Protokoll nr 6 fört vid Stockholms kommunstyrelses funktionshinderråds sammanträde måndagen den 9 september 2013 kl

Transkript

1 Protokoll nr 6 fört vid Stockholms kommunstyrelses funktionshinderråds sammanträde måndagen den 9 september 2013 kl Justerat den 15 / Ewa Samuelsson Magnus Lindmark Karin Hansson Nyberg sekreterare Närvarande: Ordförande Vice ordförande Ledamöter Tjänstg. ersättare Ersättare Anmält förhinder Närvarande i övrigt Ewa Samuelsson (KD) Magnus Lindmark (SRF) Naémi Karlsson (M) Vladan Boskovic (FP) Kerstin Eriksson (KD) Kaj Nordquist (S) Ylva Wahlström (MP) Lena Huss (HSO/ÅSS) Nils Duwähl (DHR) Lars Lindén (HSO/HRF) Carita Mandelin (HSO/RSMH) Eva Söderbärj (HSO/FUB) Ola Lundström (HSO/SDF) Ellinor Baurne (HSO/Attention) Annika Sjöstedt (DHR) Leif Jeppsson (SRF) Lotta Nordfeldt (C) Pelle Börjesson (V) Britt Marie Färm (HSO/Mag- o Tarmföreningen) Lars Persson (HSO/NHR) Riitta-Leena Karlsson, Funktionshinderombudsman Markus Nyman, borgarrådssekreterare Karin Hansson Nyberg, sekreterare

2 1 Sammanträdets öppnande Ordföranden Ewa Samuelsson (KD) förklarade sammanträdet öppnat och hälsade alla välkomna. 2 Val av protokolljusterare Ordföranden Ewa Samuelsson (KD) och vice ordföranden Magnus Lindmark (SRF) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. 3 Närvaro Ola Lundström (HSO/SDF) och Ellinor Baurne (HSO/Attention) deltar som tjänstgörande ersättare. 4 Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes med följande tillägg under Förslag på föreläsningar - Stockholm stads hemsida - Resursfördelningssystemet inom skolan 5 Anmälan av protokolljustering Anmäldes att protokoll från sammanträdet den 27 maj 2013 justerades den 29 maj Anmälan av beslut i bordlagt ärende Remiss om förslag till riktlinjer för handläggning av ärenden som rör våld i nära relationer Dnr /2013 2

3 Att staden upprättar riktlinjer för handläggning av våld i nära relationer är mycket viktigt. Hanteringen av denna typ av våld gäller ofta personer med funktionsnedsättningar. Vi önskar därför att frågor om handläggning av ärenden som rör våld som funktionshindrade utsätts för utvecklas ytterligare. Vi vill till att börja med trycka på att handläggarna har goda kunskaper om funktionshinder av olika slag, såväl synliga som osynliga funktionshinder, och de svårigheter funktionshindren medför. Det är speciellt viktigt att kunna se tidiga tecken på om en funktionsnedsatt person är utsatt för våld. Personer med funktionsnedsättningar är särskilt utsatta då de p.g.a. sin funktionsnedsättning - kan vara mer beroende av och utlämnade till en partner eller annan närstående än andra - kan sakna kunskap om relationer eller inte förstår sin situation. Gäller personer med intellektuellt funktionshinder men även t.ex. de som har svårigheter med socialt samspel - lätt kan hamna i att partnern, eller en närstående, blir för dominerande, kritisk och nedsättande - vilket kan leda till nedsatt självkänsla och att man slutar tro på sig själv - kanske inte vågar, eller får inte för partnern, ta upp eller tala om sina problem med andra - har svårt att berätta om vad de utsatts för, de blir inte trodda eller tagna på allvar Inom Bräcke Diakoni i Göteborg har under fem år bedrivits ett projekt och utbildningscentrum kallat Dubbelt Utsatt. Ett flertal handikappföreningar deltog i arbetet. Projektet avslutades Info och kunskapsbank finns på Finns även möjlighet till utbildningar. Vi önskar att information om detta tas med bland referenserna. 3

