Högskolan på Åland. serienummer 31/2013. Hospitality Management. Mariehamn 2013 ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Högskolan på Åland. serienummer 31/2013. Hospitality Management. Mariehamn 2013 ISSN 1458-1531"

Transkript

1 Ergonomi i arbetet En kvalitativ undersökning om hur bartenderyrket belastar kroppen Pia Maria Blom Högskolan på Åland serienummer 31/2013 Hospitality Management Mariehamn 2013 ISSN

2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Hospitality Management Pia Maria Blom Ergonomi i arbetet En kvalitativ undersökning om hur bartenderyrket belastar kroppen Therese Sjöblom Abstrakt: Huvudsyftet med detta arbete var att undersöka vilka fysiska belastningsskador bartenders riskerar att drabbas av. Ämnet Ergonomi i arbetet valde jag eftersom jag anser det vara viktigt att man i arbetet belastar kroppen på rätt sätt. Till mina teorier sökte jag information från såväl böcker som internet och till den empiriska delen använde jag mig av djupintervjuer och telefonintervjuer. Jag kontaktade sex olika företag tre stycken på Åland och tre stycken i Finland där jag intervjuade både arbetstagare och arbetsgivare. Efter att jag sammanställt intervjuerna undersökte jag bl a om arbetstagarnas fysiska hälsa varierade mellan åländska och finska företag. Jag fann att relevanta källor var svåra att hitta då ingen tidigare har gjort en liknande undersökning vad gäller bartenders. I mitt resultat kom jag fram till att den fysiska hälsan inte varierar särskilt mycket mellan arbetstagarna i Finland och på Åland. De vanligaste belastningsskadorna är smärtor i ben och fötter. Jag upptäckte också att kunskapen om arbetsplatsergonomi generellt inte är väldigt bred hos arbetsgivare och arbetstagare. Nyckelord (sökord): Arbetsbelastning, arbetsgivare, arbetsställning, arbetstagare, barer, buller, nattklubbar, pubar Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 31/ Svenska 82 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Hospitality Management Pia Maria Blom Ergonomics in the Work A Qualitative Survey of How the Bartending Profession Affects the Body Therese Sjöblom Abstract: The main purpose of this project was to investigate the physical strain injuries bartenders are exposed to. I chose the topic "Ergonomics in the Work" because I believe it is important that the work is performed ergonomically correctly. For my theories, I sought information from both books and the internet and for the empirical part, I used depth interviews and telephone interviews. I contacted six companies three from the Åland Islands and three from Finland where I interviewed both employees and employers. After I compiled the interviews I examined among other things if the physical health varied between Åland and Finnish companies. I found that relevant sources were hard to find because no one has ever done a similar survey regarding bartenders. In my results, I came to the conclusion that physical health does not vary much between the employees in Finland and on the Åland Islands. The most common strain injuries are pains in legs and feet. I also found that knowledge of workplace ergonomics in general is not very common with employers and employees. Key words: Workload, employers, working position, employees, bars, night clubs, noise, pubs Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 31/ Swedish 82 Handed in: Date of presentation: Approved on:

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Bakgrund Problemområde Huvudsyfte Bisyften Metoder Urval av respondenter Kvalitativ undersökning Djupintervju Intervjuareffekten Etik Validitet och reliabilitet Avgränsningar Definitioner Bar Arbetsskada Ergonomi Buller Arbetsmiljö Företagshälsovård TEORIER Arbetsrelaterad ohälsa Arbetslagstiftningen Arbetarskyddslagen Statsrådets förordning om krav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen Statsrådets förordning om säker användning och besiktning av arbetsutrustning Statsrådets förordning om skydd av arbetstagare mot risker som orsakas av buller Lag om företagshälsovård Statsrådets förordning om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa Ergonomi i arbetet Belastningsergonomi Belastningsskador... 22

5 2.4.2 Riskfaktorer Buller i arbetsmiljön Gränsvärden för bullernivå Säkerhet i arbetet Arbetsgivarens skyldigheter Arbetstagarens skyldigheter EMPIRI Intervju med arbetsgivare Respondent Respondent Respondent Respondent Respondent Respondent Intervju med arbetstagare Respondent Respondent Respondent Respondent Respondent Respondent Intervju med fysioterapeut Intervju med arbetarskyddet RESULTAT SLUTSATS Rekommendation till fortsatt forskning KÄLLFÖRTECKNING Tryckta källor Internetkällor Intervjuer BILAGOR Bilaga 1 Frågor till arbetsgivare Bilaga 2 Frågor till arbetstagare Bilaga 3 Frågor till arbetarskyddet Bilaga 4 Frågor till fysioterapeut

6 1. INLEDNING Omkring 7,8 miljoner människor arbetar inom hotell- och restaurangbranschen. Arbetsförhållandena inom denna bransch kan vara svåra eftersom det finns höga krav i arbetet, som t ex hög fysisk belastning och oregelbundna arbetstider. På grund av detta finns det en stor risk att arbetstagarna får arbetsrelaterade hälsoproblem, så som belastningsskador. (E-FACTS) År 2000 uppgav närmare 55 % av hotell- och restaurangbranschens arbetstagare inom 15 olika EU-länder att deras arbete krävde obekväma arbetsställningar och cirka 43 % uppgav att det ingick tunga lyft i arbetet. 64 % av arbetstagarna uppgav även att arbetet krävde repetativa armrörelser. Belastningsskador är alltså vanliga inom hotell- och restaurangbranschen och arbetstagarna drabbas vanligen av rygg- och nacksmärtor samt smärtor i ben, armar, fötter och händer. Arbetstagarna inom restaurangbranschen kan löpa större risk för att drabbas av arbetsrelaterade belastningsskador eftersom de ofta står upp under en lång tid i sitt arbete, de arbetar i obekväma arbetsställningar och arbetet är ofta fysiskt krävande med långa, stressiga arbetspass. (E-FACTS) Det borde satsas på välbefinnandet i arbetet och detta bör betraktas som en investering för verksamheten. De flesta kontor sätter stor vikt på att t ex ha ergonomiskt riktiga stolar och arbetsbord för sina anställda. Bara i Finland investeras varje år ca två miljarder euro i olika åtgärder för att förbättra trivseln i arbetet. Jämfört med de årliga kostnaderna för förtidspension, sjukfrånvaro och arbetsolycksfall är detta mindre än en tiondel. Arbetshälsoprojekt har minskat sjukfrånvaron med i genomsnitt 27 %, vårdkostnader med 26 % och försäkringsavgifter med 32 %. Arbetsgivare ska vara beredda att satsa på hälsa, säkerhet, produktivitet, arbetsledning och personalens kompetens för att personalen ska kunna må bra på arbetsplatsen. Att känna välbefinnande i arbetet är även en förutsättning för en längre arbetskarriär. (Olycksfallsprevention, 2010) Förutom att trivseln på arbetsplatsen är viktig är det dessutom också viktigt att personalen känner sig trygg. I Finland inträffar årligen olycksfall i arbetet, de flesta inom industri och byggande (Olycksfallsprevention, 2010). Det är arbetsgivarens 6

