GODA EXEMPEL. Utveckla föreningen med Idrottslyftet

Transkript

1 GODA EXEMPEL Utveckla föreningen med Idrottslyftet

2 Vad är Idrottslyftet? Idrottslyftet är en satsning på svensk barn- och ungdomsidrott. Sedan 2007 har regeringen årligen avsatt 500 miljoner kronor på satsningen. Det övergripande syftet är att: Idrottslyftet ska stärka och utveckla världens bästa barn- och ungdomsidrott så att fler flickor och pojkar väljer att idrotta i föreningar som bedrivs utifrån Idrotten Vill. Idrotten Vill är idrottsrörelsens idéprogram, som följer FN:s konvention om barns rättigheter. De satsningar som genomförs i Idrottslyftet ska därför ha ett barnrättsperspektiv. Bilderna i broschyren illustrerar texten men behöver inte nödvändigtvis komma från verksamheten som beskrivs.

3 Utveckla föreningen med Idrottslyftet Behöver ni fler och framför allt engagerade ledare? Funderar ni över hur ni ska lyckas behålla barn och ungdomar i föreningen? Vill ni öppna dörrarna för fler? Om svaret är ja, så har vi lösningen - Idrottslyftet. I den här broschyren lyfter vi fram ett antal exempel från föreningar som genomfört projekt inom ramen för Idrottslyftet. Vår förhoppning är att just er förening ska inspireras att söka medel. Är ni osäkra på hur ni gör eller vad ni vill, hör av er till oss på Svenska Simförbundet så kan vi gemensamt komma fram till vad som passar er bäst. Ett stort antal föreningar har genomfört olika projekt inom ramen för Idrottslyftet, vilket utan tvekan bidragit till utveckling av simidrotten. Men det finns utrymme för många fler att söka Idrottslyftsmedel. Det kan vara ett litet projekt, ett lite större eller ett stort. Det är helt upp till varje förening att avgöra storlek på satsningen. Svenska Simförbundet prioriterar insatser inom följande områden, men är även öppna för andra idéer: Behålla och utveckla befintliga föreningar med fokus på föreningar med outvecklad verksamhet. Behålla fler ungdomar längre inom simidrotten. Få fler föreningar att arbeta efter Simlinjen, Simförbundets pedagogiska hjälpmedel som ger en röd tråd i verksamheten. Få fler föreningar att bedriva verksamhet i flera simidrotter samt satsa på rekrytering av simidrottare till de mindre idrotterna konstsim, vattenpolo och simhopp. Ledar- och organisationsutveckling samt rekrytering av nya ledare. Sträva efter mångfald och jämlikhet. Läs mer om Idrottslyftet på 3

4 -Vi har gått från att vara en förening där man bara tränade och tävlade till att bli en förening som tar ett större samhällsansvar.

