År: 2012 CIVILINGENJÖRSUTBILDNING I MASKINTEKNIK, 300 hp / Mechanical Engineering / Programmets syfte/vision

Transkript

1 År: 2012 CIVILINGENJÖRSUTBILDNING I MASKINTEKNIK, 300 hp / Mechanical Engineering / Programmets syfte/vision Civilingenjörer från Maskinteknikprogrammet (M) vid Tekniska högskolan/linköpings universitet har en gedigen maskinteknisk kompetensbas, anpassad till den snabba tekniska utvecklingen och de möjligheter som ges av internationaliseringen inom näringslivet. M:aren har goda kunskaper inom matematik och grundläggande maskintekniska ämnen för att därigenom kunna modellera och analysera funktionen hos en komplex teknisk produkt kombinerat med goda kunskaper avseende syntes och produktframtagning. Dessutom har M:aren god insikt om produktframtagningsprocessens komplexitet vad gäller hänsynstagande till tekniska, affärsmässiga, samhälleliga aspekter. M:aren besitter goda kunskaper om hur produkter, processer och tjänster skall utformas för att möjliggöra ett långsiktigt hållbart utnyttjande av naturresurser En civilingenjör i maskinteknik från Tekniska högskolan vid Linköpings universitet har: en stark identitet som maskiningenjör. Detta åstadkommes genom ett gediget paket obligatoriska, klassiskt maskintekniska kurser. en förmåga att sätta sig in i nya teknikområden, även utanför det maskintekniska området. en solid matematisk och naturvetenskaplig bas som den viktigaste komponenten. ett självständigt och kritiskt förhållningssätt. Detta åstadkommes genom att masterprofilerna är tillräckligt stora och fokuserade med tydlig forskningsanknytning för att skapa en begynnande identitet som ämnesspecialist. En civilingenjör i maskinteknik från Tekniska högskolan vid Linköpings universitet skall kunna förverkliga produkter och tekniska system med en helhetssyn som innefattar: val av funktionsprincip konstruktion som implementerar den valda funktionsprincipen utifrån aspekter som formgivning, produktionsmetod, resursutnyttjande, ekonomi och miljöpåverkan produktion, drift och underhåll skrotning eller avveckling. Programmål Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från maskinteknikprogrammet ha följande kunskaper och färdigheter: Matematiska, natur-och teknikvetenskapliga kunskaper Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen En M-ingenjör kan o beskriva, modellera och lösa problem inom programmets teknikområde med hjälp av matematiska verktyg. o planera, analysera och välja metod för att lösa problem av fysikalisk karaktär inom programmets teknikområde. Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen Utbildningen är gemensam för samtliga studerande vid utbildningsprogrammet under de tre första åren, varefter inslaget av valbara kurser på programmet successivt ökar. De obligatoriska och valbara 1

2 kurserna framgår av programplan för respektive årskurs. Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen Vid M-LiTH kan teknologen välja masterprofil inom något av följande områden: o Energisystem och miljöteknik o Flygteknik o Industriell produktion o Logistik o Produktutveckling o Reglerteknik o Teknisk mekanik Masterprofilerna omfattar 36hp varav ett obligatoriskt projektarbete på 12hp. Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning M-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik och programmets ämnesgrund identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom programmets område. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter. Experimenterande och kunskapsbildning En M-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. M-ingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området. Systemtänkande M-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla tekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar och avvägningar. Individuella färdigheter och förhållningssätt En M-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. M- ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser. Professionella färdigheter och förhållningssätt M-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad och professionens utveckling. Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera Att arbeta i grupp Studenten ska ha kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp, hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en effektiv grupp och därigenom förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt samt ha förmåga att agera i olika roller i en sådan grupp; framförallt agera i projektledarrollen. Att kommunicera Studenten ska kunna kommunicera skriftligt och muntligt med såväl tekniker som icketekniker, kunna lägga upp en kommunikationsstrategi utifrån projektets mål samt kunna presentera projektresultat på ett förtroendeingivande sätt. Att kommunicera på främmande språk 2

