EPC i kommunernas energiarbete

Transkript

1 EPC i kommunernas energiarbete Mycket kvar att spara Siemens i samarbete med Profu siemens.se

2 Innehåll Förord 3 Exekutiv sammanfattning 4 1 Studiens syfte och genomförande 5 2 Energieffektiviseringen i Sveriges kommuner Kommunernas fastighetsbestånd och energikostnader Mycket kvar att spara EPC i Sverige 8 3 Denna undersökning Enkätundersökningen Djupintervjuer Mer underlag 4 Enkätundersökningens resultat Kommunernas effektiviseringsarbete Organisation av kommunens energiarbete EPC, kännedom och användning Hur går man vidare? 19 5 Utblick i Norden Kort om kommunerna och deras fastighetsägande Energiarbetet i länderna. EPCs roll Enkätundersökningen i de nordiska länderna Reflektioner om EPCs genomslag i länderna 25 6 Fördjupat om EPC i de svenska kommunerna Vilka är kundernas argument för EPC? Vad ska man se upp med? Vad kan gå fel? 28 7 Så här mycket finns att vinna 30 8 Summering i korthet 32 9 Källor. Referenser 33 Energieffektivisering i form av Energy Performance Contracting, EPC, har gjorts av var fjärde kommunal fastighetsägare inom lokaler och allmännytta. Denna undersökning ger också utblickar mot EPC i Danmark och Norge. En omfattande enkätundersökning, samt djupintervjuer, förmedlar en verklighetsnära bild av ägarnas energiarbete, argument för EPC och svårigheter man stött på. EPC väljs för att man ska få garanterade besparingar, kompetens, samlat och kontrollerat genomförande mm. Tre av fyra är nöjda med sitt EPC-projekt. En överslagsberäkning pekar mot, att en medelkommun i Sverige skulle kunna tjäna över 60 Mkr på tio år jämfört med konventionellt åtgärdsgenomförande. 2

3 Förord Sveriges kommuner äger runt 30 procent av alla bostäder och lokaler i landet och spelar en viktig roll i energisystemet. Den totala energianvändningen i fastigheterna uppgår till 20 miljarder kilowattimmar och energikostnaderna ligger på omkring 17 miljarder kronor om året. Potentialen att effektivisera energianvändningen i kommunägda bostäder och lokaler är både stor och oomtvistad. Men ändå tillvaratas bara en bråkdel av potentialen. Kommunerna fortsätter att lägga onödigt mycket pengar på energi i stället för i verksamheter där de kan göra större nytta. Energitjänster som Energy Performance Contracting, EPC, där investeringar finansieras med garanterade framtida energibesparingar, har utvecklats på marknaden för att få fart på effektiviseringen. De som använt konceptet ser att det fungerar, men ändå tvekar många kommuner. Med denna rapport vill vi undersöka vad som bromsar utvecklingen, hur de som använt EPC ser dess möjligheter, och vad som krävs för att få igång en systematisk effektivisering. Om det lyckas är vinsterna stora, både för kommunerna och för samhället i stort. Peter Hallberg, Divisionschef Building Technologies, Siemens AB Krister Lohman, Sverigechef Building Performance and Sustainability, Siemens AB 3

4 Exekutiv sammanfattning I denna rapport har vi försökt utröna hur stor potentialen för energieffektivisering i det kommunala fastighetsbeståndet är, i synnerhet genom EPC-projekt, och varför mer inte görs för att ta tillvara på potentialen. EPC kännetecknas av att man tar ett helhetsgrepp och ser över besparingspotentialen i hela fastighetsbeståndet. Lönsamhet beräknas för samlade åtgärdspaket, vilket gör att fler åtgärder ryms inom ett normalt avkastningskrav. På så sätt uppnås i genomsnitt en energibesparing på cirka 25 procent inom två år, att jämföra med traditionellt genomförande med investeringar som lönsamhetsberäknas åtgärd-för-åtgärd som normalt bara ger två tredjedelar av detta inom en tioårsperiod. För den enskilda kommunen bör det vara angeläget att utvecklingen går framåt. För en medelkommun ( invånare) innebär EPC-projekt en energibesparing på 100 GWh, minskade kostnader på 60 miljoner kronor och minskade koldioxidutsläpp med ton under en tioårsperiod, jämfört med konventionell energieffektivisering som lönsamhetsberäknas åtgärd för åtgärd. Rapporten visar att jämfört med nuvarande besparingstakt skulle ytterligare runt 31 TWh kunna sparas i Sverige över en tioårsperiod med hjälp av EPC-koncept. Detta motsvarar en kostnadsbesparing på cirka 18 miljarder kronor och cirka 6 miljoner ton minskade koldioxidutsläpp. Trots dokumenterade goda resultat av genomförda projekt, säger bara 28 procent av de fastighetsförvaltningar som deltagit i undersökningen, och 14 procent av bostadsföretagen, att de genomfört EPC-projekt. Kunskapen om modellen är fortfarande låg i många små och medelstora kommuner, där behovet av externt stöd kanske samtidigt är störst. Undersökningen vittnar generellt om avsaknad av politiskt tryck och fokus på energieffektivisering. Hälften av de intervjuade fastighetsförvaltningarna uppgeratt politisk fokus på frågan inom kommunen skulle kunna öka investeringarna i energieffektivisering. Undersökningen ger dock samstämmiga svar kring fördelarna med EPC: Garanterade energibesparingar, snabbt genomförande som ger snabbare vinster och tillgång till energikompetens. Samtidigt får kommunen ett uppgraderat fastighetsbestånd med bättre inomhusklimat och utbildning av driftspersonalen. 4 Tre av fyra kommuner som genomfört EPC-projekt uppger att de utlovade energibesparingarna har levererats och de allra flesta är nöjda med samarbetet med leverantören. Men trots det finns det kvar en del farhågor som exempelvis att upphandlingen är krånglig och att man utarmar den egna energikompetensen. Osäkerheten kring vad EPC innebär och i vissa fall även oviljan att släppa kontrollen till en extern part kan ses som ett misslyckande från energitjänsteföretagens sida, som inte i tillräcklig utsträckning lyckats informera om, och skapa förtroende för, affärsmodellen. En annan viktigare förklaring som tydliggörs är att det saknats politiskt tryck kring energieffektivisering i Sverige. Detta lyfts också fram av hälften av fastighetsförvaltningarna i undersökningen. I Danmark där frågan haft högre politisk prioritet, både på nationell och lokal nivå, har man effektiviserat en stor del av fastighetsbeståndet och tjänster som EPC utnyttjas i större utsträckning. Om den stora potentialen för energieffektivisering i kommunernas fastigheter och bostäder ska kunna tillvaratas, måste frågan komma betydligt högre upp på dagordningen även i Sverige. Enskilda tjänstemäns engagemang är viktigt för effektiviseringsarbetet, men bör inte vara avgörande för om arbetet ska komma till stånd. För det krävs en tydlig politisk viljeinriktning. Slutsatser Av undersökningen drar vi följande övergripande slutsatser för att effektiviseringspotentialen i kommunala fastigheter ska kunna tillvaratas: Energieffektivisering måste komma högre upp på den politiska dagordningen, både lokalt och nationellt. Frågan måste lyftas från enskilda tjänstemannabeslut till en övergripande politisk diskussion om hur energiresurser och ekonomiska resurser ska användas. Energitjänsteföretagen behöver bli bättre på att informera om, och skapa förtroende för EPC, för att underlätta för fler kommuner att fatta beslut om genomgripande effektivisering. Om branschen, kommunerna och politikerna arbetar tillsammans kan stora besparingar av energi, pengar och klimatutsläpp åstadkommas.

