SKOLA SÅ HÄR SER VI PÅ SKOLAN. Sid 03
|
|
- Karl Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SKOLA HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN METRO CUSTOM PUBLISHING OCH LÄRARNAS RIKSFÖRBUND MORGONDAGENS Jag var en riktig nörd och satt alltid längst fram på lektionerna. Alexandra Pascalidou minns sin skolgång, sid 06 Björklund vs Juholt Så svarar de på lärarnas egna frågor Sid 05 Lärarna kräver: kronor mer i månaden Sid 09 Har du leg? Nu måste alla lärare vara behöriga Sid 08 SVENSKARNA: Magnus metod: Folkdans på lektionstid Sid 10 SÅ HÄR SER VI PÅ SKOLAN FOTO: Sid 03
2 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN METRO CUSTOM PUBLISHING OCH LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 02 LEDARE Ledare Morgondagens skola Morgondagens skola är en tidning från Lärarnas Riksförbund och Metro Custom Publishing, som är en avdelning inom Metro, Sveriges största tidning. Projektledare: Rebecka Karlsson, Redaktör: Mary Örnborg, mary Text: Rickard Lindholm. Form: Fanny Lundstedt. För mer info om Metros tematidningar, kontakta Katharina Kuylenstierna: Lärarnas Riksförbund är det enda akademiska förbundet för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Vi driver frågor om yrkesvillkor och utbildningspolitiskt viktiga reformer. Våra medlemsgrupper utgörs av lärare och studie- och yrkesvägledare på grundskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildningen och högskolan. Med våra cirka medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco. Svenska skolan berör oss alla SVENSKA FOLKET är angeläget om att vi ska ha en bra skola. Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Samtidigt som kunskapsresultaten sjunker, åker läraryrkets status allt längre ner på listorna över attraktiva yrken. Utvecklingen är minst sagt oroande. NÄR VI I DAG firar Skolans Dag för fjärde året i rad, gör vi det för att föräldrar, lärare och andra som är angelägna om alla elevers rätt till kunskap ska enas. Och en sak är vi alla överens om. Svenskarna har starka åsikter och bryr sig om skolan. Detta visar inte minst den nya undersökning som vi redogör för i tidningen. LÄRARNAS RIKSFÖRBUND har gett undersökningsföretaget Novus i uppdrag att utforska medborgarnas ställning till viktiga skolfrågor, med utgångspunkt i det lokala perspektivet. Hela intervjuer genomfördes i 21 olika kommuner. Detta underlag ger en synnerligen tydlig bild om hur kommuninvånarna ser på lokala politikers insatser, likvärdigheten i skolan, vinsterna i friskolorna, statlig finansiering, samt den senaste reformen; lärarlegitimationen. Resultaten är avslöjande och blottlägger med Vi har sagt det förr, och vi säger det igen. Lärarnas status och lön behöver höjas. Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund all önskvärd tydlighet de brister och förtjänster i den svenska skolan. Det är upp till både lokala och nationella politiker att dra slutsatser utifrån vad medborgarna tycker om den förda skolpolitiken. LÄRARNAS RIKSFÖRBUND, som företräder lärare och studieoch yrkesvägledare runt om i landet, anser mot bakgrund till studien att det är dags för staten att ingripa för att bland annat skapa en likvärdig skola, höja statusen på läraryrket för att återupprätta förtroendet för skolverksamheten. VI HAR SAGT DET INNAN, och vi säger det igen. Lärarnas status och lön behöver höjas. Eleverna har rätt till en förstklassig utbildning med välutbildade, behöriga och kunniga lärare. Inget annat duger. Vill du vara med i kampen för en bättre skola? Stäm in i vår Facebook-kampanj mer genom att gå in på eller www. lr.se/10000mer. METTA FJELKNER Ordförande Lärarnas Riksförbund
3 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN METRO CUSTOM PUBLISHING OCH LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 04 NYHETER Ledare OMFATTANDE STUDIE OM HUR SVENSKARNA SER PÅ SKOLAN: Kommunpolitikerna gör för lite för eleverna Svenskarna välkomnar den nya lärarlegitimationen, vill höja kraven på friskolorna och tycker inte att kommunpolitikerna gör tillräckligt. Det visar en ny undersökning som offentliggörs i dag. Inför Skolans dag i år har Lärarnas Riksförbund slagit på stort och låtit undersökningsföretaget Novus intervjua svenskar om vad de tycker om svenska skolan. För kommunpolitiker är det ingen munter läsning. Endast en av tio tycker att de gör tillräckligt för skolan. Jag tror det beror på att folk insett att politiker har lovat i flera omgångar att satsa på skolan utan att uppvisa något resultat, säger Metta Fjelkner, förbundsordförande i Lärarnas Riksförbund. Hela sex av tio tycker inte att kommunpolitikerna gör tillräckligt för att garantera bra kvalitet i skolan. På Lärarnas Riksförbund anser man att siffrorna är ett bevis på att kommunerna inte klarar att driva skolan. Kommunen har begränsat med resurser och andra förutsättningar. Det är kommunens ansvar att driva, finansiera och administrera skolorna i dag, och det är där vi menar att det fallerar. Skolan är inte likvärdig i dag, säger Metta Fjelkner. En syn som hon delar med svenska folket. I undersökningen säger hälften av svenskarna att skolan i hemkommunen inte är likvärdig. Det borde vara samhällets högsta prioritet att alla barn ska få en likvärdig skola. Allt annat är ett misslyckande. När hälften av svenskarna ser detta misslyckande är det dags att agera och låta staten ta över ansvaret. Den stora opinionsundersökningen riktar inte bara in sig på hur politikerna styr skolan. Svenska folkets inställning till friskolorna kontrolleras också. När det gäller utdelningen av vinster efterlyser de flesta begränsningar. Inte bara negativa saker lyfts fram. I undersökningen framkommer det också att majoriteten är positivt inställda till lärarlegitimationen som införs nästa år. En hjärtefråga för Lärarnas Riksförbund. Vi ser att många av svenskarna uppskattar vårt arbete att få fler behöriga lärare i skolorna. Det finns ett stort sug att strama upp skolsverige med duktiga och välbetalda lärare, säger Metta Fjelkner. Fakta, personer på 21 orter har intervjuats., 6 av 10 tycker inte att kommunpolitikerna gör tillräckligt för att garantera bra kvalitet i skolan. 