FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

Transkript

1 FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2004:5 HUR SPEGLAR INSTRUMENT FÖR HÄLSORELATERAD LIVSKVALITET OLIKA SJÄLVRAPPORTERADE SJUKDOMAR OCH SYMPTOM? LINKÖPING MAJ 2004 MARIKA WENEMARK MARGARETA KRISTENSON HELLE NOORLIND BRAGE

2 FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Telefon: eller fax: e-post: ISSN

3 Hur speglar instrument för hälsorelaterad livskvalitet olika självrapporterade sjukdomar och symptom? Resultat av SF-36 och EQ-5D från befolkningsenkäterna i Östergötlands och Kalmar län Marika Wenemark, Margareta Kristenson, Helle Noorlind Brage 1

4 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 5 ENGLISH SUMMARY INLEDNING INTRODUKTION TILL SF-36 OCH EQ-5D MATERIAL OCH METOD POPULATIONSBESKRIVNING SJUKDOMSGRUPPERNAS UTFALL I DE HÄLSORELATERADE LIVSKVALITETSMÅTTEN SF-36 OCH EQ-5D SJUKDOMSGRUPPERNAS MEDELVÄRDEN FÖR SKALORNA I SF SJUKDOMSGRUPPERNAS MEDELVÄRDEN FÖR INDEX OCH FRÅGOR I EQ-5D SAMMANFATTNING DISKRIMINERINGSFÖRMÅGA MELLAN SJUKDOMSGRUPP OCH FRISKGRUPP DISKRIMINERINGSFÖRMÅGA FÖR SF-36 OCH EQ-5D SAMMANFATTNING DISKUSSION METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION SLUTSATSER REFERENSER BILAGA 1 SF-36 PROFILER FÖR DE OLIKA SJUKDOMSGRUPPERNA BILAGA 2 KORRELATION MELLAN SJUKDOMSGRUPP OCH DELSKALOR/FRÅGOR I SF-36 OCH EQ-5D BILAGA 3 BESKRIVNING AV SENSITIVITET, SPECIFICITET, ROC-KURVOR OCH AUC-VÄRDEN

5 Förord Folkhälsovetenskapligt Centrum i Östergötland är landstingets kunskapscentrum i folkhälsovetenskapliga frågor. Sedan 1989 har landstinget i Östergötland regelbundet genomfört befolkningsenkäter i syfte att följa befolkningens hälsa över tid. Den senaste befolkningsenkäten genomfördes I befolkningesenkäten Östgötens hälsa och miljö 1999 och i Kalmar läns befolkningsenkät 2000 användes två typer av instrument som är avsedda att mäta självskattad hälsorelaterad livskvalitet, EQ-5D och SF-36. Inför kommande studier och befolkningsenkäter är det viktigt att få mer kunskap om hur väl dessa instrument speglar olika sjukdomar och hälsobesvär. Syftet med rapporten är att få djupare kunskap om vilken typ av ohälsa som speglas av EQ-5D och SF-36. Datamaterialen från Östergötlands och Kalmar län har välvälligt ställts till vårt förfogande av The LinQuest Study Group vid Folkhälsovetenskapligt centrum i Linköping och av överläkare Lennart Hellström, Folkhälsocentrum i Oskarshamn. Författarna vill tacka Anders Nordlund, Elisabeth Wärnberg-Gerdin, Lars Walter och Elin Eriksson för värdefulla synpunkter på analyserna och rapporten. Vi vill också tacka Mats Trinks som arbetat med både databearbetningarna och rapporten samt Inger Hagström som arbetat med att färdigställa alla tabeller. Slutligen vill vi tacka Christina Aldin som gjort layouten på rapporten. Marika Wenemark Folkhälsovetenskapligt centrum, Linköping mars

6 4

7 Sammanfattning SF-36 [1, 2] och EQ-5D [3-6] är två instrument som idag ofta används för att mäta individers självskattade hälsa och hälsorelaterade livskvalitet. För att kunna tolka resultaten är det är viktigt att veta på vilket sätt olika sjukdomar och hälsobesvär speglas i de två instrumenten och deras olika frågor och skalor. Syftet med rapporten är att få djupare kunskap om vilken typ av ohälsa som speglas av EQ-5D och SF-36. Datamaterialet baseras på svar från befolkningsenkäter i Östergötlands och Kalmar län 1999 [7, 8]. Utifrån en öppen fråga om hälsobesvär, har individerna klassificerats i en friskgrupp och 23 olika grupper av självskattade sjukdomar och hälsobesvär. Sjukdomsgrupperna i datamaterialet är inte representativa för alla personer med sjukdomen i samhället, utan innehåller enbart personer som endast har ett hälsobesvär eller en sjukdom. Syftet med grupperingen är att renodla vissa sjukdomar och hälsobesvär för att kunna studera utfallet i EQ-5D och SF-36 för just dessa besvär. Studien visar att både SF-36 och EQ-5D speglar de flesta sjukdomar och hälsobesvär som förväntat. Sjukdomar som reumatism och MS/polio, psykiska besvär, smärta och vissa muskuloskeletala besvär ger störst utslag i båda mätinstrumenten. Det är också tydligt att skalan Psykiskt välbefinnande i SF-36 och fråga R5 (rädsla/nedstämdhet) i EQ-5D i stor utsträckning avspeglar just psykiska besvär. När resultaten ställs i relation till utfallet på enskilda frågor blir det tydligt varför till exempel hand/armbesvär inte alls har samma låga medelvärden som andra muskuloskeletala besvär på skalan Fysisk funktion i SF-36. Hand/armbesvär mäts inte av frågorna som ingår i skalan eftersom dessa frågor är mest inriktade på förmåga att kunna gå, springa och böja sig. Sämst förmåga att diskriminera mellan friska och sjuka (sensitivitet<0,6 vid specificitet=0,9) har båda instrumenten för sjukdomsgrupperna hörsel/öronbesvär, astma/andningsbesvär, högt blodtryck och hudbesvär/psoriasis. SF-36 speglar speciellt väl sjukdomsgrupper som ger utslag i nedsatt rörlighet och smärta. Sjukdomsgrupper med andra symptom som till exempel andningsbesvär, hudbesvär eller syn/ögonbesvär speglas sämre. Det finns också en golveffekt som får till följd att fysiska besvär som ger upphov till allvarligare begränsningar i rörlighet än att inte kunna gå 100 meter, inte avspeglas. EQ-5D ställer mer övergripande frågor som innefattar de flesta typer av hälsobesvär. Det gäller även VAS-skalan som inte alls är kopplad till några specifika sjukdomar eller hälsobesvär. EQ-5D speglar de flesta sjukdomsgrupper väl men mindre nyanserat än SF-36. EQ-R4 (smärtor/besvär) är den enskilda fråga som har starkast samband med flest olika sjukdomsgrupper och speglar också andra typer av hälsoproblem än smärta. Det kan vara en svaghet att en så stor del av instrumentets resultat baseras på en enda fråga. 5

