Vad visar forskning om implementeringsproblem inom välfärdssektorns organisationer? - Utvärdering av Väst-Bus
|
|
- Karl-Erik Hedlund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vad visar forskning om implementeringsproblem inom välfärdssektorns organisationer? - Utvärdering av Väst-Bus Samverkan kring barn och unga (Västbus) en stor utmaning för myndigheter i Västra Götaland Kort om implementeringsforskning och dess resultat Lägesrapport från implementeringsstudien om Västbus Kritiska frågor inför den fortsatta implementeringen Staffan Johanssons OH-bilder, Göteborg
2 Väst-Bus - Gemensamma riktlinjer om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problemetik Antogs av Västra Götalandsregionen och dess ingående kommuner under våren 2005 berör direkt eller indirekt många av ca barn och ungdomar i Västra Götaland samt mer än anställda i Västra Götalandsregionen och dess kommuner
3 Vad menas med implementering? Förverkligande, genomförande av beslut (SAOL) av eng. implement 'förverkliga', 'fullborda', 'genomföra', 'förse med verktyg' (Nationalencyklopedin) Varför uppstår implementeringsproblem? Någon hittar på/formulerar policy etc Någon annan förväntas förverkliga policy etc
4 Implementeringsforskning som del av statsvetenskaplig policyanalys Policyprocessen - centrala begrepp: A. Problem B. Policy (teorifel?) C. Implementering (implementeringsfel?) D. Resultat/effekter (oönskade effekter?) Top-downmodeller Bottom-upmodeller Gräsrotsbyråkrater med stort handlingsutrymme Exempel på studieobjekt: Sociala program Framgångsrik implementering kräver kunskap, förmåga och vilja.
5 Implementeringsforskning som del av management-/organisationsforskning Viktiga forskningsresultat: Organisationer är spårbundna och dess medlemmar har många försvarsmekanismer mot förändring Beslut, planer, strategier och organisationsreformer är ofta spel för gallerierna Implementering underlättas av möjlighet till lokal omjustering ( översättning ) Exempel på studieobjekt: organisationsreformer (NPM), styrmodeller (TQM, BSC), verksamhetskoncept, (t ex BBIC)
6 Implementeringsforskning som del av forskning om evidensbaserad praktik Informationsspridning är (ensamt) en ineffektiv implementeringsmetod Utbildning är (ensamt, och i kombination med information) en ineffektiv implementeringsmetod Incitament och support från ledningen har stor betydelse Lokal organisationskultur avgör vilken implementeringsstrategi som fungerar Det saknas fortfarande kunskap om organisationens betydelse för framgångsrik implementering. Exempel på studieobjekt: ACT, KBT, MST, PMTO, etc Enligt Fixsen (2005, 2007)
7 Exempel på implementeringsforskning Vilka faktorer gynnade implementeringen av BBIC i försökskommunerna?*) Efterfrågan på bättre metoder för barn-/ungdomsärenden Kvalitetsmodellen uppfattades som legitim och ändamålsenlig Stor enighet om mål och ambitionsnivåer bland projektägarna (kommunerna och SoS) Projektteam med auktoritet och förankring Projektteamets resurser och kontroll över implementeringsområdet BBIC viktig plats på lokal agenda få konkurrerande förändringsprojekt Linjeorganisationens passform (t ex grad av specialisering på grupp- och handläggarnivå) Visst utrymme för justering/anpassning av modellen/konceptet till lokala förutsättningar Följsamhet och timing Få störande yttre händelser (t ex organisationsförändringar) *) Enligt Johansson (2004)
8 Implementering av organisatorisk samverkan Varför samverka? Ny kunskap leder ofta fram till ökad specialisering/professionalisering, men till priset av ökad fragmentisering och minskad helhetssyn. Ökande behov av helhetssyn för att möta människors komplexa behov Samverkan syftar till att förbättra kvaliteten i verksamheten genom att dra nytta av olika slags specialiserad kunskap i specifika typer av ärenden. Vanliga frågeställningar inom forskningen: Hur och varför upprätthålls/förändras organisatoriska gränser? Hur integrera olika organisationer utan att förlora fördelarna med olikheter i kompetens? Exempel på studieobjekt: Samverkansreformer, samverkansförsök (SOCSAM, FINSAM), samverkansprojekt, samverkan kring olika målgrupper.