4 Vi vill även hänvisa till Socialstyrelsens utbildningsmaterial Sällan sedda som behandlar våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. 2. Rådet beslutade att lägga anmälan till handlingarna. 7 Anmälan av beslut i bordlagt ärende Remiss om motion (2013:40) om införande av en HBT-policy i Stockholms stad Dnr /2013) Funktionshindersrådet har läst igenom motionen och vi kan konstatera att motionären Karin Hanqvist har framfört till er ett bra underlag och att motionen är sannolikt viktig för staden att bevilja, denna motion kommer att stärka HPT(Q):s rättigheter i Stockholm stad. Vi vill dock uppmärksamma att HBT har ytterligare en grupp som ofta räknas in i HBT gruppen och det är Queer. Vi kallar det därför gärna HBT(Q) än så länge. Vi ser inte att RFSL formellt använt denna förkortning ännu men använder HBT(Q) ibland och vi tror att Queer gruppen också behöver förstärkas i motionärens text. Rådet ser införandet av en HBT(Q) policy som ett första steg mot HBT(Q) certifiering av alla verksamheter i staden som har en direkt och personlig kontakt med människor, bland annat hemtjänst, vårdgivare, omsorgsföretag på entreprenad, assistansföretag m.fl. Rådet anser dock att marginaliserade grupper inom HBT(Q) behöver uppmärksammas och i detta fall specifikt finns det två grupper vi vill lyfta fram; HBT(Q) ungdomar i skolmiljö samt HPT(Q) med funktionsnedsättning. Många HBT(Q) med funktionshinder är hårt utsatta av samhället och en sorts policy där man även pekar på funktionsnedsatta HBT(Q) personer skulle förstärka deras rättigheter. Rådet anser också att man inte får glömma friskolor och kommunala idrottsanläggningar när Stockholm Stad pratar om olika anläggningar och skolform vid införandet av en policy. 4

5 2. Rådet beslutade att lägga anmälan till handlingarna. 8 Anmälan av beslut i bordlagt ärende Remiss om motion (2013:5) om Stockholms stads snöröjning Dnr /2013 För människor med orienteringsproblem är det mycket viktigt att ha något att orientera sig efter för att inte gå vilse eller hamna mitt i trafiken. För människor med rörelsehinder är det också av stor vikt att gångvägar och trottoarer är framkomliga. Det är även viktigt att handikapparkeringar hålls rena så att parkeringarna kan användas för det dem som de är avsedda för. För att detta skall fungera är det viktigt att det finns en organisation som fungerar, annars är risken stor att människor med olika funktionsnedsättningar blir isolerade och beroende av färdtjänst eller annan hjälp. 2. Rådet beslutade att lägga anmälan till handlingarna. 9 Anmälan av beslut i bordlagt ärende Remiss om motion (2013:39) om Stockholm en stad i världsklass för dyslektiker Dnr /2013 Vi ser mycket positivt på att frågor om dyslexi tas upp och ställer oss bakom motionens yrkanden om hur staden kan arbeta för att förbättra situationen för personer med dessa svårigheter. Några synpunkter: Vi vill ytterligare trycka på hur viktigt det är att barn med dyslexi eller 5

6 läs- och skrivsvårigheter uppmärksammas tidigt i skolan och får den hjälp de behöver. Det är i skolan som en negativ karriär, som motionären uttrycker det, oftast påbörjas. En utveckling som kan ha sin grund i dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter. Även om de flesta inte råkar så illa ut är en bra skolgång oerhört viktig för alla. Att barn missar viktiga skolår på grund av dyslexi är inte acceptabelt. Skolorna behöver resurser, tillräcklig tid för lärare och tillgång till speciallärare, för att kunna hjälpa barnen. Dyslexi liksom andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är dolda och är därför svåra att uppmärksamma med följd att personer med dessa svårigheter inte får tillgång till den hjälp och de hjälpmedel de behöver. Redan i förskolan kan man med en tidig screening upptäcka om barnet har svårigheter. För att skolan skall ge rätt stöd måste åtgärdsprogram upprättas för de elever som har behov av särskilt stöd. Programmen måste sedan följas upp regelbundet. Dyslexi och läs- och skrivsvårigheter är ofta kopplade till funktionshinder som ADHD och Aspergers syndrom och ingår då som en del i en mer komplex problembild. Det är viktigt att även detta uppmärksammas. Rådet tycker det är viktigt att dyslexi uppmärksammas så tidigt som möjligt och det kan man göra om man gör en kartläggning av individens behov av stöd och resurser. Då det kan finnas flera orsaker till funktionsnedsättningen där dyslexin är en av orsakerna. 2. Rådet beslutade att lägga anmälan till handlingarna. 10 Anmälan av beslut i ärendet Remiss av Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om grundläggande kunskaper och förmågor hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL eller LSS till personer med funktionsnedsättning Dnr /2013 Funktionshinderrådet förutsätter att staden avsätter resurser både centralt och i stadsdelarna för att kunna genomföra och följa förslaget till 6

