vet att jag själv, under de mest frustrerande ögonblicken, funderade över om det i vår skogsmark skulle finnas utrymme för andra värden än just virket. Att då försöka sig på att i allvarli- gare termer tala om en aktiv viltförvalt- ning i harmoni med de övriga näringarna var knappt mödan värd. I dag är tonläget annorlunda. Resan är bara påbörjad, men jag kan skönja vindar som blåser i samförvaltningens tecken. Timmer, massaved, biobränsle, vattenrening, vindkraft, jakt och fiske. Ja, listan över skogens nyttigheter kan göras lång. Alla delar kräver sin professionella förvaltning med ut- vecklingsinsatser. Naturligtvis i samklang. Därför känns det oerhört stimulerande att vi inom Sveaskog kommit så långt att vi nu samlar data kring älgens numerär och status, betesskadornas omfattning samt foderprognoser på ett och samma ställe. Sveaskog driver både frågorna kring viltets förvaltning och de växande trädens skötsel. Naturligtvis ska vi vara ödmjuka och inse att vi i dag inte vet allt och att vi kommer att lära oss under resans gång. Bland annat bör vårt foderprojekt kunna ge oss en del svar på hur vi kan skapa mer foder och därmed lätta på betestrycket i ungskogarna. Naturligtvis ska vi fortsätta att investera i mer kunnande och göra insatser för att hantera alla våra resurser på bästa tänkbara vis. En himmelsvid skillnad finns dock när det gäller träd kontra vilt och det är att träden står still medan viltet rör sig. Just nu pekar det mesta på att viltet, med äl- gen i spetsen, ska förvaltas just utifrån detta faktum. Kommungränser, socken- gränser och annat som viltet högakt- ningsfullt struntar i kommer, om allt går i lås, inte att betyda särskilt mycket i den framtida viltförvaltningen. I stället blir det en förvaltning utifrån hur viltet rör sig under årets alla månader. Äntligen, skulle jag vilja utropa! jimmy pettersson är vd för sveaskog Naturupplevelser. Ledig tid ägnar han åt familjen, jakt, egna jakthundar och fiske forum sveaskog 13

14 Vi köper ditt virke och vårdar din skog Är du privat skogsägare och vill göra en lönsam virkesaffär? Sälj då din skog till oss. Vi erbjuder bästa möjliga pris. Vår personal kan mycket om skog, ekologi, marknad och ekonomi. virkesköpare i norra sverige pajala utom korplombolo Församling Åke Kalla arvidsjaur och arjeplog Peter Granberg Boden och Jokkmokk Leif Randeblad gällivare och överkalix Patrik Fredriksson kalix och Haparanda Bror Olofsson Luleå Mikael Selberg piteå och Älvsbyn Leif Risberg piteå och Älvsbyn Jan-Erik Berglund övertorneå & korpilombolo församling Erik Furmark skellefteå Anders Johnsson virkesköpare i södra sverige skellefteå Sture Roslund skellefteå Mats Dahlgren Malå och sorsele Christine Johansson vilhelmina och storuman Christer Jonsson Lycksele Erik Alnersson Lycksele och Åsele Anna-Maria Eriksson norrsjö, vindeln, Umeå och robertsfors Urban Hellgren robertsfors, vännäs, vindeln, Bjurholm, nordmaling & Umeå Linda Burström Uppland Björn Eek Biobränsleköpare Uppland Jakob Bäckman Biobränsleköpare västerås Anders Ekeblad nora och Lindesberg Irene Björklund Hedemora, avesta säter, Borlänge, och sala och Falun Rikard Fjällman Mikael Hedin skinnskatteberg kristinehamn Håkan Bäcke Henrik Hammar karlskoga Tomas Larsson östra skaraborg Roger Johansson örebro Håkan Andersson arboga Anders Eriksson askersund Jonny Carlsson katrineholm Carl Westerberg vimmerby Per Svensson vimmerby Jonny Edvardsson ni kan även kontakta: norra sverige Anders Norén, inköpsledare Norrbotten Staffan Bygdén, inköpsledare Västerbotten Johanna Rovasaari, virkesadministratör Marie-Louise Kaarle, virkesadministratör södra sverige Helene Carlsson, inköpsledare Gun Carlsson, virkeadministratör e-post: fornamn efternamn@sveaskog se Läs mer på 14 forum sveaskog