5 1. Studiens syfte och genomförande Å tgärder för energieffektivisering i bebyggelsen är en angelägen och uppmärksammad fråga, bland annat pådriven av Sveriges och EUs klimatmål och energieffektiviseringsmål. Ett antal studier påvisar att det finns en stor potential av lönsam energieffektivisering i den svenska bebyggelsen. Hindren för att realisera potentialen är dock många, och delvis outforskade. Av särskilt intresse är de kommunalt ägda byggnaderna (allmännyttiga bostadsföretag och kommunala fastigheter), som ofta sägs ha problem med att realisera potentialen på grund av hinder såsom olämplig organisation, finansieringsproblem, resursbrist etc. Kommunerna är en stor ägarekategori, och svarar för drygt 30% av det svenska lokalbeståndet; allmännyttan äger lite under 30% av de svenska flerbostadshusen. Som en första etapp i detta arbete har Siemens låtit göra en enkätundersökning till kommunala beslutsfattare i Sverige så väl som i Danmark, Norge och Finland, där totalt 822 personer har intervjuats. Den undersökningens resultat är en grund för det fördjupade analysarbete som utförts av konsultföretaget Profu och redovisas i denna rapport. Profus roll har varit att tillföra ytterligare kunskaper och perspektiv, bland annat genom att i djupintervjuer belysa hur man resonerar om EPCs styrkor och svagheter. Med undersökningen som bas förtydligas bilden av energieffektiviseringsarbetet i kommunerna och EPCs roll i detta. Siemens arbetar med energifrågor i en lång rad sammanhang. Denna studie är föranledd av Siemens roll som energitjänstföretag, och som en av de ledande leverantörerna i Sverige av så kallad Energy Performance Contracting, EPC, som ofta vänder sig till kommuner. Samma tjänster erbjuds också i bland annat Danmark, Norge och Finland. Det bör noteras, att det finns en rad studier och projekt om EPC i Sverige och EU (se kap. 2.3), som på ett noggrant sätt definierar olika energitjänster, systematiserar EPC-konceptets egenskaper och diskuterar dess marknadsföring. Vår rapport har inte dessa ambitioner, men vill bland annat bidra med fler verklighetsnära perspektiv med utgångspunkt från användarnas svar i enkäter och intervjuer. I sitt mångåriga arbete i Sveriges kommuner har Siemens kommit i nära kontakt med kommunernas effektiviseringsarbete, och kunnat konstatera att långt ifrån all lönsam effektiviseringspotential tas tillvara. Det har märkts en avmattad tendens vad gäller effektiviseringsarbete i form av EPC. Samma sak noteras i Energimyndighetens sammanställningar. Profus arbete har utförts i perioden januari till maj 2015, med Anders Göransson som ansvarig utredare. Kontaktpersoner på Siemens i Sverige har varit Maria Baldin, Mathias Ribenmo, Krister Lohman, Anders Gunnarsson och Helén Eriksson. Från Siemens i Danmark har Lars Nielsen bidragit med underlag och svar på frågor, från Norge har Anette Gulseth Roaas gjort motsvarande. Genom att ta initiativ till en bredare undersökning vill Siemens nu ta reda på varför det inte görs mer, vilka hinder som uppfattas stå i vägen, och vad som skulle få beslutfattare att genomföra mer effektiviseringsåtgärder. De som genomfört EPC tillfrågas om sina erfarenheter av detta koncept. 5

6 2. Energieffektiviseringen i Sveriges kommuner D en offentliga sektorn och kommunerna har, så länge energieffektivisering varit politiskt uppmärksammat, ofta framhållits i rollen som föregångare. Genom åren har en lång rad krav och önskemål lagts på kommunerna, ibland främjade genom ekonomiskt stöd. Kommunerna har också själva tagit många initiativ för energieffektivisering, enskilt eller genom samlade insatser, såsom Skåneinitativet inom SABO. Viktigt under de senaste åren har varit det statliga stödet till energieffektivisering i kommuner och landsting, som gällt att kommunerna ska kunna kartlägga och utarbeta strategier och mål för energieffektivisering i bl.a. det egna fastighetsbeståndet. SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, stödjer på olika sätt kommunernas energiarbete. Tillsammans med Energimyndigheten har SKL sammanställt det nämnda strategiarbetet i rapporten Öppna jämförelser. Energi och klimat 2014, som ger en bild av arbetet och energianvändningens utveckling på kommunnivå. 2.1 Kommunernas fastighetsbestånd och energikostnader De allmännyttiga bostäderna och de kommunala fastigheterna i Sverige omfattar totalt drygt 120 milj.m2 uppvärmd area. Tabellen nedan ger mer detaljer om area, värme och el för dessa bestånd. Det kommunalt ägda fastighetsbeståndet (2013) Hustyp Area Värme, El, köpt energi, exklusive normalår hushållsel Allmännyttiga bostadsföretag 54,6 milj.m2 BOA, LOA, varmgarage (omkr. 68 milj.m2 total uppvärmd area) GWh GWh Kommunala fastigheter, inkl. kommunala aktiebolag ca 53 milj.m2 uppvärmd area GWh GWh Areauppgifterna kommer i grunden från Energimyndighetens årliga energistatistik, som är den bästa källan för att få en totalskattning av areorna. Arean för bostadsföretagen i den statistiken (54,6 milj.m2) innehåller dock inte uppvärmda trapphus, källare, gemensamhetslokaler etc. För dem har det normalt använda tillägget av 25% använts här. Kommunala lokaler i Energimyndighetens statistik avser lokaler i förvaltningsform, inte kommunalt ägda 6 aktiebolag. Dessa har lagts till med skattningen 10 milj. m2, enligt en tidigare studie åt SKL. De förekommer i vissa kommuner för ägande av kommunens skolor, vårdbyggnader mm. Värme och el i tabellen har beräknats med hjälp av de specifika förbrukningar som redovisas i SKL-rapporten Öppna jämförelser. De totala värme- och elkostnaderna för de allmännyttiga bostadsbolagen beräknas till ca 7,9 miljarder kronor per år, och för kommunerna till ca 8,8 miljarder kronor per år (exklusive moms). Beräkningen utgår från areorna i tabellen, och använder de priser på värme och el som finns i den s.k. Nils Holgersson-rapporten, som årligen kartlägger energipriser i alla kommuner i landet. 2.2 Mycket kvar att spara Det har under många år skett en successiv energieffektivisering i de svenska flerbostadshusen och lokalerna, mest tydlig vad gäller värme. Den långsiktiga takten i den befintliga bebyggelsen har varit i storleksordningen 0,5 till 1% årlig minskning av den specifika värmeanvändningen (kwh/m2). (Källa: Värmemarknad Sverige). Samtidigt har många utredningar visat, att det finns en mycket stor potential av ytterligare, lönsam energieffektivisering i den svenska bebyggelsen. Minskningstakten kunde vara betydligt högre, med mycket pengar att spara genom åtgärder för minskad energianvändning. Det finns många hinder som gör att potentialen inte realiseras. Ett viktigt skäl är, att åtgärdsmöjligheterna inte på allvar undersöks för alla byggnader på ett systematiskt och djupgående professionellt sätt, och att åtgärdsmöjligheter och lönsamhet inte presenteras i en form som underlättar ett bra beslut. På nationell nivå har Sverige ett mål om 20% effektivare energianvändning från år 2008 till år Detta är ett sektorsövergripande mål, som anger att tillförd energi per BNP-enhet i fasta priser ska vara 20% lägre år 2020 än år Detta mål har rapporterats till EU som Sveriges nationella mål enligt energieffektiviseringsdirektivets krav. För bebyggelsen fanns tidigare ett kvantifierat mål, inom systemet med miljökvalitetsmål, som angav att energianvändningen per uppvärmd areaenhet (kwh/m2) i bostäder och lokaler skulle minska med 20% till år 2020 och 50% till år 2050 i förhållande till användningen Detta mål i siffertermer är numera formellt borttaget efter riksdagsoch regeringsbeslut, men ambitionen har sagts kvarstå.