9 Vanliga hinder för samverkan mellan myndigheter (enl tidigare forskning) Olika lagstiftning, Olika huvudmän (uppdrag, mål och finansiärer) Olika upptagningsområden Geografiska avstånd mellan lokaler Olika professioner (kunskapstradition och etik) Olika organisationskulturer Makt- och statusskillnader Bristande kunskap om varandras verksamheter Samarbetsklimat och personkemi
10 Framgångsfaktorer i samverkan (enl tidigare forskning) Tydlighet och struktur (dvs att policyn har starkt stöd bland berörda organisationer) Aktivt och gränsöverskridande ledarskap ( Infrastruktur som främjar samverkan) Samsyn, motivation, förtroende och god kommunikation (ömsesidig respekt för varandras kompetensområden) Samverkanskompetens
11 Väst-Bus - Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problemetik Antogs av Västra Götalandsregionen och dess ingående kommuner under våren 2005 berör direkt eller indirekt många av ca barn och ungdomar i Västra Götaland samt mer än anställda i Västra Götalandsregionen och dess kommuner
12 1. Gemensamma grundläggande värderingar Barnets bästa och barnets delaktighet Basnivån i första hand Verksamhets- och kostnadsansvar följer av lagstiftning, annars gemensam lösning utan dröjsmål Gemensamt ansvar Resurser utifrån barnets behov
13 2. Förtydligande av ansvar Basnivå Specialistnivå Basnivån når alla barn Ex. socialtjänstens förebyggande, förskola/skola, skolhälsovård, mödra- och barnhälsovård, primärvård inkl ungdomsmottagningar En allsidig elevutredning Utredningen är underlag för bedömningar på specialistnivån Specialistnivå behövs för en liten andel barn Ex. socialtjänstens individ- och familjeomsorg, handikappomsorg, barn- och ungdomsmedicin, habilitering, barn- och ungdomspsykiatri, barnneuropsykiatri, vuxenpsykiatri, HVB och särskilda ungdomshem
14 3. Samverkansskyldighet Informationsskyldighet Stärkt skydd för utsatta barn SOL (HSL och Skollagen) Socialnämnden skall initiera samarbete andra myndigheter skall medverka Skyldighet att informera om förändringar
15 4. Gemensam kompetensutveckling Årligen med gemensamt innehåll för hela länet
16 5. Samverkan kring det enskilda barnet/ungdomen Prioritera inbjudan träff inom 3 veckor Gemensam skriftlig vårdplan/handlingsplan Ansvars- och kostnadsfördelning, uppföljning
17
18 6. Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför hemmet Grundmodellen för samverkan skall följas Vid akut placering samverkan inom 5 dagar Barnets situation avgörande för var barnpsykiatrisk behandling kan ske Riksavtalet för utomlänsvård gäller för placering utanför länet
19 Utvärderingens syften Beskriva arbetet med att införa och tillämpa riktlinjerna inom respektive sjukhusområde/kommunförbundsområde. Identifiera möjligheter och hinder vid implementering av de nya riktlinjerna. Sprida kunskap om det lokala förändringsarbetet.
20 Utvärdering av implementeringen: Strategiska faktorer i första delstudien Veta-faktorn : Känner respondenterna och deras arbetskamrater till innehåll och innebörd? Har information givits av chefer? Vilja-faktorn : Relevans och ändamålsenlighet?(t ex olika nivåer och ansvarsfördelning) Gör skillnad i konkreta ärenden. Personalens motivation Kunna-faktorn : Kunskap och kompetens Resurser Organisationsstruktur Samverkansstruktur Övriga faktorer: Ledningens prioritering Förekomst av konkurrerande utvecklingsarbeten Resultatindikatorer Etablering av samverkansstruktur Nätverksmöten enligt Västbus Gemensamma vårdplaner enligt Västbus
21 Målgrupper och respondenter Kommunerna IFO-chefer Handläggare b/u IFO Handikappchefer Grundskolerektorer (en per kommun) Förskolerektorer (en per kommun) Representanter för elevhälsovården Regionen BUP-chefer Behandlingspers BUP BHV:s kontaktsköterskor Ungdomsmottagningsrepr. Lokala chefer barnhabiliteringen Chefer barn-/ungdomsmed mottagningar Chefer vuxenpsykiatriska mottagningar
22 Svarsfrekvens bland olika verksamhetsföreträdare Svarsfrekvens per respondentgrupp
23 Veta (i) - Är riktlinjerna kända? Är riktlinjerna kända? M ycket väl kända Ganska väl kända Delvis kända Inte alls kända Vet inte Av dig själv? På arbetsplatsen?