3 Studenten skall på engelska kunna läsa texter inom det egna teknikområdet samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt. Planering, utveckling, realisering, drift och affärsmässigt förverkligande av tekniska produkter, system och tjänster med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling En LiTH-ingenjör tar ansvar för teknikens roll i samhället med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En LiTH-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om historiskt/kulturellt sammanhang avseende aktuella frågor i ett globalt perspektiv. Företags- och affärsmässiga villkor En LiTH-ingenjör har kunskaper om planering av mål och affärsmässiga strategier i olika affärskulturer. Att planera system LiTH-ingenjören har kunskap och färdighet i att kravsätta system och produkter så att han/hon kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta och modellera produkter/system samt utvärdera dessa mot krav. Att utveckla system LiTH-ingenjören har inom sitt teknikområde generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av konstruktioner/system och kan snabbt kan sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. LiTH-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete. Att realisera system En LiTH-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering. Att ta i drift och använda En LiTH-ingenjör har kunskaper avseende utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system. Gemensamma bestämmelser Gemensamma bestämmelser avseende särskild behörighet, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till del av utbildningsprogram finns sammanställda i avsnitten b1-b6. Beaktande av särskilda perspektiv Enligt styrelsens direktiv. Programmets innehåll Utbildningen är gemensam för samtliga studerande vid utbildningsprogrammet under de tre första åren, varefter inslaget av valbara kurser på programmet successivt ökar. De obligatoriska och valbara kurserna framgår av programplan för respektive årskurs. De studerande skall välja valbara kurser så att en maskinteknisk breddning om minst 30 högskolepoäng erhålls. De tillåtna valbara kurserna, från vilken den maskintekniska breddningen kan erhållas, framgår av särskild lista. Bestämmelser för uppflyttning till högre årskurs För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande: Inför termin 4 skall 45 högskolepoäng vara avklarade. De studenter som inte uppfyller poäng- eller kurskrav kommer att sökas upp av studievägledaren och ges möjlighet till stöd och planering så att studierna kan fullföljas. För tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart avslutade kurser om minst 3

4 150 hp inom programmets första 6 terminer. 30 hp kan alltså återstå för uppflyttning till termin 7. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer. Forskarutbildningskurser Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp institution: IEI, forskarstudierektor@iei.liu.se IFM, forskarstudierektor@ifm.liu.se ISY, forskarstudierektor@isy.liu.se IDA, forskarstudierektor@ida.liu.se MAI, forskarstudierektor@mai.liu.se IMT, forskarstudierektor@imt.liu.se ITN, forskarstudierektor@itn.liu.se För att få räkna en forskarutbildningskurs i civilingenjörsexamen måste ansökan inlämnas till nämnden, som beslutar om kursen är lämplig och som också fastställer kursplan och poängsätter kursen. Examensarbete Tillåtna huvudområden för masterexamen som krävs för civilingenjörsexamen inom civilingenjörsprogrammet för rmaskinteknik är: elektroteknik industriell ekonomi maskinteknik Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete inom ovanstående huvudområde kan utföras framgår av gemensamma regelverket för examensarbete. Examenskrav För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i maskinteknik, 300 hp, skall studenten ha fullgjort: kursfordringar med godkänt resultat innefattande samtliga obligatoriska kurser samt valfria kurser ur programplanen inklusive examensarbete så att 300 hp uppnås. masterprofil om minst 36 hp inom samma masterprofil (inkl. projektkurs) kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Däri skall ingå: o kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet o examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet kraven för godkänt examensarbete examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik. 4

5 År: 2012 CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET I DESIGN OCH PRODUKTUTVECKLING, 300 hp / Design and Product Development / Programmets syfte/vision En civilingenjör i design och produktutveckling (DPU) från Tekniska högskolan vid Linköpings universitet har: en stark identitet som ingenjör. Detta åstadkommes genom ett gediget paket obligatoriska, klassiskt tekniska kurser. en solid matematisk och naturvetenskaplig bas som ger förmåga att sätta sig in i nya teknikområden. ett självständigt och kritiskt förhållningssätt. Detta åstadkommes genom att masterprofilerna är tillräckligt stora och fokuserade med tydlig forskningsanknytning för att skapa en begynnande identitet som ämnesspecialist. Design och produktutveckling vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet har som mål att utbilda civilingenjörer med en gedigen teknisk kompetensbas, anpassad till de möjligheter som ges av internationaliseringen inom näringslivet och den snabba tekniska utvecklingen. En civilingenjör från design och produktutveckling skall uppvisa följande kunskaper och färdigheter: goda kunskaper inom matematik och grundläggande tekniska ämnen för att därigenom kunna modellera och analysera funktionen hos en komplex teknisk produkt goda kunskaper inom produktframtagning och insikt om produktframtagningsproccens komplexitet vad gäller hänsynstagande till tekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekter goda kunskaper om hur produkter, processer och tjänster skall utformas för att möjliggöra ett långsiktigt hållbart utnyttjande av naturresurser. Programmål Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från design och produktutvecklingsprogrammet ha följande kunskaper och färdigheter: Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen o beskriva, modellera och lösa problem inom programmets teknikområde med hjälp av matematiska verktyg. o planera, analysera och välja metod för att lösa problem av fysikalisk karaktär inom programmets teknikområde. Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen Utbildningen är gemensam för samtliga studerande vid utbildningsprogrammet under de tre första åren, varefter inslaget av valbara kurser på programmet successivt ökar. De obligatoriska och valbara kurserna framgår av programplan för respektive årskurs. Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen. Vid DPU-LiTH kan teknologen välja masterprofil inom något av följande områden: o Produktutveckling och teknisk design o Konstruktion o Management Masterprofilerna omfattar 36hp varav ett obligatoriskt projektarbete på 12hp. 5