8 How do instruments for health-related quality of life reflect self-reported illnesses and symptoms? Results of SF-36 and EQ-5D from the public health surveys in the counties of Östergötland and Kalmar. Marika Wenemark BSc, Margareta Kristenson MD, PhD, Helle Noorlind Brage BSc. Centre for Public Health Sciences, County Council of Östergötland, Linköping, Sweden SF-36 [1, 2] and EQ-5D [3-6] are two commonly used instruments for measuring selfreported health and health-related quality of life. The purpose of this report was to get more detailed knowledge of how these instruments, and their different questions and scales, reflect different illnesses and symptoms. The origin of data is two public-health surveys in the counties of Östergötland and Kalmar, performed during 1999, with a total of respondents [7, 8]. An open question about health problems was used to classify individuals into one group without any health problems and 23 groups of various self-reported illnesses and health problems. The groups are not representative of all people with a certain disease. The purpose was, instead, to define groups with one isolated illness or health problem so that the outcome of the instrument could be assigned to that particular symptom. The results show that both SF-36 and EQ-5D reflect the major part of self-reported diseases, illnesses and health problems as could be expected. Diseases like rheumatism and MS/polio, mental problems, pain and some musculoskeletal symptoms have low scores on both instruments. It is also clear that the scale Mental Health in SF-36 and the question R5 (anxiety/depression) in EQ-5D to a large extent measure mental problems. When the results of the instruments are compared to the results of specific questions it is also obvious why, for example, problems in the hand/arm do not have as low scores on the Physical Function scale as other musculoskeletal problems. These problems are not reflected by questions that emphasize ability to walk, run and bend as asked for in the Physical Function questions. For both instruments the lowest ability (sensitivity<0,6, specificity=0,9) to discriminate between people with or without health problems is seen for people with impaired hearing, asthma/difficulties in breathing, high blood pressure and skin diseases/psoriasis. SF-36 is especially sensitive in reflecting illness that causes low mobility and pain, while problems like difficulties in breathing, skin problems or visual problems are not reflected as well. SF-36 also has a floor-effect that restricts the measurement of physical capacity to being able to walk 100 meters. EQ-5D includes more comprehensive and non-specific questions and reflects most groups well but not as detailed as SF-36. The question EQ-R4 (pain/discomfort) is the single question that has the strongest correlation with the largest number of illness groups and also reflects health problems other than pain. It could be a weakness that a great deal of the results of the EQ-5D origins from this single question. 6

9 1 Inledning Det finns ett stort behov av att kunna mäta självrapporterad hälsorelaterad livskvalitet. Detta är viktigt, dels för att kunna följa hälsoutvecklingen i befolkningen, men även som underlag vid planering, prioritering och utvärdering av hälso- och sjukvården. SF- 36 [1, 2] och EQ-5D [3-6] är två instrument som idag ofta används för att mäta individers självskattade hälsa och hälsorelaterade livskvalitet. Instrumenten har olika konstruktion och är framtagna för olika syften. I Östergötland har båda instrumenten använts i befolkningsenkäter i syfte att få en översiktsbild över befolkningens hälsa och hälsorelaterade livskvalitet och för att kunna följa befolkningens hälsa över tid. Vi vet från tidigare studier av patientgrupper att sjukdomar eller hälsobesvär med olika karaktär ger olika påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten såsom den är definierad med SF-36 och EQ-5D. Därtill påverkar sjukdomens grad och aktivitet, liksom dess behandling, den hälsorelaterade livskvaliteten. Det kan samtidigt finnas sjukdomsgrupper där de generiska instrumenten inte lyckas fånga de besvär som sjukdomen ger. För dessa sjukdomar eller hälsobesvär kan framtida befolkningsenkäter behöva kompletteras med specifika frågor för att få en bättre spegling av befolkningens hälsa. Många studier har använt SF-36 och EQ-5D för enskilda sjukdomsgrupper för att med hjälp av instrumenten beskriva sjukdomsgruppens hälsorelaterade livskvalitet. Denna studie visar hur en lång rad renodlade sjukdomar och hälsobesvär ger utslag i SF-36 och EQ-5Ds olika frågor och mått, i relation till friska och andra sjukdomsgrupper. Huvudsyftet med rapporten är att få en bättre bild av om och hur olika självrapporterade sjukdomstillstånd speglas av instrumenten SF-36 och EQ-5D. Ett annat syfte är att se om det finns skillnader i dessa instruments förmåga att avspegla självrapporterad sjukdom eller hälsobesvär. Datamaterialet baseras på svar från befolkningsenkäter i Östergötlands och Kalmar län 1999 [7, 8]. Utifrån en öppen fråga om hälsobesvär har individerna klassificerats i en friskgrupp och 23 olika grupper av självskattade sjukdomar och hälsobesvär. I det första resultatkapitlet (kapitel 5) visas de olika sjukdomsgruppernas utslag på varje skala i SF-36 och EQ-5D. Av dessa resultat framgår vilka sjukdomsgrupper som skattar sin hälsa bra respektive dåligt i de olika skalorna, jämfört med alla andra sjukdomsgrupper och friska. Kapitel 6 visar instrumentens förmåga att skilja var och en av sjukdomsgrupperna från de friska (diskrimineringsförmåga). Av resultaten framgår i vilken utsträckning och på vilket sätt en viss sjukdomsgrupp eller ett visst hälsobesvär speglas av instrumenten i jämförelse med den friska gruppen. 7

10 8

11 2 Introduktion till SF-36 och EQ-5D SF-36 är ett mångdimensionellt instrument med 36 flervalsfrågor [1, 9]. Utifrån de enskilda frågorna skapas en hälsoprofil som består av åtta olika skalor i form av index med 0 som lägsta värde och 100 som högsta värde. De olika skalorna är Fysisk funktion (PF), Fysisk rollfunktion (RP), Smärta (BP), Allmän hälsa (GH), Vitalitet (VT), Social funktion (SF), Emotionell rollfunktion (RE) och Psykiskt välbefinnande (MH). Eftersom de olika skalorna består av olika antal frågor med olika poängnivåer är det inte möjligt att direkt jämföra värden på de olika skalorna. Det är exempelvis svårare att uppnå ett högt värde på Vitalitet (VT) medan det är enklare på skalan Fysisk funktion (PF). I rapporten används de svenska namnen och de vedertagna engelska förkortningarna. EQ-5D består av fem frågor och en Visuell Analog Skala (VAS) [3, 4, 6]. Frågorna har ett klassifikationssystem i fem dimensioner (Rörlighet, Hygien, Huvudsakliga aktiviteter, Smärtor/besvär och Rädsla/nedstämdhet) och ger 243 olika hälsotillstånd som med hjälp av livskvalitetsvikter sammanförs till ett index (EQ-5D INDEX). Indexet sträcker sig mellan intervallet 1 och 1, där död representeras av 0. Därmed kan hälsotillstånd med negativ vikt värderas sämre än död. Vi använder dock den engelska tariffen där alla negativa värden likställs med 0. VAS-skalan innebär att respondenten själv anger var hans/hennes hälsotillstånd ligger mellan sämsta (0) och bästa (100) tänkbara hälsotillstånd. För alla skalor och index innebär ett högre värde bättre hälsa. I rapporten används EQ-5D som benämning av hela instrumentet, EQ-5D INDEX för indexet där de 243 hälsotillstånden från de fem frågorna livskvalitetsviktats, EQ-R1 till EQ-R5 då var och en av de fem frågorna behandlas och EQ-5D VAS för VAS-skalan. 9

