FEM ÅR MED PARTNERING I DRIFTOMRÅDE ARVIKA Definition, utvärdering och erfarenheter. Johan Nyström CDU 2008:2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FEM ÅR MED PARTNERING I DRIFTOMRÅDE ARVIKA Definition, utvärdering och erfarenheter. Johan Nyström CDU 2008:2"

Transkript

1 FEM ÅR MED PARTNERING I DRIFTOMRÅDE ARVIKA Definition, utvärdering och erfarenheter Johan Nyström CDU 2008:2 Centrum för drift och underhåll KTH Stockholm 2008

2

3 Sammanfattning Partnering är ingen ny upphandlingsform, entreprenadform eller ersättningsform utan det är ett strukturerat sätt att organisera den dagliga verksamheten i ett bygg- eller anläggningsprojekt med syfte att skapa en god relation mellan parterna. Det inkluderar komponenter som gemensamma mål, tillit, öppenhet, kontinuerlig uppföljning etc. Hypotesen är att ett bra förhållande mellan beställare och entreprenör ska resultera i att det levereras en maximal kvalitet till en minimerad kostnad. Resultaten i föreliggande studie visar att Arvikas utformning av partnering nästan till fullo följer FIAs obligatoriska moment för Utökad Samverkan. Av dessa minimikrav är det endast en gemensam riskhantering som saknas. Beträffande projektets utfall indikerar det studerade materialet en övergripande fördel för Arvika i jämförelse med det direkt angränsande driftområdet Fryksdalen, pga lägre kostnader och ett mer flexibelt arbetssätt. Det flexibla arbete bestod av en konstruktiv dialog mellan beställare och entreprenör som ledde till effektivitetshöjande anpassningar samt omförhandlingar av kontraktet. Denna flexibilitet framhölls mycket positivt av de involverade i projektet. Baserat på utskickad enkät måste de involverades intryck av projektet beskrivas som svagt positivt. Samtliga respondenter kunde tänka sig att arbeta i ett partneringprojekt igen. Representanter från både beställaren och entreprenören indikerade att det bästa med projektet var flexibiliteten i arbetet, genom att gemensamma omförhandlingar gjordes i samband med nya förutsättningar. 1

4 Författaren och uppdraget Johan Nyström är nationalekonom och disputerade vid avdelningen för Bygg- och Fastighetsekonomi vid KTH som teknologi doktor i maj år Avhandlingen, Partnering: definition, theory and evaluation skrevs inom ramen för CDUs (Centrum för Drift och Underhåll) program om upphandling. Nyström har publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter och i den svenska debatten gällande partnering. Därutöver har han föreläst i såväl Sverige som utomlands och även medverkat i FIAs (Förnyelse i Anläggningssektorn) arbetsgrupp för Utökad Samverkan. I avhandlingsarbetet var driftområde Arvika ett av de projekt som studerades mer ingående. Föreliggande rapport är skriven på uppdrag av Vägverket under sommaren 2008 i syfte att dokumentera erfarenheter och resultat från arbetet med partnering i Arvika. Skriften är utgiven inom CDUs (Centrum för Drift och Underhåll) meddelandeserie och författaren ansvarar själv för innehållet. 2

5 Källförteckning 1. INLEDNING VAD SKILJER PARTNERINGPROJEKT FRÅN TRADITIONELLA PROJEKT? ATT DEFINIERA BEGREPPET PARTNERING DRIFTOMRÅDE ARVIKA ATT KOMMA IGÅNG ARVIKAS PARTNERINGBLOMMA JÄMFÖRELSE MED LIKNANDE PROJEKT ATTITYDER OCH UPPFATTNINGAR OM ARBETET MED PARTNERING I ARVIKA SLUTSATSER OCH RÅD INFÖR KOMMANDE PARTNERINGPROJEKT...16

6 1. Inledning Partnering har ofta uppkommit i samband med problem i olika länders bygg- och anläggningsindustrier. Det sägs att begreppet myntades inom den amerikanska försvarsindustrin som hade stora problem med sina byggupphandlingar i början av 1980-talet. 1 Inte sällan hamnade projekten i domstol, vilket blev dyrt för både beställare och entreprenör. Parterna ville istället arbeta i en mer positiv anda utan motsättningar och partnering kom upp som en potentiell lösning. Begreppet spreds sedan över Atlanten till Storbritannien, vars byggsektor präglades av stora problem i början av 90-talet. Två statligt initierade utredningar, the Latham-report och the Egan-report, beskrev hur partnering kunde anpassas till den brittiska byggmarknaden och fick stort genomslag. 2 I Skandinavien var Danmark tidigt ute med att pröva partnering. En statlig utredning beskrev år 1998 hur partnering kunde appliceras till danska förhållanden. 3 I Danmark fick NCC tidiga erfarenheter av partnering som de sedan tog med sig till Sverige. Till skillnad från USA, Storbritannien och Danmark drevs utvecklingen av partnering i Sverige inte från statligt beställarhåll utan kan beskrivas som entreprenörinitierat. Även om två statliga utredningar i Sverige 4 nämner partnering så kan NCC ses som drivande på den privata marknaden. Tidiga statliga Vägverksprojekt med partnering var Väg 339 och driftområde Norsjö som upphandlades med partnering. 5 Utöver dessa två tidiga projekt bör även driftområde Arvika räknas in som en föregångare i Sverige. Vägverket har ett uttalat mål att arbeta mer med partnering eller sk. Utökad Samverkan. 6 Detta arbete kan underlättas genom att dokumentera tidigare erfarenheter, vilket föreliggande skrift syftar till beträffande driftområde Arvika. Inledningsvis ges en kortare allmän bakgrundsbeskrivning till begreppet och en diskussion kring hur det ska definieras. Därefter appliceras teorin på partneringprojektet i Arvika, genom att projektet definieras och utvärderas samt att de involverades attityder och erfarenheter presenteras. Föreliggande rapport bygger till stor del på författarens avhandling Partnering: definition, theory and evaluation. 7 För mer ingående resonemang kring metod och teori samt data hänvisas till den. Utöver materialet från avhandlingen har denna studie kompletterats med en enkät som skickades ut under sommaren 2008 till de involverade i projektet. 2. Vad skiljer partneringprojekt från traditionella projekt? Partnering har ofta uppkommit som en lösning när länders bygg- och anläggningsbranscher stött på problem. Syftet med partnering är att bygga upp en 1 Gransberg, Latham, 1994 och Egan, By- og Boligministeriet, SOU 2000:44 och SOU 2002:115 5 Mer om dessa går att läsa i Iva (2003) och Hörnfeldt (2003). 6 Utökad Samverkan är ett begrepp som är myntat av FIA (Förnyelse i Anläggningsbranschen, Vägverkets och Banverkets gemensamma initiativ att förnya anläggningsbranschen). Begreppet ses som synonymt med partnering. 7 Nyström,

7 bättre relation mellan beställare och entreprenör. Det har beskrivits som att man ska tillbaka till ett tänkande där ett handslag gäller och parterna litar på varandra. Partnering är ingen ny upphandlingsform, entreprenadform eller ersättningsform utan bör ses som ett strukturerat sätt att organisera den dagliga verksamheten i syfte att skapa en god relation mellan parterna. Det inkluderar komponenter som gemensamma mål, tillit, öppenhet, kontinuerlig uppföljning etc. Hypotesen är att ett gott förhållande mellan beställare och entreprenör ska resultera i att det levereras en maximal kvalitet till en minimerad kostnad. Ett enkelt sätt att visa på principiella skillnader mellan ett traditionellt projekt och ett partneringprojekt kan göras med följande processfigurer. Figur 1. Det traditionella byggprojektet Tid Upphandlingen och kontraktet är klara och arbetet påbörjas Oregelbundna träffar under arbetes gång för att övervaka varandra Färdigställande Figur 1 visar på ett förenklat sätt hur ett traditionellt byggprojekt kan gå till, där det först sker en upphandling och det lägsta anbudet vinner. Den vinnande entreprenören påbörjar därefter byggnationen i enlighet med ritningarna och kontraktet. Under bygget sker några få möten mellan parterna för att stämma av arbetet. Naturligtvis fungerar det inte så enkelt i verkligheten, då bl. a luckor och fel i kontrakten egentligen kräver att parterna talar med varandra oftare Partnering innebär däremot att beställare och entreprenör träffas mer frekvent både innan och under byggnationen i syfte att bygga upp en god relation och därmed reda ut oklarheter smidigare. Ett partneringprojekt kan beskrivas med följande processmodell i figur 2. Figur 2. Partneringprojektet Ett socialt uppstartsmöte för alla involverade i syfte att lära känna varandra Strukturerade och regelbundna byggmöten där partneringmålen följs upp Entreprenören är upphandlad med inslag av mjuka parametrar och kontraktet påskrivet Nyckelpersoner i projektet tar fram de gemensamma målen Efter upphandlingen, som ofta inkluderar mjuka parametrar och när kontraktet är påskrivet anordnas direkt ett socialt uppstartsmöte, där alla involverade i projektet träffas. Därefter tar nyckelpersonerna fram ett gemensamt måldokument som ska genomsyra arbetet. Målen kan bestå av att skapa en god arbetsmiljö, fokusera på att 5 Tid Färdigställande

