...som en kamel med två pucklar Om homosexuella invandrare i Sverige

Transkript

1 ...som en kamel med två pucklar Om homosexuella invandrare i Sverige av Thomas Haansbæk statens folkhälsoinstitut nr 2002:4

2 ...som en kamel med två pucklar Om homosexuella invandrare i Sverige av Thomas Haansbæk handledning: sven-axel månsson institutionen för socialt arbete, göteborgs universitet statens folkhälsoinstitut

3 statens folkhälsoinstitut 2002:4 isbn: issn: X redaktör: heinz spira översättning från danska: cecilia agemark omslagsfotografi: nils-johan norenlind, eva wernlid/tiofoto design: pangea design tryck: kristianstads boktryckeri AB, kristianstad 2002

4 Innehållsförteckning Förord 6 Inledning 7 DEL I: SYFTE OCH GENOMFÖRANDE 9 Bakgrund 9 Tidigare undersökningar 10 Målgruppen 11 Undersökningen 11 Intervjuguiden 13 Ämnesområden 13 Kunskapsinsamlingen 15 Kvinnliga respondenter 16 Intervjupersonerna 19 Framställningsformen 22 DEL II: ATT VARA HOMOSEXUELL OCH INVANDRARE I SVERIGE 23 Kapitel I: Barndom, ungdom och tidigt vuxenliv 24 Synen på sexualiteten 24 Synen på sexualitet i hemmet 26 Självbild 27 Att vara barn och den enda invandraren 28 Sexuellt uppvaknande 29 Religion 31 Komma ut-processen 32 Det avgörande steget 35 Sammanfattning 37

5 4 som en kamel med två pucklar Kapitel II: Familjen 38 Familjens reaktion 42 Konsekvenser av att vara öppen 44 Släktingarna i ursprungslandet 45 Relationen till familjen 46 Sammanfattning 48 Kapitel III: Sociala nätverk 48 Kontakten med invandrare 49 Kontaktsvårigheter 51 Öppenhet inför landsmän 52 Kontakt med invandrarmiljörer 54 Kontakt med svenskar 55 Öppenhet gentemot svenskar 56 Homosexuella och/eller heterosexuella i det sociala nätverket 53 Kontakten med homosexuella miljöer 57 Politiskt engagemang 60 Sammanfattning 60 Kapitel IV: Sexualitet och samliv 61 Fasta förhållanden 62 Önskan om parförhållanden 62 Önskan om en partner från sin egen kultur 63 Homosexuella parförhållanden 64 Heterosexuella parförhållanden 65 Carmens historia 66 Sammanfattning 67

6 som en kamel med två pucklar 5 Kapitel V: Diskriminering, kränkning och våld 68 Kränkningar 68 Direkta kränkningar 69 Indirekta kränkningar 70 Diskriminering 71 Diskriminering i den homosexuella miljön 72 Diskriminering i arbetslivet 72 Hot och våld 73 Rädsla för hot och våld 74 Sammanfattning 75 Kapitel VI: Fysisk och psykisk hälsa 76 Psykiska svårigheter 77 Sammanfattning 80 SAMMANFATTNING 81 LITTERATUR 85 BILAGA 87 Beskrivning av intervjupersonerna 87 INTERVJUGUIDE 93

7 Förord Statens folkhälsoinstitut har sedan start, 1992, regeringens uppdrag att följa utvecklingen av homosexuellas situation i samhället och skall nu i sin nya form följa upp den nationella folkhälsoutvecklingen, som också är mycket viktig för homo- och bisexuellas hälsa. Den beteendevetenskapliga forskningen om homosexualitet och homo- och bisexuellas situation befinner sig i Sverige fortfarande i sin linda. Under senare år har visserligen en del studier på området initierats av Folkhälsoinstitutet, men homosexuella invandrare och deras situation i Sverige är fortfarande ett helt outforskat område. Enligt tidigare undersökningar om invandrare är det framför allt invandrare från icke-europeiska länder som upplever problem i det svenska samhället. Denna studie redogör därför hur 21 homosexuella kvinnor och män, företrädesvis från utomeuropeiska länder, upplever sin situation i Sverige. Tidigare undersökningar om infödda, svenska homo-/bisexuella människors levnadsvillkor vittnar alla om de svårigheter och problem många upplever på grund av tabun, fördomsfullhet och okunskap som man tycker sig se i sin omgivning, i synnerhet innan man känner sig trygg i sin identitet som homosexuell. Hur upplever man då sin situation som såväl invandrare som homosexuell? En informant uttrycker det ungefär så här: svensken som är homosexuell känner sig kanske som en dromedar, med en puckel. För oss är det som att vara en kamel, med två pucklar eller flera. Då homosexuella, och inte minst homosexuella invandrare, tillhör så kallade dolda populationer som det inte går att göra ett statistiskt representativt urval av, är det inte möjligt att dra några generella slutsatser om homosexuella invandrares situation och levnadsvillkor i Sverige anno Förhoppningsvis ger studien dock en värdefull inblick i gemensamma erfarenheter, upplevelser och problem bland homosexuella invandrare, såsom de beskrivs av 21 kvinnor och män. Studien är, på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut, utförd vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, av socionom Thomas Haansbæk under handledning av professor Sven-Axel Månsson. Vår förhoppning är att denna kartläggning av homosexuella invandrares situation skall vara till nytta i arbetet för människor inom socialtjänsten, integrationsförvaltningen, frivilligorganisationer och intresseföreningar för såväl invandrare som homo- och bisexuella samt andra institutioner och organisationer som har dessa minoritetsgrupper som målgrupper. gunnar ågren, generaldirektör heinz spira, avdelningsdirektör

