DRÖMTURNÉNS METODMATERIAL

Transkript

1 DRÖMTURNÉNS METODMATERIAL med hopp, skratt och drömmar för förståelse för barn på flykt Läs mer om vårt arbete på

2 INNEHÅLL Introduktion... 1 Hur ni arbetar med materialet... 2 Del 1 Förståelse... 3 Att fly Saker... 5 Faktaruta: Vem är flykting?... 7 Del 2 Skratt... 8 Zipp-Zapp-Boink... 9 Drömrunda Skrattormen Faktaruta: Att skratta och leka är en rättighet Del 3 Påverkan Inkludera med lappar Jobba vidare... 14

3 INTRODUKTION Tack för att du har valt att arbeta med Clowner utan Gränsers metodmaterial för Drömturnén. Vår förhoppning är att du som pedagog ska bli inspirerad till att arbeta med frågor som rör det viktiga och aktuella ämnet barn på flykt i Sverige. Övningarna är utformade för att passa årskurs 4-6 men de kan anpassas för lite äldre eller yngre barn också. Clowner utan Gränser påminner barn i flyktingläger, ungdomsfängelser och andra utsatta miljöer om att de är som alla andra barn och att det finns andra utanför som ser dem. Att möta barn i lust, lek och glädje är vårt uppdrag. När det fungerar som bäst skapas hopp, mänsklighet och livsvilja. Vi tror att du med hjälp av dina elever kan hjälpa oss i vårt arbete med att låta alla barn ha rätt till sin barndom. Att arbeta med Drömturnématerialet kräver ingen särskild förkunskap i ämnet utan vi hoppas kunna guida dig i ditt pedagogiska uppdrag genom enkla beskrivningar och tips på var du finner mer information. 1

4 HUR NI ARBETAR MED MATERIALET De skolor som är en del av den rikstäckande Drömturnén får tillgång till detta material i samband med föreställningen Trupp Trunk och en kortfilm om Clowner utan Gränser. Filmen kan du se här: metodmaterial Den får du gärna visa för eleverna som introduktion till detta tema för att de ska få en bättre förståelse för vad Clowner utan Gränser gör och för hur viktigt det är att som barn få skratta och leka även när man lever under svåra förhållanden. Metodmaterialet är uppdelat i 3 kategorier: 1 Förståelse 2 Skratt 3 Påverkan Varje del innehåller en eller flera övningar att välja emellan. Tanken är att alla elever ska få ta del av minst en övning ur varje del. Om ni har gott om tid kan ni göra alla övningar, med det går också bra att välja ut den ni tycker bäst om. Störst påverkan gör materialet om det används i ovanstående ordningsföljd. I beskrivningen av varje övning uppges även den uppskattade tidsåtgången och om det krävs någon förberedelse. När ni arbetat er igenom materialets alla delar är vår förhoppning att eleverna: Insett att livet på flykt innebär många omvälvande och icke-valda situationer för ett barn. Fått förståelse för barns rättigheter, vikten av att leka, skratta och drömma. Ser sina egna möjligheter att påverka och förändra. 2

5 Del 1. FÖRSTÅELSE Välj ut en eller flera övningar ur denna kategori som introduktion till temat om barn på flykt. Syftet med dessa övningar är att eleverna ska få en förståelse för hur det kan vara att tvingas fly från sitt land och skiljas från släkt, vänner, bostad och ägodelar. Genom ökad förståelse kan vi uppnå en ökad solidaritet och empati. ATT FLY Syftet med övningen är att själv sätta sig in i hur det skulle vara att fly. Ett tankeexperiment som får eleverna att vrida på perspektiven och få ökad förståelse för barn på flykt. Tidsåtgång: ca 30 minuter Förberedelse: Dela ut papper och penna till varje elev Läs upp det fejkade nyhetsmeddelandet nedan: EXTRA! EXTRA! EXTRA! Detta är ett nyhetsmeddelande från er Nya Allsmäktige Ledare. Jag och mina mannar har störtat regeringen och ni är från och med nu i min makt. För att fira mig och min seger kräver jag total närvaro av folket, såväl barn, vuxna och åldringar förväntas gå man ur huse och jubla kl 16:00. Alla förrädare, dvs ni som på något sätt gett stöd för den förre ledaren eller visat stöd för demokrati eller religion genom att tex, rösta, fira jul, påsk eller midsommar kommer att fängslas och torteras. Med vänliga hälsningar /Envåld Härskare Diktatorsson. 3