12 10

13 3 Material och metod Urval och utskick Enkäten skickades ut till slumpmässigt utvalda personer i åldrarna år i Östergötland och Kalmar län. Det slutliga datamaterialet består av svar, vilket motsvarar en svarsfrekvens på cirka 59 procent. Metod, bortfall och datamaterial finns redan beskrivet [7, 8]. Indelning i sjukdomsgrupper Enkäten innehåller en mängd flervalsfrågor om olika symptom på till exempel psykiska besvär, hjärtbesvär, astma och muskuloskeletala besvär. Efter flervalsfrågorna ställs en öppen fråga där respondenten själv fått skriva om hon/han har några andra besvär med sin hälsa. Totalt är det personer (33,6 %) som har angivit minst ett hälsoproblem på den öppna frågan. Eftersom frågan är öppen har en del personer skrivit sjukdomar/diagnoser medan andra har uppgett symptom. Materialet har klassificerats i sjukdomar/symptom och utgått från struktur och definitioner i socialstyrelsens klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem Socialstyrelsens klassifikation är den svenska versionen av den internationella sjukdomsklassifikationen ICD-10 (International statistical classification of diseases and related health problems tenth revison) [10]. Utifrån denna kodning har, i nästa steg, olika sjukdomsgrupper skapats (tabell 3.1). Dessa grupper benämns hädanefter sjukdomsgrupper även om vissa av grupperna snarare är symptomgrupper. Målet med grupperingen är att få grupper av personer med en viss typ av sjukdomar/besvär så att svaren på instrumenten i så stor utsträckning som möjligt kan hänföras till just detta hälsobesvär. För att renodla olika typer av hälsobesvär får personerna i en sjukdomsgrupp inte ha uppgett mer än en sjukdom eller ett symptom. Ett undantag är naturligtvis symptom som hör till den aktuella sjukdomen. En person med migrän på den öppna frågan får ha kryssat för huvudvärk i flervalsfrågorna men inte till exempel besvär från ryggen eller magsmärtor. Avsikten var därmed inte att gruppera alla personer i studiepopulationen. Mycket ovanliga sjukdomar som inte passar in i någon grupp och symptom som kan vara tecken på helt olika sjukdomar har inte grupperats. Antalet personer som utgår ur analysen på grund av denna orsak eller på grund av att de angivit flera olika sjukdomar eller symptom, framgår av tabell 3.2. Sjukdomsgrupperna i datamaterialet är inte representativa för alla personer med sjukdomen i samhället. Personer som är svårt sjuka är troligen överrepresenterade bland dem som inte besvarat frågeformuläret, till exempel på grund av svårigheter att fylla i enkäten eller sjukhusvistelse. Dessutom är (enligt ovan) personer med flera olika sjukdomar/symptom exkluderade. Resultaten ska därför inte tolkas som den hälsorelaterade livskvaliteten i de olika sjukdomsgrupperna generellt. Styrkan i materialet är i stället att grupperna innehåller de personer som aktivt skrivit att de har ett visst besvär med sin hälsa, det vill säga personer som med stor sannolikhet har sjukdomen i fråga och troligen även har vissa besvär av sjukdomen. För en person som exempelvis uppgett att hon/han har ledbesvär men ingen annan sjukdom och inga 11

14 andra symptom visar de hälsorelaterade livskvalitetsmåtten utslaget för just hälsobesvär som är relaterade till ledbesvären. Även om grupperingen avser att renodla vissa hälsobesvär kan samma sjukdom eller hälsobesvär ge helt olika symptom eller sjukdomsbild för olika personer. Det gäller alla sjukdomsgrupper men kan vara extra utmärkande för vissa. En sådan grupp är MS/polio där medelvärden för hela sjukdomsgruppen skiljer sig mycket från den friska gruppen. Det kan dock vara ett fåtal personer som har en långt framskriden sjukdom som bidrar till det låga medelvärdet. Symptom och hälsobesvär kan också variera över tid för många av sjukdomsgrupperna. Det är ju till exempel möjligt att uppge ryggbesvär om man har återkommande akuta ryggbesvär, även om man inte har några symptom just vid enkättillfället. Det kan också finnas människor som uppger att de har haft en hjärtinfarkt men som vid enkättillfället, till exempel efter behandling, mår relativt bra. Totalt ingår individer i någon av sjukdomsgrupperna individer i materialet har klassificerats som friska genom att de inte uppgav någon allvarlig sjukdom på den öppna frågan och heller inte uppgav allvarliga besvär på någon av de flervalsfrågor i enkäten som gäller olika symptom och sjukdomar. I friskgruppen ingår personer som angett lindriga besvär som inte bedömts påverka den hälsorelaterade livskvaliteten, såsom rinnande ögon, förhöjda kolesterolvärden och dålig kondition. 12

15 Tabell 3.1 De vanligaste symptomen eller sjukdomarna som ingår i respektive sjukdomsgrupp (antal personer inom parentes) Sjukdomsgrupp Exempel på symtom och sjukdomar i gruppen Tumörsjukdomar Cancer (28) Cancer ospec. (9) Bröstcancer (7) Endokrina sjukdomar Diabetes (57) Diabetes ospec. (47) Diabetes typ II (10) Sköldkörtel (22) Struma (7) Giftstruma (4) Ämnesomsättningsfel (4) Brist på sköldkörtelhormon (4) Övervikt (39) Övervikt (30) Fetma (6) Psykiska sjukdomar Depression (21) Depression (16) Årstidsdepression (2) Psykiska besvär/ångest (37) Psykiska besvär ospec. (9) Panikångest (6) Depression+Ångest (6) Oro (5) Ätstörning (4) Sömn/stress/utbränd (34) Stress (13) Trötthet (9) Sömnproblem (6) Utarbetad (2) Utbränd (2) Sjukdomar i nervsystemet Huvudvärk (102) Migrän (58) Huvudvärk (36) Spänningshuvudvärk (7) MS/polio (13) MS (8) Polio (2) Ryggmärgsskada (2) Guillain-Barrés sjukdom (1) Yrsel (16) Yrsel (16) Ögon / Öron sjukdomar Hörsel/öronbesvär (22) Tinnitus (9) Nedsatt hörsel (8) Nedsatt hörsel+tinnitus (3) Bullerskada (1) Syn/ögonbesvär (22) Ögonbesvär ospec. (7) Synnedsättning (4) Glaukom (3) Näthinneavlossning (3) Sjukdomar i cirkulationsorganen Hjärtbesvär/kärlkramp (61) Kärlkramp (17) Hjärtinfarkt (11) Förmaksflimmer (6) Hjärta ospec. (6) Hjärtsvikt (5) Högt blodtryck (99) Högt blodtryck (89) Medicin mot högt blodtryck (10) Sjukdomar i andningsorganen Astma/andningsbesvär (72) Astma (53) Bronkit (6) Andningsbesvär (3) Lungemfysem (2) Kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL (2) Sjukdomar i matsmältningsorganen Magbesvär (114) Magkatarr (15) Gluten/laktosintolerans (13) Magbesvär ospec. (11) Ulcerös kolit (10) Hemorrojder (8) Hudsjukdomar Hudbesvär/psoriasis (82) Eksem (39) Psoriasis (22) Klåda (10) Hudirritation/torr hud (5) Muskuloskeletala sjukdomar Ben/fot/höftbesvär (192) Knäbesvär (90) Höftbesvär (33) Fotbesvär (24) Benbesvär (13) Hälsena (6) Hälsporre (4) Kramp i ben (4) Fibromyalgi (28) Fibromyalgi (28) Hand/armbesvär (49) Armbåge (17) Handled (6) Fingrar (4) Domningar (4) Musarm (4) Karpaltunnelsyndrom (2) Muskelvärk/ledvärk (52) Ledbesvär/ledvärk (22) Muskelvärk (11) Osteoporos (4) Ont i kroppen (4) Muskelinflammation (3) Reumatism (58) Reumatism (44) Bechterews sjukdom (9) Sjögrens syndrom (4) Rygg/nackbesvär (119) Ryggbesvär (29) Diskbråck (16) Nacke/axlar (14) Ryggont (13) Rygg+Nacke/axlar (11) Whiplash (11) 13