7 direktiv. När vi menar resurser menar vi ekonomiska och att det planeras in i verksamhetsplanerna. Främst då utbildning av berörd personal. I övrigt lämna förslaget till respektive riksförbund för eventuellt yttrande. 2. Rådet beslutade att lägga anmälan till handlingarna. 11 Anmälan av beslut i ärendet Remiss om motion (2013:48) om inventering av förskolebarns möjligheter till utelek Dnr /2013 Funktionshinderrådet tycker liksom motionären att det är viktigt att våra barn har bra platser för utelekar. Vi vill lägga till några punkter på den lista som finns i motionen och dessa är. * Att inventeringen skall även innehålla vilka platser som är tillgängliga för barn med olika funktionsnedsättningar * Att man gör en plan för hur man tänker göra lekplatserna tillgängliga och säkra * Att arbetet med att tillgängliggöra lekplatserna följs upp. 2. Rådet beslutade att lägga anmälan till handlingarna. 12 Anmälan av beslut i ärendet Remiss om finansiering av underhåll av kontorets bostadsrätter för LSS-boende Dnr /2012 7

8 Funktionshinderrådet tycker det är mycket kraftig höjning av hyran. Den enda bakgrunden som finns är att man skall göra en skälig renovering. Vi ställer oss frågande till den kraftiga höjningen. Då det inte redovisas när den senaste renoveringen gjordes. Vad hyran är idag mer än kvadratmeterpriset. Vi undrar också vem som sköter förhandlingarna för dem som bor i lägenheterna? Varför har man inte gjort renoveringar förut, i så fall när? Vi föreslår att man höjer hyran i 4 steg med 20kr per steg. Risken är annars att de som bor där idag måste flytta. 2. Rådet beslutade att lägga anmälan till handlingarn. 13 Anmälan av beslut i ärendet Remiss av delbetänkandet SOU 2013:45 Rätt information Kvalitet och patientsäkerhet för vuxna med nedsatt beslutsförmåga Dnr /2013 Funktionshinderrådet har inga egna synpunkter. Vi tycker att det är viktigt att frågan behandlas seriöst och vad som framkommer av remissen, så är det fallet. 2. Rådet beslutade att lägga anmälan till handlingarna. 14 Anmälan av kontorsutlåtande i ärendet Remiss av Departementspromemorian om En samlad organisation på det funktionshinderpolitiska området (Ds 2013:40) Dnr /2013 8

9 Vi tycker det är viktigt med kompetens inom tillgänglighet, hjälpmedel och situationen för människor med olika funktionsnedsättningar. Därför ser vi med oro hur den kunskap som finns försvinner genom privatiseringar och omorganisationer. Det kan finnas positiva effekter av att samla all kunskap inom funktionshinderområdet på ett ställe. Men vi ser stora risker med detta förslag då vi inte ser var forskningen och tester av olika hjälpmedel kommer att finnas. Rådet oroas även över att den kunskap som finns bland enskilda tjänstemän och den samlade kunskapen kommer att försvinna ut i det tomma intet. Det är mycket viktigt att det finns en myndighet som kan stödja forskning av olika hjälpmedel och testa desamma. Rådet vill också påpeka att det är viktigt att de regler som finns inom tilllgänglighetsområdet efterlevs och utvärderas. 2. Rådet beslutade att lägga anmälan till handlingarna. 15 Remiss om Förslag till reviderade riktlinjer för riksfärdtjänst Dnr /2013 Rådet beslutade att som svar på remissen lämna följande yttrande. De lagar och domar som finns idag är mininivåer för välfärden. Det är inte ett självändamål att följa dessa. Man kan även lägga sig på en högre nivå. Vår erfarenhet är tyvärr att ledsagning på järnvägsstationer/busstationer inte fungerar. Orsaken till det är många. Ett exempel som är ett problem, är när man sitter i rullstol och åker tåg. I resan ingår ett tågbyte och stationen inte är tillgänglig eller mycket kort om tid. Då underlättar det om man har en egen ledsagare. Man slipper stressa upp sig. Är man synskadad är orienteringen mycket viktig och de flesta stationer 9