15 affärer Avtal sluts med den part som kan erbjuda våra kunder de långsiktigt bästa villkoren. brinner för biobränsle. Gabriel Danielsson, vd för Skogstjänst AB, vill utveckla teknik och logistik för biobränslehantering. Litet företag med stora uppdrag Skogstjänst AB i Linköping är, försäkrar dess vd Gabriel Danielsson, en lyhörd och opartisk förvaltare av fram för allt skogsegendomar. En av före tagets största kunder är Riddarhuset. I många år har Skogstjänst samarbetat med Sveaskog om leveranser av rundved och virke. Efter att ha blivit färdig jägmästare 1980, övertog Gabriel Danielsson ansvaret för den gamla släktgården Kåreholm på Vikbolandet, utanför Norrköping. Genom att renodla verksamheten och skapa en ny organisation för driften gjordes egendomen bärkraftig. Han blev därefter under en period teknisk chef på Domänverkets östra region innan han 1991 bildade Skogstjänst AB i Linköping. Affärsidén vilar på två ben, förklarar han när vi slagit oss ner i den gulrappade före detta stabsbyggnaden till ett av stadens nedlagda regementen: långsiktig och effektiv egendomsförvaltning samt att utveckla teknik och logistik för biobränslehantering. Skogstjänst levererar i nära samarbete med sina kunder skogsbränsle och skogsflis för miljöanpassad el och uppvärmning av bostäder. Rätt produkt till rätt värmeverk har varit ett rättesnöre. Ny teknik ett annat. Stubbskördare och flerträdshantering bidrar till att vi varje år kan leverera omkring 700 GWh biobränsle, tillräckligt för att värma upp villor, säger Gabriel Danielsson entusiastiskt. Av de hektar som ingår i företagets förvaltningsuppdrag utgörs största delen av skog. En mindre del är jordbruksmark. Förvaltningen av ett par hundra hus och fem herrgårdar ingår också i Skogstjänsts åtaganden. Välskött mark ger högre avkastning Bland kunderna finns många stiftelser och aktiva markägare. En av de största är Riddarhuset, vars hektar skog ligger inom Skogstjänsts närområde. En aktiv ägare och intressant kund, konstaterar förvaltaren Jonas Siverholm. Gabriel Danielsson arbetar också åt finansmannen Gustaf Douglas med familj. Detta görs bland annat i bolagen Slottstornet, Wasatornet och Boxholms Skogar. Jag är vd i de två första bolagen och styrelseledamot i det sista, säger han. Och alla tre bolag har långsiktiga avtal med Sveaskog gällande massaved och timmer. Fakta Omsätter 150 miljoner Skogstjänst AB omsätter cirka 150 miljoner kronor, har 13 anställda och 120 heltidssysselsatta entreprenörer. Företaget förvaltar hektar, varav hektar är åkermark. Till detta kommer ett par hundra hus och fem herrgårdar. Gabriel Danielsson är företagets vd. Han valdes i december in som ledamot i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademin. Han ingår även i styrelsen för Skogforsk. Se även www. skogstjanst.se. Skogstjänst vinnlägger sig om sin opartiska ställning på virkesmarknaden. Man kan därmed alltid agera utifrån sina uppdragsgivares bästa. Avtal sluts med den part som kan erbjuda våra kunder de långsiktigt bästa villkoren, förklarar Danielsson som hävdar att en välskött fastighet ger 30 procent högre avkastning än normalfastigheten. Bra plantor, regelbunden skadekontroll av bestånden samt röjning, gallring och slutavverkning vid rätt tidpunkt ökar avsevärt värdet på skogen, och gör den långsiktigt bärkraftig. Till detta kommer kunskap och kompetens hos såväl våra egna anställda som hos de 120 heltidsverksamma entreprenörer som arbetar för oss, säger han. Är snabba till beslut Under 2010 har Skogstjänst som föresats att ytterligare utveckla tekniken inom skogsbränslehanteringen. Samt att börja använda laserscanning i arbetet med skogsbruksplaner. Hellre liten och rapp än stor och slapp är ett motto vi tror på, summerar Gabriel Danielsson. Vi vet var grynnorna finns och hur vinden blåser och är snabba till beslut. Text och foto: Mats Wigardt forum sveaskog 15

