...som en kamel med två pucklar Om homosexuella invandrare i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "...som en kamel med två pucklar Om homosexuella invandrare i Sverige"

Transkript

1 ...som en kamel med två pucklar Om homosexuella invandrare i Sverige av Thomas Haansbæk statens folkhälsoinstitut nr 2002:4

2 ...som en kamel med två pucklar Om homosexuella invandrare i Sverige av Thomas Haansbæk handledning: sven-axel månsson institutionen för socialt arbete, göteborgs universitet statens folkhälsoinstitut

3 statens folkhälsoinstitut 2002:4 isbn: issn: X redaktör: heinz spira översättning från danska: cecilia agemark omslagsfotografi: nils-johan norenlind, eva wernlid/tiofoto design: pangea design tryck: kristianstads boktryckeri AB, kristianstad 2002

4 Innehållsförteckning Förord 6 Inledning 7 DEL I: SYFTE OCH GENOMFÖRANDE 9 Bakgrund 9 Tidigare undersökningar 10 Målgruppen 11 Undersökningen 11 Intervjuguiden 13 Ämnesområden 13 Kunskapsinsamlingen 15 Kvinnliga respondenter 16 Intervjupersonerna 19 Framställningsformen 22 DEL II: ATT VARA HOMOSEXUELL OCH INVANDRARE I SVERIGE 23 Kapitel I: Barndom, ungdom och tidigt vuxenliv 24 Synen på sexualiteten 24 Synen på sexualitet i hemmet 26 Självbild 27 Att vara barn och den enda invandraren 28 Sexuellt uppvaknande 29 Religion 31 Komma ut-processen 32 Det avgörande steget 35 Sammanfattning 37

5 4 som en kamel med två pucklar Kapitel II: Familjen 38 Familjens reaktion 42 Konsekvenser av att vara öppen 44 Släktingarna i ursprungslandet 45 Relationen till familjen 46 Sammanfattning 48 Kapitel III: Sociala nätverk 48 Kontakten med invandrare 49 Kontaktsvårigheter 51 Öppenhet inför landsmän 52 Kontakt med invandrarmiljörer 54 Kontakt med svenskar 55 Öppenhet gentemot svenskar 56 Homosexuella och/eller heterosexuella i det sociala nätverket 53 Kontakten med homosexuella miljöer 57 Politiskt engagemang 60 Sammanfattning 60 Kapitel IV: Sexualitet och samliv 61 Fasta förhållanden 62 Önskan om parförhållanden 62 Önskan om en partner från sin egen kultur 63 Homosexuella parförhållanden 64 Heterosexuella parförhållanden 65 Carmens historia 66 Sammanfattning 67

6 som en kamel med två pucklar 5 Kapitel V: Diskriminering, kränkning och våld 68 Kränkningar 68 Direkta kränkningar 69 Indirekta kränkningar 70 Diskriminering 71 Diskriminering i den homosexuella miljön 72 Diskriminering i arbetslivet 72 Hot och våld 73 Rädsla för hot och våld 74 Sammanfattning 75 Kapitel VI: Fysisk och psykisk hälsa 76 Psykiska svårigheter 77 Sammanfattning 80 SAMMANFATTNING 81 LITTERATUR 85 BILAGA 87 Beskrivning av intervjupersonerna 87 INTERVJUGUIDE 93

7 Förord Statens folkhälsoinstitut har sedan start, 1992, regeringens uppdrag att följa utvecklingen av homosexuellas situation i samhället och skall nu i sin nya form följa upp den nationella folkhälsoutvecklingen, som också är mycket viktig för homo- och bisexuellas hälsa. Den beteendevetenskapliga forskningen om homosexualitet och homo- och bisexuellas situation befinner sig i Sverige fortfarande i sin linda. Under senare år har visserligen en del studier på området initierats av Folkhälsoinstitutet, men homosexuella invandrare och deras situation i Sverige är fortfarande ett helt outforskat område. Enligt tidigare undersökningar om invandrare är det framför allt invandrare från icke-europeiska länder som upplever problem i det svenska samhället. Denna studie redogör därför hur 21 homosexuella kvinnor och män, företrädesvis från utomeuropeiska länder, upplever sin situation i Sverige. Tidigare undersökningar om infödda, svenska homo-/bisexuella människors levnadsvillkor vittnar alla om de svårigheter och problem många upplever på grund av tabun, fördomsfullhet och okunskap som man tycker sig se i sin omgivning, i synnerhet innan man känner sig trygg i sin identitet som homosexuell. Hur upplever man då sin situation som såväl invandrare som homosexuell? En informant uttrycker det ungefär så här: svensken som är homosexuell känner sig kanske som en dromedar, med en puckel. För oss är det som att vara en kamel, med två pucklar eller flera. Då homosexuella, och inte minst homosexuella invandrare, tillhör så kallade dolda populationer som det inte går att göra ett statistiskt representativt urval av, är det inte möjligt att dra några generella slutsatser om homosexuella invandrares situation och levnadsvillkor i Sverige anno Förhoppningsvis ger studien dock en värdefull inblick i gemensamma erfarenheter, upplevelser och problem bland homosexuella invandrare, såsom de beskrivs av 21 kvinnor och män. Studien är, på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut, utförd vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, av socionom Thomas Haansbæk under handledning av professor Sven-Axel Månsson. Vår förhoppning är att denna kartläggning av homosexuella invandrares situation skall vara till nytta i arbetet för människor inom socialtjänsten, integrationsförvaltningen, frivilligorganisationer och intresseföreningar för såväl invandrare som homo- och bisexuella samt andra institutioner och organisationer som har dessa minoritetsgrupper som målgrupper. gunnar ågren, generaldirektör heinz spira, avdelningsdirektör