6 Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning DPU-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik och programmets ämnesgrund identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom programmets område. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter. Experimenterande och kunskapsbildning En DPU-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. DPUingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området. Systemtänkande DPU-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla tekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar av avvägningar. Individuella färdigheter och förhållningssätt En DPU-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. DPU-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser. Professionella färdigheter och förhållningssätt DPU-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad och professionens utveckling. Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera Att arbeta i grupp Studenten ska ha kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp, hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en effektiv grupp och därigenom förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt samt ha förmåga att agera i olika roller i en sådan grupp; framförallt agera i projektledarrollen. Att kommunicera Studenten ska kunna kommunicera skriftligt och muntligt med såväl tekniker som icketekniker, kunna lägga upp en kommunikationsstrategi utifrån projektets mål samt kunna presentera projektresultat på ett förtroendeingivande sätt. Att kommunicera på främmande språk Studenten skall på engelska kunna läsa texter inom det egna teknikområdet samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt. Planering, utveckling, realisering, drift och affärsmässigt förverkligande av tekniska produkter, system och tjänster med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav. Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En LiTH-ingenjör tar ansvar för teknikens roll i samhället med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En LiTH-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om historiskt/kulturellt sammanhang avseende aktuella frågor i ett globalt perspektiv. Företags- och affärsmässiga villkor En LiTH-ingenjör har kunskaper om planering av mål och affärsmässiga strategier i olika affärskulturer. Att planera system LiTH-ingenjören har kunskap och färdighet i att kravsätta system och produkter så att han/hon 6

7 kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta och modellera produkter/system samt utvärdera dessa mot krav. Att utveckla system LiTH-ingenjören har inom sitt teknikområde generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av konstruktioner/system och kan snabbt kan sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. LiTH-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete. Att realisera system En LiTH-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering. Att ta i drift och använda En LiTH-ingenjör har kunskaper avseende utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system. Gemensamma bestämmelser Gemensamma bestämmelser avseende särskild behörighet, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till del av utbildningsprogram finns sammanställda i avsnitten b1-b6. Beaktande av särskilda perspektiv Enligt styrelsens direktiv. Programmets innehåll Utbildningen är gemensam för samtliga studerande vid utbildningsprogrammet under de två första terminerna, varefter inslaget av valbara kurser på programmet successivt ökar. De obligatoriska och valbara kurserna framgår av programplan för respektive årskurs. Under termin 7-9 skall samtliga studerande följa en valfri masterprofil om minst 36 hp vid ett valfritt forskningsområde. Bestämmelser för uppflyttning till högre årskurs För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande: Inför termin 4 skall 45 högskolepoäng vara avklarade. De studenter som inte uppfyller poängeller kurskrav kommer att sökas upp av studievägledaren och ges möjlighet till stöd och planering så att studierna kan fullföljas. För tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart avslutade kurser om minst 150 hp inom programmets första 6 terminer. 30 hp kan alltså återstå för uppflyttning till termin 7. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer. Forskarutbildningskurser Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp institution: IEI, forskarstudierektor@iei.liu.se IFM, forskarstudierektor@ifm.liu.se ISY, forskarstudierektor@isy.liu.se IDA, forskarstudierektor@ida.liu.se MAI, forskarstudierektor@mai.liu.se IMT, forskarstudierektor@imt.liu.se TN, forskarstudierektor@itn.liu.se För att få räkna en forskarutbildningskurs i civilingenjörsexamen måste ansökan inlämnas till nämnden, som beslutar om kursen är lämplig och som också fastställer kursplan och poängsätter kursen. 7