16 TEMA illegal avverkning Upp emot 19 procent av allt virke och alla träprodukter som importeras till EU har ett illegalt ursprung. Nu kräver EU strängare handelsregler. Beslutet får effekt för importen av timmer och träprodukter. Men även svenska skogsägare berörs när kraven på att visa sin laglighet blir hårdare. Tuffare tag mot olagligt Med ökad global handel blir det allt svårare att spåra ursprunget på virke och trävaror. Det ökar risken för att illegalt virke används i våra trä- och pappersprodukter. Detta vill EU ändra på. I december godkände EU:s jordbruksoch fiskeministrar ett förslag till en ny förordning som innebär en rad skyldigheter för aktörer som släpper ut timmer och trävaror på den europeiska marknaden. Visa tillbörlig aktsamhet Intensiva förhandlingar har letts under det svenska ordförandeskapet i EU under det andra halvåret Det här är inget förbud där det krävs att du kan garantera till 100 procent att virket och trävarorna har ett legalt ursprung. Du ska så långt det är möjligt säkerställa att det inte kommer från olagliga avverkningar, säger Ingeborg Bromée, på Jordbruksdepartementet. Hon har varit ordförande för ministerrådets arbetsgrupp för skogsbruksfrågor Fakta Så stor är den illegala importen Uppskattningsvis 27 miljoner kubikmeter olagligt virke importerades till EU under 2006, vilket motsvarar procent av EU:s totala virkesimport. Den beräkningen gör Världsnaturfonden WWF. och lett arbetet med den så kallade due diligence-förordningen. Den innebär att aktörer ska visa tillbörlig aktsamhet för att minimera risken att virke och trävaror med illegalt ursprung kommer in på EU:s marknad. Främst ett problem i tropikerna Det nya regelverket påverkar främst importen till EU. Olaglig avverkning är framför allt ett problem i det tropiska bältet. Inom EU finns i dag viss förekomst i ett par av de nya medlemsstaterna i öst. Men förordningen påverkar även svenska skogsägare och alla andra aktörer som är först i kedjan att sälja virke eller trävaror på den europeiska marknaden. De som gör rätt ska gynnas av det här Det här är inget förbud där det krävs att du kan garantera till 100 procent att virket och trävarorna har ett legalt ursprung. systemet, så att vi får bort den svarta konkurrensen som inte följer spelreglerna, klargör Ingeborg Bromée. Kraven på aktsamhet bygger på tre beståndsdelar: att skaffa sig information, göra en riskbedömning och, om risken för att träprodukterna har ett olagligt ursprung inte är försumbar, vidta effektiva åtgärder som minimerar den risken. Utgångspunkten är att de nya reglerna inte ska kräva någon större administration för svenska skogsägare eller övriga som redan gör sitt bästa. Men för verksamhetsutövare som har dålig koll på träets ursprung innebär detta självklart nya arbetsmoment, framhåller Ingeborg Bromée. Avskräckande straff Ministerrådet och EU-parlamentet beslutar tillsammans om den slutliga förordningen. EU-parlamentet lämnade sitt första yttrande i april Ledamöterna ska nu ta ställning till förslaget under mars april Ett slutligt beslut väntas senare i år, eller möjligtvis under Därefter har de enskilda aktörerna och medlems- Olagligt skogsbruk skapar stora problem för miljön och skogsnäringen på global nivå. Världsnaturfonden WWF har en bred definition av illegalt skogsbruk som omfattar all verksamhet när skogen avverkas, förädlas, köps eller säljs på ett sätt som står i motsättning till nationella lagar eller regionala och lokala bestämmelser. 16 forum sveaskog