8 Inledning Denna rapport handlar om homosexuella invandrarkvinnor och invandrarmän i Sverige. Folkhälsoinstitutet har tagit initiativ till undersökningen, och syftet med arbetet har varit att försöka finna svar på frågan: Hur är det att vara homosexuell och invandrare i det svenska samhället? Svaret på den frågan förutsätter antagandet att homosexuella invandrare är utsatta för speciella påfrestningar. Det är påfrestningar som har ett samband med inställningar till homosexualitet och till invandrare, dels i det svenska samhället, dels i invandrarnas respektive ursprungsländer. Det är sällan man fokuserar på homosexuella invandrares livssituation och levnadsvillkor. För att denna fråga överhuvudtaget skall uppmärksammas krävs att homosexuella invandrare vågar träda fram, och att majoritetsbefolkningen är beredd att se dem. Det är svårt att tänka sig en befolkningsgrupp som är mindre intresserad av att träda fram än homosexuella invandrare. Denna rapport försöker delvis besvara varför det förhåller sig på detta sätt. Studien bygger på intervjuer med 21 homosexuella invandrare, som beskriver hur de upplever sin situation. Världen ser nödvändigtvis inte ut på det sätt som de intervjuade personerna beskriver den, så undersökningen är alltså inte nödvändigtvis representativ för alla homosexuella invandrare i Sverige. Däremot visar rapporten hur 21 homosexuella invandrare upplever sin situation. Rapportens andra del beskriver i sex kapitel homosexuella invandrares livsvillkor utifrån en rad olika perspektiv.

9 8 som en kamel med två pucklar

10 Del I: Syfte och genomförande Bakgrund Folkhälsoinstitutet tog våren 2000 kontakt med Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete. Professor Sven-Axel Månsson blev ombedd att utföra en undersökning av homosexuella invandrarkvinnors och invandrarmäns levnadsvillkor i Sverige. Det praktiska genomförandet av studien överläts till mig, socialrådgivare Thomas Haansbæk, under professor Månssons handledning. Först gjordes en pilotundersökning. Den genomfördes i juni, juli och augusti Utgångspunkten för pilotundersökningen var att göra ett hittills okänt fält tillgängligt för forskning. Det fanns flera syften med att göra en pilotundersökning innan det större arbetet med den egentliga undersökningen kommit igång. Det var viktigt att hitta de rätta metoderna för att få kontakt med gruppen. Frågemall och intervjuteknik skulle utvecklas och utprovas. Och min, i detta sammanhang, lite speciella bakgrund som dansk, homosexuell invandrarman i Sverige var nog också en anledning till att Folkhälsoinstitutet önskade en pilotundersökning. Det skulle bli förhållandevis lätt att se om språkbarriären var för stor i förhållande till målgruppen för att tillfredsställande genomföra en studie som denna. Pilotundersökningen kom att bestå av två delar: en redogörelse för pilotundersökningens metoder och genomförande och en beskrivning av sex homosexuella invandrarkvinnor och invandrarmän med olika etnisk bakgrund och deras levnadsvillkor och livskvalitet inom några utvalda områden. Pilotundersökningen var klar i slutet av augusti Statens folkhälsoinstitut granskade den, vilket resulterade i att jag fick i uppdrag att arbeta vidare enligt den utprovade strukturen. Samtidigt framförde FHI önskemål angående den mer omfattande undersökningen: det skulle vara lika många män som kvinnor representerade i studien. Det skulle vara en geografisk spridning av intervjupersonernas bostadsorter i Sverige och det skulle primärt ingå invandrare från fyra olika regioner och världsdelar: Sydamerika, Afrika, Mellanöstern och Östeuropa. Det var utifrån dessa riktlinjer, samt pilotundersökningens godkända struktur, som jag lade upp den fortsatta undersökningen.

11 10 som en kamel med två pucklar Tidigare undersökningar Livsvillkoren för homosexuella med invandrarbakgrund är ett förhållandevis orört område inom forskningen. Det finns undersökningar om homosexuellas livskvalitet och levnadsvillkor och undersökningar som beskriver invandrares situation i Sverige. Men ingen svensk undersökning kombinerar de två områdena. Faktum är, att jag inte har funnit någon studie som är jämförbar med denna undersökning. Jag har därför som stöd bara haft studier som antingen belyser homosexuellas eller invandrares villkor. Två svenska studier framstår som särskilt värdefulla: A Sociologen Per Arne Håkansson var 1984 ansvarig för en omfattande empirisk undersökning av homosexuellas situation i samhället. 1 B Sven-Axel Månsson genomförde samma år en kvalitativ intervjuundersökning som handlade om invandrares möte med den svenska sex- och samlivskulturen. 2 Jag vill också nämna en intressant studie från Den tar upp sexuellt samliv, samlivsformer och attityder bland latinamerikanska män i Stockholm som har sex med män. 3 Den viktigaste nordiska undersökningen av levnadsvillkoren och livskvaliteten för homosexuella kvinnor och män är en norsk studie från Undersökningen är gjord av socialantropolog Hans Wiggo Kristiansen, sociolog Kristinn Hegna och sociolog Bera Ulstein Moseng. 4 Deras undersökning består av tre delar: 1 En översikt över tidigare skandinavisk forskning inom området homosexuellas levnadsvillkor och livskvalitet. 2 En undersökning av inställningen bland befolkningen till homosexuella. 3 En empirisk undersökning av homosexuellas levnadsvillkor och livskvalitet. Undersökningen kommer i denna rapport att omtalas som NOVA. På viktiga områden har NOVA-undersökningen varit en inspirationskälla för denna undersökning. 5 Den magra tillgången på jämförelsematerial från andra undersökningar utesluter möjligheten att diskutera och jämföra de resultat som kommer fram i denna undersökning. Jag skall därför begränsa mig till att presentera insamlad empiri, samt beskriva de förhållanden som jag menar är av betydelse för homosexuella invandrare som helhet. 1. Håkansson, Månsson, Sexo completo / LAFA, NOVA, Undersökningen är utförd vid Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring (NOVA)

