14.15 Aktuellt från Naturvårdsverket Catarina Östlund Naturvårdsverket FIKA Omvärldsbevakning
|
|
- Gunnel Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Arbetsgrupp Biologisk Återvinning Plats: Renova förbränningsanläggning, Göteborg Dag 1, onsdag 27 oktober Klockan Titel Föredragshållare Organisation Välkomsthälsning från värd/värdarna - intressanta omvärldshändelser i Göteborg Genomgång av beviljade projekt samt ekonomiskt läge Senaste nytt från SP/WR - Korrisionsprojektet etapp II - Resultat från studie om rötrestlager - Resultat polymerprojektet och förslag på framtida studier - Biogödsellagerrapport Angelika Blom Hanna Hellström Renova Kretsloppskontoret Avfall Sverige Aktuellt från Naturvårdsverket Catarina Östlund Naturvårdsverket FIKA Omvärldsbevakning Angelika Blom Avfall Sverige UTGICK PGA TIDSBRIST SP Biogasstrategin Kalle Svensson Energimyndigheten Vad händer nu? Vilka medel finns, och vad är beviljat? Projektuppföljning Lasse Smedlund Smedlunds - förslutningsbara påsar för sopsug - torrkonservering Händer något spännande på någon anläggning? - torr-rötning matavfall Göran Sternsen VMAB Kapacitetsstudie Johan Sundberg Profu Avfall Sverige, Avfall Sverige AB, Prostgatan 2, Malmö, Telefon , Fax E post info@avfallsverige.se, Hemsida Bankgiro , Organisationsnummer
2 2 Dag 2, torsdag 28 oktober Möte i Kretsloppskontorets lokaler, Göteborg Kl Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes. 2. Föregående minnesanteckningar 7 c). Hur jobbar vi med återföring av kunskap mellan grupper? Mötet enades om att särskilt intressanta aktiviteter presenteras på hemsidan. Angelika och Pernilla uppdrogs att jobba vidare med frågan. Informationen bör låsas till arbetsgruppens medlemmar. 3. Senaste nytt från Avfall Sverige Angelika rapporterade senaste nytt från Avfall Sverige, se presentationer. 4. Rapport från Arbetsutskottet Per-Erik rapporterade från AU. Ny ordförande i Insamlingsgrupp källsorterat matavfall är Peter Aausrud, Kretsloppskontoret Göteborg. Peter går i november på föräldraledighet och ersätts under denna period av vice ordförande Bengt Jonsved, Gästrike återvinnare. Carl-Magnus Pettersson, svensk växtkraft, har nått pensionsålder, så ny ordförande i anläggningsgrupp rötning sökes under vintern. Carl-Magnus kommer att jobba vidare på timbasis. Se även presentationer. 5. Senaste nytt från SGC (Svenskt Gastekniskt Center) Anneli Pettersson presenterade senaste nytt från SGC Se presentationer 6. Senaste nytt från Energigas Sverige (-) Ingen rapport förelåg. 7. Rapport från möten med undergrupper Angelika uppdrogs att ordna med kontaktuppgifter för grupperna så att grupperna kan kontakta varandra enkelt och direkt. a) Insamlingsgruppen källsorterat matavfall (Peter Aarsrud) Peter rapporterade från mötet 7-8 oktober. Man eftersträvar att inom gruppen representera fler insamlingssystem, gruppen kommer därför att utökas under vintern. Miljömålet diskuterades under mötet och en skrivelse skickades till NV. Diskussioner om projektförslag fick stort utrymme, bland annat Guide för införande av källsorterat matavfall, kartläggning av bioplastprodukterna, kartläggning av mängderna hemkompostering. Metoden för mängdbestämning av hushållskompost behöver dock diskuteras. En möjlig väg är via plockanalyser. Gruppen har varit involverad som referensgrupp till Smedlunds rapport om viktreducering. b) Anläggningsgrupp rötning (Carl-Magnus Pettersson) Carl-Magnus rapporterade från senaste mötet oktober i Kristianstad, som hade tema Energigrödor. Inbjudna experter, Lovisa Björnsson LTH och Thorsten Ahrens Tyskland, gav var sin presentation som input i frågan, då erfarenheten av rötning av energigrödor än så länge är begränsad i Sverige. Även HBK, frivilligt åtagande och certifieringsreglerna kom upp. Flera förslag på kommande teman för möten diskuterades, driftsekonomi, underhållskostnader, risk och säkerhet. Kommande möte kommer att fokusera på behovet av en närmare koppling mot certifieringsreglerna, genom ett gemensamt möte under våren med styrgruppen för certifieringsreglerna. c) Processnätverk (Pernilla Bratt) Medlemsfrågan diskuterades. Måste lösas snarast så att gruppen kan fokusera på sakfrågan. Frågan har varit svårlöst och har återremitterats till Avfall Sverige. Syftet med gruppen måste klargöras innan detta är löst. Resultatet från gruppens sakdiskussioner måste ut till medlemmarna. Angelika, Pernilla och AU uppdras att snarast lösa frågan. 2
