HYRESRÄTTENS FRAMTID. Målet är nya bostäder till Kan man kalla sig sambos fast man inte har någostans att bo?

Transkript

1 HYRESRÄTTENS FRAMTID Målet är nya bostäder till 2020 Kan man kalla sig sambos fast man inte har någostans att bo? Våga tänk mindre

2 Våga tänk mindre Så kan vi lösa bostadsbristen i Sveriges kommuner. MÅNGA RAPPORTER de senaste åren visar på svårigheter med att bygga och investera i hyresbostäder. Skälen till att det är svårt att finna investerare är många trots enorm efterfrågan på hyresrätter och orimligt långa bostadsköer i de flesta tillväxtorter. Flera bedömare anser, trots möjligheter med presumtionshyror, att det inte går att få ut tillräckliga vinster på investeringar på hyresbostäder. BYGGKOSTNADERNA HAR ökat mycket mer än KPI de senaste decennierna. Jag menar att det som behövs på marknaden för att bryta denna trend är små eller medelstora fastighetsutvecklare och investerare som tänker nytt, och som ser möjligheterna till en långsiktig stabil avkastning på kapital. Dessa aktörer finns, men de har utmaningar framför sig. Med minimal vakansrisk och en byggnation som har tillräcklig kvalitet för att både investerare och hyresgäster ska vara nöjda, ger det utrymme för att lösa delar av bostadsbristen. De stora traditionella byggherrarna har under många år inte haft något incitament att skapa förutsättningar för att lösa bristen på hyresrätter, då de har tjänat stora pengar på att bibehålla sitt fokus på bostadsrätter. NU BÖRJAR MÅNGA stora institutionella investerare och även småsparare efterfråga hyresbostäder som investeringsobjekt. För att detta ska kunna utvecklas än mer, måste kommunerna ta sitt ansvar och släppa in de små och medelstora aktörerna i större utsträckning än idag och säkerställa att byggrätter har en relevant prisnivå för att kalkylerna ska hålla i alla led. Det finns idag ett flertal fastighetsutvecklare som febrilt letar byggrätter och som kan producera hyresbostäder med tillräckligt bra kvalitet för både hyresgäster och investerare. Men tillgången på bra byggrätter är väldigt begränsad. Skulle kommunerna våga släppa till mer byggrätter till andra aktörer än de stora byggherrarna skulle mycket hända på marknaden. Kommunerna måste våga släppa fram fler aktörer än de stora traditionella byggherrarna. JAG HAR MÅNGÅRIG erfarenhet av hur kommunpolitiker och tjänstemän från kommunerna längst i norr till kommuner i stockholmsregionen resonerar och av deras rädslor. Kommunerna måste våga släppa fram fler aktörer än de stora traditionella byggherrarna. Det skulle skapa möjligheter att bygga ett ännu bättre samhälle. Mångfald på alla plan utvecklar Sverige. Patrik Oja Affärsutvecklare på Concent I TIBBLESKOGEN intill Kungsängens Centrum har vi byggt 54 väldisponerade 1:or till 3:or mellan 31 kvm och 70 kvm. PRODUCERAD AV: Concent AB ANSVARIG UTGIVARE: Nina Ekman, Concent AB PRODUKTION: Kampai Kommunikation TRYCKERI: Pressgrannar

