Samverkan & juridiska förutsättningar
|
|
- Elisabeth Lindström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samverkan & juridiska förutsättningar
2 Innehåll Samverkans utgångspunkter Grundläggande begrepp och teorier Samverkan och sekretess Samverkan i praktiken Samverkansmodeller
3 Lärdomar Det krävs ett bredare synsätt på individers behov av hjälp och stöd (helhetssyn) Viktigt med kunskaper om inblandade professioners och myndigheters kompetens och uppdrag Förmåga att se den egna professionen och myndigheten i relation till andra och i relation till familjens situation/behov En vilja att kompromissa och ge upp delar av det egna reviret till förmån för bättre helhetslösningar (altruism = att arbeta för andra)
4 Framgångsfaktorer Samverkanskompetens Aktivt och gränsöverskridande ledarskap Tydlighet vad gäller målet, målgruppen och de behov man vill tillgodose genom samverkan Tillräcklig kunskap om varandras verksamheter, regelverk, kompetens och yrkesroll Samsyn en gemensam värdegrund Gemensam syn på samhällsuppdraget Gemensam bild av vad som ska utgöra fokus i samverkansarbetet Motivation, förtroende och god kommunikation
5 Hinder för samverkan Existerande administrativa gränser: olika budgetar och ansvarsområden Olika lagar och regelsystem Olika professionella och organisatoriska kulturer, olika språkbruk Olika värderingar, attityder och engagemang för samverkan Revirtänkande, revirbevakning, status och makt
6 Olika typer av samverkan - integrering Interdisciplinär; mellan olika specialiteter Interprofessionell; mellan olika professioner Interorganisatorisk; mellan olika organisationer inom samma sektor Intersektoriell; mellan olika samhällssektorer (med olika verksamhetsinriktning och huvudmannaskap) OBS! Innehåller alla övriga typer av samverkan
7 Samverkan kräver förtroende (Luhmann, 2005) Personligt förtroende, eller självförtroende: en grundtrygghet hos individen Mellanmänskligt förtroende: en fungerande dialog eller relation med andra människor Systemförtroende: opersonliga eller abstrakta relationer till olika organisationer, myndigheter etc
8 Att skapa förtroende (Vangen & Huxham, 2003) Ursprungligt förtroende och/eller vilja att ta risk Sikta på realistiska (initialt försiktiga) mål som kan bli framgångsrika Förväntningar om samarbete Förstärk förtroendefulla attityder/relationer Få stöd för ett mer omfattande arbete
9 Teamutveckling (Ovretveit, 1995) Kultur av misstroende och misstänksamhet Olikheter förnekade eller Motsättningar och avvikelser inte erkända undantrycks Olikheter ses som orsaker Problem skylls på andra teammedlemmar Klagomål från klienter OND CIRKEL Konfliktutveckling Ingen strategi för konflikthantering Polarisering skapar uppdelningar Fragmentering av tjänster
10 Teamutveckling (Ovretveit, 1995) Erkännande, förståelse, uppskattning av olikheter Kultur av respekt och förtroende Konflikter tas upp och diskuteras öppet Olikheter som skapar energi Olikheter ses som en styrka GOD CIRKEL Erkännande av gemensam styrka Strategier för konfliktlösning och beslutsfattande Kreativa lösningar tack vare strategierna och tillitskulturen
11 Samverkan kräver organisering (Hjern, 2007) O1 O2 Vem äger behovet, problemet? Vad utförs av vem? O4 O3
12 Samverkan och sekretess
13 Barns rätt i förhållande till vårdnadshavares och samhällets ansvar Vårdnadshavare Samhället Barnet
14 VÅRDNADSHAVARENS ANSVAR OCH BESLUTANDERÄTT Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets personliga behov blir tillgodosedda. (FB 6:2) Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. (FB 6:11) Vårdnadshavaren har det primära ansvaret
15 VÅRDNADSHAVARENS BESLUTANDERÄTT Och barns själv- och medbestämmanderätt Vårdnadshavaren (VH) ska därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. (FB 6.11 andra meningen) Beslutsmogna barn har större rätt att självständigt besluta i frågor som rör dem själva = Viss själv- och medbestämmanderätt och möjlighet att sekretessbelägga uppgifter om barnet gentemot VH
16 Socialtjänstens utredningsverktyg; samtal med barn Barn har rätt att komma till tals och att få relevant information (SoL 3:5 &11:10). Samtal med barn krävs för att kunna bedöma barnets bästa (SoL 1:2 & LVU 1 ) Enligt Socialstyrelsen bör socialtjänsten träffa och prata med barnet såväl tillsammans med förälder som enskilt (SOSFS 2006:12) Samtal ska enligt huvudregeln planeras och genomföras i samförstånd med vårdnadshavaren (SoL 1:1 &3:5 samt FB 6:11) Äldre beslutskompetenta barn kan prata med socialtjänsten utan vårdnadshavarens medgivande (FB 6:11)
17 Offentlighet och sekretesslagen
18 Sekretess Sekretessen handlar oftast om bestämmelserna i 23 kap. 2 om skydd för enskilds personliga förhållanden. Sekretessen gäller inte bara uppgifter som rör barnet utan också barnets närstående, t.ex. föräldrar och syskon. Vårdnadshavare har i regel rätt att ta del av alla uppgifter om sitt barn.