3 3 Utrötningshandboken diskuterades, bland annat att få rätsida på potentialen. Standardiserade utrötningsmetoder är ett mål för projektet. Biogasutbildningsstegens (steg 1-3) kvalitetssäkring diskuterades. d) Nätverk för drifttekniker biogas och drifttekniker kompost (Angelika Blom) Det blev för få anmälda till driftteknikermötet (kompost) i september, ev nytt försök våren Driftsforum för drifttekniker kompost är planerat till september Driftteknikermöte biogas fick inställas pga krock med höstlov. Nytt försök kommer göras under jan/feb Delrapport av strategi och handlingsplan för utvecklingsfrågor kring avsättning av biogödsel och kompost i Sverige (Ola Palm, JTI) Ola inledde med en kortare presentation av strategin (presentationen som bilaga). De två ursprungliga målen står sig fortfarande bra, vilka Ola har kompletterat med ett tredje som handlar om allmänhetens förtroende för anläggningens verksamhet. Förslag kom att visionen kanske bör vidgas Biogödsel är det bästa gödselmedel som finns! Ola resonerade även om att vi skall sluta tänka avsättning och acceptans och istället agera professionellt, dvs sluta stå med mössan hand. De tre målen presenterades och diskuterades kort Mål 1. Begreppet Närproducerat diskuterades, ev med komplettering av identitet. Hur laddas varumärket? Ordet naturlig behöver preciseras. Kan upplevas som flummigt Mervärde behöver skapas. Mål 2. Ola förutspådde att forskningsprogram för koncentrerad biogödsel kommer troligen finnas inom 1-3 år. Hur anpassar vi transportsystem för dagens produkt? Mål 3. Vad är det bästa gödselmedlet? Sedan följde gruppdiskussioner med utgångspunkt i; Vad saknas? Behövs fler strategier? Vilka är de tre viktigaste åtgärderna, vad kan vänta vad kan? En sammanställning av diskussionerna presenteras nedan. Den obearbetade versionen finns längst bak i detta dokument. - Flera grupper återkom till behovet av marknadsföring, nyttja andras informationskanaler (HS, KRAV, m fl), lobbying. - Vikten av att se och definiera biogödsel som en högvärdigprodukt togs upp av flera grupper. Kanske specialsydda recept till respektive lantbrukare? Hur skapar vi mervärde? Kan vi nyttja de långliggande försöken? Finns andra värden som vi bör beakta, t ex mullbildande ämnen? - Vem skall sälja produkten? Jämför biogasen. 9. Arbetsmiljö prioriterade frågor att diskutera och utreda? (Per-Erik) Föreningen har identifierat tre frågor som trillar mellan stolarna; avfallsminimering, att avfallshanteringens intressen tillvaratas inom planering samt arbetsmiljö. Medskick till alla arbetsgrupper är nu att identifiera de tre mest angelägna arbetsmiljöfrågor att ta itu med. Mötet diskuterade arbetsmiljöfrågor och kom med följande inspel: - gassäkerhet. Två faktiska olyckor har hänt. - den biologiska säkerhetsrisken. Svampar, sporer etc. Expositionsrisken - smittorisk - luftsporer, lukt - snubbelrisk, dåligt arbetarskydd. Brister i säkerhet - riskanalys. Inför förändringar, ombyggnation. Systematisera riskanalyser. Verktyg för hur man gör systematiskt arbetsmiljöskydd. Utbildningsinsats som är generellt tillämpbar. - gas. Riskbedömt tankar; mottagning och buffert. Övervakning. Hur gör andra. - företagshälsovård tittar specifikt på personalens lungor, vaccinationer, etc. - identifierat platser med större exponeringsrisk där extra skydd är påkallat - gärna mallar för riskanalyser - insamlingspersonalen. Tungt avfall. Särskilt från verksamheter. Vikter och förslitningsskador. Lukt, mögel, flugor, sporer. Legionella vid insamling? AU får med sig att precisera de tre viktigaste arbetsmiljöfrågorna och att återrapportera detta till 3