3 Kan man kalla sig sambos fast man inte har någonstans att bo? Svår bostadssituation för unga i Stockholm Sebastian och Ronja lever precis som många andra unga stockholmare i kappsäcken. För Sebastians del har det kringflackande livet pågått i snart fem år. JAG FLYTTADE HEMIFRÅN när jag var 19. Då flyttade jag in hos en kusin som hade en lägenhet i sin pappas villa i Haninge. Det var ju rätt kul då, men det var ju inte riktigt som att flytta hemifrån ändå, berättar Sebastian. Efter ett år hos kusinens pappa fick Sebastian ett tredjehandskontrakt i en möblerad etta på Hägerstensåsen i ett år och därefter delade han en större lägenhet i Farsta med två kompisar. Sebastian är idag 25 och studerar till byggledare på East Sweden Business School i Norrköping, men gör just nu sin praktik på ett fastighetsbolag i Stockholm. Praktiken är obetald så Sebastian lever på studielån. Sedan ett halvår tillbaka är han nu sambo med flickvännen Ronja som nyligen flyttat upp från Ulricehamn. Om man nu kan kalla det sambo när man inte har någonstans att bo, suckar Sebastian. Situationen känns minst sagt tröstlös. SEDAN RONJA FLYTTADE hit för ett halvår sedan har de hunnit med två lägenheter och flyttar snart in i en tredje, en etta på Östermalm där de får bo i en och en halv månad för kronor. Situationen känns minst sagt tröstlös. Vi tittar på lägenheter i Farsta och Sköndal, men till och med där ute landar en liten etta ofta på närmare två miljoner, säger Sebastian. Ronja har visserligen fast jobb i en klädbutik, men så länge Sebastian pluggar finns inga möjligheter att få lån till en bostadsrätt. Både mina och Sebastians föräldrar har erbjudit sig att gå in med pengar för att vi ska kunna köpa en bostadsrätt, men det känns ju inte så kul att de ska behöva göra det, berättar Ronja och fortsätter: Vi är ju vuxna och vill kunna stå på egna ben, vad ska man göra? Det är ju helt omöjligt för unga människor som vill bo i Stockholm att komma in på bostadsmarknaden. I alla fall om man saknar kontakter. Sebastian har väl stått fem sex år i bostadskön, men det dröjer väl tio till innan han blir erbjuden en lägenhet. TYVÄRR ÄR Sebastian och Ronja långt ifrån ensamma om sin jobbiga bostadssituation. Tusentals ungdomar står idag utan egen bostad och saknar möjlighet att köpa något. Den enda lösningen är att bygga små prisvärda hyresrätter där ungdomar faktiskt har råd att bo. Situationen i siffror: unga vuxna väntar på en egen bostad. 49% hade egen bostad 2013, jämfört med 62% bostäder måste byggas enbart för att fylla behoven hos de unga vuxna som idag saknar egen bostad. 219 av Sveriges 290 kommuner uppgav i Boverkets bostadsmarknadsenkät 2015 att de har brist på bostäder för unga. Källa: Hyresgästföreningens rapport om bostadsbristen bland unga.