10 är inte tillgängliga och har inte en fungerande ledsagning. Därför är personlig ledsagare nödvändig. Dessa påpekanden gäller för flera funktionshindergrupper. Under avsnittet medhjälpare under resan sägs det att det faktum att den resande inte har någon ledsagare inte är orsak att bevilja ett dyrare färdsätt. Detta är en orimlig ståndpunkt. Det har heller inte stöd i färdtjänstlagen. Den, som har en medföljande behöver inte resa på ett dyrare sätt än övriga samhällsmedborgare. Bestämmelserna måste i stället kompletteras med en klausul om att den enskilde måste ha rätt till ett tryggt resande, som är tillgängligt för honom/henne. I förslaget till riktlinjer sägs det också att man om man kan resa med tåg ska använda den lokala färdtjänsten och sedan utomlänsbiljetter på resmålet. Detta är inte heller rimligt, eftersom man bör se en resa med riksfärdtjänst som en resa från dörr till dörr. I alla andra sammanhang brukar man tala om hela reskedjan. Dessutom är grundtilldelningen av färdtjänstresor i Stockholms län så låg att detta skulle innebära att man kringgår regeln att resor med riksfärdtjänst till skillnad från resor med vanlig färdtjänst inte får begränsas till antalet. 16 Remiss av slutbetänkandet Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44) Dnr /2013 Rådet beslutade att som svar på remissen lämna följande yttrande. Utredningen lyfter fram många angelägna och viktiga frågeställningar. Ordet patient är på många sätt missvisade. Idag är brukaren sällan en passiv mottagare av diagnos, ordination och behandling. Dagens medborgare är snarast att betrakta som aktiva och handlande subjekt - medvetna aktörer på en marknad. Patientrollen kan på så sätt jämföras med 10

11 rollen som konsument. Och i likhet med konsumtion av övriga tjänster och varor, är valfrihet viktig. Men valfriheten blir en chimär om konsumenten/kunden (= patienten) inte ha tillgång till så fullständig och rättvisande information som möjligt. Utredningen betonar vikten av så kallad transparens, d.v.s. att brukarna har rätt till samma information som vårdens egen personal och beslutsfattare. Det kan gälla behandlingsresultat, väntetider, bemötande eller eventuella klagomål hos olika vårdgivare och enheter. Inte minst det sistnämnda är viktiga indikatorer på hur väl en viss verksamhet fungerar utifrån ett patient- eller brukarperspektiv. Patientnämnderna får in tusentals klagomål (och en del beröm) årligen, och besitter omfattande kompetens och erfarenheter. Därför är Patientnämndernas statistik och annan information av stort värde och bör vara lätt tillgänglig för medborgarna. Svensk sjukvård är på många sätt föredömlig och de medicinska resultaten goda. Men den mänskliga aspekten glöms lätt bort. Vården blir effektiv och ofta högteknologisk, men på bekostnad av det personliga bemötandet och omhändertagandet. Varje patient är unik och har rätt till en vård utifrån sina egna förutsättningar, både medicinskt och psykologiskt /socialt. Effektivitet är givetvis viktig, såväl medicinsk/teknisk som ekonomisk och administrativ. Men systemet får aldrig sättas före individen. Det är lätt hänt idag, när många verksamheter är högteknologiska, storskaliga och kostsamma. Man får aldrig bortse från att det personliga mötet är avgörande inte bara av humanitära skäl utan även för det faktiska behandlingsresultatet. Utredningen konstaterar också att det råder slående skillnader mellan såväl åtgärder som resultat. Skillnader finns mellan olika regioner, enheter och specialiteter. Även mellan olika patientgrupper påvisas påfallande brist på jämlikhet. Detta är givetvis inte acceptabelt. Man skall ha rätt till likvärdig vård på lika villkor, oavsett var i riket man eller vem man är som individ. Den multikulturella aspekten är angelägen. Idag kommer många patienter från andra kulturer och andra konfessioner. Det gör att vårdgivarna måste ha en flexibilitet och öppenhet samt respekt för att alla patienter inte kan behandlas enligt fasta modeller. Det handlar inte bara om språklig och kulturell kompetens. Man måste även kunna anpassa vårdens 11

12 utförande och organisation (i rimlig utsträckning) utifrån de särskilda förutsättningar som detta innebär. Man får inte heller glömma bort att det finns vissa grupper som är särskilt utsatta i mötet med vården. Det gäller exempelvis för personer med funktionshinder som psykisk ohälsa eller kognitiva svårigheter. För dessa är en individuell plan ett sätt för dem, ibland även deras anhöriga, att få en samlad diskussion och överblick över behov av vård, stöd och service som landstingen och kommunerna kan ge. Vi ser positivt på förslaget att i lagtexten infoga skyldigheten att upprätta en individuell plan. Det bör även framgå att den individuella planen måste uppdateras kontinuerligt och hållas aktuell. Vi ser vidare positivt på en översyn över lagstiftning och förordningar inom området hälso- och sjukvård. Dagens regelverk är inte optimalt, vare sig ur beställar-, brukar eller utförarperspektiv. Delvis är lagstiftningen gammalmodig, dessutom är lagar och andra regelverk ett lapptäcke som inte bara behöver uppdateras, utan även få en tydligare struktur. 17 Remiss om Skrivelse (21/8) om utvärdering av rapporteringen av icke verkställda beslut Dnr /2013 Rådet beslutade att bordlägga remissen. 18 Remiss om motion (2013:55) om satsning på samlingslokaler och mötesplatser som en del av yttrandefriheten i staden Dnr /2013 Rådet beslutade att bordlägga remissen. 12

