Det finns tre metoder att välja mellan och du räknar antalet individer inte antal häckande par.

Transkript

1 Var med och inventera våtmarksfåglar i vår! Från och med i år kommer SkOF tillsammans med lokalklubbarna och frivilliga att delta i Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige (SOF BirdLife) och Svensk Fågeltaxerings (SFT) nya satsning Våtmarksfågelinventering. Denna inventering ersätter den årliga riksinventeringen som SOF BirdLife har drivit tillsammans med regionalföreningarna. Våtmarksinventeringen är tänkt att omfatta fågelarter knutna till vatten och våta miljöer, samt rovfåglar men inte tättingar. Miljöerna som är aktuella är de som populärt benämns våtmarker, t.ex. sjöar, småvatten, vattendrag, strandängar och kärr. Mossar ingår däremot inte. Materialet som samlats in av SFT idag saknar till stor del bra data från våtmarker (exkl. mossar), därför kommer denna riktade insats att komplettera de redan befintliga standard och punktrutterna. Inventeringen i sig är ganska enkel, vilket gör att inte bara erfarna inventerare kommer att kunna delta. Även du som har goda fågelkunskaper, men kanske har mindre erfarenhet av att inventera är varmt välkommen. Förhoppningen är att detta inventeringsprojekt både ska kunna bidra till kunskapsinsamlandet av fåglarnas populationstrender, men också öka intresset för fåglarna och att utföra inventeringar. Det finns tre metoder att välja mellan och du räknar antalet individer inte antal häckande par. Den första är punktrutt, där observationer görs från ett valfritt antal punkter som ligger utspridda kring/längs en eller flera våtmarker. Rutten och punkternas placering väljer du själv. Räkna fåglarna och gå vidare till nästa punkt. Den andra är en observationsslinga där inventeraren noterar de fåglar som observeras medan man går. Slingans längd bestämmer du själv. Det tredje alternativet är att inventera från ett fågeltorn eller observationsplattform (en punkt). Härifrån räknas alla individer som finns inom synhåll. Sen är du klar. Du ska inte invänta fler fåglar. Oavsett vilket alternativ du väljer handlar det om en inventering per år under perioden maj. Det finns ingen angiven min eller maxtid. Du bestämmer själv. Men när du väl bestämt dig för en rutt och för tidsomfånget ska inventeringen göras på samma sätt kommande år. För att undvika att allt för många bokar sig för samma område bör kontakt tas med lokalklubbar eller nedanstående innan du kör igång. Läs mer om metodiken här. Intresseanmälan och frågor: Martin Green, , martin.green@biol.lu.se SkOF:s kontaktperson: Kenneth Bengtsson, , kenneth.bengtsson1@comhem.se

2 Metodik för Våtmarksfågelinventeringen Martin Green, Svensk Fågeltaxering, januari 2015 Några enkla beskrivningar av organisation, syfte och grundupplägg är som följer, mer detaljerad metodikbeskrivning följer längre fram i dokumentet (det räcker inte att läsa enbart punkarna nedan): Inventeringen är ett samarbete mellan SOF BirdLife och Svensk Fågeltaxering (SFT). SOF BirdLife arbetar tillsammans med regionalföreningarna för att rekrytera och koordinera inventerare. SFT huvudsakligen ansvarar är att ta hand om data och för att analysera och avrapportera dessa. Syftet är att insamla data som i första läget kan användas för att beräkna trender för våtmarksfåglar, dvs. att följa populationsförändringar, samt att öka intresset för att inventera och arbeta med miljöövervakning på ideell basis. Inventeringen omfattar alla typer av våtmarker utom mossar (som på nationell nivå täcks väl av standardrutterna). Detta innebär att miljöer som sjöar, vattendrag, småvatten, strandängar och kuststräckor kan ingå. Inventeringen omfattar fågelarter knutna till vatten och våta miljöer, samt rovfåglar men inte tättingar (t.ex. lommar, doppingar och andfåglar). Inventeringen innebär att man räknar förekommande fågelindivider, inte antal häckande par. Givet viss insamling av extrainformation kan möjligen bedömt antal häckande par beräknas utifrån grunddata, men det är inte syftet i första hand. Inventeringen sker en gång per år inom en förutbestämd period i maj månad. Inventeringsperioden är maj i Götaland och Svealand, samt maj i Norrland (med viss dragning mot senare delen ju längre norrut man kommer) Det kommer att finnas tre sätt att inventera inom systemet. Dessa är a) punktrutt, b) fågeltornsräkning och c) inventeringsslinga (se Fig. 1). De olika varianterna förklaras i detalj nedan. När man väl startat ett sätt att räkna på en plats är meningen att man sedan fortsätter att räkna på samma sätt framöver. T.ex. om en sjö inventeras med en punktrutt måste räkningen ske från samma punkter året efter. Det räcker alltså inte bara att räkna fåglar vid samma sjö men från nya punkter. En rutt/slinga är inte personlig utan kan tas över av ny inventerare om den förste inventeraren inte längre kan fortsätta med rutten följande år. Man kan också vara flera personer som tillsammans delar på en gemensam rutt/slinga. Inventeringsresultaten är tänkta att ingå som en del i de inventeringar och analyser som genomförs av SFT och kan därmed ses som ett tillägg till den nationella fågelövervakningens existerande program. Några särskilda medel från den nationella miljöövervakningen finns dock inte att tillgå för detta projekt i nuläget