16 Tabell 3.2 Totalt antal personer i sjukdomsgrupperna samt antal och andel som kvarstår i analysen som inte har andra sjukdomar och som har kompletta värden på SF-36 och EQ-5D Antal Antal utan andra Antal kompletta Andel av total som Sjukdomsgrupp totalt sjukdomar SF-36 och EQ-5D ingår i analyser (%) Tumörsjukdomar Cancer ,2 Endokrina sjukdomar Diabetes ,1 Sköldkörtel ,6 Övervikt ,1 Psykiska sjukdomar Depression ,4 Psykiska besvär/ångest ,6 Sömn/stress/utbränd ,5 Sjukdomar i nervsystemet Huvudvärk ,7 MS/polio ,5 Yrsel ,7 Ögon / Öron sjukdomar Hörsel/öronbesvär ,3 Syn/ögonbesvär ,3 Sjukdomar i cirkulationsorganen Hjärtbesvär/kärlkramp ,1 Högt blodtryck ,5 Sjukdomar i andningsorganen Astma/andningsbesvär ,0 Sjukdomar i matsmältningsorganen Magbesvär ,9 Hudsjukdomar Hudbesvär/psoriasis ,1 Muskuloskeletala sjukdomar Ben/fot/höftbesvär ,4 Fibromyalgi ,1 Hand/armbesvär ,9 Muskelvärk/ledvärk ,9 Reumatism ,7 Rygg/nackbesvär ,8 14

17 4 Populationsbeskrivning Av de personer som ingår i denna fördjupningsstudie är 50 procent kvinnor och 50 procent män. Andelen personer i olika åldersklasser är 37 procent i åldrarna år, 43 procent i åldrarna år och 20 procent i åldrarna år. Sjukdomsgrupper med en majoritet av kvinnor är sköldkörtel, yrsel, reumatism och MS/polio (tabell 4.1). Gruppen fibromyalgi består enbart av kvinnor. Grupper med en högre andel män är till exempel hjärtbesvär/kärlkramp och ben/fot/höftbesvär. Åldersfördelningen skiljer sig åt för olika sjukdomsgrupper (tabell 4.2). I sjukdomsgrupperna depression, psykiska besvär/ångest och huvudvärk dominerar åldersklassen år. I den yngsta åldersklassen finns mycket få eller inga personer med syn/ögonbesvär, hjärtbesvär/kärlkramp, högt blodtryck och hörsel/öronbesvär. Åldersklassen år dominerar i sjukdomsgrupperna hörsel/öronbesvär och cancer. Den äldsta åldersgruppen dominerar i sjukdomsgrupperna hjärtbesvär/kärlkramp och syn/ögonbesvär. Ålders- och könsfördelningen stämmer relativt väl med dessa sjukdomars förekomst i befolkningen. Grupperna med MS/polio och yrsel innehåller mycket få personer. Resultatet från dessa grupper ska tolkas med stor försiktighet genomgående i rapporten. 15

18 Tabell 4.1 Antal och andel kvinnor respektive män i olika sjukdomsgrupper Kvinnor Män Besvär Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Friska , , Tumörsjukdomar Cancer 14 50, ,0 28 Endokrina sjukdomar Diabetes 22 38, ,4 57 Sköldkörtel 20 90,9 2 9,1 22 Övervikt 21 53, ,2 39 Psykiska sjukdomar Depression 14 66,7 7 33,3 21 Psykiska besvär/ångest 24 64, ,1 37 Sömn/stress/utbränd 17 50, ,0 34 Sjukdomar i nervsystemet Huvudvärk 67 65, ,3 102 MS/polio 9 69,2 4 30,8 13 Yrsel 12 75,0 4 25,0 16 Ögon / Öron sjukdomar Hörsel/öronbesvär 13 59,1 9 40,9 22 Syn/ögonbesvär 9 40, ,1 22 Sjukdomar i cirkulationsorganen Hjärtbesvär/kärlkramp 21 34, ,6 61 Högt blodtryck 50 50, ,5 99 Sjukdomar i andningsorganen Astma/andningsbesvär 36 50, ,0 72 Sjukdomar i matsmältningsorganen Magbesvär 69 60, ,5 114 Hudsjukdomar Hudbesvär/psoriasis 37 45, ,9 82 Muskuloskeletala sjukdomar Ben/fot/höftbesvär 69 35, ,1 192 Fibromyalgi ,0 0 0,0 28 Hand/armbesvär 26 53, ,9 49 Muskelvärk/ledvärk 30 57, ,3 52 Reumatism 41 70, ,3 58 Rygg/nackbesvär 59 49, ,

19 Tabell 4.2 Antal och andel personer i åldern år, år och år i olika sjukdomsgrupper år år år Total Besvär Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Friska , , , Tumörsjukdomar Cancer 2 7, ,7 9 32,1 28 Endokrina sjukdomar Diabetes 7 12, , ,6 57 Sköldkörtel 3 13, ,0 8 36,4 22 Övervikt 16 41, ,3 3 7,7 39 Psykiska sjukdomar Depression 11 52,4 8 38,1 2 9,5 21 Psykiska besvär/ångest 21 56, ,8 2 5,4 37 Sömn/stress/utbränd 14 41, ,9 2 5,9 34 Sjukdomar i nervsystemet Huvudvärk 56 54, ,2 7 6,9 102 MS/polio 6 46,1 3 23,1 4 30,8 13 Yrsel 5 31,3 5 31,3 6 37,5 16 Ögon / Öron sjukdomar Hörsel/öronbesvär 1 4, ,7 5 22,7 22 Syn/ögonbesvär 0 0, , ,0 22 Sjukdomar i cirkulationsorganen Hjärtbesvär/kärlkramp 1 1, , ,7 61 Högt blodtryck 4 4, , ,5 99 Sjukdomar i andningsorganen Astma/andningsbesvär 27 37, , ,6 72 Sjukdomar i matsmältningsorganen Magbesvär 47 41, , ,5 114 Hudsjukdomar Hudbesvär/psoriasis 37 45, ,1 8 9,8 82 Muskuloskeletala sjukdomar Ben/fot/höftbesvär 65 33, , ,6 192 Fibromyalgi 6 21, ,6 7 25,0 28 Hand/armbesvär 18 36, ,0 7 14,3 49 Muskelvärk/ledvärk 12 23, , ,4 52 Reumatism 8 13, , ,8 58 Rygg/nackbesvär 37 31, , ,

