Medborgarens val av vård i Blekinge - en rapport från den politiska styrgruppen
|
|
- Alexander Arvidsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Medborgarens val av vård i Blekinge - en rapport från den politiska styrgruppen Marie Sällström ordf. (s) Kalle Sandström (s) Viveka Söderdahl (v) Gustav Nilsson (m) Marianne Olofsson Reuterskiöld (fp) Petronella Petersson (c) Claes Jansson (mp) Cecilia Klüft Frih sekr
2
3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 1 2. Förutsättningar 1 3. God Vård 2 4. Vårdval i Blekinge Styrgruppens grundprinciper Primärvårdens åtagande Grunduppdrag Tilläggsuppdrag Landstingsorganiserad verksamhet Hemsjukvård Ackreditering och överenskommelser Styr- och ersättningsmodell Uppföljning Information och kommunikation Medborgarnas val av vårdenhet Organisation finansiering 11
4
5 1. Bakgrund Landstingsfullmäktige beslutade att ge landstingsdirektören i uppdrag att göra en utredning om primärvårdens åtagande, inriktning och organisation beträffande bland annat läkarkompetens, dygnsansvar, andra yrkeskompetenser och hemsjukvården. Med anledning av de politiska diskussionerna, skulle utredningen även belysa för- och nackdelar med Vårdval Blekinge med Vårdval Halland som utgångspunkt. Mot bakgrund av utredningen beslutade Landstingsstyrelsen att att utredningen angående Primärvårdens inriktning, åtagande, organisation m m skall utgöra underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet inom Primärvården. en politisk styrgrupp tillsätts för det fortsatta utvecklingsarbetet och att styrgruppen utgörs av fyra representanter från den politiska majoriteten och tre representanter från den politiska oppositionen. Styrgruppen skall avge sin rapport senast I juni månad 2008 tillsattes en politisk styrgrupp under ledning av landstingsråd Marie Sällström ordf. (s) Styrgruppen består för övrigt av Kalle Sandström (s), Viveka Söderdahl (v), Gustav Nilsson (m), Marianne Olofsson Reuterskiöld (fp), Petronella Petersson (c) samt Claes Jansson (mp). Från tjänstemannasidan ingår planeringsdirektör Anders Hansell, förvaltningschef för primärvården Gerd Fridh, samt hälso- och sjukvårdsstrateg Cecilia Klüft Frih. Den politiska styrgruppen har träffats regelbundet och informerat sig inom en rad primärvårdsfrågor och olika vårdvalsmodeller. Bland annat har styrgruppen träffat representanter för Vårdval Halland, Hälsoval Skåne samt Vårdval Kronoberg. Med utgångspunkt i detta arbete har styrgruppen fastställt vissa grundprinciper för medborgarens val av vård i Blekinge. Detta underlag är en rapport från styrgruppens arbete och skall användas som vägledning och beslutsunderlag för det fortsatta arbetet kring införandet av vårdval i Blekinge. Underlaget reglerar inte olika sakfrågor i detalj, vilket skall ske inom ramen för ett kommande utredningsarbete. 2. Förutsättningar I Regeringens proposition 2008/09:74, Vårdval i primärvården, föreslås att landstingen skall bli skyldiga att införa vårdvalsystem som ger medborgarna rätt att välja mellan olika vårdgivare i primärvården. Alla vårdgivare som uppfyller de av landstingen beslutade kraven i vårdvalsystemet skall ha rätt att etablera sig med offentlig ersättning. När landstingen beslutat att införa ett vårdvalssystem ska lagen(2008:962)om valfrihetssystem tillämpas (LOV). Grunderna i vårdvalssystemet skall enligt propositionen vara att ersättningen följer den enskildes val av utförare och att privata och offentliga vårdgivare behandlas lika. Det är upp till varje landsting att besluta om ersättningens närmare utformning. Landstingen kan själva precisera de krav som vårdgivaren skall uppfylla utifrån vad som anges i 5 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763;HSL). Bestämmelsen om att den fasta läkarkontakten i primärvården skall vara specialist i allmänmedicin föreslås plockas bort. 1
6 Förslaget att ta bort kraven på att den fasta läkarkontakten skall var specialist i allmänmedicin förslås träda i kraft den 1 april Övriga lagändringar föreslås träda ikraft den 1 januari Proposition om Vårdval i primärvården Proposition om Lagen om valfrihetssystem (LOV) Hälso- och sjukvårdslagen 3. God vård Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL) ställer följande krav på hälso- och sjukvården. 2 a Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Vården och behandlingen skall så långt det vara möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser för patienten skall samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Lag (2006:493). I Socialstyrelsens skrift God Vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälsooch sjukvården förtydligas HSL:s 2 enligt följande. - Säker hälso- och sjukvård viket innebär att vårdskador förhindras. - Patientfokuserad hälso- och sjukvård vilket innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar. - Effektiv hälso- och sjukvård vilket innebär att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt. - Jämlik hälso- och sjukvård vilket innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. - Hälso- och sjukvård i rimlig tid vilket innebär att ingen patient skall behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. 2