5 BOLLNÄS SS Idrottslyftet har öppnat dörrarna för fler

6 ÖPPNAT DÖRRARNA FÖR FLER 6 I Bollnäs Simsällskap har Idrottslyftet varit en framgångsrik väg för att öppna dörrarna för fler. Sedan 2008 har flera projekt genomförts och där syftet har varit att få in fler personer av utländsk härkomst och personer med funktionsnedsättning. -Vi har gått från att vara en förening där man bara tränade och tävlade till att bli en förening som tar ett större samhällsansvar. Vi har blivit starkare som förening, säger Torbjörn Svensk, verksamhetsansvarig, Bollnäs SS. Starten för utvecklingsarbetet började år 2006 då föreningen deltog i Svenska Simförbundets framtidskonferens. Där växte insikten fram om att något behövde göras för att utveckla föreningen. - Vi hade en del ungdomar som var duktiga och som ville mer, men vi hade inga simskolor och aldrig någon kontakt med Svenska Simförbundet. När vi kontaktade Simförbundet uppmuntrade de oss att söka pengar och börja arbeta för att bredda oss och öppna dörrarna för fler. Det var då mångfaldstanken kom in, förklarar Torbjörn Svensk. Det första föreningen gjorde var att göra en genomlysning och syna den egna verksamheten. De diskuterade syfte och mål och la utifrån vad de kom fram till grunden för vad de skulle göra. Det resulterade i en verksamhetsplan, som bland annat la fast att föreningen skulle starta simskola med kurser för både yngre och äldre och för personer med utländsk härkomst och personer med funktionsnedsättning. - Verksamhetsplanen antogs av styrelsen. Det är den som ska styra verksamheten och som ska ge kraft och energi åt föreningen. Mellan år genomförde föreningen ett strategiskt handslag med syfte att öppna dörrarna för fler. - Då la vi grunden och lärde oss mycket. Utgångsläget var att vi hade fem simhallar i närområdet, men bara simverksamhet i en. Sedan dess har verksamheten utökats betydligt och nu har vi verksamhet i flera hallar, om än inte i alla samtidigt. Därefter har Bollnäs SS genomfört flera projekt i samma anda. De har tillsammans med 14 andra idrottsföreningar deltagit i Riksidrottsförbundets mångfalds- och integrationsprojekt. Syftet var att få fler personer av utländsk härkomst och personer med funktionsnedsättning till föreningen. - Många som kommer till oss kommer i kontakt med vatten för första gången så de som har deltagit i simaktiviteterna kommer och går. Men vi måste börja någonstans och det här har varit ett sätt att slussa in dem. Vi har en strategi och ett förhållningssätt för hur vi tar hand om dem. Genom ett samarbetade med en friskola i Bollnäs fick de 38 ungdomar som anmälde sig till simrelaterad verksamhet. - Många ungdomar slutar med sin idrott vid årsåldern och vi har därför genomfört aktiviteter för att skapa en meningsfull fritid för en del av dessa ungdomar. Numer utgår all verksamhet i Bollnäs SS från målsättningen: Simning för alla genom hela livet. För att uppnå det målet är ledarförsörjningen central, menar Torbjörn Svensk. - Det vi har lärt oss genom de projekt vi har genomfört är att ledarna är centrala. Därför har vi också satsat på att söka ledare av utländsk härkomst.

7 ÖPPNAT DÖRRARNA FÖR FLER För att få hjälp med rekryteringen av ledare samarbetade föreningen med kommunen, som la ut en rekryteringsannons. Det resulterade i att cirka tio personer kallades till intervju. -Vi fastnade för två personer en från Eritrea och en från Afghanistan. Båda pratade hyfsad svenska och båda hade idrottsbakgrund, men inte från simningen. Vi utbildade dem i simning och föreningslära. Senare gick de simlärarassistent eller simlärarutbildning. Därefter har de arbetat med grupper. Den ena är fortfarande verksam i föreningen. Nu pågår ett mindre Idrottslyftsprojekt med syfte att det som hittills har gjorts i de olika projekten ska få fäste i föreningen. -Det som är viktigast är att det man gör har bärighet i föreningens vision och utkomsten av det. Och den stora utkomsten är att föreningens anseende blir bättre i och med att vi tar på ett större samhällsansvar. Det märker man i kontakter med kommunen och företag. Till exempel har vi deltagit i ett förprojekt med kommunen som tydligt har uttryckt att de vill arbeta med idrottsföreningar i integrationsarbetet. Torbjörn Svensk sammanfattar vad som har varit den främsta vinsten med att arbeta med olika Idrottslyftsprojekt för föreningen. - Att vi har fått hjälp att ta föreningen framåt. Nu vet vi vad vi ska och inte ska göra. Vi har blivit starkare som förening. När man tar ett större samhällsansvar är det många nya dörrar som öppnas. ÖPPNAT DÖRRARNA FÖR FLER NÄR: Sedan 2008 och framåt. MÅLGRUPP: Personer med utländsk härkomst och personer med funktionsnedsättning. HUR MÅNGA DELTOG: stycken. VAD VAR SVÅRAST: Ledarförsörjningen. Under själva projektet går det alltid att frigöra folk, men i den ordinarie verksamheten är det svårare. VAD VAR BÄST: Att vi behövs och gör skillnad. Oavsett vem man vänder sig till så är det ingen som ifrågasätter det vi gör. Det är oerhört positivt hos alla. Många ungdomar slutar med sin idrott vid årsåldern och vi har därför genomfört aktiviteter för att skapa en meningsfull fritid för en del av dessa ungdomar. 7

8 - Trots att det var fredagskväll var ungdomarna otroligt fokuserade och engagerade.