7 Värme- och elanvändning i kommunernas, landstingens och allmännyttans fastighetsbestånd Business-as-ususal-utveckling samt olika nivåer av effektiviseringspotential. GWh/år Business-as-usual -11% -23% -18% -30% -35% -35% -45% -50% Ingenjörspotential minus transaktionskostnader och kalkylbrister Ingenjörspotential minus transaktionskostnader Ingenjörspotential Källa: Miljarder skäl att spara, utredning 2011 för SKL, utförd av WSP och Profu. Inom kommunerna sätts ofta egna, ambitiösa mål för effektiviseringen. Det ovannämnda stödet till kommunala energistrategier har givetvis främjat detta. Kommunernas arbete redovisas av Energimyndigheten och SKL, senast i rapporten Öppna jämförelser. Energi och klimat De uppsatta målen visar stor spridning mellan kommunerna, men i genomsnitt handlar det om cirka 10% till 2014 och 20% till 2020 räknat från Rapporten skriver också följande om hur kommunerna ligger till idag, jämfört med andra ägarkategorier: Energimyndighetens officiella energistatistik för lokaler visar att ägarkategorin kommuner använder jämförelsevis mycket energi för uppvärmning och varmvatten. Energianvändningen i de olika ägarkategorierna kan dock inte jämföras rakt av då den skiljer sig beroende på typ av lokaler. Både kommuner och landsting har lokaler som kräver mycket energi, exempelvis sjukhus, skolor och simhallar. Energimyndighetens officiella energistatistik för flerbostadshus har tidigare visat att ägarkategorin allmännyttiga bostäder använder något mer energi för uppvärmning och varmvatten än bostadsrättsföreningar och privatägda flerbostadshus. För 2012 visar dock resultatet på det omvända och för 2013 låg kategorin allmännyttiga företag mellan bostadsrättsföreningar och privatägda flerbostadshus. Förutsättningarna kan också skilja sig åt vad gäller t.ex. bostädernas ålder. Energistatistiken ger därför inget tydligt svar på om kommunägda bostäder är mer eller mindre energieffektiva än motsvarande privata. Rapporten säger också följande om hur det ska gå för kommunerna att nå målen: Utfallet för 2013 visar att många är på god väg men också att många kommer att få svårt att nå sina mål för Mycket arbete återstår för att nå de ambitiösa mål för klimat, energi och miljö som många kommuner och landsting har satt upp och för att ta tillvara de stora möjligheter som finns på området. Flera utredningar har visat att det finns stor potential för lönsam energieffektivisering i fastighetsbeståndet, något som spar både energi och kostnader. Det handlar om upp till 30% energieffektivisering till 2020 jämfört med 2005 och 50% till För att hämta hem energieffektiviseringen i fastigheter och transporter är det viktigt att hitta systematiska arbetssätt och lära av andra som kommit längre i arbetet. De sparmöjligheter som rapporten refererar till kommer från utredningen Miljarder skäl att spara, utförd för SKL av WSP och Profu. Diagrammet ovanför illustrerar dels en business-as-usual-utveckling (röda linjen) där effektiviseringsarbetet fortsätter på nuvarande sätt, dels de klart större möjligheter som finns om hela eller delar av den s.k. ingenjörspotentialen realiseras. Den avser att alla möjligheter till lönsamt genomförande av åtgärder skulle kunna uppspåras, och att ägarna ser till att alla åtgärderna blir genomförda. 7