17 virke länderna två och ett halvt år på sig anpassa sig till det nya regelverket. Straffsatserna för den som bryter mot förordningen är ännu oklara. Enligt dagens förslag ska påföljderna vara effektiva, avskräckande och proportionerliga. Det är inte heller bestämt vilken myndighet som ska ansvara för kontrollen. NilS SuNdStröm Fakta Olaglig avverkning hotar miljön EU vill stänga införseln av olagligt avverkat timmer på den europeiska marknaden. En lång rad produktgrupper omfattas: timmer, pappersmassa, skogsbränsle samt bearbetade trävaror som till exempel golvparkett, byggnadssnickerier, plywood och olika typer av trämöbler. En förordning väntas blir godkänd av EUparlamentet och EU:s jordbruks- och fiskeministrar under Utbrett fusk och pengatvätt snedvrider konkurrensen Handeln med illegalt avverkat virke orsakar stora miljöproblem i världen. Samtidigt rymmer den ljusskygga verksamheten ett utbrett skattefusk, korruption och pengatvätt. för skogsnäringen innebär det en snedvriden konkurrens. Världsbanken har räknat på att bara skattebortfallet från olaglig virkeshandel uppgår till 10 miljarder dollar per år, något som framför allt drabbar fattiga länder med stora naturresurser. Indonesien är ett land som ofta utpekas, där den illegala avverkningen är större än den legala. Men problemet finns även på många håll i Afrika, Sydamerika och Sydostasien samt i Ryssland, enligt Världsnaturfonden, WWF. Det går inte att få fram någon exakt siffra på hur stor den olagliga virkeshandeln är. Det är en rätt ljusskygg verksamhet och det finns olika definitioner på vad begreppet omfattar. Vi kallar det hellre skogsbrukskriminalitet, säger Per Larsson, skogsexpert på Världsnaturfonden, WWF. Timmerstölder och mutor Per Larsson nämner timmerstölder, avverkningstillstånd efter mutor och överavverkningar som en del av problemet. Likaså finns ett omfattande fusk med skatter och avgifter. Det har gjort att den amerikanska motsvarigheten till Skogsindustrierna, American Forest & Paper Association, har konstaterat att olaglig avverkning trycker ner de globala virkespriserna. Det finns ett strukturellt problem i många länder och det snedvrider kon- Per larsson, skogsexpert på Världsnaturfonden, WWF, tycker att det är positivt att flera virkesimportörer har infört olika typer av spårningssystem. Foto: ElisabEth ohlson Många länder har ambitiösa skogs vårdslagar, men problemet är att de inte följs. kurrensen. Många länder har ambitiösa skogsvårdslagar, men problemet är att de inte följs, säger Per Larsson. Samtidigt konstaterar han att det under de senaste åren har blivit en större öppenhet kring problemen med olaglig avverkning. Det är också positivt att flera större företag som importerar virke och trävaror har infört olika typer av spårningssystem, revisioner och andra kontroller, säger han. Lagstiftning finns i USA Världsnaturfonden, WWF, ser i grunden positivt på EU:s lagförslag att hindra handeln med olagligt avverkat virke men kräver förbättringar i EU-kommissionens förslag. En lagstiftning på området gäller redan i USA sedan förra året. Olaglig avverkning kräver snabba åtgärder. Det är därför viktigt att lagstiftningen börjar gälla så snabbt som möjligt inom EU. Det här är inget nytt problem; EU-kommissionen har redan funderat på detta i fem års tid, konstaterar Per Larsson. Fakta NilS SuNdStröm Olaglig avverkning hotar miljön Den illegala handeln med virke och trävaror driver på skogsskövlingen i världen, vilket ökar utsläppen av växthusgaser och hotar den biologiska mångfalden. Det går oftast inte att se på virket om det är olagligt avverkat eller inte. källa: Världsnaturfonden WWF forum sveaskog 17