1 av 10 tycker att de gör tillräckligt., 50 procent svarar att de inte tror att skolorna i hemkommunen är likvärdiga., 8 av 10 tycker att det ska finnas begränsningar för vinster som delas ut från friskolor., 85 procent tycker det är nödvändigt att använda sig av behöriga lärare i skolan. Linnea Heiskala, 24, Karlstad och Mark-David Sjöberg, 24, Lund Linnea: Jag får en känsla av att lärarna får bestämma för lite och får dåligt med resurser. Sen tror jag lärarna är för låsta av läroplanen och kan inte individanpassa utbildningen. Mark-David: Jag tycker skolan är bra, men jag tycker betygsättandet ska ändras. Jag fick alltid G+ och VG+ men det betyder inget i slutbetyget.? Vad är din bild av skolan i dag? Urban Jönhagen, 75, Stockholm: För det första tror jag att det kan vara mer högljutt i dag och inte så stillsamt som det ibland var på min tid. Då blir de svårt för de duktiga pedagogerna att lyckas med sitt arbete. Marie Nilsson, 29, Stockholm: Jag har inte varit i kontakt med skolan på så länge, så jag inte vet riktigt. Man hör att folk klagar men jag tror inte allt är dåligt för det. Folk klagar hela tiden. Helena Havlund, 37, Stockholm: Att den är på väg utför. Det är tråkigt att man inte satsar mer på bland annat skolmaten. Sen tycker jag de ska satsa mer på grundämnena och inte allt lull-lull runt omkring. Carl Nyström, 38, och Li Xi ao, 38, Stockholm: Att vi sätter betyg tidigare i skolan samt att vi satsar på fler specialpedagoger för att kunna ge mer stöd till de barn som behöver det. SVENSK A SKOLAN SEDAN 80-TALE T DET TA HAR FACKET KÄMPAT FÖR Efter Riksdagsvalet 1982 finns en tydlig vilja av ökad decentralisering. Statsminister Olof Palme påbörjar ett reformarbete för att öppna och effektivisera offentlig sektor. Lärarnas Riksförbund utarbetar ett dokument med titeln Därför avvisar lärarna en kommunalisering. Första rubriken är Ökade standardskillnader. Regeringens proposition Om skolans utveckling och styrning röstas igenom, vilket banar vägen för skolans kommunalisering. LR börjar rekrytera lärare från grundskolans årskurs 1. Beslut om skolans kommunalisering fattas. Lärarna Riksförbund strejkar för höjd lön och bättre arbetstider. Göran Persson är nytillträdd skolminister. Kommunaliseringen införs den 1 januari. En borgerlig regering vinner valet och trots att partierna röstat emot kommunaliseringen av skolan så ändras inget. Friskolereformen genomförs. Nu kan friskolor få skolpeng från kommunen för varje elev. Friskolorna kan få undantag från gällande läroplaner. Ny gymnasieskola. Bland annat delas utbildningen upp i program i stället för linjer.
4 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN METRO CUSTOM PUBLISHING OCH LÄRARNAS RIKSFÖRBUND DUELLEN 05 JAN BJÖRKLUND OCH HÅKAN JUHOLT SVARAR PÅ LÄRARNAS EGNA FRÅGOR Så vill vi göra skolan bättre Jan Björklund (FP), utbildningsminister Genom en lång rad åtgärder som att höja lärarlönerna, införa lärarlegitimation, införa en ny lärarutbildning med högre krav, ge lärarna disciplinära befogenheter och att vi inför mer ämneskunskaper i skolan. Bland annat genom att införa en ny lärarutbildning med högre krav. Den startar redan nu i höst. Antagningskraven till utbildningarna bör också vara högre och frågan om det är rätt personer som blir lärare borde sättas i fokus. Inga alls. Jag anser att kommunaliseringen är misslyckad och att skolan borde förstatligas. Kommunaliseringen har bland annat skapat mindre likvärdighet, lärarnas status har inte värnats och undervisningsresultatet har sänkts. Genom exempelvis lärarlyftet som ger lärare fortbildning, ökade disciplinära befogenheter, att vi sätter betyg tidigare i skolan samt att vi satsar på fler specialpedagoger för att kunna ge mer stöd till de barn som behöver det. Det ansvaret ligger i dag hos kommunerna. Men jag utesluter inte ett nytt stort löneavtal och staten ska medverka till att öka lönerna för lärarna. Staten, eftersom skolpolitiken är nationell. Men det krävs ytterligare förändringar för att vi ska få en likvärdig skola över hela landet. Den utvecklingen är mycket oroande men samtidigt håller den på att vända tillbaka. Detta efter att vi införde extra meritpoäng till högskolan för den som läser språk. Det ska vara en statlig skola men det ska samtidigt finnas en pedagogisk frihet hos lärarkåren. Hur vill du höja statusen på läraryrket? Hur ska man värna om utbildningens kvalitet? Vilka positiva effekter har kommunaliseringen fått? Hur ska ni se till att eleverna når målen? Vem har ansvaret för att höja lönerna? Vem bär ansvaret för en likvärdig utbildning? Hur ser du på det låga intresset för språkundervisning? Hur ska skolan styras i framtiden? Håkan Juholt (S), partiordförande Genom att öka möjligheten till karriärväxling för lärare som inte längre finns i yrket så deras kunskaper fortfarande kan användas i organisationen. Jag vill också ge mer pengar till skolan så det kan anställas fler lärare och ge dem högre löner. Vi ska följa upp resultaten bättre och ge lärare möjlighet att lära av varandra. Det är viktigt att de får tid för undervisning. Sedan ska nya forskningsresultat användas mer och snabbare i undervisningen. Det positiva är att skolan verkar i sin närmiljö. Skolan fungerar bäst om de leds och styrs av lokala villkor. Sedan har vi i dag ett slapphänt regelverk och en marknadsstyrd skola. Jag vill ha tydligare styrning från riksdag och regering. Ge skolorna resurser efter behov, inte efter hur många elever som går på skolan. Lärarna ska ha mindre administrativa uppgifter och mer tid bör läggas på undervisning och på lärarnas pedagogiska utveckling och kompetensutveckling. Arbetsmarknadens parter genom facklig förhandling. Men om riksdag och regering satsar på skattesänkningar i stället för skolan så finns inget utrymme att förhandla om. Riksdagen och regeringen. De måste avsätta pengar för att minska segregeringen. I dag ökar betydelsen av föräldrarnas bakgrund. Det är en tråkig utveckling. Vi har en skola där marknaden lockar elever av ekonomiskt intresse. Vi behöver satsa mer på studievägledning på högstadiet som guidar eleverna i denna djungel av kommersiella intressen. Med en tydligt sammanhållen skolpolitik från riksdagen. Vi vill att skolan ska bejaka både kunskap och kreativitet Lärarnas Riksförbund kräver en ny lärarutbildning med tydliga inriktningar. Det femåriga Avtal 2000 sluts och gäller för lärare i grund- och gymnasieskolan. Det innebär bland annat en lönehöjning för lärarna men också nya administrativa uppgifter och individuella löner. Ny lärarutbildning, som bland annat innebär att lärarna utbildas till nästan alla skolformer i gemensamt program. Inför riksdagsvalet 2002 kräver Lärarnas Riksförbund kontrollstationer i grundskolan och fler steg i betygsskalan. Visa leg! Ny kursplan i grundskolan och betyg från Lärarnas Riksförbund tar fram en modell för årskurs 6. Gy 11 införs Lärarnas Riksförbund statlig finansiering av som ändrar kursplan och Speciallärarexamen återinrättas. tar tydlig ställning för ökat statligt inflytande över skolan. skolan. Båda politiska blocken lovar att utreda kommunaliseringen. behörighetskrav i gymnasiet. Ny lärarutbildning med legitimation startar.