8 minimera arbetsplatsskador, uppmuntra nytänkande etc. Måldokumentet ska ses som ett levande dokument och ska följas upp på de regelbundna mötena. Ovanstående figurer ger förhoppningsvis en uppfattning om hur partnering skiljer sig från ett traditionellt bygg- eller anläggningsprojekt. Nästa steg är att försöka definiera begreppet partnering. 2.1 Att definiera begreppet partnering Beträffande definitionen av partnering har det skrivits spaltmetrar. Den internationella litteraturen visar en uppsjö av olika definitioner. Frånvaron av en gemensam definition har ofta förklarats med att begreppet är relativt nytt och inte hunnit mogna. Ett sådant resonemang kan dock motsägas då komplexa och mångfacetterade begrepp som partnering inte går att definiera på traditionellt sätt. I tidigare nämnd avhandling presenteras en alternativ metod för att definiera begreppet baserad på matematikern och filosofen Ludwig Wittgensteins tankar. 8 Den bygger på en genomgång av partneringdefinitioner som, trots en allmän konsensus om att en definition saknas, visar hur författarna inkluderar samma typer av komponenter i sina definitioner. Följande tabell visar tretton vetenskapliga artiklar och vilka komponenter de inkluderade i sina definitioner av partnering. Tabell 1. Komponenter i partneringdefinitioner Artiklar/Komponenter Tillit Gemensamma mål Ekonomiska incitaments kontrakt Relationsbyggande aktiviteter Kontinuerliga och strukturerade möten Välja Moderator medarbetare Uttalad konfliktlösnings metod Barlow 2000 X X X X Cheng et al X X X X X Crane et al X X X Kadefors 2002 X X X X X X X X X Kemi 2001 X X X X X Koraltan och Dikbas 2002 Kwan and Ofori 2001 X X X X X X Larson 1995 X X X X X X Naoum 2003 X X X X Ng et al X X X X X Packham et al X X X X X Rhodin 2002 X X X X X X Thompson och Sanders 1998 X X X X X X Källa: Nyström 2007 Enligt ovan kan ses att samtliga författare inkluderade Tillit och Gemensamma mål som viktiga komponenter i partnering. För att få ut något användbart av ovanstående tabell kan tankegångar från Ludwig Wittgenstein användas. Han menade att komplexa begrepp inte går att definiera på ett Öppen het 8 Nyström,

9 traditionellt sätt med nödvändiga och tillräckliga villkor utan bör ses som ett nätverk av överlappande likheter. Detta betraktelsesätt kom att kallas "Familjelikhet", ungefär som att medlemmar i en familj liknar varandra men det finns inget karaktärsdrag som samtliga familjemedlemmar innehar. Utan detta allomfattande drag finns det dock kopplingar inom familjen, där modern och dotter har samma näsa, modern och sonen har samma mun, fadern och dottern har samma öron osv. Tillåts två gemensamma drag, Tillit och Gemensamma mål från litteraturstudien i tabell 1, kan idén med familjelikhet appliceras och skapa den sk partneringblomman i figur 3. Tanken bakom blomman är att det finns två komponenter, Tillit och Gemensamma mål, som "måste" höra till ett partneringprojekt. Utöver dessa kan ett partneringprojekt utformas på många sätt genom att kombinera olika varianter av de resterande komponenterna. Två exempel i figur 3 visar hur konkreta partneringprojekt kan beskrivas med hjälp av partneringblomman. Figur 3. Partneringblomman Relationsbyggande aktiviteter Uttalad konfliktlösningsmetod Partnering typ 1 Välja medarbetare Tillit Ömsesidig förståelse/ge mensamma mål Ekonomiska incitaments kontrakt Partnering typ 2 Kontinuerliga och strukturerade möten Öppenhet Moderator Källa: Nyström 2007 Modellen utgör ett flexibelt men samtidigt strukturerat sätt att fånga olika varianter av partnering. Den tvingar folk att konkretisera vilka komponenter som ingår i deras partneringvariant. Definitionsmodellen är publicerad i tidskriften Construction Management and Economics. 9 Den har uppmärksammats av forskare i Hong Kong och Danmark, som har använt modellen för att definiera samverkansformer i byggsektorn Nyström, Yeung et al., 2007 och Larsen et al

10 Vissa svagheter har dock uppmärksammats efter publiceringen. Definitionens flexibilitet och struktur håller fortfarande, men praktiker har påpekat att många av komponenterna är alltför vaga och därmed svåra att använda. Hur vet man tex om ett projekt kan bedömas vara baserat på tillit och öppenhet? För att konkretisera komponenterna kan FIAs 11 modell för samverkan i anläggningsbranschen användas. 12 I detta arbete tog en arbetsgrupp med representanter från beställare, entreprenörer och konsulter fram riktlinjer för att upphandla och arbeta i Utökad Samverkan. 13 En flexibel men strukturerad ansats togs fram i likhet med partneringblomman men med mer konkreta komponenter. Dessa framställs dock i nivåer, men med obligatoriska och valbara moment, se bilaga 1. FIA:s komponenter återges i följande figur. Figur 4. Partneringblomma med FIAs komponenter Omvärldskommunikation Benchmarking Ökad delaktighet av övriga aktörer Rutiner för kontinuerlig uppföljning och förbättringsarbete Branschutvecklande aktiviteter Öppenhet i frågor av gemensam art Gemensam riskhantering Gemensam organisation med processledning Konfliktlösningsmetoder Gemensam målstyrning Fördjupad målstyrning Systematisk kompetensutveckling Aktiv design Fördjupade insatser för grupputveckling Källa: Nyström 2007 Partneringblomma med FIAs komponenter utgör ett konkret, flexibelt men samtidigt strukturerat sätt att definiera partnering. Precis som i den ursprungliga modellen i figur 3, ska komponenterna i mitten ses som obligatoriska och därutöver kan olika varianter av de resterande komponenterna kombineras. Den medför att användaren måste precisera sin utformning av partnering och vilka komponenter som läggs in i begreppet. Ovanstående redogörelse för partnering ska ha gett en god insikt om begreppet, vilket utgör en god grund för djupare analyser om hur arbetet utformades i Arvika. 11 Vägverkets och Banverkets gemensamma initiativ att förnya anläggningsbranschen. 12 FIA, Se även bilaga 1 för modellen. 13 Vägverket har ett mål att alla driftupphandlingar ska genomföras med denna modell år 2010 (Jacobsson, 2008). 8

11 3. Driftområde Arvika Driftområde Arvika ligger i Vägverkets Region Väst och tillhör distrikt Karlstad. Området har 790 km väg och gränsar till Norge, med tung trafik till och från grannlandet på riksväg 61 som följd. Driftområdet konkurrensutsattes år 1997 med Skanska som vinnande entreprenör i upphandlingen. Den andra upphandlingen av grundpaket drift gjordes år 2003 och i förfrågningsunderlaget fanns en möjlighet att driva entreprenaden som partnering. Upplägget var konstruerat så att både beställare och vinnande entreprenör hade möjlighet att lägga in ett veto beträffande partnering. Ersättningsformen var fast pris, men om parterna valde att jobba i partnering skulle ersättningsformen ändras till riktkostnad med incitament. 14 Eventuell avvikelse från riktkostnad delades i sådana fall lika mellan parterna, dvs 50/50. Kontraktet var på tre år med en option på ytterligare tre år. Figur 5. Driftområde Arvika Källa: Vägverket 14 En ersättningsform där ett riktpris erhålls från upphandlingen och avvikelser i båda riktningar delas mellan entreprenör och beställare. 9