8 Inledning Denna rapport handlar om homosexuella invandrarkvinnor och invandrarmän i Sverige. Folkhälsoinstitutet har tagit initiativ till undersökningen, och syftet med arbetet har varit att försöka finna svar på frågan: Hur är det att vara homosexuell och invandrare i det svenska samhället? Svaret på den frågan förutsätter antagandet att homosexuella invandrare är utsatta för speciella påfrestningar. Det är påfrestningar som har ett samband med inställningar till homosexualitet och till invandrare, dels i det svenska samhället, dels i invandrarnas respektive ursprungsländer. Det är sällan man fokuserar på homosexuella invandrares livssituation och levnadsvillkor. För att denna fråga överhuvudtaget skall uppmärksammas krävs att homosexuella invandrare vågar träda fram, och att majoritetsbefolkningen är beredd att se dem. Det är svårt att tänka sig en befolkningsgrupp som är mindre intresserad av att träda fram än homosexuella invandrare. Denna rapport försöker delvis besvara varför det förhåller sig på detta sätt. Studien bygger på intervjuer med 21 homosexuella invandrare, som beskriver hur de upplever sin situation. Världen ser nödvändigtvis inte ut på det sätt som de intervjuade personerna beskriver den, så undersökningen är alltså inte nödvändigtvis representativ för alla homosexuella invandrare i Sverige. Däremot visar rapporten hur 21 homosexuella invandrare upplever sin situation. Rapportens andra del beskriver i sex kapitel homosexuella invandrares livsvillkor utifrån en rad olika perspektiv.

9 8 som en kamel med två pucklar

10 Del I: Syfte och genomförande Bakgrund Folkhälsoinstitutet tog våren 2000 kontakt med Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete. Professor Sven-Axel Månsson blev ombedd att utföra en undersökning av homosexuella invandrarkvinnors och invandrarmäns levnadsvillkor i Sverige. Det praktiska genomförandet av studien överläts till mig, socialrådgivare Thomas Haansbæk, under professor Månssons handledning. Först gjordes en pilotundersökning. Den genomfördes i juni, juli och augusti Utgångspunkten för pilotundersökningen var att göra ett hittills okänt fält tillgängligt för forskning. Det fanns flera syften med att göra en pilotundersökning innan det större arbetet med den egentliga undersökningen kommit igång. Det var viktigt att hitta de rätta metoderna för att få kontakt med gruppen. Frågemall och intervjuteknik skulle utvecklas och utprovas. Och min, i detta sammanhang, lite speciella bakgrund som dansk, homosexuell invandrarman i Sverige var nog också en anledning till att Folkhälsoinstitutet önskade en pilotundersökning. Det skulle bli förhållandevis lätt att se om språkbarriären var för stor i förhållande till målgruppen för att tillfredsställande genomföra en studie som denna. Pilotundersökningen kom att bestå av två delar: en redogörelse för pilotundersökningens metoder och genomförande och en beskrivning av sex homosexuella invandrarkvinnor och invandrarmän med olika etnisk bakgrund och deras levnadsvillkor och livskvalitet inom några utvalda områden. Pilotundersökningen var klar i slutet av augusti Statens folkhälsoinstitut granskade den, vilket resulterade i att jag fick i uppdrag att arbeta vidare enligt den utprovade strukturen. Samtidigt framförde FHI önskemål angående den mer omfattande undersökningen: det skulle vara lika många män som kvinnor representerade i studien. Det skulle vara en geografisk spridning av intervjupersonernas bostadsorter i Sverige och det skulle primärt ingå invandrare från fyra olika regioner och världsdelar: Sydamerika, Afrika, Mellanöstern och Östeuropa. Det var utifrån dessa riktlinjer, samt pilotundersökningens godkända struktur, som jag lade upp den fortsatta undersökningen.