7 4. Vårdval i Blekinge Med hänsyn till gällande lagar och riktlinjer skall Landstinget Blekinge formulera de förutsättningar som skall gälla för medborgarens val av vård inom primärvården i Blekinge De vårdvalsmodeller som intresserar den politiska styrgruppen är framför allt Skåne och Halland samt delvis Kronoberg. 4.1 Styrgruppens grundprinciper Vårdvalet i Blekinge utgår från att primärvården skall vara ett förstahandsval för medborgaren vid behov av vård inom ramen för LEON-principen (Lägsta effektiva omhändertagande nivå). Primärvården skall ge medborgaren God hälso- och sjukvård på lika villkor och särskilt värna om de medborgare som av olika anledning befinner sig i en särskilt utsatt situation. Vårdenheterna inom Vårdvalet skall genom hög tillgänglighet, behovsanpassad vård och god kvalitet ge medborgarna den bästa möjliga hälso- och sjukvården inom de ramar som ställs till förfogande. Respekt och gott bemötande är ledord inom Vårdvalet. Mot bakgrund av ovanstående har den politiska styrgruppen fastställt följande grundprinciper, utan inbördes rangordning. Medborgare som inte aktivt väljer vårdenhet skall listas passivt enligt nuvarande ordning, det vill säga där patienten har sin geografiska tillhörighet. Medborgaren har möjlighet att byta vårdenhet utan begränsning. Alla vårdenheter skall ha samma grunduppdrag. Grunduppdraget skall fastställas av landstingsfullmäktige. Godkänd vårdenhet som har en särskild överenskommelse med landstinget kan utöver grunduppdraget ha tilläggsuppdrag. I grunduppdraget skall det förebyggande arbetet och vikten av samverkan i syfte att skapa fungerande vårdkedjor, särskilt lyftas fram. En etablering av vårdenheten skall kräva ackreditering och särskild överenskommelse med landstinget. Krav skall ställas på vårdenheten gällande bland annat; - Vårdåtagande - Kvalitet - Kompetens - Volym - Ekonomisk stabilitet - Miljö - Teknik, IT - Gällande kollektivavtal inom området oavsett organisationsform - Meddelarfrihet för anställda - Tillgänglighet 3
8 Specialistläkarkompetens i allmänmedicin skall utgöra basen i vårdenhetens verksamhet. Ersättningen till vårdenheten skall vara likvärdig oavsett organisationsform. Ersättningen till godkänd vårdenhet skall följa varje patient som valt, eller passivt listats på vårdenheten. Ersättningen skall bygga på ersättningssystem enligt ACG där ersättningen utgår från medborgarens vårdbehov, samt en viss andel målrelaterad ersättning för att uppnå fastställda kvalitetsmål. Exempel på kvalitetsmål är tillgänglighet, läkemedelsförskrivning i enlighet med rekommendationer, rapportering till kvalitetsregister. Styr- och ersättningsmodellen behöver noga analyseras med fokus på vilka resultat som skall uppnås med vårdvalet. Möjlighet till uppföljning av fastställda mål skall säkerställas. Vårdvalet skall innebära fortsatt god kostnadskontroll genom utformningen av hälso- och sjukvårdpengen. Landstinget Blekinges IT-strategi och de ambitioner denna anger, skall ligga till grund för de krav som ställs på vårdgivare inom Vårdvalet beträffande IT-tjänster. En förändrad primärvårdsorganisation inom landstinget skall medge en producentneutral hantering av samtliga vårdgivare som ingår i Vårdvalet. Utgångspunkten skall vara att de administrativa resurserna begränsas till nuvarande. 4.2 Primärvårdens åtagande Primärvårdens åtagande regleras i Hälso- och sjukvårdslagen 5. Förslag till ny lydelse i Hälso- och sjukvårdslagen enligt propositionen om Vårdval i primärvården; Primärvården ska som en del av den öppna vården utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Landstinget ska organisera primärvården så att alla som är bosatta inom landstinget får tillgång till och kan välja en fast läkarkontakt. Landstinget får inte begränsa den enskildes val till ett visst geografiskt område inom landstinget. I Budget och Verkställighetsplan för primärvården i Blekinge 2009 framgår att primärvårdens nuvarande åtagande omfattar: Allmänmedicinsk hälso- och sjukvård för personer i alla åldrar med akuta och kroniska besvär, vid mottagningar, i hemmen och för personer i särskilda boenden. Distriktssköterskeverksamhet vid mottagningar och i hemmen. Rehabilitering och förskrivning av hjälpmedel vid mottagningar och i hemmen. Barnhälsovård. Ungdomsmottagningar. (Placerad under en basenhet. Egen budget) 4
9 Jourverksamhet, dygnet runt, veckans alla dagar. Rådgivning och information dygnet runt, veckans alla dagar. Utfärda intyg för att styrka hälsa, sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Smittskydd enligt gällande lagstiftning. Aktiviteter rörande katastrof, beredskap och civilförsvar enligt gällande lagstiftning. Utbildning och handledning av studenter. Forsknings- och utvecklingsarbete, FoU. Till primärvårdens uppgifter hör att bedöma patienternas behov av diagnostik och/eller vård på länssjukvårdsnivå samt att tillse att patienten, när så erfordras, remitteras till rätt vårdgivare. Det är av största betydelse vid utformningen av Vårdvalet i Blekinge hur omfattande primärvårdens åtagande skall vara. Styrgruppen har uttalat att ambitionsnivån för primärvården i Blekinge inom ramen för ett Vårdval, varken innebär en höjning eller sänkning beträffande åtagandet. Ett utökat åtagande för primärvården i Blekinge bör ske stegvis med beaktande av effekter för hela det nuvarande sjukvårdssystemet då detta kräver en omfördelning av resurser och kompetenser. Styrgruppen har däremot uttalat att primärvårdens så kallade täckningsgrad noggrant skall följas. 