8 Vad är EPC? Avtal om energiprestanda eller Energy Performance Contracting (EPC) är en affärsmodell som innebär att investeringar i energieffektiviserande åtgärder finansieras med framtida garanterade besparingar som verifieras och följs upp. Ett EPC-projekt innehåller dessa faser: Projektutveckling: En detaljerad analys där Entreprenören i samverkan med Beställaren fastställer nuläge, tar fram effektiviseringsåtgärder och redovisar effekterna av åtgärderna. Fas 1 Projektutveckling Beställaren fastställer vilka åtgärder som skall genomföras och Entreprenören garanterar dess prestanda och besparingar. Projektgenomförande: Entreprenören genomför av Beställaren fastställda åtgärder som en totalentreprenad med ansvar för projektering och genomförande. Projektuppföljning: Besparingarna och prestanda följs upp regelbundet där entreprenören garanterar utfallet. Fas 2 Projektgenomförande Fas 3 Projektuppföljning Vad är ESCO? ESCO står för Energy Service Company, och är det begrepp som används internationellt för företag som erbjuder bland annat EPC-projekt. I exempelvis Danmark används ESCO-projekt som synonym beteckning för EPC-projekt. 2.3 EPC i Sverige EEF (EnergiEffektivseringsFöretagen) har sammanställt energitjänsteprojekt med avtal om energiprestanda (det vill säga med garanterad besparing) som genomförts inom offentliga sektorn de senaste tio åren. Siffrorna redovisar endast de projekt som gått vidare till genomförande utförda av medlemsföretagen (Siemens, Schneider-Electric, Rejlers och Caverion). Energitjänsteprojekt inom offentlig sektor med garanterad besparing i Sverige Antal genomförda projekt (som gått vidare till Fas 2) ca 100 st Total area i åtgärdade byggnader drygt 12 Mm2 Genomsnittlig energibesparing ca 18% Uppgiften om antal projekt i denna tabell stämmer väl med Siemens enkät och andra källor. Det gäller exempelvis gentemot diagrammet nedan som visar offentliga upphandlingar för perioden Den enkät som Siemens nu gjort omfattar inte landsting. Med hänsyn till detta stämmer de nämnda siffrorna också väl med vår bedömning i denna rapport, att EPC-projekt gjorts inom ca 25% av kommunala ägare av bostäder och lokaler. Den åtgärdade arean bedöms ligga på ett lägre procenttal över landet, eftersom projekten oftare görs i mindre och medelstora kommuner. Transparense EPC-konceptet har alltså funnits i Sverige under flera decennier. EPC-marknaden får anses vara väl utvecklad, men trots sin potential och många framgångsrika projekt, så möts konceptet ofta av svag efterfrågan, där både 8 tillfälliga och mer generella hinder kan identifieras. Denna bedömning kommer från den svenska rapporten inom EU-projektet Transparense. Transparense-projektet finansieras av EU genom Intelligent Energy Europe, och har det huvudsakliga syftet att öka transparensen och trovärdigheten i EPC-marknader i hela Europa. EPC och ESCO-företag är mycket centrala företeelser i EUs effektiviseringsarbete. I Sverige deltar de större EPC-leverantörerna liksom konsulter, Energimyndigheten samt EEF (EnergiEffektivseringsFöretagen). Transparense utgör en gemensam plattform för branschens aktörer. Ett färskt resultat av arbetet är en gemensam uppförandekod, som lanserades i svensk tappning i mars 2015, och har skrivits under av branschens ledande aktörer. Uppförandekoden är tänkt att fungera som en harmoniserande kvalitetsstandard. Inom svenska Transparense finns ett antal analyser, förslag och planer redovisade i olika dokument. Fyra marknadshinder har identifierats som de huvudsakliga barriärerna för utveckling av den svenska marknaden för EPC1. Dessa är: Bristande förtroende för leverantörer av EPC, konceptets komplexitet, brist på information/kunskap samt frågor kring reglering och statligt stöd. 1 Numera används begreppet Avtal om energiprestanda i Transparenses svenska dokument, i stället för EPC. Här används dock skrivningen EPC.

9 Antal EPC-upphandlingar inom offentlig sektor Antal upphandlade EPC-projekt Källa: WSP 2013, återgiven i Energimyndighetens rapport Energitjänster i Sverige (rapport ER 2013:22) Många vill främja EPC EPC-konceptet nämns och stöds i många sammanhang som en bra metod för att realisera effektiviseringspotentialen. På europeisk nivå kan utöver Transparense också nämnas Energy Services Initiative (EESI), ett samarbetsprojekt mellan 10 europeiska länder för att utveckla och sprida kunskap om EPC till beslutsfattare, med offentlig sektor som föregångare. SKL, Sveriges Kommuner och Landsting och UFOS, Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor, har under många år lyft fram EPC som en möjlighet i sina rapportserier. De senaste bidragen är EPC ger gott resultat (2011), och Beställarens EPC (2013). Energimyndigheten i Sverige har under många år arbetat för att skapa en väl fungerande marknad för energitjänster. I arbetet har ingått att dokumentera, analysera, påverka och informera om energitjänster och EPCs möjligheter. Den senaste rapporten är Energitjänster i Sverige (rapport ER 2013:22). 9

10 3. Denna undersökning U nderlag till denna rapport kommer från Siemens enkätundersökning i Sverige, Danmark, Norge och Finland, från ett tiotal djupintervjuer i svenska kommuner, från underlag från Energimyndigheten, SKL m.fl. (samtal och rapporter) gällande EPC-konceptet och kommunernas energiarbete, från Siemens i Sverige, Norge och Danmark, samt från egna beräkningar utförda av Profu. 3.1 Enkätundersökningen För att skapa en plattform för kunskap om kommunernas arbete med energieffektivisering i de egna fastigheterna, har Siemens låtit göra en enkätundersökning genom telefonintervjuer med beslutsfattare inom kommunalt fastighetsägande (förvaltningar och kommunala ägarbolag), samt vad gäller Sverige också allmännyttiga bostadsbolag. Undersökningen omfattade såväl Sverige som Danmark, Norge och Finland, i syfte att ge en bredare bild av hur man arbetar, och få inspiration till arbetet på hemmaplan. Vad gäller kommunalt ägda lokaler finns en hel del likheter mellan länderna, de påverkas av EUs direktiv och målsättningar (även Norge), och EPC-konceptet erbjuds i alla länderna av Siemens och andra aktörer. Dock är de allmännyttiga bostadsbolagen (helägda av kommunen) ett särdrag för Sverige, och vad gäller bostadsföretag är enkäten bara gjord i Sverige. Undersökningen gjordes som en telefonenkät, med enkätfrågor och manus framtaget av MarketDirection tillsammans med Siemens. Det ställdes 21 frågor, med inledande frågor om kommunens energiarbete (effektiviseringsarbete, organisation av detta etc), samt följande frågor om EPC-konceptet. Dessa frågor avsåg om man känner till EPC, om man arbetat med det själv, synpunkter samt hinder mot att använda EPC. Enkäterna gjordes i oktober och november 2014, med en komplettering i mars 2015 avseende svenska kommunala förvaltningar med lokaler. Vid uppringningen till kommunerna eller bolagen efterfrågades den person som hanterar energieffektiviseringsfrågor i fastigheterna. Uppringning gjordes slumpmässigt från registerutdrag med kommuner och bolag beställda från en stor adressleverantör. 10 I Sverige har man fått svar från 170 kommunala ägare av lokaler och 152 allmännyttiga bostadsföretag. Från Danmark finns svar från 168 uppgiftslämnare, från Norge 167 stycken, och från Finland 165 stycken. I dessa länder avser svaren kommunala förvaltningar eller andra enheter som äger kommunala lokaler såsom skolor, äldrevård etc. Dessa länder har alltså inte kommunalt ägande av bostäder i den form vi har i Sverige. Täckningen har blivit god för enkäten. Sveriges allmännyttiga bostadsföretag täcks till ca 51% (152 av ca 300). Ägandet av Sveriges kommunala fastigheter täcks genom svar från 170 av landets 290 kommuner (59%). För Norge finns svar från 167 av landets 430 kommuner (39%), och för Finland 165 av landets 342 kommuner (48%). Man måste dock notera, att dessa är procenttal räknade på antal kommuner. Täckningen räknat på exempelvis all area i Sveriges kommunägda byggnader är inte lika hög, eftersom urvalet inte viktats med hänsyn till kommunernas storlek eller fastighetsbestånd. För denna undersöknings syfte är det dock minst lika relevant att efterfråga fakta och attityder räknade efter antal kommuner. I Danmark är kommunerna mycket större, så här täcker de 168 svaren samtliga landets 98 kommuner. I flera fall har man intervjuat både centralt ansvarig och befattningshavare ute på olika förvaltningar eller större byggnader. Redovisningen av svar är dock inte heller för Danmark gjord med någon viktning efter kommunens storlek. Rådata från enkätundersökningen har bearbetats något av Profu för den redovisning som finns i kapitel 4. Det gäller främst klassningen på om kommunens lokaler ägs som en kommunal förvaltning eller som ett kommunalt aktiebolag. Här har kontroller gjorts mot kommunernas hemsidor i de fall det inte framgår tydligt av det namn på förvaltningen/ bolaget som skrivits in av intervjuaren. I några fall ägs både bostäder och lokaler av samma kommunala bolag. Detta har givits en egen kodning i vårt underlagsmaterial, men dessa fall (14 st) redovisas som lokaler i kapitel 4. Det som där redovisas som bostäder är alltså renodlade allmännyttiga bostadsföretag.