12 som en kamel med två pucklar 11 Målgruppen Det är långt ifrån alla invandrare som upplever problem som de själva anser beror på deras etniska tillhörighet. Det är framför allt invandrare från icke-europeiska länder som uppger att de stöter på problem i det svenska samhället. 6 Uppbrottet från en kulturell och samhällelig struktur och övergången till en annan spelar en viktig roll i förhållande till hur man lever och mår. Ett kriterium för att få ingå i studien har varit att de intervjuade skulle vara första generationens invandrare. Det är sannolikt dessa som uppfattar sin situation i Sverige som svårast. I denna undersökning medverkar således bara invandrare som inte är födda i Sverige. Homosexuella invandrare utgör givetvis inte någon homogen grupp, utan kan snarare delas upp i ett antal heterogena undergrupper. Målgruppen är sannolikt en av de befolkningsgrupper i det svenska samhället där man med hjälp av närstudier kan se flest olikheter. Varje individ som medverkar i studien är representativ endast för sig själv och berättar sin helt personliga historia. Historierna varierar beroende på bland annat etnisk bakgrund, uppväxtförhållanden, kön, ålder, social status och vistelsetid i Sverige. För att få fram det gemensamma har målet varit att beskriva de olikheter som intervjupersonerna representerar. Undersökningen Det primära dataunderlaget i studien är framtaget vid en intervjuundersökning. 21 kvinnor och män från 11 olika länder har medverkat. Intervjuerna har varit tillrättalagda som semistrukturerade livshistorieintervjuer, så kallade kvalitativa fördjupningsintervjuer (Kvale, 1997). En rad metodiska problemställningar är knutna till användningen av livshistorieintervjuer (NOVA, 1999, s. 141). Alla de intervjuade personerna kan karakteriseras som vuxna, och det de berättar om sin barndom och ungdomstid är därför sett ur den vuxnes perspektiv. Livshistorierna är på sitt sätt filtrerade berättelser. Berättelserna är försök att finna förankringspunkter för nuvarande identitet i sitt eget förflutna. Av en mängd möjliga minnen, är det primärt de som har relevans för individens konstruktion av personlig identitet och relationer till andra i nutiden som man faktiskt kommer ihåg (Fentress & Wickham, 1992). I intervjusituationen till skillnad mot det gängse samtalet är det intervjuaren som tar initiativet. Det är han som bestämmer vad han och den intervjuade ska tala om. Intervjuarens frågor kan variera i utformning från att vara öppna till att vara mer eller mindre formaliserade och strukturerade (Månsson, 1984, s. 20). I Mellem Mænd 20 livshistorier om lyst til andre mænd skriver Henning Bech om livshistorieintervjun: Livshistorier är inte bara referat av hur en människa har upplevt sitt liv. De är berättelser lite på samma sätt som romaner och noveller är det. Det är inte nödvändigtvis helt sant det som berättas. Livshistorier skiljer sig dock från romaner och noveller på det sättet att de utger sig för att berätta sanningen både om 6. Lange, 1995, 1996

13 12 som en kamel med två pucklar hur det verkligen var och hur det upplevdes. Men man kan minnas fel. Man kan också undvika att berätta något som man inte vill att andra ska veta eller berätta något helt annat (Bech, 1989, s. 269). Med andra ord, livshistorieintervjun är en metod man som forskare måste granska mycket kritiskt. Man skall vara på sin vakt mot de fallgropar som finns inbyggda i metoden. När man berättar en historia är det nästan alltid med ett bestämt syfte. Vi har en tendens att säga till människor det vi tror att de helst vill höra. Samtidigt läggs det ofta stor vikt vid den dramatiska delen av en berättelse. Bech skriver: I princip kan man alltså föreställa sig att det som utger sig för att vara en sann livshistoria, snarare är en lögnaktig berättelse till exempel därför att berättaren har velat dölja sanningen, eller för att han tror att andra är intresserade av att höra något specifikt, eller kanske för att han tror att det som faktiskt har inträffat är för tråkigt och hellre vill berätta en trevlig historia (Bech, 1989, s. 269). Intervjuerna visar livet så som det upplevts av den som levt det. Det är et liv geniscenesat i erindringen, och jag har bara kunnat dokumentera vad intervjupersonerna har tillåtit mig att dokumentera (Kvale, 1997). Det finns också alltid risk för feltolkningar. Både från intervjuarens och från den intervjuades sida. Om man ställer en öppen fråga till intervjupersonen om hur det är att vara homosexuell och invandrare i Sverige, så svarar han kanske på frågan utifrån hur han tror att det är att vara homosexuell och invandrare i Sverige, inte hur han faktiskt har det som homosexuell och invandrare. Om intervjuaren däremot frågar mer direkt hur han har det, finns det risk för att det är intervjuaren i slutändan som tolkar svaret utifrån sin förståelse av problemställningen. Det intervjupersonerna berättar om hur det är att vara homosexuell i deras ursprungsländer, eller hur det är att vara homosexuell och invandrare i Sverige, är alltså inte nödvändigtvis som det verkligen förhåller sig. Jag tror inte att det ingår avsiktliga osanningar i citaten, men jag tror dock att personerna av och till har valt att berätta en bra historia framför att helt enkelt återge vad som verkligen skett. (Hughes & Månsson, 1988). Intervjupersonerna har vid några tillfällen varit särskilt ivriga att förse mig med det de tror att jag helst vill ha. Särskilt vid de tillfällen då jag har rest långt för att möta intervjupersonen. Det har verkat som om intervjupersonen har gjort sig extra omak för att ge mig så mycket som möjligt, så att min resa inte skulle vara bortkastad. Det upplevde jag i synnerhet på min intervjuresa till Norrland. Ändå tror jag att livshistorierna är sanna i den meningen, att de ger uttryck för intervjupersonernas inställning och erfarenhet, möjligen en aning kryddat. I analysarbetet finns det en grundläggande princip: att som forskare försöka undvika tolkningar som inte direkt kan dokumenteras i det empiriska materialet. Teoretiska påståenden skall vara motiverade och växa fram ur det studerade fenomenet (Patton, 1984; Månsson & Hilte, 1990). Samtidigt som personerna i hög grad får lov att framstå som de individer de är, har jag sökt efter mönster och speciella kännetecken i personernas upplevelser. Syftet med studien har bland annat varit att sätta fokus på viktiga och grundläggande problemställningar kring hur det är att vara homosexuell och invandrare. Därför kom-