11 10 som en kamel med två pucklar Tidigare undersökningar Livsvillkoren för homosexuella med invandrarbakgrund är ett förhållandevis orört område inom forskningen. Det finns undersökningar om homosexuellas livskvalitet och levnadsvillkor och undersökningar som beskriver invandrares situation i Sverige. Men ingen svensk undersökning kombinerar de två områdena. Faktum är, att jag inte har funnit någon studie som är jämförbar med denna undersökning. Jag har därför som stöd bara haft studier som antingen belyser homosexuellas eller invandrares villkor. Två svenska studier framstår som särskilt värdefulla: A Sociologen Per Arne Håkansson var 1984 ansvarig för en omfattande empirisk undersökning av homosexuellas situation i samhället. 1 B Sven-Axel Månsson genomförde samma år en kvalitativ intervjuundersökning som handlade om invandrares möte med den svenska sex- och samlivskulturen. 2 Jag vill också nämna en intressant studie från Den tar upp sexuellt samliv, samlivsformer och attityder bland latinamerikanska män i Stockholm som har sex med män. 3 Den viktigaste nordiska undersökningen av levnadsvillkoren och livskvaliteten för homosexuella kvinnor och män är en norsk studie från Undersökningen är gjord av socialantropolog Hans Wiggo Kristiansen, sociolog Kristinn Hegna och sociolog Bera Ulstein Moseng. 4 Deras undersökning består av tre delar: 1 En översikt över tidigare skandinavisk forskning inom området homosexuellas levnadsvillkor och livskvalitet. 2 En undersökning av inställningen bland befolkningen till homosexuella. 3 En empirisk undersökning av homosexuellas levnadsvillkor och livskvalitet. Undersökningen kommer i denna rapport att omtalas som NOVA. På viktiga områden har NOVA-undersökningen varit en inspirationskälla för denna undersökning. 5 Den magra tillgången på jämförelsematerial från andra undersökningar utesluter möjligheten att diskutera och jämföra de resultat som kommer fram i denna undersökning. Jag skall därför begränsa mig till att presentera insamlad empiri, samt beskriva de förhållanden som jag menar är av betydelse för homosexuella invandrare som helhet. 1. Håkansson, Månsson, Sexo completo / LAFA, NOVA, Undersökningen är utförd vid Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring (NOVA)

12 som en kamel med två pucklar 11 Målgruppen Det är långt ifrån alla invandrare som upplever problem som de själva anser beror på deras etniska tillhörighet. Det är framför allt invandrare från icke-europeiska länder som uppger att de stöter på problem i det svenska samhället. 6 Uppbrottet från en kulturell och samhällelig struktur och övergången till en annan spelar en viktig roll i förhållande till hur man lever och mår. Ett kriterium för att få ingå i studien har varit att de intervjuade skulle vara första generationens invandrare. Det är sannolikt dessa som uppfattar sin situation i Sverige som svårast. I denna undersökning medverkar således bara invandrare som inte är födda i Sverige. Homosexuella invandrare utgör givetvis inte någon homogen grupp, utan kan snarare delas upp i ett antal heterogena undergrupper. Målgruppen är sannolikt en av de befolkningsgrupper i det svenska samhället där man med hjälp av närstudier kan se flest olikheter. Varje individ som medverkar i studien är representativ endast för sig själv och berättar sin helt personliga historia. Historierna varierar beroende på bland annat etnisk bakgrund, uppväxtförhållanden, kön, ålder, social status och vistelsetid i Sverige. För att få fram det gemensamma har målet varit att beskriva de olikheter som intervjupersonerna representerar. Undersökningen Det primära dataunderlaget i studien är framtaget vid en intervjuundersökning. 21 kvinnor och män från 11 olika länder har medverkat. Intervjuerna har varit tillrättalagda som semistrukturerade livshistorieintervjuer, så kallade kvalitativa fördjupningsintervjuer (Kvale, 1997). En rad metodiska problemställningar är knutna till användningen av livshistorieintervjuer (NOVA, 1999, s. 141). Alla de intervjuade personerna kan karakteriseras som vuxna, och det de berättar om sin barndom och ungdomstid är därför sett ur den vuxnes perspektiv. Livshistorierna är på sitt sätt filtrerade berättelser. Berättelserna är försök att finna förankringspunkter för nuvarande identitet i sitt eget förflutna. Av en mängd möjliga minnen, är det primärt de som har relevans för individens konstruktion av personlig identitet och relationer till andra i nutiden som man faktiskt kommer ihåg (Fentress & Wickham, 1992). I intervjusituationen till skillnad mot det gängse samtalet är det intervjuaren som tar initiativet. Det är han som bestämmer vad han och den intervjuade ska tala om. Intervjuarens frågor kan variera i utformning från att vara öppna till att vara mer eller mindre formaliserade och strukturerade (Månsson, 1984, s. 20). I Mellem Mænd 20 livshistorier om lyst til andre mænd skriver Henning Bech om livshistorieintervjun: Livshistorier är inte bara referat av hur en människa har upplevt sitt liv. De är berättelser lite på samma sätt som romaner och noveller är det. Det är inte nödvändigtvis helt sant det som berättas. Livshistorier skiljer sig dock från romaner och noveller på det sättet att de utger sig för att berätta sanningen både om 6. Lange, 1995, 1996