19 I socialtjänsten stark sekretess Begränsning i utbyte av info mellan skola och socialtjänst Finns inte någon sekretessbrytande regel från socialtjänsten gentemot skolan Socialtjänsten kan därmed inte regelmässigt återkoppla till skolan som anmälare Bekräfta att man mottagit anmälan Viss möjlighet att lämna ut info för att få info (SoL 11:2 och SekrL 1:5) Fokus bör ligga på att få vårdnadshavaren (och barns) samtycke till samverkan mellan myndigheter
20 Sekretess i skolan stark Stark sekretess gäller bland annat för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör, eller någon honom närstående, lider men.
21 Sekretess i skolan svag Av samma paragraf framgår vidare att sekretess också gäller för uppgift om enskilds personliga förhållande i skolans elevvårdande verksamhet, samt för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier. I dessa fall gäller dock sekretess endast om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Uppgifterna omfattas av s.k. svag sekretess. Utgångspunkten är i dessa fall att uppgifterna är offentliga. Ett protokoll blir i regel allmän handling när det justerats.
22 Sekretess i skolan stark och svag För beslut i elevvårdsärenden gäller att de är offentliga, även om bakgrundsmaterialet inte är det. Det är därför viktigt att man tänker på hur ett protokoll utformas och hur sekretessbelagt material förvaras.
23 Men och menbedömning När en utomstående vill ha tillgång till uppgifter som omfattas av en sekretessbestämmelse måste den som är ansvarig göra en menbedömning. Detta för att avgöra eventuella integritetskränkningar som kan uppstå därför att uppgifter om personliga förhållanden lämnas ut. Vid en menbedömning ska utgångspunkten vara hur man tror att den berörda personen eller hans närstående skulle uppleva det om uppgiften lämnas ut. Det är viktigt att komma ihåg att samtycke från den eller de som berörs bryter sekretessen.
24 Generalklausul I de fall en menbedömning leder till att en uppgift inte kan lämnas ut kan i vissa fall generalklausulen i 10 kap. 27 offentlighets- och sekretesslagen bryta sekretessen. Det kan t.ex. gälla fall där en elev byter till en skola i en annan kommun och där vårdnadshavarna inte lämnat sitt samtycke till att uppgifter lämnas ut samtidigt som det för skolan är uppenbart att intresset av att uppgifterna lämnas ut har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. I dessa fall kan skolan, med stöd av generalklausulen, lämna ut en eller flera uppgifter.
25 Samverkan och sekretess En grundläggande förutsättning för samverkan är förståelse för de olika myndigheternas uppdrag och rättsliga förutsättningar Samverkansansvar påverkar inte sekretessen Respektive myndighets sekretess kvarstår som huvudregel
26 Samverkan och sekretess Samhällets aktörer är skyldiga att samverka i ärenden som rör barn Socialtjänsten är huvudansvarig för samverkan med andra aktörer i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa (SoL 3:5 och 5:1a) Samverkan är även reglerat (men inte förstahandsansvar) för bl.a. skola (SkolL 1:2a Nya SkolL 29:13) polis (PolisL 3 ) och hälso- och sjukvård (HSL mm.)