18 TEMA illegal avverkning Påtryckningar gav effekt i Baltikum En stor del av den svenska virkesimporten kommer från Baltikum. där leder Världsnaturfonden WWf med stöd av Sveaskog ett framgångsrikt projekt för att utveckla en mer ansvarsfull virkeshandel och ett uthålligt skogsbruk. De baltiska skogarna rymmer höga naturvärden. Många arter som är utrotade eller hotade i Sverige är fortfarande vanliga i Baltikum. WWF och dess partnerorganisationer har arbetat intensivt i flera år för att öka kunskapen om ansvarsfullt skogsbruk och användningen av FSC*-certifierad skogsråvara. Under de senaste åren har certifiering av skogsråvaror ökat och dialogen mellan skogssektorn och miljöorganisationerna har utvecklats, konstaterar Sofi Alexanderson som är projektledare på Världsnaturfonden WWF. Minskat skattefusk i Lettland Cirka 130 baltiska företag använder nu spårbarhetssystem för att säkerställa att virket inte kommer från olaglig avverk- ning eller skyddsvärd skog. WWF:s projekt har även påverkat lagstiftningen i olika avseenden. Bland annat har skatteförändringar minskat det omfattande skattefusket inom det lettiska skogsbruket. Det har lett till en kraftig minskning av försäljning av virke på den svarta mark- naden. De illegala avverkningarna har också minskat. För tio år sedan var fem procent av den totala virkesvolymen i Lettland illegalt avverkad enligt officiell statistik. År 2008 var den olagliga andelen nere på 0,1 procent, säger Janis Rozitis, ansvarig för skogsfrågor på lettiska Pasaules Dabas Fonds som är partnerorganisation till WWF. Viktigt med finansiellt stöd Laglig avverkning är inte detsamma som ett ansvarsfullt skogsbruk. Janis Rozitis framhåller dock att medvetenheten om ett uthålligt skogsbruk har ökat betydligt de senaste åren i Lettland. Det har bland annat skett genom stora annonskampanjer för allmänheten, samt möten och rundabordssamtal med skogsindustrins aktörer och beslutsfattare. Mycket arbete återstår dock. FSC-standard under 2010 För tolv år sedan började arbetet med FSC i Lettland. Först under 2010 kan landet få en nationell FSC-standard utformad efter landets lokala förutsättningar, något som redan finns i Estland. Det här är den första processen i Lettland där alla aktörer inom skogsbruket och skogsindustrin samlats och börjat prata om uthållig skogsskötsel, säger Janis Rozitis och fortsätter: För våra aktiviteter är det mycket vik- tigt med det finansiella stödet från Sveaskog via WWF. Det ger oss möjlighet att som oberoende part delta i olika processer, och utan motkrav från Sveaskog. NilS SuNdStröm * FsC, Forest stewardship Council. läs mer på sidan 2. annons OM skogsbruk. Mata inte monstren med din skog! Genom kampanjer i lettland har medvetenheten om ett lagligt och uthålligt skogsbruk blivit bättre. annonsen är något beskuren. Handeln Med virke och trävaror är global. ofta går det inte att se om virket är olagligt avverkat eller inte. Men fler och fler stora användare ställer krav på spårbarhet. 18 forum sveaskog

19 Swedwood: Vi arbetar med tydliga krav på spårbarhet Ikeas dotterbolag Swedwood välkomnar EU:s tuffare tag mot illegal avverkning och handel med sådan råvara. Illegal avverkning ska beivras. Men vi tror att det krävs fler åtgärder för att komma tillrätta med den här typen av frågor, säger Clas Boström, ansvarig för skogsfrågor inom Swedwoodkoncernen. Bokhyllan Billy och bordet Lack är några av de trämöbler som industrigruppen Swedwood producerar för Ikea. Varje år tillverkar Swedwood cirka 100 miljoner möbler och möbelkomponenter för Ikea. För det har Swedwood både egna sågverk och möbelfabriker i närheten av marknaden eller råvarutillgångarna. Den trävara som vi använder ska komma från skogar som sköts enligt etablerade krav, såsom undvikande av virke från skyddsvärda skogar, illegal avverkning samt enligt lagar och förordningar i respektive land. Detta ska verifieras av oberoende tredje part, säger Clas Boström. FSC-certifierade skogar I de skogar som Swedwood arrenderar är all areal FSC-certifierad, betonar Clas Boström. Företagets produktionsenheter Det är en fråga om att vara långsiktig och trovärdig på marknaden. har FSC:s spårbarhetssystem, Chain of Custody förutom två enheter som är under slutrevision för detta. Vi har en stark målsättning att spåra ursprunget på all vår virkesråvara och vi arbetar med tydliga krav på spårbarhet gentemot alla leverantörer