9 HÖGANÄS SIMSÄLLSKAP Mental simmarhelg lyfte föreningen

10 MENTAL SIMMARHELG LYFTE FÖRENINGEN 10 Hösten 2012 skulle Marie Winbergs dotter kvala till Sum-Sim i Göteborg. Men pressen blev för hård och efter Sum-Sim tappade hon motivationen och tröttnade på simningen. Likadant var det för flera andra simmare i klubben som inte riktigt orkade med den mentala påfrestningen. - Istället för att känna stolthet när de äntligen nått sitt mål upplevde de en känsla av tomhet samtidigt som de hade svårt att ladda om för nya mål. Den känslan kände jag väl igen från min egen karriär som elitförare med hund. Det fick mig att fundera över om det gick att ordna en satsning på mental träning för våra simmare, berättar Marie Winberg. I mars året därpå blev idén verklighet. Med pengar från Idrottslyftet kunde klubben genomföra en mental träningshelg för närmare 40 simmarungdomar. Utan eldsjälar ingen idrottsrörelse brukar det heta. Att det ligger mycket i det är den här berättelsen ett tydligt exempel på. Utan Marie Winberg hade det knappast blivit någon satsning. Marie hade tidigare erfarenhet av att arbeta med mental träning inom hundsporten och där sett vilken skillnad det kan göra för resultaten. Innan hon presenterade sina tankar för Höganäs styrelse såg hon till att ha med sig ett väl underbyggt material att presentera. Dessutom hade hon redan hittat finansiering till satsningen. - Ekonomin är ju oftast den svåraste biten för föreningar så jag kollade runt om det fanns bidrag någonstans. Jag hade läst om Idrottslyftet och kontaktade Svenska Simförbundet. De nappade direkt på min idé och beviljade pengar till satsningen. Marie tog också kontakt med Skåneidrotten som föreslog att hon skulle kontakta Igor Ardoris, mental tränare, bland annat känd från TV-serien Klass 9A. Därefter presenterade hon förslaget tillsammans med en kostnadskalkyl för Höganäs styrelse. Styrelsen tyckte att detta var en viktig byggsten för framtiden och gav därför sitt omedelbara samtycke. För att alla skulle få möjlighet att delta bidrog de till deltagaravgiften så kostnaden bara blev 150 kronor per person. - Sedan drog vi upp riktlinjer om åldrar och kontaktade Igor Ardoris. Vi hittade en tävlingsfri helg och skickade därefter ut inbjudan till simmarna och ungdomstränarna. Uppstarten för satsningen var själva utbildningshelgen. Av 42 inbjudna simmare i åldern elva till 20 år deltog 37. Helgen inleddes på fredagskvällen direkt efter träningen. Simmarna bjöds på pastasallad samtidigt som Skåneidrottens representant presenterade sig. Därefter följde en uppskattad föreläsning av Igor Ardoris. - Trots att det var fredagskväll var ungdomarna otroligt fokuserade och engagerade. Igor gav många bra tips som simmarna kunde överföra till sin egen vardag. Han är en otroligt skicklig föreläsare som lyckas få med alla i diskussioner och frågeställningar. Syftet med helgen var också att ge ungdomarna en gemenskap och gemensamma värderingar och tankar. - De fick lära sig att deras egna engagemang och attityd även speglar av sig på resten av gruppen. Om du själv är positiv så blir din omgivning också det. Din egen attityd är ditt eget ansvar. En månad efter den mentala simmarhelgen genomfördes en workshop, även den med Igor Ardoris, för simmarnas föräldrar. Syftet var att ytterligare stärka gruppen. Cirka 25 föräldrar deltog och de informerades om vad ungdomarna lärt sig. För många av dem gav eftermiddagen flera aha-upplevelser om vad det innebär att vara simmarförälder. - Föräldrar tänker lite annorlunda och det är lätt att göra fel. Ett exempel är att man inte bör gå på tränarna i alla lägen. Om för-