12 Intresset var relativt stort och fem anbud kom in med Vägverket Produktion (VVP) som slutgiltig vinnare. Parterna kom överens om att driva projektet som partnering. Hela vinterersättningen förhandlades in i riktpriset som en oreglerbar post. 15 Tabell. 2 Driftområde Arvika Entreprenad start Vägverket Entreprenör Produktion Kontraktslängd 3+3 Standardavtal ABT Ersättningsform Riktkostnad med incitament Andel reglerbara mängder utifrån kontraktssumma 31 % Kontraktssumma sek Antal anbud 5 Vägsträcka 790 km 3.1 Att komma igång Inför framtagandet av förfrågningsunderlaget träffade beställarna i Arvika sina kollegor från driftområde Norsjö i syfte att få del av deras erfarenheter. När entreprenören i Arvika var upphandlad genomfördes också ett gemensamt studiebesök till Norsjö där både beställare, entreprenör och underentreprenörer fick delge Arvika-folket sina erfarenheter. En styrgrupp bestående av högre chefer inom både beställare- och entreprenörorganisationen utsågs. Syftet med styrgruppen var att de kunde agera bollplank till medarbetarna i det dagliga arbetet samt sprida erfarenheterna från Arvika till en större krets. Därutöver utgjorde de en uttalad konfliktlösningstrappa, dit eventuella konflikter skulle lyftas som inte kunde lösas av de involverade i den dagliga verksamheten. Trots dessa tillsynes goda förberedelser kom partneringarbetet något i skymundan under första året av entreprenaden. Anledningen var att beställarombudet fokuserade på rutiner och avstämningar av den nya ersättningsformen med riktkostnad och incitament. Det var inte helt klart vad som skulle ingå i riktkostnaden och hur denna skulle regleras i praktiken. Således lades resurser ned på ekonomin och det fanns inte mycket tid över för utformningen av partnering arbetet. Det första partneringmötet genomfördes först efter sex månader. Deltagarna var de aktiva i det dagliga arbetet och en extern forskare presenterade begreppet partnering mer ingående. 16 Ett gemensamt måldokument togs fram genom att först bestämma övergripande inriktningar som sedan bröts ned i delmål och åtgärdsplaner. 17 De övergripande målen var ökad kostnadseffektivitet, bättre produktionskvalitet, ökad kundtillfredsställelse, ökad trafiksäkerhet och minskad miljöpåverkan. Ingen ekonomi 15 Vägverkets drift och underhållskontrakt innehåller mängdförteckningar. Dessa poster ges ett a pris av entreprenören i sitt anbud. Posterna är av två typer, dels reglerbara (R-poster) och oreglerbara (ORposter). 16 Den externa var författaren till föreliggande skrift. 17 Målmodellen var tagen från Stephenson,

13 var kopplad till uppfyllandet av målen, vilket har tillämpats av bla Banverket där en bonus utgår om målen uppfylls. 18 Efter den något trevande inledningen användes målen som ett levande dokument under hela entreprenaden och avstämdes vid varje månatligt byggmöte. 3.2 Arvikas partneringblomma För att fånga Arvikas utformning av partnering skickades en enkät ut under sommaren 2008 till de 8 personer från beställare och entreprenör som var involverade i projektet. Svar erhölls från alla utom två. I enkäten gavs bland annat möjlighet att uppge vilka komponenter som utgjorde Arvikas partnering. Utifrån dessa svar kan Arvikas partneringblomma utformas enligt följande. Figur 6. Arvikas partneringblomma Omvärldskommunikation Benchmarking Ökad delaktighet av övriga aktörer Rutiner för kontinuerlig uppföljning och förbättringsarbete Branschutvecklande aktiviteter Öppenhet i frågor av gemensam art Gemensam riskhantering Gemensam målstyrning Konfliktlösningsmetod Gemensam organisation med processledning Fördjupad målstyrning Systematisk kompetensutveckling Aktiv design Fördjupade insatser för grupputveckling Partnering Arvika Komponenter som användes i Arvika kan beskrivas på följande sätt. Gemensam målstyrning Entreprenör och beställare tog tillsammans fram ett måldokument. Rutiner för kontinuerlig uppföljning och förbättringsarbete Uppdatering av måldokumentet var en stående punkt på de månatliga byggmötena och uppdaterades kontinuerligt. Öppenhet i frågor av gemensam art Beställaren hade full insyn i entreprenörens ekonomi vad gällde projektet. Gemensam organisation med processledning Samtliga deltagare från beställar- och entreprenörshåll var inkluderade i partneringarbetet. Till denna grupp kopplades även en styrgrupp bestående av högre chefer från respektive organisation. 18 Tex i driftskontrakten för Haparandabanan och Mälarbanan. 11

14 Konfliktlösningsmetod En trappa för hur eventuella konflikter skulle lösas togs fram, där ett olöst problem efter två veckor skulle lyftas från den operativa verksamheten till styrgruppen. Aktiv design Partneringgruppen lade ned tid på att tillsammans förutse och planera framtida arbeten. Vid förekomsten av förändrade förutsättningar diskuterades nya lösningar fram. Fördjupade insatser för grupputveckling En gemensam studieresa genomfördes till Norsjö för att träffa representanter för beställare och entreprenörer samt underentreprenörer i deras projekt. Man tog även in en extern föreläsare i samband med starten av partneringarbetet. Omvärldskommunikation Ett trafikantråd tillsattes för att ta del av omgivningens åsikter. Rådet bestod av representanter från hemtjänsten, åkerinäringen, bussbolag och ett byalag. Utifrån resultaten kan sägas att Arvikas utformning av partnering nästa till fullo följer FIAs minimikrav på Utökad Samverkan. Av de obligatoriska momenten är det endast en gemensam riskhantering som saknas. Definitionen enligt ovan i figur 6 är intressant då den visar vilka komponenter som projektet faktiskt inkluderade. Det ger en klar bild av hur projektet var utformat. Däremot är det inte självklart att dessa komponenter leder till ett bättre resultat. För att besvara en sådan fråga måste en jämförelse göras med andra projekt. I avhandlingsarbetet jämfördes Arvika med det angränsade driftområde Fryksdalen. 3.3 Jämförelse med liknande projekt I konsultrapporter och i den internationella byggmanagementlitteraturen hävdas ofta att partnering ger fördelar i form av högre kvalitet, lägre kostnad och kortare byggtid. Problemet med den övervägande delen av dessa studier är att de inte inkluderar en jämförande analys och därmed inte kontrollerar för andra påverkande variabler. Då bygg- och anläggningsprojekt är komplexa med mycket som kan påverka slutresultatet är det svårt att utröna den unika effekten av partnering. Att partneringprojekt som Arvika eller Norsjö ger bra utfall behöver inte enbart bero på partnering. Det kan vara omständigheter som en mild vinter, en duktig projektledare, ett väl utformat kontrakt eller en duktig entreprenör som bidrar till resultatet Ett sätt att lösa detta metodproblem och finna den unika effekten av partnering är att para ihop partneringprojekt med ett så lika icke-partneringprojekt som möjligt. Matchningen av projekten ska baseras på alla relevanta variabler som påverkar utfallet. Skillnader i resultatet mellan de matchade "tvilling"-projekten bör därmed kunna förklaras av partnering, då allt annat gällande de två projekten bör vara lika. 12

15 Denna metod kallas för ett kvasiexperiment och genomfördes för 10 tvillingar i den omnämnda avhandlingen. 19 En av matchningarna inkluderade Arvika projektet. Driftområdet matchades med det angränsande och i många avseenden liknande området Fryksdalen. Matchningen kan aldrig bli helt perfekt men områdena bör ändå ses som jämförbara. Bland annat hade båda områdena samma projektledare, samma geografiska förutsättningar och samma entreprenadform. Däremot skilde sig ersättningsformen och andelen reglerbara mängder mellan projekten. 20 Tabell. 3 Driftområde Fryksdalen Entreprenad start Entreprenör Vägverket Produktion Kontraktslängd 6 Standardavtal ABT Ersättningsform Fast pris Andel reglerbara mängder utifrån kontraktssumma 73 % Kontraktssumma Antal anbud 3 Vägsträcka 620 km Jämförelsen sökte efter skillnader i kvalitet och kostnad, vilket mer konkret innebar att studien tittade på kontraktsflexibilitet, kostnader och konflikter. 21 Analyserat material De data som analyserades i jämförelsen mellan projekten bestod av 77 byggmötesprotokoll varav 34 var från Arvika och resterande från Fryksdalen. Då projektledare var samma person för de båda projekten så var protokollen skrivna på liknande sätt, vilket underlättade jämförelsen. Förfrågningsunderlagen, entreprenadkontraktet, det ekonomiska utfallet samt två internrevisioner samlades in för båda projekten. Därutöver deltog författaren på två partneringmöten. Jämförelsen Byggmötesprotokollen från Arvika indikerar att det var återkommande diskussioner kring effektiviseringar och förbättringar i arbetet. Diskussionerna ledde bland annat till att besiktningsintensiteten drogs ned för både vägkategori 1 och 2, vilket kan ses som en försämring av upphandlad kvalitet. Samtidigt uppgraderades dock två vägar till kategori 1 som kompensation. 22 Därutöver minskades även buskröjningar från varje år till vartannat på småvägar, vilket kompenserades genom en lägre riktkostnad. Beträffande innovationer så testades en ny dammbindningsteknik med gott resultat. Investeringskostnaden på sek delades lika mellan parterna. Vidare prövades även en ny metod med varmvattensandning och ett nytt underbett som föreslogs av en underentreprenör. Samtal kring nya innovativa tekniker för drift och underhåll var inte lika frekventa i Fryksdalens byggmötesprotokoll. Dock prövades här samma typ av underbett som i 19 Nyström, Se not 14 resp Se Nyström (2007) för en mer utförlig diskussion om utvärderingskriterier. 22 Skillnader i vägkategori har att göra med krav på standard i driften. 13

