Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Transkript

1 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: ISSN Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd; SJVFS 2015:42 Utkom från trycket den 14 december 2015 Omtryck beslutade den 10 december Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 2, 22, 23, 31 och 41 förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare och efter samråd med Sametinget, Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd 1 dels att 3, 6, 16, 23-28, bilaga 2, rubriken till bilaga 2 samt bilaga 3 ska ha följande lydelse, dels att det i föreskrifterna ska införas en ny paragraf, 28 a, närmast före 28 a en ny rubrik samt två nya bilagor, bilaga 4 och 5, av följande lydelse. Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna författning träder i kraft. INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER... 2 GEMENSAMMA BESTÄMMELSER... 2 Stödformer... 2 Definitioner... 3 Undantag... 4 Förfogandedag för den ansökta arealen... 4 Bedömning av betesmarker och slåtterängar... 4 Minsta skiftesstorlek... 5 Mark där jordbruksverksamheten upphör... 5 Aktivitetskrav på jordbruksmark... 5 Aktiv jordbrukare - inte obetydlig jordbruksverksamhet... 6 God jordbrukshävd och goda miljöförhållanden... 6 Varningssystemet... 7 Landskapselement i åkermark... 7 GÅRDSSTÖD OCH STÖDRÄTTER... 7 Användande av stödrätter... 7 Stödrätter som upphör att gälla år Indragning av oanvända stödrätter... 8 Nationella reserven... 8 ÖVRIGA DIREKTSTÖD... 9 Förgröningsstöd... 9 Nötkreatursstöd Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser BILAGOR Författningen senast omtryckt SJVFS 2015:14.

2 GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER 1 Denna författning kompletterar 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 2, 2. kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor 3, 3. kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor 4, 4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 5, 5. kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om ändring av bilaga X till den förordningen 6, 6. kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 641/2014 av den 16 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken 7 och 7. förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER Stödformer 2 8 Denna författning innehåller bestämmelser om 1. gårdsstödet, 2. stödrätter, 2 EUT L 347, , s. 549 (Celex 32013R1306). 3 EUT L 181, , s. 48 (Celex 32014R0640). 4 EUT L 227, , s. 69 (Celex 32014R0809). 5 EUT L 347, , s. 608 (Celex 32013R1307). 6 EUT L 181, , s. 1 (Celex 32014R0639). 7 EUT L 181, , s. 74 (Celex 32014R0641). 8 Ändringen innebär att stödet till unga jordbrukare har tagits bort. 2

3 3. förgröningen och 4. nötkreatursstödet. Bestämmelser om hur ansökningar ska göras finns i separata föreskrifter. (SJVFS 2015:4). Definitioner 3 I denna författning finns vissa termer med följande definitioner. Aktiv jordbruksverksamhet: Som aktiv jordbruksverksamhet klassas mekanisk jordbearbetning, odling med etablerade metoder, skörd eller bete samt putsning, avslagning eller motsvarande. Grön träda, betesuppehåll eller liknande utan putsning eller avslagning räknas inte som aktiv jordbruksverksamhet. På en åkermark i träda och en sådan fältkant som avses i 28 punkt 2, anses en odling med etablerade metoder ske om växtligheten består av en blandning av grödor som är särskilt framtagen för att ge vilt, fåglar eller insekter en god livsmiljö där. Betesmark och slåtteräng: Betesmark Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som sköts med bete, avslagning eller putsning samt är bevuxet med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder. Slåtteräng Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används på eftersommaren till slåtter eller för slåtter kompletterat med efterbete eller lövtäkt. Slåtterängen ska vara bevuxen med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder. Generellt för betesmark och slåtteräng Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som betesmark eller slåtteräng. Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som betesmark eller slåtteräng. För att ett skifte ska räknas som betesmark eller slåtteräng ska marken klassificeras som ägoslaget betesmark i blockdatabasen. Mark som inte är klassificerad som ägoslaget betesmark i blockdatabasen kan klassificeras som betesmark eller slåtteräng om marken har tydliga inslag av hävdgynnade arter eller har höga natur- eller kulturvärden knutna till slåtter- eller beteshävd. Ytor tätt med träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement eller som saknar tillräckligt med gräs eller örter, ska bedömas i enlighet med 6. Naturliga impediment och värdefulla 3

4 landskapselement enligt bilaga 1 som är bevuxna med gräs, örter eller hävdad ljung ingår alltid i skiftesarealen. Blockdatabasen: Jordbruksverkets register över jordbruksmarken i Sverige. Gröda: Samma definitioner gäller som anges i artikel 44.4 i förordning (EU) nr 1307/ Gårdsstöd: Grundstöd i enlighet med förordning (EU) nr 1307/ Sista ansökningsdag: Datumet för sista dag för ansökan om stöd som fastställs i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:2) om ansökan om jordbrukarstöd. Sista ändringsdag: Datumet för sista dag att ändra för stödansökningar som fastställs i Staten jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:2) om ansökan om jordbrukarstöd. Snabbväxande skogsträd: Salix med ett maximalt skördeintervall på 10 år samt poppel och hybridasp med ett maximalt skördeintervall på 20 år. Området med tvärvillkorselement: Områdena enligt bilaga 4. Träda: Träda är åkermark där det inte sker någon produktion. Vattendrag: Bäck, å, flod, älv, kanal eller damm. Åkermark: Jordbruksmark som används för växtodling eller som hålls i ett sådant tillstånd att den kan användas för växtodling. Marken ska kunna användas utan någon särskild förberedande åtgärd annat än användande av gängse jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Marken ska kunna användas för växtodling varje år. Undantag kan göras för ett enskilt år om särskilda omständigheter föreligger. (SJVFS 2015:42). Undantag 4 Om det finns särskilda skäl, får Jordbruksverket besluta om undantag från bestämmelserna i denna författning. Förfogandedag för den ansökta arealen 5 Den 15 juni det aktuella stödåret ska jordbrukaren förfoga över de skiften som ingår i stödansökan. Bedömning av betesmarker och slåtterängar 6 I betesmarker och slåtterängar ska tillämpning av pro rata bedömning 11 göras för följande element: 9 EUT L 347, , s. 608 (Celex 32013R1307). 10 EUT L 347, , s. 608 (Celex 32013R1307). 11 Begrepp i förordning (EU) 640/2014 (EUT L 181, , s. 48 (Celex 32014R0640)) för proportionell bedömning av vissa marker. 4