3 Metoder Figur 1. Illustrerar exempel av de olika metoderna för inventeringen; punktrutt a), fågeltornsräkning b) och observationsslinga c). Punktrutt Räkning med punktrutt bygger i grunden på samma upplägg som de fria punktrutterna inom SFT:s pågående övervakningsprogram. Detta innebär att man helt enkelt räknar alla fåglar man ser (och hör) av aktuella arter från så många punkter som ingår i rutten. Till skillnad från de fria punktrutterna har våtmarkspunktrutterna vare sig ett fast antal punkter eller en fast bestämd räkningstid per punkt. Detta för att möjliggöra ett friare upplägg och för att ge utrymme för den variation som kan finns mellan små våtmarker (punkter) med få fåglar och stora våtmarker (punkter) med många fåglar. Syftet är att man ska hinna räkna alla fåglar som förekommer på lokalen (punkten) och då måste tiden tillåtas att variera. Man ska helt enkelt räkna tills man räknat alla individer av alla förekommande aktuella arter som man kan se från varje punkt. Utlägg av rutt En rutt kan bestå av mellan 1 och 20 punkter. Punkten ifråga ska vara en förutbestämd plats varifrån man har möjlighet att överblicka lokalen eller delar av lokalen på ett sätt så att det är möjligt att räkna våtmarksfåglar. Givetvis får man anpassa punkternas exakta plats utifrån hur det ser ut i praktiken även om det innebär att man flyttar något från den förutbestämda platsen. Utlägget av rutt är helt fritt (man bestämmer själv var punkten eller punkterna ska vara), men kan givetvis organiseras inom regional- eller lokalförening på ett sådant sätt att man inte får överlappande rutter. När rutten väl är utlagd och inventerad för första gången ska den vara exakt densamma, med exakt samma punkter, vid kommande inventeringstillfällen. Om rutten består av flera punkter ska dessa läggas på ett sådant sätt så att man inte kan räkna samma fågelindivider från flera punkter. Alternativt får man göra bedömningar av om det är individer som man redan räknat eller nya oräknade individer. Grundtanken är hur som helst att varje fågelindivid endast ska räknas en gång. Vi sätter maxgränsen vid 20 punkter då vi inte tror att det är särskilt aktuellt med rutter som har fler punkter än så. Räkning vid fler punkter än 20 och transport däremellan tar i så fall åtskilliga timmar i anspråk.

4 Utrustning För att genomföra inventeringen behöver man handkikare och sannolikt i de flesta fall även tubkikare. Rutter som endast består av småvatten kan sannolikt täckas väl enbart med handkikare, medan de flesta lokaler vid större våtmarker, sjöar, havsstränder och vikar kräver att man också använder tubkikare. Fältanteckningar görs lämpligen i anteckningsbok och sedan för man över sina noteringar till resultatprotokoll efter slutförd inventering. Genomförande Inventeringen genomförs en gång per år i maj månad. Exakta räkningsperioder har ännu inte beslutats men kommer att finnas framtagna när projektet väl ska sättas igång. Efter första inventeringstillfället ska man försöka att hålla sig till ungefär samma datum även under kommande år, även om viss flexibilitet givetvis måste tillåtas. Inventeringen kan genomföras under valfri del av dagen, men när man väl gjort inventeringen för första gången ska man fortsätta och göra kommande inventeringar vid ungefär samma tid på dagen under följande år. På detta vis kan man anpassa inventeringstiden till den del av dagen då bäst ljusförhållanden råder på de aktuella platserna. Räkningen inleds när man nått den aktuella punkten. Först bokför man starttiden (klockslaget). Därefter ska man räkna alla individer av aktuella arter som man ser (eller hör) och summera dessa per art för punkten ifråga. Exakt arturval kommer att återfinnas i det resultatprotokoll som vi tar fram. Man räknar antal individer, inte antal par, men får gärna dela upp observationerna i exempelvis hanar och honor för arter där detta är möjligt. För arter såsom måsar vid kolonier som kan vara svåra att räkna exakt, gör man den bästa uppskattning man kan och noterar den siffran. Man ska endast räkna fåglar av aktuella arter som har koppling till området i fråga. Uppenbart förbiflyttande fåglar ska inte räknas. Man räknar fåglar så länge det behövs, tills man räknat allt som finns att se från punkten. När man räknat allt som finns att se av aktuella arter från punkten avslutar man räkningen, bokför sluttiden (klockslag) och fortsätter till nästa punkt där proceduren upprepas. Från varje punkt ska det därmed finnas en lista med förekommande arter (av dem som är aktuella), antal för varje art (uppdelat på kön ifall man noterat det så), samt start och slutklockslag för räkningen. Dessa uppgifter ska sedan föras in i resultatprotokollet. Färdiga protokoll kommer att färdigställas innan det är dags att sätta igång inventeringen. Fågeltornsräkning Fågeltornsräkning är egentligen en form av punkträkning med endast en punkt som utförs från ett fågeltorn vid en våtmark, sjö, havsvik eller liknande. Rent som så kan man givetvis lägga upp en rutt med flera punkter som är belägna i fågeltorn, eller som har en punkt i ett fågeltorn och fler punkter på andra platser. Anledningen till att vi bryter ut fågeltorn som en egen variant av våtmarksfågelinventeringen är att vi vill uppmana regionala och lokala föreningar till att försöka att få med så många fågeltorn vid våtmarker som möjligt inom systemet. Rent utförandemässigt skiljer sig inte fågeltornsräkning från punkträkning (för metodik se ovan). Inventeringsslinga Räkning med inventeringsslinga innebär att man i långsam takt tar sig runt en hel våtmark, sjö, del av sjö, havsvik, eller längs en strandsträcka samtidigt som man räknar alla fåglar av aktuella arter som förekommer i och i anslutning till våtmarken, sjön, del av sjön, havsviken, eller strandsträckan. Detta innebär att man helt enkelt räknar alla fåglar man ser (och hör) av aktuella