16 Arvika. Kostnaden för detta bars av beställaren. Diskussionerna i Fryksdalen handlade ofta om entreprenörens önskemål om mer pengar för att uppfylla sina åtaganden. Arvika hade återkommande möten med ett trafikantråd bestående av representanter från hemtjänsten, åkerinäringen, bussbolag och ett byalag. Mötena ledde dock inte till något konkret som noterades i byggmötesprotokollen. I flera av byggmötesprotokollen från Fryksdalen noterades att entreprenören hade fått beröm från allmänheten för hur de behandlade klagomål. I tabell 4 återges det ekonomiska utfallet för de två driftområdena. Siffrorna visar vad entreprenören fick betalt, alltså den verkliga kostnaden för beställaren. Kostnaderna har rensats för vinterersättningar då de skilde sig väsentligt mellan Fryksdalen och Arvika. Tabell 4. Verklig kostnad för beställare i kronor per km (exklusive vinterersättning) Arvika Fryksdalen Siffrorna åskådliggör att partneringprojektet i Arvika var billigare per kilometer. Dock ska upprepas att ersättningsformerna skilde sig åt, då Arvika hade en riktkostnad med incitament och Fryksdalen hade ett fast pris. Därför kan inte skillnaderna endast härledas till partnering utan hänsyn måste även tas till att ersättningsformerna var olika. En annan aspekt är att riktkostnaden underskreds i Arvika år 2005 och besparingen återinvesterades i driftområdet. Slutsats Det analyserade materialet indikerar att det var fler konstruktiva diskussioner om förbättringar i partneringprojektet. Samtalen resulterade också i att några nya tekniker testades med relativt gott resultat. I Arvika visades prov på kontraktsflexibilitet med flera omförhandlingar när ny information framkom. Beträffande den levererade kvaliteten kan ingen skillnad ses mellan de två driftområdena. Det uppstod inte heller några större konflikter i något av projekten. Kostnaden var lägre i Arvika än i Fryksdalen och kvaliteten lika, vilket talar till fördel för partneringprojektet. Tabell 5. Summering av jämförelsen Övergripande Lägsta Kvalitet intryck kostnad Kontrakts flexibilitet Antal konflikter Arvika Ingen skillnad Arvika Arvika Ingen skillnad 14

17 3.4 Attityder och uppfattningar om arbetet med partnering i Arvika I samband med enkäten om Arvikas partneringdefinition ställdes också några attitydfrågor kring hur de involverade såg på begreppet och erfarenheterna. Enkäten bestod av ett antal öppna frågor samt att respondenterna fick ta ställning med hjälp av kryss alternativ till ett antal frågor och påståenden som ofta kommer upp i den allmänna debatten. Svaren beträffande påståendena återges i följande tabell 6. Tabell 6. Arvikas uppfattning om påståendena Påståenden A) Partnering försämrar affärsmässigheten eftersom beställare och utförare vaggas in i ett kompisförhållande B) Beställaren har mer att vinna på partnering än utföraren C) Utföraren har mer att vinna på partnering än beställaren D) Partnering, eller liknande samarbetsformer, har kommit för att stanna E) Partnering är ett roligare sätt att arbeta F) Partnering är inte mer än ett modeord för projekt som annars genomförs med sunt bondförnuft Instämmer inte alls Instämmer delvis 4 2 Instämmer helt Ingen uppfattning Mest enighet rådde kring att partnering inte tummar på affärsmässigheten (A) samt att begreppet inte ska avfärdas som ett modeord (F). Det senare stämmer ganska väl överens med uppfattning att arbetssättet partnering har en framtid som de flesta också höll med om (D). På en direkt fråga huruvida respondenterna kunde tänka sig att arbeta i ett partneringprojekt igen svarade samtliga jakande. Tabell 7. Arbeta med partnering igen JA NEJ Skulle du vilja jobba i ett partneringprojekt igen? 6 0 Flera av respondenterna påpekade i de öppna frågorna fördelen med en aktiv design. 23 Beträffande Arvika bör det tolkas som att man agerade proaktivt och båda parter var redo att omförhandla i framträdandet av nya förutsättningar. Ur de öppna frågorna framkommer också att styrgruppens roll var något oklar och att de borde ha lagt ner mer tid. Därutöver poängterades från båda parter att förfrågningsunderlaget ska klargöra huruvida det ska bli partnering eller inte. Arvikas utformning med partnering som ett möjligt alternativ ledde till osäkerhet och spekulation. 23 Enligt FIA (2006, s.18) definieras begreppet enligt följande Mer generellt för byggprocessen innebär Aktiv design att projekteringen bedrivs i lämplig takt med byggproduktionen och anpassas till händelseutvecklingen under byggets framskridande. 15

18 Avslutningsvis ställdes frågan om helhetsintrycket av detta projekt i förhållande till tidigare och respondenterna svarade enligt följande. Tabell 8. Allmän uppfattning om projektet i stort Det bästa jag jobbat i (1) (2) (3) (4) 3 3 Det sämsta jag jobbat i (5) Tabell 8 indikerar att de involverade hade, till en svagt övervägande del, en positiv inställning till projektet som helhet. Helhetsbilden från det studerade materialet av partneringprojektet i Arvika är att entreprenaden flutit på bra utan några större problem. Huruvida det enbart beror på partnering är svårt att säga men indikationer finns att relationen mellan beställar- och entreprenörombud var ganska bra när man gick in i projektet. En hypotes är att partnering, som ett strukturerat sätt att tvinga partnerna att jobba tillsammans, möjligtvis har störst effekt när relationen inte är bra. Därmed inte sagt att partnering hade en negativ inverkan på resultatet i Arvika. Ingen av respondenterna var direkt negativa till arbetssättet utan intrycket är att man borde ha gjort mer av partneringarbetet. 4. Slutsatser och råd inför kommande partneringprojekt Vägverket har ett uttalat mål att arbeta mer med partnering eller sk. Utökad Samverkan. Arvika uppfyller nästa till fullo de obligatoriska momenten i Utökad Samverkan. Det medför att erfarenheterna presenterade i denna studie och från de inblandade i Arvika kan komma framtida projekt till del. I jämförelse med det direkt angränsande driftområdet Fryksdalen indikerar det studerade materialet en övergripande fördel för Arvika. Diskussionerna som redovisades i byggmötesmaterialet var mer konstruktiva och ledde till fler innovativa lösningar både gällande teknik samt omförhandlingar av kontraktet. Dessutom var Arvikas driftkostnad per kilometer lägre än Fryksdalens. Den allmänna uppfattningen bland de involverade i projektet var övervägande positiv även om det fanns utrymme för förbättringar. Följande punkter lyftes fram som aspekter där förbättringar kunde ske. Det krävs alltid extra resurser första gången som ett nytt arbetssätt prövas, både för beställare och entreprenör. Ledningen måste bättre kunna motivera vad man vill uppnå med partnering för att få med sig dem som ska utföra arbetet. Förfrågningsunderlaget ska inte ha partnering som en möjlighet utan klart ange att så blir fallet. Beställaren ska ha klart för sig hur arbete startas upp och följas upp innan projektet sätts igång. En partneringledare som driver på arbetet med partnering är att rekommendera Någon typ av ekonomiska incitament i kontraktet underlättar arbete med partnering. 16

19 Källförteckning Barlow, J (2000) Innovation and learning in complex offshore construction projects. Research Policy, 29(7-8), By- og Boligministeriet (1998) Byggepolitisk Handlingsplan 98 - Initiativ 6. Cheng, E, Li, H och Love, P (2000) Establishment of critical success factors for construction partnering. Journal of Management in Engineering, 16(2), Crane, T G, Felder, P J, Thompson, M G och Thompson, P J (1999) Partnering Measures. Journal of Management in Engineering, 15(2), Egan, J Sir (1998) Rethinking Construction. The report of the Construction Task Force. Department of Environment, Transport and the Regions. HMSO, London. FIA (2006) Utökad samverkan En svensk modell för anläggningsbranschen. Gransberg, D, Dillon, W D, Reynolds, L och Boyd, J (1999) Quantitative analysis of partnered project performance. Journal of Construction Engineering and Management, 125(3), Hörnfeldt, R (2003) Partnering för drift- och underhållsentreprenad i Norsjö: ett demonstrationsprojekt på initiativ av IVA Anläggningsforum. Forskningsrapport Luleå Tekniska Universitet, 2003:11. IVA (2003) Partnering för ombyggnad av väg 339, slutrapport. Jacobsson, U (2008) Leverantörsdagen i Umeå den 20 februari. Kadefors, A (2002) Förtroende och samverkan i byggprocessen Förutsättningar och erfarenheter. Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg Kemi, L (2001) Funktionskrav och partnering för drift och underhåll av järnvägar. Licentiate Thesis, Luleå University of Technology. Koraltan, S och Dikbas, A (2002) An assessment of the applicability of partnering in the Turkish construction sector. Construction Management and Economics, 20(4), Kwan, A-Y och Ofori, G (2001) Chinese culture and successful implementation of partnering in Singapore's construction industry. Construction Management and Economics, 19(6), Larsen, JN, Gottlieb, S och Haugbolle, K (2008) Partnerships in nordic construction industry. NIC projekt Larson, E (1995) Project Partnering: Results of study of 280 Construction Projects. Journal of Management in Engineering, 11(2), Latham, M Sir (1994) Constructing the Team. HMSO, London. Naoum, S. (2003) An overview into the concept of partnering. International Journal of Project Management, 21(1), Ng, S T, Rose, T M, Mak, M och Chen, S E (2002) Problematic issues associated with project partnering the contractors perspective. International Journal of Project Management, 20(6), Nyström, J (2005) The definition of Partnering as a Wittgenstein Family-Resemblance concept. Construction Management and Economics, 23(5), Nyström, J (2007) Partnering: definition, theory and evaluation. Akademisk avhandling, avdelningen för Bygg- och fastighetshetsekonomi samt CDU, KTH. 17

