Erfarenheter och utformning av felmeddelanden vid insamling av matavfall

Transkript

1 Erfarenheter och utformning av felmeddelanden vid insamling av matavfall

2

3 Förord Samtliga kommuner med insamling av matavfall har tillfrågats om utformning av felsorteringslappar samt korta erfarenheter kring införandet av insamlingssystemet. Knappt hälften svarade. Dokumentet innehåller en kort sammanställning av de tillfrågades erfarenheter av vanliga frågor från abonnenter vanliga fel som abonnenter gör övriga tips och synpunkter Sist i dokumentet finns exempel på utformning av felsorteringslappar från olika kommuner och kommunala bolag. Hoppas detta är en hjälp på vägen när ni ska införa ett system för matavfall! Hanna Hellström, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Angelika Blom, Avfall Sverige

4 1. Vanligaste frågorna från abonnenter Här redovisas vanliga frågor från kunder som uppkommit både innan systemet infördes samt efteråt. Frågorna redovisas uppdelat för de respektive insamlingssystemen nedan. 1.1 Separata kärl Frågor kring det ventilerade kärlet är vanliga. Det finns en rädsla för att det ska börja lukta mer än vanligt och att det drar till sig flugor. Kommunen lägger en hel del energi på att informera om vikten av att hantera påsarna rätt. Påsarna ska förslutas väl så att matavfall inte läcker ut i kärlet, kärlet hålls rent etc. En del tycker att en behållare till under diskbänken tar mycket utrymme i anspråk samt är oroliga för att det ska lukta i köket eller i soprummet. Vad är matavfall? Hur fungerar det? Är det värt att köra matavfallet så långt istället för att bränna upp det? Hur blir det med luktproblem & attraktion av vilda djur, t ex björn? Kommer detta att kosta mer? Vilka påsar ska användas? Vad får kastas i påsen för matavfall? Hur gör man när påsarna tar slut? Hur ska man göra för att papperspåsen ska fungera? Den går sönder och läcker. 1.2 Optisk sortering Många frågor handlade om vad som skulle sorteras i vilken påse - sorteringsguiden var detaljerad men inte komplett nog. Hur gör man när påsarna tar slut? Var får jag tag på nya? Kunderna var tvungna att teckna ett avtal för att börja sortera. En klar majoritet av frågorna berörde just dessa avtal. Nästa stora fråga har rört påsutdelningen. Viktigt att veta då är att vi för ett knappt år sedan gick över till att låta posten dela ut påsarna. Sen är det ärenden som rör rena sorteringsfrågor. Sen är det bara lite ströfrågor om priser, extrahämtning, byte av storlek på kärl o.s.v.

5 1.3 Flerfackssystem Många frågor om hur hanteringen går till gällande fordonens uppbyggnad samt vid lossning/ efterbehandling. (Det märks väldigt tydligt att människor är väldigt intresserade av att det avfall som sorteras ut verkligen återvinns) Flera frågor kring hur kärlen ska få plats samt hur man sorterar. Kunderna är mestadels positiva till fyrfack, men vissa menar att plasten inte ryms, att det är för stor plats för matavfallet samt ibland för liten för restavfall. (Kommunens kommentar: För restavfallet finns det dock en lösning - man kan abonnera på mera volym för restavfall, dock till en högre kostnad.) Under sommaren kommer frågor kring larver och skadedjur och under vintern kring fastfrysning av påsar. Ytterligare frågor handlade om abonnemangskostnaden och transportsträckor. Någon var orolig för att avfall blandas eller hävdade att man inte har matavfall respektive utnyttjar återvinningsstationerna. Varför har ni valt denna indelning av facken? Kan man själv ändra indelningen av facken? Vilket material ska ligga i vilket fack? Var slänger man mjukplasten? Kan man få ett extrakärl för restavfallet? Kommer bilen fram till min fastighet? Vilken blir min tömningsdag? Varför kostar det så mycket? Varför får vi inte billigare taxa när vi gör allt jobb med sortering? Varför ska man betala mer för att sortera? (denna kommun tar ut en extraavgift för de som väljer flerfackssystemet, författarens kommentar) Detta kommer inte att fungera facken är för små, tidningsfacket är för litet! (Kommunens kommentar: facket är vanligtvis tillräckligt stort) Plastfacket räcker inte till det blir fullt efter en vecka (Kommunens kommentar: abonnenterna ska uppmanas att pressa ut luften och packa hårdplastförpackningarna så att det blir mer plats)