13 12 som en kamel med två pucklar hur det verkligen var och hur det upplevdes. Men man kan minnas fel. Man kan också undvika att berätta något som man inte vill att andra ska veta eller berätta något helt annat (Bech, 1989, s. 269). Med andra ord, livshistorieintervjun är en metod man som forskare måste granska mycket kritiskt. Man skall vara på sin vakt mot de fallgropar som finns inbyggda i metoden. När man berättar en historia är det nästan alltid med ett bestämt syfte. Vi har en tendens att säga till människor det vi tror att de helst vill höra. Samtidigt läggs det ofta stor vikt vid den dramatiska delen av en berättelse. Bech skriver: I princip kan man alltså föreställa sig att det som utger sig för att vara en sann livshistoria, snarare är en lögnaktig berättelse till exempel därför att berättaren har velat dölja sanningen, eller för att han tror att andra är intresserade av att höra något specifikt, eller kanske för att han tror att det som faktiskt har inträffat är för tråkigt och hellre vill berätta en trevlig historia (Bech, 1989, s. 269). Intervjuerna visar livet så som det upplevts av den som levt det. Det är et liv geniscenesat i erindringen, och jag har bara kunnat dokumentera vad intervjupersonerna har tillåtit mig att dokumentera (Kvale, 1997). Det finns också alltid risk för feltolkningar. Både från intervjuarens och från den intervjuades sida. Om man ställer en öppen fråga till intervjupersonen om hur det är att vara homosexuell och invandrare i Sverige, så svarar han kanske på frågan utifrån hur han tror att det är att vara homosexuell och invandrare i Sverige, inte hur han faktiskt har det som homosexuell och invandrare. Om intervjuaren däremot frågar mer direkt hur han har det, finns det risk för att det är intervjuaren i slutändan som tolkar svaret utifrån sin förståelse av problemställningen. Det intervjupersonerna berättar om hur det är att vara homosexuell i deras ursprungsländer, eller hur det är att vara homosexuell och invandrare i Sverige, är alltså inte nödvändigtvis som det verkligen förhåller sig. Jag tror inte att det ingår avsiktliga osanningar i citaten, men jag tror dock att personerna av och till har valt att berätta en bra historia framför att helt enkelt återge vad som verkligen skett. (Hughes & Månsson, 1988). Intervjupersonerna har vid några tillfällen varit särskilt ivriga att förse mig med det de tror att jag helst vill ha. Särskilt vid de tillfällen då jag har rest långt för att möta intervjupersonen. Det har verkat som om intervjupersonen har gjort sig extra omak för att ge mig så mycket som möjligt, så att min resa inte skulle vara bortkastad. Det upplevde jag i synnerhet på min intervjuresa till Norrland. Ändå tror jag att livshistorierna är sanna i den meningen, att de ger uttryck för intervjupersonernas inställning och erfarenhet, möjligen en aning kryddat. I analysarbetet finns det en grundläggande princip: att som forskare försöka undvika tolkningar som inte direkt kan dokumenteras i det empiriska materialet. Teoretiska påståenden skall vara motiverade och växa fram ur det studerade fenomenet (Patton, 1984; Månsson & Hilte, 1990). Samtidigt som personerna i hög grad får lov att framstå som de individer de är, har jag sökt efter mönster och speciella kännetecken i personernas upplevelser. Syftet med studien har bland annat varit att sätta fokus på viktiga och grundläggande problemställningar kring hur det är att vara homosexuell och invandrare. Därför kom-