5 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN METRO CUSTOM PUBLISHING OCH LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 06 SKOLANS DAG Ledare HALLÅ DÄR... Alexandra Pascalidou...som är konferencier på Skolans dag på Centralstationen i Stockholm. PETER KÄLL Varför är skolan så viktig för dig? För att skolan är starten i livet för alla barn. Skolan ska vara en studsmatta för alla. Jag tycker att skolan borde ge alla elever kunskapen och förutsättningarna att skapa sig ett drömliv och ingjuta mod och hopp inför framtiden oavsett bakgrund. Hur var din skola? Jag gick i Rinkebyskolan som då var känd som Sveriges värsta skola, och det var den på många sätt. Till exempel kunde vi inte få praoplatser, det var stökigt på raster och lektioner, vi hade föräldrar som var arbetslösa eller i bästa fall hade lågavlönade jobb och vi saknade svenska klasskamrater. Men det fanns också eldsjälar bland lärarna som inspirerade oss. Hur var du i skolan? Jag var en riktig nörd. Jag var elevrådsordförande och satt alltid längst fram till vänster på lektionerna. Jag pluggade hårt och var sämst i matte men bäst i alla andra ämnen. Om du vore rektor i dag, vad skulle du förändra? Främst skulle jag ha ändrat på den etniska och sociala segregationen. Vi bor i Sverige men ändå finns det elever som inte har tillgång till det här landet. Det borde vara en mänsklig rättighet att ha minst en svensk klasskamrat. Sedan skulle jag ha rekryterat de bästa lärarna, gett dem löneförhöjning och sett till att eleverna fick en inblick i samhället. Vad är det bästa med svenska skolan? Maten. Det skröt jag alltid om överallt i världen och trots att svenska skolan ofta är utskälld så känns det som att den står på elevernas sida. Vad är det sämsta med svenska skolan? Ojämlikheten och segregationen. Skolans dag, som instiftades av Lärarnas Riksförbund 2008, har som syfte att betona elevers rätt till kunskap. Från norr till söder!"#$%&!#'()*&+!#,&- I dag är det dags för Skolans dag, som uppmärksammar elevers rätt!"##$%&'(%)*+$,)-.'$/0)($0&'!$12$ i landet med allt från stafetter till debatter och pressträffar. Skolans dag instiftades av Lärarnas Riksförbund 2008 och syftar till att uppmärksamma och betona elevers rätt till kunskap. Över hela Sverige firas dagen på olika sätt. I Umeå väljer de att göra det i form av en stafett. Någon kommer att ta sig från skola till skola och samla lärare och elever för att ta sig in till centrum och där möta skolpolitiker och media för att lämna över ett löneupprop Det här känns som ett nytt grepp och vi hoppas på att.'-)-.0)$3.0$#40)0.5 Göran Westberg, kommunombud Umeå till politikerna, säger Göran Westberg, kommunombud i Umeå. I år blir första året som Lärarstafetten anordnas. Vi har haft lite olika arrangemang på Skolans dag tidigare år. Det här känns som ett nytt grepp och vi hoppas på att engagera fler lärare. Sen hoppas vi att medierna nappar. I Malmö är det centralstationen som kommer att vara samlingpunkt. På förmiddagen har vi bjudit in politiker och press till vårt kansli för att prata om skolfrågor. Därefter kommer vi att finnas på centralstationen i Malmö för att prata med resenärer om hur de ser på dagens skola, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande på Lärarnas Riksförbund i Malmö. I Malmö ser de likvärdigheten mellan stadsdelarna som den största utmaningen. En av orsakerna är att vi har en central kommunal politik som delar ut pengar till stadsdelarna. Detta leder till att det blir stora skillnader i prioriteringarna i de olika stadsdelarna, säger Catharina Niwhede.