27 Samverkan och sekretess Förutsättning för att bryta sekretessen och lämna ut uppgifter (1) Sekretesskyddade uppgifter får lämnas ut om den enskilde samtycker till det (OSL 12:2) Ej explicit krav på hur samtycket ska vara utformat Partiellt eller helt - viktigt att det klart förmedlas och framgår vad samtycket täcker! Samtycke bör dokumenteras Samtycke från den enskilde måste grunda sig på fullständig information informerat samtycke
28 Samverkan och sekretess Förutsättning för att bryta sekretessen och lämna ut uppgifter (2) Avidentifierade ärenden kan diskuteras OBS ej illusorisk anonymitet Brytande av sekretess mellan myndigheter i övrigt kräver lagstöd
29 Samverkan och sekretess Mest relevanta sekretessbrytande regler i barnärenden Anmälningspliktiga myndigheters skyldighet att lämna uppgifter till socialtjänsten Vittnesplikt i domstol - (eller förhör hos polis ) när det gäller brott mot barn viker sekretessen för vittnesplikten utan hinder av sekretess lämna uppgifter till polisen ang. brott Uppgiftslämnande mellan soc. och H&S när det rör barn eller ungdom om det behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, behandling el. stöd Socialtjänsten kan i vissa fall lämna ut uppgifter till referenspersoner och sakkunniga för att få information (OSL 10:2 och SoL 11:2) Sekretessen får brytas om det är en nödsituation för att avvärja fara för liv och hälsa (BrB 24:4)
30 Samverkan i praktiken
31 Modell för olika grader av samverkan Överenskommelser behandlingsprogram Gränsöverskridande team/arbetsgrupper Autonomi/ Full segregation Fusion/ Full integration Konsultation Informationsutbyte Casemanagers Samordnings -funktioner Samlokalisering Gemensam budget
32 Anmälan/ ingen återkoppling Föräldrastyrd samverkan Modell för olika grader av samverkan
33 Intervjustudie med föräldrar BUP har ju sagt att skolan bör göra så och så... det kan du väl säga när du är på nästa möte säger dom på BUP... då är det jag som fått gått emellan; nu har skolan jätteproblem med det här och dom ville att jag skulle ta upp det med er nu, fick jag ju säga när jag kom till BUP.
34 Intervjustudie med föräldrar Jag har ibland känt någon sorts ansvar gentemot dem som har upprättat planen, att hålla dom uppdaterade, det blir liksom jag. Jag ska upprätthålla stödet och informera om hur det ser ut i dagsläget för att vi ska kunna göra en plan, det blir alldeles tvärtom.
35 Personalens upplevelse av samarbete med andra verksamheter Hörsel SYN Logo - ped BUP SOC BVC BUM Tummen BUH Förskolan lämnar information men får ingen information tillbaka Vårdnadshavarna förmedlar information mellan förskola och verksamhet Ömsesidigt informationsutbyte kring barnet (godkänt av vårdnadshav.) Stöd kring barnet planeras gemensamt med alla parter
36 Modell för olika grader av samverkan Anmälan/ ingen återkoppling Föräldrastyrd samverkan Skyddande överenskommelser Treparts samtal Årjängs modellen
37 Förändrings- och processledarens roll Generellt plan för att bygga upp en fungerande struktur för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar fara illa Samordna insatser i enskilda ärenden med många professionella inblandade. Samordnaren roll är att vara pådrivande, uppmärksamma brister i kommunikation och ha fokus på barnperspektiv och föräldradelaktighet
38 Förändrings och processledarens arbetssätt Knyta barn och föräldrakontakter Läsa in sig på samverkan Dialog med politiker Knyta kontakter Ansvara för styrgruppsmöten Dokumentera processen Ansöka medel
39 Modell för olika grader av samverkan Anmälan/ ingen återkoppling Föräldrastyrd samverkan Skyddande överenskommelser Förskoleteamet Treparts samtal Årjängs modellen
40 Förskoleteamet Tummen - en matrisorganisation
41 Matrisorganisering - gränsöverskridande team/arbetsgrupper Styrgrupp Referensgrupp BUF Socialtjänst BUP BHV Förskole Teamet Tummen Spec.ped. Socionom Spec.ped. Psykolog
42 Modell för olika grader av samverkan Anmälan/ ingen återkoppling Föräldrastyrd samverkan Skyddande överenskommelser Förskoleteamet Fusion/ full integration Treparts samtal Årjängs modellen Sammanslagen Utbildnings- och socialförvaltning
43 Sammanfattande frågeställningar Finns det ett behov av samverkan och i så fall kring vad/vem/vilka? OBS! Glöm inte den det gäller!!!! Hur kommer det professionella nätverket att tillsammans kunna möta barnets/familjens behov? Vilken GRAD av samverkan ser vi behov av och varför då? Vilken är den GEMENSAMMA målsättningen? Kring vad behöver vi ha SAMSYN för att nå vår målsättning? Vilka MÖJLIGHETER OCH HINDER finns med samverkan?