20 Packham, G, Thomas, B och Miller, C (2003) Partnering in the house building sector: a subcontractor s view. International Journal of Project Management, 21(5), Rhodin, A (2002) Interaktionsprocesser i byggprojekt. Licentiate Thesis, Luleå University of Technology. SOU 2000:44 Från byggsekt till byggsektor. Byggkostnadsdelegationen. SOU 2002:115 Skärpning gubbar! Om konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och kompetensen i byggsektorn. Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Byggkommissionen. Stephenson, R J (1996) Project partnering for the design and construction industry. Wiley, New York. Thompson, P och Sanders, R (1998) Partnering Continuum. Journal of Management in Engineering, 14(5), Yeung, J, Chan, A och Chan, D (2007) The definition of alliancing in construction as a Wittgenstein family-resemblance concept. International Journal of Project Management, 25(3),

21 Bilaga 1. FIAs Utökad Samverkan Källa: FIA

Samverkan mellan beställare och utförare av drift- och underhållsentreprenad

Samverkan mellan beställare och utförare av drift- och underhållsentreprenad Samverkan mellan beställare och utförare av drift- och underhållsentreprenad En svensk sammanfattning av licentiatavhandlingen "Partnering; definition, theory and the procurement phase" i projekt CDU:R8a

Läs mer

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Ett utvecklingsprojekt inom ramen för verksamhetsnära utvecklingar Författare: Hawzheen Karim, Verksamhetsutvecklare, Svevia Jenny Sandberg, Verksamhetsutvecklare,

Läs mer

Kostnadsökningar, enl. Flyvbjerg (2009) 260 studerade stora infra-projekt

Kostnadsökningar, enl. Flyvbjerg (2009) 260 studerade stora infra-projekt Innehåll Kostnadsökningar i infraprojekt/ orsaker Hur få till kostnadseffektivitet? Vad är Utökad samverkan? Praktikfall : Samverkan för att få driftsäkra och underhållsvänliga tekniska lösningar Affärsupplägg

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Samverkansformer. Construction Management

Samverkansformer. Construction Management Samverkansformer Vad är samverkan (partnering)? Enligt Barlow (1997) är Partnering en process med vilken organisationer utvecklar en mer samverkansinriktad relation. Att parterna gemensamt tar fram ett

Läs mer

Upphandlingsperspektivet. Små och stora projekt. och lite ÄTA

Upphandlingsperspektivet. Små och stora projekt. och lite ÄTA Upphandlingsperspektivet Små och stora projekt. och lite ÄTA Föredrag 2016-04-11 på Nalen Svensk Byggtjänst Advokat John Hane, Foyen Advokatfirma 2 KKV:S FÖRHANDSUPPFATTNING OCH UPPDRAGSDEFINITION För

Läs mer

Entreprenadupphandlingar hur kan byggherrar främja effektivitet och innovation genom lämpliga upphandlingsstrategier?

Entreprenadupphandlingar hur kan byggherrar främja effektivitet och innovation genom lämpliga upphandlingsstrategier? Entreprenadupphandlingar hur kan byggherrar främja effektivitet och innovation genom lämpliga upphandlingsstrategier? Per Erik Eriksson Luleå tekniska universitet Effektivitet och innovation Kortsiktig

Läs mer

Utökad Samverkan- Behövs det? Gatukontorsdagarna, Skövde 2013 Lars Redtzer, Sveriges Byggindustrier

Utökad Samverkan- Behövs det? Gatukontorsdagarna, Skövde 2013 Lars Redtzer, Sveriges Byggindustrier Utökad Samverkan- Behövs det? Gatukontorsdagarna, Skövde 2013 Lars Redtzer, Sveriges Byggindustrier www.bygg.org Sveriges Byggindustrier (BI) är bransch- och arbetsgivarorganisation för 3.200 bygg-, anläggningsoch

Läs mer

Mer väg och järnväg för pengarna. Stabil och god lönsamhet för företagen.

Mer väg och järnväg för pengarna. Stabil och god lönsamhet för företagen. Mer väg och järnväg för pengarna. Stabil och god lönsamhet för företagen. Vi har bestämt oss! Förnyelse kräver förändring Skapa drivkrafter Ta fram hjälpmedel Skapa förutsättningar Program och verktyg

Läs mer

Introduktion till Riktlinje för Partnering. Henrik Erdalen

Introduktion till Riktlinje för Partnering. Henrik Erdalen Introduktion till Riktlinje för Partnering Henrik Erdalen 2018-02-28 Vägen till en riktlinje för partnering Historik Erfarenheter från genomförda projekt Arbetsgrupp Partnering Författande av Riktlinje

Läs mer

partnering enligt byggtema

partnering enligt byggtema partnering enligt byggtema fördelar med Partnering Högre effektivitet ger bättre lönsamhet Revirtänkande faller bort tvister minimeras Högre kvalitet i alla led Fokus på kundnytta och ekonomi Budget och

Läs mer

I Tabell 11 frågar jag efter både värde och antal. I båda fallen ska procentandelarna summera till 100:

I Tabell 11 frågar jag efter både värde och antal. I båda fallen ska procentandelarna summera till 100: BILAGA 2 Följande förtydligande, från Bengt Jäderholm, har beaktats: I Tabell 8 har jag efterfrågat där beställaren anger bestämda starttid och sluttid i entreprenaderna. Det verkar som att beställaren

Läs mer

Samverkan i Trafikverkets projekt Bas Kontraktsmodell Hög Göran Domås, inköpsstrateg

Samverkan i Trafikverkets projekt Bas Kontraktsmodell Hög Göran Domås, inköpsstrateg Samverkan i Trafikverkets projekt Bas Kontraktsmodell Hög Göran Domås, inköpsstrateg 1 Innehåll Affärsstrategi Samverkan Bas Samverkan Hög 2 Affärsformer för typprojekt entreprenad som är vanliga i Trafikverket

Läs mer

Formas stark forskningsmiljö Upphandling för e/ hållbart och innova6vt samhällsbyggande

Formas stark forskningsmiljö Upphandling för e/ hållbart och innova6vt samhällsbyggande Formas stark forskningsmiljö Upphandling för e/ hållbart och innova6vt samhällsbyggande Procurement for sustainable innova6on in the built environment (ProcSIBE) 25 mkr, 5 år (2014-2018) Sveriges Bygguniversitet

Läs mer

Samverkan i Trafikverket Bas Kontraktsmodell Hög

Samverkan i Trafikverket Bas Kontraktsmodell Hög TMALL 0141 Presentation v 1.0 Samverkan i Trafikverket Bas Kontraktsmodell Hög Affärsformer för typprojekt entreprenad som är vanliga i trafikverket Följande sex typprojekt ska användas som utgångspunkt

Läs mer

Med partnering når vi tillsammans bättre resultat.