7 ansvar att se till att arbetet är tryggt. Varje enskild person som arbetar på arbetsplatsen ansvarar både för sin egen och för andras säkerhet, därför är det viktigt att personalen känner till farorna i arbetet för att de ska kunna ta hänsyn till dem. Om brister eller faror på arbetsplatsen uppkommer måste arbetsgivaren eller arbetarskyddsmyndigheten omedelbart meddelas. Det är fastställt i arbetarskyddslagen att arbetsgivaren ska utarbeta ett program som främjar säkerheten, hälsan och bevarar arbetsförmågan på arbetsplatsen (Säkerhet på arbetsplatsen, 2010). 1.1 Bakgrund Detta arbete gör jag som mitt examensarbete vid Högskolan på Åland. Jag har valt att skriva om ergonomi i arbetet och därmed riktat in mig på bartenderyrket och vilka arbetsrelaterade skador bartenders riskerar att drabbas av. Jag valde detta ämne eftersom ergonomi och den fysiska hälsan intresserar mig och jag tycker att det är viktigt att vara medveten om hur arbetet i olika miljöer utförs korrekt så att kroppen belastas på rätt sätt och skador kan undvikas. Orsaken till att jag valde bartenderyrket beror på att det finns väldigt litet skrivet om det yrket och jag hade mest intresse för den arbetsmiljön. 1.2 Problemområde Att få ha ett arbete är ofta en positiv sak för en människas hälsa, speciellt om det är ett trivsamt arbete. Arbetsmiljön kan dock tära på hälsan och om arbetsbelastningen är orimlig och långvarig kan den utgöra ett hot mot arbetstagarens hälsa och arbetsförmåga. (Hantering av arbetsbelastning, 2010) I restaurangbranschen efterfrågas i allmänhet flexibel personal när det gäller arbetstider och arbetsförhållanden. Mellan åren 1995 och 2000 försämrades arbetsförhållandena märkbart bl a de ergonomiska förhållandena och arbetstiderna. (Skydda arbetstagare i hotell-, restaurang- och cateringsektorn, 2008) Under arbetets gång står personalen ofta upp en lång tid. Arbetet är fysiskt krävande och det blir lätt statiska ställningar, tunga lyft och repetativa rörelser. Utöver detta brukar arbetsplatserna dessutom vara dåligt utformade. Förutom de obekväma arbetstiderna 7

8 och arbetsställningarna exponeras personalen även för buller, växlande temperaturer (särskilt kombinationen av hög temperatur inomhus och drag från dörrar) och skärsår. Det finns även en hög risk att personalen halkar på hala eller våta golv och snubblar över trösklar eller andra hinder. Utöver dessa faktorer kan arbetet dessutom vara ett väldigt monotont arbete som kräver få initiativ. (Skydda arbetstagare i hotell-, restaurang- och cateringsektorn, 2008) Det är arbetsgivarens skyldighet att upprätthålla en trygg arbetsmiljö för sin personal, dessutom är det en ekonomisk förlust att förlora en arbetstagare p g a en skada eftersom arbetsgivaren då är tvungen att rekrytera och utbilda en ersättare. Om arbetsgivaren identifierar och undanröjer risker och faror på arbetsplatsen kan han förebygga, eller minimera, olyckor och därmed hålla en god företags- och arbetsledning. (Förebygga olyckor inom hotell-, restaurang- och cateringsektorn, 2008) 1.3 Huvudsyfte Huvudsyftet i detta arbete är att undersöka vilka arbetsrelaterade belastningsskador bartenders riskerar att drabbas av p g a sina arbeten Bisyften Jag vill undersöka hur stor vikt arbetsplatsen lägger på att arbetstagarna arbetar ergonomiskt korrekt så att arbetsskador undviks. Jag vill även undersöka hur ljudnivån på arbetsplatsen upplevs samt om arbetsplatsen arbetar för att hålla sina arbetstagare vid god hälsa. Efter att jag sammanställt resultatet av undersökningen kommer jag att se om det finns skillnader mellan finska och åländska företag. 1.4 Metoder Till mina teorier kommer jag att söka information från böcker och internet, detta för att få så mycket teoretisk kunskap om ämnet som möjligt. Till den empiriska delen kommer jag att kontakta olika krogar belägna på Åland och i Finland för att undersöka hur det är att arbeta bakom bardisken. Detta betyder att jag kommer att använda mig av 8

9 en kvalitativ undersökningsmetod, som finns definierad i punkt 1.4.2, genom att göra djupintervjuer (definierat i punkt 1.4.3) och telefonintervjuer med företagens arbetstagare och arbetsgivare. Orsaken till att jag vill intervjua både arbetstagare och arbetsgivare är för att jag vill få en bild av hur det i teorin är tänkt att det ska vara och hur det fungerar i praktiken. Av arbetsgivarna kommer jag att försöka ta reda på vad de vet om ergonomi i arbetet och om de försöker förebygga de arbetsrelaterade skador som kan uppstå. Av arbetstagarna kommer jag bl a försöka ta reda på om arbetet sliter på kroppen och i så fall hur. Innan mina intervjuer kommer jag att göra två pilotintervjuer där jag har möjlighet att testa mina frågor och där jag kan få en mer konkret inblick i vad jag bör tänka på under intervjuernas gång. Att personligen få intervjua folk som arbetar inom yrket tror jag kommer att vara till stor hjälp i detta arbete. Då kan jag få information som inte kan hittas i böcker eller på internet, jag får ställa mina egna frågor och dessutom kan jag få en bild av hur det fungerar i praktiken. För att få en bredare kunskap om ämnet och ytterligare information om vilka skador som är de vanligaste inom yrket i fråga kommer jag att ta kontakt med en fysioterapeut samt även göra en intervju med regionförvaltningsverkets personer inom arbetarskyddet Urval av respondenter I urvalet av respondenter till min undersökning kommer jag att använda mig av en strategisk urvalsteknik, eller ett så kallat målinriktat urval. Med målinriktat urval menas att urvalet av respondenter görs på basis av i förväg definierade kriterier som exempelvis en viss yrkesgrupp. Jag kommer dock att försöka hitta en blandning av respondenter, d v s en blandning av storlek på företag, miljö och kundgrupp. 9

10 1.4.2 Kvalitativ undersökning Kvalitativ undersökning innebär att en grupp personer intervjuas för att intervjuaren ska kunna tolka sitt intervjumaterial och se vilka resultat han kommit fram till. (Justesen & Mik-Meyer, 2010) I kvalitativa undersökningar betonas närheten till det man undersöker som ett viktigt drag. Forskaren försöker sätta sig in i frågan han studerar istället för att verka objektivt. Då de kvalitativa undersökningarna bygger på den intervjuades egna beskrivningar av t ex en handling gäller det för forskaren att kunna återge den intervjuades reaktioner och berättelser så korrekt som möjligt. (Carlsson, 1991) Det viktiga med kvalitativa undersökningar är att hitta de kategorier eller modeller som bäst beskriver en företeelse eller ett sammanhang i omvärlden (Eklund, 2012) och syftet är att skapa en helhetssyn på problemställningen (Darmer & V. Freytag, 1992) Djupintervju Djupintervjuer ska ge insikt i något som det redan finns en grundläggande kunskap om. Efter en djupintervju kan undersökningen sedan fortsätta med målinriktade ämnesintervjuer, fördjupande intervjuer och fokuserande intervjuer. (Darmer & V. Freytag, 1992) Andra intervjumetoder Målinriktade intervjuer Under målinriktade intervjuer ställs direkta frågor om ett bestämt ämne som det krävs mer kunskap om. Målinriktade intervjuer kan ses som kompletterande undersökningar till kvantitativa undersökningar eftersom de har som uppgift att ge kunskap om sådana ämnen som är svåra att ta med i ett frågeformulär. (Darmer & V. Freytag, 1992) Kvantitativa undersökningar vill säga något om få variabler hos ett stort urval av svarande. I kvantitativa undersökningar används frågeformulär, insamling av data och 10

11 analys under skilda faser av undersökningen (Darmer & V. Freytag, 1992). Kvantitativa undersökningar handlar alltså om en undersökningsmetod där ett material som bygger på siffror och/eller tal produceras, och som gör det möjligt att använda kvantifierbara analyser (Justesen & Mik-Meyer, 2010). Fördjupande intervjuer Behovet av fördjupande intervjuer kan uppstå när datamaterialet bearbetas och en situation uppstår där förklaringar av vissa ämnen saknas för att undersökningen ska ha ett sammanhang. (Darmer & V. Freytag, 1992) Intervjuareffekten Med intervjuareffekten menas relationen mellan forskaren och den intervjuade. Forskaren bör visa en förståelse för den som blir intervjuad, samt ha en förståelse för det den intervjuade berättar. Forskaren bör även under intervjuns gång vara medveten om vilka signaler han eventuellt ger till den intervjuade. Detta eftersom det finns en överhängande risk för att missförstånd kan ske om forskaren visar tecken (t ex genom ansiktsuttryck, miner och ord) på att kritisera eller döma den intervjuade. Detta kan leda till att den intervjuade reagerar genom att försvara sig och intervjun blir inte som planerad. (Patel & Davidson, 2003) Etik Före en intervju kan börja bör forskaren klargöra syftet med intervjun för den intervjuade. Forskaren bör också betona den intervjuades roll i själva undersökningen samt klargöra till vilket sammanhang den intervjuades bidrag kommer att användas och om bidraget kommer att vara anonymt eller konfidentiellt. Gärna ska all denna information ges i flera steg, t ex först i ett brev där forskaren informerar om undersökningen, därefter genom ett samtal till den som ska intervjuas där datum och tid för intervjun bestäms och slutligen mötet med den som ska intervjuas. (Patel & Davidson, 2003) Jag kommer före mina intervjuer att kontakta antingen personligen eller per telefon de som kommer att intervjuas. Då kommer jag bl a förklara för de intervjuade varför jag 11