6 2. De vanligaste felen som abonnenterna gör I detta avsnitt redovisas svar på frågan om vilka fel som abonnenterna gör vid sortering av matavfall. Svaren redovisas uppdelat för de respektive insamlingssystemen nedan. 2.1 Separata kärl Felplacerade kärl Felsorterat (sällan) Endast lite matavfall i kärlet, dvs att en del matavfall läggs bland det brännbara avfallet Att det ligger brännbart avfall i kärlen för matavfall Att kärlen är felvända trots att kärlen har lock-i-lock Att kärlen är för tunga Mycket blött avfall i papperspåsen orsakar fastfrysning Alldeles för mycket mat (och förpackningar) i det brännbara kärlet Plastpåse runt papperspåse ibland Trädgårdsavfall i matavfallet (Kommunens kommentar: detta försvårar tömning och trädgårdsavfallet kan inte rötas) 2.2 Optisk sortering Ibland felsorterat i matavfallsfraktionen Fel färg används på påsarna Löst avfall i kärlet Överfullt kärl För tungt kärl För löst knutna påsar De vanligaste felen hos kund är relaterat till framkomligheten. Att det är dåligt snöröjt eller sandat. Sen händer det någon gång ibland att det ligger löst avfall i kärlet eller felaktigt avfall (t.ex. trädgårdsavfall). Det förekommer även (dock väldigt sällsynt) att en kund använder en enda påsfärg för allt sitt avfall (t.ex. slänger allt sitt avall i gröna påsen för matavfall).

7 2.3 Flerfackssystem Flera abonnenter hade problem med att hitta en bra plats för två stora kärl i stället för ett litet, detta gav problem med placeringen (samt vilket håll de stod på). Flera abonnenter hade också åsikter om matavfallsinsamling, påsar, lukt och flugor Felplacerade kärl (de står ej med handtagen ut mot gatan) Felsorterat avfall och då är det främst matavfallet som inte är förpackat i papperspåsar eller innehåller restavfall. Felsorterat material. Det vanligaste felet är att man lägger icke-förpackningsmaterial i facken t ex plastleksak i hårdplast, en sax, kedjor eller skruv i metallfacket. Felsorterat: Framförallt att det ligger brännbart avfall i facket/kärlen för återvinningsmaterial. Om mjukplast läggs ibland hårdplasten och inte slängs i restavfall/brännbart faller mjukplasten lätt över i de andra facken vid tömning och förorenar de fraktionerna. Att kärlet inte är framtaget Hinder framför kärlet Trasiga kärl (Kommunens kommentar: tyvärr verkar kvaliteten på dessa ha blivit sämre) Problem med plasten. (Kommunens kommentar: En 30-liters behållare används för plasten) Att matavfallet fryser fast. Det har frusit fast innan också i delade kärl man hade, men det fanns plats (120 liter). Nu har vi 60 L till matavfallet i insatsen och om det inte töms då blir det problem eftersom man inte har plats till mer matavfall. Överfullt matavfall (de har 30 L per vecka och ibland räcker det inte till) Sortering av matavfallet blev bra med fyrfackskärl men det finns folk som använder biopåsar och då får det en hängare på kärlet att det är felsorterat.