44 Samverkan och samarbete handlar om att finna former för gemensamt ansvarstagande för människor som har behov av insatser från flera huvudmän och verksamheter och att använda samhällets resurser effektivt (SOU 2000:114)
45 Målsättning med samarbete: Att skapa trygghet för barnet Alla barns rätt till utveckling
46 Rekommenderad referenslitteratur Axelsson, R. & Axelsson, S. (2007): Folkhälsa i samverkan mellan professioner, organisationer och samhällssektorer. Studentlitteratur. Danermark, B. & Germundsson, P. (2005): Samverkan och brukarmedverkan. En översikt av dokumenterad erfarenhet av samverkan och brukarmedverkan Danermark, B. (2000) Samverkan himmel eller helvete? Stockholm: Gothia. Socialstyrelsen (2007): Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa
Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete
Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Särskilt om socialtjänstens ansvar för samverkan kring barn och unga SoL 5:1a Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far
Läs merSamverkan varför, när och hur?
Samverkan varför, när och hur? Varför behövs samarbete? Det finns ett tydligt samband mellan utsatthet och ohälsa, försenad utveckling samt bristande skolgång Vanligast och även mest allvarligt med multipla
Läs merSamverkan och sekretess i barnskyddsärenden ett rättsligt perspektiv
barnskyddsärenden ett rättsligt perspektiv Föreläsning för grundläraroch socionomstudenter den 6 maj 2015 Lillemor Brantefors socionom/adjunkt Institutionen för sociala och psykologiska studier Några exempel
Läs merSAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management
SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM
LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM Avser barn i åldrarna 0-6 år FÖR FÖRSKOLA, SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I JÄMTLANDS LÄN FRÅGOR ATT HA MED SIG: Fristående förskolor
Läs merTEAM OCH TEAMLEDARSKAP
TEAM OCH TEAMLEDARSKAP Susanna Bihari Axelsson Docent, Universitetslektor Grupp Två eller flera individer, som interagerar med varandra och där det finns en psykologisk relation mellan dem. (Wilson & Rosenfeld,
Läs merMITTUNIVERSITETET Avdelningen för utbildningsvetenskap. Sekretess inom förskola, förskoleklass, skola och fritidshem:
MITTUNIVERSITETET Avdelningen för utbildningsvetenskap Sekretess inom förskola, förskoleklass, skola och fritidshem: en sammanfattning 2 INNEHÅLL Grundregel för statlig och kommunal verksamhet: offentlighet
Läs merSamordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan
Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan Bakgrund Samordnad individuell plan är lag sedan 2010 Många olika verksamheter ställer höga krav på samverkan En SIP kan öka tydligheten för familjen
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM
LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM Avser barn i åldrarna 1-6 år FÖR FÖRSKOLA, SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I JÄMTLANDS LÄN LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN
Läs merOffentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL (Prop. 2008/09: 150)
Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL (Prop. 2008/09: 150) OSL reglerar såväl tystnadsplikten i det allmännas verksamhet som handlingssekretessen och anknyter därmed både till RF:s yttrandefrihetsskydd
Läs merLAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag
LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merSamverkansrutiner mellan skola och socialtjänst. Barn från 1 år till utgången av gymnasiet
Samverkansrutiner mellan skola och socialtjänst Barn från 1 år till utgången av gymnasiet Bakgrund till samverkan Samverkansrutinerna är utarbetade utifrån ett uppdrag av förvaltningsledningen inom bildningsförvaltningen
Läs merHEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR
HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL
Läs merHur kan vi arbeta med sekretessen på familjecentralen
2018 års regionala familjecentralskonferens i Skåne Hur kan vi arbeta med sekretessen på familjecentralen för Kommunförbundet Skåne i samverkan med Region Skåne Linda Larsson, regionjurist, Region Skåne
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa
SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning
Läs merLGS Temagrupp Psykiatri
LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merDEN TUDELADE VÄLFÄRDSSTATEN
DEN TUDELADE VÄLFÄRDSSTATEN Offentlighet och sekretess hinder för samordning? 17 oktober 2011 Lars Bejstam OFFENTLIGHETSPRINCIPEN Grundlagsskyddad rätt att ta del av allmänna handlingar Gäller för enskilda
Läs merUppdrag Psykisk Hälsa
Uppdrag Psykisk Hälsa Viveca Axelsson, Socionom, terapeut. viveca.axelsson@skl.se 08-452 74 32 viveca.axelsson@skl.se Samordnad individuell plan, SIP Barn och unga Asylsökande och nyanlända SIP ett redskap
Läs merSEKRETESS I SAMVERKAN
SEKRETESS I SAMVERKAN En föredragning vid konferensen UTMANINGAR FÖR ELEVHÄLSAN- 2018 Arrangör: Gothia Fortbildning. Staffan Olsson staffanolsson45@gmail.com 070-2770737 Se mina svar på www.elevhalsan.se
Läs merAnmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar
Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar Pernilla Leviner Jurist och doktorand i socialrätt Stockholms universitet, Juridiska Institutionen
Läs merVillkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av särskilt stöd
Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av särskilt stöd Uppsala 23 november 2017 Inga-Lill Jakobsson Marianne Lundgren Göteborgs Universitet och Natur & Kultur Referens'ps
Läs merVillkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd
Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd Linköping 6 september 2017 Inga-Lill Jakobsson Marianne Lundgren Göteborgs Universitet och Natur & Kultur Vår bok Samverkan
Läs merMottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Nr 4/2010 Juli 2010 Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa
Läs merLyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund
Lyckas med SIP-mötet - Samordnad individuell plan Vilka är vi? Anette Ståhl Socionom Kurator Barnsamordnare Handledare Psykiatri Sydväst Stockholms läns landsting Fanny Eklund Socionom SIP-samordnare Kungsholmen
Läs mer8 Sekretess. 8.1 Allmänt. Sekretess, Avsnitt 8 125
Sekretess, Avsnitt 8 125 8 Sekretess Skattesekretess 8.1 Allmänt Den 30 juni 2009 ersattes Sekretesslagen (1980:100) av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I denna handledning görs hänvisningar
Läs merDokumentation och sekretess hos de medicinska delarna av elevhälsan Skolsköterskekongress 2012
Dokumentation och sekretess hos de medicinska delarna av elevhälsan Skolsköterskekongress 2012 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Hur ser regelverket ut? Lagar Patientdatalagen (SFS 2008:355;
Läs merSekretess och tystnadsplikt
Sekretess och tystnadsplikt tryckfrihetsförordningen offentlighets- och sekretesslagen patientdatalagen HU 2013-09-04 Susan Ols Landstingsjurist Översikt Offentlighetsprincipen Allmänna handlingar Sjukvårdssekretessen
Läs merAnställd Befattning:. Tjänsteställe:.. Personnummer: Namn:...
SEKRETESSFÖRBINDELSE I och med att man är verksam inom Gymnasie- och Vuxenutbildnings verksamhetsområde måste man följa sekretessbestämmelserna. De bestämmelser som gäller finns i informationsskriften
Läs merSamverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson
Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson Intra-organisatorisk (inom org.) Inter-organisatorisk (mellan org.) Intra-sektoriell (offentlig, privat eller ideell sektor) - Offentlig
Läs merFinansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015
Finansiell samordning Trollhättan 20 februari 2015 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och
Läs mer*************************
SEKRETESS, SAMVERKAN, ANMÄLNINGSPLIKT OCH RÄTTSSÄKER DOKUMENTATION ************************* SAMVERKAN I PERSPEKTIV AV LAGAR, METODER OCH GOD ETIK ****************************** FÖRELÄSNING I KARLSHAMN
Läs merSamordnad individuell plan
Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 13.00 Information om SIP Kaffe forts. info SIP Workshop Återsamling 16.30 Avslut Bakgrund, sammanhang Lag om överenskommelse
Läs merGemensam handlingsplan
sid 1 (7) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN BARN OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Jan Sundström/Irene Lidström//Anna-Lena Norlander-Groth/Susanne Bohm/Ann-Charlotte Bohlin 2014-10-06 Gemensam handlingsplan
Läs merTINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL
TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte
Läs merSamordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen.
Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema Förmiddagsgrupp Eftermiddagsgrupp 8.30-10.00 Information om SIP 13.00 14.30 10.00 10.20 Kaffe 14.30 14.50 10.20 11.20
Läs merSamtycke. sid. 1 av 7. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje
Samtycke Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS och MAS Skribent SAS och MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 251/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-10-24 Senast
Läs merKFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt
KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt Denna information vänder sig till samtliga personer som är verksamma inom förskolor, fritidshem, förskoleklasser, grund- och gymnasieskolor som drivs i enskild
Läs merUtlämnande av allmän handling
Riktlinje Process: 1.2.3.0 RGK Leda, styra och organisera Område: Administrativt stöd Giltig fr.o.m: 2018-12-31 Faktaägare: Anna Widströmer, Regionjurist Fastställd av: Ulrika Gustafsson, Kanslidirektör
Läs merBarntandvårdsdagar 2006 i Jönköping
Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från
Läs merSamordnad individuell plan
Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 12.00-13.00 Lunch 13.00 14.30 Information om SIP 14.30 14.50 Kaffe 14.50 15.50 Grupparbete 15.50 16.30 Återsamling Bakgrund,
Läs merTillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)
1(5) Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP) Lagstiftningen om samordnade individuella planer (SIP) avser alla 1. SIP är den enskildes
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merUtredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol
Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol När föräldrar inte är eniga i frågor om vårdnad, boende och umgänge kan någon av dem begära ett avgörande i domstol. Domstolens uppgift
Läs merRegional riktlinje kring oro för väntat barn
Regional riktlinje kring oro för väntat barn Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören. INNEHÅLL
Läs merVårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande
Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem
Läs merRutiner för samverkan mellan Barn och ungdomspsykiatri, Individ- och familjeomsorg samt Barn och ungdom i Malmö
Rutiner för samverkan mellan Barn och ungdomspsykiatri, Individ- och familjeomsorg samt Barn och ungdom i Malmö Fastställt förvaltningsledningsgruppen 2009-01-30 Bakgrund Utgångspunkten för dessa rutiner
Läs merMetodstöd Treserva Sekretess/samtycke
Metodstöd Treserva Sekretess/samtycke Örebro kommun 160620 version 5 orebro.se 2 METODSTÖD TRESERVA, SEKRETESS/SAMTYCKE Innehåll Innehåll... 2 Se lista med samtycken och sekretessbrytande åtgärder... 3
Läs merMissbruk vad säger lagen?