6 Berätta för eleverna att de kommer att behöva fly för sina liv. Det finns ingen tid kvar och de kommer själva att behöva bära de saker de vill ta med sig. Dela ut listan med saker eller skriv upp den på tavlan och låt eleverna skriva av den. Kudde Lexikon Skor Ficklampa Varma kläder Kartbok Dator Fickkniv Tändstickor Mat Radio Cykel Kamera Mobiltelefon Snöre Tält Dricksvatten Första förbandslåda Sovsäck Gosedjur Kortlek Bok Tvål Klocka Låt sedan eleverna under ca 5 minuter individuellt rangordna sakerna utifrån hur de själva skulle packa. Dela sedan in eleverna i små grupper och låt eleverna diskutera och komma fram till en gemensam lista med endast 10 av de viktigaste sakerna i ca 10 minuter. Be grupperna redovisa sina listor för varandra. Diskutera tillsammans i klassen: Vad är skillnaden mellan att behöva något och att vilja ha något? Vad är skillnaden mellan materiella behov och andra behov (kärlek, omvårdnad, utbildning, läkarvård och liknande)? Har alla människor i världen sina materiella och andra behov tillgodosedda? Har alla människor i Sverige sina materiella och andra behov tillgodosedda? Hur skulle det kännas att behöva lämna sitt hem och splittras från sina kompisar? Med inspiration från: På Flykt, ett rollspel om flyktingars situation, UNHCR Att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet i skolan, Skolor mot rasism 4

7 20 SAKER Övning i tre delar. Del ett och två leder till förståelse för egna intressen, val och prioriteringar. Del tre leder till förståelse för inskränkningar av livskvalité för ett barn på flykt. Tidsåtgång: ca 30 minuter Förberedelse: Dela ut papper och penna till alla elever DEL 1 Alla i klassen får på varsitt tomt A4 papper skriva siffrorna 1-20 i en lång rad under varandra i vänster kant. Dra ett streck rakt ner så att det i höger marginal finns plats för anteckningar. Pappret ska se ut ungefär så här: Alla ska nu var för sig, skriva en lista på 20 saker jag tycker om att göra. Alla möjliga förslag uppmuntras. Det kan vara stora som små, vardagliga som ovanliga, omständliga, komplicerade, vanliga. Allt från saker som tar lång tid att göra till snabbt övergående nöjen. I princip ska allt en kan tänkas tycka om att göra få plats på listan. Det kan kännas svårt att komma på saker att skriva så låt det ta lite tid men ungefär 10 min brukar räcka. Självklart får en skriva fler eller färre saker men det är ingen tävling i att komma på flest saker. Det är inte heller bra att skriva allt för få, för då kan resten av övningen bli besvärlig att genomföra. Som ledare av övningen kan det vara bra att också göra en egen lista som du kan utgå ifrån i del 2 och 3 i övningen. DEL När klassen är redo att gå vidare ska de nu, fortfarande individuellt, göra anteckningar på utrymmet bakom strecket i höger marginal. Utifrån de frågor du ställer till klassen ska olika anteckningar göras. Skriv K bredvid varje sak som kostar mer än 20 kr att göra per gång.det kan vara svårt att avgöra men tex en förenings terminsavgift delat på antal träffar kanske kostar mer än 20 kr. Medan att läsa en bok inte kostar pengar om det inte är att köpa nya böcker som är intresset. Guida klassen utifrån 5