14 som en kamel med två pucklar 13 mer de individuella historierna emellanåt att leda till konklusioner där jag sammanfattar deltagarnas upplevelser i mer generella termer. I slutändan är det alltså inte till exempel Dinas eller Mehmeds historier jag återger, utan en specifik befolkningsgrupps villkor och situation. Jag försöker med andra ord inbilla läsaren att det går att betrakta homosexuella invandrare i Sverige som en enhetlig grupp. Det gör det naturligtvis endast sällan. När jag i framställningen använder den generella beteckningen homosexuella invandrare refererar jag primärt till min intervjugrupp, men tror samtidigt att andra kan uppleva situationen på liknande sätt. Intervjuguiden Alla intervjuer i undersökningen är genomförda med en frågeguide. Intervjuguiden fungerade som en minneslista, samtidigt som den var ett stöd för att strukturera intervjun. Intervjuguiden skapade på så sätt en ram runt intervjusituationen. Genom att genomföra en pilotundersökning före själva studien fick jag möjlighet att pröva intervjuguiden. Jag höll mig till samma intervjuguide i samtliga intervjuer men har löpande preciserat den. I startfasen av undersökningsperioden hade jag kontakt med en resursgrupp bestående av fem personer med speciell kunskap inom det område jag skulle studera. Resurspersonerna hjälpte till att utarbeta intervjuguiden och kom med värdefulla kommentarer till den. De främsta inspirationskällorna till intervjuguiden har dock varit de två publikationerna Levelkår og livskvalitet blant lesbiske kvinner og homofile menn (NOVA, 1999) och Kärlek och kulturkonflikt Invandrarmäns möte med svensk sex- och samlevnadskultur (Månsson, 1984). Intervjuguiden är bifogad som bilaga till rapporten. Ämnesområden Undersökningens intervjuguide är uppdelad i åtta ämnesområden: Intervjupersonens bakgrund i ursprungslandet Jag bad intervjupersonen beskriva familjens sociala och ekonomiska situation i ursprungslandet. Syftet var att få kännedom om intervjupersonens uppväxt, levnadsvillkor och liv i ursprungslandet. Orsaken till emigrationen från ursprungslandet kom också fram här. Aktuell livssituation i Sverige Frågorna i denna del av intervjuguiden siktade på att få fram några empiriska detaljer om bostad, utbildning, arbete och ekonomi. Den homosexuella identiteten Avsikten med frågorna i denna del av intervjuguiden var att få en bild av hur intervjupersonens sexuella identitet skapades och utvecklades. Jag ville få vetskap om vilket

15 14 som en kamel med två pucklar arv i förhållande till sexualiteten intervjupersonen hade med sig från ursprungslandet. Jag frågade om var personen hade fått sin kunskap och insikt om sexualiteten. Jag bad intervjupersonen att berätta om sina första homosexuella minnen. Pratade man om homosexualitet i hemmet? Fanns det en öppenhet respektive en slutenhet i förhållande till ämnet? Vem/vad hade intervjupersonen fått stöd av? Familj och socialt nätverk Detta temaområde var ett av de absolut centrala i intervjuerna. Syftet var att få en inblick i hur intervjupersonen levde med sin homosexualitet i förhållande till familj, vänner och bekanta. Jag ville få en bild av de positiva och negativa sidorna av att vara öppet homosexuell, respektive inte öppet homosexuell. För att belysa detta ställde jag frågorna: I vilken utsträckning är du öppet homosexuell i förhållande till familj, vänner och bekanta? Om inte, vilka orsaker ligger bakom? Har det inneburit problem att vara öppet homosexuell i förhållande till familjen? Hur har kontakten med familjen varit sedan du kom ut? Varför är du inte öppet homosexuell? Ett annat centralt område jag ville veta mer om var intervjupersonens sociala nätverk. Syftet var att få belyst om personen primärt hade kontakt med andra invandrare eller andra svenskar, om personen primärt hade en heterosexuell eller homosexuell bekantskapskrets eller om den var blandad. Jag ville se om intervjupersonen isolerade sig med andra homosexuella invandrare, eller om personer med olika nationaliteter och olika sexuell läggning ingick i det sociala nätverket. Kontakten med den homosexuella miljön och invandrarmiljöer Under denna rubrik ville jag veta något om intervjupersonens kontakt och engagemang i den homosexuella miljön, organisationer och nöjesutbudet. Jag ställde också frågor om personens kontakt med invandrarmiljöer. Syftet var att få en bild av vad det innebar att ha en tät, respektive ingen, kontakt med andra med samma sexuella läggning och samma etniska bakgrund. Samliv och sexualitet Olika teman berördes här: respondenternas erfarenhet av att hitta en fast partner i Sverige. Personens erfarenhet av att leva tillsammans med en fast partner. Önskningar om parförhållanden, familj och barn. Erfarenheter av tillfälliga sexuella kontakter. Erfarenheter av samliv med personer av motsatt kön. Diskriminering och kränkningar Jag ville här få en uppfattning om personen hade erfarenheter av diskriminering som homosexuell, som invandrare eller av båda orsakerna. Hade personen varit utsatt för kränkningar, hot om våld eller direkt våld? Fysisk och psykisk hälsa Frågorna här var inriktade på att få vetskap om hur intervjupersonen själv värderade sin egen fysiska och psykiska hälsa. Jag ville försöka belysa orsakerna till eventuella fysiska och psykiska problem.