6 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN METRO CUSTOM PUBLISHING OCH LÄRARNAS RIKSFÖRBUND KRÖNIKA 07 HÄR ANORDNAS SKOLANS DAG KARLSTAD VÄSTERÅS UPPSALA ÖREBRO STOCKHOLM SKÖVDE GÖTEBORG LINKÖPING BORÅS VÄXJÖ MALMÖ ÖSTERSUND FALUN KALMAR KRISTIANSTAD SUNDSVALL GÄVLE ESKILSTUNA UMEÅ LULEÅ Läs mer på BJÖRN RANELID: Skolan borde vara!"#$%&'%#(&%%#)&*'+%!(# ),""&-+'". Att leva är att ta mått på ett under. Människan skrattar och gråter, när hennes kropp är för liten. Tåren är ett löfte om framtiden. Ingen vetenskap kan förklara skillnaden mellan dessa sinnliga händelser. Du kan skratta så att du gråter. Nobelpristagare i fysik, kemi och medicin mäktar inte med att utreda kärlek, lust, hat och passion. Skolan borde vara en filial till det mirakel som kallas människan. När barnet lärt sig att tala, skriva och räkna står alla maskiner stumma. Ingen dator i världen har någonsin älskat och visat känslor. Den får ingen sexuell utlösning. Den mest avancerade uppfinningen får inga barn och den gifter sig aldrig. Därtill är den befriad från skolplikt, ty den är efterbliven i konsten att lyssna och svara. Alla sköna städer, konstverk, byggnader och ting i hem och hus har skapats av hantverkare, ingenjörer och tekniker. Kakelugnar, stuckaturer, parketter på golv och bröstpanel på väggar har sina hantverkare. Ingen professor i matematik eller det engelska språket bör tackas för estetiken i det offentliga och privata rummet. Endast ett inskränkt och enfaldigt synsätt kan skilja mellan handens och hjärnans arbete. Vem kan med rätta dela in mänskligheten i intellektuella och praktiska begåvningar? När finsnickaren, muraren, plåtslagaren och urmakaren löser svåra tekniska problem medan de hanterar sina verktyg och material tar de alltid hjälp av hjärnan och det som kan liknas vid själen. Den gamle och erfarne sotarmästaren har bröder och systrar bland skräddare, bagare, bilmekaniker och elektriker. En duktig och erfaren murare och snickare är guld värd för en husägare och byggmästare. Det är gott och synnerligen klokt att det svenska skolväsendet åter inför lärlingssystemet. Alla elever i grundskolan bör kunna läsa, skriva, räkna och behärska det engelska språket åtminstone hjälpligt, men ingen ideologi och politisk regering kan lagstifta eller tvinga fram att alla elever skall lära sig att läsa musikaliska noter, slöjda en träskål, lösa ekvationer av tredje graden eller skriva mästerliga dikter och romaner. Genetiken är världens mäktigaste furste, men vi måste jämka på den med hjälp av solidaritet och omsorger i förhållande till andra individer. Olikheten är mänsklighetens framtid, ty likheten betyder bastarder och inavel. Läkare, sjuksköterskor och lärare har yrken som är av största vikt och betydelse för samhället och mänskligheten. Att hävda det är inte lika med särintresse, ty påståendet gäller på rent empirisk och vetenskaplig grund. Alla statsministrar, konungar, påvar, presidenter och nobelpristagare har gått i skolan. De talar och skriver. Ordet rör sig med ljusets hastighet och det har aldrig någonsin varit viktigare än vad det är i dag. Här ligger det inför dina ögon. Krönikan är tidigare publicerad i tidningen Skolvärlden, nummer BJÖRN RANELID Lärare och författare som har instiftat Björn Ranelid-priset för elever och lärare. Läs mer på LR.se/björnranelidpriset.
7 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN METRO CUSTOM PUBLISHING OCH LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Ledare 08 LÄRARLEGITIMATIONEN INGA OBEHÖRIGA SKA FÅ UNDERVISA OCH SÄTTA BETYG!"#$"%&'#()%*&*+'#&*,,# -".#./'#,"0*&*1'&*).". Nu ska alla lärare legitimeras. Efter 2015 är målet att inga obehöriga lärare ska undervisa och sätta betyg i skolan. På Skolverket har man jobbat med att ta fram den nya legitimationen. Det svåraste med arbetet har varit att det var så lite tid att arbeta med det. Men med facit i hand känns det som att vi har hunnit få det mesta på plats, säger Pia-Lotta Sahlström, undervisningsråd på Skolverket, som ännu inte skickat ut den första legitimationen. Lärarlegitimationen innebär att lärare enbart får undervisa i de ämnen de är utbildade i. Något som i dag inte alltid är självklart. Ofta kan lärare få ta ett par lektionen även i andra ämnen. De flesta lärare är positiva till legitimationen. Facken har drivit frågan och nu ska det bli rätt man och rätt kvinna på rätt plats, säger Pia-Lotta Sahlström. På Lärarnas Riksförbund (LR) har legitimationen varit en viktig fråga. Arbetet inleddes redan i början Anna Jändel Holst, av 1990-talet och utredare, Lärarnas förbundet har till Riksförbund sist fått fler och fler att tycka att lärarlegitimation är något bra. Arbetsgivarna har inte velat ha så tydliga behörighetsregler utan i stället velat kunna använda lärare lite som de vill, säger Anna Jändel-Holst, utredare på LR. Enligt en ny undersökning från Lärarnas Riksförbund är nu 8 av 10 positiva till lärarlegitimationen (läs mer om undersökningen på sid 4). LR är övertygade om att det krävs både ämnes- och pedagogisk kunskap. De har svårt att förstå argumentet att vem som helst som kan ett ämne kan undervisa i det. Självklart är det en fördel för eleverna att kraven skärps, men det kommer också att underlätta för lärarna som kan få arbeta med det de är utbildade för, säger Anna JändelHolst. Fakta, Från och med första augusti i år går det att ansöka om lärarlegitimation., Du kan ansöka på Skolverkets webbplats., Några lärare är undantagna kravet på legitimation, som modersmålslärare och Waldorflärare., Lärare utan legitimation får ansvara för undervisning fram till 1 juli 2015 om de ingått avtal om anställning före 1 juli 2011., För den som inte är behörig lärare i dag finns fortbildning och 2012 startar Lärarlyftet., Mer info finns på Skolverket.se. Självklart är det en fördel för eleverna *""+,-./&'(0+120+,-!#+3-4%"# '%8#+9.$$-"+:&$$&.;0+110+,<-=>?-.4@ Ann och Frida är eniga: Det är viktigt. Sofia: Jag tycker det är viktigt med behöriga lärare men legitimationen tror jag är fel väg att gå.? Hur viktigt är det med behöriga lärare? A-&.+3'#"B'0+560+,<-=>?-.4@ Jag tycker det är viktigt, men man ska vara kompetent på så många områden och kunna nå ut. Vet inte om legitimationen är räddningen. *$<'%8+C>.D"80+6E0+,<-=>?