5 1. Ytor med träd- eller buskskikt som saknar tillräcklig mängd gräs, örter eller hävdad ljung eller som är svåråtkomliga för betesdjuren. 2. Ytor med naturliga impediment. 3. Värdefulla landskapselement som inte är bevuxna med gräs, örter och hävdad ljung. De värdefulla landskapselement som kan ingå är fornlämning, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 1. Enskilda element som är 0,05 hektar eller mindre ska ingå i arealen om de tillsammans täcker högst 10 procent av blockets areal. För block där dessa element täcker mer än 10 procent men maximalt 30 procent av arealen ska arealen minskas med 20 procent. För block där dessa element täcker mer än 30 procent men maximalt 50 procent ska arealen minskas med 40 procent. Sammanhängande områden med element som var för sig är 0,05 hektar eller mindre men tillsammans täcker mer än 50 procent av arealen får inte ingå i blocket. Om storleken på ett enskilt element är större än 0,05 hektar får det inte ingå i blocket. (SJVFS 2015:42). Minsta skiftesstorlek 7 För att stödrätter ska tilldelas eller stöd lämnas för de arealbaserade stöden ska ett jordbruksskifte vara minst 0,10 hektar. Undantag från första stycket gäller för skiften som ligger i direkt anslutning till ett annat skifte med gårdsstödsberättigande gröda på samma block. Den totala arealen för blocket får dock inte understiga 0,10 hektar. Mark där jordbruksverksamheten upphör 8 Jordbruksmark upphör att vara stödberättigande när markarbeten för en permanent förändring till annat än jordbruksmark påbörjas på skiftet. På skiften som används för produktion det aktuella året, upphör stödberättigandet på den yta där markarbetet utförs. På skiften som inte används för produktion, upphör stödberättigandet på den del av skiftet där markanvändningen ska förändras permanent. Aktivitetskrav på jordbruksmark 9 På all jordbruksmark ska det årligen utföras aktiv jordbruksverksamhet. Vid behov ska åtgärder vidtas för att hindra försumpning av åkermark. Alla delar av skiftet ska vara synbart påverkade av den aktiva jordbruksverksamheten senast den 31 oktober, det år verksamheten ska utföras. Undantag från första stycket: 1. Betesmark, slåtteräng och fäbodbete som ingår i ett miljöersättningsåtagande, får skötas genom aktiv jordbruksverksamhet vartannat år. Dock ska aktiv jordbruksverksamhet utföras på alla betesmarker, inklusive den del av fäbodbetet som även är vanlig betesmark, och slåtterängar år Åkermark som läggs i träda och sådan obrukad fältkant som avses i 28, behöver inte skötas genom aktiv jordbruksverksamhet under det första året som träda eller fältkant. Dock ska aktiv jordbruksverksamhet utföras på all åkermark utom skyddszoner år

6 3. Mark som är skyddszon 12 får istället hållas i ett skick som bevarar förmågan att begränsa läckage av bekämpnings- och växtnäringsmedel. Aktiv jordbrukare - inte obetydlig jordbruksverksamhet 9 a Redovisning av minst 36 hektar åkermark, betesmark eller slåtteräng visar att jordbruksverksamheten inte är obetydlig, enligt artikel 9.2 tredje stycket (b) i förordning (EU) nr 1307/ Jordbruksmarken ska användas på ett sådant sätt att den person som redovisar marken skulle kunna få gårdsstöd för marken, under det aktuella stödåret. Marken ska redovisas i SAM ansökan i enlighet med villkoren i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:2) om ansökan om jordbrukarstöd. Redovisningen ska ha kommit in senast sista ansökansdag för gårdsstöd. Sent inkommen redovisning medför att de berörda stöden hanteras i enlighet med artikel 13 i förordning (EU) nr 640/ , om sent inkommen ansökan. (SJVFS 2015:14). God jordbrukshävd och goda miljöförhållanden 10 Jordbrukare som bevattnar jordbruksmark ska följa det tillståndsförfarande som finns om begränsningar som gäller uttag och användning av vatten för bevattningsändamål enligt 11 kap. miljöbalken (1998:808). Dessa jordbrukare ska även följa de eventuella villkor i befintliga tillstånd som redan har lämnats. 11 Gödsel får inte spridas på jordbruksmark närmare än två meter från jordbruksmarkens kant som gränsar till vattendrag eller sjö. Första stycket gäller inte den gödsel som djuren själva tillför marken när de går på bete. 12 Jordbrukare ska vidta åtgärder för att förebygga att grundvatten förorenas av farliga ämnen som förtecknas i bilagan till rådets direktiv av den 17 december 1979 om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen (80/68/EEG) 15. Att vidta åtgärder innebär att inte släppa ut de farliga ämnena direkt i grundvatten. Det innebär också att förhindra indirekt förorening genom att förvara och hantera ämnena på ett sätt så att de inte riskerar att läcka till mark. 13 Jordbrukare som omfattas av 11 förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket ska hålla åkermark bevuxen i enlighet med den bestämmelsen. Dessutom gäller i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. 14 Åkermark med mer än 20 procent lutning i direkt anslutning till hav, sjö eller vattendrag ska vara bevuxen under perioden 15 september 15 februari varje år. Detta gäller åkermark inom känsliga områden enligt 5 förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket och 2 i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna 12 Skyddszoner mot vattendrag och anpassade skyddszoner. 13 EUT L 347, , s. 608 (Celex 32013R1307). 14 EUT L 181, , s. 48 (Celex 32014R0640). 15 Direktivet är upphävt men bilagan enligt den sista versionen ska användas för den här bestämmelsen. 6

7 råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. Åkermark som lämnats obearbetad efter skörd räknas som bevuxen. 15 Det är förbjudet att bränna stubbåker. Undantag gäller om bränningen är av växtskyddsskäl eller i de fall det sker som förberedelse inför sådd av höstoljeväxter med metoder som inte innefattar plöjning. Bränning av växtskyddsskäl får endast ske efter att länsstyrelsen lämnat dispens. 16 De tvärvillkorselement som finns på åkermarken i området med tvärvillkorselement och som räknas upp i bilaga 2 ingår i den stödberättigande arealen. Dessa tvärvillkorselement får inte aktivt skadas eller tas bort. Solitärträden ska omges av en minst två meter bred zon där jorden inte får bearbetas. Småvattnen får inte användas för tippning. Undantag från första stycket gäller om ett tvärvillkorselement får tas bort genom dispens lämnad i enlighet med miljöbalken (1998:808) eller kulturmiljölagen (1988:950). För dessa fall gäller eventuella villkor i dispensen. För solitärträden enligt bilaga 2 ska jordbrukaren följa bestämmelserna i 4 artskyddsförordningen (2007:845) gällande fåglar under fåglarnas häcknings- och uppfödningsperiod. (SJVFS 2015:42). Varningssystemet 17 Varningssystemet i enlighet med artikel 99.2 i förordning (EU) nr 1306/ ska tillämpas. Landskapselement i åkermark 18 Landskapselement i åkermark som traditionellt är en del av goda jordbruksmetoder och gott markutnyttjande får ingå i den stödberättigande arealen, förutsatt att deras bredd inte överstiger två meter. GÅRDSSTÖD OCH STÖDRÄTTER Användande av stödrätter 19 De stödrätter som en jordbrukare innehar sista ansökningsdag ska ses som deklarerade i ansökan om utbetalning av gårdsstöd. De stödrätter som jordbrukaren får ur nationella reserven det aktuella året ska ses som deklarerade i ansökan om utbetalning av gårdsstöd. De stödrätter som överförs till en jordbrukare efter sista ansökningsdag ska ses som tillagda i ansökan om utbetalning av gårdsstöd. Stödrätter som en jordbrukare för över till någon annan efter sista ansökningsdag ses som borttagna från överlåtarens ansökan om gårdsstöd. Efter sista ändringsdag påverkar inte stödrättsöverföringar ansökningar om utbetalning av gårdsstöd det aktuella året. 16 EUT L 347, , s. 549 (Celex 32013R1306). 7