16 som en kamel med två pucklar 15 Kunskapsinsamlingen Genom att studera homosexuella invandrares levnadsvillkor och livskvalitet beträder jag, som redan nämnts, ett nästan helt orört område rent forskningsmässigt. Eftersom jag inte har haft någon tidigare studie av just denna typ att utgå ifrån, har jag varit tvungen att börja från grunden. Den första förutsättningen för att få kontakt med intervjupersonen och bli accepterad som forskare måste vara att man har en grundläggande kunskap inom området. En viktig kontakt i mitt arbete har varit organisationen Gay Invandrare Mot Aids (GIMA). 7 Jag har talat med nuvarande och tidigare medarbetare. På så sätt har jag fått tillgång till värdefulla upplysningar om vilka enskilda personer, projekt och organisationer som har kunskap på området. Det visade sig att den kunskap som fanns, fanns hos ett starkt begränsat antal enskilda personer. Främst för att de yrkesmässigt hade arbetat inom området eller för att de själva var homosexuella och invandrare. Kontakten med GIMA ledde till andra kontakter, som i sin tur ledde till nya kontakter. På så sätt blev det en så kallad snöbollseffekt av det hela. Snöbollseffekten, det att en kontakt leder till en ny kontakt, har varit ett utmärkt redskap för att få kontakter och för att hämta in kunskap. Förtroendet för mig som person och medvetenhet om betydelsen av studien har gjort att såväl organisationer som privatpersoner har ställt upp och delat med sig av sin kunskap och sina erfarenheter. Information har vällt in över mig och emellanåt har det varit svårt att hålla huvudet kallt. Så ska det vara. Under datainsamlingsperioden skall det få råda kaos. Ett viktigt redskap för att hålla kaoset i styr har varit research-dagboken. Här finns alla kontakter, namn, adresser, mottagen information och annat antecknat. Dagboken utgör en form av kunskapsbank. 8 Rekrytering av personer Det existerar givetvis inte några databaser eller andra register över homosexuella invandrare i Sverige. Därför har det inte varit lätt att få kontakt med intervjupersoner. Som redan nämnts, är det svårt att föreställa sig en befolkningsgrupp som är mindre benägen att öppet träda fram än gruppen homosexuella invandrare. En stor del av mina resurser har gått åt till att utveckla metoder för att rekrytera personer till intervjuerna. Det har krävts mycket fantasifullhet och en massa gå på -anda under de tre månader det tog att hitta alla respondenter. Jag har haft kontakt med ungefär dubbelt så många som sedan faktiskt intervjuades. Antalet intervjupersoner blev naturligtvis bestämt utifrån ett forskningsmässigt perspektiv. Fördelarna med ett stort intervjumaterial är att man får insikt i ett omfattande och brett erfarenhetsunderlag. Det är å andra sidan viktigt att man i analysarbetet i en explorativ studie kan behålla närheten till materialet. Varje intervjuperson måste förbli en levande person med en egen unik profil (Månsson, 1984, s. 26). 7. GIMA är ett kommunalt projekt inom Socialdistriktsnämnden Gunnared i Göteborg. GIMA är sannolikt den organisation i Västsverige som mest målmedvetet arbetar direkt med homosexuella invandrare. 8. Speciellt intresserade kan kontakta författaren för utlämning av dagboksanteckningarna.

17 16 som en kamel med två pucklar I urvalet av intervjuade var målet att uppnå största möjliga spridning med hänsyn till centrala variabler som kön, ålder, ursprungsland och antal år i Sverige (Nova, 1999, s. 110). Eftersom ett av syftena med denna undersökning har varit att visa skillnader i livsvillkor, är de intervjuade valda just därför att de skiljer ut sig. Det optimala var om jag fann så många intresserade, att jag kunde tillåta mig att vara selektiv. Jag ville helst få tag på alla intervjupersoner innan jag började med den första intervjun. På så sätt kunde jag lättare sätta samman gruppen av respondenter så som jag önskade. Men jag blev tvungen att sätta igång med intervjuerna innan jag hade fått ihop hela gruppen. De första intervjuerna var en del av pilotundersökningen. Under pilotundersökningens första månad hade jag, trots intensivt sökande, bara fått kontakt med två homosexuella invandrarmän som var intresserade av att delta. Det visade sig lyckligtvis att det efter hand blev lättare att få tag i intervjupersoner. Under pilotundersökningen lyckades jag etablera ett stort kontaktnät. Kontaktnätet gjorde det betydligt lättare att rekrytera ytterligare personer till den egentliga undersökningen. I starten av den egentliga undersökningen var jag i den privilegierade situationen att jag kunde vara relativt selektiv vad gällde manliga intervjupersoner. Jag kunde valt att intervjua 15 män och bara 5 6 kvinnor, men det hade inte varit lika intressant. Kvinnliga respondenter Det har varit svårt att få tag i kvinnliga deltagare till studien. Efter att ha intervjuat alla de manliga deltagarna i studien hade jag ännu inte fått kontakt med det nödvändiga antalet kvinnliga deltagare. De organisationer och privatpersoner jag hade använt mig av för att finna män till undersökningen saknade kännedom om homosexuella invandrarkvinnor. Jag var därför i hög grad tvungen att använda mig av mina privata kontakter och nätverk för att få tag på kvinnliga deltagare till intervjuerna. Jag företog också direkt uppsökande arbete. Det största gensvaret fick jag då jag gick med i ett debattforum på Internet som vände sig till lesbiska. 9 Jag skrev ett öppet brev, där jag berättade om mina problem med att få tag i kvinnliga deltagare till intervjuerna. Jag påpekade att det vore synd om homosexuella invandrarmän blev överrepresenterade i undersökningen. Det fick den önskade effekten. Kvinnorna i debattforumet uppmanade varandra att delta i undersökningen. Jag fick på så sätt kontakt med flera intervjupersoner. De metoder jag använt för att få tag i personer till intervjuerna har varit: Privata nätverk och vänner Direkt uppsökande verksamhet på platser där homosexuella kvinnor och män träffas Telefonkontakt med och informationsbrev till organisationer, projekt och föreningar Gratisannonsering på webbsidor och i tidningar 9. Lesbiska Listan. Anmälan till nätverket kan ske via rfsl:s hemsida