där vårt minimi krav är FSC Controlled Wood. Inget virke får tas emot utan dessa erforderliga dokument, säger Clas Boström. Samtidigt förklarar han att det inte är möjligt att garantera 100 procents spårbarhet, men Swedwood har i dagsläget ändå i stort nått dit: Om något vid våra egna eller certifierarens revisioner skulle visa sig ha kommit in på fel sätt så tar vi till kraftiga åtgärder. Under de senaste åren har detta inte hänt, säger Clas Boström. Fler åtgärder behövs I kritiska områden som Ryssland lägger Swedwood internt lika mycket resurser på kontroll av inköp som i själva inköpsarbetet, framhåller Clas Boström. Han välkomnar en skärpt lagstiftning från EU för att stävja handeln med illegalt avverkat virke: Men vi tror att det behövs fler åtgärder: engagemang och vilja från industrin, bättre egenkontroll och revisioner samt ökad dialog med alla intressegrupper. Clas Boström räknar med att kunderna är beredda att betala för ett uthålligt skogsbruk. Kunderna har eller kommer att ha den kravnivån, för det är en fråga om att vara långsiktig och trovärdig på marknaden, säger han. Hur många av era produkter är FSCmärkta? De flesta produkter vi levererar klarar en FSC-märkning, men mestadels utnyttjar vi inte en sådan märkning. Vår kund efterfrågar FSC och Chain of Custody (FSC mix), vilket vi levererar enligt. Men vi säljer inte under Swedwoods varumärke till konsumentmarknaden, säger Clas Boström. Nils Sundström Fakta Swedwood Industrigruppen Swedwood är helägd av Ikeakoncernen och har som uppgift att säkerställa produktionskapacitet åt Ikea. Sammanlagt har Swedwood nära 50 produktionsenheter, kontor i 12 länder och anställda. Företaget strävar efter att i hela kedjan ta ett socialt och miljömässigt ansvar, samtidigt som verksamheten ska vara kostnadseffektiv forum sveaskog 19

20 synpunkt pressröster Det skrivs mycket om skogen. Här är ett axplock från svenska medier i vinter. LRF tror inte på prisstegring Vid årsskiftet införde Sveaskog nya regler för sitt markförsäljningsprogram. Fler får nu möjlighet att köpa skogsmark. Risken att förändringen skulle leda till en prisstegring på skogsfastigheter tonades ner av LRF. inlägget lennart ackzell Det vi sett hittills är att Sveaskogs försäljning utgör en mindre del av alla skogsaffärer. Så vi tror inte att det ger någon dramatisk förändring. Jan Thorén, LRF-ordförande i Gävleborg, till Ljusdals-Posten. Marknad med potential Den europeiska marknaden för svenskt biobränsle är under uppbyggnad. Svenska skogsägare kontaktas regelbundet av europeiska energibolag som vill diskutera affärer. Exportmarknaden inom biobränslen är omogen för svenska företag. Vi själva har exempelvis ingen export. Men potentialen i hela Europa är stor. Anders Folkesson, vd för Stora Ensos bioenergidel, till Dagens industri. Njut av tystnaden Naturturismföretaget Myrkulla erbjuder kunderna enskilt belägna stugor utanför Arvidsjaur. Utländska turister som kommer hit är väldigt fascinerade över att få uppleva tystnaden och naturen. Att få bo i en stuga vid en sjö där man kan fiska, och med vandringsleder i skogen, är så speciellt för dem. Kristina Blom, delägare i Myrkulla, till Norra Västerbotten. Vad innebär en lagstiftning mot illegal avverkning för svenska skogsägare? Politisk retorik och verkligheten Det mesta av Europas virke är både kontrollerat och certifierat. EUkommissionens lagförslag, som ska gälla allt virke på EU-marknaden, innebär mer byråkrati och skickar fel signaler till konsumenterna, säger Lennart Ackzell. När de politiska väderkvarnarna drar igång och sprider värdeladdade ord som följs av lovsång blir debatten märklig. Beslutsfattarna lovar att visa handlingskraft och ta initiativ. Men steget från löfte till åtgärder är mindre glamoröst, och reaktioner om oönskade effekter möts med stor misstänksamhet. I EU-politiken