Är det kriminellt att visa film i klassrummet? Får man kopiera några sidor ur en bok? Allt du behöver veta om upphovsrätt i klassrummet

Transkript

1 Är det kriminellt att visa film i klassrummet? Får man kopiera några sidor ur en bok? Allt du behöver veta om upphovsrätt i klassrummet Utan att lärarna kanske tänkt på saken, har de blivit en yrkesgrupp som dagligen rör sig bland upphovsrättens snårigaste regler. Vilka upphovsrättsliga regler gäller egentligen i ett klassrum? Är det tillåtet att kopiera en hel bok, eller att visa videofilmer som hyrts nere på stan? Nej, inte enligt lagen, men å andra sidan finns det knappt några rättsfall över upphovsrättsbrott i klassrum så varför då sätta sig in i allting. Jo, kanske för att en lärare inte ska uppvisa kriminella beteenden. En lärare ska inte snatta på Konsum. Att knycka en filmvisning från en filmare som enligt lag och avtal ska ha betalt, är helt snarlikt. Eftersom läraren är en vandrande förebild bör läraren följa lagen och vad kan i så fall visas i klassrummet? I grunden är det snarlika regler för allt upphovsrättsskyddat material, oavsett om det handlar om text, film, fotografier, konst, datorprogram eller inspelad musik. Allting som har originalitet och som är ett förverkligande av en människas specifika idé är upphovsrättsskyddat. Upphovsrättsinnehavaren har i samma stund rätt till ekonomisk ersättning. Man använder begreppet verkshöjd om den tröskel av originalitet och personligt uttryck som krävs för att något ska ha upphovsrätt. Allt material med verkshöjd är upphovsrättsskyddat. För att ett verk ska ha verkshöjd krävs att det är komponerat och sammansatt på ett självständigt sätt. Det får inte vara en efterbildning av något som någon annan har gjort. Som en hjälpregel brukar man säga att risken för oberoende dubbelskapande ska vara mer eller mindre utesluten, det vill säga det som har upphovsrätt ska inte ha kunnat framställas av två personer oberoende av varandra. Färgen grå finns överallt. Ett penselstreck i grått har ingen verkshöjd eftersom alla kan dra ett sådant streck. Men ett mönster som skapts med olikformade grå fält, har däremot verkshöjd. Alla spelfilmer och dokumentärer, all skön- och facklitteratur och alla oljemålningar har självfallet verkshöjd. Verkens skapare har upphovsrätt till dem. Och denna upphovsrätt består i grunden av två delar, en ideell rätt och en ekonomisk rätt. Till den ekonomiska rätten hör bland annat att få ersättning när någon kopierar materialet, framför, visar det offentligt eller för en större sluten krets. Privat användning behöver man inte betala för, inte heller för att framställa en kopia för eget bruk, men all annan användning fordrar upphovsmannens tillstånd. I praktiken dock har många upphovsrättsinnehavare överlåtit dessa tillståndsgivningar till förlag eller organisationer. Den ideella rätten handlar främst om att en upphovsman inte skall behöva se sitt verk ändrat eller presenterat i ett sammanhang som är kränkande för den konstnärliga personligheten. Ett krav som är förbundet med den ideella rätten är också att källan anges. Köper vi en publiceringsrätt till exempelvis ett fotografi för en skoltidning måste vi ange fotografens namn i