-.4@ Det är mycket viktigt. I min ungdom jobbade jag på Skolöverstyrelsen och gick igenom sådana frågor. Då var vandel, hederlighet och kunskap viktigast. Valdemar Holmberg, 5F0+,<-=>?-.4@ Kristina Brenner, 32,,<-=>?-.4@ Jag får känslan av att det är fel lösning på ett stort problem. Man har orsakat strukturproblem och jag tror inte det är legitimationen som är lösningen. Väldigt viktigt. För att all undervisning och skola är viktig. Vem ska styra den svenska skolan? I dag är det kommunerna som bestämmer över skolan. Men svenskarna vill ha en ändring av styret. Majoriteten önskar en statlig styrning, enligt en ny undersökning beställd av Lärarnas Riksförbund. Lärarnas Riksförbund har länge drivit frågan om att förstatliga skolan, men det är först i år som de även har stöd av svenska folket. I en färsk undersökning gjord av opinionsföretaget Novis vill 56 procent av de tillfrågade att skolan ska styras av staten. Det finns en tydlig vilja i den allmänna opinionen att förändra i skolans styrsystem. Att en majoritet vill förstatliga hela skolan, alltså inte bara finansieringssystemet, är ett tecken på ett djupt missnöje med dagens tillstånd, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund. På Sveriges kommuner och landsting (SKL) tar de siffrorna som ett tecken på missnöje. Vi tror att den här undersökningen är ett resultat av en negativ debatt i media som gör att folk vill ändra något. Vi ser det inte som gör precis så här, utan som gör något, säger Maria Stockhaus, (M), ordförande SKL:s utbildningsberedning. Enligt henne finns det ingen forskning som visar att ett förstatligande av skolan skulle förbättra elevernas resultat och SKL jobbar i stället med att förbättra skolan genom flera olika insatser, bland annat en mattesatsning i hela Sverige. Att återförstatliga skolan skulle kosta massor med energi och pengar. Det är bättre att vi satsar på att förbättra det vi har, säger Maria Stockhaus. I undersökningen som gjorts på tusen personer säger också fyra av fem att de inte tror att alla elever i Sverige har samma chans till en likvärdig utbildning. Därför menar vi att staten måste garantera rättvisa villkor och rättvis finansiering av skolan. Sverige behöver bygga upp ett nytt och modernt huvudmannaskap som har till syfte att göra skolan nationellt likvärdig, säger Metta Fjelkner. RICKARD LINDHOLM Staten måste garantera rättvisa villkor och rättvis!"#"$%&'%"() Metta Fjelkner
8 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN METRO CUSTOM PUBLISHING OCH LÄRARNAS RIKSFÖRBUND MER 09 Nu kräver vi högre löner TOMAS CRONVALL Även på internet har kraven på höjd På 60-talet var läraryrket ett lön höjts bland lärarna. Över gillar )*+#&,&-#./0'$12)$3*"'"$34+$%$"%54$ kampanjen på Facebook och på Youtube 6'7$/%0#7,+#68""'"#9$:'7,"$ dök helt plötsligt en annorlunda version av 7'##$),/$3*"'/",$+4&&$#;%0/,0&$ Eric Amarillos Om sanningen ska fram där -;;4&$<$=*/$/%0#7,+#68""'"9$ texten i stället handlade om lönerna, Får vi högre löner då. >*/$38/,/",$),/$7'&$%"&'$)8"&$ Jag fick mycket positiv respons på det 6.20'&$6'/$8"$,&&$#&,&-#'"$+4&&$ från kolleger. Facket skickade länken vidare #;%0/,0&$"'74&9$ och sedan hamnade den på Facebook och i bloggar. Till slut var det tusen personer om Enligt en undersökning gjord av Lärarnas dagen som tittade på klippet. Den hamnade Riksförbund i Trelleborg har 56 procent av till och med som en notis i DN, säger Kristina lärarna under den senaste tvåårsperioden Skafvenstedt, som låg bakom videon. haft tankar på att byta yrke och den största Nyligen tog hon ner videon eftersom hon anledningen är lönen. var orolig för att den skulle ses som kritik Lärarnas Riksförbund har nu mot hennes arbetsplats, som hon dragit igång kampanjen älskar, och inte mot lönerna, som mer med syftet att höja lönerna hon anser är för låga. med kronor. Det är först när mina barn I Trelleborg anordnade Helena växt upp och jag sett vad de får Linge, ordförande i Lärarnas för ingångslöner som jag börjat Riksförbund Trelleborg och fundera. För att höja läraryrkets förbundsstyrelseledamot, ett status behöver vi höja lönen, säger demonstrationståg. hon. Målet var att sätta fokus på Exakt varför löneutvecklingen lärarlönerna. De är i dag inte Helena Linge, har stannat av är svårt att svara på. tillräckligt höga för att locka Lärarnas Riksförbund På Lärarnas Riksförbund tror de på de bästa studenterna till yrket, flera olika orsaker. behålla lärare i yrket och locka tillbaka Jag tror att det handlar om en annan utbildade lärare som bytt yrke, säger hon. syn på skolan och utbildningen. Sedan Det har även förekommit demonstrationer låg lärarnas löner tidigare under statens och uppvaktning av politiker över hela landet. huvudmannaskap. Nu ligger det under Många politiker håller med om att lärare kommunalt huvudmannaskap och har i bland är för lågt betalda men viljan och modet att blivit en budgetregulator inom kommunen, göra något åt det finns inte, säger Helena säger Helena Linge. Linge. Modet att göra något!""#$%"&'( A L S L I A G RN ND A BU! R LÄ FÖR OOK B S E K R I FA C PÅ o o eb k w ww.lr.se /fa c Demonstationen i Trelleborg för högre lärarlöner. Läs mer på facebook.com/10000mer. Utdrag ur lärarnas kampsång Får vi högre löner då?, en travesti på Erik Amarillos Om sanningen ska fram : //Om vi lyssnar intresserat läser hela LGR, om vi bara håller me, på varenda APT om vi har hög kvalitet, måluppfyllelse och de, om vi samarbetar jämt, gör precis som vi bestämt!// //Om vi alltid håller me fast vi tycker nåt är fel om vi låtsas att vi bryr oss fast vi struntar blankt i det om vi nickar på rätt ställe fast vi inte lyssnat alls om vi jobbar hela helgen om vi alltid är på G!// //Får vi högre löner då? Kan procenten ökas på? Får vi högre löner då? Får vi högre löner då?// Text: Kristina Skafvenstedt
9 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN METRO CUSTOM PUBLISHING OCH LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 10 PROFILEN Ledare MAGNUS BLIXT BRINNER FÖR EN INNOVATIV UNDERVISNING PETER KÄLL 4-'/-, Namn: Magnus Blixt., Ålder: 40 år., Jobb: Lärare på Fruängens skola., Familj: Fru och tre döttrar., På CV.t: Sitter med i lärarnas yrkesetiska råd, författare, föreläsare och folkdansare. Tips! Magnus har även skrivit en bok om metodik för lärare. Här är tre punkter han tycker är viktiga: Magnus Blixt trivs med sitt jobb. När du ser stjärnglansen tändas i ett barns ögon när de förstår något de inte gjorde innan. Att få vara med på den resan är fantastiskt., Tydlighet: Barnen behöver tydliga ramar och instruktioner annars kan de lätt bli osäkra., Ledarskap: En lärare behöver vara en ledare och hålla ihop gruppen., Metoder: Det finns konkreta metoder och knep som fungerar. Ingen metod som fungerar alltid men ju fler du har på lager desto bättre är det. Han låter eleverna lära sig genom att dansa folkdans Bland kollegorna är han känd som en lärare som varje dag engagerar sig för att göra skolan bättre. Själv ser han det som en förutsättning för att göra ett så bra jobb som möjligt. En lärare utan engagemang är ingen bra lärare, säger Magnus Blixt, som gärna tar hjälp av äldre elever i sin undervisning på Fruängens skola. På skolan jobbar han alltid med att försöka bygga relationer till eleverna för att på det sättet ge dem förutsättningar och ramar för att kunna prestera det bästa de kan. Ett arbete som pågår varje dag. Jag är ingen stor anhängare av de stora projekten. Jag tror inte på att ha en jämställdhetsdag i skolan. För mig är det något man ska jobba med varje dag, säger han. Redan på mellanstadiet väcktes intresset för läraryrket. Inspirerad av en av lärarna på skolan tog Magnus Blixt bokstavligen tag i undervisningen på hemmaplan. Jag skolade min lillasyster och hennes kompisar hemma, men sedan kom jag av mig och fick för mig att jag skulle bli ingenjör i stället och läste teknik i fyra år. Det var när jag gjorde lumpen som jag insåg hur tråkigt det var med teknik, säger Magnus Blixt. I dag är han pappaledig men förra terminen var han lärare för en klass i årskurs två. Där kunde han använda sig av innovativa inslag i undervisningen, som till exempel folkdans. Jag tror det är viktigt att ibland röra varandra. Och att dansa tillsammans i den här typen av dans där man rör vid varandra tror jag ger mycket. Sedan är det inte lätt att slå någon på rasten som man hållit i handen och dansat med innan, säger Magnus Blixt. Han låter även äldre elever komma och hjälpa till att förklara för klassen hur till exempel matematik fungerar. Alla elever tror inte att de kan lära ut något. Då säger jag bara till dem att de säkert är bättre än mig på att förklara det här eftersom de vet vad det är som är svårt, säger Magnus Blixt.!"#$%&'$()*+,,-$."(()/$0$/-&'$1-2)$3-&')/ Ulrika Sigfridsson Kedjevåg. För många är facket bara en organisation som ger råd om arbetsrätt och anordnar utbildningar. För Ulrika Sigfridsson Kedjevåg innebar facket skillnaden mellan att ha ett jobb och vara arbetslös. När kommunen som hon jobbade på sa upp en del lärare på grund av arbetsbrist var Ulrika övertygad om att hon inte skulle komma tillbaka till skolan efter sommarlovet. Men Lärarnas Riksförbund hade hittat ett fel i uppsägningen. Det var kommunombudet som hörde av sig och kallade till möte. Kommunen hade gjort fel när de inte erbjudit oss andra tjänster inom förvaltningen, säger Ulrika. I sista stund lämnade hon in sitt överklagande till förvaltningen och sedan var det bara att vänta. Ett år senare visade det sig att kommunen gjort fel och de som lämnat in sin överklagan fick tillbaka sina tjänster. Överklagandet var inget som vi hade kunnat komma på själva om inte facket kontaktat oss, säger Ulrika. I dag rekommenderar hon andra att gå med i facket. Jag tycker att alla ska vara med. Du kan alltid ha nytta av det på ett eller annat sätt. Man kan få väldigt mycket hjälp, säger hon. Alla ska vara med. Du kan alltid ha nytta av det på ett eller annat sätt. Ulrika Sigfridsson Kedjevåg, lärare 4-'/-, Namn: Ulrika Sigfridsson Kedjevåg., Ålder: 33 år., Bor: Alvesta., Yrke: Högstadielärare., Annat: Biträdande kommunombud.
10 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN METRO CUSTOM PUBLISHING OCH LÄRARNAS RIKSFÖRBUND KARRIÄR 11 För en bra SYV är inget omöjligt!"#$#%&'(%$)*+,-&.(%,&/#%&$,"&,""+& tidigare. Detta gör studie- och yrkesvägledarnas, SYV:s, jobb ännu viktigare i dag. Nu måste skolan bara våga satsa på dem. Jag ser ljust på framtiden, säger Alexandra Svanberg Havik, 25, som pluggar till att bli SYV. Alexandra Svanberg Havik har provat på en karriär som journalist och funderat på att bli tandläkare. Men efter att ha jobbat med ungdomar på kollo skrotades båda planerna och i dag är målet att bli studie- och yrkesvägledare. Framför allt ville jag fortsätta jobba med ungdomar. Sen var utbildningen också något som tilltalade mig. Jag har bland annat varit inne på att läsa statsvetenskap tidigare och det får jag göra nu tillsammans med andra samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen, säger Alexandra. Förra terminen tillbringade hon på ett universitet i Hong Kong. Jag hade fyra timmar om dagen med föreläsningar, seminarier och uppgifter. Sedan var resten plugg och förberedelser för tentor. Jag har aldrig pluggat så mycket i hela mitt liv, men det var sjukt stimulerande, säger hon. Nu väntar två terminer i Sverige innan hon kastas ut i arbetslivet och den skola hon ska jobba i har förändrats från den som hon tidigare gick i. Till exempel meritpoängen gör att även yngre barns val kan påverka vilka utbildningar de kan gå. Om alla ska ha samma chans att bli vad de vill senare i livet så måste de ha koll på hur de kan välja. Då tror jag studie- och yrkesvägledaren på skolan har en jättestor roll i att vägledningen integreras redan i årskurs fyra, säger Alexandra. Hur är en bra studie- och yrkesvägledare? Det är en person som lyssnar, ifrågasätter och ställer bra frågor och som får personen att själv ifrågasätta sina val. En bra SYV är ingen som ger råd och ingen som säger att saker är omöjliga, säger Alexandra. Arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare ser bra ut, åtminstone ute i landet. Jag ser ljust på framtiden. Det lobbas mycket för oss just nu men en förutsättning är att det satsas på oss också så att det inte bara blir tomma ord, säger Alexandra Svanberg Havik.