8 Om den ansökta arealen som ger rätt till stöd är mindre än antalet stödrätter ska de stödrätter med högst värde användas först. Om stödrätter är värda lika mycket ska de stödrätter med lägst ordningsnummer användas först. En jordbrukare får anmäla att stödrätterna ska användas i en annan ordning. Stödrätter som upphör att gälla år Datumet för avstämning av arealinnehav, i samband med att överskott av stödrätter upphör att gälla, är sista ansökningsdag år Om stödrätter i jordbrukarens innehav är värda lika mycket tas i första hand stödrätter som har den minsta arealen bort. I andra hand tas stödrätter med högst ordningsnummer bort. Indragning av oanvända stödrätter 22 Det antal stödrätter som jordbrukaren inte använt i sin gårdsstödsutbetalning under två år i rad dras in till nationella reserven i enlighet med artikel 31.1 (b) i förordning (EU) nr 1307/ Nationella reserven 23 En ansökan om tilldelning av stödrätter ur den nationella reserven ska omfatta minst 0,10 hektar stödberättigande jordbruksmark. (SJVFS 2015:42) Tilldelning från den nationella reserven kan ske till jordbrukare som söker gårdsstöd. Dessa ska sakna stödrätter för mark som berättigar till tilldelning enligt nedan. De ska inte sakna stödrätter på grund av att de har fört över stödrätter till en annan jordbrukare under det aktuella stödåret utan att mark har följt med. Utöver den tilldelning som måste beviljas i enlighet med artikel 30 i förordning (EU) nr 1307/ , ska, i mån av medel, tilldelning ske för 1. betesmarker och slåtterängar som har blivit godkänd för gårdsstöd och registrerats i Jordbruksverkets blockdatabas från och med år 2014 och 2. jordbruksmark som återställts efter markarbeten för infrastruktur av offentlig karaktär. Vid tilldelning för betesmark och slåtteräng tilldelas högst det antal stödrätter som motsvarar ytan på den mark som tillkommit i blockdatabasen från och med För att ett block ska ingå i ansökan ska den registrerade ökningen av blockets godkända areal vara minst 0,10 hektar. Marken kan tilldelas stödrätter en gång. Vid tilldelning för jordbruksmark som återställts efter markarbeten för anläggning av infrastruktur av offentlig karaktär tilldelas högst det antal stödrätter som motsvarar den yta som med anledning av anläggningsarbetet inte var stödberättigande under två år i rad eller mer. Med offentlig karaktär menas främst 17 Artikel 21.4 i förordning (EU) nr 1307/2013 (EUT L 347, , s. 608 (Celex 32013R1307)). 18 EUT L 347, , s. 608 (Celex 32013R1307). 19 Ändringen innebär att fjärde stycket är borttaget. 20 EUT L 347, , s. 608 (Celex 32013R1307). 8

9 anläggningsarbeten där annan än dåvarande stödsökande var initiativtagare och beställare av infrastrukturen. Jordbruksverket kan bevilja en linjär höjning av värdet på alla stödrätter när överskottet i den nationella reserven, efter tilldelningar enligt ovan, bedöms vara tillräckligt stort. (SJVFS 2015:42). 25 Efter en tilldelning enligt EU:s förordningar, beviljas i första hand en full tilldelning för de betesmarker och slåtterängar som tillkommit i Jordbruksverkets blockdatabas från och med Vid en brist på medel får Jordbruksverket reservera ett belopp som säkerställer att en sådan tilldelning som måste ske enligt artikel 30 i förordning (EU) nr 1307/ kan genomföras. Därefter görs en proportionell tilldelning för så mycket mark som medlen räcker till det aktuella året. Om värdet i den nationella reserven inte räcker till det aktuella året kan sådan mark som inte får stödrätter användas i en ny ansökan året efter. Vid ett överskott på medel efter att alla tilldelningar har gjorts överförs, vid behov och i första hand, medel till stödet till unga jordbrukare. Om ingen överföring behöver göras till stödet till unga jordbrukare, eller om det fortfarande finns ett överskott efter en sådan överföring, sker tilldelning till alla stödrättsinnehavarna om Jordbruksverket bedömer att överskottet är tillräckligt stort. (SJVFS 2015:42). ÖVRIGA DIREKTSTÖD Förgröningsstöd Diversifiering av grödor 26 De regler om gröddiversifiering som anges i artikel 44.3 (d) i förordning (EU) nr 1307/ ska gälla i områdena i bilaga 5. Dessa regler ska gälla de jordbruksföretag som har huvuddelen av sin jordbruksmark i dessa områden. (SJVFS 2015:42). 27 De jordbruksföretag som har huvuddelen av sin jordbruksmark i områdena i bilaga 5 ska uppfylla kraven i artikel 44.1 i förordning (EU) nr 1307/ från och med den 1 juni till och med den 31 juli. De jordbruksföretag som har huvuddelen av sin jordbruksmark utanför områdena i bilaga 5 ska uppfylla kraven i artikel 44.1 i förordning (EU) nr 1307/ från och med den 1 maj till och med den 30 juni. (SJVFS 2015:42). 21 EUT L 347, , s. 608 (Celex 32013R1307). 22 EUT L 347, , s. 608 (Celex 32013R1307). 23 EUT L 347, , s. 608 (Celex 32013R1307). 24 EUT L 347, , s. 608 (Celex 32013R1307). 9

10 Arealer med ekologiskt fokus 28 Jordbruksföretag som har mer än 15 hektar åkermark ska ha minst 5 procent av den åkermarken som arealer med ett ekologiskt fokus. Jordbruksföretag som har huvuddelen av sin jordbruksmark i områden som omfattas av ett undantag för områden med stor andel skog 25 behöver inte ha arealer med ekologiskt fokus. Enligt 23 förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare ska som arealer med ekologiskt fokus räknas: arealer som ligger i träda, landskapselement i form av obrukade fältkanter på åkermark, jordbruksmark med odling av salix, arealer med växttäcke etablerat genom insådd av vallfrö i huvudgröda och arealer med kvävefixerande grödor. 1. Arealer som ligger i träda ska hållas i träda minst från och med den 1 januari till och med den 15 juli. 2. Den obrukade fältkanten ska ligga på den yttersta odlingsbara arealen som i normala fall kan sås längs skiftesgränserna. De obrukade fältkanterna ska hållas i träda eller motsvarande till och med den 31 juli, med undantag för de skiften som höstsås. Vid höstsådd får fältkanten brytas inför sådden av nästa års gröda. De obrukade fältkanterna ska vara tydligt avgränsade eller tydligt urskiljbara från växtligheten på den omkringliggande åkermarken som jordbrukaren själv förfogar över. Huvudgrödan som odlas på skiftet ska utgöra den övervägande delen av skiftets areal. Den obrukade fältkanten får inte ligga på eller längs med de skiften med träda som jordbrukaren själv förfogar över. Den obrukade fältkanten får inte ligga på eller längs med de arealer där jordbrukaren söker utbetalning av en miljöersättning för skyddszon. 3. På jordbruksmark med odling av salix får inga mineralgödselmedel eller växtskyddsmedel användas utom det första året grödan odlas. 4. Arealerna med växttäcke ska etableras genom en insådd av gräs i huvudgrödan eller genom en insådd av en blandning av vallfröer i huvudgrödan. I bilaga 3 finns en förteckning över de arter av grödor som får användas i blandning av vallfröer. Arealen får brytas efter den 31 oktober. En vallinsådd som gjorts på vår eller försommar räknas som arealer med ekologiskt fokus endast under insåningsåret. En vallinsådd som gjorts i en höstgröda räknas som en areal med ekologiskt fokus under det år höstgrödan skördas. Vallinsådden får inte göras på arealer där jordbrukaren söker utbetalning av en miljöersättning för minskat kväveläckage. 5. De godkända kvävefixerande grödorna är ärter, konservärter, bönor, sötlupin, vicker, kikärter, lusern och klöver. Dessa grödor, utom konservärter, får brytas först efter den 31 juli. (SJVFS 2015:42). Betesmark och slåtteräng i Natura 2000-område 28 a En jordbrukare som upphör att bruka betesmark eller slåtteräng i ett Natura 2000-område i strid med bevarandeplanen för området, eller som minskar hävden så att marken inte kan godkännas för gårdsstöd, ska meddela detta till länsstyrelsen i samband med den årliga ansökan. En förnyelse av gröda på betesmark eller slåtteräng i Natura 2000-område får endast ske i enlighet med anvisningar från länsstyrelsen. (SJVFS 2015:42) a förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare. 10