Med partnering når vi tillsammans bättre resultat. Med partnering når vi tillsammans bättre resultat. Fördelarna med partnering. Partnering minskar riskerna i projektet. Partnering ger ökat fokus på den gemensamma projektekonomin. Partnering ökar utrymmet

Läs mer

NCC Partnering. - det framgångsrika lagbygget

NCC Partnering. - det framgångsrika lagbygget NCC Partnering - det framgångsrika lagbygget I ett partneringprojekt befinner vi oss alla i samma lag. Vi spelar tillsammans mot ett gemensamt mål. Alla våra olika kompetenser och positioner är viktiga

Läs mer

Ny samarbetsmodell. Per-Olov Karlsson Projektchef, Vägverket Region Stockholm Vägverket

Ny samarbetsmodell. Per-Olov Karlsson Projektchef, Vägverket Region Stockholm Vägverket Ny samarbetsmodell Per-Olov Karlsson Projektchef, Vägverket Region Stockholm Vägverket 1 Problembild Bristande konkurrens Kartellanklagelser Oacceptabel kostnadsutveckling Bristande kvalitet Förseningar

Läs mer

Förstudie Förekomsten ändrings

Förstudie Förekomsten ändrings www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor 30 oktober 2014 Förstudie Förekomsten ändrings och tilläggsarbeten (ÄTA) Kalmar kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

UTÖKAD SAMVERKAN EN SVENSK MODELL FÖR ANLÄGGNINGSBRANSCHEN. (Version 2006-04-11)

UTÖKAD SAMVERKAN EN SVENSK MODELL FÖR ANLÄGGNINGSBRANSCHEN. (Version 2006-04-11) UTÖKAD SAMVERKAN EN SVENSK MODELL FÖR ANLÄGGNINGSBRANSCHEN (Version 2006-04-11) 1 Utökad samverkan NIVÅ III NIVÅ II Valbara moment 4.2.11.. 4.2.10.. 4.2.9.. 4.2.8 Branchutveckling 4.2.7 Omvärldskommunikation

Läs mer

Projekt Norrbotniabanan - entreprenadstrategi Umeå-Dåva

Projekt Norrbotniabanan - entreprenadstrategi Umeå-Dåva Projekt Norrbotniabanan - entreprenadstrategi Umeå-Dåva Projekt Norrbotniabanan har tagit fram en entreprenadstrategi för kommande byggskede delen Umeå-Dåva som överensstämmer med Trafikverkets övergripande

Läs mer

omfattar byggnader, kontor, bostäder, andra hus, industrianläggningar vägar, broar, järnvägar.

omfattar byggnader, kontor, bostäder, andra hus, industrianläggningar vägar, broar, järnvägar. Entreprenad Vad menas med entreprenad? åtagande av ett företag (entreprenören), till ett i förväg uppgjort pris, att för beställare utföra visst större arbete eller leverans, särskilt avseende byggnad

Läs mer

Bygglogistik Ett modeord eller en lösning?

Bygglogistik Ett modeord eller en lösning? Bygglogistik Ett modeord eller en lösning? Micael Thunberg Teknologie Doktor i bygglogistik Agenda Vad är logistik? Kopplingen logistik och planering Kort om förutsättningarna för effektiv bygglogistik

Läs mer

Upphandling. Kvalité, innovation, sociala krav. Thomaz Ohlsson Sveriges kommuner och landsting

Upphandling. Kvalité, innovation, sociala krav. Thomaz Ohlsson Sveriges kommuner och landsting Upphandling Kvalité, innovation, sociala krav Thomaz Ohlsson Sveriges kommuner och landsting Kvalité? Vad är kvalitet för dig? Hur ska du formulera detta för att få ut det du vill av en upphandling? Hur

Läs mer

Agenda. 1. Introduktion och presentation av deltagarna. 2. Produktivitet. 3. Arbetsmiljö. 4. Trafikpåverkan

Agenda. 1. Introduktion och presentation av deltagarna. 2. Produktivitet. 3. Arbetsmiljö. 4. Trafikpåverkan 1 2014-08-28 Agenda 1. Introduktion och presentation av deltagarna 2. Produktivitet 3. Arbetsmiljö 4. Trafikpåverkan 5. Medskick till nationellt Anläggningsforum 6. Sammanfattning och avslutning 2 2014-08-28

Läs mer

Marieholmsförbindelsen Anders Böhn

Marieholmsförbindelsen Anders Böhn Marieholmsförbindelsen Anders Böhn Upphandlingsansvarig Mindre antal SKA-krav LCC Incitament Upphandlingsform Ersättningsform Funktion Bonus Anläggningsmodeller Samverkan Nya lösningar Innovation Ledtid

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

beställare Hur ökar vi innovationsviljan?

beställare Hur ökar vi innovationsviljan? Renodlad beställare Hur ökar vi produktiviteten iteten och innovationsviljan? Trafikverkets strategiska utmaningar 2012-2021 Ett energieffektivt t transportsystem t t Väl fungerande resor och transporter

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Upphandlingsstrategier

Upphandlingsstrategier Upphandlingsstrategier Baserad på Eriksson och Hane 2014 Construction Management Val av upphandlingsstrategi Analys Bestämma vad som är prioriterat Beställarens riskbeteende Val Utvärdera olika alternativ

Läs mer

Styrning av Underhåll Väst Jvg

Styrning av Underhåll Väst Jvg Revisionsrapport Styrning av Underhåll Väst Jvg Internrevisionen 2012-02-14 TRV 2011/79397 Revisorer Distribution IR, Mats Olsson, Jan Pettersson *) IR, Erica Dahlin IR, Lars Vikström GD, Gunnar Malm ce,

Läs mer

De statliga beställarfunktionerna och. anläggningsmarknaden. i möten den 18 februari 2009 Trafikverksutredningen. Trafikverksutredningen

De statliga beställarfunktionerna och. anläggningsmarknaden. i möten den 18 februari 2009 Trafikverksutredningen. Trafikverksutredningen De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden i möten den 18 februari 2009 Modell för att förklara marknadsresultat Marknadsstruktur Marknadsagerande Marknadsresultat Koncentrationsgrad, Etableringshinder,

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Peabs kundsamverkan.

Peabs kundsamverkan. Peabs kundsamverkan. I Peabs Partnering deltar alla parter lika mycket Alla vinner på samverkan. Högre kvalitet. Lägre kostnader. Effektivare process. Roligare samarbete. Bättre information. Större engagemang.

Läs mer

Enkätsvar. Inspektioner vid akutmottagningar i Värmland och Gävleborgs län

Enkätsvar. Inspektioner vid akutmottagningar i Värmland och Gävleborgs län Enkätsvar Inspektioner vid akutmottagningar i Värmland och Gävleborgs län Övergripande Sammanlagt 36 enkätsvar, varav 34 är personal och 2 chefer Enkäterna lämnades vid inspektioner som genomfördes på

Läs mer

Väg 50 Motala-Mjölby. en del av. BanaVäg Motala-Mjölby

Väg 50 Motala-Mjölby. en del av. BanaVäg Motala-Mjölby Väg 50 Motala-Mjölby en del av BanaVäg Motala-Mjölby Väg 50 Mjölby Motala Projektet omfattar ca 28 km ny riksväg 50 varav: 14 km 2+1 väg med bredden 14 meter 14 km fyrfältsväg med bredden16,5-18,5 m Ca

Läs mer

Samverkan i Trafikverkets kontrakt- teori och praktik

Samverkan i Trafikverkets kontrakt- teori och praktik 1 Samverkan i Trafikverkets kontrakt- teori och praktik Samverkan Tillsammans för framgångsrika projekt Trafikverkets samverkan Basnivå och Hög nivå 2 Bakgrund Från FIA till Samverkan Basnivå 90-talet

Läs mer

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 1 Trafikverkets affärsstrategi Göran Domås 2 Trafikverkets affärsstrategi 2.0 Bakgrund Trafikverkets Affärsstrategi har tillkommit för: att skapa en tydlighet och

Läs mer

Innovationsvänlig upphandling

Innovationsvänlig upphandling Kort om Innovationsvänlig upphandling Tänk på att informationen i detta material inte har uppdaterats sedan januari 2014. Aktuella lagar (inklusive beloppsgränser) har förändrats sedan dess och praxis

Läs mer

Nya VA-ledningar mellan Mellingeholm och pumpstation nr 2

Nya VA-ledningar mellan Mellingeholm och pumpstation nr 2 Bilaga 4 2016-11-28 Nya VA-ledningar mellan Mellingeholm och pumpstation nr 2 Slutrapport Min Lapinski Samhällsbyggnadskontoret VA-avdelningen Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Dokumentets användning... 2

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT SKAPAR VI EN BRA ARBETSMILJÖ OCH GER SAMHÄLLSSERVICE MED HÖG KVALITET. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Vi vet vilka som byggt, bygger och planerar att bygga

Vi vet vilka som byggt, bygger och planerar att bygga Vi vet vilka som byggt, bygger och planerar att bygga Projektbevakning = ökad försäljning & nya kunder Bevakning av byggprojekt, upphandlingar och företag kopplade till projekten Som kund hos Byggfakta

Läs mer

Kommittédirektiv. Dir. 2009:92. Beslut vid regeringssammanträde den 8 oktober 2009

Kommittédirektiv. Dir. 2009:92. Beslut vid regeringssammanträde den 8 oktober 2009 Kommittédirektiv Uppföljning och analys av de statliga upphandlarnas åtgärder för att förbättra produktiviteten och innovationsgraden inom anläggningsbranschen Dir. 2009:92 Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