11 3.2 Djupintervjuer 3.3 Mer underlag I samråd med Siemens har 10 kunder valts för en djupare intervju om kommunens respektive företagens effektiviseringsarbete samt synpunkter på EPC-konceptet, utförd som telefonintervju av Profu. Till grund för arbetet har också legat utredningar och redovisningar om EPC som nämnts i föregående kapitel 2.4. Det är i huvudsak rapporter från Energimyndigheten och SKL, samt från projekten Transparense och Energy Services Initiative (EESI). De intervjuade har i huvudsak valts bland dem som gjort EPC-projekt, mest utförda av Siemens men även av andra utförare. Det är både kommuner där projektet anses ha gått bra, som sådana där det uppstått problem, eller där arbetet avbrutits efter Fas 1. Intervjuerna har tidsbokats och tagit minuter. De har utförts som semistrukturerade intervjuer efter ett uppställt frågeschema, där fokus har legat på att fånga upp hur man resonerade när EPC valdes (vad var argumenten för; vad tvekade man om), hur arbetet förlöpt i de olika faserna (vilka problem), och sammanfattande frågor om hur nöjd man varit, om man vill rekommendera EPC till andra kommuner, och vad som borde förändras i EPC-uppläggen. Profu har dessutom samlat underlag och synpunkter genom samtal med Energimyndigheten, med SKL och med ett antal övriga kontaktpersoner hos konsultfirmor som kommer i kontakt med EPC-konceptet. I kapitel 9 Källor, referenser finns en detaljerad redovisning av använda källor. 11

12 4. Enkätundersökningens resultat D etta kapitel redovisar resultat från enkätens frågor, med gruppering efter ämnesområden. Vi försöker koppla ihop svar från flera frågor, för att belysa viktiga sammanhang, och ge bättre förståelse. Dessutom kopplas dessa enkätsvar till vad som kommit fram i djupintervjuerna, eller från andra studier, för att på så sätt fördjupa förståelsen för kommunernas energieffektiviseringsarbete. Rapporten redovisar ofta en indelning på bostäder och lokaler: Fråga: Hur länge har ni arbetat med energieffektivisering i befintligt fastighetsbestånd? Fråga: Anser du att ni har bra kontroll på er nuvarande energianvändning och era energikostnader? Bostäder Antal svar 100 Bostäder: Allmännyttiga bostadsföretag 90 Lokaler: Kommunala fastigheter för skolor, vård, idrott, kultur, administration etc., ägda i förvaltningsform eller av ett helägt kommunalt aktiebolag Kommunernas effektiviseringsarbete Enkätundersökningen har ställt några allmänna frågor om detta: Fråga: Hur viktigt anser ni i er verksamhet att det är att minska klimatpåverkan? Längre än fem år Följer inte upp Inte oväntat svarade nästan alla, att detta är viktigt. De allra flesta angav Mycket viktigt (68%), medan 30% svarade Ganska viktigt, och 2% svarade Varken viktigt eller oviktigt. Andelen Mycket viktigt är något större för lokaler (71%) än för bostäder (66%). Man ser också en skillnad mellan större och mindre kommuner, särskilt vad gäller lokaler. I de mindre kommunerna (upp till invånare) är andelen mycket viktigt lägre (ca 60%), medan den är i stort sett 100% för kommuner över invånare. Även för bostäder finns en liknande tendens, att klimatfrågan klassas särskilt viktig i de största kommunerna. (Kap. 4.3 har mer detaljer om storleksindelningen) Under de senaste fem åren Under det senaste året Ja, någorlunda Ja, noggrant Lokaler Antal svar Längre än fem år Följer inte upp 12 Under de senaste fem åren Ja, någorlunda Under det senaste året Ja, noggrant

13 Först ställdes frågan, om man arbetar med energieffektivisering i fastighetsbeståndet, vilket i stort sett alla svarar Ja på. Följdfrågorna gällde hur länge man gjort det, och om man har bra kontroll på energianvändning och energikostnader genom tillräcklig uppföljning. De allra flesta har arbetat länge med energieffektivisering, oftast längre än 5 år. De allra flesta anser sig också ha noggrann uppföljning av energi och energikostnader. Andelen som svarar ja, någorlunda eller följer ej upp är dock större än man kunde önska. Detta gäller särskilt för bostäder, där 29% av de svarande företagen har en kontroll som kunde varit bättre; för lokaler är motsvarande andel 18%. Detta återspeglar sig också i en del av svaren i djupintervjuerna. I samband med kartläggningen för EPC-projekt noteras inte sällan, att det hade varit önskvärt med en bättre energistatistik, med fler detaljer. 4.2 Organisation av kommunens energiarbete Svaren visar att en ganska liten andel (13% resp 19%) uppger sig arbeta med enbart egen personal. I övrigt visar svaren en nyanserad bild, där olika kommuner väljer att använda externa utförare i mycket varierande grad, alltefter behov. Man måste dock vara försiktig med att tolka dessa svar; frågan är allmänt ställd och specificerar inte exakt vilket energiarbete som avses (genomförande av effektiviseringsåtgärder, underhåll, fastighetsdrift etc). Den kan därmed tolkas olika av den som svarar. En ytterligare fråga ställdes om konsulthjälp i energiarbetet: Fråga: Om ni använt er av en extern rådgivare/konsult, hur stor påverkan hade denna på projektet? Drygt hälften av de allmännyttiga bostadsföretagen (53%) hade använt konsult för energiarbetet i bostäder. För kommunala lokaler var det ännu vanligare (73%), vilket är begripligt med tanke på att lokalerna är mer olika och mer tekniskt krävande att hantera. I de fall konsult hade använts, så uppgavs att de både vad gäller bostäder och lokaler spelat en betydande roll de uppges ha haft stor eller mycket stor påverkan på projektet i tre fjärdedelar av de kommuner där konsult medverkat. Fråga: Har ni egen personal som arbetar med dessa frågor eller tar ni hjälp av externa leverantörer? Fråga: Ungefär hur ser fördelningen mellan egen personal och externa leverantörer ut? Svarsalternativen för första frågan innehöll några alternativ, som i diagrammet nedan har kombinerats med svaret på frågan om ungefärlig procentuell fördelning av den egna och den externa insatsen: Bostäder Lokaler 8% 19% 1% 13% 33% 33% 17% 22% 1% 22% 9% 22% Enbart egen personal Ca. 75% egen personal Ca. 50% egen personal Ca. 25% egen personal Enbart externa leverantörer Både och, andel ej angiven 13