11 MENTAL SIMMARHELG LYFTE FÖRENINGEN Foto: Marie Winberg äldrarna har en massa synpunkter på tränarnas arbete och pratar illa om tränarna kan barnen hamna i en lojalitetskonflikt. Med den här aktiviteten har vi fått igång en process i hela gruppen. Efter aktiviteterna med Igor Ardoris följde ett sex veckor långt program för simmarna. Bland annat har varje landträningspass startat med mental träning med andningsövningar och kroppskontroll. Tränarna har också gett ungdomarna ansvar för att peppa och uppmuntra varandra. Marie Winberg upplever att både simmarna och föräldrarna har uppskattat aktiviteterna och att de har tagit till sig av det de fått lära sig. - Simmarna har känt sig stärkta inför tävlingar och de har fått verktyg att hantera stress, prestationsångest och oro på kommande tävlingar. Men även föräldrarna har sagt att deras barn har varit lugnare och mer fokuserade inför tävlingar. Men även mental träning är färskvara som de måste fortsätta arbeta med hela tiden. Nu har Marie gett ett nytt förslag till föreningen. - Många unga simmare får lättare skador för att de tränar för ensidigt. Jag skulle vilja att vi satsade på åldersanpassad träning. Till exempel skulle vi kunna knyta till oss en sjukgymnast eller en naprapat som kan rätta till eventuella fel. Vad tycker då Marie har varit den främsta vinsten med satsningen för föreningen? - Projektet har ökat medvetenheten om hur mycket mentaliteten påverkar. Med rätt inställning och attityd till din träning kan du åstadkomma mycket. För tränarna har det inneburit en möjlighet att tänka mer individuellt kring hur man arbetar med det mentala. - Sedan känns det bra att ha fått stöd av Idrottslyftet i det här projektet. Klubbarna tror ofta att de bara har de resurser som de får in via avgifter, men det går att söka pengar på annat håll. MENTAL SIMMARHELG LYFTE FÖRENINGEN NÄR: Mars MÅLGRUPP: Simmare och föräldrar. HUR MÅNGA DELTOG: Drygt 60 personer. VAD VAR SVÅRAST: Att ta tid för att driva en sådan här satsning. VAD VAR BÄST: Att det går att lösa saker och att få in medel. - De fick lära sig att deras egna engagemang och attityd även speglar av sig på resten av gruppen. 11

12 Att simhoppningen ökade berodde på att vi visade upp den och att barnen fick chans att prova på.

13 JÖNKÖPINGS SS Satsning på minicrawl ökade antalet simhoppare

14 SATSNING PÅ MINICRAWL ÖKADE ANTALET SIMHOPPARE Halva lektionen simning, halva lektionen simhopp. Det har varit framgångsreceptet för Jönköpings Simsällskap för att behålla fler barn och ungdomar i föreningen. En lite oväntad bonuseffekt är att antalet aktiva simhoppare har ökat stort. Jönköpings Simsällskaps framgångsrika Idrottslyftsprojekt genomfördes Idén gick ut på att starta minicrawl för barn under nio år där halva lektionen bestod av simning och halva av simhopp. - Vi funderade över vad vi skulle göra med barnen när de ska börja simma lite mer. Numer är vissa simkunniga redan när de är sex år och är alltså yngre jämfört med tidigare. Många kan tycka att det är jobbigt att simma en hel lektion, vilket gör att det kan vara svårt att få dem att gå vidare med träningen, förklarar Christin Berglund, klubbchef, Jönköpings Simsällskap. De senaste åren hade rekryteringen från utbildningsgrupperna till tävlingsverksamheten minskat. Siffrorna talade sitt tydliga språk. I slutet av 90-talet och början av 2000 talet fortsatte 80 procent av de som gått i simskolan vidare till teknikskolan var motsvarande siffra 30 procent. - Vi ville få fler barn att fortsätta med simning efter att de lämnat simskolan. Vi ville vända trenden med de sjunkande siffrorna under 2006 och 2007 tillbaka till siffrorna från 2000-talets början. Dessutom hade vi då dålig rekrytering till simhopp. Och resultat blev det. Antalet som fortsatte från minicrawl till antingen simning eller simhopp ökade till 60 procent som en direkt följd av projektet. Simhoppet fick ett väldigt uppsving och ökade med 100 procent. Sedan fem-sex år tillbaka har antalet gått från 35 till 65 tävlingsaktiva och fyra simhoppskolor har blivit sex. - Att simhoppningen ökade berodde på att vi visade upp den och att barnen fick chans att prova på. Dessutom har vi en instruktör som är simhoppare och som alltid lagt in en del hoppning i träningen, berättar Christin Berglund. För Idrottslyftsmedlen köpte föreningen bland annat in minisviktar och väggar. Med de senare kunde de dela upp bassängen och på sätt köra sim- och hoppträning samtidigt. - Det blev kortare sträcka att simma, 12,5 meter, men det var en fördel eftersom barnen inte behövde simma så långa sträckor under lektionen. Dessutom fick de ägna halva lektionen åt den lättsammare aktiviteten simhopp. Fördelningen mellan tjejer och killar har varit jämn i grupperna, men när det kommer till tävlingshoppning så dominerar tjejerna med 70 procent. Sedan starten har verksamheten vidareutvecklats och i minicrawlet ingår även lektioner med konstsim och livräddning. Det har resulterat i ett uppsving även för 14