20 18

21 5 Sjukdomsgruppernas utfall i de hälsorelaterade livskvalitetsmåtten SF-36 och EQ-5D Syftet med detta kapitel är i första hand att ge en deskriptiv bild av hur de olika sjukdomsgrupperna speglas av de olika frågorna och skalorna i förhållande till alla andra sjukdomsgrupper och friska. En jämförelse mellan instrumentens förmåga att diskriminera mellan sjuka och friska individer görs i kapitel 6. Här visas de olika sjukdomsgruppernas värden på varje skala i SF-36 och på varje fråga och index i EQ-5D. Det ger en bild av vilka sjukdomsgrupper som ger starkast utslag i de olika frågorna och skalorna. För varje skala i SF-36 och indexen i EQ-5D, presenteras ett diagram med sjukdomsgruppernas och friskgruppens medelvärden och 95%-konfidensintervall för medelvärdena. För de enskilda frågorna i EQ-5D visas andelen personer som svarat vissa besvär eller stora besvär och 95%-konfidensintervall för den totala andelen som har besvär. Det är viktigt att notera att materialet inte är köns- eller åldersstandardiserat. En kort sammanfattning av köns- och ålderseffekter finns sist i redovisningen i detta avsnitt. Diagrammen illustrerar rangordningen av hur personerna i de olika sjukdomsgrupperna skattar sin hälsorelaterade livskvalitet. Eftersom SF-36 vanligtvis redovisas som profiler med alla skalor i samma diagram återges dessa i bilaga 1. I bilaga 2 anges korrelationer mellan varje sjukdomsgrupp och alla enskilda frågor/skalor i SF-36 och EQ-5D. Denna redovisning ger kompletterande information om sambandet mellan sjukdomsgrupperna och såväl skalor som enskilda frågor i de två instrumenten. Korrelationerna fungerar som relativt grova mått på sambandet mellan sjukdomarna och de olika skalorna, eftersom de enbart mäter det linjära sambandet och inte andra möjliga samband. Resultatdelen inleds med en sammanfattande bild över vilka sjukdomsgrupper som har störst utfall på respektive fråga/skala. En svart prick symboliserar de fyra sjukdomsgrupperna med de lägsta medelvärdena och en vit prick utgör de nästkommande fyra sjukdomsgrupperna. Skillnad mellan olika åldersklasser Skalorna Fysisk funktion och Allmän hälsa har ett samband med ålder i den friska gruppen. För de fysiskt relaterade skalorna finns det också ett ålderssamband i många av sjukdomsgrupperna. Det gäller till exempel MS och reumatism där sjukdomen ofta blir sämre med åren. Det finns också, för vissa skalor, en motsatt ålderseffekt med sämre värden i de yngsta åldersklasserna. Det gäller till exempel sjukdomsgrupperna cancer, psykiska besvär, huvudvärk, yrsel, muskelvärk och astma där yngre skattar sin psykiska hälsa sämre än äldre personer. Bland gruppen med övervikt skattar äldre personer sin fysiska hälsa sämre än unga medan de unga skattar sin psykiska hälsa sämre. I gruppen fibromyalgi skattar de unga sin hälsa sämre än äldre på i princip alla frågor och skalor. 19

22 Skillnad mellan kvinnor och män I den friska gruppen skattar kvinnor sin hälsorelaterade livskvalitet något sämre än männen för till exempel skalan Vitalitet. I de olika sjukdomsgrupperna skattar kvinnor också oftast sin hälsa sämre än män både på de fysiskt inriktade skalorna och Vitalitet. Detta samband är speciellt tydligt i de muskuloskeletala sjukdomsgrupperna. Kvinnor skattar sin hälsa sämre än män för i princip alla frågor och skalor i sjukdomsgrupperna cancer, reumatism, rygg/nackbesvär, hudbesvär/psoriasis, högt blodtryck, hörsel/öronbesvär, MS/polio, depression och övervikt. Män skattar sin hälsa sämre än kvinnor i sjukdomsgrupperna diabetes, psykiska besvär/ångest, sömn/stress/utbränd, huvudvärk, yrsel, hjärtbesvär/kärlkramp och magbesvär. Om kvinnor och män kan drabbas av olika svåra varianter av samma sjukdom/hälsobesvär, eller om besvären upplevs olika, kan denna studie inte visa. Det finns en möjlighet att kvinnor och män tolkar frågorna olika och lägger olika värderingar av frågor och svarsalternativ i instrumenten. Vi vet också att kvinnor generellt rapporterar mera ohälsa än män, särskilt vad gäller psykiska besvär och rörelseorganens sjukdomar [11]. 5.1 Sjukdomsgruppernas medelvärden för skalorna i SF-36 Övergripande bild De olika skalorna i SF-36 speglar olika dimensioner av hälsobesvär (figur 5.1). Sjukdomar som MS/polio, reumatism och fibromyalgi speglas av alla skalorna. De psykiskt inriktade skalorna (Vitalitet, Social funktion, Emotionell rollfunktion och Psykiskt välbefinnande) speglar i första hand psykiska besvär som depression, ångest och sömn/stress/utbränd. De fysiskt inriktade skalorna (Fysisk funktion, Fysisk rollfunktion och Smärta) speglar förutom sjukdomar som cancer och MS/polio även muskuloskeletala sjukdomar, hjärtbesvär/kärlkramp och astma/andningsbesvär. Vissa sjukdomsgrupper återfinns inte bland de åtta sjukdomsgrupperna med lägst medelvärden för någon av skalorna. Dessa grupper är diabetes, sköldkörtelbesvär, övervikt, hörsel/öronbesvär, syn/ögonbesvär, högt blodtryck, magbesvär och hudbesvär/- psoriasis. I figur 5.1 till 5.8 visas medelvärden med 95%-konfidensintervall för varje skala som ingår i SF

23 Tabell 5.1 Översikt över vilka sjukdomsgrupper som skattar sin hälsa lägst på olika skalor i SF-36 Friska Tumörsjukdomar Fysisk Fysisk Allmän Social Emotionell Psykiskt funktion rollfunktion Smärta hälsa Vitalitet funktion rollfunktion välbefinnande Cancer Endokrina sjukdomar Diabetes Sköldkörtel Övervikt Psykiska sjukdomar Depression Psykiska besvär/ångest Sömn/stress/utbränd Sjukdomar i nervsystemet Huvudvärk MS/polio Yrsel Ögon / Öron sjukdomar Hörsel/öronbesvär Syn/ögonbesvär Sjukdomar i cirkulationsorganen Hjärtbesvär/kärlkramp Högt blodtryck Sjukdomar i andningsorganen Astma/andningsbesvär Sjukdomar i matsmältningsorganen Magbesvär Hudsjukdomar Hudbesvär/psoriasis Muskuloskeletala sjukdomar Ben/fot/höftbesvär Fibromyalgi Hand/armbesvär Muskelvärk/ledvärk Reumatism Rygg/nackbesvär De fyra sjukdomsgrupperna med lägst medelvärden De fyra sjukdomsgrupperna med näst lägst medelvärden 21