4.3 Grunduppdrag Följande grunduppdrag har formulerats som en utgångspunkt vid införandet av ett Vårdval i Blekinge. Hälsoinriktat arbetssätt Detta innebär att ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall vara en självklar del i all vård och behandling Detta sker det framför allt i det individuella mötet men även på befolkningsnivå. Vårdgivaren skall på individnivå arbeta med förebyggande insatser, såväl primär- som sekundärpreventiva, ge råd om egenvård och tidigt upptäcka hälsorisker. Vårdgivaren skall bedriva ett systematiskt arbete gällande livstidsfrågor vilket inkluderar att arbeta med till exempel psykosocial hälsa, tobaks- och alkoholförebyggande insatser, främja goda matvanor och en ökad fysik aktivitet. Det ingår också i uppdraget att vårdgivaren skall medverka i befolkningsinriktat förebyggande arbete genom att medverka i hälsofrämjande och förebyggande insatser, medverka i samverkansgrupper samt svara för eller medverka i utbildningsinsatser kring förebyggande arbete på Landstinget Blekinges anmodan Vårdåtagande dygnet runt Sammanfattningsvis omfattar åtagandet ett vårdåtagande dygnet runt som även omfattar rådgivning och information. Vårdgivaren ansvarar för att såväl organisera som bedriva jourverksamhet för de medborgare som valt vårdenheten. Vårdåtagandet innebär också: beredskapsåtgärder inför allvarliga händelser smittskydd ett rehabiliteringsansvar behandling av viss psykisk sjukdom psykisk ohälsa och socialt stöd ordination av hjälpmedel förbruknings- och sjukvårdsartiklar 5
10 basläkemedel utifrån ett helhetsansvar för patienten Psykisk ohälsa Avseende omhändertagandet av psykisk ohälsa och behandling av viss psykisk sjukdom inom primärvården, finns det i Blekinge ett samverkansavtal mellan primärvården och vuxenpsykiatrin daterat som skall tjäna som utgångspunkt för den omhändertagandenivå som skall utgör primärvårdens ansvarsområde. Samverkansavtalet är dock att betrakta som riktlinjer för patientgruppen och inte som regel att använda för handläggning av enskilda fall. Det är viktigt att inom Vårdvalet tydligt formulera vårdenhetens ansvar för att tillgodose behovet av behandling av psykisk ohälsa för de patienter som hör hemma inom primärvården. Samverkan Vårdgivaren skall aktivt medverka till att skapa en sammanhållen vårdkedja i syfte att bidra till en fungerande vårdprocess utifrån patientens perspektiv. Nya arenor för samverkan kommer att behöva växa fram i takt med att det blir fler vårdgivare och fler aktörer inom kommunernas äldre- och handikappomsorg. I Blekinge har Karlskrona kommun infört kundval inom äldreomsorgen. Verksamhetsförlagd utbildning Alla vårdenheter har en skyldighet att tillhandahålla utbildningsplatser i grundutbildningen för de yrkeskategorier som finns på vårdenheten och skall även garantera att de upprätthåller den kvalitet som anges nationellt och regionalt. I avtalen som omfattar utbildningar på högskolenivå för flertalet medarbetare finns också krav på kompetens hos handledarna. Tillgänglighet Vårdenheten skall följa de krav och regler som finns rörande tillgänglighet, dels gällande lokalerna, dels i förhållande till vårdgarantin. Ambitionen med modellen är att tillgängligheten skall öka då missnöjda medborgare annars troligtvis kommer att välja att söka vård hos annan vårdgivare vilket generar avdrag för den valda enheten. Öppettider skall inte regleras i ackrediteringskraven utan anpassas efter medborgarnas behov och lokala förutsättningar. Bemanning och kompetens Grunduppdraget för enheterna bygger i huvudsak på primärvård och därför skall basen i verksamheten utgöras av allmänläkarspecialistkompetens. Vårdenheten skall ges möjlighet att knyta till sig även andra specialister. Exempel på sådana specialister är internmedicin, psykiatri, geriatrik och barnmedicin. Ledning, styrning, kvalitet Vårdgivaren skall följa tillämpliga lagar, författningar samt riktlinjer och föreskrifter. Fortlöpande har vårdenheten att följa nationella riktlinjer och andra nationella myndighetsbeslut. Vårdgivaren skall vid utförande av uppdraget följa Landstinget Blekinges riktlinjer och vårdprogram. Vårdenheten skall vara tillgänglig för och medverka i, kvalitetsrevisioner och undersökningar av patienttillfredsställelse på Landstinget Blekinges anmodan. Vidare skall vårdgivaren registrera i de nationella kvalitetsregister som är obligatoriska inom Landstinget Blekinge. Andra ackrediteringskrav som skall regleras är utnyttjandet av läkemedel, medicinsk service, ordination av hjälpmedel, krav på utrustning, miljö, utnyttjandet av tolk, sjukresor, samarbete med Patientnämnd, försäkringar, meddelarfriheten, följande av grafisk profil, samverkan kring IT m m. 6