2 tidningen. För material med verkshöjd gäller upphovsrätten under verkets skapares hela livstid samt i 70 år efter hans/hennes dödsår. Detta innebär att det är fritt fram utan att fråga om lov att exempelvis fotografera och publicera en medeltida madonnabild som illustration i skoltidningen. Men är det någon annan som har fotograferat målningen, måste också denne fotograf tillfrågas. Den svenska upphovsrättslagen skärptes den 1 juli 2005, efter EU-direktiv. Den ser idag snarlik ut i flertalet EU-länder. Film och tv Vill en lärare visa tv-program i klassrummet, är det alltid tillåtet att visa programmen medan de sänds, att alltså ha en tv påslagen i klassrummet. Att själv banda en tv-film till exempelvis DVD- eller VHS-format och senare visa den för klassen är däremot inte tillåtet. Vägen för att ändå visa sådant material är att antingen uppmana kommunens AV-central att banda vilket endast är möjligt med URs program. För att kunna banda och visa andra tv-program krävs att skolan eller kommunen har tecknat ett skolbandningsavtal med upphovsrättsorganisationen Copyswede. Ett sådant avtal möjliggör bandning från SVT, TV4 och SR för användning i undervisningen. Kommunerna har regelmässigt tecknat sådana avtal för kommunala skolor. För övriga friskolor och folkhögskolor etc går det att teckna enskilda avtal. Kostnaden uppgår för närvarande till 2 kronor per elev och år. Det ska sägas att AV-centralernas filmer får visas för alla elever på skolan, också för gäster utifrån under exempelvis ett föräldramöte. Kravet är att man inte tar betalt för visningarna, samt att filmvisningen sker inom den pedagogiska ramen, att läraren anknyter skolundervisningen till filmen. I de kommuner där det inte finns någon AV-central cirka tio procent av landets kommuner, löser man alltså enklast frågan om att få se inspelade tv-program i klassrummet med Copyswedes skolbandningsavtal. Normalt sett är det inte bara kommunala skolor som kan nyttja kommunens AV-central, också privatskolor, friskolor, komvux och folkhögskolor brukar kunna ansluta sig till AV-centralerna. Många AV-centraler har utöver URs program ett stort eget arkiv av spelfilmer och dokumentärer. Vill man se en film i klassrummet som vare sig visats på tv, eller synts till i AV-centralens arkiv, kan man köpa en enskild visningsrätt av filmens distributör. En film utanför AV-centralens utbud som visas för klassen måste vara inköpt hos den producent eller distributör som äger de institutionella distributionsrättigheterna till filmen. Det lättaste är att vända sig till ett stort och nästan heltäckande bolag som exempelvis Swedish Film. Bolaget Swedish film har i likhet med AV-centralerna tecknat centrala avtal för så kallad institutionell visning. Filmhyra av DVD med ett visningstillfälle i klassrummet kostar idag drygt 400 kronor hos Swedish film. Det viktiga är hela tiden att läraren har klartecken från upphovsrättsinnehavarna eller från AVcentralen. Utan detta är det ett lagbrott att visa inspelad film i klassrummet. Återigen, den privata upptagningen tillåts endast för den som visar film hemma inom familjekretsen.

3 Rättigheterna till film är generellt sett snarlik andra verk upphovsrätt gäller i 70 år efter upphovsrättsinnehavarens dödsår. Det finns emellertid en viktig skillnad, bakom en film döljer sig ofta många upphovsmän och utövande konstnärer (skådespelare, musiker och andra). Var och en av dessa kan göra anspråk på sina rättigheter - även om det vanliga är att man gjort överenskommelser så att alla rättigheter handhas av producenten. Det är alltid förbjudet att visa filmer som hyrts i en videobutik. Dessa får endast användas för privat bruk. All film som visas i klassrummet, frånsett alltså om den visas i ett tv-program som sänds medan lektionen pågår måste ha upphovsrättsinnehavarens tillstånd. För den lärare som gör egna filmer tillsammans med eleverna, rekommenderas att använda egenkomponerad musik eller mycket gammal musik framförd av eleverna. Det är som regel krångligt, dyrt och tidsödande att inhämta rättigheter för utgiven musik som ska användas i en elevfilm. Rättighetsinnehavaren måste exempelvis veta vad filmen handlar om, eventuellt också se filmen, innan det kan bli klartecken för tillstånd. Genom avtal mellan kommunerna och upphovsrättsorganisationen Stim är det tillåtet att i kommunala skolor spela musik i klassrummet. Det är emellertid inte tillåtet att kopiera och klippa in utgiven musik i en elevfilm. Här krävs upphovsrättsligt godkännande även om den bara visas för klass. Ett tips är att ladda hem gratismusik till elevfilmer från Skolverkets Multimediabyrå. Bilder En lärare har rätt att använda en fotokopia av ett utgivet konstverk eller fotografi om det endast används i undervisningssyfte. Vill man använda någons fotografier eller teckningar till en skoltidning gäller det att ha tillstånd av fotografen/konstnären, eller av den som handhar verkets upphovsrätt. För sådana fotografier, definitionsmässigt kallas de fotografiska verk gäller upphovsrätten normalt i 70 år efter fotografens död. För enkla amatörfoton utan konstnärlig komposition, så kallade fotografiska bilder gäller upphovsrätten i 50 år efter att bilden framställts. Godkännande av upphovsrättsinnehavaren krävs i princip också för att montera in en bild i ett skolarbete som endast läraren tittar på, eftersom det räknas som tillgängligt för en obestämd krets. Med fotografier är det ofta ett detektivarbete att få tag i fotografen, eller i den som handhar fotografens rättigheter (inte sällan barn eller barnbarn). I somliga fall finns det en bildbyrå som har arkiv och som upplåter upphovsrättigheterna för publicering eller visning. Och får man klartecken för publicering, finns det ytterligare några saker att tänka på. Källan ska alltid anges vid publicering. Alltså fotografens namn. Upphovsmannen har också rätt till respekt. Verket får inte förekomma i ett sammanhang som kränker den konstnärliga integriteten eller nedvärderar verkets konstnärliga anseende. Verken får inte heller ändras, exempelvis att färglägga en svartvit bild eller leka med en bild genom olika filter i Photoshop. Vill man leka med en bild som ska publiceras måste också detta