14 som en kamel med två pucklar 13 mer de individuella historierna emellanåt att leda till konklusioner där jag sammanfattar deltagarnas upplevelser i mer generella termer. I slutändan är det alltså inte till exempel Dinas eller Mehmeds historier jag återger, utan en specifik befolkningsgrupps villkor och situation. Jag försöker med andra ord inbilla läsaren att det går att betrakta homosexuella invandrare i Sverige som en enhetlig grupp. Det gör det naturligtvis endast sällan. När jag i framställningen använder den generella beteckningen homosexuella invandrare refererar jag primärt till min intervjugrupp, men tror samtidigt att andra kan uppleva situationen på liknande sätt. Intervjuguiden Alla intervjuer i undersökningen är genomförda med en frågeguide. Intervjuguiden fungerade som en minneslista, samtidigt som den var ett stöd för att strukturera intervjun. Intervjuguiden skapade på så sätt en ram runt intervjusituationen. Genom att genomföra en pilotundersökning före själva studien fick jag möjlighet att pröva intervjuguiden. Jag höll mig till samma intervjuguide i samtliga intervjuer men har löpande preciserat den. I startfasen av undersökningsperioden hade jag kontakt med en resursgrupp bestående av fem personer med speciell kunskap inom det område jag skulle studera. Resurspersonerna hjälpte till att utarbeta intervjuguiden och kom med värdefulla kommentarer till den. De främsta inspirationskällorna till intervjuguiden har dock varit de två publikationerna Levelkår og livskvalitet blant lesbiske kvinner og homofile menn (NOVA, 1999) och Kärlek och kulturkonflikt Invandrarmäns möte med svensk sex- och samlevnadskultur (Månsson, 1984). Intervjuguiden är bifogad som bilaga till rapporten. Ämnesområden Undersökningens intervjuguide är uppdelad i åtta ämnesområden: Intervjupersonens bakgrund i ursprungslandet Jag bad intervjupersonen beskriva familjens sociala och ekonomiska situation i ursprungslandet. Syftet var att få kännedom om intervjupersonens uppväxt, levnadsvillkor och liv i ursprungslandet. Orsaken till emigrationen från ursprungslandet kom också fram här. Aktuell livssituation i Sverige Frågorna i denna del av intervjuguiden siktade på att få fram några empiriska detaljer om bostad, utbildning, arbete och ekonomi. Den homosexuella identiteten Avsikten med frågorna i denna del av intervjuguiden var att få en bild av hur intervjupersonens sexuella identitet skapades och utvecklades. Jag ville få vetskap om vilket

15 14 som en kamel med två pucklar arv i förhållande till sexualiteten intervjupersonen hade med sig från ursprungslandet. Jag frågade om var personen hade fått sin kunskap och insikt om sexualiteten. Jag bad intervjupersonen att berätta om sina första homosexuella minnen. Pratade man om homosexualitet i hemmet? Fanns det en öppenhet respektive en slutenhet i förhållande till ämnet? Vem/vad hade intervjupersonen fått stöd av? Familj och socialt nätverk Detta temaområde var ett av de absolut centrala i intervjuerna. Syftet var att få en inblick i hur intervjupersonen levde med sin homosexualitet i förhållande till familj, vänner och bekanta. Jag ville få en bild av de positiva och negativa sidorna av att vara öppet homosexuell, respektive inte öppet homosexuell. För att belysa detta ställde jag frågorna: I vilken utsträckning är du öppet homosexuell i förhållande till familj, vänner och bekanta? Om inte, vilka orsaker ligger bakom? Har det inneburit problem att vara öppet homosexuell i förhållande till familjen? Hur har kontakten med familjen varit sedan du kom ut? Varför är du inte öppet homosexuell? Ett annat centralt område jag ville veta mer om var intervjupersonens sociala nätverk. Syftet var att få belyst om personen primärt hade kontakt med andra invandrare eller andra svenskar, om personen primärt hade en heterosexuell eller homosexuell bekantskapskrets eller om den var blandad. Jag ville se om intervjupersonen isolerade sig med andra homosexuella invandrare, eller om personer med olika nationaliteter och olika sexuell läggning ingick i det sociala nätverket. Kontakten med den homosexuella miljön och invandrarmiljöer Under denna rubrik ville jag veta något om intervjupersonens kontakt och engagemang i den homosexuella miljön, organisationer och nöjesutbudet. Jag ställde också frågor om personens kontakt med invandrarmiljöer. Syftet var att få en bild av vad det innebar att ha en tät, respektive ingen, kontakt med andra med samma sexuella läggning och samma etniska bakgrund. Samliv och sexualitet Olika teman berördes här: respondenternas erfarenhet av att hitta en fast partner i Sverige. Personens erfarenhet av att leva tillsammans med en fast partner. Önskningar om parförhållanden, familj och barn. Erfarenheter av tillfälliga sexuella kontakter. Erfarenheter av samliv med personer av motsatt kön. Diskriminering och kränkningar Jag ville här få en uppfattning om personen hade erfarenheter av diskriminering som homosexuell, som invandrare eller av båda orsakerna. Hade personen varit utsatt för kränkningar, hot om våld eller direkt våld? Fysisk och psykisk hälsa Frågorna här var inriktade på att få vetskap om hur intervjupersonen själv värderade sin egen fysiska och psykiska hälsa. Jag ville försöka belysa orsakerna till eventuella fysiska och psykiska problem.