4 4 föreningen. 10. Utbildningsfrågor Angelika presenterade utbildningsplanerna för 2011, se presentationer, samt Avfallsakademin. Mötet diskuterade även eventuella orsaker till det låga intresset för utbildningsutbudet, utan att komma fram till något konkret svar eller förslag till åtgärder. 11. Senaste nytt från deltagarna (Per-Erik) Christina Nilsson, Göteborg Energi. Upphandling anläggning i Sävsjö. Samarbete med Skövde. Pernilla Bratt, Skövde VA. Samarbete med Göteborgs energi. Gemensamt bolag med nya anläggningen. Allt samlas på samma ställe Stig Säll, Falköping. Försöksgård Viken för gödsel, tillsammans med Göteborgs Energi. Falköping skall uppgradera gasen. Anna-Karin Schön, Borås. Ny tankstation. Borås E&M skall ta in vatten och avlopp. En part vad gäller gasen. Mattias Persson, Atle verken Örebro. Fortsätter kompostera matavfallet. Försöker certifiera grönkomposten. Pratar om biogas, men substraten räcker inte till. Hälften saknas Irene Bohn, NSR. Utbyggnad för ny anläggning. Förbehandling. Ny lossning för matavfallet. Förbättra möjligheten att ta emot förpackat matavfall från butiker. Vätgas i förhydrolys. Carl-Magnus Pettersson, svensk växtkraft. Snabbt ökande publik försäljning av gas. Även större trafik. Inom några år behövs gasproduktionen tre-dubblas. Ev bygga ut med fler rötkammare. Skall matas med vad? Mirja Törnquist, Gästrike återvinnare. Tankstation invigd i Gävle. SBI har bildat bolag med kommunen, för att bygga biogasanläggning. Diskussion om matavfallet, avtal till 2023 om kompostering. Kjerstin Ekvall, Sysav. Kommunerna bygger ut insamling. Ökande mängder ger möjlighet till egen biogasproduktion. I början av 2011 är förhoppningsvis lokaliseringen klar. Anette Wästlund, Telge. Förbehandlingsanläggning klar. Matavfallet skickas sedan vidare till behandling. Projektering pågår för att få in förbehandlingen under tak. PoT komposteras fortfarande. Jobbas hårt för att få till en återvinningsjord. Jörgen Madebrink, Kalmar. Ont om fordongsas. Vill bygga ny uppgraderingsanläggning. Beslut saknas om insamling av matavfall. Diskussion med Splitvision om att koncentrera biogödseln. Kurt Johansson, Norrlandsjord. Matkomposterar. Kommunen vill ta ut mer gas från avlopp. Fordonsgas under Christian Olhans, Borlänge. Räknar på rötningsmöjligheter/förbehandling. Kompostering rullar på. 12. Övriga frågor (Per-Erik) Kommande möte Angelika och Per-Erik föreslår Olso, Norge i maj. Angelika uppdrogs att kontakta Avfall Norge samt våra norska medlemmar i arbetsgruppen 14. Studiebesök på restaurangskolas kök med avfallskvarn kopplat till tank. En tapper skara begav sig iväg genom det göteborska höstvädret till restaurangskolans avfallskvarn. 15. Hej då arbetsgruppen! Tack för två givande och intressanta dagar!... Och ett särskilt varmt tack till Lia och Peter för utomordentligt värdskap. Per-Erik Persson, Vafab Miljö & Angelika Blom, Avfall Sverige 4
5 5 Närvarande Anette Wästlund, Telge Återvinning Anna-Karin Schön, Borås energi och miljö Anneli Pettersson, SGC Carl-Magnus Pettersson, ordf Anläggningsgrupp rötning Catarina Jönsson, Sysav Christian Olhans, Borlänge Energi Christina Nilsson, Göteborg Energi Irene Bohn, NSR Jörgen Madebrink, KVAB Kjerstin Ekvall, Sysav Kurt Johansson, Norrlandsjord Mattias Persson, Atleverken, Örebro Mirja Törnquist, Gästrike återvinnare Per-Erik Persson, Vafab Miljö Pernilla Bratt, Skövde Peter Aarsrud, Kretsloppskontoret, Göteborg Stig Säll, Falköping Jonas Hed, Kretsloppskontoret, Göteborg Lia Detterfelt, Renova Patrik Karlsson, Renova Föredragshållare Göran Sternsen, VMAB Catarina Östlund, NV Kalle Svensson, Energimyndigheten Hanna Hellström, SP Johan Sundberg, Profu Ola Palm, JTI Lasse Smedlund, Smedlunds 5
6 6 Råtexten till strategidiskussionen Grupp 1 marknadsföring. Alla positiva aspekter måste upp. Använda böndernas rådgivare. Bönderna kommer sen i sin tur att fråga LI varför de inte får använda biogödseln. Frågan kommer alltså från gräsrotsnivå. Toppa upp biogödsel med NPK, känns tveksamt. Kommer ifrån de naturliga argumenten. Kommer kräva specialsydda recept till varje lantbrukare. (motargument hur jobbar biototal). Någon annan organisation borde jobba med slutprodukt till kund, jmfr gasproduktion. Grupp 2 jobba för att konsumenterna att efterfråga produkter som är producerade mha biogödsel. På insamlingssidan finns mycket pengar för information (10-15 % av taxan går till information). Lantbrukaren själv ensam. Nyttja mer t ex KRAV:s informationskanaler. De ex informerar om närmsta certifierade biogödselanläggning Grupp 3 Själva ändra attityd. Rabbla argument, hårda fakta, känslor mm. Titta generellt. Vi tillverkar PRODUKTER, gas och biogödsel. Vem skall sälja? Kanske