12 gör intervjuerna, vad jag undersöker och vad syftet med undersökningen är. Jag kommer även att behandla alla respondenter anonymt, vilket jag kommer att klargöra för alla de personer jag intervjuar. Orsaken till varför jag har valt att hålla alla respondenter anonyma är för att deras identiteter ska kunna skyddas samt för att jag personligen inte ser en orsak till att gå ut med deras namn offentligt. För att inga missförstånd ska ske kommer jag även att klargöra för respondenterna att jag inte är ute efter att anklaga dem för att göra fel, ej heller är jag intresserad av vem som gör rätt Validitet och reliabilitet Validiteten i en undersökning handlar om huruvida rätt mätinstrument har valts och använts för det ämne som ska undersökas. Med reliabilitet menas hur väl resultatet av undersökningen stämmer överens med verkligheten. Om samma undersökning görs en gång till, och resultatet blir det samma som första gången betyder detta att resultatet har en hög reliabilitet. (Patel & Davidson, 2003) Validiteten i detta arbete anser jag kommer att vara hög. Jag har före mina intervjuer gjort två stycken pilotintervjuer där jag har testat mina frågor på en person som länge har arbetat inom restaurangbranschen och bartenderyrket, samt en person som arbetar extra som bartender. Dessa personer fick svara på mina frågor och jag kunde då ändra de frågor som misstolkades och ta bort de frågor som jag ansåg vara onödiga. Personerna kunde även ge mig råd om andra frågor som kunde vara relevanta till ämnet. Utöver detta kommer jag också att intervjua två personer som är experter inom sina yrkesområden, d v s arbetarskydd och hälsa, för att få en objektivitet och mera djup till undersökningen. Eftersom jag endast kommer att undersöka sex stycken företag, anser jag att mitt arbete inte kommer att vara av särskild hög reliabilitet. För att få en hög reliabilitet borde fler finska företag intervjuas. Den procentuella andelen intervjuade finska företag är inte jämförbar med den procentuella andelen intervjuade åländska företag. Detta kommer 12

13 troligtvis att visa en orättvis och missledande bild av resultatet. Enligt mig kommer validiteten i detta arbete vara högre än reliabiliteten. Dock ska det faktum att ämnet i detta arbete inte borde vara ett särskilt känsligt ämne för företagen tas i beaktande. Detta ger förhoppningsvis ärligare och mer tillförlitliga svar till undersökningen än ett känsligt ämne skulle ge. 1.5 Avgränsningar I detta arbete kommer jag att avgränsa mig till att endast undersöka bartenderns arbetsmiljö, jag kommer alltså inte att gå in på de eventuella övriga arbetstagarnas arbetsmiljö. Jag kommer inte heller att undersöka andra arbetsförhållanden än de finländska förhållandena och därmed kommer jag att ta kontakt med ett antal krogar som finns belägna på Åland och i Finland. Eftersom ämnet ergonomi är väldigt brett har jag valt att inte gå in på den psykosociala arbetsmiljön och de psykosociala riskfaktorerna eller säkerhetsfrågor som rör bränder och andra krissituationer. 1.6 Definitioner Bar En bar är en lokal där gäster blir serverade drinkar över disk. (Malmström, Györki, & A. Sjögren, 2006) Bartender En bartender blandar och serverar drinkar, öl, vin och andra drycker. Bartenderyrket är ett internationellt yrke och arbetsplatsen kan finnas på bl a fartyg, restauranger, hotell, nattklubbar och pubar. (Johansson, 2007) 13

14 Disk (Bardisk) En disk är en inredningsdetalj i en lokal över vilken gäster och kunder betjänas. Bardisken finns i bl a nattklubbar och pubar. (Malmström, Györki, & A. Sjögren, 2006) Arbetsskada Med arbetsskada, eller arbetssjukdom, menas att något i arbetet påverkar den fysiska och/eller psykiska hälsan negativt. Skadorna, eller sjukdomarna, kan uppstå av tungt arbete, obekväma arbetsställningar, monotona rörelser, farliga ämnen som kan skapa andningsbesvär, psykiskt påfrestande arbetsförhållanden, buller och vibrationer. (Vad är en arbetsskada?) Ergonomi Ergonomi är läran om samspelet mellan människan och arbetsredskapen. (Ergonomi, 2013) Buller Buller är ett oönskat ljud och kan definieras som ett otrevligt och störande ljud som kan belasta eller skada människan både fysiskt och psykiskt. Hur störande ljudet är beror bl a på hur känslig den som exponeras är och vilka tidigare erfarenheter personen har. (Buller och skakning, 2010) Ljud är en mekanisk vågrörelse med olika svängningshastigheter som anges i enheten Hertz (Hz), vilket är antalet svängningar per sekund. Det mänskliga örat kan uppfatta ljud mellan ca 20 och Hz (Englund, Sandberg, & Sundström, 2007). Det är omöjligt att fastställa buller genom fysikaliska mätningar eftersom själva störningsbenägenheten är det karakterstiska för buller (Buller och skakning, 2010). 14

15 1.6.5 Arbetsmiljö Med arbetsmiljö avses förhållandena för arbetstagarna på en arbetsplats (Arbetsmiljö, 2013). Arbetsmiljön är allt som innefattar arbetet som t ex arbetsredskap, luft, ljus, ljud, stress och arbetsorganisation (Nybörjare inom arbetsmiljö, 2012). För att få en bra arbetsmiljö krävs det att chefer, medarbetare, skyddsombud, företagsledning och fackliga organisationer samarbetar (Ansvar för arbetsmiljön, 2012). Tillgång till bra luft, säker omgivning och kroppsvänliga möbler och redskap är saker som förbättrar arbetsmiljön ytterligare (Arbetsplatsen, 2012) Företagshälsovård Företagshälsovård är förebyggande hälsovård. Det är arbetsgivarens skyldighet att ordna företagshälsovård åt sina anställda genom att anlita yrkesutbildade och sakkunniga personer inom företagshälsovården. (Företagshälsovård, 2011) Världshälsoorganisationen WHO har utvecklat fem rekommendationer för syftet för en företagshälsovårdsorganisation. De fem rekommendationerna är följande; 1. Att skydda arbetare från riskabla arbeten 2. Att efter arbetarnas förutsättningar anpassa arbetsmiljön och arbetet 3. Att förbättra den fysiska, mentala och sociala hälsan bland arbetarna 4. Att minska konsekvenser av yrkesrisker och arbetsrelaterade sjukdomar 5. Att tillhandahålla medicinsk service för både arbetare och deras familjer (Edling, Nordberg, & Nordberg, 2000) Företagshälsovård är en verksamhet med ett arbetslag bestående av ergonomer, sköterskor, läkare och skyddsingenjörer. Företagshälsovården ska alltid utgå från de anställdas behov. Dessa behov kan dock variera från land till land, därför måste företagshälsovården ha en flexibilitet för att kunna följa med i den industriella utvecklingen och ta hänsyn till olika länders förutsättningar och behov. (Edling, Nordberg, & Nordberg, 2000) 15

16 Världshälsoorganisationen WHO Förkortningen WHO står för World Health Organization, som på svenska översätts till Världshälsoorganisationen. (WHO främjar och tryggar hälsa, 2010) WHO är den ledande myndigheten för hälsa inom FN. Den ansvarar bl a för att tillhandahålla ledarskap på globala hälsofrågor, ställa normer och standarder, ge tekniskt stöd till länder och att övervaka och bedöma hälsofrågor. (About WHO, 2012) I Finland är det den viktigaste internationella samarbetsparten för kontinuerlig utveckling och utvärdering av finländsk hälsopolitik. WHO har elva stycken samarbetscentrum i Finland. (WHO främjar och tryggar hälsa, 2010) 16