14 4.3 EPC, kännedom och användning Fråga: Känner du till begreppet Energy Performance Contracting (EPC), dvs. möjligheten att arbeta med energieffektiviseringsprojekt som garanterar en viss energibesparing? Begreppet Energy Performance Contracting är välkänt i landets kommuner, men inte av alla. Enligt undersökningen totalt är det känt bland 79% av de tillfrågade. Kännedomen är större på lokalsidan (86%) än hos de allmännyttiga bostadsföretagen (70%). Diagrammen illustrerar först den generellt lägre andelen kännedom på bostadssidan. Den märks tydligt i alla de tre kommunklasserna under invånare; där är 30 à 40% av de intervjuade okunniga eller osäkra vad gäller begreppet EPC. För lokaler är bilden en annan: Där är motsvarande andel i storleksordningen 10 à 15%. Tabellen nedan ger mer uppgifter om vår indelning av kommunerna efter storlek. Är kännedomen olika i kommuner av olika storlek? Svaret finns i diagrammen nedan: Svar på frågan Känner du till begreppet Energy Performance Contracting, EPC? Bostäder Lokaler 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 0% >200 invånare invånare Vet ej, osäker invånare Känner ej till 12,5 25 invånare <12,5 invånare 0% Känner till >200 invånare invånare Vet ej, osäker invånare Känner ej till 12,5 25 invånare <12,5 invånare Känner till Kommuner av olika storlek Sveriges 290 kommuner är mycket olika i storlek. Räknat i folkmängd varierar de från ca till ca invånare. För vissa av frågorna i denna undersökning är det intressant att fördela svaren på större och mindre kommuner. Tabellen nedan visar den indelning vi använt, och Storleksklass Över inv. hur Sveriges kommuner fördelar sig på dessa klasser. Indelningen går efter folkmängdsklasser som används av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Antal kommuner i Sverige Antal invånare totalt (2014), ca inv inv inv Under inv Summa

15 Fråga: Har ni arbetat med projekt i form av EPC (Energy Performance Contracting)? Fråga: Har projektet levererat den besparing som utlovades? På bostadssidan svarar 22 av de 152 undersökta (14%) att man arbetat eller arbetar med EPC-projekt. Vad gäller lokaler säger 48 av 170 i enkäten (28%) att man gjort eller gör EPC-projekt. Sammanvägt blir det 22%. Fråga: Är ni nöjda med samarbetet med EPC-leverantören? Inom detta utredningsarbete har vi också försökt fånga upp uppgifter om EPC från andra källor (Siemens egna uppföljning mm), och den visar att det gjorts ytterligare EPC-projekt som den svarande inte känner till det kan ju ha gjorts för flera år sedan. Då tillkommer i vår räkning 2 bostadsföretag och 12 kommuner med EPC för lokaler. Det leder till bedömningen, att totalt ca 25% av de kommunal fastighetsägarna inom lokaler och allmännytta gjort EPC-projekt. Fråga: Är projektet genomfört med extern finansiering eller med kommunala medel? Bostadsföretagens svar fördelas ganska jämnt på svarsalternativen Extern finansiering, Kommunala medel och Annat. Vad gäller lokaler är svaren övervägande Kommunala medel. Det är lite oklart hur dessa alternativ tolkats av den svarande. Dagens EPC-projekt innebär i stort sett alltid, att kommunen själv ordnar finansieringen, och att den inte kommer från EPC-företaget. Bostäder Tabellen nedan sammanställer antalet svar från de bostadsföretag respektive kommuner som angett, att de genomfört EPC-projekt, totalt 70 svarande (22 bostadsföretag och 48 lokalägare). Frågan om projektet levererat utlovad besparing har en rätt stor andel Vet ej, eftersom många projekt ännu pågår. Ser vi till dem som svarat Ja eller Nej (totalt 44 stycken), så svarar 33 Ja på frågan, dvs 75% säger att projektet levererat som utlovat. För dem som svarat Nej finns ingen direkt följdfråga om orsaken, men från övriga svar kan man utläsa, att ett nej i flera fall kan bero på att man avbröt projektet efter Fas 1, och därmed inte formellt kunnat uppnå beräknad besparing. Det finns också ett antal Nej på denna fråga, där man ändå anger sig nöjd med samarbetet med EPCleverantören. På frågan Är ni nöjda med samarbetet med EPC-leverantören? har 60 av de 70 gett ett svar, och totalt sett är 43 stycken (72%) nöjda. På nästa sida återges detta med citat från de svarande. Lokaler Summa Ja Nej Vet ej S:a Ja Nej Vet ej S:a Ja Nej Har projektet levererat den besparing som utlovades? (75%) 11 (25%) Är ni nöjda med samarbetet med EPC-leverantören? (72%) 17 (28%) 15

16 Här ställdes följdfrågor om orsaken till att man är nöjd eller missnöjd, och det är en intressant läsning. Nedan återges med svarandes egna ord vad man framförallt är nöjd eller missnöjd med. Man ser ganska snart att vissa typer av svar återkommer, och vi har därför tillåtit oss att gruppera ihop svaren så att likartade saker står intill varann: Vad är ni framförallt nöjda med? Vad är ni framförallt missnöjda med? Vi är generellt nöjda eftersom resultatet blev som förväntat De har inte levererat det vi kom överens om Besparingarna Man uppnår inte resultaten på värmebesparingar som var uppsatta Besparingen Uppnådda mål Besparingarna de förslagit vi ska göra är vi nöjda med Levererade inte vad de lovat För de fastigheter som är färdiga har vi fått energibesparingarna De höll inte garantin Utfallet Kompetensen Deras kompetens Den tekniska kompetensen Bra samverkan och analyser, det vi inte har kompetens till själva Samarbetet. Personlig kontakt med deras projektledare. Sedan var de försenade 3 år Missnöjda med samarbetet och det administrativa arbetet. Dialogen har inte varit bra Projektledning; genomförandefas, kommunikation Projektsamordningen Engagemang och tidplan Deras kunskap och organisation; bemötandet Tidsplanerna Den lokala känslan och förståelsen Uppföljningen Leverantören har skött upphandlingar mm; har varit besparande ur arbetssynpunkt Dålig koll på underleverantörer Support och kundmottagande Servicen Har inte behövt driva projektet själva Bra samarbete Samarbetet Bra samarbete Vi har använt Siemens och är nöjda med rapporteringen Blev som vi tänkt oss men saknar innovativa lösningar Översyn av alla lokaler; uppdateringar EPC har hjälpt oss nå våra mål Förslaget i sin helhet men uppföljningen är inte så enkel Nöjd med upplägget, tillmötesgåendet Upplägget Sättet som dom jobbar på Helhetsansvaret 16 Dom hoppade av projektet; tyckte vi hade för hårda krav Bekymmer och klagomål från fastigheten. Det blev för dyrt