inte den kommunala anläggning? Enklare för lantbrukare om det finns ett ställe att handla på. HS är viktiga för att föra ut informationen om fördelarna med produkten. (ta gisslan genom involvera i t ex projekt) Miljöcertifierade gårdar borde se biogödsel som en naturlig del Grupp 4 två frågeställningar; gödselmedlet måste vilja användas. Andra frågan, ekonomi. Vad kan vi få betalt? Besvärlig vara att sälja. Hur kan vi skapa mervärden; mer högvärdig produkt som går att sälja på ett ekonomiskt rimligt sätt. Idag hanteras den som en mycket dyrbar produkt; dyr att lagra, dyr att transportera, dyr att sprida. Biogödselfrågan är en kostnadspost för de flesta anläggningarna. Fler företag i branschen ökar konkurrensen och utvecklingen. Köper lantbrukare varor med känslan? Kan vi få kunden att efterfråga andra värden. Behöver vi mer kunskap om konsumenternas köpvärden, och våran kunds värden och hur de väljer. Grupp 5 saknas någon strategi. Bra att vara proaktiv vilka möjliga problem kan vi se? Bruset av kemikaliesamhället farligare än klimathotet. Väcka den björn som sover? Kan vi ta en diskussion organiska föreningar i biogödseln? Bra att ha kunskap så får vi tolkningsföreträde. Långliggande försök; vilka bryts ner, vilka tas upp etc. Grupp 6 Lobbning. Spetsa till produkten. Komma bort från avfallsdiskussionen, vi producerar en produkt. Mullbildande ämnen måste värderas. Andra värden får ej glömmas bort. Motivera investeringskostnader hos lantbruket. bättre på lång sikt. Samsyn på hur biogödseln ser ut som produkt. Gemensam insamling för ökat förtroende. End-of-waste råvara in-förädling-två produkter ut Vad ska vi marknadsföra, avfallsbehandling? Eller produkter? 6
Certifiering av biogödsel och kompost
Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nytt från styrgruppen Frågor som diskuterats sedan förra nyhetsbrevet Nyhetsbrev nr 1-10 juni 2010 Svämtäcke, eller inte? Ändringar i regelsystemet
Läs merCertifiering av biogödsel och kompost
Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nyhetsbrev nr 3-2014 November 2014 Senaste nytt inom Certifierad återvinning Revidering av certifieringsreglerna och bilaga 1 Revideringar har
Läs merCertifiering av biogödsel och kompost
Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nytt från styrgruppen Frågor som diskuterats sedan förra nyhetsbrevet Nyhetsbrev nr 1 januari 2009 Svämtäcke, eller inte? GOD FORTSÄTTNING PÅ
Läs merFramtida marknaden för biogasproduktion från avfall. Workshop för färdplan Skåne Malmö 2012-05-24 Bo von Bahr, SP
Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall Workshop för färdplan Skåne Malmö 2012-05-24 Bo von Bahr, SP Från DN Debatt, torsdag 24 maj 2012 (igår), Kjell Aleklett, President of ASPO International
Läs merLösningar för lönsamhet
Lösningar för lönsamhet Waste Refinerys öppna seminarium 21 mars Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Waste Refinery nationellt kunskapscentrum FoU i ett gemensamt kluster
Läs merOm Avfall Sverige Swedish Waste Management
Ressourcer vigtigere end systemvalg ved udsortering af organisk dagrenovation Angelika Blom Om Avfall Sverige Swedish Waste Management Avfall Sverige är kommunernas expertorgan inom avfall och återvinning
Läs merArbetsgruppen biologisk återvinning. Caroline Steinwig,
Arbetsgruppen biologisk återvinning Caroline Steinwig, 2019-02-13 Jag tänkte prata om Kort om Avfall Sverige Strukturen kring arbetsgrupper Aktuella frågeställningar och projekt inom arbetsgruppen Biologisk
Läs merHandlingsplan för plast som synliga föroreningar
Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Styrgruppen Certifierad återvinning Certifierad återvinning SPCR 120 och SPCR 152 Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Denna handlingsplan är
Läs merProblematiken kring insamlingen av biologiskt avfall
atiken kring insamlingen av biologiskt avfall WR 31 Kartläggning av utvecklingsarbete samt problem vid olika insamlingstekniker för matavfall Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se
Läs merStyrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars
Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Bakgrund PFA-projektet: Ökad biogasproduktion från matavfall gynnsamt med de förutsättningar som antas gälla år 2020.