24 Veta (ii) - Har ansvarig chef gett information om riktlinjerna? Inf ormat ion? Ja Nej Vet inte Inf ormat ion? 57,7 33,9 8,4
25 Vilja (i) - Riktlinjernas relevans och personalens motivation 10 0 % 80% 60% 40% Vet ej Nej, knappast alls Ja i viss grad Ja i hög grad 20% 0% relevans motivation
26 Vilja (ii) Kännedom om fall där riktlinjerna faktiskt/skulle ha medfört bättre vård/behandling 10 0 % 90% 80% 70% 60% 50% 40% Vet ej Nej, ännu inte Ja i något eller några fall Ja i flera fall 30% 20% 10 % 0% Faktiska Potentiella
27 Vilja (iii) Uppfattningar om ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter Den är mycket tydlig och skapar inga problem Den är ganska t ydlig och skapar ganska f å problem Den är ganska ot ydlig och skapar därför en del problem Den är mycket otydlig och skapar därför många problem Vet ej
28 Kunna (i) Utbildning till berörd personal? Ja till samtliga berörda Ja till några berörda Nej, inte ännu Vet ej
29 Kunna (ii) Tillräckliga resurser för att kunna arbeta enligt Västbus? Ja, i mycket hög grad Ja, i ganska hög grad Nej, knappast Nej, inte alls Vet ej Tillräckliga resurser
30 Kunna (iii) Har samverkansorgan/- strukturer etablerats? Ja, särskilda samverkansorgan har etablerats 30 Nej, särskilda samverkansorgan har ännu inte etablerat s Vet ej/ej svar Samv struktur
31 Kunna (iv) Faktorer som försvårar samverkan (andel som anser ganska svårt eller mycket svårt ) Serie
32 Uppfattningar om ledningens prioritering (i) Ledningens prioritering? Ja, f rågan har hög priorit et.. Ja, f rågan har ganska hög priorit et.. Nej, frågan är en av många. Nej, f rågan har låg priorit et.. Vet ej
33 Uppfattningar om ledningens prioritering (ii) Konkurrans av andra utvecklingsarbeten? Ja, flera andra utvecklingsarbeten konkurrerar om resurser/uppmärksamhet etc Ja, något /några utvecklingsarbeten konkurrerar om resurser/uppmärksamhet etc Nej, det pågår inga konkurrerande utvecklingsarbeten Vet ej
34 Resultat (i) Tillämpning av nätverksmöten enl Västbus i alla ärenden i de flesta ärenden i ca hälften av alla ärenden i vissa ärenden i inga ärenden alls vet ej
35 Resultat (ii) Förekomst av ekonomiska tvister rörande kostnadsansvar Ek tvister nej, inte i något fall i några fall (en liten andel av ärendena) i en stor andel av ärendena vet ej
36 Reflektioner och slutsatser Den operativa tillämpningen (nätverksmöten och gemensamma vårdplaner) går långsamt framåt Veta-faktorn: Policyn väl känd inom IFO och BUP, mindre känd inom övriga verksamheter Vilja-faktorn: Policyn uppfattas som relevant och ändamålsenlig, personalen är motiverad att tillämpa den Kunna-faktorn: Infrastruktur för samverkan inte tillräckligt väl etablerad; behov av samverkanskompetens (utbildning och konkret erfarenhet av samverkan behövs) Ledningen (särskilt politikerna) skulle kunna vara tydligare i prioriteringen av Västbus; ledningen bör vara mer aktiva i infrastrukturbyggande.
37 Några slutsatser från implementeringsforskningen Välfärdsorganisationerna är inte alltid lydiga verktyg p g a: Oklara mål och motstridiga intressen Ledningsstrukturer med lösa kopplingar Starka professioner med hög legitimitet Gräsrotsbyråkrater med stort handlingsutrymme Starka organisationskulturer som är svåra att förändra
38 Faktorer som gynnar framgångsrik Operativ nivå: veta, kunna och vilja implementering: Organisationsnivå: Infrastruktur, incitament och support Ömsesidig förståelse/respekt för olika verksamheter och deras särdrag Samhällsnivå: Policyns/konceptets/interventionens legitimitet)
Samverkan kring utsatta barn och ungdomar Framgångsfaktorer och hinder?... Och vad är politikernas ansvar?