15 SATSNING PÅ MINICRAWL ÖKADE ANTALET SIMHOPPARE konstsimmet, om än inte i lika stor omfattning. - Konstsim och livräddning är betydligt mindre verksamheter, men intresset har ökat även för dem. En annan framgångsfaktor, menar Christin, är att föreningen satsat på att ha anställd personal på alla nivåer. - Vi har satsat på de bästa ledarna och på att ha vuxna ledare som har erfarenhet av att leda barn. Bra ledare borgar för hög kvalitet. Barnens föräldrar har genomgående varit mycket positiva till föreningens satsningar. - Det viktigaste är att vi behåller barnen i föreningen, sedan spelar det mindre roll vilken simidrott de sysslar med. Alla håller kanske inte med om det, men det är min bestämda uppfattning. Numer är verksamheten permanentad och utbildningsplaner finns för grupperna Minicrawl 1 och Minicrawl 2 (fortsättning). Från och med våren 2009 finns grupperna i föreningens ordinarie utbud. SATSNING PÅ MINICRAWL ÖKADE ANTALET SIMHOPPARE NÄR: 2008 MÅLGRUPP: Barn 8 år och yngre HUR MÅNGA DELTOG: 111 barn VAD VAR SVÅRAST: Att få de ledare som inte kunde simhopp att ta halva lektionen simhopp, men de fick hjälp av hopptränarna med enkla program. VAD VAR BÄST: Att vi fått många fler att hålla på med simning eller simhopp. Att föräldrarna kan välja en lättsam träningsvariant för sina barn. Det viktigaste är att vi behåller barnen i föreningen, sedan spelar det mindre roll vilken simidrott de sysslar med. 15

16 - Vi vill bredda föreningen med fler simidrotter än bara simning och Poolkampen är ett utmärkt exempel på hur man kan få in ett alternativ till simträningen.

17 UMEÅ SIMSÄLLSKAP Poolkampen lockade nya barn

18 POOLKAMPEN LOCKADE NYA BARN 18 Vattenpolo är en idrott med klar utvecklingspotential. När barn och ungdomar får chansen att prova på är succén ofta given. - Ungarna gillar att vara i vattnet. De gillar att det är en lagidrott och att det finns en boll. Det är en bra kombination. De har riktigt roligt och tycker att det är lite nytt och spännande. Så förklarar Charlie Bostedt, projektledare för Västerbottensprojektet, framgången med Umeå Simsällskaps Poolkampsprojekt. Norr om Gävle har det tidigare i princip inte funnits någon organiserad vattenpoloverksamhet. Charlie Bosted är anställd av Svenska Simförbundet och SISU idrottsutbildarna i Västerbotten. Hans uppgift är att bredda och utveckla simidrotten i Umeå med omnejd. I vattenpoloprojektet har han fått hjälp av Saga Berntson, som gjorde satsningen till ett projektarbete i skolan. Saga har en bakgrund som simmare, men fick under ett utbytesår i Australien också upp ögonen för vattenpolo. När projektet startade i augusti 2013 gjorde de en plan för hur projektet skulle genomföras samt hur verksamheten skulle fortsätta efter att hon hade gjort klart sitt arbete. Därefter gjorde de en budget som de presenterade för Umeå Simsällskaps styrelse, som nappade på idén. - Målet var att få igång barn- och ungdomsverksamhet i föreningen utifrån det färdiga Poolkampskonceptet, berättar Charlie. Idén med Poolkampen är att ge stöd till de föreningar i landet som vill starta vattenpoloverksamhet. För att få igång verksamheten kan föreningarna söka medel från Idrottslyftet. Umeå Simsällskaps vattenpolosatsning marknadsfördes genom affischer på skolorna och genom föreningens simskola. Dessutom kontaktades företaget Medley som håller i simundervisningen för elever årskurs tre i Umeå, så kallat skolsim, som hålls en gång i veckan. Under en av lektionerna fick eleverna prova på vattenpolo. - Totalt testade elever vattenpolo i Umeå simhall. De fick lära sig lite regler, skjuta och passa och allt avslutades med match såklart. Det blev jättepopulärt. Särskilt positivt menar Charlie är att vattenpolon lockar både tjejer och killar. Även många invandrarungdomar är intresserade. - Flera av idrottslärarna har berättat att vattenpololektionen lockade elever som vanligtvis inte är med på gymnastiken att delta. Här tog de för sig och riktigt lyste upp. Rekryteringsveckan avslutades med en prova-på-dag för barn mellan 8-14 år. Cirka 60 barn och ungdomar deltog och fick prova på att spela mot varandra i olika lag. Förutom Charlie och Saga deltog Markus Zdolsek, spelare från Linköping och Malik Novo, simtränare i Umeå Simsällskap. - Det var härligt att så många barn kom och provade på vattenpolo. Även föräldrarna var positiva och många frågade hur man går vidare och anmäler sig till en av våra grupper, säger Saga. Efter rekryteringsveckan har närmare 30 stycken 8-14-åringar fortsatt att spela en gång i veckan. Från med vårterminen är vattenpolo en stationär verksamhet i Umeå Simsällskap. Målet är att starta tre grup-