Läs merLRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011
LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör
Läs merREMISSVAR: Remiss betänkandet Skatt på kadmium i vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2017/04821/S2 Malmö den 28 april 2018 REMISSVAR: Remiss betänkandet Skatt på kadmium i vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel Avfall Sverige är kommunernas
Läs merDeltagare Göran Jönsson Region Halland Länsstyrelsen i Hallands län Tommy Karlsson Södra Hallands Kraft
HUR NÅR KOMMUNERNA SINA UPPSATTA MILJÖMÅL INOM BIOENERGI? En workshop för att diskutera möjligheter till regional samordning inom t.ex. matavfallshantering. MINNESANTECKNINGAR, 2013-06-13 Deltagare Göran
Läs merEnergi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)
Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54) Sötåsens Biogasdag den 7 november 2013 Gunilla Henriksson SP Energiteknik, avfallsgruppen Energi-
Läs merMarknadsanalys av substrat till biogas
Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse
Läs merVanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost
Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost Vad är det för skillnad på rötrest, biogödsel och rötslam? Svar: Rötrest produceras vid en biogasanläggning genom att biologiskt lättnedbrytbara
Läs merCertifiering av biogödsel och kompost
Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nyhetsbrev nr 2-2017 November 2017 Senaste nytt inom Certifierad återvinning Nya certifieringsregler från årsskiftet Certifieringsreglerna för
Läs merKompostering av hästgödsel. Angelika Blom
Kompostering av hästgödsel Angelika Blom Avfall Sverige Branschorganisationen för avfallshantering och återvinning Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar 400 medlemmar
Läs merFÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER
Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar
Läs merMöjligheter och risker vid samrötning
RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till
Läs merHandlingsplan för plast som synliga föroreningar
Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Version Certifierad återvinning SPCR 120 och SPCR 152 Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Denna handlingsplan är ett levande dokument som revideras
Läs merKvalitetssystem och förutsättningar för ekologisk odling med biogödsel. Katarina Hansson Kvalitetsansvarig, Matavfallsanläggningar
Kvalitetssystem och förutsättningar för ekologisk odling med biogödsel Katarina Hansson Kvalitetsansvarig, Matavfallsanläggningar www.sysav.se Kvalitetsarbete under 20 års tid Marknaden har ställt krav
Läs merSkånes färdplan för biogas
Minnesanteckningar workshop med färdplanens arbetsgrupper Eslöv den 25 januari 2012 Närvarande Se separat deltagarlista längst bak i dokumentet. Totalt 33 personer Dagordning Kort sammanfattning av färdplansarbetet
Läs merCertifiering av biogödsel och kompost
Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nyhetsbrev nr 1-2017 April 2017 Senaste nytt inom Certifierad återvinning Remissversion av certifieringsreglerna för 2018 Remiss av 2018-års
Läs merAvfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL
Avfallsindikatorer För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Foto: Avfall Sverige Avfallsindikatorer I projektet Indikatorer för
Läs merGasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011
Gasernas utveckling Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders Mathiasson
Läs merBiogasens möjligheter i Sverige och Jämtland
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall
Läs merSTYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP
STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP VÅR VISION Ett internationellt ledande institut VÅR AFFÄRSIDÉ Skapa, använda och förmedla internationell konkurrenskraftig kompetens för innovation
Läs merKlimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson
Klimp för biogas -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp biogas, miljö och kretslopp Vad är Klimp? Klimatinvesteringsprogrammet 2003-2012 Fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering
Läs merTillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden
Tillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden 1 Tillgång på utsorterat matavfall idag Årligen uppkommer nationellt knappt 100 kg matavfall per invånare och år
Läs merBiogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland
Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,
Läs merMatavfall. Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling. Charlotta Ringdahl.
Matavfall Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling 18 april 20131 Charlotta Ringdahl Agenda 1.NATIONELLT MÅL 2.HUR BIDRAR VI TILL ATT UPPNÅ MÅLET?