11 Nötkreatursstöd 29 Nötkreatursstödet baseras på det djurinnehav under räkningsperioden som har rapporterats till det Centrala nötkreatursregistret (CDB). Stödets storlek bestäms av det antal dagar ett djur har hållits på den produktionsplats eller de produktionsplatser som företaget har anmält. Antalet dagar räknas från och med dagen efter djuret har passerat 12 månaders ålder. Det djur som avses i första stycket ska uppfylla stödvillkoren i 29 tredje stycket förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare från och med första dagen på räkningsperioden. För den första stödperioden är räkningsperioden för djurinnehavet den 1 januari 2015 till och med den 31 juli Därefter är räkningsperioden återkommande den 1 augusti till och med den 31 juli med start den 1 augusti Referensåret för Nötkreatursstödet är den 1 augusti 2010 till och med den 31 juli I den mån stödformen blir översökt i relation till antalet djur referensåret, reduceras stödet per djur i relation till hur stor översökningen är. (SJVFS 2015:14) Om djuret anländer till en produktionsplats samma dag som den lämnat en annan produktionsplats, ska djuret tillgodoräknas den produktionsplats som den lämnar. Den som har anmält produktionsplatsen som djuret anländer till ska räkna efterföljande dag till sin räkningsperiod. (SJVFS 2015:14). 31 har upphävts genom (SJVFS 2015:4) Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Denna författning träder i kraft den 1 januari 2015, då Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:4) om direktstöd ska upphöra att gälla. Äldre bestämmelser gäller dock för ansökningar som avser stödåret 2014 eller tidigare år Denna författning 27 träder i kraft den 12 mars 2015 och gäller från och med stödåret Denna författning 28 träder i kraft den 11 maj Bestämmelserna i 9 a, 29 och 30 samt bilaga 2 gäller från och med stödåret Ändringen innebär att första stycket är borttaget. 27 SJVFS 2015:4 28 SJVFS 2015:14 11

12 Denna författning 29 träder i kraft den 7 januari 2016 och gäller från och med stödåret Den vallinsådd som jordbrukaren sått in som ekologisk fokusareal under hösten 2015 omfattas inte av bestämmelsen i 28 p. 4, enligt vilken vallinsådden ska bestå av blandningar. LEIF DENNEBERG Kristin Friberg (Stödregelenheten) 29 SJVFS 2015:42 12

13 Bilaga 1 Landskapselement i betesmark och slåtteräng Landskapselement Punktelement Byggnadsgrund Fornlämning Odlingsröse, stentipp Linjeelement Stenmur Öppet dike Definition En högst 200 kvadratmeter stor byggnadsgrund eller byggnad utan fungerande tak som hör samman med tidigare markanvändning/ hushållning. Grunden består av en eller flera tydliga grundstenar eller hörnstenar samt eventuellt spismursröse. Marken innanför grundens ytterväggar inkluderas. Fornlämningar enligt kulturmiljölagen (1988:950) och som är ovan jord. Odlingssten samlad i rösen eller tippar. Murarna är uppförda i ursprungligt syfte att hägna in eller stänga ute boskap eller att avgränsa brukningsenheter. Muren är ursprungligen upplagd med huvudsakligen flera skikt sten. Öppet, i huvudsak anlagt, dike för dränering. Diket är vattenförande någon del av året. (SJVFS 2015:4). 13

14 Bilaga 2 Tvärvillkorselement i åkermark i området med tvärvillkorselement Tvärvillkorselement Solitärträd Småvatten Öppet dike Stenmur (SJVFS 2015:42). Definition Enstaka fristående lövträd helt omgivet av åkermark. Trädet ska ha en kronvidd om minst 5 meter. Avstånd till fältkant ska vara minst 10 meter från stammen. Avstånd till närmaste tvärvillkorselement ska vara minst 10 m från stammen till elementet. Två eller flera stammar som växer intill varandra på en yta mindre än 1 m² räknas som ett träd. Mindre vattensamling helt omgiven av åkermark. Småvattnet är anlagt, alternativt utgörs av en naturlig vattensänka. Arealen ska vara mindre än 0,10 hektar (1000 m²). Småvattnet ska ständigt hålla ytvatten eller fuktig markyta. Omgivande slänt från åkern inkluderas i arealen. Öppet, i huvudsak anlagt dike för dränering av åkermark beläget i åkermark eller mellan angränsande åkermarksblock. För att åkermarksblocken ska räknas som angränsande ska avståndet från dikets mittlinje i snitt vara maximalt 5 meter till vardera åkerkanten. Diken där vattenspegeln överstiger 6 meters bredd omfattas inte av bestämmelsen i 16. Diket ska i sin helhet vara minst 0,5 meter brett i snitt, mätt vid släntkanten och minst 0,3 meter djupt i snitt. Muren är ursprungligen upplagd med huvudsakligen flera skikt sten och belägen i åkermark eller mellan angränsande åkermarksblock. För att åkermarksblocken ska räknas som angränsande ska avståndet från stenmurens mittlinje i snitt vara maximalt 5 meter till vardera åkerkanten. 14

15 Vallväxter Vallfröer godkända för insådd i en huvudgröda som ekologisk fokusareal. Bilaga 3 Fleråriga (gräs o baljväxter) engelskt rajgräs foderlosta fårsvingel hundäxing krypven kärrgröe rajsvingel (rörsvingelhybrid) renlosta rödsvingel rödven rörflen rörsvingel sengröe timotej ängsgröe ängssvingel alsikeklöver rödklöver vitklöver blålusern getväppling getärt gullusern käringtand Lolium perenne Bromus inermis Festuca ovina Dactylis glomerata Agrostis stolonifera Poa trivialis Festulolium Bromus arvensis Festuca rubra Agrostis capillaris Phalaris arundinacea Festuca arundinacea Poa palustris Phleum pratense Poa pratensis Festuca pratensis Trifolium hybridum Trifolium pratense Trifolium repens Medicago sativa Anthyllis vulneraria Galega orientalis Medicago falcata Lotus corniculatus Fröer som kan blandas i mindre andelar i den huvudsakliga vallinsådden Örter (i blandningar) cikoria gurkört honungsört kummin pimpernell svartkämpar (SJVFS 2015:42). Cichorium intybus Borago officinalis Phacelia tanacetifolia Carum carvi Sanguisorba minor Plantago lanceolata 15