under 2009 har skogsfrågorna främst kretsat kring ett förslag från EU-kommissionen som utgår från misshushållningen av världens skogsresurser, främst i Brasilien och Indonesien. Vi har en förfärande avskogning, tveklöst, och till den kopplas begreppet illegalt trä. Självklart säger vi nej till illegalitet. Det vi vänder oss mot är de verktyg EU-kommissionen funderat på att använda. Det är som att skjuta mygg med kanon. Europeiskt skogsbruk kontrolleras av skogsmyndigheter, och de sällsynta rättsfallen om illegal avverkning hanteras som de bör. Det mesta virket är dessutom certifierat och kontrollerat, alltså klart över den lagliga nivån. De europeiska skogarna har ständigt ökat sina arealer och volymer sedan Mer än 0,5 % minskning. Mer än 0,5 % ökning. Förändring mellan -0,5 till 0,5 % per år. Så här såg förändringen av skogsarealer i världen ut andra världskriget. När vi går till en byggmarknad handlar vi tryggt de bräder vi behöver. Europa är till nästan hundra procent självförsörjande på rundvirke. Vad EU nu har föreslagit är ett handelsvapen som ska gälla allt virke på EU-marknaden, även det som produceras i EU. När vi påpekat att EU är en mycket begränsad importör av tropiskt timmer och att det mest påtagliga resultatet av EUförslaget blir mer byråkrati, har man från EU-håll sagt att det är viktigt att skicka signaler. Orsakerna till avskogningen i tropikerna är en del av ett större samhällsproblem med fattigdom, svaga institutioner, med mera, där lagens arm är svag inom alla sektorer. källa: FAO 2006 EU tog ett klokt beslut 2002 att föra en dialog med drabbade länder och försöka hjälpa dem till en bättre fungerande skoglig sektor genom det så kallade FLEGTavtalet. Det är en bra ansats att stödja dem som verkligen vill få ordning och göra något åt problemet där det uppträder. Jag vill att man åtgärdar problem där de uppkommer. Att man löser problem på internationell nivå och ger stöd till de länder som avskogas och sätter tryck på de oseriösa mellanhänder och importländer som köper virket från Amazonas, Borneo, med flera, och som står för den ekonomiska drivkraften bakom avskogningen. Det aktuella förslaget kommer mest att uppfattas som ännu ett handelsprotektionistiskt utspel från EU. Att skicka signaler till de europeiska konsumenterna att det kan vara säkrare att använda annat byggmaterial än trä är ett miljöfientligt budskap på tvärs med budskapet om trädens fantastiska egenskaper. Trä binder kol och solenergi, är förnyelsebart, resurssnålt, kan ersätta fossila material och bränslen och är en ekonomisk hörnsten för många miljoner människor på Europas landsbygd. Lennart Ackzell, Skoglig doktor, är sedan 1,5 år internationell samordnare på LRF Skogsägarna. Dessförinnan arbetade han i 14 år med genetik och internationella frågor på Skogsstyrelsen. vad tycker du? Jonas Rudberg skogshandläggare, Naturskyddsföreningen: Vi är positiva till en kraftfull lag mot handel med illegalt timmer. Detta är ett stort problem och det var därför beklagligt att EU missade att skärpa de svaga reglerna vid ministerrådsmötet i december förra året. Det är troligt att även svenska skogsägare skulle gynnas av bättre regler. Uno Brinnen skogsdirektör, Korsnäs: Om systemet utformas på rätt sätt kommer det gynna svenska skogsägare. Så länge problemet inte hanteras får konkurrerande material en starkare position. Men om systemet utformas med tung och dyrbar byråkrati kan skogsägarna uppleva det som en försämring. Olof Johansson chef för miljö och hållbar utveckling, Sveaskog: Svenska skogsägare gynnas av att illegalt virke inte kommer ut på marknaden. Om man gynnas eller missgynnas av en lag beror på hur den utformas. Det finns risk för att svenska skogsägare missgynnas om en ny lag skapar mer byråkrati i importländernas skogsbruk utan att man når målet med lagen. 20 forum sveaskog