Läs merBiogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk
Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI
Läs merSTYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt
STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och
Läs merSamråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi
Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi Bakgrund LRF-studie från 2011 visade goda förutsättningar för lönsam biogasproduktion på grund av
Läs merLantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel
Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel 6 september 2012 Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 08-7875156, sunita.hallgren@lrf.se Ansvarig kretsloppsfrågor Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund
Läs merVad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017
Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017 Inledning Caroline Steinwig, rådgivare biologisk återvinning caroline.steinwig@avfallsverige.se, 040-35 66 23 Jag tänkte kort
Läs merCertifiering av biogödsel och kompost
Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nyhetsbrev nr 1-2015 Mars 2015 Senaste nytt inom Certifierad återvinning Remiss av certifieringsreglerna, version 2016 Remiss av 2016-års version
Läs merBiogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?
Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping
Läs merCertifiering av biogödsel och kompost
Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nyhetsbrev nr 2-09 juni 2009 Senaste nytt från styrgruppen Några frågor hade inkommit till styrgruppen inför mötet i april. En handlade om fekala
Läs merFörstudie avfallsrötning i Karlstadregionen Presentation den 24 september 2008 av Gunnar Settergren
Förstudie avfallsrötning i Karlstadregionen Presentation den 24 september 2008 av Gunnar Settergren Huvudansvarig för studien: Katarina Starberg, WSP Förstudie Karlstad - bakgrund Målen i avfallsplan 2004
Läs merREMISSVAR: Jordbruksverkets föreskrifter om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion
Jordbruksverket Växt- och miljöavdelningen 551 82 Jönköping Dnr 4.7.16-11784/13 Malmö den 11 maj 2015 REMISSVAR: Jordbruksverkets föreskrifter om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion
Läs merSammanställning av samråd och utställning Renhållningsordning för Vimmerby kommun
1 (10) Sammanställning av samråd och utställning Renhållningsordning för Vimmerby kommun Allmänt Vimmerby Energi & Miljö AB (VEMAB) och Vimmerby kommun har under 2012-2014 tagit fram förslag till ny renhållningsordning.
Läs merIngår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar
Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.
Läs merRegion Skåne. Sammanfattning av biogas utvecklingsmedel 2015. Beviljade utvecklingsprojekt hösten 2015. Löpnr Projektnamn Sökande Sökt belopp
Oddvar Fiskesjö Processledare 044-309 32 92 Pia.AC.sandell@skane.se Bilaga Sammanfattning Datum 2015-12-16 Dnr 1501271 1 (10) Sammanfattning av biogas utvecklingsmedel 2015 Beviljade utvecklingsprojekt
Läs merBeviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas
2013-02-18 1 (3) Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas 2010 Projektnr Kategori Titel Sökande Projektledare Bidrag kr Ort 32827-1 Förbehandling Optimerad förbehandling vid Biogasanläggningen
Läs merVår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige
Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige Vår energigasvision: I framtiden säljer vi endast förnyelsebar gas Kapacitet Steg på vägen: År 2020 säljer vi mer
Läs merSuksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige
Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige Tobias Persson, Handläggare, Svenskt Gastekniskt Center Biogasproduktion i Sverige Statistik för biogasproduktion Tankstationer Statistik för tankstationer
Läs merRapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering
Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092 Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering förord INNehållSförteckNINg 1. Varför indikatorer? 3 2.
Läs merREMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt
Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2013/790/Nm Malmö den 17 april 2014 REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt
Läs merGasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone:
Gasum AB Lidköping Nuvarande anläggning: Råvaran för biogastillverkningen Bild på substrat: Ensilage Avrens Sekunda spannmål Idag används grönmassa (t.ex. ensilage), spannmål och industriella biprodukter
Läs merBiogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region
Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola
Läs merBiogasens roll i den cirkulära ekonomin
Analysgruppen Grön omställning Jonas Karlsson Ordförande Malmö den 13 augusti 2015 Biogasens roll i den cirkulära ekonomin Avfall Sverige har genom Per-Erik Persson, VafabMiljö och ordförande för arbetsgruppen
Läs merTryck på gasen för matavfall!
Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merSammanfattande beskrivning. Bakgrund och omvärld. Projektnamn: Förstudie biogas Mönsterås. Programområde: Småland och Öarna. Ärende ID: 20200079
Projektnamn: Förstudie biogas Mönsterås Programområde: Småland och Öarna Ärende ID: 20200079 Sammanfattande beskrivning Förstudieprojektet kommer att utröna om förutsättningarna finns att bygga en lokal
Läs merVarför en avfallsplan?