16 Bilaga 4 Områden med tvärvillkorselement Abild slättbygden Abild Acklinga Acklinga Adolf Fredrik Adolf Fredrik Adolfsberg Adolfsberg Alfshög Alfshög Alingsås slättbygden Alingsås Allerum Allerum Allhelgona Allhelgona Almby Almby Alsike Alsike Alstad Alstad Altuna Altuna Anderslöv Anderslöv Angarn Angarn Annelöv Annelöv Appuna Appuna Arboga landsförsamling norra del Arboga landsförsamling Arboga stadsförsamling norra del Arboga stadsförsamling Arby Arby Arrie Arrie Asarum slättbygden Asarum Asige slättbygden Asige Ask Ask Ask Ask Askeby Askeby Asker slättbygden Asker Askome slättbygden Askome Asmundtorp Asmundtorp Aspö Aspö Augerum slättbygden Augerum Axberg Axberg Backa Backa Baldringe Baldringe Balingsta Balingsta Balkåkra Balkåkra Baltak Baltak Bankekind Bankekind Bara Bara Barkarby Barkarby 16

17 Barkåkra Barkåkra Barne-Åsaka Barne-Åsaka Barsebäck Barsebäck Benestad Benestad Berg Berg Berga Berga Bergshammar Bergshammar Bergsjön Bergsjön Bettna Bettna Billeberga Billeberga Billinge södra del Billinge Binneberg Binneberg Biskopsgården Biskopsgården Biskopskulla Biskopskulla Bitterna Bitterna Bjuv Bjuv Bjälbo Bjälbo Bjärby Bjärby Bjäresjö Bjäresjö Bjärred Bjärred Bjärshög Bjärshög Björka Björka Björkeberg Björkeberg Björkekärr Björkekärr Björklinge östra del Björklinge Björksta Björksta Björkvik östra del Björkvik Björnekulla Björnekulla Björnlunda Björnlunda Björskog Björskog Björsäter Björsäter Blacksta Blacksta Blentarp Blentarp Bodarp Bodarp Boglösa Boglösa Bollerup Bollerup Bolshög Bolshög Bolstad Bolstad Bonderup Bonderup Boo Boo Borgunda Borgunda Borlunda-Skeglinge Borlunda-Skeglinge Borrby-Östra Hoby Borrby-Östra Hoby 17

18 Borrie Borrie Bosarp Bosarp Bosjökloster södra del Bosjökloster Botkyrka Botkyrka Brandstad Brandstad Bred Bred Bredsäter Bredsäter Bro Bro Broby Broby Bromma Bromma Bromma Bromma Brunnby Brunnby Brunneby Brunneby Brunnhem Brunnhem Brunnsbo Brunnsbo Brålanda Brålanda Bråttensby Bråttensby Bräkne-Hoby slättbygden Bräkne-Hoby Brämaregården Brämaregården Brännkyrka Brännkyrka Bunkeflo Bunkeflo Burlöv Burlöv Bårslöv Bårslöv Bäck Bäck Bäckebol Bäckebol Bälinge Bälinge Bällefors Bällefors Bäreberg Bäreberg Böja Böja Börje Börje Börringe Börringe Bösarp Bösarp Dagsberg fastlandsdel Dagsberg Dagstorp Dagstorp Dala Dala Dalby Dalby Dalby Dalby Dalköpinge Dalköpinge Danderyd Danderyd Danmark Danmark Degeberga Degeberga Dimbo-Ottravad Dimbo-Ottravad Dingtuna Dingtuna 18

19 Drothem Drothem Dörby Dörby Ed Ed Edestad Edestad Edsberg Edsberg Edsvära västra del Edsvära Eftra Eftra Eggvena Eggvena Ek Ek Ekby Ekby Ekeby Ekeby Ekeby Ekeby Ekebyborna Ekebyborna Ekerö Ekerö Ekeskog Ekeskog Eldsberga Eldsberga Eling Eling Elleholm Elleholm Emmislöv Emmislöv Engelbrekt Engelbrekt Enhörna fastlandsdel Enhörna Enköping Enköping Enköpings-Näs Enköpings-Näs Enskede Enskede Enåsa Enåsa Eriksfält Eriksfält Erikstad Erikstad Erska Erska Ervalla Ervalla Eskilstorp Eskilstorp Eskilstuna fors Eskilstuna fors Eskilstuna kloster Eskilstuna kloster Eslöv Eslöv Essinge Essinge Essunga Essunga Everlöv Everlöv Everödsbygden Everödsbygden Falkenberg Falkenberg Falköping Falköping Falsterbo Falsterbo Farhult Farhult Farsta Farsta Felestad Felestad 19

20 Fellingsbro södra del Fellingsbro Filborna Filborna Fittja Fittja Fivelstad Fivelstad Fjälkestad Fjälkestad Fjälkinge Fjälkinge Fjärestad Fjärestad Fjärås västra del Fjärås Flakeberg Flakeberg Flemingsberg Flemingsberg Fleninge Fleninge Flistad Flistad Flistad Flistad Flo Flo Floda södra del Floda Fornåsa Fornåsa Fors Fors Forsby Forsby Forshem Forshem Fosie Fosie Fredsberg Fredsberg Fresta Fresta Fridene Fridene Fridlevstad södra del Fridlevstad Friel Friel Friggeråker Friggeråker Frillestad Frillestad Frustuna Frustuna Främmestad Främmestad Frändefors Frändefors Fränninge Fränninge Fröslunda Fröslunda Frösthult Frösthult Frösunda Frösunda Frösve Frösve Fuglie Fuglie Fullestad Fullestad Fullösa Fullösa Funbo Funbo Furingstad Furingstad Fyrunga Fyrunga Fågeltofta Fågeltofta Fåglum Fåglum 20

21 Fägre Fägre Färed Färed Färingsö Färingsö Färlöv Färlöv Fölene Fölene Förkärla fastlandsdel Förkärla Förlösa-Kläckeberga Förlösa-Kläckeberga Förslöv västra del Förslöv Gamla Uppsala Gamla Uppsala Gammalkil norra del Gammalkil Gammalstorp Gammalstorp Genarp Genarp Gessie Gessie Gestad Gestad Getinge Getinge Gideonsberg Gideonsberg Gillberga Gillberga Gillstad Gillstad Giresta Giresta Gislöv Gislöv Gistad Gistad Gladsax Gladsax Glanshammar Glanshammar Glemminge Glemminge Glumslöv Glumslöv Gottsunda Gottsunda Grevbäck Grevbäck Grevie västra del Grevie Grimeton slättbygden Grimeton Grinstad Grinstad Gryt Gryt Gryta Gryta Gräve Gräve Grödinge Grödinge Grönby Grönby Gualöv Gualöv Gudhem Gudhem Gudmuntorp Gudmuntorp Gumlösa Gumlösa Gunnarsnäs Gunnarsnäs Gustav Adolf Gustav Adolf Gustav Vasa Gustav Vasa Gylle Gylle 21