8 3. Övriga tips och synpunkter Kommunerna fick också möjlighet att dela med sig av tips och erfarenheter. Dessa redovisas uppdelat för de respektive insamlingssystemen nedan, men vissa av dem är applicerbara även på andra system. 3.1 Separata kärl Satsa gärna på muntlig information, typ möten, vilket hos oss gav oväntad stor uppslutning. Vi tror att det lönar sig. Genom införande av utökad sortering av matavfall brukar följden bli att även utsortering av övriga fraktioner ökar. Därmed fylls återvinningsstationerna snabbare och FTI hinner därmed inte med att tömma. Om man inför möjligheten att hemkompostera själv istället för ett extra kärl för matavfall och/eller andra valmöjligheter, så ökar antalet ärenden som skall handläggas av miljökontoret. Handläggare bör därför förvarnas om detta. Om fel upptäcks vid flerbostadshus kontaktas kunden via telefon eller e-post för att informera om problemet. Detta kompletteras av informationsblad till de boende, skyltar till soprummen/sopskåp samt besök på plats för att se hur kärlen är placerade eller om det finns något annat att förändra i soprum eller sopskåp. Skyltning är viktig så att de boende vet var de ska slänga sitt avfall och placering av kärl kan hjälpa till att skapa en bättre utsortering. Matavfallskärlet bör inte placeras som det första kärlet i utrymmet då det blir lätt gjort att slänga fel påse där. Från att tidigare ha arbetat aktivt med felsorteringar har kommunen gått över till att arbeta mer med information och ett tätare samarbete mellan oss och fastighetsägare samt även med de chaufförer som tömmer matavfallet. En felsorteringsavgift finns fortfarande i taxan. Kommunen deltar ibland vid tömningarna för att få en uppfattning om problemen och även för att föra en dialog med chaufförerna om bland annat bedömningar, dvs vad är fel? Chaufförerna rapporterar dagligen in de adresser som har en stor mängd felsorterat avfall, tomma soptunnor etc. Det är viktigt att se till att alla har tillgång till de påsar som är avsedda för matavfallet. Hos oss ligger det ansvaret på fastighetsägaren. En bra dialog med fastighetsägarna och entreprenören är också viktig. En annan sak som kommunen i efterhand har behövt ta ställning till är hur utrustningen i bl.a. storkök och restauranger ska se ut. Från början har kommunen velat införa samma typ av utrustning i restauranger och storkök som för vanliga hushåll dvs papperpåsar för matavfall till storkök och ventilerade kärl utan innersäck. Det fungerar dock inte. Innersäck behövs och även anpassade påsar i köket då matavfallet inte får hällas löst i storsäcken. I dagsläget kan kommunen inte erbjuda anpassade påsar till storköken genom abonnemanget och de måste därför köpa in dem själva. Resultatet har blivit att några valt att inte ansluta sig pga. att kostnaden för att själva köpa in påsarna blir stor. Kommunen delade ut information till samtliga kunder i samband med att vi källsortering infördes, men det kan inte nog ofta repeteras. Värt att notera är att det inte var mer än några procents skillnad (runt 30%) på matavfallsinnehållet i det brännbara kärlet oavsett om man valt hem- eller hämt -kompost Kommunen ringer upp fastighetsägaren och förklarar problemet kring felsortering om det är ett flerfamiljshus. Kommunen påtalar vikten av rätt sorterat och att man verkligen sorterar ut matavfallet. Fastighetsägaren får sedan information att dela ut till hyresgästerna och kommunen erbjuder sig att komma ut och informera om det var länge sedan sist. Till villakunder skickas ett brev där problemet med felsortering förklaras alternativt om kärlet inte används. Kommunen meddelar att kärlet dras tillbaka liksom rabatten på avfallstaxan om sorteringen inte följs och ber dem återkomma inom en viss tid. Det krävs kontinuerlig och noggrann uppföljning av kvalitén och volymer. Inom kommunen finns idag en person som arbetar med bl a dessa frågor.