17 2. TEORIER 2.1 Arbetsrelaterad ohälsa Rörelseorganen utgörs av benstommen och dess leder, muskler och senor samt delar av nervsystemet som styr musklernas arbete. Besvär och ohälsa i rörelseorganen i samband med arbete är den vanligaste orsaken till rapporterade arbetsbesvär, anmälda arbetssjukdomar, långvarig sjukskrivning och förtidspension. Det uppskattas att ca % av all ohälsa i rörelseorganen är arbetsrelaterad. Med förändringar i arbetslivet skulle denna ohälsa kunna förebyggas. (Toomingas, Mathiassen, & Wigaeus Tornqvist, 2008) Det är viktigt att komma ihåg att begreppet arbetsrelaterade arbetsskador inte endast handlar om besvär som direkt orsakats av arbetet. Det kan även handla om besvär och smärtor som utlösts av arbetet, men som i grund och botten t ex har en åldersdegenerativ bakgrund. Samtidigt kan arbetet även förvärra en redan existerande skada. (Toomingas, Mathiassen, & Wigaeus Tornqvist, 2008) Trots att stora ansträngningar görs för att förebygga och behandla arbetsrelaterade smärtor i rörelseorganen är de väldigt vanliga i dagens arbetsliv. Det finns fortfarande flera olika riskfaktorer i arbetet som ger upphov till dessa besvär. Dessa är bl a vibrationer, tungt arbete och dåligt utformade arbetsplatser. (Toomingas, Mathiassen, & Wigaeus Tornqvist, 2008) Hur stor risk en person löper att drabbas av de arbetsrelaterade skadorna beror på en mängd olika faktorer, däribland kön, ålder, längd, tidigare ohälsa, vikt, arbetsteknik och styrka. Även om dessa faktorer tas i beaktande finns det fortfarande kvarstående riskfaktorer som kan bidra till att personen drabbas av besvär, som t ex buller. Detta är dock en riskfaktor som lättare kan elimineras för att underlätta arbetet. (Toomingas, Mathiassen, & Wigaeus Tornqvist, 2008) 17

18 2.2 Arbetslagstiftningen I arbetslagstiftningen ingår bl a arbetsavtalslagen, lagen om kollektivavtal samt lagstiftningsfrågor som bl a gäller personalens samarbete inom företag och personalrepresentation. Arbetslagstiftningen framställs av arbets- och näringsministeriet i samarbete med arbetsgivares och arbetstagares intresseorganisationer. Övervakningen av arbetslagstiftningen hör till ansvarsområdet för social- och hälsovårdsministeriets arbetsarskyddsmyndigheter medan övervakningen av lagstiftningen som berör medbestämmandesystemen för personalen hör till ansvarsområdet för samarbetsombudsmannen. (Arbetslagstiftning, 2012) Arbetarskyddslagen Syftet med arbetarskyddslagen är att förbättra arbetsmiljön och arbetsförhållandena för arbetstagarna samt att förebygga ohälsa för arbetstagarnas fysiska och mentala hälsa som kan uppstå av arbetet och arbetsmiljön. Lagen är bindande för arbetsgivare och arbetstagare som är parter i ett rättsförhållande. (Luhtanen, 2011) Statsrådets förordning om krav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen Det hör till arbetsgivarens skyldighet att se till att arbetsplatsen uppfyller de krav som tas upp i förordningen om säkerhet och hälsa på arbetsplatsen d v s att arbetsplatsen, säkerhetsanordningar och övriga anordningar underhålls, rengörs och kontrolleras regelbundet och på ändamålsenligt sätt. (Luhtanen, 2011) Förordningen tar bl a upp kraven på att 1. Arbetstagarna ska ha tillgång till ändamålsenliga sittplatser på arbetsplatsen 2. Omklädningsrum ska vara tillräckligt rymliga 3. Det ska finnas toaletter för kvinnor och män 4. Det ska finnas minst tio kubikmeter luft för varje arbetstagare i arbetsrummen 5. Belysning ska installeras på arbetsplatsen så att faror undviks 6. Golv och trappor ska hållas i ett sånt skick att olyckor undviks 7. Fönster ska bl a kunna öppnas och stängas (Luhtanen, 2011) 18

19 2.2.3 Statsrådets förordning om säker användning och besiktning av arbetsutrustning Denna förordning används till användning och besiktning av maskiner, redskap och andra tekniska anordningar på arbetsplatsen. Förordningen innefattar bl a placering av arbetsutrustning, bedömning och undanröjande av risker, säkerställande av utrustningens funktionsduglighet, varningsmärkning, nödstopp av arbetsutrustningen, säkerhet vid underhållsarbete och frånkoppling av energitillförsel. (Luhtanen, 2011) Statsrådets förordning om skydd av arbetstagare mot risker som orsakas av buller Syftet med förordningen är att skydda arbetstagarna mot risker i arbetet som kan orsaka exponering för buller. I förordningen står bl a att arbetsgivaren ska klargöra de anställdas exponering för buller och därmed identifiera de bakomliggande faktorerna. Arbetsgivaren ska även vid behov mäta exponeringen av buller. (Luhtanen, 2011) För att förebygga bullerexponeringen ska arbetsgivaren avlägsna sådana faktorer som kan påverka de anställdas hälsa eller säkerhet negativt till följd av buller. Om detta inte är möjligt ska arbetsgivaren minimera riskerna eller förebygga risken för skador. Om en arbetstagares exponering för buller överskrider det lägre insatsvärdet, 80 db, är arbetsgivaren skyldig att förse arbetstagaren med hörselskydd. (Luhtanen, 2011) Lag om företagshälsovård Denna förordning innefattar bl a arbetsgivarens skyldighet att ordna företagshälsovård. Arbetsgivaren, arbetstagaren och företagshälsovården ska tillsammans hjälpa förebyggandet av sjukdomar och olycksfall i arbetet. (Luhtanen, 2011) Arbetsgivaren ska på sin bekostnad erbjuda sina anställda företagshälsovård för att förebygga risker och men för hälsan som uppstår av arbetet, samt för att skydda de anställdas säkerhet och arbetsförmåga. (Luhtanen, 2011) 19

20 2.2.6 Statsrådets förordning om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa I arbeten som kan leda till ohälsa ska arbetsgivaren på egen bekostnad erbjuda sina anställda hälsoundersökningar. Detta inkluderar nattarbeten och arbeten där en särskild risk för våld finns. (Luhtanen, 2011) 2.3 Ergonomi i arbetet Sedan 70-talet har arbetsmiljödiskussionen mer och mer fokuserats på ergonomiska problem, så som tunga lyft och hur dessa kan undvikas. Mycket arbete har lagts ner för att kunna rekommendera säkrare lyft. Att finna en rekommendation för säkra lyft är svårt eftersom lyfttekniken bl a beror på individens benlängd, arbetstyngden, objektets form och utformningen av arbetsplatsen. På grund av detta är det svårt att förebygga belastningsskador eftersom allt beror på individens kroppsliga förutsättningar. Det har även kunnat konstateras att ett repetativt arbete medför en större risk för led-, nerv-, skulder- och nackbesvär, oavsett om arbetet är tungt eller lätt. (Edling, Nordberg, & Nordberg, 2000) Ergonomi i arbetet innebär att arbetsredskap, möbler och arbetsmetoder utvecklas så att de motsvarar människans egna egenskaper och funktioner. Målet med detta är att arbetstagaren ska kunna utföra sitt arbete utan att riskera sin hälsa eller belasta sin kropp på ett farligt vis. Bl a upprepade och ensidiga arbetsrörelser kan orsaka en stor belastning på rörelseorganen och följderna kan bli att arbetstagaren drabbas av olika sjukdomar. (Arbetarskyddsförvaltningen, 2009) 2.4 Belastningsergonomi Människan är skapad för att vara i rörelse, därför är det viktigt att genom lagom belastning av rörelser och återhämtning underhålla kroppsfunktionerna. Eftersom alla människor är byggda olika till styrka, storlek, uthållighet och snabbhet påverkas de olika av de ergonomiska delfaktorerna; arbetstyngd, arbetsställningar, rörelsemönster och arbetsutrymme. (Englund, Sandberg, & Sundström, 2007) 20