8 avgifter eller utgifter. Om det handlar om att en måste satsa pengar för att göra det en tycker om. Skriv ett F bredvid varje sak som du brukar göra tillsammans med en eller flera familjemedlemmar. Skriv ett E bredvid varje sak du brukar brukar göra ensam. Ringa in tre saker som du skulle vilja ägna mer tid åt. Skriv ett P bredvid varje sak som förutsätter att du behöver prata med andra. BEARBETNING Låt eleverna under ca 5 minuter få jämföra sina listor med varandra i små grupper. Din roll som ledare av övningen är förstås inte att döma ut listor utan att uppmuntra en diskussion och hjälpa till att göra upptäckter på det personliga planet. DEL 3 Be eleverna nu tänka sig in i situationen att de tvingas lämna Sverige och fly till ett främmande land där de inte kan språket och i värsta fall splittras från sin familj. Be dem därefter stryka alla saker på sin lista som har ett K, F och P bakom sig. K för att situationen för flyktingar ofta är väldigt ekonomiskt ansträngd. Pengar går endast åt det allra nödvändigaste, så som själva flykten, mat, mediciner och tak över huvudet. F för att det inte alls är säkert att hela familjen lyckas hålla ihop under flykten och P för att det tar tid att lära sig prata och förstå ett helt nytt språk. Det är viktigt att fokus ligger på förståelse, empati och solidaritet och inte på att skrämma upp barnen. Övningen är en hjälp att se ur ett eget personligt perspektiv hur livet förändras när en plötsligt blir flykting. Med inspiration från: Aktiva värderingar, John M Steinberg Om det var i Krig i Norden, Janne Teller 6

9 VEM ÄR FLYKTING? FN:s definition av en flykting är en person som lämnat sitt hem och som inte kan återvända dit på grund av fruktan för förföljelse beroende på etnicitet, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp, religiös eller politisk uppfattning. Flyktingar är även de som tvingats lämna sitt hemland på grund av krig eller inbördeskrig. Med internflykting menas personer som har flytt väpnade konflikter utan att passera någon gräns. De flesta som tvingas lämna sitt land kommer inte längre än till närmaste grannland. Bara ett fåtal av alla världens flyktingar kommer till Sverige. Texten är hämtad från: Foto av: Alex Hinchcliffe 7

10 Del 2. SKRATT FNs barnkonvention är alla världens barns gemensamma rättigheter. Den skrevs 1989 och nästan alla världens länder har gått med på att försöka följa dem. De olika rättigheterna handlar om en mängd olika saker som är viktiga för att barn ska må bra, som till exempel om ett barn har förlorat sin familjemiljö så har det barnet rätt till en alternativ omvårdnad. I konventionen står också att alla de länder som gått med på rättigheterna ska ge barn som kommer till deras land skydd och hjälp. Det gäller både de barn som kommer ensamma och de barn som kommer med sina föräldrar. I artikel 31 i barnkonventionen står det att alla barn har rätt till att leka. Dessutom har alla barn också rätt till att delta i kulturella och konstnärliga aktiviteter. Den rätten värnar Clowner utan Gränser om. Sedan starten 1996 har Clowner utan Gränser mött en miljon barn och vi hoppas på att möta många, många fler. För att en värld med skratt där alla får lov att skratta tillsammans med dem de gillar allra bäst, blir en bättre värld. Testa ni också! Nedan följer ett antal roliga lekar som syftar till en gemensam skrattstund. Välj ut en eller flera av lekarna och genomför dem tillsammans. Efter lekstunden är det tid för reflektion och bearbetning. Har klassen redan egna favoritlekar som brukar leda till skratt så får ni gärna använda dem. Diskutera följande med klassen, efter lekstunden, i små grupper: Hur kändes det att göra övningen? Skrattade ni? Om ni skrattade, hur kändes det? Är det viktigt att skratta? Om ja, varför? Varför kan det vara viktigt att skratta tillsammans med andra? Vad kan hända om en inte har några roliga stunder i sitt liv? (Koppla frågan till 20-saker övningen, om ni har gjort den). Med inspiration från: Barnets rättigheter-en lättläst skrift om konventionen, om barnets rättigheter Regeringskansliet 8