Samverkan kring utsatta barn och ungdomar Framgångsfaktorer och hinder?... Och vad är politikernas ansvar? Staffan Johansson 2012-02-08 Varför detta fokus på samverkan inom vård och omsorg? Antalet människor
Läs merPolicyimplementering i offentlig verksamhet - Vilka förutsättningar finns för en lyckad implementering, och vilken roll har politikerna?
Policyimplementering i offentlig verksamhet - Vilka förutsättningar finns för en lyckad implementering, och vilken roll har politikerna? Göteborg 2011-03-11 2011-03-25 Staffan Johansson Disposition Vad
Läs merpsykisk/psykiatrisk och social problematik
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Antagna av Västkoms styrelse 17 mars
Läs merGemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Antagna av Västkoms styrelse 17 mars
Läs merpsykisk/psykiatrisk och social problematik
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Antagna av Västkoms styrelse 17 mars
Läs merGemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne
Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne Innehåll Sid. Gemensamma grundläggande värderingar 3 Bas- och specialistnivå förtydligande av ansvar 3-4 Samverkan 4-5 Samverkan
Läs merGemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010
Läs merVästbus. reviderade riktlinjer 2012*
Västbus reviderade riktlinjer 2012* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik *Ersätter
Läs merVästbus reviderade riktlinjer 2012*
Västbus reviderade riktlinjer 2012* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik *Ersätter
Läs merFörslag till reviderade riktlinjer för Västbus*
Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik
Läs merGemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Uppdrag lämnat oktober 2010 från Samrådsorganet
Läs merImplementering av Västbus Delrapport 1. Staffan Johansson
Implementering av Västbus Delrapport 1 Staffan Johansson Innehåll 1. Inledning...3 Bakgrund och uppdrag Utvärderingens syfte Tidplan och datainsamling 2. Undersökningsmodell...5 3. Urval av respondenter
Läs merGemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)
Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...
Läs merImplementering av Västbus
Implementering av Västbus Implementering av Västbus Slutrapport från utvärderingen om införande av ny samverkansmodell kring barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik i
Läs merMålgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet
Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet Delregional styrgrupp Västbus Reviderad 2016-03-17 Temagrupp Barn och Unga I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen,
Läs merSAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA I N ORRBOTTTEN
ORRBUS SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA I N ORRBOTTTEN NORRBUS 2 Samarbete och delaktighet det är nycklar för att nå framgångsrika lösningar Vägledande för samverkan kring enskilda barn och unga med sammansatta
Läs merOm utveckling av samverkan mellan kommunerna och regionen avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik
Om utveckling av samverkan mellan kommunerna och regionen avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik INNEHÅLL FÖRSLAG 2 1. INLEDNING...3 2. BAKGRUND...4 3. SYFTE...4
Läs merUtgångspunkt för den lokala överenskommelsen
Lokal överenskommelse om samarbete mellan X kommun och xx närhälsa och yy privat vårdgivare samt Specialistsjukvården i Västra Götalandsregionen, kring Barn och unga för psykisk hälsa Utgångspunkt för
Läs merVästbus. reviderade riktlinjer 2012*
Västbus reviderade riktlinjer 2012* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik *Ersätter
Läs merHELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA
HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA Maria Wadman aukt. socionom, leg. psykoterapeut Nadja Barenthin Lindblad leg. sjuksköterska Flyktingbarnteamet Gamlestaden Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och
Läs merVästbus Samverkan för barn och ungas bästa
Västbus Samverkan för barn och ungas bästa Regionalt övergripande riktlinje som gäller samtliga 49 kommuner och regionen. Reglerar samverkan kring barn och unga med psykisk/psykiatrisk och social problematik.