19 POOLKAMPEN LOCKADE NYA BARN Foto: Saga Berntson per, en äldre och två yngre, med ungefär 20 barn i varje grupp. - Vi vill bredda föreningen med fler simidrotter än bara simning och Poolkampen är ett utmärkt exempel på hur man kan få in ett alternativ till simträningen, säger Jonas Hallgren, ordförande i föreningen. Framgångsnycklarna i projektet har varit flera. - Sagas engagemang har betytt jättemycket, hon brinner för vattenpolo och har lagt ner mycket tid på satsningen, säger Charlie och fortsätter: - Mest och bäst respons fick vi när vi fick använda hela idrottslektionen. Men vi har också satsat på att ha en låg avgift så att så många som möjligt ska få chans att prova på. Mellan november och januari kostade det 100 kronor. Under vårterminen kommer vi att ha en avgift i paritet med våra andra terminsavgifter. För att utvecklas och få matcherfarenhet reste laget på en Poolkampsturerning i samband med SM i Stockholm i maj. - Ett mål framöver är att få någon mer förening i trakten att nappa på idén. Då skulle vi kunna börja spela matcher. Det är en utveckling vi ska försöka få till. En annan effekt är att även äldre börjat intressera sig för att spela. Likaså har personer som varit i simhallen spontant kommit och frågat om de kan få spela. - Nu försöker vi få till ett träningstillfälle i veckan även för dessa, avslutar Charlie. POOLKAMPEN LOCKADE NYA BARN NÄR: Augusti 2013 till juni 2014 MÅLGRUPP: Barn och ungdomar 8-14 år HUR MÅNGA DELTOG: VAD VAR SVÅRAST: Att komma igång och bestämma var vi skulle starta, vad vi skulle göra och när. VAD VAR BÄST: Att många fick chans att prova på vattenpolo och att det blev en succé bland skolklasserna. Att vi nådde ut till ungdomar som vi inte nått tidigare. Flera av idrottslärarna har berättat att vattenpololektionen lockade elever som vanligtvis inte är med på gymnastiken att delta. 19