11 ZIPP-ZAPP-BOINK Övningen går ut på att skicka en klapp mellan varandra. Tidsåtgång: 10 minuter Förberedelse: Gör plats för alla elever ståendes i en cirkel på golvet Be eleverna ställa sig, med dig, i en cirkel. För att skicka klappen i sidled slår en ihop händerna och för fram höger respektive vänster hand beroende på åt vilket håll du vill skicka klappen och riktar den mot någon av dina klasskompisar vid sidan av dig. Samtidigt säger du Zipp. Vill du skicka den över cirkeln till någon som inte står bredvid säger du Zapp, och riktar klappen mot personen. När någon zappar mot dig kan du säga: Boing! och sätta upp båda händerna. Då skickas klappen tillbaka till den som skickade den och den personen får fortsätta skicka klappen. Variant: Öka farten, den som tvekar eller gör fel åker ut. 9

12 DRÖMRUNDA Övningen går ut på att säga sin dröm till klasskompisen bredvid utan att börja skratta. (Men naturligtvis vill vi att alla ska skratta, så misslyckas ni med att hålla er för skratt har ni lyckats med övningen) Tidsåtgång: 10 minuter Förberedelse: Gör plats för alla elever ståendes i en cirkel på golvet Be eleverna ställa sig, med dig, i en cirkel. Någon börjar med att stoppa tungan under underläppen samtidigt som hen säger: Jag drömmer om att..(elevens dröm), vad drömmer du om? till klasskompisen till höger. Klasskompisen till höger, stoppar också tungan under underläppen och svarar: Vad sa du? Varpå den första personen får upprepa vad den sagt (fortfarande med tungan under underläppen). Aha! svarar klasskompisen till höger då (fortfarande med tungan under underläppen) och fortsätter med att säga; Jag drömmer om att.(elevens dröm), vad drömmer du om? till sin klasskompis till höger. Och så vidare tills alla i ringen har fått säga vad de drömmer om. 10

13 SKRATTORM Övningen går ut på att alla ska ha en klasskompis huvud på sin mage/ligga med huvudet på någons mage samtidigt som ingen kan hålla sig för skratt. Tidsåtgång: 10 minuter Förberedelse: Gör plats på golvet så att alla får plats att ligga ner. Be en elev lägga sig ner på golvet, be nästa elev lägga sig med huvudet på den första elevens mage och med ansiktet riktat mot taket, fortsätt placera ut eleverna en efter en tills alla ligger på golvet som en lång orm. Be nu alla att låtsasskratta (om de inte redan har börjat skratta), oftast börjar många skratta av att huvudet guppar upp och ner och tillslut kan ingen hålla sig för skratt. Förhoppningsvis får alla uppleva en rolig skrattstund tillsammans Tänk på: Att eleverna inte själva får bestämma vem de ska ligga med huvudet på, det gör du, för att minimera risken för att någon känner sig utanför eller inte blir vald. Foto av: Tomas Blideman 11

14 ATT SKRATTA OCH LEKA ÄR EN RÄTTIGHET! Skratt är mer än glädje. Skrattet fyller oss med liv och är en vila, en paus från svårigheter och lidande. Skrattet är en gnista av hopp och kan ljuda i de mörkaste stunder. Skrattet skapar beröring, där kontakten verkar ha gått helt förlorad. Skrattet förenar, bortom politiska, ideologiska, religiösa olikheter. Med skrattets språk når vi hela världen. Alla människor behöver få känna sig sedda och skratta med någon. Vissa behöver det mer än andra. Skrattet skapar gemenskap, stärker vår självkänsla och kan vara naturligt smärtstillande. Att för en stund glömma vardagen och skratta tillsammans ger oss känslan av att dela något större med våra medmänniskor. Ett äkta skratt är spontant, kommer någonstans inifrån oss. Skratt är förlösande och skapar avspänning, sätter igång andningen och arbetar med magmusklerna. Skrattet kan ge välbehövlig distans och ibland skapa balans när livet runtomkring är kaos. Med skrattet kan vi hjälpa gråten. Skapa rum för att visa känslor, släppa fram det spontana i omvärldens allvar. Med skratt talar vi med hela världen, möts bortom föreställda olikheter, skapar hopp i de svåraste situationer. Med skratt möter vi våra rädslor. Med skratt bygger vi livets drömmar. Alla barn har rätt att skratta! Läs mer om Clowner utan Gränser på 12