Samverkan i Trafikverkets kontrakt- teori och praktik. Ove Strömberg, Kvalificerad Inköpare Magnus Gilljam, Projektledare IV

Samverkan i Trafikverkets kontrakt- teori och praktik. Ove Strömberg, Kvalificerad Inköpare Magnus Gilljam, Projektledare IV Samverkan i Trafikverkets kontrakt- teori och praktik Ove Strömberg, Kvalificerad Inköpare Magnus Gilljam, Projektledare IV 1 Samverkan Tillsammans för framgångsrika projekt Trafikverkets samverkan Basnivå

Läs mer

Landstingsfastigheter

Landstingsfastigheter Landstingsfastigheter Landstingsfastigheter är vi som ser till att landstingets verksamheter har lokaler och service med överenskomna egenskaper tillgängliga när det behövs på kort och lång sikt. 34 Anställda

Läs mer

2. Utvärderingsbilaga

2. Utvärderingsbilaga Förfrågningsunderlag 2014-02-07 Upphandlande organisation Upphandling Stockholms stad, Rinkeby-Kista Drift av bostäder enligt LSS, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning stadsdelsnämnd Christina Fagerström

Läs mer

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet Annika Zika-Viktorsson & Hans Björkman En innovation är en idé som omsatts i praktiken. En innovation kan vara en ny produkt eller tjänst, men också något

Läs mer

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Antagen av kommunfullmäktige, 133, Kvalitetsvison 2 Bakgrund Med syfte att ta ett tydligare centralt grepp om kvalitetsfrågorna tillsattes

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Trafik Väg Drift och underhåll

Trafik Väg Drift och underhåll Trafik Väg Drift och underhåll 2 Vår verksamhet 2 2010-12-16 Trafik Verksamhets - styrning Personal Utveckling Information Avdelning Väg Järnväg Väg Huvudplanering Teknik Upphandling Fastighet Väg Jan

Läs mer

Upphandling med konkurrenspräglad dialog I Skellefteå kommun

Upphandling med konkurrenspräglad dialog I Skellefteå kommun Upphandling med konkurrenspräglad dialog I Skellefteå kommun Beläggnings, mark & anläggningsarbeten Volym ca 150 milj. (5 år) Samhällsbyggnad Lars Pettersson Assar Segerstedt Jan Burlin Anne Pakisjärvi

Läs mer

Kommentar till partneringavtal mellan beställare och entreprenör, version 2009-09-15.

Kommentar till partneringavtal mellan beställare och entreprenör, version 2009-09-15. BYGGHERRARNA Verksamhetsutskottet Avtal & regelverk Håkan Albrecht Kommentar till partneringavtal mellan beställare och entreprenör, version 2009-09-15. Förord Mall/idé till partneringavtal har utarbetats

Läs mer

ENKÖPINGS KOMMUN Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN.

ENKÖPINGS KOMMUN Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN. ENKÖPINGS KOMMUN 2016 Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN Enköping 1 Enköping 2 Innehåll Demokratibarometern... 4 Så här genomförs Demokratibarometern...

Läs mer

Ingen klar bild av fackmässighet hos bygg- och anläggningsbranschen

Ingen klar bild av fackmässighet hos bygg- och anläggningsbranschen FOTO: LENNART FORSBERG, TRAFIKVERKET Ingen klar bild av fackmässighet hos bygg- och anläggningsbranschen Hur ska begreppet fackmässighet och fackmässigt utförande tolkas? En undersökning visar att byggherrar,

Läs mer

Vägen till framgång Rv 50

Vägen till framgång Rv 50 Vägen till framgång Rv 50 Thomas Lidberg Chef NCC Infra 1 Rv 50: TE med funktionsansvar o 14 km 2+1 väg o 14 km 2+2 väg o 8 trafikplatser o 37 vägbroar o 620 m Vätterbron o D&U 20 år o Volym 1,5 Mdr 2

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

Innehåll. 1. Ny standard ska ge bättre samverkan. 2. Här är fördelarna med ISO "Samverkan drivs också av den digitala utvecklingen"

Innehåll. 1. Ny standard ska ge bättre samverkan. 2. Här är fördelarna med ISO Samverkan drivs också av den digitala utvecklingen 3 maj 2019 Innehåll 1. Ny standard ska ge bättre samverkan 2. Här är fördelarna med ISO 44001 3. "Samverkan drivs också av den digitala utvecklingen" 4. Standarder som styr bygg Hur kan du som byggaktör

Läs mer

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Ett utvecklingsprojekt inom ramen för verksamhetsnära utvecklingar Författare: Hawzheen Karim och Jenny Sandberg Verksamhetsutvecklare, Svevia Förord

Läs mer

Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur

Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Upplägg 1. Varför behöver byggherrar engagera sig i utvecklingsarbete

Läs mer

Chefsjurist Linda Stenman Konkurrensverket Avdelningen för offentlig upphandling 103 85 STOCKHOLM. Kommunen får lämna följande synpunkter

Chefsjurist Linda Stenman Konkurrensverket Avdelningen för offentlig upphandling 103 85 STOCKHOLM. Kommunen får lämna följande synpunkter 2012-01-04 2589-2011 Chefsjurist Linda Stenman Konkurrensverket Avdelningen för offentlig upphandling 103 85 STOCKHOLM Er anmodan om upplysning avseende Ny arena R3 (812/2011) Konkurrensverket har anmodat

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling UPPH2012-0066 Fastställda av Landstingsstyrelsen 2013-05-27 Gäller fr.o.m. 2013-07-01 Tidigare riktlinjer upphör därmed att gälla. Landstingets ledningskontor Upphandlingsenheten

Läs mer

Partnering i bygg och fastighetsbranschen- hur lyckas man? Göteborgs fastighetsförvaltarförening Höstkonferens 18/10

Partnering i bygg och fastighetsbranschen- hur lyckas man? Göteborgs fastighetsförvaltarförening Höstkonferens 18/10 Partnering i bygg och fastighetsbranschen- hur lyckas man? Göteborgs fastighetsförvaltarförening Höstkonferens 18/10 Marianne Lilja Wittbom marianne@urkraft.com 1 URKRAFT startade 1998 i Skövde. Idag arbetar

Läs mer

Samverkansformer för lyckade projekt. Lars Redtzer, Sveriges Byggindustrier Birgitta Olofsson, Tyréns Rickard Rosenlund,Trafikverket

Samverkansformer för lyckade projekt. Lars Redtzer, Sveriges Byggindustrier Birgitta Olofsson, Tyréns Rickard Rosenlund,Trafikverket Samverkansformer för lyckade projekt Lars Redtzer, Sveriges Byggindustrier Birgitta Olofsson, Tyréns Rickard Rosenlund,Trafikverket Samverkansformers betydelse för ökad produktivitet LARS REDTZER- ANSVARIG

Läs mer

Roll, Mål & Sammanhang

Roll, Mål & Sammanhang Roll, Mål & Sammanhang Roll: Fastighetschef på Örebroporten www.orebroporten.se Huvuduppdrag: Bidra till Örebros och Örebroportens framtida utveckling. - Du leder fastighetsavdelningens medarbetare och

Läs mer

Projektledare Norrortsleden ulrica.nilsson@vv.se 08-757 69 87

Projektledare Norrortsleden ulrica.nilsson@vv.se 08-757 69 87 Ulrica Nilsson Projektledare Norrortsleden ulrica.nilsson@vv.se 08-757 69 87 37 Norrortsleden delen Täby kyrkby Rosenkälla 7 km mötesfri motortrafikled t (2+1 väg) 1 km bergtunnel med skiljevägg 7 broar

Läs mer

När Trafikverket bildades i april 2010 var ett uttalat mål att öka produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen.