Varför en avfallsplan? Enligt miljöbalken är varje kommun skyldig att ha en avfallsplan. Planen ska omfatta allt slags avfall men fokuserar på det avfall som kommunen ansvarar för. Planen beskriver kommunernas
Läs merInledning Biogas Syd. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Lund,
Inledning Biogas Syd Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd desiree.grahn@biogassyd.se Lund, 2016-02-09 Biogas Syd» Ett nätverk som samverkar för att främja produktion, distribution och användning
Läs merAnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015
AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 Anl./Projekt/ Kund Avfallsslag Projekttyp År KRAB, Kristianstad Hushåll, slakteri, gödsel, bränneri Design, rådgivning 1994 o 2004
Läs merRAPPORT B2009:01. Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem i svenska kommuner Nyckeltal och förutsättningar för insamlade mängder
RAPPORT B2009:01 Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem i svenska kommuner Nyckeltal och förutsättningar för insamlade mängder ISSN 1103-4092 Förord Denna rapport har utförts inom utvecklingssatsningen
Läs merReferensgrupp möte 2010:2
Kallade: Lise-Lotte Boldt, Håkan Wedlund, Folke Göransson, Gunnar Lennermo, Jonas Wedebrand, Mats Danielsson,, Annelie Fredriksson och Maj-Liz Hedendahl Närvarande: Håkan Wedlund, Mats Danielsson, och
Läs merVI VILL HA DINA MATRESTER
VI VILL HA DINA MATRESTER Återvinn din mat Uppsamling Transport Rötning Drivmedel Matrester - en värdefull resurs Det mesta av vårt avfall går att återvinna. Med insamling av matavfall tar Österåker ett
Läs merBiogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01
Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01-1 - MÅL ANVÄNDNING Biogasproduktionen ska i första hand användas som fordonsgas. År 2020 ska 80 GWh/år lokalt producerad fordonsgas säljas.
Läs merUppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter
Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion
Läs merVälkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda
Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi
Läs merCertifiering av biogödsel och kompost
Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nyhetsbrev nr 3-09 november 2009 Hipp hipp hurra - Certifieringssystemet 10 år! behandling. Certifieringssystemet fyller nu i höst 10 år. Detta
Läs merAnsökan till Region Skånes utvecklingsmedel för biogas
Ansökan till Region Skånes utvecklingsmedel för biogas Ansökan skickas in både digitalt i Excel format per e-post till biogas@skane.se och som underskrivet original på papper till: Jeanette Flodqvist,
Läs merSenaste nytt från Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland
Senaste nytt från Kraftsamling för biogas i Västra Götaland Hanna Jönsson, Västra Götalandsregionen Processledare Agenda Introduktion till programmet Vad har hänt sedan 1 mars? Vad är på gång framöver?
Läs merBiogas Research Center
Biogas Research Center För resurseffektiva biogaslösningar Biogas Syd Per Mårtensson 2013-09-17 www.liu.se/brc Biogas fördelar och svårigheter Trots många fördelar: Förnybar lokal och regional energikälla
Läs merMötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas
1(5) Mötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas Projektmöte Göteborg 18 augusti kl. 10 14, Deltagarlista: Ragni Andersson Karin Eliasson Peter Eriksson Petter T. Vattekar
Läs merBiogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare
Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan
Läs merGårdsbaserad biogasproduktion - fördjupningskurs
inbjuder till Gårdsbaserad biogasproduktion - fördjupningskurs Utbildningen omfattar 4 utbildningsdagar uppdelade på två kurstillfällen Övergripande målsättning för de 4 dagarna: Utbildningen skall ge
Läs merRapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092. Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120
Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092 Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120 FÖRORD På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad
Läs merBiogas i Uppsala län.
Biogas i Uppsala län www.energikontor.se www.biogasost.se Biogas Öst arbetar för att Skapa de bästa regionala förutsättningarna för ökad produktion, distribution och konsumtion av biogas. Informera, kommunicera
Läs merBehov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20
Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska
Läs merSmåskalig biogasproduktion
Småskalig biogasproduktion Martin Fransson martin.fransson@biomil.se Biogas Norr 6 april 2011 Var kommer BioMil in i bilden? Förstudie Förprojektering Detaljprojektering Tillståndsansökan Upphandling Byggnadsfas
Läs merSlutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet
1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar
Läs merSammanträdesprotokoll Avesta Vatten och Avfall AB 2015-02-23. Plats och tid Prästgatan 50, kl 13:15-15:45. Beslutande
Plats och tid Prästgatan 50, kl 13:15-15:45 Beslutande Patrik Engström (S), ordförande Tord Birgersson (V) Sten-Åke Mörk (S), ersättare för Mia Bergkvist (S) Christer Bergkvist (C), ersättare för Lennart
Läs merSmåskalig biogasanläggning vid stora livsmedelsbutiker BeLivs BD 01
Småskalig biogasanläggning vid stora livsmedelsbutiker BeLivs BD 01 BeLivs ökar kunskapen, tydliggör och demonstrerar en ökad energieffektivisering i livsmedelslokaler. Energimyndighetens Beställargrupp
Läs merRätt slam på rätt plats
Rätt slam på rätt plats Emelie Ljung JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Rätt slam på rätt plats? Biogas Inkommande substrat
Läs merYttrande över Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34)
Miljödepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) Återvinningsindustrierna, ÅI, har fått Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet för yttrande.