5 arter från hela området som täcks. Givetvis så måste man stanna allt eftersom längs slingan för att kunna räkna fåglar, men räknandet sker successivt och inte från fasta punkter såsom ovan. Utlägg av slinga En slinga har ingen bestämd fast längd. Slingan ska på bästa sätt ge möjlighet att räkna alla förekommande fåglar av aktuella arter i det område som man avser täcka. Utlägget av slingan är helt fritt (man bestämmer själv var slingan ska vara), men kan givetvis organiseras inom regional- eller lokalförening på ett sådant sätt att man inte får överlappande slingor. Man bör inte lägga upp slingor på lokaler där man redan har en punktrutt inom systemet. När slingan väl är utlagd och inventerad för första gången ska den vara exakt densamma vid kommande inventeringstillfällen. Vid inventering av slinga måste man hela tiden göra bedömningar av om man har nya fåglar framför sig eller om det är samma individer som man redan har räknat. Dubbelräkning ska undvikas och varje fågelindivid endast ska räknas en gång. Inventering med slinga är därför något mer krävande än motsvarande från punkter. Utrustning För att genomföra inventeringen behöver man handkikare och sannolikt i de flesta fall även tubkikare. Fältanteckningar görs lämpligen i anteckningsbok och sedan för man över sina noteringar till resultatprotokoll efter slutförd inventering. Genomförande Inventeringen genomförs en gång per år i maj månad. Föreslagna räkningsperioder är givetvis desamma som för punktrutterna, dvs maj i Götaland och Svealand samt maj i Norrland. Efter första inventeringstillfället ska man försöka att hålla sig till ungefär samma datum även under kommande år, även om viss flexibilitet givetvis måste tillåtas. Inventeringen kan genomföras under valfri del av dagen, men när man väl gjort inventeringen för första gången ska man fortsätta och göra kommande inventeringar vid ungefär samma tid på dagen under följande år. På detta vis kan man anpassa inventeringstiden till den del av dagen då bäst ljusförhållanden råder längs den aktuella slingan. Räkningen inleds när man nått slingans i förväg planerade startpunkt. Först bokför man starttiden (klockslaget). Därefter påbörjar man räkning av alla individer av aktuella arter som man ser (eller hör) längs slingan och summerar till slut dessa per art för hela slingan. Exakt arturval kommer att återfinnas i det resultatprotokoll som vi tar fram. Man räknar antal individer, inte antal par, men får gärna dela upp observationerna i exempelvis hanar och honor för arter där detta är möjligt. För arter såsom måsar vid kolonier som kan vara svåra att räkna exakt, gör man den bästa uppskattning man kan och noterar den siffran. Man ska endast räkna fåglar av aktuella arter som har koppling till området i fråga. Uppenbart förbiflyttande fåglar ska inte räknas. Man räknar fåglar tills man når slingans förutbestämda slutpunkt. När man nått slutpunkten och räknat allt som finns att se av aktuella arter i det område man avser täcka bokför man sluttiden (klockslag) och sedan är inventeringen färdig. Från varje slinga ska det därmed finnas en lista med förekommande arter (av dem som är aktuella), antal för varje art (uppdelat på kön ifall man noterat det så), samt start och slutklockslag för räkningen. Dessa uppgifter ska sedan föras in i resultatprotokollet. Färdiga protokoll kommer att färdigställas innan det är dags att sätta igång inventeringen.