Läs merVästbus reviderade riktlinjer Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga
Västbus reviderade riktlinjer 2012 Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Oktober 2013 Lokal arbetsgrupp Borås Lena Johansson, enhetschef SPKC Kåre Öhrstig verksamhetsutvecklare IFO,
Läs merBUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland
Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd I Region Gotland finns sedan sommaren 2012 en överenskommelse om samverkan
Läs merFörlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län
ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer Karin Reuterdahl 2015-03-17 AMN-2015-0185 Arbetsmarknadsnämnden Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun
Läs merNy förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Karin Reuterdahl 2016-02-23 AMN-2015-0185 Tuomo Niemelä Rev 2016-03-08 Arbetsmarknadsnämnden Ny förlängning av avtal avseende samverkan till stöd
Läs merFörlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga 0-20 år mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län
OMSORGSFÖRVALTNIGNEN Handläggare Folkesson Thomas (OMF) Hedberg Jenny (OMF) Datum 2015-03-13 Diarienummer OSN-2015-0155 Omsorgsnämnden Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga
Läs merBarns hverdagsmiljø helsefremmende faktor
Barns hverdagsmiljø hverdagsmiljø som helsefremmende faktor NSH-konferanse om minoritetshelse Oslo 6 mai 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet, Göteborg Svenska
Läs merFörlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga 0-20 år mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Kjerstin Tejre 2015-02-06 SCN-2015-0074 Socialnämnden Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga 0-20 år mellan Uppsala kommun
Läs merVästbus hur funkar det?
Västbus hur funkar det? Anna Melke FoU i Väst/GR Psynk/SKL Vad är Västbus? Överenskommelse VGR + 49 kommuner 2005, 2012 Riktlinjer om samverkan kring vissa barn och unga Värderingar om barnfokus Gäller
Läs merVuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen.
BUP efterfrågar en regional utbildning med uppföljningar som ska vara obligatoriska för våra familjehem. Svar: Socialstyrelsen har under år 2013 anordnat en utbildning för familjehemsutbildare med utgångspunkt
Läs merB U S. Samverkansöverenskommelse för Bromma Barn och ungdomar som behöver särskilt stöd från såväl kommunen som landstinget
ABCDE Bromma stadsdelsförvaltning B U S Samverkansöverenskommelse för Bromma 2006 11 01 2008 12 31 Barn och ungdomar som behöver särskilt stöd från såväl kommunen som landstinget Bakgrund och syfte Kommunerna
Läs merLokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun
Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett
Läs merÖverenskommelse om samarbete mellan VGR och kommunerna kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Vad betyder den i
Överenskommelse om samarbete mellan VGR och kommunerna kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Vad betyder den i praktiken? Bakgrund Överenskommelsen är ett underavtal
Läs merLOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin
LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och
Läs merAtt utveckla samarbetet för barn och unga i Västra Götaland med stöd av Västbus
Att utveckla samarbetet för barn och unga i Västra Götaland med stöd av Västbus Ett studiematerial 1 September 2012 Innehåll 2 Inledning... 3 Bakgrund... 5 Anvisningar... 6 Linus... 7 Josef... 9 Förslag
Läs merHALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD
HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD 1 FÖRORD För barnens bästa Barn och ungdomar som behöver särskilt stöd får det ofta från flera olika håll, både från sin kommun
Läs merHALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD
HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH
Läs merMalin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR
Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk 2016 10 11 Malin Camper Kunskapscentrum
Läs merTrepartskonferens Vårdsamverkan Skaraborg
Trepartskonferens Vårdsamverkan Skaraborg Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR 2016-11-25 Överblick kring vad som sker på länsnivå Samverkan i Västra Götaland: från LiSA-gruppen till Vårdsamverkan
Läs merBakgrund. Handlingsplanen Gemensam för VGR, de 49 kommunerna och NSPHiG Gemensamma arenan är vårdsamverkan regionalt, delregionalt och lokalt
Bakgrund Överenskommelsen mellan regeringen och SKL om Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Syftar till att stärka kommuner och regioner att främja psykisk hälsa och ömsesidigt arbeta
Läs merGemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga med sammansatta behov
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2008-09-18 Sida 231 av 248 198 Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga med sammansatta behov En arbetsgrupp med representanter för skola,
Läs merRutiner för samverkan mellan Barn och ungdomspsykiatri, Individ- och familjeomsorg samt Barn och ungdom i Malmö
Rutiner för samverkan mellan Barn och ungdomspsykiatri, Individ- och familjeomsorg samt Barn och ungdom i Malmö Fastställt förvaltningsledningsgruppen 2009-01-30 Bakgrund Utgångspunkten för dessa rutiner
Läs merProjektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser
1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar
Läs merSvårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10
Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Staffan Johansson Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
Läs merVästbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga
Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen
Läs merSamverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015
Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa Rapport från ett projekt genomfört 2015 Bakgrund, vem ansvarar för att barn och unga får hjälp Föräldrar Social tjänst Hälso och sjukvård Skola Skolan Lärande
Läs merSamverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013
Västbus Skaraborg Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013 Bakgrund Vårdsamverkan Skaraborg är en samverkansgrupp mellan Skaraborgs Sjukhus, Primärvården Skaraborg och kommunerna i Skaraborg.