4 Tankar från en arkitekt Bostäder och jobb går hand i hand Johan Granqvist från Total Arkitektur och Urbanism delar med sig av sina erfarenheter. HYRESRÄTTER ANSER JAG vara nödvändiga komplement till bostadsrätten, som i och för sig är en fantastisk svensk uppfinning! Men vi behöver en mångfald på bostadsmarknaden. Utan goda möjligheter att bo saknas smörjmedel för en orts fortlevnad och framgång. Med andra ord sinkas tillväxten. Det är dyrt att bygga bostäder. Och orsakerna är flera. Det finns en ekonomisk verklighet som driver utvecklingen mot mindre lägenheter. De ska kunna ge rimliga hyror, så att unga kan starta sin boendekarriär. Johan Granqvist resonerar vidare kring små och yteffektiva bostäder och menar att det inte finns något egenvärde i att bo på liten yta, men det finns en nödvändig lösning ur såväl ekonomiska som ekologiska perspektiv. Och om vikten att tänka långsiktigt och ha ett helhetsperspektiv säger Johan: Det finns en risk för att vi i en tid av bostadsbrist pressas att på kort tid lösa problemen med för dålig kvalitet som resultat. Till exempel genom tillfälliga bygglov och enklare paviljongarkitektur. Den typen av kortsiktiga lösningar är dåliga ur ett hållbarhetsperspektiv och riskerar dessutom bli illa anpassade till den omgivande miljön. NU FINNS FÖRSLAG från regeringen att bygga klimatsmarta hyresrätter som förstås ska vara överkomliga för den grupp som just nu har det svårast på bostadsmarknaden, de yngre. Och till hösten blir kommande investeringsstöd intressant att ta del av. Vi människor har många olika behov. Det behöver återspeglas i den byggda miljön på ett tydligare sätt än som varit rådande sedan miljonprogrammets era där mycket kom att handla om familjens behov. Jag skulle vilja påstå det idag finns en rikare variation och långt mer intressanta förutsättningar för oss som bidrar till bostadsförsörjningen och samhällsutbyggnaden. Utan goda möjligheter att bo saknas smörjmedel för en orts fortlevnad. JOHAN OCH HANS KOLLEGOR på Total ser ett antal smarta lösningar för att få små bostäder att bli funktionella, trivsamma hem. I små enpersonbostäder, som studentbostäder, kan det handla om sängskåp och utfällbara matbord. För lite större lägenheter handlar det mer om att göra rummen flexibla och generella så långt det går. Till exempel att utforma planlösningar gör det enkelt att dela av ett rum i två, och på så sätt kan bostaden följa med och anpassas till olika skeden i livet. EMANUEL ÖZ ÄR RIKSDAGSLEDAMOT för Socialdemokraterna och engagerar sig bland annat i bostadspolitiken. Regeringen är förstås väl insatt i bostadsproblematiken och arbetar för fullt för att komma upp med olika åtgärder för att lösa krisen. Vi har som målsättning att se till att det byggs minst nya bostäder fram till 2020, meddelar Öz. Emanuel Öz menar att en fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för en rörlig arbetsmarknad med fler jobb. För en stark tillväxtkommun som Stockholm innebär det stora problem om man går miste om attraktiv arbetskraft bara för att det inte finns någonstans att bo. Ska vi nå målet med nya bostäder till 2020, så krävs nya arbetssätt. Vi arbetar på bred front för att få fart på byggandet, bland annat genom att se till att kommunerna får fram fler byggrätter i områden där det faktiskt går att bygga och inte bara där fastighetsföretagen vill bygga för att det är lönsamt. Han tror också på att en ökad mångfald bland aktörerna på bostadsmarknaden och jobbar tillsammans med sina kollegor för att stimulera byggandet av små hyresrätter och studentlägenheter. Vi är positiva till att fler små och medelstora kommer in och utmanar på byggmarknaden, så länge de uppfyller alla krav och arbetar långsiktigt och hållbart, menar Öz. Så vill vi lösa bostadskrisen TOTAL OCH CONCENT ska nu samarbeta i ett större projekt i Huddinge, där de tillsammans ska utveckla 150 stycken mindre lägenheter med fokus på studenter och forskare. SARA JOHANSSON ÄR FASTIGHETSutvecklingschef på Concent. Hon har en tydlig vision om vad som behöver göras för att lösa eller åtminstone förbättra bostadssituationen för unga i Stockholm. Många av våra konkurrenter fokuserar helt på att bygga stora flotta bostadsrätter eftersom de anser att det ger bäst lönsamhet, säger Sara Johansson och fortsätter: Vi på Concent har valt ett annat angreppssätt för att lösa bostadskrisen. Vi menar att det är viktigare att fokusera på att utveckla små, smarta hyresrätter där unga vuxna och studenter faktiskt har råd att bo, säger hon. Vårt kortsiktiga mål är att utveckla så många hyresrätter som möjligt. CONCENTS INSTÄLLNING ÄR ATT det måste finnas bostäder till alla, inte bara för dem som har råd och möjlighet att investera i en dyr bostadsrätt. De menar dessutom att det är går att få god lönsamhet även i mindre hyresrätter, om de görs på rätt sätt. Vi tar ett helhetsansvar för våra hyresrätter. Vi är med från första pennstreck till inflyttningsfärdig bostad och finns sedan med som en långsiktig, trygg hyresvärd, säger Sara Johansson och fortsätter: Vårt kortsiktiga mål är att utveckla så många hyresrätter som möjligt, framförallt i Stockholmsområdet, och därmed göra vad vi kan för att få ordning på bostadssituationen. På längre sikt handlar det om att vi vill vara en av de viktiga aktörerna i utvecklingen av det som vi kalla för det goda samhället ett långsiktigt hållbart och välmående samhälle för alla, inte bara för några få.

5 Små fina hyresrätter har blivit vår specialitet 1. I attraktivt läge i Örebro skapar vi 186 nya yteffektiva smålägenheter på 1 3 rum och kök. Arkitekt: Strombro Building Workshop. 2. Inom fastigheten Kungsmyntan 1 i Örebro har vi utvecklat 77 trevliga hyreslägenheter med en boyta på sammanlagt kvm. 3. I Flemmingsberg har Concent vunnit Huddinge kommuns markanvisningstävling och ska nu bygga 150 lägenheter med fokus på studenter och forskare. 4. Concent utvecklar 100 lägenheter med radhuskänsla i naturnära läge i Upplands Väsby. 5. I närheten av Bålsta Centrum bygger Concent 270 mindre hyresrätter som riktar sig mot ungdomar, studenter och små familjer. SERGELS TORG 12, STOCKHOLM