20 Från att ha varit en styrelse där vi satt på möten utan att ha koll, har vi blivit en styrelse som vet vad vi gör.

21 SALA SS Klubbvägledning gav struktur i föreningen

22 KLUBBVÄGLEDNING GAV STRUKTUR I FÖRENINGEN 22 För den nytillträdda styrelsen i Sala SS fanns det många kunskapsluckor som behövde fyllas på. De gjorde det mesta själva och hade inte riktigt förstått vikten av att delegera. Men tack vare ett Idrottslyftsprojekt med en klubbvägledare från Svenska Simförbundet och en verksamhetsutvecklare på SISU Idrottsutbildarna fick de hjälp att få struktur på verksamheten. Mona Johansson tillträdde som ordförande i Sala SS Flera andra i styrelsen var också nya och hade liksom Mona inte särskilt mycket erfarenhet av styrelsearbete. För att råda bot på okunskapen tog de hjälp av SSF och SISU Idrottsutbildarna. - De hjälpte oss att få verktygen för styrelsearbetet och fick oss att inse att vi inte kunde göra allting själva, berättar Mona Johansson. Arbetet inleddes med att klubbvägledaren Peter Axtelius kom till föreningen under en kväll. Tillsammans med honom fick styrelsen hjälp att nysta upp vad de själva tyckte var viktigt för föreningen att fokusera på. Det pratade om insyn, engagemang och hur de skulle kunna utvecklas som förening. Steg två var att koppla in Madeleine Lindberg Wall från SISU Idrottsutbildarna Västmanland, som hjälpte dem att gå igenom deras frågeställningar och därefter strukturera vad som behövde göras. - Vi insåg att vi hade varit statiska i styrelsen och gjort det mesta själva. Vi fixade fika till tävlingar, ordna med allt praktiskt, åkte på läger och så vidare. Vi kände att vi inte räckte till trots att vi nästan jobbade ihjäl oss. Vi var operativa istället för att engagera föräldrar, säger Mona och fortsätter: - En av de saker vi insåg var att vi ville jobba för att förbättra styrelsens kontakt med föräldrarna. Vi ville också få hjälp med att veta hur vi skulle kunna engagera föräldrarna på ett bättre sätt. Samma sak var det när det gällde ledarna. Många hade varit med länge, men det var inte för att vi har varit bra på att ta hand om dem. Vi insåg att vi behövde bli bättre på att få dem att vilja stanna i föreningen. Ett av de områden där bristerna var stora var kunskap i föreningslära, det vill säga hur det går till att driva en ideell förening. - Vi fick ökad förståelse och kunskap om föreningsverksamhet. Resultatet är att vi nu kan arbeta mer med utveckling av föreningen. Vi har satt igång en process och vi känner att vi är på gång. Vi har blivit bättre på att dela upp ansvarsområdena i styrelsen och att delegera uppgifterna till föräldrarna. Till exempel använder vi Facebook för att tala om att vi behöver hjälp med olika saker och det ger bra resultat. Enligt Mona har utvecklingsarbetet varit värd varenda minut som styrelsen har avsatt. - Absolut. Från att ha varit en styrelse där vi satt på möten utan att ha koll, har vi blivit en styrelse som vet vad vi gör. Ett exempel är att vi har börjat jobba med ett årshjul så att vi kan planera alla aktiviteter. Nu vet vi när vi ska söka bidrag, när tränarplaneringen ska ske o s v. Nu kan vi varje månad gå igenom vad som ska hända härnäst. Vi har fått struktur på verksamheten. Ett exempel på hur det var förut

23 KLUBBVÄGLEDNING GAV STRUKTUR I FÖRENINGEN är att vi varje år fick en inbjudan till Mellansvenska Simförbundets årsmöte, men varje år kom det som en nyhet för föreningen. Mona lägger för egen del ungefär två timmar i veckan på sitt ideella uppdrag i klubben. - I början var det bara panik och ont i magen stress, nu är det bara taggat. Kul att få till det. Det finns mycket hopp i styrelsen. Vi har ett mål och vet vad vi vill göra. Nu kan vi genom mer dokumentation och mer struktur visa vad vi gör. Än så länge är det svårt att se några större konkreta effekter av insatserna bland föreningens aktiva. Men till exempel ordnas det nu fler aktiviteter utanför simningen, exempelvis grillkvällar. - Det har varit en mycket bra investering för föreningen. Inför förra årsmötet var vi oroliga att flera i styrelsen ville sluta, men så blev det inte. En kvinna som hade tänkt sluta ändrade sig efter att vi hade påbörjat det här arbetet. Det är ett gott betyg. Vad har ni för långsiktigt mål med utvecklingsarbetet? - Att få en förening med levande engagemang för föräldrarna och skapa en stabil grund för våra tränare. Att få dem att trivas och vilja stanna kvar. Det krävs ganska lite bekräftelse för att ledarna ska tycka att det är extra roligt. Madeleine Lindberg Wall, på SISU Idrottsutbildarna Västmanland träffade föreningen under två kvällar. Hon är mycket positiv till Sala SS utvecklingsarbete. - Det blev jättelyckat med det inledningsprojekt som vi synkade ihop med det arbete som klubbvägledaren från SSF hade gjort. Det var en bra mix att ha med en person från simningen och en från oss. Det mest avgörande för att det blev lyckat var att föreningen själva var drivande i processen, att de ville och var hungriga. KLUBBVÄGLEDNING GAV STRUKTUR I FÖRENINGEN NÄR: Hösten MÅLGRUPP: Föräldrar och ledare. VAD VAR SVÅRAST: Det var innan vi tog kontakt med klubbvägledaren, innan vi visste vad vi behövde få hjälp med och bena ut. När vi fick hjälp insåg vi att vi kunde klara ut mycket själva. Vi var inte så dåliga som vi hade trott. VAD VAR BÄST: Att vi fick hjälp att hitta en struktur för vårt föreningsarbete. -De hjälpte oss att få verktyg för styrelsearbetet och fick oss att inse att vi inte kunde göra allting själva. 23

24 - Visst är det kul att de som kommer till simskolan tycker att det har blivit bättre, men ännu viktigare är att ledarna känner att det känns kul.