15 Del 3. PÅVERKAN Syftet med denna avslutande del är att eleverna själva ska känna att de har möjlighet att bidra till en bättre värld. Genom de tidigare övningarna har förhoppningsvis klassen fått ett ökat engagemang och ökad kunskap om barn på flykt. Det är viktigt att få agera på det engagemanget direkt. Vi vill uppmuntra till aktion. Med positiva stärkande vuxna som kan guida eleverna i deras förändringsvilja kan många goda förbättringar ske som kan motverka isolering och passivitet. Som lärare är det viktigt att uppmuntra och stötta men också att handleda och ibland dra i handbromsen. Var noga med att ingen individ eller grupp utpekas och/eller stigmatiseras ytterligare genom ett VI och DOM synsätt. Finns det t.ex. barn som flytt, på något sätt, i klassen eller skolan är de viktigt att de också känner sig uppmuntrade till att påverka till inkludering. INKLUDERA MED LAPPAR Tillsammans kan vi göra världen till en bättre plats. Clowner åker till krisdrabbade områden där de använder sina talanger för att barn och unga ska känna hopp och glädje inför framtiden. Vad är ni i klassen bra på? Tidsåtgång: 15 minuter Förberedelser: Dela ut Post-it lappar, eller små papperslappar och en varsin penna till eleverna. Be eleverna fundera riktigt noga på en till tre saker som de är bra på Be dem skriva ner sakerna på lapparna Samla in lapparna och gruppera dem efter kategorier. Till exempel: sport i en grupp, personliga kvalitéer i en grupp osv. Diskutera nu med klassen hur de kan använda sig av sakerna de är bra på för att skapa ett mer inkluderande samhälle. Ta gärna upp saker som de kan börja göra med en gång. Har någon skrivit fotboll så skulle diskussionen till exempel kunna handla om hur ni gör för att inkludera alla i spelet. Har någon skrivit baka kanske diskussionen handlar om att sälja kakor utanför Konsum och skänka pengarna till välgörenhet etc. (forts på nästa sida...) 13

16 Tänk på: Att hålla diskussionen till saker som eleverna kan göra så fort de går utanför dörren. Det är lätt att diskussionen börjar handla om vad till exempel politiker eller andra makthavare ska göra. Här vill vi att eleverna känner en makt i att själva kunna påverka sin vardag och sitt samhälle, samtidigt som de bidrar till att göra världen till en bättre plats. JOBBA VIDARE Hoppas ni har funnit det inspirerande att arbeta med Clowner utan Gränsers metodmaterial. För frågor eller synpunkter kontakta info@skratt.nu. Vill du och din klass jobba vidare med dessa frågor finner du nedan en lista på texter och verktyg som har inspirerat oss i framtagandet av detta material. Med hopp om mer skratt i världen! /Clownerna och författarna Karin Svensson och Camilla Rud MOBILAPP: Alla barns rätt LITTERATUR: Om det var i Krig i Norden, Janne Teller Aktiva värderingar, John M Steinberg Att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet i skolan, Skolor mot rasism O/Lika, LSU E-SKRIFT På Flykt, ett rollspel om flyktingars situation, UNHCR Barnets rättigheter-en lättläst skrift om konventionen, om barnets rättigheter, Regeringskansliet HEMSIDOR:

17 Metodmaterialet är en del av Clowner utan Gränsers projekt DRÖMTURNÉN som genomförs med stöd av Svenska PostkodLotteriet