17 Svaren på vad man är nöjd med visar tydligt på vissa teman man får de besparingar man avtalat; man får en tillförd kompetens; man är nöjd med support och service, man gillar hela EPC-konceptet. När man är missnöjd handlar det mycket ofta om, att man inte fått det som avtalats i form av energibesparingar mm, och att EPC-leverantören brustit vad gäller samverkan och projektorganisation. Vi återkommer längre fram i rapporten till en bredare bild av vad som ses som EPC-projektens styrka respektive problem, där enkätsvaren ovan läggs samman med vad som sagts i djupintervjuer och vad som skrivits i andra rapporter om EPC. Fråga: Sammanfattningsvis, levde projektet upp till era förväntningar? Svaren nedan är från de 50 EPC-projekt som hunnit så långt att man tycker sig kunna svara på om förväntningarna uppfyllts. (Bland de 20 som ännu ej vill svara finns flera som är mitt uppe i arbetet, och som är nöjda så här långt). Fråga: Kan ni tänka er att göra ytterligare EPC-projekt? Frågan om man kan tänka sig göra mer EPC ställdes till dem som genomfört eller genomför EPC-projekt. Det är intressant att ställa dessa svar i relation till den fråga som ställdes omedelbart före, alltså om projektet levde upp till förväntningarna: Kan ni tänka er att göra ytterligare EPC-projekt? Levde projektet upp till era förväntningar? Ja Nej Vet ej Summa 13 Helt enligt våra förväntningar Nära våra förväntningar Varken eller Inte alls enligt våra förväntningar Ingen uppfattning Summa De allra flesta av dem som svarat Ja eller Nej kan tänka sig att göra fler EPC-projekt (33 Ja av totalt 53). Levde projektet upp till era förväntningar? 27% 23% 6% 44% Kopplingen till vad man tyckt om det hittills gjorda projektet ger en del oväntade svar. Att man kan tänka sig göra fler EPC-projekt, ifall det som just gjorts levt upp till förväntningarna, är inte så konstigt. Men även om det genomförda inte alls motsvarat förväntningarna, så vill man göra ett nytt försök 5 av 11 svarar så. Det är också viktigt att förstå varför man säger Nej på frågan att göra fler EPC-projekt. I lokaldelen av enkäten ställdes en följdfråga till dem, och det visar sig att ett Nej kan beror på en hel skala av skäl, från missnöje och tveksamheter, till att man redan åtgärdat alla fastigheter. Här ett urval förklaringar till varför man svarat Nej när det gäller att göra fler EPC-projekt: Priset; de åtgärder som gjordes hade vi kunnat göra själva. Vi hanterar detta själva, har bra kontroll. Vi kan fastigheterna bäst själva. Helt enligt våra förväntningar Varken eller Nära våra förväntningar Inte alls enligt våra förväntningar Vi kör egna projekt. Är en naturlig bit i underhållsplaneringen. Vi har inte råd. Vi behöver inte göra mer. Ca 3 av 4 EPC-projekt lever upp till förväntningarna, helt eller nära. Vad det är man uppskattat med projekten illustreras bra av de uttalanden som finns i Nöjd-medrutan ovan, alltså att man får sin garanterade besparing, får tillgång till samlad kompetens för genomförande, med mera. Vart fjärde EPC-projekt i undersökningen anger missnöje. Orsakerna till detta antyds också i rutan på föregående sida och vi återkommer längre fram till en fördjupad diskussion om detta. Nuvarande projekt omfattar alla fastigheterna. 17

18 Fråga: Vilka barriärer ser ni mot att jobba med projekt i form av EPC (Energy Performance Contracting)? Denna fråga ställdes till samtliga tillfrågade kommuner, både dem som gjort EPC-projekt och andra. Skillnaden mellan dessa grupper är inte så påtaglig, däremot skiljer svaren mellan bostadsföretagen och lokalägarna. Frågan innehöll sju givna svarsalternativ (de gröna staplarna i diagrammet), därefter en möjlighet att svara Annat och specificera sitt svar. Eftersom alternativet Annat valts av många, särskilt för bostäder, så har vi vid bearbetningen sökt klassa dessa Annat-svar med några ord, och i några fall lagt ihop dem med något av de fasta svarsalternativet, om det uppenbarligen är detsamma som avses. Det har varit möjligt att svara med fler än ett alternativ, vilket särskilt lokalägarna gjort. Svaren om barriärer mot att göra EPC visar först och främst en väldig spridning på svar av olika typer. Uppgivna hinder mot EPC är allt från kunskapsbrist, över finansieringsproblem till bedömning att det inte är lönsamt för kommunen. I båda diagrammen syns den tydliga andelen av svaret Vi vill arbeta med energieffektivisering i egen regi, och andelen är mycket stor (45%) för lokaler. Det är vanskligt att dra en säker slutsats av detta. Att denna vilja finns är ganska självklart, särskilt i en större organisation. Svaret kan också tänkas skymma att det finns andra tveksamheter inför EPC, som inte klart artikuleras. Vill man som EPC-leverantör kunna motivera konceptet EPC, så behöver man alltså kunna argumentera kring företagens och kommunernas ståndpunkt detta gör vi bättre själva. Några fler noteringar: Vi tror inte på affärsmodellen är ett ganska sällsynt svar för bostadsföretagen, medan det utgör 15% av lokalägarnas svar. Inte förvånande är det ofta samma företag som sagt att de vill jobba i egen regi. Vi vet inte hur man ska hantera EPC inom ramen för LOU är också ett ganska sällsynt svar. Detta sågs tidigare (i samband med en upphandling i Stockholm) som ett stort bekymmer. Att upphandlingen innebär ett rätt stort arbete är uppenbart enligt djupintervjuerna och andra erfarenheter, men enkätsvaren stöder bedömningen att det knappast kan ses som ett avgörande hinder mot att välja EPC. Det är påtagligt stor skillnad mellan de båda diagrammen. För bostadsföretagen finns en rätt stor del svar Vet ej och Ser inga barriärer (totalt 33%), medan lokalägarna gett många och mer tydligt beskrivna orsaker. Vilka barriärer ser ni mot att jobba med projekt i form av EPC? Bostäder 25% 45% Vi vill arbeta med energieff. i egen regi 6% Vi tror inte på affärsmodellen 6% Vi saknar tillräckligt med resurser 1% 13% 15% 13% 6% Vet inte hur hantera EPC inom ramen för LOU 2% Vi saknar tillräcklig kunskap om EPC 2% Vi saknar tillräcklig kunskap om energieff. 1% Energieff. är inte ett prioriterat område 1% 0% 2% 6% Annat specat svar 21% 4% Vet ej 11% 7% 6% 18 Lokaler Ser inga barriärer 3% Annat: Inte lönsamt för oss 3% Annat: Finansiering 2%