21 Genom att personalen lär sig hur kroppen belastas på rätt sätt kan de undvika arbetsskador. Även förbättring av arbetsplats och arbetsmiljö kan ta bort många skaderisker. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter är det arbetsgivarens uppgift att så gott det går se till att arbetsplatsen är utformad så att personalen kan använda gynnsamma arbetsställningar och rörelser. Inom vissa yrkesområden är det dock svårt att skapa en arbetsplats som överensstämmer med människans förutsättningar ur den ergonomiska synvinkeln, däribland serviceyrket. (Englund, Sandberg, & Sundström, 2007) På 1960-talet började folk förstå att arbetsverktyg inte var utformade på ett ändamålsenligt sätt när bl a lokomotivförare och piloter började lida av arbetsrelaterade skador p g a felaktiga arbetsställningar. På 1970-talet började även varvindustrin se över rörelserutinerna i styrhytter. Designföretag kopplades in för att utforma verktyg som både skulle vara estetiskt tilltalande och formgivna på så vis att de skulle vara bekväma att använda. På 1990-talet började arbetsställningen för kontorspersonal justeras, då de ofta satt ner p g a att datorer blev allt vanligare att arbeta med. (Ergonomi, 2013) Ordet ergonomi betyder kunskap om arbete. Det handlar om samspelet mellan människan, den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön. Det är viktigt att det på arbetsplatsen finns möjlighet att belasta kroppen så rätt som möjligt utifrån männsikans behov och förutsättningar. (Arbetsmiljöverket, 2012) Med belastningsergonomi menas fysisk belastning, arbetsställningar och olika rörelsemönster som inverkar på människans hälsa och rörelseorgan. Belastningsskador kan uppstå i skelett, muskler, leder och i nerver. Vid en arbetsplats som är utformad på fel vis kan belastningskador uppstå. Även verktyg och den övriga lokalutformningen är viktiga för belastningsergonomin. (Englund, Sandberg, & Sundström, 2007) Vid t ex tunga lyft är det viktigt att veta vilken teknik som ska användas för att belasta ryggen så lite som möjligt. Personalen behöver få handledning i hur de lyfter rätt och arbetsplatsen bör vara utformad så att alla lyft och förflyttningar kan göras på ett säkert sätt. Vad som även bör observeras är att tunga lyft eller lyft över axelhöjd ska undvikas, för att minska trycket på ländryggens mellankotskivor. (Handel lösningar, 2011) 21

22 Eftersom varje människa har olika muskelstyrka finns det inga regler om hur tungt en individ får eller inte får lyfta, dock finns det rekommendationer. Det är viktigt att arbetet anpassas efter en individs egna förutsättningar. Att lyfta och bära i en lämplig kroppsställning, så nära kroppen som möjligt, är viktigt för att undvika förslitningar. T ex kan ett lyft på 50 kg nära kroppen ge samma belastning som ett lyft på 10 kg på ett avstånd av 80 cm från kroppen. Även om arbetsbelastningen i sig anses vara låg kan arbetet kräva väldigt monotona rörelser som under en längre tid kan ge upphov till skador. Muskelgrupper som t ex armar, nacke och axlar kan då bli överbelastade, därför är det viktigt att armarna avlastas med jämna mellanrum. (Englund, Sandberg, & Sundström, 2007) Belastningsskador Belastningsskador är försvagningar av bl a kroppens muskler, leder, senor, nerver och ben. Försvagningarna orsakas huvudsakligen av arbetstagarens arbete och arbetsmiljö. De allra flesta belastningsskadorna som uppstår p g a arbete är skador som orsakats av upprepad belastning på kroppen under en längre tid. Huvudsakligen uppstår smärtor i bl a nacke, rygg, armar och ben. Det förekommer både synliga belastningsskador med tydliga tecken och symtom och osynliga belastningsskador utan någon specifik synlig skada. Eftersom smärtorna kan försvinna och återkomma med flera månaders mellanrum kan de beskrivas som tillfälliga smärtor, men det finns dock belastningsskador som kan bli kroniska. (E-FACTS) Riskfaktorer Belastningsskador kan uppkomma av ett antal olika riskfaktorer. De allra vanligaste fysiska faktorerna är arbetsställning, grad av kraft som används, repetitioner och långa arbetsperioder utan paus. (E-FACTS) Med arbetsställning eller kroppsställning menas kroppens hållning under arbetet. Om arbetet kräver en obekväm arbetsställning innebär detta att leder måste sträckas ut i onaturlig position. Att behålla samma ställning en längre tid är inte heller bra för lederna. Kroppställningar som bl a att ha armar höjda i eller över axelnivå, att böja sina handleder, sin rygg, sin nacke eller vrida huvudet och att stå upp i långa perioder bör 22

23 undvikas. Ett specifikt exempel där bartenders är speciellt utsatta är vid sträckning över bord och bardisk. (E-FACTS) Kraft används vid t ex tunga lyft eller vid hantering av manuella verktyg. Ju mer kraft som krävs för att kunna utföra arbetet, desto högre kommer skaderisken att vara. Hur mycket kraft som krävs för arbetet beror på faktorer som vikt och form på föremålet, placeringen av föremålet i förhållande till kroppen (det krävs större ansträngning och kraft att lyfta och bära ett föremål långt ifrån kroppen än att hålla föremålet nära kroppens kärna). Specifika exempel på arbeten som kräver kraft och ansträngning är bl a att bära serveringsbrickor, att flytta bord och stolar och att bära drycker och backar. (E-FACTS) Repetition innebär det antal gånger ett liknande rörelsemönster upprepas under en viss tid. Dessa rörelser är särskilt riskfyllda om det krävs att samma muskler och leder används varje gång arbetet utförs. Handleder och händer utsätts för en särskilt hög risknivå om repetitionsgraden är över 20 gånger per minut. Här kan specifika exempel på repetativa rörelser vara torkning av bord, skakning av cocktails och rengöring av glas. (E-FACTS) Varaktigheten utgörs av det antal minuter, timmar per dag eller dagar per år som arbetstagaren är tvungen att utföra ett visst arbete utan paus. Ju längre varaktigheten är, desto högre är skaderisken. (E-FACTS) Om någon eller några av dessa riskfaktorer överbelastar muskel- eller skelettsystemet kan belastningsskador uppkomma. (E-FACTS) Utöver dessa fyra riskfaktorer finns det även andra faktorer som kan öka risken för belastningsskador. Dessa kan bl a vara 1. Arbetsmiljön: Det fysiska arbetsklimatet som temperatur och luftfuktighet Bländande ljus kan göra att arbetstagaren är tvungen att inta en obekväm arbetsställning för att kunna se sin omgivning bättre 23

24 Buller kan orsaka hörselnedsättning och skapa spänningar i kroppen Vibration från arbetsmaskiner som t ex en mixer kan orsaka cirkulationsförändringar, vilket kan leda till domningar i händerna 2. Arbetstagarens individuella egenskaper och förmågor: Arbetserfarenhet och förtrogenhet med arbetet Ålder Kroppsbyggnad så som längd, vikt och styrka Livsstil Tidigare hälsoproblem Personlig klädsel, skyddutrustning och arbetskläder 3. Psykosociala riskfaktorer och arbetets organisation: Hög arbetsbelastning och hög stressnivå Ogynnsamma arbetsförhållanden som t ex personalbrist, långa arbetspass och oönskat kundbeteende Bristande stöd från chefer, ledare och kollegor (E-FACTS) Det har hävdats att fysiska och mentala krav tillsammans kan öka risken för belastningsskador. (E-FACTS) 2.5 Buller i arbetsmiljön Ljud är tryckvariationer i luften som sätter trumhinnan i rörelse. Från trumhinnan överförs ljudet via hörselbenen till hörselsnäckan och där omvandlas det till elektriska signaler som går till hjärnan. En speciell skala används för att beskriva hur starkt ljudet är. Denna skala anges i decibel, db. Örat är olika känsligt för olika frekvenser av ljud. Ljudnivån varierar ofta i olika miljöer beroende på hur lång vistelsen i miljön är. För att mäta ljudnivån då används en genomsnittlig, ekvivalent, ljudnivå. (Ljudnivå och decibel, 2012) På många arbetsplatser är buller ett arbetsmiljöproblem, däribland på barer och restauranger. Oavsett inom vilken bransch en person arbetar är det viktigt att riskerna 24