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merLOKAL JÄMTBUS ÖVERENSKOMMELSE
Dokumenttyp: Rutin/Instruktion Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Barn och utbildningsnämnden Dokumentansvarig: Verksamhetschef Barn och elevhälsan Line Uski Torpe Gäller från: 2017-05 Diarienr: BUN 2017.48/690
Läs merVästbus riktlinjer organisation och uppdrag inom LGSområdet
Västbus riktlinjer organisation och uppdrag inom LGSområdet Fastställd av delregional styrgrupp för Västbus inom LGS 2013-12-05 Vi samverkar i LGS-området Bakgrund Målgruppen för Västbus är barn och unga
Läs merNärvårdssamverkan namn
Datum: 2016-03-23 Beteckning: Bilaga 1 Dnr 2015.236.002 Närvårdssamverkan namn Bakgrund Alingsås kommun, Lerum kommun och Alingsås lasarett har sedan 2010 ingått i närvårdssamverkansområde Södra Älvsborg.
Läs merSkolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL
Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL asa.ernestam@skl.se PSYNK 2012 2014 www.skl.se/psynk BUP Ungdomsverksamhet FriGdsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola
Läs merVästbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013
Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Uppdrag Den delregionala ledningsgruppens uppdrag är att kontinuerligt och enligt Västbus
Läs merSamverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland
Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd I Region Gotland finns sedan sommaren 2012 en överenskommelse
Läs merLöltali BU84NM )1. Lokal BUS-samverkan mellan Sollentuna kommun och Stockholms Läns Landsting
Löltali BU84NM 2017-20)1 Lokal BUS-samverkan mellan Sollentuna kommun och Stockholms Läns Landsting 1 Avtal angående lokal BUS samverkan i Sollentuna kommun 2017-2018 Mellan Sollentuna kommun och berörda
Läs merVästbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn
Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Läs merVårdsamverkan Lerum och Alingsås
Vårdsamverkan Lerum och Alingsås Lena Arvidsson Processledare http://www.vardsamverkan.se/samla Närvårdssamverkan kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet och samverkan med ett hälsofrämjande förhållningssätt.
Läs merVästbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet
Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet Delregional styrgrupp Västbus Reviderad 2015-10-28 Temagrupp Barn och Unga www.samverkanstorget.se I Göteborgsområdet samverkar Västra
Läs merÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKANSRUTINER SOCIALTJÄNST OCH BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI I SÖRMLAND
Fr ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKANSRUTINER SOCIALTJÄNST OCH BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI I SÖRMLAND VID PLACERING AV BARN OCH UNGA I FAMILJEHEM OCH HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumentinformation Dokumenttitel:
Läs merRegional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR
Regional överenskommelse och aktuellt inom VGR och kommunerna i VG 2018 02 01 Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR Områden för samverkan Hälso och sjukvårdsavtal
Läs merInformationsmöte om SIP (Samordnad individuell plan) - Inspiration, implementering och Röster om
Informationsmöte om SIP (Samordnad individuell plan) - Inspiration, implementering och Röster om Kommunfullmäktigehuset Borås, 30 september 2015 SIP spar tid! Anna-Karin Johansson, vårdenhetschef på Vuxenpsykiatrisk
Läs merTemagrupp Barn och Unga
Temagrupp Barn och Unga Västbus Barn och unga ska lyckas i skolan Anita Nilsson processledare www.samverkanstorget.se Samverkansorganiseringen i Göteborgsområdet Västbus Regional styrgrupp Ledningsgruppen
Läs merFörslag. Utveckling av samverkan mellan psykiatrin, kommunerna och institutionsvården
Förslag Utveckling av samverkan mellan psykiatrin, kommunerna och institutionsvården 2005-10-25 Uppdraget Västra Götalandsregionen och regionens 49 kommuner har under 2005 i sina respektive organisationer
Läs merSå här samverkar vi kring målgruppen i Västra Götaland Malin Camper Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR
Så här samverkar vi kring målgruppen i Västra Götaland 2017-10-12 Malin Camper Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR 5 områden för samverkan på länsnivå Hälso- och sjukvårdsavtal samt Överenskommelse
Läs merRegion Skåne och Kristianstad kommun psykiatri för barn och ungdomar
2012-09-12 Samarbetsavtal Region Skåne och Kristianstad kommun psykiatri för barn och ungdomar Sedan den 1 januari 2010 är landsting och kommun genom liktydande bestämmelser i HSL (8 a ) och SoL (5 kap
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)
LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna
Läs merLokal handlingsplan för psykiatrifrågor mellan Tjörns kommun, primärvården och psykiatriska mottagningen Stenungsund/Tjörn 2013-2015
Lokal handlingsplan för psykiatrifrågor mellan Tjörns kommun, primärvården och psykiatriska mottagningen Stenungsund/Tjörn 2013-2015 Datum: 2013-07-31 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. MÅL OCH SYFTE
Läs merAntagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12. Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland
2 200 Antagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12 Överenskommelse Personer med psykisk funktionsnedsättning I Värmland Kommunens och hälso och sjukvårdens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merVarför handledning? Handledning som professionellt projekt och organisatoriskt verktyg i handikappomsorg och individ- och familjeomsorg
Varför handledning? Handledning som professionellt projekt och organisatoriskt verktyg i handikappomsorg och individ- och familjeomsorg Staffan Höjer, Elisabeth Beijer och Therese Wissö Syfte och frågeställningar
Läs merVästbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå
Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Innehåll Bakgrund...3 Inledning...4 Skollagen 2010:800...5 Ärendegång...8 Vad innebär en allsidig elevutredning?...9 Remiss till specialistnivå...12
Läs merSocialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil
Kursöversikt för yrkeshögskoleutbildning Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil 400 YH-poäng Utbildningen har 15 huvudmoment/delkurser Uppdaterades 2019-02-05 Gruppsykologi Yh-poäng:
Läs merLGS Temagrupp Psykiatri
LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag
Läs merbarns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län
barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län 2015 2016 Datum 2014-11-07 Överenskommelse om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i
Läs merVästbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå
Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Inledning Dessa riktlinjer är en bilaga till Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och
Läs merRevisionsrapport Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Robert Bergman Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och
Läs merSamverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd
Revisionsrapport* Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Revisorerna i kommunerna och landstinget i Halland i samverkan Del 1, sammanfattad rapport hela länet Februari 2008 Helena Bengtsson
Läs merHandläggare: Inger Norman Telefon: Till Farsta stadsdelsnämnd
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR BARN OCH UNGDOM SID 1 (5) 2010-02-23 Handläggare: Inger Norman Telefon: 08-508 18 040 Till Farsta stadsdelsnämnd 2010-03-25 Förslag till riktlinjer för samverkan
Läs merÖverenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting
Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM DALARNA
LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM DALARNA Barn och unga, 0 t.o.m. 17 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och/eller psykisk funktionsnedsättning Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse
Läs merNätverkssamordnarna. Patrik Friberg & Paula Örtemark (Socialförvaltningen) Lisa Ahlström Lind & Henrik Rydberg (Skolförvaltningen)
Nätverkssamordnarna Patrik Friberg & Paula Örtemark (Socialförvaltningen) Lisa Ahlström Lind & Henrik Rydberg (Skolförvaltningen) Förebyggande arbete kring barn och ungdomar 0-20 år i Skövde kommun En
Läs merDet är barns och ungas behov som ska stå i centrum - detta behöver alla hjälpas åt att bevaka.