9 Det behövs en enkel folder kring vad matavfall är och hur sorteringen fungerar. Kommunens folder var lite för komplicerad och hade för mycket miljötänk. Bättre att börja med tydliga instruktioner om vad som är matavfall, hur man gör och hur kärlet bäst sköts under sommar och vinter. Efterhand kan man sedan informera om vad som händer med avfallet och hur det påverkar miljön på ett positivt sätt. 3.2 Optisk sortering Många har än i dag svårt att förstå att separationen sker via optisk avläsning De allra flesta har varit positiva och skulle gärna vilja att kommunen hade full sortering vid fastighet Vår rekommendation är att man taggar kärlen och får in uppgifterna direkt i en bildator. När vi började med detta så valde vi att endast märka med streckkod och att använda handdator. Tekniken var inte klar i det läget men idag finns det ett antal kompletta system. När det visar sig att vi fått in anmärkningar vid flera tillfällen från samma adress så får kunden ett varningsbrev och en månad på sig att åtgärda om man då inte har bättrat sig så hämtas avfallet med en bil som kör brännbart avfall och kunden får en straffavgift på 250:- för varje kärl. Det är väldigt ovanligt att vi kan konstatera felsortering från villor, då det vanligtvis ligger svarta o vita påsar i bra ordning. Innehållet i påsarna har vi svårt att se. Däremot kan man se mer från hyreshusen. Vi får ibland klagomål på att soppåsens svetsfog inte är helt ok, och då omedelbart tilldelar vi ersättningspåsar och från renhållarens sida blir det en påsleverantörs reklamation. Vi rekommenderar för kommuner som vill införa systemet att kosta på ett riktigt bra, kundmotiverande informationsmaterial där det tydligt framkommer vad som händer med de olikfärgade påsarna och dess innehåll, alltså tills det blir fordonsbränsle och biogödsel, respektive grön el och fjärrvärme. Vi betonar regelbundet att det är viktigast att farligt och el-avfall inte hamnar i gröna (matavfall) påsar. 3.3 Flerfackssystem Internt är det viktigt tänka ut hur avfallsslagen ska fördelas mellan facken. Det är viktigt att arbeta mycket med information till abonnent för att lyckas. Framkomligheten till fastigheter med små vägar måste lösas. Bygg upp en bra projektorganisation, planera hela processen och ha en tilltro till systemet. För att enkelt förklara begreppet förpackningsmaterial används uttrycket något som haft något i sig. Kommunen genomför demonstrationer med två fordon. Det ena aanvänds för att visa hur själva tömningen går till och det andra öppnas för att visa att avfallet visst hålls separerat trots att det hämtas med samma fordon. Reaktionen blir alltid väldigt positiv samt att abonnenterna blir imponerade över den tekniska lösningen. Inför systemet i små områden i taget samt följ upp med informera och demonstration hos kunderna. Viktigt är att utbilda sin egen personal och få dem att vara experter samt känna stolthet över att få köra fyrfackssystem. De tekniska hinder kommunen haft har varit viktigt att lösa i samråd med våra chaufförer. Att lyssna på kunder samt chaufförer samt att vara öppen för justeringar är absolut viktigast. Om kunden felsorterat flera gånger trots information om detta, så hämtas inte kärlet. Detsamma gäller om matavfallet ligger i plastpåsar. Om kärlet är överfullt hämtar chauffören det, men ber oss kontakta kunden för att utöka antalet kärl. Avvikelser registreras i bilens dator och kommunen får in det i sitt datasystem. Plasten töms inte tillräckligt ofta. (Satsa minst på 60-liters behållare på plasten).

10 Kräv hårdgjord yta där kärlen töms Informera om att man inte får ställa kärlen på trottoar och gata (Trafikkontoret hade synpunkter på detta, bl a på grund av att detta förfular staden) Ta bort möjlighet till dragvägar Kommunen hade en omfattande informationskampanj med både utskick och besök så att kommuninvånarna kunde se bilen och dess fyra fack. Det gav svar på många frågor. Det behövs också mycket info om fördelningen av abonnemangskostnaden, återvinningscentraler, administration, hämtning etc. Den kombinerade lamp- och batteribehållaren är en succé - kunderna är nöjda att bli av med lamporna på ett enkelt sätt Kärlen kan vara svåra att hantera på vinter om det är mycket snö Matavfallspåsen fryser fast på vintern och det uppkommer problem med maskar och flugor på sommaren. Detta kan åtgärdas med en biohylla som SRV ska göra ett försök kring Eftersom kärl 2 töms så sällan (1 gång i månaden) så glömmer abonnenterna ibland att ställa ut det Kunderna kan också ställa ut påsen utanför dörren så att påsen fryser på vintern. Det är också viktigt att täcka över påsen med t ex upp- och nervänd hink så att djur inte kommer åt den. När påsen har frusit så är den svår att packa Ca 5 procent har återlämnat kärlen p g a problem kring hanteringen av matavfallet (dvs inte p g a priset. (Kommunen har gått från osorterat till flerfack samt tar ut en extraavgift på 900 kr för flerfackslösningen) Fyrfackskärl har 3 hjul så det är inga problem om kärlen inte står med handtaget utåt utan de får stå så bara underlaget är hårt och det finns inte något i vägen. Tips och idéer För fler tips och idéer kring insamling av matavfall rekommenderas Avfall Sveriges och Waste Refinerys rapport: U 2011:19 Hjälpmedel för introduktion av system för insamling av källsorterat matavfall Hjälpmedlen i denna rapport består dels av en informationsdel om vilka olika insamlingssystem som finns på marknaden idag samt vad som utmärker dem i form av utrustningsbehov, hämtningsintervall, fordon, arbetsmiljö, merkostnad etc. Separata kärl, flerfackskärl och optisk sortering av olikfärgade påsar har kategoriserats som huvudsystem för insamling av matavfall från hushåll. De kompletteras i huvudsak av underjordbehållare, sopsug och köksavfallskvarnar, men andra system förkommer. För sorteringen i köket används påsar av papper, bioplast eller plast. I verksamheter används framför allt separata kärl eller köksavfallskvarnar kopplat till tank för insamling av källsorterat matavfall. Den andra delen är en guide som ska hjälpa aktörerna att planera införande av ett källsorteringssystem för matavfall. Här kan man läsa om tidsplanering, utredningar, upphandling av entreprenörer etc. Även vikten av kontinuerlig dialog mellan den insamlande organisationen och aktuell organisation för efterföljande behandling framhålls i denna del. Enligt den tidsaxel som tagits fram krävs minst tre år från inledande utredningar till dess att insamlingssystem för matavfall är på plats, men oftast avsevärt mycket längre tid. Tredje delen består av djupinterjuver med ett antal kommuner som redan har infört ett insamlingssystem för matavfall. Kommunerna delar med sig av sina goda och mindre goda erfarenheter, vilka sammanställts som kritiska framgångsfaktorer dvs. det som har haft en avgörande betydelse för de resultat som sedan uppnåtts. Det är främst generella mjuka faktorer såsom planering, tillräckliga personella resurser, information samt uppföljning och kontroll som lyfts av kommunerna. Faktorer som egentligen inte är kopplade till ett specifikt insamlingssystem. En slutsats som kan dras av detta är att hur man arbetar med systemet, både vid införandet och under drift, är viktigare än vilket insamlingssystem som väljs. Olika insamlingssystem har sina för och nackdelar, det viktigaste är att systemen är väl anpassade till aktuell kommun.