Underkänt! svenska folkets åsikter om skolan
Underkänt! svenska folkets åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella
Läs merUnderkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan
Underkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella
Läs merUnderkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan
Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella
Läs mer*Sveriges kommuner och landsting, SKL
Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje
Läs merUnderkänt! Uppsalabornas åsikter om skolan
Underkänt! Uppsalabornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella
Läs merUnderkänt! Örebroarnas åsikter om skolan
Underkänt! Örebroarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella
Läs merUnderkänt! Luleåbornas åsikter om skolan
Underkänt! bornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar
Läs merUnderkänt! Karlstadsbornas åsikter om skolan
Underkänt! Karlstadsbornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella
Läs merUnderkänt! Skövdebornas åsikter om skolan
Underkänt! bornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar
Läs merUnderkänt! Falubornas åsikter om skolan
Underkänt! Falubornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella
Läs mer2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan
2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni
Läs merUnderkänt! Gävlebornas åsikter om skolan
Underkänt! Gävlebornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella
Läs merUnderkänt! Malmöbornas åsikter om skolan
Underkänt! Malmöbornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella
Läs merLÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA
LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA I PRAKTIKEN VÅR MODELL FÖR EN BÄTTRE SKOLA Lärarnas Riksförbund anser att skolan är en nationell angelägenhet. De senaste decenniernas utveckling
Läs merUnderkänt! Kristianstadsbornas åsikter om skolan
Underkänt! Kristianstadsbornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella
Läs merUnderkänt! Eskilstunabornas åsikter om skolan
Underkänt! Eskilstunabornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella
Läs merFoto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?
Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,
Läs merAnställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner
Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till
Läs merUnderkänt! Östersundsbornas åsikter om skolan
Underkänt! Östersundsbornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella
Läs merUnderkänt! Västeråsarnas åsikter om skolan
Underkänt! arnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar
Läs merMatematikundervisning för framtiden
Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade
Läs merUnderkänt! Umeåbornas åsikter om skolan
Underkänt! Umeåbornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella
Läs merUnderkänt! Boråsarnas åsikter om skolan
Underkänt! Boråsarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella
Läs merSkriande behov av fler speciallärare/specialpedagoger
Skriande behov av fler speciallärare/specialpedagoger Rapport från Lärarförbundet 2014-02-11 Svenska elevers kunskapsresultat sjunker och då är det viktigare än någonsin att alla elever får det stöd de
Läs mer+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas
1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:
Läs merDe viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 2010 - Medborgarnas syn på lokalt politiskt inflytande i den största kommunen i alla län och regioner Augusti 2010 Inledning I september i år är det val. Välfärden och
Läs merom läxor, betyg och stress
2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har
Läs merUPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN
UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! Skolan och jobben kommer att vara den viktigaste frågan under denna mandatperiod. Dessa två politikområden hänger ihop. Om
Läs merValberedd 2015 Din guide till valet!
Valberedd 2015 Din guide till valet! 1 Valberedd 2015 Din guide till valet! Vad är valet? På måndag 23/11 kommer vi att rösta om vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen år 2016! Vi i valberedningen har
Läs merAnsvaret för förskola, skola och vuxenutbildning
Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad 01.11.2007 Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning I Sverige delas ansvaret för förskolan, skolan och vuxenutbildningen mellan riksdag, regering,
Läs merSå bra är ditt gymnasieval
Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna
Läs merSkolan. en nationell angelägenhet. En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper
Skolan en nationell angelägenhet En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper Skolan en nationell angelägenhet Juli 2011 Bakgrund Regeringen har sedan 2006 utrett
Läs merDen nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165
Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det
Läs merMöt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!
Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent
Läs merUtbildningsdepartementet 103 33 Stockholm
REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har
Läs merRAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna: Kommunerna klarar inte sitt uppdrag
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna: Kommunerna klarar inte sitt uppdrag En undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna: Kommunerna klarar inte sitt uppdrag En undersökning inför Skolans Dag 2014
Läs merEn regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig
Läs merUpptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?
Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man
Läs merKommittédirektiv. Förbättrade resultat i grundskolan. Dir. 2012:53. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012
Kommittédirektiv Förbättrade resultat i grundskolan Dir. 2012:53 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska bedöma när de åtgärder som har vidtagits från 2007
Läs merDe viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.
Läs mer2011-09-14. Vidare föreslås insatser för att fortbilda förskolelärare och förskolechefer inom två viktiga områden, barn i behov av
2011-09-14 3,8 miljarder till lärarreformer Den globala skuldkrisen påverkar också Sverige. Tillväxten dämpas och arbetsmarknaden försämras. En stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen ställer
Läs merNationell kunskapsskola
Tio argument för en Nationell kunskapsskola 2 Internationella undersökningar, nationella kunskapsutvärderingar och den allmänna opinionen säger samma sak den svenska skolan ger inte elever likvärdiga möjligheter
Läs merkraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT
2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter
Läs merHur tycker du skolan fungerar?
Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför
Läs merHeta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Läs merAlla vinner på väl underbyggda val. Mikaela Zelmerlööw, Agnetha Kronqvist & Jan Lindblom 19 maj 2016
Alla vinner på väl underbyggda val Mikaela Zelmerlööw, Agnetha Kronqvist & Jan Lindblom 19 maj 2016 3. Undervisning och samverkan Läraren bör i undervisningen - ge eleverna möjlighet att utveckla en
Läs merI vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?
Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på
Läs merVälkommen till Sverige! Din väg till jobbet
Välkommen till Sverige! Din väg till jobbet VI hjälper dig hitta din väg till jobbet Eductus hjälper personer att få jobb och företag att hitta medarbetare. Om du saknar utbildning så hjälper vi dig med
Läs merByt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.
Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merFärre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007
Läs merRAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas
Läs mer2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola
2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha
Läs mer... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...
KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar
Läs merFramtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet
DEN RÄTTA KÄNSLAN Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet ut. Attityder och värderingar som
Läs merBert Karlsson, entreprenör
@ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre
Läs merLäget för lärarlegitimationer 2014
Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat
Läs merKommunala vs. fristående skolor så tycker föräldrar och lärare om sin grundskola
Kommunala vs. fristående skolor så tycker föräldrar och lärare om sin grundskola En sammanställning av Skolinspektionens skolenkät Slutsatser Lärare på friskolor ger bättre betyg till sin arbetsplats än
Läs merFrågor och svar om Flexpension
Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet
Läs merDin lön och din utveckling
Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en
Läs merRegeringen har även byggt ut lärar- och förskollärarutbildningarna under
Promemoria 2016-09-12 U2016/03765/KOM Utbildningsdepartementet Nyheter för fler lärare: Fler vägar till och tillbaka till läraryrket Nyckeln till att förbättra kunskapsresultaten i den svenska skolan är
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett
Läs merRAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Kalmar: Kommunen klarar inte sitt uppdrag
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Kalmar: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Kalmar: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning
Läs merBilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001
Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska
Läs merVälkommen till Handels!
Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi
Läs merSamhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap
Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn
Läs merÄMNESLÄRARPROGRAMMET. Ingångsämnen hösten 2019
ÄMNESLÄRARPROGRAMMET Ingångsämnen hösten 2019 INRIKTNING ÅRSKURS 7-9 (4 ÅR, 240 HP) HUVUDÄMNE OCH KOMBINATIONER 2 BILD 90 HP I KOMBINATION MED ANNAT ÄMNE 60 HP Observera att godkänt färdighetsprov i krävs.
Läs merHur väl informerar Sveriges 25 folkrikaste kommuner om det fria skolvalet?
PM Sida 1 (5) 2018-12-21 Hur väl informerar Sveriges 25 folkrikaste kommuner om det fria skolvalet? Det fria skolvalet har funnits sedan 1992, vilket innebär att föräldrar med barn i skolåldern kan, och
Läs merATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR
ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden
Läs mertror. påverka mer än du Du kan Till dig som går i gymnasieskolan eller på komvux.
Du kan påverka mer än du tror. 106 20 Stockholm tel: 08 723 32 00, fax: 08 24 44 20 www.skolverket.se Till dig som går i gymnasieskolan eller på komvux. Vad vill du ha ut av skolan? Hur vill du arbeta?
Läs merFörskolelärare att jobba med framtiden
2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.
Läs merDu gör skillnad. Stark tillsammans
Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang
Läs mer1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.
1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik
Läs merLegitimation och behörighet för lärare och förskollärare
Juridisk vägledning Granskad september 2014 Mer om Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare infördes år 2011. Legitimationssystemet
Läs merSTRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }
{ ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina
Läs merrapport från lärarnas riksförbund Skolan som politisk bro En väljarundersökning
rapport från lärarnas riksförbund Skolan som politisk bro En väljarundersökning Skolan som politisk bro En väljarundersökning Innehåll Sammanfattning 6 Förslag 8 Inledning 9 Skolan en viktig fråga inför
Läs merSKL:s arbete med skolan
Från 80 till 100 SKL:s arbete med skolan SKL leder flera projekt för lokalt utvecklingsarbete inom skolan. De grönmarkerade kommunerna (nära hälften av Sveriges kommuner) deltar i ett eller flera av följande
Läs merVarje elev till nästa nivå
Varje elev till nästa nivå JENSEN grundskola i centrala Västerås Vi på JENSEN grundskola sätter eleven främst. Det innebär att vi gör mer än förväntat för varje elevs utveckling och studieresultat. Förutom
Läs merIntroduktion till studier på Masugnen och sfi
Introduktion till studier på Masugnen och sfi Innehållsförteckning Till nya studerande på sfi i Lindesberg... 3 Hej!... 3 Syfte... 3 Masugnens utbildningsverksamhet... 3 Våra kurser och spår... 3 Frånvaro...
Läs merEN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag
EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Innehåll
Läs merSkolan är till för ditt barn
Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du
Läs merÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017
ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017 Inriktning årskurs 7-9 (4,5 år, 270 hp) Huvudämne och kombinationer 2 Bild 90 hp i kombination med Observera att godkänt färdighetsprov i Bild krävs.
Läs merÄr det bättre i staten? Nej, alla lärare är felavlönade
Är det bättre i staten? Nej, alla lärare är felavlönade Rapport från Lärarförbundet 2011-07-18 Lärarförbundet granskar kontinuerligt och öppet lärarlönerna i Sveriges kommuner. Tidigare i år undersökte
Läs merPunkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter
Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken
Läs merPraktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12
Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller
Läs merLyssna på lärarna INFLYTANDE. så kan alla elever nå målen. Perspektiv på läraryrket
Lyssna på lärarna så kan alla elever nå målen Perspektiv på läraryrket INFLYTANDE Lyssna på lärarna! Jag påtalar ofta vilka av mina elever som behöver extra stöd, men möts hela tiden av svaret att det
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merBert Karlsson, entreprenör
@ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre
Läs merFöreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015
Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset
Läs merAlla vinner på väl underbyggda val. Mikaela Zelmerlööw, Skolverket
Alla vinner på väl underbyggda val Mikaela Zelmerlööw, Skolverket 2017-10-24 Upplägg Utvärderingar inom vägledningsområdet Reglering av studie- och yrkesvägledningen Vad gör Skolverket för att stärka vägledningen?
Läs merEnkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13
Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i
Läs meripads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)
Vanliga frågor och svar (FAQ) Har du frågor om om? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! Om du inte gör det - kontakta ditt barns lärare eller någon av kontaktpersonerna. Du hittar kontaktuppgifter
Läs merSkolan är till för ditt barn
Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren
Läs merÄmneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad
Läs merFN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder
Läs merLärarnas Riksförbund 2017 Gävle kommunförening
Lärarnas Riksförbund 2017 Gävle kommunförening Kommunföreningens verksamhet skall utgå från de mål som antogs vid Kongressen 2016 samt harmonieras med förbundets årliga verksamhetsplan. Det huvudsakliga
Läs merRAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning
Läs mer