Missbruk vad säger lagen? Härnösand 12 december 2017 Ulrika Ekebro Innehåll 9:30 Övergripande om socialtjänstens ansvar Lagreglerat ansvar och begränsningar Förebygga Upptäcka Motivera Tvångslagstiftning
Läs merAKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010
AKTUELL LAGSTIFTNING Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 Berörda lagar en översikt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL Socialtjänstlagen (2001:453), SoL Lagen (1988:870) om
Läs merxe8&feature=related
LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM LOB lag om omhändertagande av berusade personer LSU Lag om verkställighet
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner
Läs merSamordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga Förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs merSamordnad Individuell Plan SIP
Version 2016-05-26 Samordnad Individuell Plan SIP för barn och ungdomar För (Namn på barn/ungdom) När ett barn eller en ungdom har behov av insatser både från socialtjänst och från hälso- och sjukvård,
Läs merDen individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690
Läs merJuridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Läs merKONTAKTPERSON 9:4 LSS
Kvalitetsdokument KONTAKTPERSON 9:4 LSS Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12-08 146 Socialförvaltningen Gotlands Kommun Innehåll Kontaktperson 3 Beslut 3 Verkställighet
Läs merxe8&feature=related
LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM LOB lag om omhändertagande av berusade personer LSU Lag om verkställighet
Läs merGrundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic
Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in
Läs merHandlingsplan för en drogfri skola
Handlingsplan för en drogfri skola Antagen av Halmstad Utbildnings ledningsgrupp 2012-10-22 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handlingsplan ett stöd för skolpersonal Syftet med föreliggande
Läs merSIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne
SIP - Samordnad individuell plan Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne Agenda Vad är det som gäller Syftet med SIP Hur gör man en SIP Film från SKL Styrande dokument Ramavtal Lokal överenskommelse
Läs merRiktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,
Läs merSamverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan
Läs merSekretessförbindelse för VFU i Ekerö kommun
Sekretessförbindelse för VFU i Ekerö kommun Denna försäkran gäller för studenter på de kommunala enheterna i Ekerö kommun. Observera att under en VFU-period kan du komma att möta flera av verksamheterna
Läs merBarns psykosociala ohälsa
Barns psykosociala ohälsa Vägledning för pedagoger www.sollentuna.se Den här vägledningen har tagits fram på initiativ av, och samverkan mellan, representanter från förskolor, Barnoch utbildningskontoret
Läs merVem gör vad i kommunen? Socialtjänsten
Vem gör vad i kommunen? Socialtjänsten Olika myndigheters ansvar Kommunen Förhandla med kommunerna om mottagande Teckna överenskommelser Anvisa kommuner Pröva asylansökan och ersättning till kommuner Ansvar
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merUtbildning BHV juridik
Utbildning BHV juridik 2016-12-07--08 Agenda Orosanmälan Rutin, Manual Cosmic, anmälningsblankett Informationssäkerhet inom Region Jämtland Härjedalen Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och
Läs merBarn och unga, med psykisk ohälsa och dess vårdnadshavare ska erbjudas tidiga och samordnade insatser samt optimal hantering på rätt nivå.
Upprättat av Utfärdsdatum Sida 1 av 7 SIMBA- teamen inom ramen för SIMBA-modellen för tidiga och samordnade insatser för barn och unga med psykisk ohälsa Inledning För att på bästa sätt ge barn, unga och
Läs merFÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9
FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens
Läs merBarnhälsoplan Tallbackens förskola. Knivsta kommun
Barnhälsoplan 2016-2017 Tallbackens förskola Knivsta kommun Reviderad ht-2016 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Förskolans uppdrag Skollagen (2010) 8 kap
Läs merKommittédirektiv. Ett effektivt och rättssäkert informationsutbyte vid samverkan mot terrorism. Dir. 2017:75
Kommittédirektiv Ett effektivt och rättssäkert informationsutbyte vid samverkan mot terrorism Dir. 2017:75 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda
Läs merMeddelandeblad. Skyddade personuppgifter Ökat skydd för hotade och förföljda personer. Lagändringar. Olika typer av skyddade uppgifter
Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder eller motsvarande, handläggare och chefer inom socialtjänst Nr 1/2019 Januari 2019 Skyddade personuppgifter Ökat skydd för hotade och förföljda personer Lagändringar
Läs merSEKRETESS. Offentlighet och sekretess. Vilka verksamheter omfattas av sekretesslagstiftningen? Vilka är skyldiga att iaktta sekretess?
SEKRETESS Offentlighet och sekretess Offentlighetsprincipen innebär att varje medborgare ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar (tryckfrihetsförordningen). Undantagen från denna huvudregel har tillkommit
Läs merDelegation och sekretess. Den 14 september 2017
Delegation och sekretess Den 14 september 2017 Upplägg: Vem beslutar om vad i kommunen? Vad innebär det att fatta beslut med stöd av delegation? Offentlighetsprincipen Hur gör man en sekretessprövning?