8 Examensarbete Tillåtna huvudområden för masterexamen som krävs för civilingenjörsexamen inom civilingenjörsprogrammet för design och produktutveckling är: industriell ekonomi maskinteknik produktutveckling Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete inom ovanstående huvudområde kan utföras framgår av gemensamma regelverket för examensarbete. Examenskrav För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i design- och produktutveckling, 300 hp, skall studenten ha fullgjort: kursfordringar med godkänt resultat innefattande samtliga obligatoriska kurser samt valfria kurser ur programplanen inklusive examensarbete så att 300 hp uppnås. specialisering om minst 36 hp inom samma masterprofil (inkl. projektkurs) kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Däri skall ingå: o kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet o examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet kraven för godkänt examensarbete examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik. 8

9 År: 2012 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNING I BYGGNADSTEKNIK, 180 hp / Civil Engineering / Programmets syfte/vision Programmet ska karakteriseras av kunskap som vilar på matematisk och teknikvetenskaplig grund och på brett kunnande inom det valda teknikområdet. En tydlig progression präglar programmet. Detta innebär att man ska kunna modellera, simulera och utvärdera och kunna utforma produkter, processer och system. Programmet ska på detta sätt bli industriellt relevant. Efter examen från programmet utmärks ingenjörerna av att de kan arbeta i grupper med olika sammansättning och fungera som lagarbetare i utvecklings-, produktions- och utredningsprojekt, vilket inkluderar god kommunikativ förmåga. De examinerade ska också fortlöpande kunna utveckla sin kompetens på ett självständigt sätt och bidra till utvecklingen i ett föränderligt samhälle. Under utbildningen genomförs projektuppgifter som speglar ingenjörsarbetets bredd från idéskapande, via konstruktion/systemutveckling och implementering, till teknikens användning. Programmål Efter genomgången utbildning förväntas en högskoleingenjör ha följande kunskaper, färdigheter och förhållningssätt: Teknisk kunskap och ingenjörstänkande (Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper) Utbildningen ska ge förmåga att tillämpa och delta i utveckling av modern ingenjörsteknik med utgångspunkt från en matematisk naturvetenskaplig modellsyn En högskoleingenjörsexamen från LiTH skall ge en bred utbildning inom teknikområdet med en tydlig fördjupning inom en inriktning/profil Studenterna ska väl förberedas för studier på avancerad nivå samt vara orienterade om aktuell forskning inom området Utbildningen skall ge kunskaper och färdigheter inom grundläggande byggnads- och samhällsplanering, matematik, programmering, byggfysik, miljö, mätningsteknik, geoteknik, konstruktion, anläggnings-, produktions- och installationsteknik samt fördjupande kunskaper inom något av områdena byggteknik eller visualisering. BI-ingenjören ska förberedas för yrkesverksamhet inom områden som projektering, produktion och förvaltning av byggnader och anläggningar med yrkesroller som exempelvis arbetsledare, projektledare, konstruktör, kalkylator och planerare. Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt Utbildningen skall ge träning i att identifiera och formulera problem samt inhämta de ytterligare kunskaper som erfordras för dess lösning förmåga att modellera och analysera tekniska system på ett ingenjörsmässigt sätt förmåga att genomföra experiment och laborationer inom teknikområdet kunskaper och färdigheter inom icke tekniska ämnen av betydelse för yrkesverksamheten förmåga att ta initiativ och på ett självständigt och kreativt sätt bidra till användning av ny teknik samt förmåga att se sin egen roll i detta arbete med avseende på yrkesetik, ansvar och pålitlighet Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera Utbildningen skall ge träning i att samverka och kommunicera med såväl tekniker som icke tekniker använda facklitteratur och facktermer på engelska initiera, planera, leda och utvärdera grupparbeten eller projekt Identifiering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och villkor Utbildningen syftar till att uppehålla och utveckla den kompetens som fordras för att effektivt och tidsenligt 9