VÄSTBUS PÅ VÄSTRA HISINGEN - SAMVERKAN FÖR BARN OCH UNGAS BÄSTA Sammanfattning om Västbus Vad och för vem? Västbus är en överenskommelse med riktlinjer om samverkan för barn och unga, 0-20 år, med sammansatt
Läs merExtern medbedömning av samverkan Presentation av delrapport Styrelsen - Norra Västmanlands Samordningsförbund
Extern medbedömning av samverkan Presentation av delrapport Styrelsen - Norra Västmanlands Samordningsförbund Ulrika Englund Gruppen för studier av samverkan Institutionen för hälsovetenskap och medicin,
Läs merSocialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning
Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat
Läs merBarn och unga, med psykisk ohälsa och dess vårdnadshavare ska erbjudas tidiga och samordnade insatser samt optimal hantering på rätt nivå.
Upprättat av Utfärdsdatum Sida 1 av 7 SIMBA- teamen inom ramen för SIMBA-modellen för tidiga och samordnade insatser för barn och unga med psykisk ohälsa Inledning För att på bästa sätt ge barn, unga och
Läs merVALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (16)
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (16) Socialnämndens arbetsutskott 2013-10-08 95 Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd - BUS (SN 2012.076) Arbetsutskottets beslut Socialnämnden
Läs merKick-off för arbete med länsgemensam handlingsplan i Västra Götaland VÄLKOMNA!
Kick-off för arbete med länsgemensam handlingsplan i Västra Götaland VÄLKOMNA! Program för dagen 09.00 Inledning, bakgrund och förutsättningar för länsgemensamt arbete 10.15 Stöd till riktade insatser
Läs merFörlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län
Handläggare Datum Diarienummer Thomas Folkesson 2017-02-28 [Ange diarienummer] Omsorgsnämnden Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län 2014-2016 Förslag till
Läs merIFO-chefsnätverket Välkomna!
IFO-chefsnätverket 2019-08-30 Välkomna! Idag Start med kaffe Rundan FoU i Väst Fika Planering för kommande år Korta avstämningar Psykisk hälsa och missbruk Jäv Diskussion Planering för 2019-2020, prioritering
Läs merFÖRSLAG TILL DAGORDNING
Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: 2015-05-08 Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING
Läs merModellområde Vänersborg
Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun
Läs mer1. Samverkansavtal kring barn i behov av särskilt stöd
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-10-24 DNR BUN 2013.311 EVA LOD SID 1/2 ENHETSCHEF 08 587 852 02 EVA.LOD@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Samverkansavtal
Läs merAnsvarsfördelningen mellan huvudmännen för missbruk, beroende och psykisk hälsa. Hinder eller möjlighet?
Ansvarsfördelningen mellan huvudmännen för missbruk, beroende och psykisk hälsa Hinder eller möjlighet? Socialchefsdagarna i Östersund 27-29 september 2017 2017-09-28 Avdelningen för vård och omsorg 1
Läs merBBIC i Örebroregionen slutrapport..
BBIC i Örebroregionen slutrapport.. Vad har vi gjort i Örebroregionen? Egenutvärderingarna metod och resultat Slutsatser, resultat och reflektioner Hur går vi vidare? Bakgrund och förutsättningar Starkt
Läs merStyrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande
Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn
Läs merIFO nätverket 19 maj 2017
IFO nätverket 19 maj 2017 INNEHÅLL Hälso- och sjukvårdsavtalet 1. Allmänt om Hälso och sjukvårdsavtalet 2. Gemensam värdegrund 3. Parternas ansvar 4. Avtalsvård 5. Gemensamma utvecklingsområden Avtalet
Läs merSamordnad individuell plan
Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 13.00 Information om SIP Kaffe forts. info SIP Workshop Återsamling 16.30 Avslut Bakgrund, sammanhang Lag om överenskommelse
Läs merMöjligheter och hinder för effektiv dialog och samverkan. Johanna Johansson Grön infrastruktur för alla: från ord till handling Stockholm,
Möjligheter och hinder för effektiv dialog och samverkan Johanna Johansson Grön infrastruktur för alla: från ord till handling Stockholm, 2018-11-08 Samverkan, dialog & problemlösning Samverka: handla
Läs merSamverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Tryggvesson 2013-07-04 ON 2012/0087 0480-45 35 05 Omsorgsnämnden Samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merBakgrund. Syfte. Varför samverka och samarbeta?
2(12) Innehåll Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Varför samverka och samarbeta?... 3 Målgrupp... 4 Särskilda riskfaktorer... 4 Gemensamma utgångspunkter... 4 Mål för samverkan... 5 Vård-/ansvarsnivåer...
Läs mer