25 med buller minimeras om möjligt ska bullret helt och hållet tas bort. Detta är dock svårt om arbetsplatsen är en nattklubb, men t ex kan öronproppar användas för att minska på bullret och skydda hörseln. (Arbetsmiljöupplysningen.se, 2012) Buller är inte bara tröttande och stressande utan kan även påverka prestationsförmågan och orsaka röstproblem om individen ofta måste höja rösten för att göra sig hörd. Det kan också öka risken för olyckor om viktiga ljud inte hörs eller om det är svårt att samtala med varandra. Personer som arbetar i en miljö med mycket buller bör erbjudas regelbundna hörselundersökningar. (Arbetsmiljöupplysningen.se, 2012) Buller kan försvåra samtal mellan människor och i vissa fall kan det ge upphov till illamående och huvudvärk. Att utsättas för högt buller under en kort tid kan ge tillfällig hörselnedsättning, vilket ofta brukar återgå till det normala efter en kort vila (Englund, Sandberg, & Sundström, 2007). Att däremot på nytt utsättas för starka ljud finns en överhängande risk att hörseln inte återhämtar sig igen (Arbetsmiljöupplysningen.se, 2012). Exponering för långvarigt och kraftigt buller kan ge en allvarlig hörselnedsättning. Detta kan skada de ljudkänsliga hårcellerna i innerörat och ge upphov till tinnitus, som kan förklaras som öronsusning och uppträder som ett irriterande ljud som ständigt hörs tinnitus är inte övergående. Om bullret är besvärande kan hörselskydd i form av hörselvadd eller öronproppar användas (Englund, Sandberg, & Sundström, 2007). Långvarig exponering av buller orsakar inte bara hörselproblem utan kan även orsaka röstproblem, förhöjt blodtryck, muskelspänningar, utsöndring av stresshormoner och minskad blodcirkulation (Arbetsmiljöupplysningen.se, 2012) Gränsvärden för bullernivå Gränsvärdena för bullernivå skiljer sig åt från miljö till miljö. Vid nattklubbar och diskotek gäller en maximal ljudnivå på 115 db och en ekvivalent ljudnivå på 110 db (Principbeslut för musikljud, 2012). Med ekvivalent ljudnivå menas en ljudtrycksnivå för en specifik mättidsintervall alltså ett energimedelvärde under en viss tidsperiod som ska vara i minst 10 minuter (Principbeslut gällande buller, 2012). 25

26 Myndigheterna kräver att alla verksamheter kontrollerar att riktvärdena efterföljs. En egenkontrollplan för verksamheten kan upprättas och den kan omfatta bl a regelbundna mätningar, rutiner för hantering av ljudanläggning och kontroll av automatisk ljudblockerare vid maxnivå. (Principbeslut för musikljud, 2012) 2.6 Säkerhet i arbetet Arbetsskador och arbetssjukdomar kostar varje år stora summor för samhället. Det är dyrt med en dålig arbetsmiljö, dessutom kan en mängd onödigt lidande uppstå. Inom alla yrkesområden finns det olika grader av risker i arbetsmiljön, både i den fysiska och i den psykosociala miljön. Orsaker till arbetsskador kan vara allt från dåligt underhåll av maskiner till dålig information om arbetsmetoder. (Englund, Sandberg, & Sundström, 2007) För att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet har Europeiska Unionen, EU, inrättat en samling grundregler. Direktivet fastställer skyldigheter för arbetstagarna och arbetsgivarna för att minska arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Förutom detta ska direktivet även göra det möjligt för arbetsgivarna att förbättra utbildning, information och samråd med arbetstagarna. Direktivet inrättar grundregler för skyddet av arbetstagares hälsa och säkerhet. Åtgärderna syftar till att avlägsna olika riskfaktorer för olyckor och sjukdomar relaterade till arbetet (Säkerhet och hälsa i arbetet: allmänna regler, 2011). T ex måste en god ventilation finnas på arbetsplatsen tobaksrökning tillåts inte längre inomhus eftersom luften måste vara ren för att människan ska må bra (Englund, Sandberg, & Sundström, 2007) Arbetsgivarens skyldigheter Arbetarskyddslagen förutsätter att arbetsgivaren övervakar konstruktionerna och att arbetsredskapen på arbetsplatsen väljs och placeras på ett sätt som är ergonomiskt riktigt enligt arbetets art. Hit räknas bl a maskiner, möbler och arbetsredskap i övrigt. (Arbetarskyddsförvaltningen, 2009) 26

27 Arbetsgivaren har alltid det högsta ansvaret för arbetsmiljön och ska se till att reglerna som står i lagen efterföljs (Lange & Odabas, 2003). Enligt EU:s grundregler bör arbetsgivaren kontrollera att säkerheten för arbetstagaren tryggas i avseenden som har med arbetet att göra. Skyddsmedel och skyddsåtgärder så som förebyggande aktiviteter, information och utbildning måste inrättas för att arbetstagaren ska kunna undvika risker eller hantera risker som inte kan undvikas. Även kollektivt skydd så som anpassade arbetsförhållanden, utrustning och arbetsmetoder ska prioriteras. Om arbetsförhållandet ändras måste skyddsmedel och skyddsåtgärder anpassas därefter och arbetsgivaren bör också ta hänsyn till verksamhetens art och arbetstagarnas förmåga (Säkerhet och hälsa i arbetet: allmänna regler, 2011). Arbetsgivaren ska informera och utbilda sina anställda om t ex brandbekämpning eller annat som kan vara en överhängande risk hos företaget, han kan även utse en eller flera arbetstagare som ska få utbildas för att se till att dessa regler följs alternativt anlita hjälp utifrån. Arbetstagarna ska vid behov kunna begära regelbundna hälsokontroller och personer som ligger i riskgrupper ska skyddas mot sådant som kan vara farligt speciellt för dem (Säkerhet och hälsa i arbetet: allmänna regler, 2011). Arbetsgivaren ska dessutom se till att arbetstagaren har tillräckligt med utrymme att utföra arbetet, att han vid behov har möjlighet att byta arbetsställning, att arbetet ska kunna underlättas med olika hjälpmedel, att manuella lyft som inte kan undvikas kan göras så säkert som möjligt och att sådana arbeten som kräver upprepade rörelser i så stor grad som möjligt kan undvikas (Arbetarskyddsförvaltningen, 2009). Det är givetvis inte möjligt att i alla arbetssituationer uppnå optimala arbetsförhållanden, men det är arbetsgivarens skyldighet att sträva efter att arbetsförhållandena är så goda som möjligt för arbetstagarna, så att arbetet kan utföras på ett säkert sätt. Med hjälp av ergonomiskt riktigt utvalda och installerade arbetsredskap kan skadlig kroppsbelastning och sjukdomar i rörelseorganen undvikas. (Arbetarskyddsförvaltningen, 2009) 27

28 2.6.2 Arbetstagarens skyldigheter EU:s grundregler säger att arbetstagaren ska ansvara för sin egen och sina kollegors säkerhet på arbetsplatsen. Arbetstagaren är skyldig att använda utrustning och verktyg som hör till arbetet på ett korrekt sätt, använda utrustning som hör till det personliga skyddet på ett korrekt sätt, inte avsiktligt ändra på säkerhetsanordningar samt omedelbart informera sina kollegor och arbetsgivaren om det finns överhängande faror eller risker i arbetet. (Säkerhet och hälsa i arbetet: allmänna regler, 2011) 28