10 utnyttja teknik i samhällets och individens tjänst skall ge kännedom om sambandet mellan den naturvetenskapliga och tekniska utvecklingen och människans livsmiljö skall ge insikt om affärsmässiga och företagsmässiga villkor skall ge kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny teknik, d.v.s. att kunna specificera krav, planera, utveckla, realisera och driftsätta tekniska system Gemensamma bestämmelser Gemensamma bestämmelser avseende särskild behörighet, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till del av utbildningsprogram finns sammanställda i avsnitten b1-b6. Beaktande av särskilda perspektiv Enligt styrelsens direktiv. Programmets organisation Samtliga högskoleingenjörsprogram vid LiTH innehåller minst 24 hp matematik och är utformade så att även kraven för teknologie kandidatexamen uppfylls. Programmet har gemensamma kurser under de två första terminerna. Inför termin 4 väljer studenterna någon av följande inriktningar (antagna 2007): byggnadsteknik byggvisualisering. För antagna 2008 eller senare finns inga inriktningar. Under de återstående terminerna läses obligatoriska och valbara kurser baserat på vald inriktning. Programmet avslutas med ett examensarbete, omfattande 16 högskolepoäng, som presenteras och försvaras vid ett förannonserat seminarium. I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska (o) eller valbara (v) för respektive termin. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som för skilda studerandegrupper inom utbildningen utgör valbara alternativ. För högskoleingenjörsutbildningarna finns ett gemensamt utbud av valbara kurser, avsett att ge möjlighet till fördjupning eller breddning inom områdena matematik, hållbar utveckling, språk, ekonomi och människa-teknik-organisation. Kurser kan innehålla moment som medför kostnader för studenten. Programmets innehåll I början av programmet läses grundläggande kurser i matematik och programspecifika ämnen. Under första året ingår hur en kommun planeras, ett område bebyggs och mätningar utförs för att upprätta kartor och sätta ut byggnader. I ämnet byggteknik behandlas hur byggnader utformas för att uppfylla krav på fukt, buller och energiförluster. I ämnet statik och hållfasthetslära som ges under våren det första året behandlas beräkning av moment, snittkrafter, deformationer och spänningar i konstruktioner. Kunskaperna i kursen statik och hållfasthetslära utnyttjas under andra året i konstruktionskurser till att dimensionera konstruktioner, så att de kan bära upp förekommande laster. Andra året behandlar även hur markförhållanden klarläggs, regnvatten och avlopp hanteras och gator och vägar projekteras. Tredje året innehåller installationsteknik, produktionsteknik, organisation, juridik, kostnadsberäkningar, datorstödd byggprojektering, visualisering och styrning av byggprojekt. Programmet erbjuder också breddning inom ämnen som miljö, ekonomi och juridik. Bestämmelser för uppflyttning till högre årskurs För att studenten skall kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande: 10

11 Inför termin 4 skall 45 högskolepoäng vara avklarade. De studenter som inte uppfyller poäng- eller kurskrav kommer att sökas upp av studievägledaren och ges möjlighet till stöd och planering så att studierna fullföljas. Profiler/inriktningar Programmet har två inriktningar, byggnadsteknik och byggvisualisering. Val av inriktning sker inför termin 4. Obligatoriska och valbara kurser för inriktningarna framgår av programplanen (antagna 2007). För antagna 2008 eller senare finns inga inriktningar. Examensarbete Examensarbetet avser att visa, huruvida den studerande besitter förmåga att tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och att självständigt eller tillsammans med annan studerande behandla förelagd uppgift och omfattar 16 hp, vilket motsvarar en tid av ca 11 effektiva arbetsveckor. Egen opposition och närvaro vid två ytterligare presentationer av examensarbeten skall också genomföras Ämne för examensarbete Huvudområde för kandidatexamen Anläggningsteknik Konstruktionsteknik Produktionsteknik Byggvisualisering Energiteknik Examenskrav Byggteknik Byggteknik Byggteknik Byggteknik (Inr Byggvisualisering) Byggteknik För att erhålla högskoleingenjörsexamen i byggnadsteknik (och för att uppfylla kraven för teknologie kandidatexamen enligt fakultetsstyrelsens beslut inom valt huvudområde) skall studenten med godkänt resultat ha genomfört följande moment: programmets obligatoriska kurser valbara kurser samt examensarbete så att kravet på 180 hp uppfylls 90 hp inom huvudområdet varav minst 18 hp kurser på G2-nivån 24 hp matematik examensarbete omfattande minst 16 hp på G2-nivån (eller motsvarande) examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet I examen får ingå 8 hp valfria kurser under förutsättning att det inte föreligger något överlapp av kursinnehållet med någon annan kurs i examen. För studier utomlands inom tekniska högskolans utbytesprogram görs en helhetsbedömning att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning. Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut av dessa fall görs av programnämnden. Examensbenämningar är Högskoleingenjör i byggnadsteknik och Teknologie kandidat i byggteknik 11