11 Ansvar för Läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården Läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården skall regleras som ett grunduppdrag. Barnhälsovård Barnhälsovården i Blekinge skall liksom idag utgöra ett grunduppdrag för samtliga enheter. Mödrahälsovård Mödrahälsovården i Blekinge är idag organisatoriskt placerad inom Kvinnokliniken och utgör således inte primärvårdens ansvarsområde. Enligt regeringens proposition är mödrahälsovård att betrakta som primärvård. Hur mödrahälsovården skall organiseras inom ramen för vårdvalet skall utredas under våren och förslag skall presenteras för politiskt ställningstagande. 4.4 Tilläggsuppdrag I enlighet med Lagen om valfrihetssystem (LOV), ges huvudmannen möjlighet att ställa differentierade krav på vårdgivaren. Till exempel kan uppdragsgivaren kräva att en vårdenhet, i ett definierat glesbygdsområde måste åta sig tilläggsuppdrag för att teckna avtal. Här följer exempel på tilläggsuppdrag. Distriktssköterskemottagningar i glesbygd Det finns en ambition att bevara distriktssköterskemottagningarna i glesbygden under en övergångsperiod. På längre sikt kan detta uppdrag avvecklas då det ligger i grunduppdraget för alla vårdenheter att arbeta med tillgänglighetsfrågorna för medborgarna. Beroende på hemsjukvårdens tillhörighet skall denna fråga särskilt diskuteras i Blekinge. Hälsotorg Inom det fortsatta utredningsarbetet skall hälsotorgens framtida organisering diskuteras. 4.5 Landstingsorganiserad verksamhet Ungdomsmottagningar Ungdomsmottagningarna har en central och vikig funktion för den unga befolkningen. Det är viktigt att säkerställa att ungdomsmottagningar och dess uppdrag blir väl tydliggjort och tillgodosett inom ramen för vårdvalet. Enligt styrgruppen skall ungdomsmottagningarna i Blekinge organiseras som en länsgemensam enhet inom ramen för en landstingsdriven driftsorganisation. FOU- medverkan I Blekinge finns en väl utbyggd tradition av forsknings- och utvecklingsarbete inom primärvården. Det är viktigt att forsknings- och utvecklingsarbete och dess organisering inom ramen för ett Vårdval, särskilt diskuteras, då detta arbete idag säkerställs genom primärvårdens grunduppdrag. 7
12 4.6 Hemsjukvård Socialstyrelsens rapport Hemsjukvård i förändring En kartläggning av hemsjukvården i Sverige som publicerades hösten 2008 visar bland annat att patienterna har bättre och mer kontinuerlig tillgång till hälso- och sjukvårdsinsatser när hemsjukvårdsansvaret i ordinärt och särskilt boende samordnas i ett huvudmannaskap. Styrgruppen föreslår därmed att kommunerna erbjuds att överta hemsjukvården i samband med Vårdvalet och att landstinget utarbetar ett underlag som tillställs kommunerna för ställningstagande. Styrgruppen ser nödvändigheten av en väl fungerande avancerad palliativ vård och vikten av att tydliggöra dessa gränser i det underlag som tillställs kommunerna. 4.7 Ackreditering och överenskommelser Ackrediteringsprocessen är betydelsefull och bör ske genom ett flertal fördjupade dialoger mellan uppdragsgivaren och vårdgivaren kring uppdrag, vårdutbud, behov, utveckling och uppföljning. Dialogen måste bygga på ömsesidig respekt. Ackrediteringen reglerar att vårdaktören har god kvalitet, tillgänglighet och kontinuitet. Krav ställs på bland annat kompetens, kvalitetssystem och på att vårdaktören följer hälso- och sjukvårdslagen, vårdprogram och liknande. Vårdaktören skall också klara grundläggande krav för att driva verksamhet, bland annat skall vårdaktören ha ekonomisk stabilitet och teknisk förmåga att uppfylla ställda krav. Styrgruppen har särskilt lyft fram att krav skall ställas på att gällande kollektivavtal följs oavsett organisationsform och att meddelandefrihet för anställda skall säkerställas. Den IT-strategi och ambitionsnivå som Landstinget Blekinge har skall ligga till grund för de krav som ställs när det gäller IT-funktioner och IT-system som ett led i att främja patientsäkerheten. 4.8 Styr- och ersättningsmodell Den ekonomiska styrningen skall styra mot målet. Målet är att den enskilde patienten genom tillgänglighet, god kontinuitet och gott omhändertagande känner en sådan trygghet att det inte finns skäl att söka vård på annan vårdenhet eller på sjukhus för annat än insatser som kräver den specialiserade vårdens resurser. Både finansiären och den enskilde patienten gynnas av att vård ges på lägsta effektiva nivå och att samordning sker kring insatser för patienten. Det skall löna sig att snabbt och effektivt kunna erbjuda rätt vård och omhändertagande på den egna vårdenheten eller med hjälp av dem man slutit avtal med. Uppdragsgivarens styrning förskjuts från att detaljstyra produktionen/processerna till att styra mot uppsatta mål och resultat. Förutsättningarna för att en vårdvalsmodell skall fungera är att det i realiteten finns olika vårdenheter att välja på om patienten inte är nöjd. Om ersättningssystem Allmänt kan sägas att en fast anslagsfinansiering som är den dominerade formen för ersättning inom både primär- och specialistvård, har fördelen av att den är administrativt enkel och att god kostnadskontroll uppnås. Nackdelarna är att detta system inte ger incitament till utveckling och förbättring av verksamheten utom den fysiska tillgängligheten. Man mäter inte effekterna av insatta resurser. 8