16 som en kamel med två pucklar 15 Kunskapsinsamlingen Genom att studera homosexuella invandrares levnadsvillkor och livskvalitet beträder jag, som redan nämnts, ett nästan helt orört område rent forskningsmässigt. Eftersom jag inte har haft någon tidigare studie av just denna typ att utgå ifrån, har jag varit tvungen att börja från grunden. Den första förutsättningen för att få kontakt med intervjupersonen och bli accepterad som forskare måste vara att man har en grundläggande kunskap inom området. En viktig kontakt i mitt arbete har varit organisationen Gay Invandrare Mot Aids (GIMA). 7 Jag har talat med nuvarande och tidigare medarbetare. På så sätt har jag fått tillgång till värdefulla upplysningar om vilka enskilda personer, projekt och organisationer som har kunskap på området. Det visade sig att den kunskap som fanns, fanns hos ett starkt begränsat antal enskilda personer. Främst för att de yrkesmässigt hade arbetat inom området eller för att de själva var homosexuella och invandrare. Kontakten med GIMA ledde till andra kontakter, som i sin tur ledde till nya kontakter. På så sätt blev det en så kallad snöbollseffekt av det hela. Snöbollseffekten, det att en kontakt leder till en ny kontakt, har varit ett utmärkt redskap för att få kontakter och för att hämta in kunskap. Förtroendet för mig som person och medvetenhet om betydelsen av studien har gjort att såväl organisationer som privatpersoner har ställt upp och delat med sig av sin kunskap och sina erfarenheter. Information har vällt in över mig och emellanåt har det varit svårt att hålla huvudet kallt. Så ska det vara. Under datainsamlingsperioden skall det få råda kaos. Ett viktigt redskap för att hålla kaoset i styr har varit research-dagboken. Här finns alla kontakter, namn, adresser, mottagen information och annat antecknat. Dagboken utgör en form av kunskapsbank. 8 Rekrytering av personer Det existerar givetvis inte några databaser eller andra register över homosexuella invandrare i Sverige. Därför har det inte varit lätt att få kontakt med intervjupersoner. Som redan nämnts, är det svårt att föreställa sig en befolkningsgrupp som är mindre benägen att öppet träda fram än gruppen homosexuella invandrare. En stor del av mina resurser har gått åt till att utveckla metoder för att rekrytera personer till intervjuerna. Det har krävts mycket fantasifullhet och en massa gå på -anda under de tre månader det tog att hitta alla respondenter. Jag har haft kontakt med ungefär dubbelt så många som sedan faktiskt intervjuades. Antalet intervjupersoner blev naturligtvis bestämt utifrån ett forskningsmässigt perspektiv. Fördelarna med ett stort intervjumaterial är att man får insikt i ett omfattande och brett erfarenhetsunderlag. Det är å andra sidan viktigt att man i analysarbetet i en explorativ studie kan behålla närheten till materialet. Varje intervjuperson måste förbli en levande person med en egen unik profil (Månsson, 1984, s. 26). 7. GIMA är ett kommunalt projekt inom Socialdistriktsnämnden Gunnared i Göteborg. GIMA är sannolikt den organisation i Västsverige som mest målmedvetet arbetar direkt med homosexuella invandrare. 8. Speciellt intresserade kan kontakta författaren för utlämning av dagboksanteckningarna.