12 År: 2012 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNING I MASKINTEKNIK, 180 hp / Mechanical Engineering / Programmets syfte/vision Programmet ska karakteriseras av kunskap som vilar på matematisk och teknikvetenskaplig grund och på brett kunnande inom det valda teknikområdet. En tydlig progression präglar programmet. Detta innebär att man ska kunna modellera, simulera och utvärdera och kunna utforma produkter, processer och system. Programmet ska på detta sätt bli industriellt relevant. Efter examen från programmet utmärks ingenjörerna av att de kan arbeta i grupper med olika sammansättning och fungera som lagarbetare i utvecklings-, produktions- och utredningsprojekt, vilket inkluderar god kommunikativ förmåga. De examinerade ska också fortlöpande kunna utveckla sin kompetens på ett självständigt sätt och bidra till utvecklingen i ett föränderligt samhälle. Under utbildningen genomförs projektuppgifter som speglar ingenjörsarbetets bredd från idéskapande, via konstruktion/systemutveckling och implementering, till teknikens användning. Programmål Efter genomgången utbildning förväntas en högskoleingenjör ha följande kunskaper, färdigheter och förhållningssätt: Teknisk kunskap och ingenjörstänkande (Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper) Utbildningen ska ge förmåga att tillämpa och delta i utveckling av modern ingenjörsteknik med utgångspunkt från en matematisk naturvetenskaplig modellsyn En högskoleingenjörsexamen från LiTH skall ge en bred utbildning inom teknikområdet med en tydlig fördjupning inom en inriktning/profil Studenterna ska väl förberedas för studier på avancerad nivå samt vara orienterade om aktuell forskning inom området Utbildningen skall ge kunskaper i matematik, datorsystem och programmering, grundläggande mekanik och hållfasthetslära, elektroteknik och reglerteknik, energiteknik, konstruktions- och produktionsteknik samt fördjupande kunskaper inom något av områdena produktionsteknik, konstruktionsteknik, hållfasthetslära och konstruktionsmaterial. MI-ingenjören ska förberedas för yrkesverksamhet inom ett brett fält av teknikområden såsom utveckling, konstruktion, produktion och underhåll av mekaniska produkter, processanläggningar samt energi- och transportsystem. Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt Utbildningen skall ge träning i att identifiera och formulera problem samt inhämta de ytterligare kunskaper som erfordras för dess lösning förmåga att modellera och analysera tekniska system på ett ingenjörsmässigt sätt förmåga att genomföra experiment och laborationer inom teknikområdet kunskaper och färdigheter inom icke tekniska ämnen av betydelse för yrkesverksamheten förmåga att ta initiativ och på ett självständigt och kreativt sätt bidra till användning av ny teknik samt förmåga att se sin egen roll i detta arbete med avseende på yrkesetik, ansvar och pålitlighet Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera Utbildningen skall ge träning i att samverka och kommunicera med såväl tekniker som icke tekniker använda facklitteratur och facktermer på engelska initiera, planera, leda och utvärdera grupparbeten eller projekt Identifiering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och villkor Utbildningen syftar till att uppehålla och utveckla den kompetens som fordras för att effektivt och tidsenligt 12