25 TROLLHÄTTANS SS Bättre attityd med ledarutveckling

26 BÄTTRE ATTITYD MED LEDARUTVECKLING Rätt attityd superviktigt. Det var utgångspunkten för Trollhättan SS Idrottslyftprojekt med syfte att arbeta med ledarutveckling inom föreningen. Helena Larsson, är projektansvarig för Idrottslyftet i föreningen. Hon kommer ursprungligen från Trollhättan, men har de senaste tio åren varit bosatt i Luleå. Där har hon varit engagerad i Luleå Simsällskap och därifrån tog hon med sig erfarenheter av att arbeta med olika Idrottslyftsprojekt. - Skälet till att vi startade projektet här i Trollhättan var att vi hade fått kritik från föräldrar som inte var nöjda med attityden på framför allt våra simlärare. De tyckte att de var oengagerade och att de bland annat inte pratade till barnen på ett bra sätt. Det framgick av en enkät som föräldrarna fått fylla i. Några menade att det berodde på att de var för unga. Men så behöver det inte vara, jag skulle snarare säga att det handlade om att de hade dåligt självförtroende och kände sig osäkra på hur de skulle göra, säger Helena Larsson. Syftet med Idrottslyftsprojektet var att få ihop simlärarna till en grupp och att de skulle få chans att träffas och prata med varandra. De fick också lära sig hur man pratar till barnen. - Många simmare blir simlärare och de är vana att prata med barnen på samma sätt som de gör sinsemellan inom simningen, men det fungerar inte riktigt. Man behöver veta hur man ska prata till en fem-sexåring. Projektet startade under uppstarten hösten 2013 och pågick fram till jul. Den första aktiviteten var en heldagssamling där cirka 30 ledare deltog. Därefter skedde separata träffar för simlärarna, teknikskolelärarna och tävlingsgruppernas tränare. Simlärarna genomförde två träffar medan tränarna träffades mera regelbundet. - Vid första simlärarträffen gick vi den första dagen igenom hur man ska vara som tränare, hur man ska prata med barnen och så vidare. Andra träffen fick de scheman med beskrivningar över hur simskolan ska genomföras. Genom att låta alla göra samma sak blev det enklare att genomföra lektionerna. De behövde inte prata med varandra om hur de skulle göra. För tränarna har det handlat mer om saker runt omkring träningen, till exempel hur uppvärmningen ska ske. En viktig förändring, menar Helena, är att erfarenhetsutbytet mellan simlärare och tränare har ökat. - När man lyfter frågan hur man ska prata vid bassängen är det flera som ger tips. Den simskoleansvarige och en tränare med stegutbildning pratade mycket med grupperna. Efter projektets slut, strax innan jul skickade föreningen ut en ny enkät till föräldrarna. Där framgick det att de tyckte att verksamheten hade blivit bättre uppstyrd, att de visste vilka märken som skulle tas etc. 26

27 BÄTTRE ATTITYD MED LEDARUTVECKLING - När simlärarna visste vad de skulle göra så blev de mer självsäkra. Dessutom tycker de att det är roligare att jobba när de har lärt känna varandra bättre. Nu pratar de ihop sig mer och stämningen är mer positiv. Helena Larsson sammanfattar det som hon tycker är den största vinsten med att genomföra projektet. - Visst är det kul att de som kommer till simskolan tycker att det har blivit bättre, men ännu viktigare är att ledarna känner att det känns kul. Utan nöjda ledare blir det inte bra för barnen. Parallellt med det här projektet har Trollhättan SS genomfört ytterligare ett par Idrottslyftsprojekt. Det ena handlar om simmarutbildning för de lite yngre simmarna och det andra om Handikappsimning. - Det tar tid att genomföra sådan här satsningar, men jag har haft den tiden eftersom jag är anställd för att göra detta. Men det känns viktigt och det gör att föreningen känns levande. Det är inte bara den vanliga träningen utan det händer något mer. Det blir något extra. BÄTTRE ATTITYD MED LEDARUTVECKLING NÄR: Hösten 2013 MÅLGRUPP: Simlärare och tränare HUR MÅNGA DELTOG: Cirka 30 personer VAD VAR SVÅRAST: Att få tid. Att få alla ledare att ta sig tid mitt i all tävlingsverksamhet. VAD VAR BÄST: Att de simlärare som var osäkra från början kände att det blev bättre. -När simlärarna visste vad de skulle göra så blev de mer självsäkra. 27

28 Svenska Simförbundet Heliosgatan Stockholm info@simforbundet.se