17 16 som en kamel med två pucklar I urvalet av intervjuade var målet att uppnå största möjliga spridning med hänsyn till centrala variabler som kön, ålder, ursprungsland och antal år i Sverige (Nova, 1999, s. 110). Eftersom ett av syftena med denna undersökning har varit att visa skillnader i livsvillkor, är de intervjuade valda just därför att de skiljer ut sig. Det optimala var om jag fann så många intresserade, att jag kunde tillåta mig att vara selektiv. Jag ville helst få tag på alla intervjupersoner innan jag började med den första intervjun. På så sätt kunde jag lättare sätta samman gruppen av respondenter så som jag önskade. Men jag blev tvungen att sätta igång med intervjuerna innan jag hade fått ihop hela gruppen. De första intervjuerna var en del av pilotundersökningen. Under pilotundersökningens första månad hade jag, trots intensivt sökande, bara fått kontakt med två homosexuella invandrarmän som var intresserade av att delta. Det visade sig lyckligtvis att det efter hand blev lättare att få tag i intervjupersoner. Under pilotundersökningen lyckades jag etablera ett stort kontaktnät. Kontaktnätet gjorde det betydligt lättare att rekrytera ytterligare personer till den egentliga undersökningen. I starten av den egentliga undersökningen var jag i den privilegierade situationen att jag kunde vara relativt selektiv vad gällde manliga intervjupersoner. Jag kunde valt att intervjua 15 män och bara 5 6 kvinnor, men det hade inte varit lika intressant. Kvinnliga respondenter Det har varit svårt att få tag i kvinnliga deltagare till studien. Efter att ha intervjuat alla de manliga deltagarna i studien hade jag ännu inte fått kontakt med det nödvändiga antalet kvinnliga deltagare. De organisationer och privatpersoner jag hade använt mig av för att finna män till undersökningen saknade kännedom om homosexuella invandrarkvinnor. Jag var därför i hög grad tvungen att använda mig av mina privata kontakter och nätverk för att få tag på kvinnliga deltagare till intervjuerna. Jag företog också direkt uppsökande arbete. Det största gensvaret fick jag då jag gick med i ett debattforum på Internet som vände sig till lesbiska. 9 Jag skrev ett öppet brev, där jag berättade om mina problem med att få tag i kvinnliga deltagare till intervjuerna. Jag påpekade att det vore synd om homosexuella invandrarmän blev överrepresenterade i undersökningen. Det fick den önskade effekten. Kvinnorna i debattforumet uppmanade varandra att delta i undersökningen. Jag fick på så sätt kontakt med flera intervjupersoner. De metoder jag använt för att få tag i personer till intervjuerna har varit: Privata nätverk och vänner Direkt uppsökande verksamhet på platser där homosexuella kvinnor och män träffas Telefonkontakt med och informationsbrev till organisationer, projekt och föreningar Gratisannonsering på webbsidor och i tidningar 9. Lesbiska Listan. Anmälan till nätverket kan ske via rfsl:s hemsida

18 som en kamel med två pucklar 17 Flygblad Anslag på anslagstavlor i utbildningslokaler Deltagande i debatter på Internet Knappt hälften av intervjupersonerna har jag fått kontakt med genom någon som kände någon annan. I några fall genom flera led. Jag har berättat för folk om undersökningen och bett dem hjälpa till med att försöka få tag i eventuella intervjupersoner. Jag har inte känt någon av intervjupersonerna före intervjun. Intervjusituationen Med min erfarenhet från pilotundersökningen visste jag vilka intervjusituationer som fungerade och vilka som inte fungerade. Det har jag räknat med så gott det gick vid planeringen av tid, plats, längd och uppläggning. Likväl har inte alla intervjuer förlöpt lika schematiskt. I synnerhet inte de allra första intervjuerna. Med tiden utvecklade jag en förmåga att strukturera och styra intervjun. Intervjuerna varade mellan en timme och tre timmar. De flesta tog ganska exakt två timmar. Ingen av intervjuerna gjordes spontant. Jag hade avtalat om tid och plats med intervjupersonen några veckor i förväg. Alla intervjuer var individuella. Vid fyra av intervjuerna var dock andra personer närvarande förutom den intervjuade och jag. Vid ett tillfälle medverkade en tolk. Vid ett annat önskade intervjupersonen att en vän skulle närvara. Vid två tillfällen tilläts intervjupersonen att ha med sin partner under intervjun. Sex intervjuer gjordes på Göteborgs universitet. Fem intervjuer gjordes hemma hos intervjupersonen. Det var en stor fördel. Tack var den trygga hemmiljön blev det en avslappnad atmosfär. De flesta intervjuer utanför Göteborgsområdet ägde rum i kontorslokaler som jag fick låna av den lokala RFSL-avdelningen. 10 Två intervjuer genomfördes på kaféer, efter önskemål från intervjupersonerna. Detta var nog den minst optimala ramen för en intervju. Det var mycket oväsen och vi blev störda flera gånger av andra gäster. Jag har inte dolt att jag själv är homosexuell och invandrare för de personer jag har varit i kontakt med i samband med undersökningen. Jag har tvärtom varit noga med att i synnerhet intervjupersonerna skulle få veta det. Det har jag valt att göra därför att andra forskare i liknande situationer har positiva erfarenheter av öppenhet inför intervjupersonerna. 11 Jag tror att denna personliga presentation har gjort det lättare för mig att skapa tillit hos de homosexuella invandrare jag har talat med. Genom att presentera mig själv har jag velat att intervjupersonen skulle få en känsla av att vi delar grundläggande erfarenheter, trots sociala och kulturella skillnader. Möjligtvis har det minskat avståndet mellan forskaren och intervjuoffret. Betydelsen av insiderperspektivet diskuteras bland annat av Henriksson (1995). 10. RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande) har 31 lokalavdelningar, geografiskt fördelade över hela Sverige. 11. Lundahl, 1998; Sexo completo / LAFA (Hans W. Kristiansen), 1998, Lützen; 1988