13 utnyttja teknik i samhällets och individens tjänst skall ge kännedom om sambandet mellan den naturvetenskapliga och tekniska utvecklingen och människans livsmiljö skall ge insikt om affärsmässiga och företagsmässiga villkor skall ge kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny teknik, d.v.s. att kunna specificera krav, planera, utveckla, realisera och driftsätta tekniska system Gemensamma bestämmelser Gemensamma bestämmelser avseende särskild behörighet, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till del av utbildningsprogram finns sammanställda i avsnitten b1-b6. Beaktande av särskilda perspektiv Enligt styrelsens direktiv. Programmets organisation Samtliga högskoleingenjörsprogram vid LiTH innehåller minst 24 hp matematik och är utformade så att även kraven för teknologie kandidatexamen uppfylls. Programmet har gemensamma kurser under de tre första terminerna. Även under den fjärde terminen är de flesta kurserna obligatoriska. Inför termin 5 väljer studenterna profiler. Under de återstående terminerna läses obligatoriska och valbara kurser baserat på vald profil. Programmet avslutas med ett examensarbete, omfattande 16 högskolepoäng, som presenteras och försvaras vid ett förannonserat seminarium. I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska (o) eller valbara (v) för respektive termin. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som för skilda studerandegrupper inom utbildningen utgör valbara alternativ. För högskoleingenjörsutbildningarna finns ett gemensamt utbud av valbara kurser, avsett att ge möjlighet till fördjupning eller breddning inom områdena matematik, hållbar utveckling, språk, ekonomi och människa-teknik-organisation. I examen får ingå 8 hp valfria kurser under förutsättning att det inte föreligger något överlapp av kursinnehållet med någon annan kurs i examen. Kurser kan innehålla moment som medför kostnader för studenten. Programmets innehåll I början av programmet läses grundläggande kurser i matematik, datateknik samt programspecifika ämnen. I kurserna konstruktionsmaterial och hållfasthetslära studeras hur konstruktioner ska dimensioneras för att inte gå sönder under last. Den inledande kursen i mekanik behandlar bland annat krafter, jämviktsvillkor, friktion, rörelselagar, arbete och linjära svängningar. Inom konstruktionstekniken genomgås de viktigaste maskinelementen såsom skruvar, lager, bromsar och kuggväxlar och moderna programvaror för datorstödd konstruktion används. Utbildningen ger också en stabil bas inom elektroteknik. Här ingår bl.a. ellära, digitalteknik, elkraftteknik, reglerteknik och grundläggande mätteknik. Inom energiteknik studeras vätskors och gasers strömning i rör och pumpar, hur värme transporteras och några olika typer av värme- och kylmaskiner. Bestämmelser för uppflyttning till högre årskurs För att studenten skall kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande: Inför termin 4 skall 45 högskolepoäng vara avklarade. De studenter som inte uppfyller poäng- eller kurskrav kommer att sökas upp av studievägledaren och ges möjlighet till stöd och planering så att studierna fullföljas. Profiler/inriktningar 13

14 Programmet har tre profiler: konstruktionsteknik produktionsteknik energiteknik Profilerna påbörjas i åk 3. En profil omfattar ett utbud av kurser om minst 22 hp. För att profilen skall framgå av examensbeviset måste samtliga obligatoriska kurser inom profilen ingå samt totalt minst 18 hp av profilkurserna. Kurser kan vara obligatoriska (o), obligatoriska/valbara (o/v) eller valbara (v) inom profilen. 18 hp måste uppnås inom: obligatoriska kurser därutöver obligatoriska/valbara kurser dessutom valbara kurser Utöver erbjudna profiler enligt programplanen, har den studerande möjligheten att ansöka om en individuell profil. Ansökan lämnas till studievägledaren, varefter beslut fattas av programnämnden. Individuell profil skall ha teknisk karaktär. Examensarbete Examensarbetet avser att visa, huruvida den studerande besitter förmåga att tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och att självständigt eller tillsammans med annan studerande behandla förelagd uppgift och omfattar 16 hp, vilket motsvarar en tid av ca 11 effektiva arbetsveckor. Egen opposition och närvaro vid två ytterligare presentationer av examensarbeten skall också genomföras. Ämne för examensarbete Huvudområde för kandidatexamen Konstruktionsteknik Produktionsteknik Mekanik Hållfasthetslära Konstruktionsmaterial Monteringsteknik Träteknik Examenskrav Maskinteknik Maskinteknik Maskinteknik Maskinteknik Maskinteknik Maskinteknik Maskinteknik För att erhålla högskoleingenjörsexamen i maskinteknik (och för att uppfylla kraven för teknologie kandidatexamen enligt fakultetsstyrelsens beslut inom valt huvudområde) skall studenten med godkänt resultat ha genomfört följande moment: programmets obligatoriska kurser valbara kurser samt examensarbete så att kravet på 180 hp uppfylls 90 hp inom huvudområdet varav minst 18 hp kurser på G2-nivån 24 hp matematik examensarbete omfattande minst 16 hp på G2-nivån (eller motsvarande) examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet I examen får ingå 8 hp valfria kurser under förutsättning att det inte föreligger något överlapp av kursinnehållet med någon annan kurs i examen. För studier utomlands inom tekniska högskolans utbytesprogram görs en helhetsbedömning att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning. Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis 14

15 överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut av dessa fall görs av programnämnden. Examensbenämningar är Högskoleingenjör i maskinteknik och Teknologie kandidat i maskinteknik. 15

16 HSV-krav Kandidatexamen Omfattning Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Mål Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Övrigt För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 16

17 Högskoleingenjörsexamen Omfattning Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Mål För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör. Kunskap och förståelse För högskoleingenjörsexamen skall studenten - visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap. Färdighet och förmåga För högskoleingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar, - visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, - visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, - visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt För högskoleingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. 17