22 Gårdeby Gårdeby Gårdstånga-Holmby Gårdstånga-Holmby Gåsinge-Dillnäs södra del Gåsinge-Dillnäs Gällersta Gällersta Gärdhem Gärdhem Gärdslöv Gärdslöv Gödestad Gödestad Görslöv Görslöv Gösslunda Gösslunda Götalunden Götalunden Göteborgs Annedal Göteborgs Annedal Göteborgs Carl Johan Göteborgs Carl Johan Göteborgs domkyrkoförsamling Domkyrkoförs. i Göteborg Göteborgs Haga Göteborgs Haga Göteborgs Johanneberg Göteborgs Johanneberg Göteborgs Masthugg Göteborgs Masthugg Göteborgs Oscar Fredrik Göteborgs Oskar Fredrik Göteborgs sankt Pauli Göteborgs s:t Pauli Göteborgs Vasa Göteborgs Vasa Götene Götene Götlunda Götlunda Götlunda Götlunda Hacksta Hacksta Hackvad Hackvad Haga Haga Hagby Hagby Hagby Hagby Hagebyhöga Hagebyhöga Hagelberg Hagelberg Hallsberg slättbygden Hallsberg Hallstahammar Hallstahammar Halltorp fastlandsdel Halltorp Halmstad Halmstad Hammarby Hammarby Hammarlunda Hammarlunda Hammarlöv Hammarlöv Hammenhög Hammenhög Hangelösa Hangelösa Hanhals fastlandsdel Hanhals Hannas Hannas Haraker Haraker Hardeberga Hardeberga Hardemo Hardemo 22

23 Harlösa Harlösa Harplinge Harplinge Hassle Hassle Hasslösa Hasslösa Hasslöv slättbygden Hasslöv Heda Heda Hedeskoga Hedeskoga Hedvig Eleonora Hedvig Eleonora Helga trefaldighet Helga trefaldighet Helgeand Helgeand Heliga korset Heliga korset Helsingborgs Gustav Adolf Helsingborgs Gustav Adolf Helsingborgs Maria Helsingborgs Maria Hemmesdynge Hemmesdynge Herrberga Herrberga Herrestad Herrestad Herrljunga Herrljunga Hidinge slättbygden Hidinge Himmeta Himmeta-bro Hjo Hjo Hjortsberga Hjortsberga Hjälsta Hjälsta Hjälstad Hjälstad Hjärnarp västra del Hjärnarp Hjärsås södra del Hjärsås Hofterup Hofterup Hogstad Hogstad Hol Hol Holm Holm Holm Holm Holm Holm Holmestad Holmestad Horn Horn Horred Horred Hossmo fastlandsdel Hossmo Hov Hov Hov västra del Hov Hovby Hovby Hovsta Hovsta Hubbo Hubbo Huddinge Huddinge Hunnestad Hunnestad Hurva Hurva 23

24 Husaby Husaby Husby-Långhundra Husby-Långhundra Husby-Rekarne norra del Husby-Rekarne Husby-Sjutolft Husby-Sjutolft Husby-Ärlinghundra Husby-Ärlinghundra Husie Husie Hyby Hyby Hyllie Hyllie Hyringa Hyringa Håbo-Tibble Håbo-Tibble Håle Håle Hångsdala Hångsdala Håtuna Håtuna Hägersten Hägersten Häggeby Häggeby Häggesled Häggesled Hällby Hällby Hällestad Hällestad Hällum Hällum Händene Händene Härad norra del Härad Häradshammar fastlandsdel Häradshammar Härjevad Härjevad Härkeberga Härkeberga Härlanda Härlanda Härnevi Härnevi Härslöv Härslöv Hässelby Hässelby Hässlunda Hässlunda Hög Hög Högalid Högalid Höganäs Höganäs Högby Högby Högestad Högestad Högsbo Högsbo Högseröd Högseröd Högstena Högstena Höja Höja Hököpinge Hököpinge Hölö fastlandsdel Hölö Hömb Hömb Hörby västra del Hörby Hörup Hörup 24

25 Ignaberga Ignaberga Ilstorp Ilstorp Ingelstorp Ingelstorp Irsta Irsta Istorp Istorp Ivetofta Ivetofta Ivö Ivö Jakobsberg Jakobsberg Jonstorp Jonstorp Julita fastlandsdel Julita Jumkil Jumkil Jung Jung Jämjö slättbygden Jämjö Järlåsa Järlåsa Järn Järn Järpås Järpås Järrestad Järrestad Järstad Järstad Kafjärden norra del fastlandsdel Kafjärden Kafjärden södra del, Barva Kafjärden Kaga Kaga Kallhäll Kallhäll Kalmar Kalmar Kalmar domkyrkoförsamling Kalmar domkyrkoförsamling Kalmar sankt Johannes Kalmar s:t Johannes Karaby Karaby Karleby Karleby Karlshamn fastlandsdel Karlshamn Karlskrona stadsförsamling Karlskrona stadsförsamling Katarina Katarina Katrineholm Katrineholm Katslösa Katslösa Kattarp Kattarp Kestad Kestad Kiaby Kiaby Kil slättbygden Kil Kila Kila Kila norra del Kila Kimstad Kimstad Kinne-Vedum Kinne-Vedum Kirseberg Kirseberg Kista Kista Kivik Södra Mellby 25

26 Kleva-Sil Kleva-Sil Klippan västra del Klippan Klockrike Klockrike Knislinge Knislinge Knista slättbygden Knista Knivsta Knivsta Knästorp Knästorp Kolbäck Kolbäck Kolsva slättbygden Kolsva Konga södra del Konga Konungsund Konungsund Korsberga Korsberga Kortedala Kortedala Kristianstads heliga trefaldighet Kristianstads heliga trefaldighet Kropp Kropp Kräcklinge Kräcklinge Kuddby Kuddby Kulla Kulla Kulladal Kulladal Kullerstad Kullerstad Kullings-skövde Kullings-skövde Kumla Kumla Kumla Kumla Kumla Kumla Kung Karl Kung Karl Kungsbacka Kungsbacka Kungs-Barkarö Kungs-Barkarö Kungsholm Kungsholm Kungs-husby fastlandsdel Kungs-husby Kungslena Kungslena Kungsåra Kungsåra Kungsängen-Västra Ryd fastlandsdel Kungsängen-Västra Ryd Kverrestad Kverrestad Kvibille Kvibille Kvidinge Kvidinge Kviinge Kviinge Kvillinge Kvillinge Kvistbro östra del Kvistbro Kvistofta Kvistofta Kvänum Kvänum Kymbo västra del Kymbo Kyrkoköpinge Kyrkoköpinge Kyrkås Kyrkås 26

27 Kågeröd Kågeröd Kållands-Åsaka Kållands-Åsaka Kårsta Kårsta Källby Källby Källs-Nöbbelöv Källs-Nöbbelöv Källstad Källstad Källstorp Källstorp Kälvene Kälvene Kärna Kärna Kärrbo fastlandsdel Kärrbo Kävlinge Kävlinge Köping Köping Köpinge Köpinge Lackalänga-Stävie Lackalänga-Stävie Lagga Lagga Laholm Laholm Landa Landa Landeryd Landeryd Landskrona Landskrona Larv norra del Larv Laske-Vedum Laske-Vedum Lavad Lavad Ledberg Ledberg Ledsjö Ledsjö Leksberg Leksberg Lekåsa Lekåsa Lena Lena Lena-Bergstena Lena-Bergstena Lerbo Lerbo Levene Levene Lextorp Lextorp Lid Lid Lidingö Lidingö Lidköping Lidköping Lilla Beddinge Lilla Beddinge Lilla Harrie Lilla Harrie Lilla Isie Lilla Isie Lillkyrka Lillkyrka Lillkyrka fastlandsdel Lillkyrka Lillkyrka-Ödeby Lillkyrka-Ödeby Limhamn Limhamn Lindberg fastlandsdel Lindberg Lindärva Lindärva 27