18 som en kamel med två pucklar 17 Flygblad Anslag på anslagstavlor i utbildningslokaler Deltagande i debatter på Internet Knappt hälften av intervjupersonerna har jag fått kontakt med genom någon som kände någon annan. I några fall genom flera led. Jag har berättat för folk om undersökningen och bett dem hjälpa till med att försöka få tag i eventuella intervjupersoner. Jag har inte känt någon av intervjupersonerna före intervjun. Intervjusituationen Med min erfarenhet från pilotundersökningen visste jag vilka intervjusituationer som fungerade och vilka som inte fungerade. Det har jag räknat med så gott det gick vid planeringen av tid, plats, längd och uppläggning. Likväl har inte alla intervjuer förlöpt lika schematiskt. I synnerhet inte de allra första intervjuerna. Med tiden utvecklade jag en förmåga att strukturera och styra intervjun. Intervjuerna varade mellan en timme och tre timmar. De flesta tog ganska exakt två timmar. Ingen av intervjuerna gjordes spontant. Jag hade avtalat om tid och plats med intervjupersonen några veckor i förväg. Alla intervjuer var individuella. Vid fyra av intervjuerna var dock andra personer närvarande förutom den intervjuade och jag. Vid ett tillfälle medverkade en tolk. Vid ett annat önskade intervjupersonen att en vän skulle närvara. Vid två tillfällen tilläts intervjupersonen att ha med sin partner under intervjun. Sex intervjuer gjordes på Göteborgs universitet. Fem intervjuer gjordes hemma hos intervjupersonen. Det var en stor fördel. Tack var den trygga hemmiljön blev det en avslappnad atmosfär. De flesta intervjuer utanför Göteborgsområdet ägde rum i kontorslokaler som jag fick låna av den lokala RFSL-avdelningen. 10 Två intervjuer genomfördes på kaféer, efter önskemål från intervjupersonerna. Detta var nog den minst optimala ramen för en intervju. Det var mycket oväsen och vi blev störda flera gånger av andra gäster. Jag har inte dolt att jag själv är homosexuell och invandrare för de personer jag har varit i kontakt med i samband med undersökningen. Jag har tvärtom varit noga med att i synnerhet intervjupersonerna skulle få veta det. Det har jag valt att göra därför att andra forskare i liknande situationer har positiva erfarenheter av öppenhet inför intervjupersonerna. 11 Jag tror att denna personliga presentation har gjort det lättare för mig att skapa tillit hos de homosexuella invandrare jag har talat med. Genom att presentera mig själv har jag velat att intervjupersonen skulle få en känsla av att vi delar grundläggande erfarenheter, trots sociala och kulturella skillnader. Möjligtvis har det minskat avståndet mellan forskaren och intervjuoffret. Betydelsen av insiderperspektivet diskuteras bland annat av Henriksson (1995). 10. RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande) har 31 lokalavdelningar, geografiskt fördelade över hela Sverige. 11. Lundahl, 1998; Sexo completo / LAFA (Hans W. Kristiansen), 1998, Lützen; 1988