18 Självständigt arbete (examensarbete) För högskoleingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt För högskoleingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 18

19 Civilingenjörsexamen Omfattning Civilingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng. Mål För civilingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör. Kunskap och förståelse För civilingenjörsexamen skall studenten - visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga För civilingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar, - visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information, - visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, - visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt För civilingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. 19

20 Självständigt arbete (examensarbete) För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Övrigt För civilingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 20

21 Bilaga 1. LiTH-version av CDIO Syllabus MATEMATISKA, NATUR- OCH TEKNIKVETENSKAPLIGA KUNSKAPER 1.1. KUNSKAPER I GRUNDLÄGGANDE MATEMATISKA OCH NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN 1.2. KUNSKAPER I TEKNIKVETENSKAPLIGA ÄMNEN 1.3. FÖRDJUPADE KUNSKAPER I NÅGOT/NÅGRA TILLÄMPADE ÄMNEN 2 INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT 2.1. INGENJÖRSMÄSSIGT/VETENSKAPLIGT TÄNKANDE OCH PROBLEMLÖSNING Problemidentifiering och -formulering Modellering Kvantitativa och kvalitativa uppskattningar Analys med hänsyn till osäkerheter och risker Slutsatser och rekommendationer 2.2. EXPERIMENTERANDE OCH KUNSKAPSBILDNING Hypotesformulering Informationskompetens Experimentell metodik Hypotesprövning 2.3. SYSTEMTÄNKANDE Helhetstänkande Interaktion och framträdande egenskaper hos system Prioritering och fokusering Kompromisser och avvägningar i val av lösningar 2.4. INDIVIDUELLA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT Initiativförmåga och risktagande 21

22 Uthållighet och anpassningsförmåga Kreativt tänkande Kritiskt tänkande Självkännedom Nyfikenhet och livslångt lärande Planering av tid och resurser 2.5. PROFESSIONELLA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT Yrkesetik, integritet, ansvar och pålitlighet Professionellt uppträdande Aktiv karriärplanering Att hålla sig à jour med professionens utveckling 3 FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA 3.1. ATT ARBETA I GRUPP Att skapa effektiva grupper Grupparbete Grupputveckling Ledarskap Gruppsammansättning 3.2. ATT KOMMUNICERA Kommunikationsstrategi Budskapets struktur Skriftlig framställning Multimedia och elektronisk kommunikation Grafisk kommunikation Muntlig framställning 22

23 3.3. ATT KOMMUNICERA PÅ FRÄMMANDE SPRÅK Engelska Språk i länder av regionalt industriellt intresse Andra språk 4 PLANERING, UTVECKLING, REALISERING, DRIFT OCH AFFÄRSMÄSSIGT FÖRVERKLIGANDE AV TEKNISKA PRODUKTER, SYSTEM OCH TJÄNSTER MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV 4.1. SAMHÄLLELIGA VILLKOR, INKLUSIVE EKONOMISKT, SOCIALT OCH EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING Ingenjörens roll och ansvar Teknikens roll i samhället Samhällets regelverk Historiska perspektiv och kulturella sammanhang Aktuella frågor och värderingar Utvecklande av ett globalt perspektiv Ingenjörens roll och behovet av ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling FÖRETAGS- OCH AFFÄRSMÄSSIGA VILLKOR Förståelse för olika affärskulturer Planering, strategier och mål för affärsverksamhet Teknikbaserat entreprenörskap Att arbeta framgångsrikt i en organisation 4.3. ATT PLANERA SYSTEM Att specificera systemmål och -krav Att definiera systemets funktion, koncept och arkitektur Att modellera system och att säkerställa måluppfyllelse Ledning av utvecklingsprojekt 4.4. ATT UTVECKLA SYSTEM 23

24 Konstruktionsprocessen Konstruktionsprocessens faser och metodik Kunskapsanvändning vid konstruktion Disciplinär konstruktion (inom ett teknikområde, t.ex. hydraulikkonstruktion) Multidisciplinär konstruktion Konstruktion med hänsyn till multipla, motstridiga mål 4.5. ATT REALISERA SYSTEM Uformning av realiseringsprocessen Tillverkning av hårdvara Implementering av mjukvara Integration av mjuk- och hårdvara Test, verifiering, validering och certifiering Ledning av realiseringsprocessen 4.6. ATT TA I DRIFT OCH ANVÄNDA Att utforma och optimera driften Utbildning för drift Systemunderhåll Systemförbättring och -utveckling Systemavveckling Driftledning 24