28 Linköpings Berga Linköpings Berga Linköpings domkyrkoförsamling Linköpings domkyrkoförsamling Linköpings Johannelund Linköpings Johannelund Linköpings Ryd Linköpings Ryd Linköpings sankt Lars Linköpings s:t Lars Linköpings Skäggetorp Linköpings Skäggetorp Lista Lista Listerby fastlandsdel Listerby Litslena Litslena Ljung södra del Ljung Ljungby Ljungby Ljungby fastlandsdel Ljungby Locketorp Locketorp Lomma Lomma Long Long Lovö fastlandsdel Lovö Ludgo-Spelvik Ludgo-Spelvik Lugnås Lugnås Lunda norra del Lunda Lundby fastlandsdel Lundby Lunds allhelgona Lunds allhelgonaförs. Lunds domkyrkoförsamling Lunds domkyrkoförs. Lyby Lyby Långtora Långtora Låssa fastlandsdel Låssa Låstad Låstad Läby Läby Längbro Längbro Längjum Längjum Längnum Längnum Lännäs västra del Lännäs Lästringe Lästringe Löddeköpinge Löddeköpinge Löderup Löderup Lönsås Lönsås Lösen slättbygden Lösen Löt Löt Lövestad Lövestad Maglarp Maglarp Maglehem Maglehem Magra Magra Malma Malma Malmö sankt Johannes Malmö s:t Johannes 28

29 Malmö sankt Pauli Malmö s:t Pauli Malmö sankt Petri Malmö s:t Petri Maria Magdalena Maria Magdalena Mariefred Mariefred Mariestad Mariestad Markim Markim Martin Luther Martin Luther Marum-Gerum Marum-Gerum Matteus Matteus Medåker Medåker Mellan-Grevie Mellan-Grevie Mellby Mellby Mikael Mikael Mjällby fastlandsdel Mjällby Mjölby Mjölby Mo Mo Mofalla Mofalla Mogata fastlandsdel Mogata Morup Morup Mosjö Mosjö Motala slättbygden Motala Mularp Mularp Munka-Ljungby västra del Munka-Ljungby Munktorp Munktorp Munsö fastlandsdel Munsö Muskö huvudö Muskö Mölleberga Mölleberga Möllevången Möllevången Mörarp Mörarp Mörkö med broförbindelse Mörkö Mörrum fastlandsdel Mörrum Nacka Nacka Naum Naum Normlösa Normlösa Norra Björke Norra Björke Norra Fågelås Norra Fågelås Norra Härene Norra Härene Norra Kedum Norra Kedum Norra Nöbbelöv Norra Nöbbelöv Norra Sandby Norra Sandby Norra Skrävlinge Norra Skrävlinge Norra Strö Norra Strö Norra Vram Norra Vram 29

30 Norra Vånga västra del Norra Vånga Norra Åsum Norra Åsum Norrby Norrby Norrbyås Norrbyås Norrköpings borg Norrköpings borg Norrköpings Hedvig Norrköpings Hedvig Norrköpings Matteus Norrköpings Matteus Norrköpings sankt Johannes Norrköpings s:t Johannes Norrköpings sankt Olai Norrköpings s:t Olai Norrsunda Norrsunda Norrvidinge Norrvidinge Nosaby Nosaby Nykil norra del Nykil Nyköpings alla helgona Nyköpings alla helgona Nyköpings sankt Nicola Nyköpings s:t Nicolai Nylöse Nylöse Nymö Nymö Nynäshamn fastlandsdel Nynäshamn Nysätra Nysätra Näs Näs Näsby Näsby Näset fastlandsdel Näset Nässja Nässja Nättraby fastlandsdel Nättraby Nävertorp Nävertorp Odensala Odensala Odensvi södra del Odensvi Odensåker Odensåker Onslunda Onslunda Oppmanna Oppmanna Orkesta Orkesta Orlunda Orlunda Oscar Oscar Ottarp Ottarp Otterstad Otterstad Ova Ova Oxelösund Oxelösund Oxie Oxie Rackeby Rackeby Ramdala slättbygden Ramdala Ramsta Ramsta Ramsåsa Ramsåsa Rappestad Rappestad 30

31 Rasbo Rasbo Raus Raus Ravlunda Ravlunda Rebbelberga Rebbelberga Remmene Remmene Reslöv Reslöv Revinge Revinge Rinkaby Rinkaby Rinkaby Rinkaby Risekatslösa Risekatslösa Rogslösa Rogslösa Romfartuna Romfartuna Rommele Rommele Ronneby slättbygden Ronneby Runtuna Runtuna Ryda Ryda Ryssby fastlandsdel Ryssby Rystad Rystad Rytterne Rytterne Råby-Rekarne Råby-Rekarne Råby-Ripsa södra del Råby-Ripsa Råda Råda Råsunda Råsunda Räng Räng Ränneslöv Ränneslöv Rävinge Rävinge Röddinge Röddinge Rödeby södra del Rödeby Rök norra del Rök Rörum Rörum Sal Sal Sala Sala Saleby Saleby Salem Salem Saltsjöbaden fastlandsdel Saltsjöbaden Sankt Göran S:t Göran Sankt Hans S:t Hans Sankt Ibb S:t Ibb Sankt Johannes Johannes Sankt Laurentii S:t Laurentii Sankt Mikael S:t Mikael Sankt Nikolai S:t Nikolai Sankt Olof S:t Olof 31

32 Sankt Olof S:t Olof Sankt Per S:t Per Sankt Peters Kloster S:t Peters kloster Sankt Staffan S:t Staffan Sankta Birgitta S:ta Birgitta Saxtorp Saxtorp Segerstad Segerstad Sevalla Sevalla Siene Siene Sigtuna Sigtuna Silvåkra Silvåkra Simlinge Simlinge Simris Simris Simrishamn Simrishamn Simtuna Simtuna Sireköpinge Sireköpinge Sjögestad Sjögestad Sjörup Sjörup Skabersjö Skabersjö Skallmeja Skallmeja Skalunda Skalunda Skanör Skanör Skara domkyrkoförsamling Skara domkyrkoförs. Skarhult Skarhult Skarpnäck Skarpnäck Skarstad Skarstad Skeby Skeby Skegrie Skegrie Skepparslöv Skepparslöv Skeppsås Skeppsås Skepptuna Skepptuna Skerike Skerike Skivarp Skivarp Skogs-Tibble Skogs-Tibble Skokloster Skokloster Skrea Skrea Skultuna Skultuna Skummeslöv Skummeslöv Skurup Skurup Skuttunge Skuttunge Skånings-Åsaka Skånings-Åsaka Skårby Skårby Skällvik fastlandsdel Skällvik 32