Läs merÅtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten
Åtta sidor om sekretess inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten 1 Offentlighet och sekretess Sekretesslagen Sekretesslagen (1980:100) och sekretessförordningen (1980:657) innehåller bestämmelser
Läs merVägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning
Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning Behovet av förbättrad samordning har lyfts de senaste 25 åren Ökad specialisering av de verksamheter som stöttar barn med
Läs merMaria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se
Maria Nyström Agback maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Samordnad individuell plan enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen Vilka personer kan få en samordnad individuell plan upprättad
Läs merFrån: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan
112591, 1 Bilaga 3, version 1.0 PM Till: Inera AB Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan Syfte Syftet
Läs merUtredning om barn och unga
Utredning om barn och unga KONTAKTA SOCIALTJÄNSTEN Både barn och vuxna kan ta en kontakt med oss inom socialtjänsten. Det kan vara en anmälan om misstanke att barn far illa, ansökan om hjälp eller stöd
Läs merETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun
ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt
Läs merAnpassa utredningar efter barnens behov
myndighetssamverkan då det finns misstanke om att barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp Anpassa utredningar efter barnens behov En handbok för er som vill arbeta med Barnsamråd 1 Handboken
Läs merSEKRETESS SAMT MÖJLIGEHETERNA ATT SAMARBETA OCH UTBYTA INFORMATION
SEKRETESS SAMT MÖJLIGEHETERNA ATT SAMARBETA OCH UTBYTA INFORMATION JONAS REINHOLDSSON KOMMUNLEX AB WWW.KOMMUNLEX.SE Copyright 2018 KommunLex AB materialet får inte spridas, användas eller kopieras utan
Läs merPeronuppgifterna rör barn i förskoleverksamhet
Peronuppgifterna rör barn i förskoleverksamhet I förskolan råder så kallad stark sekretess vilket innebär att information om en enskild person inte lämnas ut om vi inte är helt säkra på att barnet eller
Läs merBESLUT. Stf justitieombudsmannen Lilian Wiklund
BESLUT Stf justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2018-11-23 Dnr 3153-2016 Sid 1 (6) Fråga om en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning borde ha informerat en vårdnadshavare om och inhämtat hans samtycke
Läs merDOKUMENTATIONS- SKYLDIGHET
DOKUMENTATIONS- SKYLDIGHET -VARFÖR DOKUMENTERAR NI? -VAD HAR DOKUMENTATIONEN FÖR RÄTTSLIG STATUS? SKÄLTILL DOKUMENTATION RÄTTSSÄKERHETSSYNPUNKT BEVISA NÄR? VAR? HUR? VEM? INGÅR I PROFESSIONEN INGEN SAMMANFATTANDE
Läs merSekretess inom missbruksoch beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting
Sekretess inom missbruksoch beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Offentlighetsprincipen - Yttrandefrihet - Tryckfrihet - Meddelarfrihet - Allmänna handlingar 2 Handlingar
Läs merBUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland
Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd I Region Gotland finns sedan sommaren 2012 en överenskommelse om samverkan
Läs merInformation om. Sekretess. utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen. för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun
Information om Sekretess utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun 2010 Innehållsförteckning Gemensamma regler 2 Samtycke... 4 Sekretess inom Barn- och familjenämnden..
Läs merDet rättsliga utrymmet för programtrogen ACT-verksamhet
Det rättsliga utrymmet för programtrogen ACT-verksamhet Juridisk analys av Manólis Nymark Gunilla Cruce Enhetschef ACT-teamet i Malmö Rättsutredningen Rättsutredningen exploaterar i vilken utsträckning
Läs merOFFENTLIGHET OCH SEKRETESS
OFFENTLIGHET OCH Juristprogrammet Termin 6 Vårterminen 2015 Lars Bejstam YTTRANDEFRIHET Information kan finnas lagrad på olika sätt, t.ex. skriftliga dokument upptagningar, t.ex. datalagrad information
Läs merUtlämnande samt sekretessprövning av handling
Utlämnande samt sekretessprövning av handling Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 158/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från
Läs merNyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014
Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är
Läs merSkolans dokument - insyn och sekretess (SOU 2011:58)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-11-11 Handläggare: Annika Risel Telefon: 08-508 336 07 Till Utbildningsnämnden 2011-12-15 Skolans dokument - insyn och sekretess
Läs merStockholm den 29 maj 2017
R-2017/0385 Stockholm den 29 maj 2017 Till Justitiedepartementet Ju2017/01226/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 februari 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Se barnet!
Läs merDokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr
Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn
Läs mer