19 18 som en kamel med två pucklar Jag har upplevt intervjusituationerna som en stund för eftertanke och reflektion. Både för intervjupersonen och mig. Halvvägs genom intervjun uppstod det ofta ett magiskt ögonblick när inlevelsen hos intervjuaren och den intervjuade, i förhållande till vad som sades, föreföll speciellt stor. Det inträffade flera gångar att intervjupersonen här blev känslomässigt påverkad av att dyka ned bland det förflutnas spöken. Att en person i en intervju berättar om sitt liv för en främmande person kan lätt förväxlas med en psykoterapeutisk situation (Lützen, 1988, s. 256). Det är dock viktigt att påpeka att ingen av deltagarna har medverkat i intervjuerna på grund av att de hade problem som de ville diskutera och analysera. Och jag har inte heller lekt terapeut, eller uppmuntrat dem att fördjupa sig i spökena. Icke desto mindre har deltagarna varit förvånansvärt öppenhjärtiga och förtroendefulla. Ofta blev jag överraskad över att jag var så betrodd, trots att vi inte kände varandra sedan tidigare. Språkbarriärer I 19 intervjuer har personen som blivit intervjuad talat svenska och jag har talat halvt svenska, halvt danska. En intervju har som tidigare nämnts ägt rum på engelska och en intervju är genomförd med hjälp av en tolk som översatte från spanska till engelska. Det är nödvändigt att vara flexibel med hänsyn till språk när man har med målgruppen invandrare att göra. Några talar bra svenska efter att ha bott i landet i åtskilliga år. Andra talar svenska med kraftig brytning. Åtskilliga talar bara sitt ursprungslands språk. Det kommer i en viss utsträckning alltid att finnas språkbarriärer i en studie av denna art. De intervjuer som ägt rum utan tolk har förlöpt utan alltför stora språkliga barriärer, trots min danska bakgrund. Jag har inte fått det intrycket att personerna har haft svårt att förstå mig och det har inte heller från min sida varit några problem med att förstå. Användning av tolk Det är inte det optimala att använda tolk i en livshistorieintervju, men i en studie som denna kan det inte undvikas. I pilotundersökningen hade jag inte möjlighet att använda en utbildad tolk, utan använde mig av en bekant. Denna person talade varken svenska eller danska, så tolkningen utfördes från spanska till engelska. Detta är naturligtvis inte det bästa. Som intervjuare förlorade jag kontrollen över intervjusituationen. Intervjupersonen var mycket talför och tolken hade svårt att komma till tals. En del av kommunikationen kom att försiggå mellan intervjupersonen och tolken. Detta kunde ha undvikits om jag använt en utbildad tolk och genom bättre kommunikation mellan tolk och intervjuare. De personer som har deltagit i huvudundersökningen har alla talat och förstått svenska. Därmed kan man med rätta påstå att jag inte har fått kontakt med den grupp homosexuella invandrare som sannolikt är sämst integrerad. För att nå denna grupp skulle det ha varit nödvändigt att använda tolk i själva rekryteringsarbetet. Detta har jag inte prioriterat.

20 som en kamel med två pucklar 19 Intervjupersonerna Som nämnts har jag bara till en viss del kunnat vara selektiv i urvalet av intervjupersoner. Det samlade urvalet har inte blivit fullt så varierat som tanken var. I ett antal variabler så finns det dock en rimlig variation i sammansättningen av gruppen. De enskilda personerna har valts ut utifrån sina olikheter. Utöver en lika fördelning mellan kvinnor och män, har jag lagt speciell vikt vid att få en god spridning i förhållande till dessa fyra variabler: ursprungsland, ålder, antal år i Sverige, bostadsort i Sverige Tabell I: intervjupersonernas ursprungsländer. Afrika Afrikas Horn: 1 kvinna. Asien Vietnam: Eritrea: 1 man. Bangladesh: 1 man. 1 man. Mellanöstern Iran: Irak: Kurdistan: Syrien: 3 kvinnor. 1 man. 1 kvinna. 1 man. 1 man. Sydamerika Chile: Colombia: Kuba: Peru: 2 kvinnor. 2 män. 1 kvinna. 1 kvinna. 1 man. 1 man. Östeuropa Ryssland: 2 kvinnor. I stort sett har målet nåtts att få en stor spridning vad gäller nationaliteter. Dock visar tabell I att det är en överrepresentation av personer från Sydamerika och Mellanöstern. Det är främst två orsaker till det: dels finns det två organisationer som vänder sig till homosexuella invandrare från just Sydamerika och Mellanöstern. 12 Genom att ta kontakt med dessa organisationer, fick jag en förhållandevis bra tillgång till tidigare och nuvarande medlemmar. Dels utgör latinamerikaner och personer från Mellanöstern de tredje och andra största invandrargrupperna i Sverige. 13 Tabell II: ålderssammansättning. Åldersgrupp Kvinnor Män Alla år år år år Homo- och bisexuella latinamerikaner (GLIS) och Persisktalande homo- och bisexuella (HOMAN). 13. Statens Invandrarverk, 1999.