33 Skälvum Skälvum Skänninge Skänninge Skärholmen Skärholmen Skärkind Skärkind Sköldinge södra del Sköldinge Sköllersta norra del Sköllersta Skönberga Skönberga Skörstorp Skörstorp Skövde Skövde Slaka Slaka Slimminge Slimminge Slottsstaden Slottsstaden Slädene Slädene Slöinge Slöinge Slöta Slöta Smedstorp Smedstorp Snårestad Snårestad Snöstorp Snöstorp Sofia Sofia Sofielund Sofielund Solberga Solberga Sollentuna Sollentuna Solna Solna Sorunda fastlandsdel Sorunda Spannarp Spannarp Sparlösa Sparlösa Sparrsätra Sparrsätra Spjutstorp Spjutstorp Spånga Spånga Stafsinge Stafsinge Stamnared Stamnared Stehag Stehag Steninge Steninge Stenkvista Stenkvista Stenstorp Stenstorp Stiby Stiby Stigtomta Stigtomta Stoby Stoby Stockholms domkyrkoförsamling Stockholms domkyrkoförsamling Stockholms stad Stockholms stad Stora Hammar Stora Hammar Stora Harrie Stora Harrie Stora Herrestad Stora Herrestad 33

34 Stora Köpinge Stora Köpinge Stora Malm östra del Stora Malm Stora Mellby Stora Mellby Stora Mellösa Stora Mellösa Stora Råby Stora Råby Stora Åby norra del Stora Åby Strå Strå Stråvalla Stråvalla Strängnäs domkyrkoförsamling Strängnäs domkyrkoförsamling Strö Strö Strövelstorp Strövelstorp Styrstad Styrstad Sundals-Ryr Sundals-Ryr Sundbyberg Sundbyberg Sunnersberg Sunnersberg Suntak Suntak Surteby-Kattunga södra del Surteby-Kattunga Svalöv Svalöv Svanshals Svanshals Svedala Svedala Sveneby Sveneby Svenstorp Svenstorp Sventorp Sventorp Svinnegarn Svinnegarn Svärta Svärta Svärtinge Svärtinge Sya Sya Synnerby Synnerby Säby Säby Sällstorp Sällstorp Särestad Särestad Särslöv Särslöv Sävare Sävare Södertälje Södertälje Södervidinge Södervidinge Söderåkra fastlandsdel Söderåkra Södra Fågelås Södra Fågelås Södra Härene Södra Härene Södra Kedum Södra Kedum Södra Kyrketorp Södra Kyrketorp Södra Lundby Södra Lundby Södra Sallerup Södra Sallerup Södra Sandby Södra Sandby 34

35 Södra Åby Södra Åby Södra Åkarp Södra Åkarp Södra Åsum Södra Åsum Sölvesborg fastlandsdel Sölvesborg Söndrum fastlandsdel Söndrum Söne Söne Sörby Sörby Sövde Sövde Sövestad Sövestad Taxinge Taxinge Teda Teda Tengene Tengene Tensta södra del Tensta Tiarp Tiarp Tibro Tibro Tidaholm västra del Tidaholm Tidavad Tidavad Tierp norra del Tierp Tillberga Tillberga Tillinge Tillinge Timmersdala Timmersdala Tingstad Tingstad Tirup Tirup Tofta Tofta Tolånga Tolånga Tomelilla Tomelilla Torbjörntorp Torbjörntorp Torekov Torekov Toresund Toresund Torn Torn Torpa Torpa Torpa Torpa Torrlösa Torrlösa Torshälla Torshälla Torstuna Torstuna Torsvi Torsvi Tortuna Tortuna Torö med bro Torö Tosterup Tosterup Tottarp Tottarp Tranum Tranum Tranås Tranås Trelleborg Trelleborg 35

36 Trolle-ljungby fastlandsdel Trolle-ljungby Trollenäs Trollenäs Trollhättan Trollhättan Trosa stadsförsamling Trosa stadsförsamling Trosa-Vagnhärad fastlandsdel Trosa-Vagnhärad Tryde Tryde Trångsund Trångsund Tråvad Tråvad Träne Träne Träslöv Träslöv Trässberg Trässberg Trästena Trästena Trökörna Trökörna Trönninge Trönninge Tullinge Tullinge Tullstorp Tullstorp Tumba Tumba Tumbo Tumbo Tun Tun Tuna norra del Tuna Turinge norra del Turinge Tveta östra del Tveta Tving södra del Tving Två systrar Två systrar Tvååker Tvååker Tygelsjö Tygelsjö Tynnered fastlandsdel Tynnered Tyresö fastlandsdel Tyresö Tysslinge slättbygden Tysslinge Tystberga-Bälinge fastlandsdel Tystberga-Bälinge Tåby Tåby Tådene Tådene Tåstarp västra del Tåstarp Täby Täby Täby Täby Täng Täng Tärna Tärna Tönnersjö västra del Tönnersjö Töreboda Töreboda Törnevalla Törnevalla Törringe västra Kärrstorp Törringe-västra Kärrstorp Ullervad Ullervad Ullstorp Ullstorp 36

37 Upphärad Upphärad Uppsala domkyrkoförsamling Uppsala domkyrkoförsamling Uppsala-Näs Uppsala-Näs Uppåkra Uppåkra Utby Utby Uvered Uvered Vad Vad Vada Vada Vadsbro Vadsbro Vadstena Vadstena Vaksala Vaksala Valinge Valinge Vallby Vallby Vallby fastlandsdel Vallby Valleberga Valleberga Vallentuna Vallentuna Vallerstad Vallerstad Valsta Valsta Valstad Valstad Valtorp Valtorp Vanstad Vanstad Vantör Vantör Vapnö Vapnö Vara Vara Varberg fastlandsdel Varberg Varola Varola Varv Varv Varv och Styra Varv och Styra Vassunda Vassunda Vaxholm med bro Vaxholm Veberöd Veberöd Veckholm Veckholm Veddige Veddige Veinge-Tjärby slättbygden Veinge-Tjärby Vellinge Vellinge Vendel Vendel Vessige slättbygden Vessige Veta Veta Viby Viby Viby slättbygden Viby Viken Viken Vikingstad Vikingstad Viksjö Viksjö 37

38 Viksta östra del Viksta Viksäng Viksäng Villberga Villberga Villie Villie Vinberg Vinberg Vinköl Vinköl Vinslöv Vinslöv Vintrosa Vintrosa Virke Virke Vitaby Vitaby Vittinge Vittinge Vittskövle Vittskövle Vollsjö Vollsjö Vomb Vomb Voxtorp fastlandsdel Voxtorp Vrena Vrena Vreta kloster Vreta kloster Vreten Vreten Vrinnevi Vrinnevi Vånga östra del Vånga Vårdinge södra del Vårdinge Vårdsberg Vårdsberg Vårfruberga Vårfruberga Våxtorp slättbygden Våxtorp Vä Vä Väderstad Väderstad Väla Väla Välinge Välinge Vällingby Vällingby Välluv Välluv Vänersborg Vänersborg Vänersnäs Vänersnäs Väne-Åsaka Väne-Åsaka Vänge Vänge Väring Väring Värsås Värsås Värö fastlandsdel Värö Väsby Väsby Västerhaninge fastlandsdel Västerhaninge Västerled Västerled Västerljung fastlandsdel Västerljung Västerlösa Västerlösa Västerlövsta Västerlövsta 38