19 4.4 Hur går man vidare? Några frågor i enkäten gällde vad som skulle kunna påverka, så att mer sparåtgärder görs. Fråga: Vad skulle kunna få er att öka era investeringar i energieffektivisering gällande befintligt bestånd? Vissa svar var fasta svarsalternativ, gröna staplar i diagrammet, där man kunde välja ett eller flera. Dessutom fanns alternativet Annat, och liksom vid frågan om barriärer var det många, särskilt för bostäder, som valde detta och beskrev i text vad man tänkte på. Även här har vi vid bearbetningen klassat dessa Annat-svar med några ord, och vad gäller Statliga subventioner och Ökad kunskap lagt ihop dem med motsvarande fasta svarsalternativ. Påfallande för både bostäder och lokaler är den stora andelen svar (28 resp. 30%) att man önskar statliga subventioner. Vad gäller bostäder kan man också notera det vanliga (18%), likartade svaret att man på olika sätt önskar sig bättre ekonomi, inte sällan genom högre energipriser (!). Sammanfattningsvis hamnar svaren alltså ofta på, att man önskar det vore mer lönsamt med åtgärder. Frågan är, om dessa svar alltid baseras på en väl genomräknad kartläggning, eller om svaret är mer schablonmässigt. Detta sätt att svara är vanligt vid liknande studier. I en studie som Profu gjorde år 2010 åt Fastighetsägarna Sverige, och som omfattade både allmännyttan och privata ägare, så uppgavs det vanligaste hindret för åtgärder vara bristande lönsamhet, samtidigt som man i andra delar av frågebatteriet angav att det fanns lönsamma åtgärder kvar att göra. Mer politiskt fokus på energieffektivisering är ett vanligt önskemål, särskilt för lokaler. Det utgör 26% av alla avgivna svar, och nämns av nästan varannan intervjuad. Det väcker tanken, att gentemot politiker på bättre sätt sprida information om EPC. Liksom tidigare anges inte LOU som något avgörande hinder; behov av ändringar i den nämns sällan. En annan fråga refererade till EU-direktiv om minskade utsläpp av koldioxid till år 2050, och EUs nya energieffektiviseringsdirektivet: Fråga: Kommer ni göra att några förändringar i energieffektiviseringsarbetet i ert befintliga fastighetsbestånd till följd av det nya energieffektiviseringsdirektivet? Här svarar majoriteten (58%) Ja, 28% svarar Nej och återstoden Vet ej. Det är svårt att riktigt värdera dessa svar, utan att de kopplas till precis vad man tänker göra svaret kan ju mera vara det politiskt korrekta. Dock kunde man våga gissningen, att den höga delen ja-svar återspeglar en generell inställning att energieffektivisering i bostadsföretagens och kommunens byggnader fortsatt ska uppmärksammas och utvecklas. Vad skulle kunna få er att öka era investeringar i energieffektivisering gällande befintligt bestånd? Bostäder 28% Lokaler 30% Statliga subventioner 9% Politiskt fokus i kommunen 9% Lagkrav 7% Ökad kunskap och information 7% Förändringar i LOU 18% 26% 17% 8% 7% 5% Annat: Bättre ekonomi 13% 4% Annat svar 5% 4% Annat: Inget, vi gör redan Vet ej 2% 1% 19

20 5. Utblick i Norden 5.1 Kort om kommunerna och deras fastighetsägande om skolor, förskolor, idrott, kulturbyggnader, brandstationer, egna kontorslokaler etc. Några nyckeltal om kommunerna i Norden Kommunens byggnader förvaltas av en kommunal fastighetsdrift med egen organisation och egen drift- och underhållsbudget. Organisationen kan ha lite olika lite olika uppbyggnad mellan kommunerna, men driftpersonalen är normalt egna anställda. Land Antal kommuner Medianstorlek antal invånare Sverige Danmark Norge Finland på Åland Danmark Vid en reform år 2007 blev de tidigare 271 kommunerna hopslagna till 98, och en typisk dansk kommun (mediankommun) har numera så mycket som invånare (jämför med Sveriges mediankommun på invånare). Kommunernas fastighetsägande är av ungefär samma slag som i Sverige, och omfattar skolor, förskolor, idrottslokaler, kulturinstitutioner såsom bibliotek, egna kontorslokaler etc. Totalt uppges de danska kommunerna ha ca 31 Mm2 area. (Sveriges kommunala lokaler är ca 53 Mm2 inkl. kommunalt ägda bolag). Däremot äger de danska kommunerna sällan några bostäder i den form som gäller den svenska allmännyttan, och bostadssidan i Danmark är därför inte inkluderad i denna rapport. Kommunens fastigheter driftas på lite olika sätt. Större byggnader brukar ha egen anställd driftspersonal, de kan tillhöra en central fastighetsförvaltning på kommunen eller vara utplacerade på respektive skola etc. Det betyder att ansvaret för energi- och driftsutgifter kan ligga antingen centralt eller utplacerade per de enskilda skolorna etc. Norge Norges kommuner är de genomsnittligt minsta i Norden (medianstorlek invånare), vilket återspeglar både landets geografi och en traditionell strävan till lokal styrning. Regeringen arbetar för närvarande med att finna en modell enligt vilken man skulle kunna slå samman flera kommuner. De norska kommunernas fastighetsägande är av ungefär samma slag som i Sverige och Danmark. Det handlar alltså 20 Vad gäller bostäder är Norge ett ägarland ; den helt övervägande delen bostäder är ägda, även de som ingår i borettslag. Kommunerna äger vissa bostäder för äldre och för socialt utsatta, men det finns ingen omfattande kommunalt ägd allmännytta i svensk mening. Finland Även de finska kommunerna är ganska små. Det finns 342 kommuner (326 på fastlandet samt 16 på Åland). Medianstorleken är invånare. Fastighetsägandet liknar de andra nordiska ländernas. Bostäder ägda av kommunen såsom Sveriges allmännytta finns inte. 5.2 Energiarbetet i länderna. EPCs roll Danmark Generellt styrs energieffektiviseringsarbetet i Danmark liksom i andra EU-länder i hög grad av ett antal EUdirektiv, där energieffektiviseringsdirektivet av år 2012 för närvarande är det mest framträdande. Direktivet kräver bland annat en nationell strategi för energieffektivisering. En sådan finns för Danmark beskriven i Regeringens Strategi for energirenovering af bygninger (2014). Den innefattar ett antal initiativ och åtgärder, som tillsammans ska minska nettoenergianvändningen för uppvärmning och varmvatten med 35% från 2011 till Direktivet kräver också åtgärder för att åstadkomma besparingar motsvarande 1,5% årlig minskning av levererad energi till slutanvändarna. Danmark har enligt direktivet infört ett system med kvotplikt, vilket innebär att energidistributörerna ska se till att säkra denna leveransminskning. Ett sådant system har funnits i Danmark sedan 2006, och fick sin nuvarande utformning Detta sker genom att man ger rådgivning, eller ger tillskott till den som själv genomför och dokumenterar åtgärder (som annars inte skulle blivit gjorda). Dessa kan