13 En ersättningsmodell som bygger på produktion förutsätts stimulera tillgänglighet och minskade vårdköer. Produktionsbaserad ersättning styr ibland mot vård som inte är motiverad och till ett omhändertagande på en vårdnivå som inte alltid är motiverad då besök hos läkare ersätts högst. Detta stimulerar inte till att ta tillvara teamets samlade kompetens. Inte heller betonas kvalitetsaspekter i detta ersättningssystem. Produktivitetsfrämjande ersättning behöver därför kombineras med justering för kvalitet. Det finns ingen färdig ersättningsmodell som tillgodoser alla tänkta behov. Vissa fördelar ger nackdelar på andra områden och simuleringar där ersättningsformer kombineras på olika sätt skall göras. Det är därför viktigt att besluta vad som i första hand skall uppnås inom ramen för vårdvalet. Storleken på hälso- och sjukvårdpengen avgörs av vårdenhetens grunduppdrag och den målrelaterade täckningsgraden vilket kräver politiska ställningstaganden. Styr och ersättningssystem i Blekinge Vårdenheten skall få ekonomiska förutsättningar för ett kostnadsansvar för all den vårdkonsumtion som ingår i vårdenheternas grunduppdrag på primärvårdsnivå. Ansvaret på primärvårdnivån i förhållande till den totala öppenvårdskonsumtionen beskrivs i termer av täckningsgrad. Täckningsgraden visar hur stor andel av vårdenhetens patienters konsumtion av all öppen hälso- och sjukvård som tillgodoses på primärvårdsnivån i förhållande till patientens totala antal besök inom den öppna hälso- och sjukvården. Ett beslut om högre täckningsgrad inom primärvården i Blekinge än den nuvarande, kan innebära en omfördelning av resurser från den specialiserade vården. I Blekinge har vi en av landets mest kostnadseffektiva primärvård och i krontal räknat, lägsta krontal per invånare. God kostnadskontroll föreligger. Det är i Blekinge angeläget att denna goda kostnadskontroll upprätthålls. Detta är en av anledningarna till att den politiska styrgruppen föreslår att styr- och ersättningsmodellen skall bygga på en hög andel fast hälso- och sjukvårdpeng per invånare och en mindre andel målrelaterad ersättning. Blekinges nuvarande ersättningssystem bygger på en hög andel fast ersättning bestående av ersättningen utifrån ett poängsystem (kapitering) som är en ersättning per listad invånare utifrån ålder. Detta kombineras med ersättning enligt ACG (Adjusted Clinical Grups) som speglar invånares vårdbehov och har fem gånger bättre förklaringsgrad än vad endast ålder ger. Inom primärvården Blekinge sker sedan ett antal år tillbaka kostnad per prestationsberäkningar (KPP). Med detta är man tämligen unika i Sverige. Kalkyleringarna används sedan för återkoppling till vårdcentralerna där ersättning delas ut för uppnådd produktivitetsnivå. Från och med 2008 har primärvården i Blekinge infört ett system om ekonomisk förstärkning till de primärvårdsenheter som når målen i förvaltningens styrkort. Just den målrelaterade delen av ersättningen där man ersätter faktiska behandlingsresultat är särskilt intressant eftersom det gagnar patient och kvalitet. Målrelaterad ersättning är fortfarande en mycket liten andel av den totala ersättningen men många menar att målrelaterad ersättning är ett effektivt ekonomiskt och politiskt styrmedel som gagnar kvalitetshöjning och utveckling av verksamheten och att andelen målrelaterad ersättning kommer att öka i framtiden. Detta förutsätter dock goda möjligheter för uppföljning av verksamheterna. Styrgruppen föreslår att det styr- och ersättningssystem som skall användas inom Vårdvalet utgår från en hög andel fast ersättning enligt ACG och en mindre andel målrelaterad ersättning. 9
14 4.9 Uppföljning Alla styr- och ersättningsmodeller bär sina möjligheter och med detta följer ett antal risker. Det gäller att redan initialt identifiera och eliminera dessa så långt som möjligt, för att undvika både under och överkonsumtion av vård. Det krävs en utvecklad kontroll och uppföljning av vårdenheter beträffande uppföljning och medicinsk revision, vilket med fördel kan ske gemensamt med våra grannlän. En vårdvalsmodell bygger som ovan nämnts på en politisk målstyrning och uppföljning, vilket förutsätter att mål finns formulerade. Sådana mål bör årligen revideras och kompletteras i syfte att höja vårdens kvalitet. Målen fastställs av landstingsfullmäktige. En svårighet när det gäller att mäta vårdens kvalitet är att det idag i stor utsträckning saknas etablerade indikatorer för utvärdering av patientresultat i primärvård. Även medborgare och patienter vill i högre utsträckning ta del av uppföljning, resultat och kvalitet i vården. Detta kommer att vara en viktig faktor som underlag för val av vårdenhet. Nationella har man tagit fasta på detta och arbetar nu med att utveckla befintliga uppföljningssystem såsom Öppna jämförelser, Vårdbarometern och Kvalitetsregister för att ge möjlighet till information som kan användas i vårdvalet. En nationell patientenkät skall finnas hösten Trots pågående arbete faller ett tungt ansvar på de regionala vårdvalsmodellerna att utveckla former för en ändamålsenlig uppföljning, inte minst utifrån de lokalt uppställda mål som är särskilt viktiga att följa. Ytterst handlar det om att säkra att vårdenheten utför sitt uppdrag med den kvalitet och säkerhet som krävs för att ge patienten en god vård, samtidigt som modellen ger vårdenheten stora frihetsgrader med utrymme för flexibilitet och kreativitet. Arbetet med att skapa former för uppföljning skall därför prioriteras inom arbetet med att utveckla vårdvalsmodellen i Blekinge. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 2005:12 skall ligga till grund för uppföljningsmodellen tillsammans med ovan refererade skrift God Vård - om ledningssystem och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 4.10 Information och kommunikation Medborgarna skall ha möjlighet att göra ett informerat val genom tillgång till adekvat och lättillgänglig information vilket ställer krav på landstinget att tillhandahålla denna. Redan initialt skall en kommunikationsplan utarbetas för att säkerställa att vårdvalet kommuniceras i dess olika delar med samtliga berörda, det vill säga medborgare, egen personal, privata vårdgivare, samarbetspartner m fl. Initialt är det särskilt viktigt med en god intern dialog med berörda verksamheter. 10
15 4.11 Medborgarnas val av vårdenhet I Blekinge har vi ett väl fungerande listningssystem där medborgaren kan välja att aktivt lista sig hos läkare/vårdenhet. Sker ingen aktiv listning listas personen på den vårdenhet som finns inom det geografiska område personen tillhör. Vid införande av Vårdval bör denna ordning kvarstå med skillnaden att det inte kommer att finnas något tak för hur många patienter en vårdenhet kan lista. Patienten skall ha möjlighet att fritt välja att lista om sig utan begränsning, vilket kan medföra svårigheter när det gäller att uppnå kontinuitet och samordning kring vissa patienter. I en vårdvalsmodell är dock patientens val överordnat andra hänsyn. Vid införande av Vårdval i Blekinge föreslås att medborgaren kan välja att acceptera sitt nuvarande val eller aktivt välja annan vårdenhet. För de medborgare som inte vill välja vårdenhet skall dessa listas enligt nuvarande ordning, det vill säga inom det område där medborgaren har sin geografiska tillhörighet. Direktinformation skall skickas till samtliga medborgare Organisation finansiering Ett vårdvalssystem ställer krav på en organisation som kan garantera att konkurrensneutralitet uppnås så långt detta är möjligt. En form av beställarenhet/uppdragsenhet behöver upprättas och omfattningen av denna beror på om beställarorganisationen skall omfatta Vårdvalet eller om det skall omfatta all köpt vård inom Landstinget Blekinge. Primärvården behöver en driftsorganisation för landstingets verksamhet i egen regi. Även den politiska organisationen behöver anpassas med utgångspunkt från vårdvalet. De politiska intentioner som har uttalats innebär att ett vårdvalssystem skall införas inom ramen för nuvarande administrativa resurser, vilket innebär att en omfördelning av resurser måste ske då införande av Vårdval kräver administrativa resurser. Nuvarande vårdgivare med entreprenadavtal skall erbjudas att ingå i Vårdvalet. 11
16 Tryck: Tryckericentralen 2009
Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet
Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. fakta om modellen
Hälsa Sjukvård Tandvård Vårdval Halland fakta om modellen Möjlighet att välja vårdenhet, en hälso- och sjukvårdspeng som följer varje invånare och lika arbetsvillkor oavsett driftsform är grundtankar
Läs merVårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM
Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.
Läs merDirektiv för utredning av och förberedelse för införande av vårdval i Landstinget i Jönköpings län
1(5) Landstingets kansli Hälso- och sjukvårdsavdelning Mats Bojestig Landstingsstyrelsen Direktiv för utredning av och förberedelse för införande av vårdval i Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Planeringsdelegationen
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum
Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm Helsingborg Kristianstad
Läs merFörslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012
Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum
Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 2 Hälsa Sjukvård Tandvård Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm
Läs merTRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET
VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL
Läs merINRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Läs merHälsoval Jämtlands län
Hälsoval Jämtlands län - ökar patientens valfrihet och inflytande i vården Varför hälsoval? Obligatoriskt för landstingen att från och med 2010 införa valfrihetssystem (vårdval) i primärvården. Lagen om
Läs merVårdval Rehab
Vårdval Rehab 150121 Bakgrund Rapport 2010 02 18 Utgångspunkter Beskriva former och omfattning av hur sjukgymnastik och arbetsterapi kan ingå i ett valfrihetssystem för primärvård. Rapport 2010 06 30 Riskanalys
Läs merYttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m. fl. om att stärka primärvårdens ansvar
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Malin Bonin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-10-10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-11-21 1 (3) HSN 2017-1305 Yttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m.