24 SF-36 Fysisk funktion (PF) Ett högt värde på skalan Fysisk funktion (PF) innebär att personen kan utföra alla former av fysisk aktivitet, inklusive de mest ansträngande. Ett lågt värde innebär att personen är mycket begränsad att utföra fysiska aktiviteter men även vardagliga göromål som att tvätta och klä på sig är begränsade. För skalan Fysisk funktion har personer med MS/polio lägst medelvärden följt av fibromyalgi och reumatism (figur 5.1). Dessa tre grupper har medelvärden under 65. Med medelvärden mellan 70 och 80 återfinns sjukdomsgrupperna muskelvärk/ledvärk, hjärtbesvär/kärlkramp och rygg/nackbesvär. Även grupperna ben/fot/höftbesvär, astma/andningsbesvär och övervikt har låga värden på Fysisk funktion. Av korrelationsmatrisen i bilaga 2 framgår att det linjära sambandet är störst mellan Fysisk funktion och sjukdomsgrupperna reumatism (r>0,5), fibromyalgi, MS/polio, rygg/nackbesvär och ben/fot/höftbesvär (r>0,4) (bilaga 2, tabell 1). Måttlig korrelation (r>0,3) finns med grupperna muskelvärk/ledvärk och hjärtbesvär/kärlkramp. Korrelationen mellan de enskilda frågorna (SF03a SF03j) och de olika sjukdomsgrupperna visar att de flesta frågorna uppvisar korrelationer över 0,3 med MS/polio och reumatism som ju är sjukdomar som kan ge starkt begränsad fysisk funktion (bilaga 2, tabell 2). Även sjukdomsgrupperna inom muskuloskeletala sjukdomar har samband med flera av de enskilda frågorna. Frågan om att lyfta och bära matkassar (SF03c) har till exempel en korrelation över 0,5 med gruppen rygg/nackbesvär och frågan om att gå ner på knä eller böja sig (SF03f) har en korrelation över 0,4 med gruppen ben/fot/höftbesvär. Den enda sjukdomsgrupp inom muskuloskeletala sjukdomar som inte uppvisar samband med någon enskild fråga är hand/armbesvär. Bland övriga sjukdomsgrupper visar gruppen hjärtbesvär/kärlkramp samband med framför allt ansträngande aktiviteter (SF03a) och att gå uppför flera trappor (SF03d). Den sistnämnda frågan har också en måttlig korrelation (r>0,3) med gruppen astma/andningsbesvär. Skalan Fysisk funktion speglar dels sjukdomar med nedsatt rörlighet och muskelsmärta, dels muskuloskeletala besvär som påverkar möjligheterna att gå eller böja sig. Även hjärtbesvär/kärlkramp och andningsbesvär speglas av indexet eftersom det finns frågor om att utföra ansträngande aktiviteter som att springa eller gå uppför flera trappor. Av de muskuloskeletala sjukdomsgrupperna speglas inte hand/armbesvär särskilt väl vilket också framgår när de enskilda frågorna som ingår i indexet studeras. Fynden stämmer med tidigare studier av till exempel patienter med fibromyalgi och ledsjukdom [12-14]. 22

25 Friska Huvudvärk Hudbesvär/psoriasis Hörsel/öronbesvär Psykiska besvär Magbesvär Depression Sköldkörtel Syn/ögonbesvär Sömn/stress/utbränd Diabetes Högt blodtryck Yrsel Hand/armbesvär Cancer Övervikt Astma/andningsbesvär Ben/fot/höftbesvär Rygg/nackbesvär Hjärtbesvär/kärlkramp Muskelvärk/ledvärk Reumatism Fibromyalgi MS/polio Figur 5.1 Medelvärden med 95%-konfidensintervall för SF-36 Fysisk funktion (PF). 23

26 SF-36 Fysisk rollfunktion (RP) Om en person har höga värden på skalan Fysisk rollfunktion (RP) finns inga problem med att utföra arbete eller andra regelbundna aktiviteter på grund av fysisk ohälsa. Låga värden innebär att det finns problem med utförandet av arbete eller andra aktiviteter på grund av fysisk ohälsa. Gruppen fibromyalgi uppvisar det lägsta medelvärdet på skalan Fysisk rollfunktion (figur 5.2). MS/polio, reumatism och muskelvärk/ledvärk har också låga medelvärden, under 60. Även grupperna med cancer, rygg/nackbesvär, sömn/stress/utbränd och hjärtbesvär/kärlkramp har låga medelvärden. Korrelationer visar starkast samband mellan Fysisk rollfunktion och sjukdomsgrupperna fibromyalgi (r>0,5), reumatism och rygg/nackbesvär (r>0,4). Måttliga korrelationer (r>0,3) finns med grupperna MS/polio och muskelvärk/ledvärk. Korrelationer mellan enskilda frågor och sjukdomsgrupperna visar att minst tre av de fyra frågorna (SF04a-d) har ett samband med fibromyalgi, rygg/nackbesvär, reumatism och muskelvärk/ledvärk. Att vara förhindrad att utföra vissa arbetsuppgifter (SF04c) och att ha svårigheter att utföra arbete (SF04d) har dessutom ett samband med MS/polio respektive hjärtbesvär/kärlkramp (r>0,3). Skalan Fysisk rollfunktion speglar särskilt väl sjukdomar med nedsatt rörlighet, fibromyalgi, rygg/nackbesvär samt muskelvärk/ledvärk. Det kan tyckas anmärkningsvärt att även grupperna sömn/stress/utbränd, psykiska besvär/ångest och depression har förhållandevis låga medelvärden. Detta stämmer emellertid väl med studier av depressiva patienter där samtliga skalor i SF-36 var påverkade, och särskilt tydligt skalorna Fysisk och Emotionell rollfunktion [15]. 24

27 Friska Hörsel/öronbesvär Hudbesvär/psoriasis Högt blodtryck Huvudvärk Diabetes Sköldkörtel Syn/ögonbesvär Magbesvär Ben/fot/höftbesvär Övervikt Astma/andningsbesvär Yrsel Depression Hand/armbesvär Psykiska besvär Hjärtbesvär/kärlkramp Sömn/stress/utbränd Rygg/nackbesvär Cancer Muskelvärk/ledvärk Reumatism MS/polio Fibromyalgi Figur 5.2 Medelvärden med 95%-konfidensintervall för SF-36 Fysisk rollfunktion (RP) 25

28 SF-36 Smärta (BP) Höga värden på skalan Smärta (BP) betyder ingen värk eller smärta och inga funktionsinskränkningar på grund av värk eller smärta. Låga värden indikerar mycket svår och i mycket hög grad handikappande värk eller smärta. Medelvärdena på skalan Smärta är låga för grupperna fibromyalgi, reumatism, muskelvärk/ledvärk och rygg/nackbesvär (figur 5.3). Dessa grupper har medelvärden på 50 eller under. Fibromyalgi har ett mycket lågt värde på 32 vilket är statistiskt signifikant skilt från alla övriga grupper. Även MS/polio, hand/armbesvär, huvudvärk och ben/fot/höftbesvär har låga skattningar, mellan 55 och 66. Korrelationer visar att Smärta har starkast samband med grupperna rygg/nackbesvär, reumatism, fibromyalgi (r>0,6), ben/fot/höftbesvär, huvudvärk, muskelvärk/ledvärk (r>0,5), hand/armbesvär och magbesvär (r>0,4). Måttliga korrelationer finns med grupperna med hjärtbesvär/kärlkramp och övervikt (r>0,3). Skalan smärta består endast av två frågor (SF07, SF08) som till stor del ger samma sambandsbild med de olika sjukdomsgrupperna. För huvudvärk, ben/fot/höftbesvär, hand/armbesvär och övervikt är sambandet något starkare för intensitetsfrågan (SF07) medan sjukdomsgrupperna fibromyalgi, reumatism, muskelvärk/ledvärk och MS/polio har ett något starkare samband med hur mycket smärtan har stört det normala arbetet (SF08). Skalan Smärta speglar i stor utsträckning sjukdomsgrupper som har värk och smärta. Framför allt speglas muskuloskeletal smärta som i grupperna reumatism, muskelvärk/ledvärk och andra muskuloskeletala besvär men också till exempel huvudvärk och hjärtbesvär/kärlkramp. 26