13 19 Funktionshinderombudsmannens information Riitta-Leena Karlsson, FO, informerade om följande; Det är dags att nominera kandidater till S:t Julian priset som delas ut i Kulturhuset den 3 december Organisationer och funktionshinderråden uppmanas att uppmärksamma verksamheter/företag m.m. som utgör goda exempel senast den 31 oktober KS funktionshinderråd utgör stadens jury även i år och tid för jurymöte reserveras till den 11 november 2013, i anslutning till rådets sammanträde. Mer information finns på Rådets sammanträde den 11 november 2013 förlängs för detta arbete. Servicenämnden ingår ej i stadens uppdelning/organisation för råd för funktionshinderfrågor. Förslagsvis kan servicenämnden ingå i KS råd för funktionshinderfrågor. Kontaktcenter Funktionsnedsättning startade sin verksamhet den 1 juli 2013 under serviceförvaltningens regi. Inledningsvis med stadsdelsnämnderna Skärholmen, Södermalm och Skarpnäck. Under hösten kommer en informationskampanj om verksamheten, då samtliga stadsdelsnämnder ska kopplas till verksamheten. Kontaktcenter Funktionsnedsättning svarar på frågor som berör funktionsnedsättning/funktionshinder hos personer under 65 år. Telefon vardagar dagtid är: , e-post: kc.funktionsnedsattning@stockholm.se Bemötandeguiden kommer att skickas ut till stadens nämnder och styrelser och dess förvaltningar/kontor. Domstolsverket har visat intresse för stadens bemötandeguide och kommer att använda guiden i sin utbildningssatsning. Funktionshinderinspektörerna fortsätter sin granskning av särskilt boende för vuxna enligt LSS och SoL, som påbörjades hösten Första granskningen presenterades i rapporten nr 7 och avsåg Uppföljning av insatsen i stadsdelsnämnderna Bromma och Hässelby- Vällingby. Rapport nr 8 Kvalitet i vardagen för personer över 65 år slutfördes före sommaren och behandlas vid socialnämndens sammanträde den 24 september Granskningen har genomförts i Rinkeby-Kista, Södermalm och Östermalm. Inspektörerna kommer till rådets sammanträde den 2 december

14 Stadens Trygghetspris delas ut måndagen den 14 oktober Priset delas ut till en verksamhet som har genomfört insatser för att skapa trygghet för personer med funktionsnedsättning. En nationell Äldrekonferens som behandlar åldrandet utifrån funktionshinderaspekter genomförs torsdagen den 14 november Konferensen arrangeras bl. a. av Carpe Forum. Utbildningsinsatser för ledamöter i stadens funktionshinderråd fortsätter under hösten. Nästa tillfälle är möte med representanter från stadshusets partikanslier, onsdagen den 11 september kl i ABF-huset. 20 Anmälan av bevakningslista Sammanställning över inkomna remisser m.m. till KS funktionshinderråd. Bevakningslistan lades till handlingarna. 21 Anmälan av inkomna handlingar Protokoll nr 4 fört vid valnämndens sammanträde den 15 maj Övriga frågor a) Rådet framförde önskemål om att bjuda in Jobbtorg till ett kommande sammanträde. Vidare önskade rådet bjuda in de två arkitekterna som har arbetat med Tele2 Arenan, där en är konsult på White arkitektbyrå och den andre anlitas av fastighetsägarföreningen i tillgänglighetsfrågor, för att få information om hur de arbetar. b) Vice ordföranden Magnus Lindmark (SRF) aktualiserade problemet med att anmäla lätt avhjälpta hinder på stadens hemsida. Ordföranden Ewa Samuelsson (KD) återkommer i frågan. 14

15 c) Tjänstgörande ersättaren Ellinor Baurne (HSO/Attention) aktualiserade på nytt frågan om resursfördelningssystemet inom skolan. Ordföranden Ewa Samuelsson (KD) framförde att skolorna inte har samma budget som tidigare men det tilläggsbelopp som ska fördelas mellan skolorna är detsamma 2012 och 2013, nämligen 310 miljoner kronor. 23 Sammanträdet avslutas Ordföranden Ewa Samuelsson (KD) avslutade sammanträdet. 15