11 4. Felsorteringslappar från olika kommuner och kommunala bolag 4.1 Separata kärl AVVIKELSERAPPORT Vi har hämtat era sopor men har registrerat avvikelse enligt nedan. Vi har inte hämtat era sopor på grund av nedanstående. För beställning, ring:

12

13

14 TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Va/Renhållning Angående hämtning av hushållsavfall vid fastighetsbeteckning Ert sopkärl skulle ha tömts igår, datum, men då uppmärksammades det att det låg osorterat avfall i kompostkärlet. Jag skickar med en sorteringsguide, så kanske det underlättar sorteringen framöver. Nästa gång kärlet ska tömmas är datum. Om det är felsorterat i kärlet även då, kommer vi att byta ut ditt abonnemang till ett osorterat abonnemang. Detta kommer att innebära ungefär en fördubbling av årskostnaden. Har du frågor kring ditt abonnemang är du välkommen att ringa till oss Med vänlig hälsning Debitering för VA och Renhållningsavdelningen Tekniska förvaltningen Karlskrona Tel: Fax: E-post: vaverket.debitering@karlskrona.se

15

16

17

18 4.2 Optisk sortering

19

20

21

22

23

24 Framsida och baksida

25 Framsida och baksida

26 4.3 Flerfackssystem

27

28

29 Ajdå, det här går inte På grund av att ditt kärl innehållit mycket felsorterat material har det inte tömts eftersom det då förstör lasten i bilen. För att få det tömt kommer en avgift tas ut. Denna avgift är på 643 kr per påbörjad timme när Ragn- Sells kör från Eslöv för att tömma kärlet med ett annat soptömningsfordon än ordinarie fordon. För att få det tömt ring Ring till miljöinformationsansvarige på MERAB om du har några frågor: el Med vänliga hälsningar Ibland blir det fel Ditt kärl har innehållit felsorterat material vid senaste tömningen eller så har matavfallet legat i plastpåsar. Matavfall ska ligga i papperspåsar. Sopbilen har tömt det denna gång men vi vill göra er uppmärksamma på att det är viktigt att följa sorteringsanvisningarna så att det inte blir fel i lasten i sopbilen. Om det är felsorterat kan inte Ragn-Sells tömma det och måste köra ut med ett annat soptömningsfordon och då tillkommer en avgift. Denna avgift är på 643 kr per påbörjad timme när Ragn-Sells kör från Eslöv för att tömma kärlet. Om ni är osäkra på hur man sorterar i kärlet ring till miljöinformationsansvarige på MERAB: el så hjälper vi er. Med vänliga hälsningar \s

30

31

32 Flaggan hängs på kärlet med gummisnodd om vi vill meddela något till kunden. Den är ca 20 x10 cm

33

34 Avfall Sverige AB Adress Prostgatan 2, Malmö Telefon Fax E-post Hemsida