19 18 som en kamel med två pucklar Jag har upplevt intervjusituationerna som en stund för eftertanke och reflektion. Både för intervjupersonen och mig. Halvvägs genom intervjun uppstod det ofta ett magiskt ögonblick när inlevelsen hos intervjuaren och den intervjuade, i förhållande till vad som sades, föreföll speciellt stor. Det inträffade flera gångar att intervjupersonen här blev känslomässigt påverkad av att dyka ned bland det förflutnas spöken. Att en person i en intervju berättar om sitt liv för en främmande person kan lätt förväxlas med en psykoterapeutisk situation (Lützen, 1988, s. 256). Det är dock viktigt att påpeka att ingen av deltagarna har medverkat i intervjuerna på grund av att de hade problem som de ville diskutera och analysera. Och jag har inte heller lekt terapeut, eller uppmuntrat dem att fördjupa sig i spökena. Icke desto mindre har deltagarna varit förvånansvärt öppenhjärtiga och förtroendefulla. Ofta blev jag överraskad över att jag var så betrodd, trots att vi inte kände varandra sedan tidigare. Språkbarriärer I 19 intervjuer har personen som blivit intervjuad talat svenska och jag har talat halvt svenska, halvt danska. En intervju har som tidigare nämnts ägt rum på engelska och en intervju är genomförd med hjälp av en tolk som översatte från spanska till engelska. Det är nödvändigt att vara flexibel med hänsyn till språk när man har med målgruppen invandrare att göra. Några talar bra svenska efter att ha bott i landet i åtskilliga år. Andra talar svenska med kraftig brytning. Åtskilliga talar bara sitt ursprungslands språk. Det kommer i en viss utsträckning alltid att finnas språkbarriärer i en studie av denna art. De intervjuer som ägt rum utan tolk har förlöpt utan alltför stora språkliga barriärer, trots min danska bakgrund. Jag har inte fått det intrycket att personerna har haft svårt att förstå mig och det har inte heller från min sida varit några problem med att förstå. Användning av tolk Det är inte det optimala att använda tolk i en livshistorieintervju, men i en studie som denna kan det inte undvikas. I pilotundersökningen hade jag inte möjlighet att använda en utbildad tolk, utan använde mig av en bekant. Denna person talade varken svenska eller danska, så tolkningen utfördes från spanska till engelska. Detta är naturligtvis inte det bästa. Som intervjuare förlorade jag kontrollen över intervjusituationen. Intervjupersonen var mycket talför och tolken hade svårt att komma till tals. En del av kommunikationen kom att försiggå mellan intervjupersonen och tolken. Detta kunde ha undvikits om jag använt en utbildad tolk och genom bättre kommunikation mellan tolk och intervjuare. De personer som har deltagit i huvudundersökningen har alla talat och förstått svenska. Därmed kan man med rätta påstå att jag inte har fått kontakt med den grupp homosexuella invandrare som sannolikt är sämst integrerad. För att nå denna grupp skulle det ha varit nödvändigt att använda tolk i själva rekryteringsarbetet. Detta har jag inte prioriterat.

20 som en kamel med två pucklar 19 Intervjupersonerna Som nämnts har jag bara till en viss del kunnat vara selektiv i urvalet av intervjupersoner. Det samlade urvalet har inte blivit fullt så varierat som tanken var. I ett antal variabler så finns det dock en rimlig variation i sammansättningen av gruppen. De enskilda personerna har valts ut utifrån sina olikheter. Utöver en lika fördelning mellan kvinnor och män, har jag lagt speciell vikt vid att få en god spridning i förhållande till dessa fyra variabler: ursprungsland, ålder, antal år i Sverige, bostadsort i Sverige Tabell I: intervjupersonernas ursprungsländer. Afrika Afrikas Horn: 1 kvinna. Asien Vietnam: Eritrea: 1 man. Bangladesh: 1 man. 1 man. Mellanöstern Iran: Irak: Kurdistan: Syrien: 3 kvinnor. 1 man. 1 kvinna. 1 man. 1 man. Sydamerika Chile: Colombia: Kuba: Peru: 2 kvinnor. 2 män. 1 kvinna. 1 kvinna. 1 man. 1 man. Östeuropa Ryssland: 2 kvinnor. I stort sett har målet nåtts att få en stor spridning vad gäller nationaliteter. Dock visar tabell I att det är en överrepresentation av personer från Sydamerika och Mellanöstern. Det är främst två orsaker till det: dels finns det två organisationer som vänder sig till homosexuella invandrare från just Sydamerika och Mellanöstern. 12 Genom att ta kontakt med dessa organisationer, fick jag en förhållandevis bra tillgång till tidigare och nuvarande medlemmar. Dels utgör latinamerikaner och personer från Mellanöstern de tredje och andra största invandrargrupperna i Sverige. 13 Tabell II: ålderssammansättning. Åldersgrupp Kvinnor Män Alla år år år år Homo- och bisexuella latinamerikaner (GLIS) och Persisktalande homo- och bisexuella (HOMAN). 13. Statens Invandrarverk, 1999.

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården.

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

KAPITEL 2 Sammanfattning

KAPITEL 2 Sammanfattning KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16 Fördjupningsuppgift Välj en av de Abrahamitiska religionerna och en av de mindre (storlek) religiösa rörelserna och gör en jämförelse. Välj en rörelse som du tycker verkar intressant. Vill du ha tips på

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Yttrande avseende betänkandet Ds 2011:33 - Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen

Yttrande avseende betänkandet Ds 2011:33 - Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll 1 Ett steg framåt Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll En reflektionsövning under vilken eleverna föreställer sig att de är någon annan person och reflekterar över

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 Lättläst sammanfattning Tid för tolerans Den här rapporten har fått namnet Tid för tolerans.