29 Friska Hörsel/öronbesvär Hudbesvär/psoriasis Astma/andningsbesvär Syn/ögonbesvär Sömn/stress/utbränd Högt blodtryck Diabetes Sköldkörtel Psykiska besvär Cancer Depression Magbesvär Hjärtbesvär/kärlkramp Yrsel Övervikt Ben/fot/höftbesvär Huvudvärk Hand/armbesvär MS/polio Rygg/nackbesvär Muskelvärk/ledvärk Reumatism Fibromyalgi Figur 5.3 Medelvärden med 95%-konfidensintervall för SF-36 Smärta (BP). 27

30 SF-36 Allmän hälsa (GH) Ett högt värde på skalan Allmän hälsa (GH) betyder att hälsan värderas som utmärkt och då skalan har låga indexvärden värderar personen sitt hälsotillstånd som dåligt och tror att hälsan kommer att bli sämre. Sjukdomsgrupperna fibromyalgi, MS/polio och reumatism har lägst värden på skalan Allmän hälsa med medelvärden på 45 eller under (figur 5.4). Även cancer, muskelvärk/ledvärk, psykiska besvär/ångest, sömn/stress/utbränd och depression har låga värden. Skalan Allmän hälsa har korrelationer över 0,3 med 15 av de 23 sjukdomsgrupperna. Högst korrelationer har grupperna reumatism (r>0,6) och fibromyalgi (r>0,5). Förutom de övriga ovan nämnda sjukdomsgrupperna med låga medelvärden har hjärtbesvär/kärlkramp och rygg/nackbesvär korrelationer över 0,4. Grupperna huvudvärk, övervikt, magbesvär och ben/fot/höftbesvär uppvisar korrelationer över 0,3 med Allmän hälsa. Två sjukdomsgrupper som inte har korrelation över 0,3 med någon annan skala i SF-36 uppvisar korrelation med Allmän hälsa; diabetes och astma/andningsbesvär. Bland de fem enskilda frågor som ingår i Allmän hälsa, är det de två frågor där respondenten ska göra allmänna bedömningar av den egna hälsan (SF01, SF11d) som uppvisar korrelationer med många av sjukdomsgrupperna. De starkaste korrelationerna har reumatism (r>0,5), fibromyalgi, rygg/nackbesvär, och muskelvärk/ledvärk (r>0,4). De övriga tre delfrågorna i skalan (SF11a-SF11c) har endast korrelation med reumatism och/eller fibromyalgi. Allmän hälsa speglar flera olika typer av ohälsa. Alla sjukdomsgruppernas medelvärden skiljer sig signifikant från den friska gruppen. Skalan avspeglar inte enbart muskuloskeletala besvär och smärta utan också olika former av psykiska sjukdomar och till viss del diabetes, övervikt och astma/andningsbesvär. Skalan innehåller enskilda frågor som inte är knutna till vissa besvär eller symptom och som därför kan ge utslag för ett brett spektrum av sjukdomsgrupper. 28

31 Friska Hand/armbesvär Hörsel/öronbesvär Hudbesvär/psoriasis Högt blodtryck Syn/ögonbesvär Ben/fot/höftbesvär Huvudvärk Sköldkörtel Magbesvär Astma/andningsbesvär Diabetes Yrsel Övervikt Rygg/nackbesvär Hjärtbesvär/kärlkramp Depression Sömn/stress/utbränd Psykiska besvär Muskelvärk/ledvärk Cancer Reumatism MS/polio Fibromyalgi Figur 5.4 Medelvärden med 95%-konfidensintervall för SF-36 Allmän hälsa (GH). 29

32 SF-36 Vitalitet (VT) Höga indexvärden för skalan Vitalitet (VT) innebär att personen känner sig riktigt pigg och energisk hela tiden. Vid låga skattningar känner sig personen trött och utsliten hela tiden. De som rapporterar fibromyalgi, sömn/stress/utbränd, depression eller psykiska besvär/ångest har värden under 50 på skalan Vitalitet (figur 5.5). Sjukdomsgrupper med medelvärden mellan 50 och 60 är MS/polio, reumatism, muskelvärk/ledvärk och rygg/nackbesvär. Korrelationer med Vitalitet är starkast för grupperna fibromyalgi och rygg/nackbesvär (r>0,4). Måttlig korrelation (r>0,3) finns med grupperna inom psykiska sjukdomar, huvudvärk, magbesvär, muskelvärk/ledvärk, och reumatism. De fyra enskilda frågorna (SF09a, SF09e, SF09g, SF09i) ger ungefär samma sambandsbild med måttliga korrelationer (0,3 0,4) med grupperna psykiska besvär/ångest, sömn/stress/utbränd, muskelvärk/ledvärk, rygg/nackbesvär, reumatism och fibromyalgi. Frågan om att känna sig pigg och stark (SF09a) har de starkaste sambanden av de fyra frågorna; en korrelation över 0,4 för grupperna rygg/nackbesvär och fibromyalgi. Skalan Vitalitet speglar framför allt sjukdomsgrupper inom psykiska sjukdomar som leder till trötthet och brist på energi. Andra sjukdomsgrupper som synliggörs av denna skala är muskelvärk/ledvärk, fibromyalgi och MS/polio, vilket även andra studier visat [16]. 30

33 Friska Hörsel/öronbesvär Syn/ögonbesvär Högt blodtryck Diabetes Sköldkörtel Ben/fot/höftbesvär Astma/andningsbesvär Hand/armbesvär Hudbesvär/psoriasis Yrsel Hjärtbesvär/kärlkramp Cancer Magbesvär Huvudvärk Övervikt Rygg/nackbesvär Muskelvärk/ledvärk Reumatism MS/polio Psykiska besvär Depression Sömn/stress/utbränd Fibromyalgi Figur 5.5 Medelvärden med 95%-konfidensintervall för SF-36 Vitalitet (VT). 31

34 SF-36 Social funktion (SF) Upprätthållande av det normala sociala umgänget i och utanför hemmet utan störningar på grund av fysisk eller psykisk ohälsa, är definitionen på en person som skattat höga medelvärden för skalan Social funktion (SF). Då en person har låga medelvärden upplevs omfattande och ofta förekommande störningar av det normala umgänget i och utanför hemmet på grund av fysisk eller psykisk ohälsa. Lägst medelvärden på skalan Social funktion har grupperna psykiska besvär/ångest, depression och fibromyalgi (figur 5.6). Dessa grupper har medelvärden under 70. Även grupperna med cancer, sömn/stress/utbränd, MS/polio och reumatism har låga medelvärden. Korrelationer mellan sjukdomsgrupper och Social funktion visar att det linjära sambandet är starkast för psykiska besvär/ångest (r>0,5). Social funktion har även samband med depression och fibromyalgi (r>0,4) samt med sömn/stress/utbränd, cancer, huvudvärk, magbesvär, rygg/nackbesvär och reumatism (r>0,3). De två frågor som ingår i Social funktion (SF06, SF10) mäter i vilken utsträckning respektive hur stor del av tiden problem med hälsan stört det vanliga umgänget. Korrelationerna med sjukdomsgrupperna är nästan identiska för de två frågorna och ger i princip samma bild som skalan Social funktion där de två frågorna är hopslagna. Skalan Social funktion speglar i första hand sjukdomsgrupper inom psykiska sjukdomar och cancer. Även vissa muskuloskeletala besvär som fibromyalgi, reumatism och rygg/nackbesvär skattar sin sociala funktion lågt men i övrigt verkar fysiska besvär inte påverka de sociala relationerna lika starkt som psykiska sjukdomar. 32