Läs merRemisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Promemoria 2014-10-10 Socialdepartementet Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2014:822) om ändring i
Läs merRemisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Promemoria 2014-10-10 Socialdepartementet Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2014:822) om ändring i
Läs merFramtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen
Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Beslut vid regeringssammanträde den 21 september 2017 Ändring i uppdraget Regeringen beslutade
Läs merKommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007
Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande
Läs merKVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merSjukgymnastik och arbetsterapi på primärvårdsnivå inom Västra Götalandsregionen. Vårdval Rehab
Sjukgymnastik och arbetsterapi på primärvårdsnivå inom Västra Götalandsregionen Jämförelse av tre alternativ för sjukgymnastik och arbetsterapi i primärvården 1. Sjukgymnastik och arbetsterapi integreras
Läs merEkonomisk reglering Vårdval Kronoberg - primärvård
Regionfullmäktige Dnr 17RK1181 Bilaga 1: Ekonomisk reglering Vårdval Kronoberg - primärvård Giltig från och med 2018-01-01 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2018-01-29
Läs merKommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
Läs merEkonomisk reglering Vårdval Kronoberg - primärvård
Regionfullmäktige Dnr 17RK1181 Bilaga 1: Ekonomisk reglering Vårdval Kronoberg - primärvård Giltig från och med 2019-03-01 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2019-05-21
Läs merPatientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merRemissyttrande avseende God och nära vård
Regionstyrelsen Protokoll 5 (73) Sammanträdesdatum: 2018-10-30 231/18 Dnr LS2018-0439 Remissyttrande avseende God och nära vård Beslut Regionstyrelsens beslut Remissyttrande till Socialdepartementet avseende
Läs merBox med. system som. tem mellan. tion, heten, förutsättningar: I:3. Telefonväxel Stockholm
Socialdepartementet Regeringsbeslut 2012-03-22 Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm I:3 S2011/9881/ /FS (delvis) S2012/2424/ /FS (delvis) Uppdrag att utbetala bidrag för utveckling av vårdvalssystemm
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Läs merVÅRDVAL SKÅNE. Utredningsgruppens förslag till styr- och ersättningsmodell
VÅRDVAL SKÅNE Utredningsgruppens förslag till styr- och ersättningsmodell Carina Nordqvist Falk, Magnus Kåregård & Bengt Ardenvik Augusti 2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 4 2. ACKREDITERINGSPROCESSEN
Läs merMall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården
Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller
Läs merDatum Dnr Ersättningsmodell för hälsofrämjande insatser inom Hälsoval Skåne
Enheten för folkhälsa, området hälsoinriktad hälso- och sjukvård Anna Friberg 044-309 34 53, sms: 0768-87 07 49 anna.friberg@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-08-27 Dnr 1001045 1 (6) Ersättningsmodell
Läs merHälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören
Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.
Läs merRemissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)
Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter
Läs merMotion 2017:35 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om att stärka primärvårdens ansvar 15 LS
Motion 2017:35 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om att stärka primärvårdens ansvar 15 LS 2017-0919 1 (3) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2018-01-10 LS 2017-0919 Landstingsstyrelsen Motion 2017:35 av
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:83 LS 0906-0522 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:18 av Tove Sander m.fl. (S) om personer med utvecklingsstörning och deras behov av hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd:
Läs merHälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet
2014-10-27 Handläggare Daniel Nilsson Kansli- och utvecklingsavdelningen 14VOS/0055 Vård- och omsorgsstyrelsen Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet Förslag till beslut
Läs merSammanfattning Bakgrund Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att utse en särskild utredare med uppdrag att utifrån en fördjupad analys av förslag i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen,
Läs merSamarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar. mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland
Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland 1 INLEDNING...3 1 GRUNDLÄGGANDE UTGÅNGSPUNKTER...3 PARTERNAS ANSVAR...3 2 ALLMÄNT...3 T 3 KOMMUNERNAS
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs mer(Prop. 2005/06:115, bet. 2005/06:SoU26, rskr. 2005/06:301, SFS 2006:493) läkare har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning
Cirkulärnr: 2006:84 Diarienr: 2006/2884 Handläggare: Ellinor Englund Ulla Lönnqvist Endre Avdelning: Avdelningen för juridik Datum: 2006-12-14 Mottagare: Kommunstyrelsen Socialnämnden Nämnd med ansvar
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merRemissyttrande SOU 2018:39 God och nära vård En primärvårdsreform
Enheten för folkhälsa och sjukvård, Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm SOU 2018:39 God och nära vård En primärvårdsreform Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialdepartementet,
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merPrinciper för vårdgivares kostnadsansvar för läkemedel, hjälpmedel och medicinsk service
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-05-15 1 (3) HSN 2017-0887 Handläggare: Björn Wettermark Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-06-20 Principer för vårdgivares kostnadsansvar för läkemedel,
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
Läs merERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012
ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Läs merRiktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem
1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merKartläggning av behov ska underlätta planering
PRESSINFORMATION Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 17 oktober 2011 Kartläggning av behov ska underlätta planering Behoven av hälso- och sjukvård varierar mellan de olika Hallandskommunerna. För att kunna ge
Läs merÖverenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän
Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer
Läs merLagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen
Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En
Läs merPatientlagen 2014:821
Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också
Läs mer25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN
25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN 2018-0077 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0077
Läs merYTTRANDE ÖVER REMISS GÄLLANDE DELBETÄNKANDE AV GOD OCH NÄRA VÅRD EN GEMENSAM FÄRDPLAN OCH MÅLBILD (SOU 2017:53)
1 (5) Er beteckning S2017/03549/FS s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se YTTRANDE ÖVER REMISS GÄLLANDE DELBETÄNKANDE AV GOD OCH NÄRA VÅRD EN GEMENSAM FÄRDPLAN OCH MÅLBILD (SOU 2017:53)
Läs merTräning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa
S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag
Läs merErfarenheter från användning av ACG i Västra Götalandsregionen
Erfarenheter från användning av ACG i Västra Götalandsregionen ACG Användarforum 2011-01-18 Lars Björkman Analysenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen Vårdvalet i Västra Götaland VG Primärvård Introduktion
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård
1 Hälsa Sjukvård Tandvård Viktigt med en strategisk agenda Vi tror på att nära vård med god tillgänglighet och kvalitet har betydelse för befolkningens hälsa och vår förmåga att klara vår uppgift i framtiden
Läs merAvtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.