29 3. EMPIRI I detta kapitel följer en sammanfattning av de intervjuer som gjorts med arbetsgivare, arbetstagare, fysioterapeut och arbetarskyddet. Alla respondenter behandlas anonymt och därför kommer inte deras namn, ålder eller allmän information om deras arbetsplatser framgå. Jag har besökt sex olika krogar, tre stycken belägna på Åland och tre stycken belägna i Finland. De personer som har intervjuats är sex stycken arbetsgivare och sex stycken bartenders. De frågor jag ställt av arbetsgivarna har jag i huvudsak riktat in på om man som arbetsgivare försöker hålla en god hälsa inom personalen, vad man vet om de ergonomiska faktorerna samt vilka kriterier och krav man har på sina arbetstagare. Av arbetstagarna har jag bl a försökt få en inblick i hur arbetet fungerar rent praktiskt, hur det belastar kroppen och hur man trivs på arbetsplatsen. Av fysioterapeuten har jag ställt frågor bl a rörande hur vanligt det är att dessa yrkesmän söker vård och varför de söker vård. Av arbetarskyddet har jag ställt frågor bl a angående förordningar. Frågorna jag har ställt finns bifogade sist i detta arbete. Trots att jag har ställt alla frågor finns det några respondenter som av en eller annan orsak har valt att inte svara på vissa frågor. I denna del av arbetet har jag använt mig av djupintervjuer som finns beskrivna i punkt och telefonintervjuer. 3.1 Intervju med arbetsgivare Respondent 1 Respondenten har lång erfarenhet av sitt arbete och sina arbetsuppgifter. Hen har när intervjun gjordes arbetat tio år inom det aktuella företaget, samt tidigare också arbetat i samma ställning på motsvarande företag. Förutom detta har respondenten även arbetat med andra uppgifter inom branschen. 29

30 I baren arbetar ca tolv personer varav fyra stycken är heltidsanställda. De kriterier respondenten har på sina anställda är att de först och främst ska ha erfarenhet av att arbeta i bar, de ska även gärna ha rätt utbildning och rätt personlighet. Individens kroppsbyggnad är inte en faktor man ser på, utan erfarenhet och personlighet är de mest avgörande faktorerna vid nyanställning. Respondenten säger sig kunna arbetarskyddslagen ganska bra och hen vet vilka skyldigheter hen har som arbetsgivare. Hen säger sig även veta en del om ergonomi och buller men medger samtidigt att hen inte vet allt vad det innebär och omfattar. Respondenten vet inte vilka riktlinjer det finns för ergonomi i arbetet, däremot vet hen att man vid uppbyggnaden av bardiskarna har tänkt på ergonomin. I företaget finns flera olika bardiskar och respondenten säger att man speciellt vid de bardiskar som byggts på senare år har tänkt på att avstånden ska vara så korta som möjligt för att personalen ska kunna göra sitt jobb med så få steg som möjligt, samma sak gäller även höjderna i baren. Bullernivån i nattklubben är något som man i företaget tänker på och den mäts med jämna mellanrum av företagets tekniker. Respondenten säger att de personer som ofta spelar musik i nattklubben själva vet vilken nivå ljudet ska ligga på. Är det så att en ny DJ spelar musik eller om det kommer in liveband som spelar, går teknikern alltid igenom vilken nivå ljudet ska ligga på samtidigt som man även gör mätningar före spelningarna. Företaget är mån om att personalen ska må bra och erbjuder därför personalen specialgjutna, individuella hörselskydd. Detta är en dyr investering men företaget anser ändå att det är en nödvändig sådan. Förutom hörselskydden erbjuder företaget även sin personal att besöka företagshälsovård, massör, kiropraktor och akupunktör. Respondenten säger även att personalen dessutom har förmåner på gym och badhus. Att skola personalen i hur man arbetar ergonomiskt riktigt är något som företaget inte gör. Man utgår ifrån att det är något som arbetstagarna själva ska ha fått lära sig exempelvis i utbildningen. 30

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa Utvecklingen över 14 miljoner år Jordbruk 5 000 år Industri ca 225 år IT ca 25 år Ergonomi? Ergonomi handlar

Läs mer

Ergonomi. (Ergon = arbete Nomia = Kunskap)

Ergonomi. (Ergon = arbete Nomia = Kunskap) Ergonomi (Ergon = arbete Nomia = Kunskap) Ergonomi är läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar. Det är en kunskap som behövs för att människan ska ta hand om sin

Läs mer

Belasta rätt vid personförfl yttning

Belasta rätt vid personförfl yttning Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid

Läs mer

Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen

Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen CIRKULÄR Nr 10/2014 Handläggare Kommunala avtalsdelegationen Henrik Häggblom 2014-02-27 Datum Mottagare Kommunerna och kommunalförbunden på Åland Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice ERGONOMI Rätt rörelser och belastning Ombordservice INLEDNING I din hand håller du en ergonomimanual som riktar sig till dig som arbetar inom Stena Lines ombordserviceverksamhet. Ergonomimanualen innehåller

Läs mer

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar ERGONOMI Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar Ergonomin kan ses i tre delar: 1. Belastningsergonomi ( Gamla ergonomin ) Arbetsställning Ensidig belastning

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Vad är arbetsmiljö? Fysisk arbetsmiljö Psykisk och social arbetsmiljö

Vad är arbetsmiljö? Fysisk arbetsmiljö Psykisk och social arbetsmiljö Vad är arbetsmiljö? Arbetsmiljö handlar om att må bra på jobbet, såväl som fysiskt, psykiskt och socialt. Vi tillbringar en stor del av vårt liv på jobbet. Hur vi mår på jobbet är väldigt viktigt och påverkar

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi

Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi ARBETSMILJÖ tij VERKET Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Arbetarskyddets verksamhetsprogram. Godkänt av samkommunstyrelsen / 64

Arbetarskyddets verksamhetsprogram. Godkänt av samkommunstyrelsen / 64 RANNIKKO-POHJANMAAN SOSIAALI- JA PERUSTERVEYDENHUOLLON KUNTAYHTYMÄ KUST-ÖSTERBOTTENS SAMKOMMUN FÖR SOCIAL - OCH PRIMÄRHÄLSOVÅRD Arbetarskyddets verksamhetsprogram Godkänt av samkommunstyrelsen 22.11.2017/

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter, 300 YH p, 2011 Författare: Emmelie Bjurhede Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto mindre är risken att drabbas av kostnader för

Läs mer

Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna.

Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna. Inom sjukvården finns risker för belastningsbesvär och arbetsolyckor vid bland annat förflyttningar av patienter. Arbetsmiljöverkets inspektioner av ett stort antal sjukhusavdelningar över hela landet

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Arbetslivet 2017 Förvärvsarbete, heltid, norm för alla, män och kvinnor,

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning

En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. sk riskbedömning Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom & leg Fysioterapeut Film - En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö Sträva efter en nollvision

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret PERSONLHNDBOK FGERST KOMMUN 008-10-10 vsnitt 1(5) Lagar och förordningar rbetsmiljöarbetet styrs av bland annat lagar och förordningar. Grunden för allt arbetsmiljöarbete finns i rbetsmiljölagen (ML).