35 Friska Hörsel/öronbesvär Hudbesvär/psoriasis Syn/ögonbesvär Diabetes Ben/fot/höftbesvär Hand/armbesvär Högt blodtryck Astma/andningsbesvär Hjärtbesvär/kärlkramp Muskelvärk/ledvärk Magbesvär Sköldkörtel Övervikt Huvudvärk Rygg/nackbesvär Yrsel Reumatism MS/polio Sömn/stress/utbränd Cancer Fibromyalgi Depression Psykiska besvär Figur 5.6 Medelvärden med 95%-konfidensintervall för SF-36 Social funktion (SF). 33

36 SF-36 Emotionell rollfunktion (RE) Höga värden på skalan Emotionell rollfunktion (RE) innebär att personen inte har några som helst svårigheter att utföra arbete eller andra regelbundna aktiviteter på grund av känslomässiga problem. Låga värden betyder att personen har svårigheter med detta. Grupperna depression och psykiska besvär/ångest har lägst medelvärden (figur 5.7). Dessa grupper skiljer sig signifikant från de flesta andra grupper och har medelvärden strax över 40. Andra grupper som har betydligt lägre medelvärden än friska är cancer, sömn/stress/utbränd, muskelvärk/ledvärk, MS/polio och reumatism. De sjukdomsgrupper som uppvisar det starkaste sambanden med Emotionell rollfunktion är psykiska besvär/ångest (r>0,5) och depression (r>0,4). Gruppen muskelvärk/ledvärk har ett måttliga samband (r>0,3). De tre frågor (SF05a-c) som ingår i Emotionell rollfunktion har endast korrelationer över 0,3 med sjukdomsgrupperna psykiska besvär/ångest och depression. Emotionell rollfunktion speglar i första hand psykiska besvär. Det gäller framför allt psykiska besvär/ångest och depression men också till viss del sömn/stress/utbränd. Även svåra sjukdomar som cancer, MS/polio, och reumatism uppvisar samband med Emotionell rollfunktion. 34

37 Friska Syn/ögonbesvär Hand/armbesvär Högt blodtryck Hörsel/öronbesvär Diabetes Hjärtbesvär/kärlkramp Ben/fot/höftbesvär Astma/andningsbesvär Yrsel Övervikt Hudbesvär/psoriasis Sköldkörtel Rygg/nackbesvär Huvudvärk Magbesvär Fibromyalgi Reumatism MS/polio Muskelvärk/ledvärk Sömn/stress/utbränd Cancer Psykiska besvär Depression Figur 5.7 Medelvärden med 95%-konfidensintervall för SF-36 Emotionell rollfunktion (RE). 35

38 SF-36 Psykiskt välbefinnande (MH) Höga värden på skalan Psykiskt välbefinnande (MH) innebär att personen känner sig harmonisk, lugn och glad hela tiden. Låga värden på samma skala betyder nervositet och nedstämdhet hela tiden. Skalan Psykiskt välbefinnande (MH) ger mycket låga värden för grupperna depression och psykiska besvär/ångest (figur 5.8). Dessa grupper har medelvärden runt 50. Andra grupper med låga värden är sömn/stress/utbränd, fibromyalgi, MS/polio, cancer, reumatism och huvudvärk. Det är dock relativt små skillnader mellan medelvärdena för de flesta av sjukdomsgrupperna som inte är förknippade med psykisk ohälsa. Korrelationer visar att de starkaste sambanden finns mellan Psykiskt välbefinnande och sjukdomsgrupperna psykiska besvär/ångest (r>0,5) och depression (r>0,4). Sömn/stress/utbränd, huvudvärk och fibromyalgi uppvisar måttliga korrelationer (r>0,3). De fem enskilda frågorna (SF09b, SF09c, SF09d, SF09f, SF09h) visar alla korrelationer över 0,3 med psykiska besvär/ångest som är en grupp som innehåller såväl enbart ångest som kombinationer av ångest och depression. Gruppen depression har korrelationer med frågorna om nedstämdhet (SF09c), lugn och harmonisk (SF09d) och dyster och ledsen (SF09f). Precis som Emotionell rollfunktion speglar skalan Psykiskt välbefinnande i första hand psykiska besvär/ångest och depression. Andra sjukdomsgrupper som till viss del speglas är sömn/stress/utbränd, fibromyalgi, MS/polio, cancer, reumatism och huvudvärk. 36

39 Friska Hörsel/öronbesvär Hand/armbesvär Astma/andningsbesvär Diabetes Ben/fot/höftbesvär Högt blodtryck Syn/ögonbesvär Hudbesvär/psoriasis Hjärtbesvär/kärlkramp Sköldkörtel Yrsel Övervikt Rygg/nackbesvär Magbesvär Muskelvärk/ledvärk Huvudvärk Reumatism Cancer MS/polio Fibromyalgi Sömn/stress/utbränd Psykiska besvär Depression Figur 5.8 Medelvärden med 95%-konfidensintervall för SF-36 Psykiskt välbefinnande (MH). 37

40 5.2 Sjukdomsgruppernas medelvärden för index och frågor i EQ-5D Övergripande bild Frågorna och indexen i EQ-5D speglar delvis olika sjukdomsgrupper (tabell 5.2). Sjukdomsgrupperna med olika former av psykiska sjukdomar, cancer, MS/polio och de flesta muskuloskeletala sjukdomsgrupperna speglas väl av både enskilda frågor, EQ-5D INDEX och EQ-5D VAS. Övervikt, hjärtbesvär/kärlkramp, magbesvär, ben/fot/höftbesvär och hand/armbesvär speglas av enskilda frågor men inte lika tydligt av EQ-5D INDEX eller EQ-5D VAS. I figur 5.9 till 5.13 illustreras måttliga och svåra besvär på de fem delfrågor som ingår i EQ-5D (R1 - R5). Den ljusa delen av staplarna visar andelen personer som angett måttliga besvär på frågan och den mörkare andelen med svåra besvär. I figurerna visas även 95%-konfidensintervall för den totala andelen med måttliga eller svåra besvär. I figur 5.14 och 5.15 visas medelvärden med 95%-konfidensintervall för EQ-5D INDEX och EQ-5D VAS. 38

41 Tabell 5.2 Översikt över vilka sjukdomsgrupper som skattar sin hälsa lågt på olika delfrågor och index i EQ-5D Friska Tumörsjukdomar Rörlighet (R1) Hygien (R2) Huvudsakliga Smärtor/ Rädsla/ aktiviteter besvär nedstämdhet (R3) (R4) (R5) EQ-5D INDEX Cancer Endokrina sjukdomar Diabetes Sköldkörtel Övervikt Psykiska sjukdomar Depression Psykiska besvär/ångest Sömn/stress/utbränd Sjukdomar i nervsystemet Huvudvärk MS/polio Yrsel Ögon / Öron sjukdomar Hörsel/öronbesvär Syn/ögonbesvär Sjukdomar i cirkulationsorganen Hjärtbesvär/kärlkramp Högt blodtryck Sjukdomar i andningsorganen Astma/andningsbesvär Sjukdomar i matsmältningsorganen Magbesvär Hudsjukdomar Hudbesvär/psoriasis Muskuloskeletala sjukdomar Ben/fot/höftbesvär Fibromyalgi Hand/armbesvär Muskelvärk/ledvärk Reumatism Rygg/nackbesvär EQ-5D VAS De fyra sjukdomsgrupperna med lägst värden De fyra sjukdomsgrupperna med näst lägst värden 39