2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2017:35 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om att stärka primärvårdens ansvar
FÖRSLAG 2018:15 LS 2017-0919 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2017:35 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om att stärka primärvårdens ansvar 28 (53) Landstingsstyrelsen PROTOKOLL 2018-01-30
Läs merInriktningsbeslut om Vårdval 2.0 (Beslut enligt delegation) RS170510
Protokoll Sammanträdesdatum 2017-10-24 Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott 171 Inriktningsbeslut om Vårdval 2.0 (Beslut enligt delegation) RS170510 Beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott
Läs merGod och nära vård - En gemensam färdplan och målbild - SOU 2017:53
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-10-13 Sektionen för hälso- och sjukvård Harald Grönqvist Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM God och nära vård - En gemensam färdplan och målbild - SOU 2017:53 Regeringen har
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merMorgondagens nätverkssjukvård i Stockholm
2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,
Läs merMotion 2017:17 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om sammanhållen vård och omsorg för äldre 27 LS
Motion 2017:17 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om sammanhållen vård och omsorg för äldre 27 LS 2017-0731 1 (3) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2017-11-01 LS 2017-0731 Landstingsstyrelsen Motion 2017:17
Läs merÄrendet återremitterades vid nämndens sammanträde 2 september 2009.
HSN 2009-04-28 p 19 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN 0807-0916 LS 0805-0494 Handläggare: Torsten Ibring Yttrande över motion av Håkan Jörnehed (V) m fl om att införa mottagningar där
Läs merFörslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården
Läs mer2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse
Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller
Läs merPatientlag (SOU 2013:2)
1 (4) Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Patientlag (SOU 2013:2) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2).
Läs merÖverenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (6) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH : ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH Sjuksköterskor och
Läs merHur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Läs merRiktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
Läs merYttrande över remiss; God och nära vård - En primärvårdsreform (SOU 2018:39)
Avsändarens tjänsteställe/handläggare Område Hälso- och sjukvård Henrik Kjellberg Till: Socialdepartementet s.remissvar@regeringskansliet.se Handläggare/er beteckning Datum Dnr Sida S2018/03436/FS 2018-11-19
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merRiksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Till Socialdepartementet Diarienummer S2017/02040/FST Remissvar Betänkande SOU 2017:21 Läs mig!
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merFörslag till ändring i förfrågningsunderlag vårdval specialiserad urologi.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-14 1 (6) HSN 2016-0778 Handläggare: Åsa Hertzberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p [xx] Förslag till ändring i förfrågningsunderlag vårdval
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Läs merStockholmsvården i korthet
1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och
Läs merStyrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv
Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv Kartläggning av socioekonomiska skillnader i vårdutnyttjande och utgångspunkter för bättre styrning SNS 26/6 2018 Göran Stiernstedt Styrning för
Läs merPalliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor
Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...
Läs merRehabiliteringsutredning. November 2012 April 2013
Rehabiliteringsutredning November 2012 April 2013 Bakgrund Behovet av rehabilitering varierar för befolkningen i Gävleborg. Från kortvariga insatser t ex i samband med operation till periodvisa insatser
Läs merPlan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Läs merVårdval Primärvård Riktlinjer för landstinget som ägare
1(5) Vårdval Primärvård Riktlinjer för landstinget som ägare 1. BAKGRUND Landstingsstyrelsen fastställde Konsekvenser och riktlinjer för utifrån ett ägarperspektiv, LiÖ 2009-378, i samband med att vårdval
Läs merÖversyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016
Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende
Läs merLikvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland
Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland LK/140453 Upprättad av Vårdvalsenhet och Ekonomistab Landstinget i Värmland 1 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...
Läs merGod och nära vård. GR:s socialchefsnätverk
God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för
Läs merFörslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 P 5 Handläggare: Gunnel Wikström Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Ärendebeskrivning
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90 Beslut vid regeringssammanträde den 23 augusti 2018 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget
Läs merAnsvarsfördelning. Kommunernas hälso- och sjukvård
2017-04-18 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Anna Åberg Ansvarsfördelning Kommunernas hälso- och sjukvård Kommunen har sedan den 1 januari 1992, då kommunerna övertog huvuddelen av ansvaret
Läs merAv reglementet kan följande uppdrag/ansvar lyftas fram:
Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden Intern styrning och kontroll Inledning Styrelser och nämnder har ett ansvar för att tillse att verksamheten bedrivs med en tillräcklig intern kontroll. Detta regleras
Läs merLikvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland
Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland 2018-05-22, LK/140453 Upprättad av Vårdvalsenhet och Ekonomi- och planeringsavdelningen Landstinget i Värmland 1 1 Innehållsförteckning
Läs merOmrådet psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren
Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren A tremendous challenge now and towards 2030 when 40% av befolkningen har närstående med psykisk sjukdom 10% av barnen
Läs merAvtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län
Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Jönköpings län Kommunalt forum 2015 Inledning Målet med hälso-och sjukvården är god hälsa och vård på
Läs merFöljande statistik skall följas av vårdgivaren och inrapporteras till landstinget på anmodan:
Bilaga 2 I; Uppföljning sida 1 (6) A Uppföljning Avtalad verksamhet kommer att följas upp enligt nedanstående rutiner. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Bonus utgår för ställda
Läs merSamordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Maria Samuelsson Almén TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-21 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, p 5 1 (2) HSN 1402-0216 Samordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring
Läs mer