4 godkännas av upphovsrättsinnehavaren. I lagtexten står det så här: Ett verk må icke ändras så, att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränkes Ett fotografiskt verk får inte lagras i dator eller på internet som gör att den blir allmänt tillgänglig. Normalt är det ett visnings- eller publiceringstillfälle man kommer överens om och betalar för. Skolan äger alltså inte bilden. Det går inte att komma undan upphovsrätten genom att själv fotografera av ett foto. Fotografen har kvar sin upphovsrätt till bilden. Den lärare som inte orkar utforska rättigheter, och ändå vill ha bilder i klassrummet eller i skoltidningen, kan alltid använda bilder från början av 1800-talet eller äldre, Sergels teckningar från 1700-talet till exempel. Ytterligare en sak att tänka på är de avporträtterades rätt. Den som har beställt ett porträtt har upphovsrätten till personbilden och då är det alltså inte konstnären eller fotografen som äger rätten till bilden utan den som har beställt den. För sådana bilder måste man även ha beställarens samtycke innan bilden kan användas. Ska en bild som tydligt föreställer en viss människa, läggas ut på exempelvis en hemsida, måste man alltså normalt inhämta godkännande både från fotografen och från den fotograferade personen. Upphovsrätten är självfallet mycket komplicerad för den arbetar med collage av andra människors fotografier. Då gäller att både den som gjort collaget har upphovsrätt, men också fotograferna. Ska ett sådant collage publiceras eller visas offentligt krävs det att alla inblandade behandlas med respekt, samt att ekonomiska avtal tecknats med alla upphovsrättsinnehavarna. Ett administrativt hästjobb är att vänta. Texter På skolorna har man sedan 1 juli 2005 rätt att kopiera högst 15 procent eller max 15 sidor av alla utgivna böcker, tidningar och häften till eleverna, detta enligt en uppgörelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas Riksförbund, universiteten, rörelsefolkögskolorna och Bonus Presskopia. Med den senaste utvecklingen av kopieringsavtalet får en lärare också göra utskrifter från Internet om högst 15 sidor. Man får inte tillverka fler kopior än att det räcker till läraren och klassen. Till avtalet hör vissa villkor. Lärare får inte kopiera för att ersätta eller minska inköpen av tryckta läromedel. En lärare får heller aldrig kopiera övningsuppgifter från ett läromedel. Källan måste alltid anges vid kopiering. Visst skrivet material står utanför upphovsrätten och kan kopieras helt fritt. Dit hör exempelvis författningar, myndighetsbeslut och officiella utredningar, såvida de inte innehåller kartor, bildkonst, diktverk eller musikaliska verk. De senare kan man också kopiera, men upphovsrättsinnehavarna har rätt till ersättning i efterhand, så kallad tvångslicens. Har det gått mer än 70 år efter upphovsrättsinnehavarens dödsår är alla texter fria för kopiering.

5 Musik och Ljud CD-skivor får normalt spelas upp i klassrummet, utan att man kollat upphovsrätten. Radioprogram får spelas medan de sänds i etern. Ska de bandas för att senare spelas upp för klassen, måste de precis som filmerna ha ett skolbandningsavtal i ryggen se ovan om film, alternativt att det träffats ett avtal med upphovsrättsinnehavaren. Sveriges Radios program som lagts ut på internet får fritt spelas upp i klassrummet. Levande musik efter noter som andra har upphovsrätten till får också spelas upp. Men noterna får inte kopieras till klassen utan att det finns ett tillstånd. Det är exempelvis tillåtet att utan att utforska upphovsrätten spela och sjunga Elvislåtar ihop med eleverna. Man får också spela upp dessa melodier i ett eget framförande, exempelvis för föräldrarna. Men man får inte ta betalt för uppförandet utan att koppla in upphovsrätten. Det är aldrig tillåtet att ladda hem musik från Internet om inte musiken lagts ut på nätet med upphovsrättsinnehavarens tillstånd. Undantag Det finns vissa undantag från upphovsrätten även i ett klassrum. Citaträtten Det är tillåtet för en lärare att fritt sammanställa ett så kallat samlingsverk, ett slags citerande collage med exempel i text eller ljud av verk från ett större antal upphovsmän - för användning i undervisningen. Alla människor har rätt att använda citat utan att betala eller ens kontakta upphovsrättsinnehavaren under förutsättning att de används i ett sammanhang där man kritiserar, belyser verket eller använder det för att understryka en egen uppfattning. Det citerade får så att säga bara vara ett nödvändigt hjälpmedel för den egna framställningen. Inte krydda den. Bildkonstverk, fotografier och musik får i princip inte citeras. Ett annat krav i lagen är att citaten av offentliggjorda verk följer god sed och att användningen är betingad av ändamålet, vilket innebär exempelvis att ha med enstaka diktrader i en text om modern lyrik. Det går också bra att utan att ha kollat upphovsrätten exemplifiera en föreläsning i klassrummet om exempelvis svensk filmhistoria med korta filmsnuttar från ett antal olika filmer. Citatet får inte utgöra en självständig del, utan måste vara ett exempel i ett större sammanhang. För den som stödjer sin föreläsning med filmcitat är det tillåtet att bränna över dessa filmsnuttar på en egen DVD. Den sparade sammanställningen får emellertid inte säljas eller delas ut. Alla verk som citeras måste vara offentligt utgivna, det vill säga publicerade eller på annat sätt spridda med upphovsmannens tillstånd. Man får exempelvis inte citera fritt ur privata brev. Lagtexten är kort och koncis: Var och en får citera ur offentliga verk i överstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet.