När Trafikverket bildades i april 2010 var ett uttalat mål att öka produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen. 1 2014-06-23 2 2014-06-23 När Trafikverket bildades i april 2010 var ett uttalat mål att öka produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen. 3 2014-06-23 Ett energieffektivt transportsystem Väl

Läs mer

ATT TÄNKA PÅ VID LEDNINGSFÖRNYELSE KONKRETA INSIKTER, TIPS OCH RÅD

ATT TÄNKA PÅ VID LEDNINGSFÖRNYELSE KONKRETA INSIKTER, TIPS OCH RÅD ATT TÄNKA PÅ VID LEDNINGSFÖRNYELSE KONKRETA INSIKTER, TIPS OCH RÅD Renovering av ledningar behöver inte vara en krävande process. Det finns en del viktiga faktorer att ta hänsyn till och många aspekter

Läs mer

Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande

Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande Kontaktperson: Markus Robèrt mrobert@kth.se 070-767 12 41 www.cero.nu Processmodellen CERO CERO (Climate and Economic Research in Organisations)

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Baneseminar Multiconsult 2014-01-30. Upphandling Entreprenaden Samverkan Kontraktet Erfarenheter. Björn Kruse Upphandlingschef Projekt Citybanan

Baneseminar Multiconsult 2014-01-30. Upphandling Entreprenaden Samverkan Kontraktet Erfarenheter. Björn Kruse Upphandlingschef Projekt Citybanan Baneseminar Multiconsult 2014-01-30 Upphandling Entreprenaden Samverkan Kontraktet Erfarenheter Björn Kruse Upphandlingschef Projekt Citybanan 6 km railway tunnel 2 tracks 2 stations 1,4 km railway bridge

Läs mer

Produktivitetsforum 24 september 2012

Produktivitetsforum 24 september 2012 Trafikverket www.trafikverket.se Jan Gilbertsson Projektledare PIA Produktgenomgångar Jan.gilbertsson@trafikverket.se Produktivitetsforum 24 september 2012 Plats för mötet: Trafikverket, Röda vägen 1,

Läs mer

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Liten guide om offentliga upphandlingar Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Innehåll Varför en guide? Sid. 3 ILO:s åtta kärnkonventioner

Läs mer

Redovisning av uppdrag angående en Göteborgsmodell att motverka svart arbetskraft

Redovisning av uppdrag angående en Göteborgsmodell att motverka svart arbetskraft Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-09-10 Diarienummer 0317/16 Handläggare Markus.Landahl Telefon: 031-368 03 95 E-post: markus.landahl@stadshuset.goteborg.se Redovisning av uppdrag angående

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Magnus Lundberg Projektchef, E4 Sundsvall

Magnus Lundberg Projektchef, E4 Sundsvall Magnus Lundberg Projektchef, E4 Sundsvall E4 Sundsvall En ny väg. 1000 nya möjligheter. Struktur Innehåll: a. E4 Sundsvall nya affärsformer b. Upphandling c. Granskning d. Verifiering e. Godkännande f.

Läs mer

OSLO - STOCKHOLM 2.55

OSLO - STOCKHOLM 2.55 OSLO - STOCKHOLM 2.55 Ett förslag till nästa steg från KPMG och Ramböll Allt inom en timma konferensen Örebro, 13 november 2015 Denna presentation är KPMG och Rambölls gemensamma initiativ Det är nu det

Läs mer

Hur kan Transportstyrelsen granska organisationers säkerhetskultur genom tillsyn? Sixten Nolén och Inger Engström

Hur kan Transportstyrelsen granska organisationers säkerhetskultur genom tillsyn? Sixten Nolén och Inger Engström Hur kan Transportstyrelsen granska organisationers säkerhetskultur genom tillsyn? Sixten Nolén och Inger Engström Varför tillsyn av säkerhetskultur? Tydlig koppling i regelverk och konventioner Stöd även

Läs mer

Lagar (Riksdag) Förordningar (Regering) Föreskrifter (Övervakande myndighet)

Lagar (Riksdag) Förordningar (Regering) Föreskrifter (Övervakande myndighet) Entreprenadjuridik Rättssystemet Straffrätt Lagar (Riksdag) Förordningar (Regering) Föreskrifter (Övervakande myndighet) Civilrätt Överenskommelser ingångna via avtal Vid upphandling reglera leveransomfattning

Läs mer

Kvalitetsstyrt godkännande

Kvalitetsstyrt godkännande Kvalitetsstyrt godkännande Kvalitetsstyrt godkännande SBUF finansiär Peab, projektledning LTH, utförande Pauli Matikka, utförande FoU-väst & -syd Sveriges byggindustrier Studerade projekt Projekt Upph

Läs mer

Byggherremodell för demonstrationsprojekt Projektseminarium 18 november 2008. Lars Redtzer, Banverket

Byggherremodell för demonstrationsprojekt Projektseminarium 18 november 2008. Lars Redtzer, Banverket Byggherremodell för demonstrationsprojekt Projektseminarium 18 november 2008 Lars Redtzer, Banverket Banverkets uppgifter Klara dagens tågtrafik. Leverera den kvalitet som resenärer och godstransportköpare

Läs mer

Välj affärssystem & partner i 5 steg. En guide för dig som ska välja, upphandla & implementera ett affärssystem

Välj affärssystem & partner i 5 steg. En guide för dig som ska välja, upphandla & implementera ett affärssystem Välj affärssystem & partner i 5 steg En guide för dig som ska välja, upphandla & implementera ett affärssystem Att byta affärssystem är en utmaning, men ofta ett nödvändigt steg för att lyfta verksamheten

Läs mer

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Huvudresultat Mars 2010 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun 2010, sid 1 Fakta om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 1 Leverantörsutveckling Roger Granberg 2 Leverantörsutveckling Bakgrund Trafikverkets Leverantörsarbete i olika forum Uppföljning (Sociala krav, UppLev) Återkoppling

Läs mer

Hur kan affären utvecklas under avtalsperioden?

Hur kan affären utvecklas under avtalsperioden? Hur kan affären utvecklas under avtalsperioden? Anna Ulfsdotter Forssell / Partner / Head of EU, Competition and Public Procurement Sara-Li Olovsson / Senior Associate / Advokat Sollentuna den 22 oktober

Läs mer

Intervjuguide ST PVC. Namn: Telefon: Datum:

Intervjuguide ST PVC. Namn: Telefon: Datum: Namn: Telefon: Datum: Tänk på följande under intervjun: Inled intervjun med att presentera dig själv och andra deltagare vid intervjun samt syfte och tidsåtgång. Berätta kort om jobbet och om oss som arbetsgivare.

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Den Renodlade Beställarrollen, hur fungerar den? Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket

Den Renodlade Beställarrollen, hur fungerar den? Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket Den Renodlade Beställarrollen, hur fungerar den? Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket Varför har Trafikverket valt att bli Renodlad Beställare? 2 2014-06-03 Nya förutsättningar ger nya möjligheter

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG UPPHANDLING AV MARKENTREPRENAD BRATTEBERGSSKOLAN ETAPP 4. Öckerö Fastighets AB Peter Albinsson

FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG UPPHANDLING AV MARKENTREPRENAD BRATTEBERGSSKOLAN ETAPP 4. Öckerö Fastighets AB Peter Albinsson FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG UPPHANDLING AV MARKENTREPRENAD BRATTEBERGSSKOLAN ETAPP 4 Öckerö Fastighets AB Peter Albinsson 2017-08-28 1 Innehåll 1 Anbudsinbjudan... 3 1.1 Upphandlingsform... 3 1.2 Upphandlande

Läs mer

Uppsalahem i korthet. Uppsala kommuns bolag Uppsala Stadshus AB. Antal fastigheter 225 (226)

Uppsalahem i korthet. Uppsala kommuns bolag Uppsala Stadshus AB. Antal fastigheter 225 (226) Partnering Uppsalahem i korthet Ägare Marknadsvärde Omsättning Resultat Uppsala kommuns bolag Uppsala Stadshus AB 9,8 (9,3) mdkr 948 (887) mkr 84 (69) mkr Antal fastigheter 225 (226) Antal bostäder 14

Läs mer

Hinder och drivkrafter för BIM i medelstora entreprenadföretag

Hinder och drivkrafter för BIM i medelstora entreprenadföretag Hinder och drivkrafter för BIM i medelstora entreprenadföretag Genomförd av: Petra Bosch och Anders Isaksson, Chalmers Martin Lennartsson och Henrik Linderoth, JTH Finansierad av: SBUF, Centrum för Management

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Rekommendation Tidig marknadsdialog

Rekommendation Tidig marknadsdialog Till Medlemmarna i Anläggningsforum Föreslagna aktiviteter i denna Rekommendation är omhändertagna genom att de är införda i Trafikverkets Verksamhetssystem. Uppföljning genomförd 2019-02-12 Rekommendation

Läs mer

Partnering Erfarenheter av byggbransch i förändring. Anne-Christine Ehn, Upphandlingskonsult

Partnering Erfarenheter av byggbransch i förändring. Anne-Christine Ehn, Upphandlingskonsult Partnering Erfarenheter av byggbransch i förändring Anne-Christine Ehn, Upphandlingskonsult Definition Partnering = strukturerad samarbetsform (genomförandeform) i byggbranschen, där byggherren, konsulterna,

Läs mer

Cirka 8 km dubbelspårig järnväg, drygt 6 km i tunnel, genom centrala Göteborg. Tre nya stationer i staden vid Göteborg central, Haga och Korsvägen.

Cirka 8 km dubbelspårig järnväg, drygt 6 km i tunnel, genom centrala Göteborg. Tre nya stationer i staden vid Göteborg central, Haga och Korsvägen. . 1 2014-05-22 9.00 Välkommen. Västlänken vad är det? Vad gör vi nu? Ledning och styrning av uppdragen. Förfrågningsunderlagen. Så här går upphandlingen till. Frågor? Ca 11.00 Avslut. 2 2014-05-22 3 2014-05-22

Läs mer