Läs mer

Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag

Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag IP ARBETSVILLKOR 3.2 Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 Viktigt

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2. Belastningsergonomi Den här bild-serien bygger på s föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2. Använd bilderna i utbildningssammanhang. Genom att lyfta fram föreskrifternas olika delar paragraferna

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs Maria Landberg Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Beskriver HUR arbetsgivaren förväntas arbeta förebyggande. 1 Arbetsolyckor Bidragande orsaker till

Läs mer

ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR

ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR Restaurangbranschen Statistikunderlag om arbetsolyckor/ arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar tjänster inom restaurangbranschen. ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR De flesta olyckorna är

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller alla arbetsplatser. Att utveckla och förbättra arbetsmiljön är ett ständigt pågående arbete som aldrig

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni? AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön

Läs mer

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen 1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om

Läs mer

Ergonomi bedömningsexempel

Ergonomi bedömningsexempel Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring

Läs mer

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg Arbetsmiljö och ansvar Anna Varg Arbetsmiljöverket 11-11-16 1 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över bl a arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter Utfärda föreskrifter med stöd

Läs mer

BILAGA - Sammanställning av påtalade brister - Vidtagna åtgärder - Arbetsmiljöverkets inspektion våren 2014

BILAGA - Sammanställning av påtalade brister - Vidtagna åtgärder - Arbetsmiljöverkets inspektion våren 2014 Uppgiftsfördelning Vid inspektionstillfället saknades en tydlig, skriftlig fördelning av de arbetsmiljöuppgifter som ska utföras av skolledare och berörd skolintendent. Ni ska upprätta en tydlig fördelning

Läs mer

Vibrerande verktyg och maskiner

Vibrerande verktyg och maskiner Korta fakta Vibrerande verktyg och maskiner En skakande upplevelse... Vibrerande verktyg och maskiner Vibrerande verktyg innebär risk för ohälsa. Mest känt är risken för vita fingrar. Även neurologiska

Läs mer

Arbetsmiljölagen De grundläggande reglerna! Arbetsmiljöförordningen ger. Arbetsmiljöverket rä9 a9 ge ut föreskri:er

Arbetsmiljölagen De grundläggande reglerna! Arbetsmiljöförordningen ger. Arbetsmiljöverket rä9 a9 ge ut föreskri:er Arbetsmiljölagen De grundläggande reglerna! Arbetsmiljöförordningen ger Arbetsmiljöverket rä9 a9 ge ut föreskri:er ARBETSMILJÖLAGEN Lagens sy)e: - A9 förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet - A9 även

Läs mer

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud 1. Är du skyddsombud eller huvudskyddsombud? g är ensamt skyddsombud, då det inte finns något huvudskyddsombud fråga

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS): 2015-03-10 Tillgänglighet Checklistan innehåller fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter i arbetsmiljön och kan vara ett stöd i arbetet med att öka tillgängligheten på arbetsplatsen. Checklistan

Läs mer

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Diarienummer: 1-510/2013 Utfärdat av: Personalavdelningen Datum: 2013-09-01 Sida1 av 8 Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Riskbedömning ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt

Läs mer

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN

Läs mer

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu!

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller själv utbildar om arbetsmiljö för vuxna eller ungdomar

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare

Läs mer

Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning

Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Bernadetta Nordlinder Leg.läkare, spec allmän medicin Handledare: Tohr Nilsson

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt.

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. 1 Till frukt- och gröntavdelningen Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. Rekommendationen vänder sig till inköpare, butiksutvecklare, butikschef

Läs mer

SAM vid uthyrning av

SAM vid uthyrning av SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

BILAGA. till KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) /

BILAGA. till KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) / EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.11.018 C(018) 7433 final ANNEX 1 BILAGA till KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) / om angivande av de tekniska egenskaperna för 00 års ad hoc-modul om arbetsolyckor

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2003:4 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.

Läs mer

Bättre arbetsmiljö varje dag

Bättre arbetsmiljö varje dag Bättre arbetsmiljö varje dag Lättläst Se hela bilden Bilden visar vad du behöver göra. Den stödjer och styr dig i arbetet. Hur har ni det på jobbet? Ta fram en policy sid 13 Följ upp varje år sid 14 Arbetsmiljö

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Checklista för en god arbetsmiljö. Denna checklista har utarbetats av Folksam Skadeförsäkring i samarbete med övervakande arbetarskyddsmyndigheter.

Checklista för en god arbetsmiljö. Denna checklista har utarbetats av Folksam Skadeförsäkring i samarbete med övervakande arbetarskyddsmyndigheter. 1 Checklista för en god arbetsmiljö Denna checklista har utarbetats av Folksam Skadeförsäkring i samarbete med övervakande arbetarskyddsmyndigheter. 2 Folksam Skadeförsäkring Ab PB 549, 00101 Helsingfors

Läs mer

Fysisk arbetsmiljö. skyddsrond: Gör så här

Fysisk arbetsmiljö. skyddsrond: Gör så här skyddsrond: Fysisk arbetsmiljö förvaltning eller motsvarande: övriga deltagare: datum: arbetsplats: chef: skyddsombud: Checklistan är ett hjälpmedel för att systematiskt undersöka och förebygga risker

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Arbetsmiljöverket Agnita Wärn och Åsa Larsson 2013-11-14 1 Ur Arbetsmiljöverkets strategiska plan 2014-2016 Färre i arbetslivet ska drabbas av olycksfall Bygg,

Läs mer

Verksamhetsprogram strategi för arbetarskyddet

Verksamhetsprogram strategi för arbetarskyddet Verksamhetsprogram strategi för arbetarskyddet Godkänd av stadsstyrelsen 26.04.2010 VERKSAMHETSPROGRAM - STRATEGI FÖR ARBETARSKYDDET 1. Allmänt Syftet med arbetarskyddet är att förbättra arbetsmiljön och

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Personlig ergonomi OH-Serie

Personlig ergonomi OH-Serie Personlig ergonomi OH-Serie Olika kroppsmått. Stående arbete Kvinnan är 159 cm. Mannen är 199 cm. 95% av kvinnorna är längre än kvinnan på bilden. 95% männen är kortare än mannen på bilden. Hon har bordet

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Kvinnors arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-06-10 1 Regeringsuppdrag om kvinnors

Läs mer

Manuell hantering i arbetet

Manuell hantering i arbetet Arbetarskyddsanvisningar och guider 23 Manuell hantering i arbetet ARBETARSKYDDSFÖRVALTNINGEN Tammerfors 2007 Sakkunniga: vid social- och hälsovårdsministeriet Toivo Niskanen, Hannu Stålhammar och Tarja

Läs mer

Konsekvensbedömning?

Konsekvensbedömning? Konsekvensbedömning? Historik - Konsekvensbedömning Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. (AML 3 kap 2 ) Arbetsgivaren

Läs mer

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016 Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

Läs mer

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET RÅDET Bryssel den 8 oktober 2002 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Plan för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Förvaltningshögskolan

Plan för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Förvaltningshögskolan 2009-11-18 Plan för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Förvaltningshögskolan Allt som kan påverka människan i arbetet är en del av arbetsmiljön. Vid Förvaltningshögskolan är det systematiska arbetsmiljöarbetet

Läs mer

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Arbetsmiljöverket fick 2011 i uppdrag från regeringen att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut

Läs mer

Frågorna utgår från AFS grundpaket som är aktuella för samtliga arbetsplatser i Region Kronoberg.

Frågorna utgår från AFS grundpaket som är aktuella för samtliga arbetsplatser i Region Kronoberg. Genomförd senast 31 maj. Redovisas till verksamhetschef senast 15 augusti Checklista - Arbetsmiljörond Verksamhetsområde Arbetsplats Datum Ansvarig chef Medverkande skyddsombud Övriga medverkande Frågorna

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 1

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 1 Sid 1 av 14 Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska hjälpa företaget att arbeta förbyggande med arbetsmiljön. Detta ska göras genom att verksamheten ska undersökas, bedrivas och följas upp så att ohälsa

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV Sida 1 av 14 Systematisk arbetsmiljöarbete för Fridhems folkhögskola, Svalöv 2013 Innehållsförteckning 1. Vad säger lagen? Sid 3 2. En bra

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version Arbetsmiljöarbete Lättläst version Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda ska inte skadas,

Läs mer

ETT FAKTABLAD FRÅN CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Ländryggsbesvär i arbetet

ETT FAKTABLAD FRÅN CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Ländryggsbesvär i arbetet ETT FAKTABLAD FRÅN CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN 2018 Ländryggsbesvär i arbetet Ländryggsbesvär är ett mycket vanligt problem som drabbar en stor del av befolkningen någon gång under livet. Vissa

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Vad är ergonomi? Läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar

Vad är ergonomi? Läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar ERGONOMI Vad är ergonomi? Läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar Med enklare språk - att lära sig använda kroppen på rätt sätt för att inte skada sig Inom ergonomin

Läs mer

Information till dig som bedriver verksamhet med HÖG MUSIK Vad är en hörselskada? Om örat utsätts för hög ljudnivå under lång tid, eller mycket hög ljudnivå under kort tid, kan hörseln försämras. Många

Läs mer