6 Privat bruk För eget och privat bruk (alltså inte i skolan) har alla rätt att göra en eller ett par kopior av en cdskiva, en tidningsartikel, en del av en bok (hela böcker får som regel inte kopieras ens till privat bruk), banda ett tv-program etc. Det är också tillåtet att ge ett kopierat ex. till en vän. Men man får aldrig visa eller sprida en privat kopiering annat än till familjen eller närmaste vänkretsen. En kopia för privat bruk från aldrig visas eller spelas upp i klassrummet utan upphovsrättsliga överenskommelser. Om man struntar i upphovsrätten Avslutningsvis, vad händer om en lärare helt struntar i upphovsrätten? Troligtvis inte så mycket. Det finns idag inga kända rättsfall i Sverige där lärare fällts för brott mot upphovsrätten. Däremot har det exempelvis förekommit processer om kyrkokörer som kopierat noter utan tillstånd. -Dessa processer är så kostsamma att det sällan är någon som vill driva dem, menar Marianne Levin, professor i civilrätt vid Stockholms universitet. Samtidigt, för den som tänker sig att visa film utan tillstånd, har dagens elever ofta egna goda kunskaper om fildelning och upphovsrätt. De har hört om olika fildeldningsdomar och har ofta hämtat information från Piratpartiet och Antipiratbyrån. En lärare som chansar och struntar i upphovsrätten löper en allt större risk att få kommentarer av eleverna: Du är kriminell. Och en lärare ska ju helst inte vara brottslig inför sina elever. Enligt lagboken kan ett brott mot upphovsrättslagen leda till böter eller till fängelse i upp till två år. Bli istället skicklig på att använda lagen rätt använd exempelvis citaträtten, se till att skolan tecknat skolbandningsavtal och att AV-centralen är på alerten och du kan ha klassrummet fullt av medier utan att begå lagbrott och utan att det kostar dig pengar. Texten är skriven av Fredrik Bergman Faktagranskad av Marianne Levin

7 Ny upphovsrättslag Den 1 juli 2005 skärptes upphovsrättslagen på flera punkter. Det blev bland annat förbjudet att för privat bruk ladda ner bilder, text och musik från Internet utan upphovsmannens medgivande. Det blev också förbjudet att kopiera hela böcker utan att författaren får betalt. Med den nya lagen höjdes också den så kallade kassettersättningen. Upphovsrättsorganisationer för den som vill veta mer Alis Administration av Litterära Rättigheter i Sverige - Svenska Journalistförbundet Sveriges läromedelsförfattares förbund - Stim Svenska tonsättares internationella musikbyrå - Copyswede Upphovsrättsorganisation för filmare - BLF Bildleverantörernas förening - BUS Bildkonst Upphovsrätt i Sverige - SFF Svenska fotografers förbund - Enkel faktaruta för lärare som vill vara på säkra sidan * Ska ni titta på film i klassrummet? Välj enklast filmer från AV-centralens utbud. * Vill du visa delar av ett tv-program så går detta bra med citaträtten. Vill du visa ett helt program eller en hel film inspelad från tv kolla i så fall att skolan eller kommunen tecknat ett skolbandningsavtal. * Kopiera högst 15 sidor eller 15 procent av en bok. Övningsuppgifter får inte kopieras. * Du får alltid göra en overheadkopia för undervisning av ett fotografi eller en boksida. * Ange källan vid all kopiering. * Inga bilder eller texter utifrån får sparas i dator. * Tillåt inte att eleverna använder något annat än egna bilder eller bilder som är mer än 150 år gamla i sina arbeten.