Läs merNSR biogasanläggning i Helsingborg
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merBiogasstrategin och biogasutlysningen
Biogasstrategin och biogasutlysningen Energimyndighetens aktiviteter inom biogasområdet 2010 (och 2011) Kalle Svensson Handläggare Regeringens uppdrag Öka användningen av biogas Ta till vara sektorövergripande
Läs merAktuellt från Avfall Sverige
Nätverk för avfallsupphandlare 11 mars 2014 Aktuellt från Avfall Sverige Reviderad mall för upphandling av avfallshämtning, februari 2014 Hänvisning Avfallsindex, nya tröskelvärden samt lite språkliga
Läs merSP Biogasar häng med!
SP Biogasar häng med! Metanutsläpp och hållbarhetskriterier, HBK Bo von Bahr, SP Magnus Andreas Holmgren, SP Begynnelsen Media Artikel i Svenska Dagbladet 28 oktober 2004 Förluster vid produktion och distribution
Läs merKÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL
från APRIL KÄLLSORTERAR Vi även matavfall START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL FÖR EN BÄTTRE MILJÖ Tack vare att du källsorterar kan avfall återvinnas till nya produkter. Därför har återvinningsstationer
Läs merInförande av obligatorisk matavfallsinsamling i Stockholm. Motion (2011:38). Svar på remiss
Lovisa Wassbäck Avfall 08-508 465 61 lovisa.wassback@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-10-19 Införande av obligatorisk matavfallsinsamling i Stockholm. Motion (2011:38). Svar på remiss
Läs merRemissvar gällande betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU:2012:56)
M2012/2143/Ke Miljödepartementet Kemikalieenheten Henrik Dahlsson henrik.dahlsson@energigas.se 103 33 Stockholm Stockholm den 17 december 2012 Remissvar gällande betänkandet Mot det hållbara samhället
Läs merBIOGAS I TORNEDALEN. Projektets resultat, slutsatser och beslutsförslag
BIOGAS I TORNEDALEN Projektets resultat, slutsatser och beslutsförslag 2017-04-12 Innehåll Projektet... 2 Bakgrund... 2 Resultat - Kommunal biogasanläggning... 3 Resultat - Gårdsbaserad biogasanläggning...
Läs merTingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010
Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag
Läs merAvfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012
Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Det lilla barnets fundering är något som angår oss alla. Hur vi tar hand om vårt avfall är en avgörande fråga när det gäller vår miljö. Upplands-Bro kommun
Läs merDet svenska hushållsavfallet
Det svenska hushållsavfallet 2018 Avfallshantering i världsklass 99,5% 99,5 procent av hushållsavfallet återvanns under 2017. Utmaningen nu är att minska mängden avfall. Sveriges kommuner och svenskarna
Läs merVälkomna! Närboendemöte för frågor kring verksamhet på Sobacken
Välkomna! Närboendemöte för frågor kring verksamhet på Sobacken Dagordning Presentation Miljöförvaltningen Borås Energi och Miljö Svar på kvarstående frågor från föregående möte Genomgång av verksamheten
Läs merVarför ska man bygga regionala gasnät? Per Elfvin, E.ON Gas
Varför ska man bygga regionala gasnät? Per Elfvin, E.ON Gas Gasnät för regional utveckling och stärkt konkurrenskraft i en hållbar framtid Vilka? är vi. Swedegas AB Äger, driver och underhåller det svenska
Läs merFördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion
Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion Kursen vänder sig till dig som vill ha fördjupade kunskaper för att bygga och driva en biogasanläggning på gårdsnivå. Förkunskapskrav är grundkurs eller
Läs merDet svenska hushållsavfallet
Det svenska hushållsavfallet 2018 Avfallshantering i världsklass Sveriges kommuner och svenskarna är duktiga på avfallshantering. Från insamling till sortering och återvinning. Med den här skriften vill
Läs merBiogasanläggningen i Boden
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merBiogasanläggningen i Göteborg
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merNaturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen
Sida 1 (7) 2014-02-28 Handläggare Jonas Dahllöf 08-508 466 06 jonas.dahllof@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-03-20 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om investeringsstöd
Läs merVillahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön
Villahushåll Insamling av matavfall en insats för miljön Hållbart samhälle Det avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem. Det har Upplands Väsby och åtta andra norrortskommuner
Läs mer