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG JARI KUOSMANEN Finnkampen En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG Innehåll INLEDNING 11 Studier och erfarenheter av finska män i Sverige 12 Förstudie 15 Kön, klass,

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SPARVEN 2014-2015 Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. Förskolans allmänna förebyggande arbete:

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Publicerad 2016-02-15 Hedersvåld. Melissa är en av många flickor som under uppväxten kontrollerades av sina föräldrar. Efter åratal av kontroll, hot och våld

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun PLAN 2015-06-02 Dnr KS14-325-000 Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun 2015-2018 Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

Yttrande över Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Analys och förslag till åtgärder (SOU 2006:77)

Yttrande över Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Analys och förslag till åtgärder (SOU 2006:77) 2007-04-19 Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Analys och förslag till åtgärder (SOU 2006:77) Diarienr: IJ2007/32/UNG RFSL och

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Systematisk uppföljning av placerade barn

Systematisk uppföljning av placerade barn Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen

HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen -Kvalitativ studie om vuxna kvinnor och män som har en funktionsnedsättning sabine.kirschard@vgregion.se Disposition Presentation Introduktion Syfte och

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mina två mammor DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mina två mammor är en berättelse som tar upp frågor som att växa upp i en regnbågsfamilj, att prata om sex med sina föräldrar och olika sätt att se på sex beroende

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

GRAFRAPPORT NOVUS UNDERSÖKNING OM MÅNGFALD 2014

GRAFRAPPORT NOVUS UNDERSÖKNING OM MÅNGFALD 2014 GRAFRAPPORT NOVUS UNDERSÖKNING OM MÅNGFALD 2014 Kund: na Kontakt: Caroline Thunved, Anton Landehag Datum: 2014-02-06 Kontakt på Novus: Anna Ragnarsson Mobil: 0720 700 432 anna.ragnarsson@novus.se Om genomförandet

Läs mer

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar

Läs mer

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Bakgrund Homosexuella, bisexuella och transpersoner löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än den övriga befolkningen. Många personer

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

och moral inom Polisen har diskuterats flitigt i media, i olika debatter, på möten och säkerligen hemma vid köksborden de senaste veckorna. Det är nog många med mig som har känt sig bestörta och besvikna

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Eneryda förskola Enelyckan INLEDNING Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen, som började gälla fr.o.m 1 april 2006, ska varje

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-06-24 Reviderad 2015-06-22 Verksamhetens namn Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Regnbågsfamiljer och normativ vård Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Föreläsningens innehåll Regnbågsverksamhet Historik Normer Heteronormativitet och dess konsekvenser i vården

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

FogelstadsAkademins Medborgarutbildning

FogelstadsAkademins Medborgarutbildning FogelstadsAkademins Medborgarutbildning Att investera i framtiden Eva Gustafsson, Sirpa Abben, Annika Juhlin, Tobias Mård och Ulla Achtman 2013 05 27 Jag var en stark kvinna i mitt hemland och när jag

Läs mer

Gotlands Regnbågshelg 2012

Gotlands Regnbågshelg 2012 Gotlands Regnbågsgrupp Visby 2012-02-05 Inbjudan till deltagande i Gotlands Regnbågshelg 2012 Projektet Gotlands Regnbågshelg 2012 vill ge mångfaldsarbetet på Gotland ytterligare en dimension. Det genom

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikations situationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Likabehandlingsplan Knappen 2014 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Vision..2 Kartläggning/nulägesanalys.2 Förankring av likabehandlingsplanen..4 Åtgärder.5 kompetensutveckling.6

Läs mer

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete Jack Lukkerz Socionom, aukt. sexolog (NACS) Master i sexologi Doktorand Malmö Högskola Sexualitet vad är det? Vad tänker ni på?

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv. Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet

Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv. Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet Innehåll Statistik anhöriginvandring och internationella äktenskap.

Läs mer

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL Om RFSL Medlemmar Avdelningar Kongressen Valberedningen och revisorer Förbundsstyrelsen (FS) Förbundskansliet Avdelningarna samlas RFSL Ungdom Bilagor - förteckning 1-4 Handbok

Läs mer

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

DRAFT. Annat land. utanför europa

DRAFT. Annat land. utanför europa Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Med fokus på ungdomars röst och 365 andra saker

Med fokus på ungdomars röst och 365 andra saker Med fokus på ungdomars röst och 365 andra saker Det är helt knäppt att vårt samhälle är så segregerat. Blanda mer! Den åsikten uttryckte nästan alla de drygt 130 ungdomar som intervjuades i projektet RÖST.

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Moderna språk som modersmål

Moderna språk som modersmål Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

5 Homosexuellas syn på barn och familjebildning. Statistiska centralbyrån (SCB), Gunilla Davidsson

5 Homosexuellas syn på barn och familjebildning. Statistiska centralbyrån (SCB), Gunilla Davidsson 5 Homosexuellas syn på barn och familjebildning av Statistiska centralbyrån (SCB), Gunilla Davidsson 195 Bilaga 5 SOU 2001:10 Din syn på barn och familjebildning Inledning. På uppdrag av Kommittén om barn

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Hot, våld och trakasserier mot medier

Hot, våld och trakasserier mot medier Hot, våld och trakasserier mot medier Majoritet ej utsatta för hot, trakasserier och våld Har du utsatts för något av följande, i eller som en följd av ditt arbete, under de senaste 12 månaderna? Frågan

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: GYMNASIET LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Augusti 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Eneryda förskola Enelyckan INLEDNING Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen, som började gälla fr.o.m 1 april 2006, ska varje

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration. Ingvar Svensson Maj 2003

Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration. Ingvar Svensson Maj 2003 Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration Ingvar Svensson Maj 2003 Förord På några tiotal år har andelen människor med utländsk bakgrund i Sverige stigit snabbt. De stora majoriteten av de

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

Rapport projektet En hemlighet känd av många

Rapport projektet En hemlighet känd av många Rapport projektet En hemlighet känd av många Workshop i Göteborg maj 2010 Fredag 7/5 Vi var totalt 29 personer, 12 deltagare, personliga assistenter, medhjälpare och kursledare som samlades på Dalheimers

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Förskolan Bullerbyns plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Bullerbyns plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Förskolan Bullerbyns plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer