Introduktion till datateknik för språkvetare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Introduktion till datateknik för språkvetare"

Transkript

1 Introduktion till datateknik för språkvetare ht 2010 Per Starbäck

2

3 Kapitel 1 Inledning 1.1 Om kursen Schema och annat finns på uu.se/kurs/ids/. Där kommer det även finnas länkar till de olika kapitlen i detta kompendium. Mål (citerat från kursplanen) Kursen skall förmedla grundläggande kunskaper om datasystem och databehandling, som en bas för databehandling av naturligt språk. Efter avslutad kurs ska studenten minst kunna: nämna och översiktligt förklara funktionen hos en modern datorhårdvaras viktigaste komponenter, inklusive externt och internt minne och andra viktiga digitala media nämna och översiktligt förklara funktionerna hos ett vanligt operativ- och filsystem skapa och använda filer i de vanligaste formaten för textdokument med elementär typografi, spela in och spela upp ljudresurser, samt visa bilder översiktligt redogöra för begreppen teckenkodning, ordbehandling, elektronisk typsättning och filöverföring samt arbeta praktiskt med dem i några elementära sammanhang använda program för elementär textbearbetning och enkel kvantitativ analys översiktligt förklara begreppen klient/serversystem, Internet, www, webserver och webläsare skapa HTMLsidor och publicera dem på nätet översiktligt beskriva hur någon viktig söktjänst på nätet fungerar och använda denna på ett avancerat sätt resonera kring digitala rättighetsfrågor i relation till konkreta objekt Examination För att få godkänt på kursen ska man göra klart inlämningsuppgifterna i samtliga moment. För att underlätta min kontroll ska uppgifterna göras på våra datorer här, och man ska vara närvarande vid undervisningstillfällena. (Det behöver dock inte vara hundraprocentigt. Hör av dig till mig i förväg om du inte kan komma en viss gång!) 1.2 Vårt datorsystem På STP används operativsystemet GNU/Linux som är ett system som liknar ett äldre operativsystem Unix. För många användare är det mest skrivbordsmiljön Gnome man märker, med menyer, paneler, ikoner osv. Gnome är gjort särskilt för GNU, men går även att köra på andra Unix-liknande system. I denna kurs kommer vi inte att använda det särskilt mycket, utom denna första gång. Det ska ni till största delen kunna sätta er in i med den inbyggda hjälpen och med erfarenheter från andra skrivbordsmiljöer. Ofta är inte skillnaderna så stora. I labbarna kommer vi istället mycket att hålla på med kommandoraden och annat som är svårare att komma in i på egen hand. Våra datorsalar De datorer som ni använder finns i två datorsalar, och dessutom har anställda på avdelningen för Da- 3

4 1. INLEDNING Figur 1.1: Ett gnuhuvud som symboliserar operativsystemet GNU (= GNU S Not Unix) torlingvistik datorer som ingår i samma system. Våra datorer har namn som de har fått från grammatiska ord, som t. ex. preposition, futurum, dativ och numerus. Institutionen för lingvistik och filologi har domännamnet lingfil.uu.se, så STP-datorernas fullständiga namn är i stil med numerus.lingfil.uu.se. Den sistnämnda datorn har även aliaset stp.lingfil.uu.se och det är dit man ska koppla sig ifall man ska arbeta på våra datorer utifrån, t. ex. hemifrån. De två datorsalarna är öppna dygnet runt, året runt, och är tillgängliga med era passerkort med vilka ni också kommer in i huset. När salarna inte är bokade för undervisning är det bara att slå sig ner vid en ledig dator där. Men rätt program på en annan dator kan man också koppla sig till våra datorer utifrån och komma åt samma filer och program som man når från datorsalarna. Att logga in När man ska använda systemet måste man först logga in. Då anger man sitt särskilda användarnamn och sitt hemliga lösenord. (Dessa får ni av Per.) Till användarnamnet finns knutet en särskild hemkatalog där man kan lagra sina filer. Att välja lösenord På alla ställen där man ska sätta ett lösenord brukar man uppmanas att ha säkra lösenord: Undvik lättgissade lösenord! Använd inte riktiga ord, varken på engelska, svenska eller något annat språk! Använd inte samma lösenord som på något annat ställe! Och så vidare. I själva verket är förstås lösenord till olika ställen olika viktiga, och ibland kan det mycket väl vara befogat att använda samma slasklösen på flera ställen där man behöver registrera en användare med lösenord för att kunna använda någon tjänst. Men i en del fall är det viktigare, och detta är ett sådant fall, så om du ändrar ditt lösenord så se till att du följer sådana regler. Blanda gärna stora och små bokstäver (de räknas som olika!) och stoppa gärna in nån siffra eller nåt skiljetecken. Ett skäl till att det är viktigt att alla har bra lösenord, förutom ens egen säkerhet, är systemets säkerhet. På datorer som sitter på nätet pågår hela tiden försök från olika håll att ta sig in olovligen på datorerna och få administratörsrättigheter där. Sådana attacker sker ofta i två steg. Först behöver förövaren komma in på datorsystemet överhuvudtaget, sedan hitta ett öppet säkerhetshål som kan ge mer behörighet. Det andra steget är det upp till systemadministratörerna att ha stoppat, men för säkerhets skull bör det även ta stopp redan vid första steget genom att alla användare har goda lösenordsvanor. Att logga ut När du lämnar datorn ska du logga ut. Använd System Log Out. Stäng inte av datorn! Dessa datorer står på dygnet runt. Man kan istället låsa datorn om man lämnar den en kortare stund, men gör det inte någon längre stund då det finns risk för att någon annan behöver datorn! Datorpost Till varje användarnamn finns automatiskt en datorpostadress Det är uppsatt så att den posten skickas vidare till era UpUnet-S-adresser, så att all post som har med studier att göra samlas på samma ställe. För att nå alla STP10:or kommer man att kunna skicka post till stp10@stp.lingfil.uu.se och det 4

5 1.3. Filer och kataloger finns liknande sändlistor för andra årskullar. Post till går till alla STP:are. När du postar till dessa listor måste det ske från din studentadress. Brev som inte kommer från en adress på uu.se (Uppsala universitet) släpps inte igenom. Ljud För att inte få för mycket olika ljud i datorsalarna så använder vi hörlurar. Volymkontrollen finns högst uppe till höger på skärmen, men observera att en del hörlurar dessutom har en egen volymkontroll, så om det inte hörs något kan det vara kontrollen där som behöver ändras snarare än något på datorn. Det ska finnas ett par hörlurar till varje dator som sitter i ett urtag på baksidan av datorn. (Det finns även ett urtag för hörlurar på framsidan som används som urtag för extra hörlurar ibland. Flytta inte de normala hörlurarna dit. Då blir lätt sladdarna liggande på golvet och sönderkörda av stolarna. Tangentbord Våra tangentbord är uppsatta så att vissa tangenter med accenter är döda (se figur 1.2), dvs. inte ger något tecken av sig självt utan bara i kombination med nästa tecken. Det gäller dels en tangent med vilken man kan skriva t. ex.»ú«och»ù«. Dels en tangent med vilken man kan skriva t. ex.»ü«,»û«och»ũ«. Den sistnämnda står till höger på tangenten och får man därför fram tillsammans med AltGr. För att skriva ^ och ~ som egna tecken kan man skriva ett mellanslag efter den döda tangenten. 1.3 Filer och kataloger Data av olika slag lagras i filer. Innehållet kan vara bl. a. texter, ljud, bilder, databaser och program, och allt ligger normalt lagrat som en sekvens av bytes, som kan ses som värden 0 255, i ett visst format, dvs. kodade enligt någon särskild konvention. Detta återkommer vi till senare. Filer med program omfattar både källkoden (textfiler skrivna av programmare, skrivna i ett visst programspråk) och filer som inte är läsbara för människor (binärfiler) men vars innehåll kan tolkas som instruktioner som kan utföras (exekveras) direkt av datorn. (De senare genereras automatiskt från de förra med program som kallas kompilatorer.) Kataloger Filerna samlas i kataloger (directories). I alla fall när man använder kommandoraden är denna beteckning vanligare än mappar (folders). Det finns dels centrala kataloger till för systemet och dels har varje användare sin egen hemkatalog att lagra filer i. I en katalog kan det förutom filer ligga andra kataloger, underkataloger (subdirectories), till den första katalogen. Normalt skapar användare underkataloger i sina hemkataloger för att få ordning på sina filsamlingar. Filträdet Nästan varje katalog är underkatalog till en annan katalog. I Unix är det bara en katalog som inte är det, så man kan tänka sig alla kataloger i ett hierarkiskt träd där allt utgrenar sig från denna katalog och där filerna är löv längst ut. Den katalog som allt utgår från kallas för roten. Till skillnad från riktiga Figur 1.2: De två döda tangenterna på våra tangentbord Bara en rot: I Unix använder man filsystem med bara en rot, oavsett hur många diskar som är anslutna till datorn. I MS Windows använder man flera, som har bokstäver som namn. En fullständig sökväg börjar med den bokstaven följt av ett kolon, så det fullständiga namnet på en katalog där kan se ut som C:\WINDOWS\. Observera att där används bakstreck (\) medan Unix använder vanligt snedstreck (/) som avgränsare mellan kataloger. 5

6 1. INLEDNING / (roten) bin home tmp stp09 stp10 students ellen kanske din hemkatalog kanske din hemkatalog Desktop fotografier konto.txt slottet.jpg Figur 1.3: I detta filträd är filer skrivna i fetstil. Allt annat är kataloger. Detta är förstås bara ett utdrag från det fullständiga filträdet. I varje katalog finns det många fler grenar som inte är utritade här. träd tänker man sig att roten sitter högst upp och att trädet förgrenar sig nedåt, så underkatalogerna ligger alltså längre bort från roten. I figur 1.3 visas en del av filträdet här. Här är t. ex. varje STP10:as hemkatalog underkatalog till en katalog stp10 som i sin tur är underkatalog till en katalog home som samlar allas hemkataloger. Den i sin tur är underkatalog till roten. De studenter som inte går på programmet får istället hemkataloger som är underkataloger till en katalog 10 (som i 2010) under students som även den är en underkatalog till home. Fullständiga sökvägar Man kan ange en fullständig sökväg (path) till en fil eller katalog genom att ange katalog för katalog hur man kan ta sig från roten till denna plats i filträdet. Före varje led, inklusive det första, skriver man ett snedstreck (/). Om en student på STP10 med användarnamnet»ellen«hade en underkatalog med namnet fotografier och i den lade filen slottet.jpg skulle alltså /home/stp10/ellen/fotografier/ slottet.jpg vara den fullständiga sökvägen till denna fil och /home/stp10/ellen/fotografier vara den fullständiga sökvägen till den katalog där denna fil ligger. En sådan fullständig sökväg börjar alltid med ett snedstreck! Den fullständiga sökvägen till rotkatalogen är bara ett tecken: /. Det finns ett särskilt förkortat skrivsätt för ens egen hemkatalog, nämligen tecknet ~ (tilde). Ellen skulle därför också kunna skriva ~/fotografier/ slottet.jpg som en fullständig sökväg till samma 6

7 1.4. Fil- och katalognamn fil. Ovan står det att fullständiga sökvägar alltid börjar med snedstreck. Det gör i princip även denna sökväg eftersom ~ här bara är ett förkortat skrivsätt för /home/stp10/ellen. Man kan även ange andras hemkataloger på ett förkortat sätt, nämligen med tilde följt av ett användarnamn. Även andra användare kan alltså använda beteckningen ~ellen/fotografier/slottet.jpg för den där filen, och ~ellen för Ellens hemkatalog. De flesta program som hanterar filnamn byter ut ~ på detta sätt. 1.4 Fil- och katalognamn I Unix-system är det skillnad på små och stora bokstäver vad gäller namn på filer och kataloger. Det går därför t. ex. att ha en fil som heter»readme«, en annan fil som heter»readme«och en tredje som heter»readme«i samma katalog. Vanligtvis låter man dock de flesta filerna ha namn med bara små bokstäver. 1 (En del har som vana att låta kataloger ha namn som börjar med stor bokstav.) På många system är det vanligt att ha filnamn med mellanslag i. På Unix-system går det att ha så, men man undviker det för filer som man ska hantera med kommandoraden. Ni kommer snart att förstå varför! Ofta använder man bara bokstäverna a z, ibland A Z, siffrorna 0 9 och inga andra skiljetecken än bindestreck, understreck (_) och punkt i namn på Tilde: Tilde är från början namnet på den vågformade accent som finns t. ex. över n i det spanska ordet señor. (På spanska används ordet om alla accenter.) I många sammanhang, inte minst i datorvärlden, används tecknet även som ett självständigt tecken i en mängd olika användningar, och även detta tecken kallas för tilde. Inspirerat av användningen för hemkataloger i Unix har det blivit normalt att använda tilde i webbadresser på ett liknande sätt för att visa att den webbsidan ingår i någons personliga webbplats. 1 Sådana där uppfordrande filer README brukar dock faktiskt heta just så, med stora bokstäver, och är textfiler som beskriver övriga filer i samma katalog. filer och kataloger. Andra bokstäver, som åäö, går också bra i allmänhet, men det finns vissa risker när man ska interagera med system med andra teckenkodningar. Filnamnsändelse I många filsystem har alla filer en ändelse till det egentliga filnamnet. Denna talar om vad det är för slags fil och brukar skrivas efter en punkt. En fil foo.c kan innehålla källkoden till ett program skrivet i programspråket C, foo.exe vara den exekverbara binärfilen med programmet, foo.pdf en text (i formatet Portable Document Format) som beskriver programmet, foo.html samma text som HTML (Hypertext Markup Language) istället. Ofta finns det en begränsning på hur lång filnamnsändelsen får vara. I synnerhet kan gränsen vara tre tecken, vilket är förklaringen till att man ofta kan se t. ex. HTMLfiler vars namn slutar på.htm istället för.html. Även i Unix-filsystem brukar man ge många filer sådana namn, men en punkt är egentligen som vilket tecken som helst i filnamn, så ett filnamn kan innehålla ingen, en eller flera punkter, och det finns ingen särskild begränsning på hur lång delen av namnet efter punkten får vara. Genom att man ger filnamnen sådana ändelser är det lättare för såväl program som människor att förstå vad det är för slags filer utan att titta i dem. Några få av de vanligare filnamnsändelserna är: txt html xml tex java pl py wav, ogg, mp3 gif, png, jpg pdf odt Vanliga textfiler Hypertext Markup Language extensible Markup Language Typsättningssystemet TEX Programspråket Java Programspråket Perl Programspråket Python Olika ljudformat Olika bildformat Portable Document Format Open Document Text Körbara program brukar inte ha någon ändelse i Unix, så en kompilerad version av programmet foo heter troligen bara foo (och inte t. ex. foo.exe). Vanliga textfiler har ofta ändelsen.txt, men ibland 7

8 1. INLEDNING har de ingen ändelse alls de heller, så som t. ex. README. med mittknappen på musen, utan några tangenttryckningar alls, så det bör ni också lära er. Dolda filer Många program skapar själva filer och kataloger i ens hemkatalog där de sparar sina inställningar eller mellanresultat som det inte är tänkt att man normalt ska behöva titta närmre på. För att man inte ska störas av dem i ens fillistningar så brukar de filerna vara dolda. Detta går i Unix till så att filen eller katalogen har ett namn som börjar med punkt (.). Filhanterare och andra program som listar filer kommer då normalt inte nämna denna fil. Dessa filer kan oftast ignoreras. 1.5 Grafisk filhantering Det finns flera sätt att hantera filer i den grafiska miljön Gnome. Ett sätt är att öppna ett så kallat File Object Window för en viss katalog. Ens hemkatalog kan man öppna på detta sätt genom att välja Places Home Folder i menyerna eller genom att dubbelklicka på ikonen för hemkatalogen på skrivbordet. Ett annat är att använda den filhanterare som man kan öppna med Applications System Tools File Browser. Man kan även starta den genom att välja en katalog i ett filobjektsfönster och sen välja File Browse Folder. 1.6 Klipp och klistra Klipp-och-klistra (cut and paste) är ett vanligt sätt att föra över text från ett ställe till ett annat. Med tiden har har tangenterna X, C och V blivit en vanligt standard för detta (ursprungligen från Apple Computer på 80-talet). Här används dessa tillsammans med Control-tangenten, dvs. Ctrl-X (cut), Ctrl-C (copy) och Ctrl-V (paste). (Att trycka ner Control-tangenten tillsammans med t. ex. X betecknas ibland Ctrl+X ibland Ctrl-X, ibland bara C-x.) Detta fungerar även i Gnome och i många program här, men Unix-system kommer egentligen från en annan tradition, där det mer traditionella sättet att kopiera en text är att markera texten med vänstra musknappen, och sen klistra in den direkt 1.7 Desktop Vissa saker som ligger på ens skrivbordsyta finns alltid där och är speciella. Dessutom kan man ha vilka filer och kataloger man vill direkt på skrivbordsytan. Detta går till så att Gnome behandlar ens katalog Desktop på ett speciellt sätt genom att alla filer och kataloger där visas upp på ens skrivbordsyta i bakgrunden och sådant man lägger på skrivbordsytan hamnar egentligen i katalogen Desktop. 1.8 /tmp för temporära filer Oftast så lägger man de filer man skapar i sin hemkatalog eller i en underkatalog till denna, och man har inte rätt att skapa filer i de flesta andra kataloger ändå. Ett undantag är katalogen /tmp för temporära filer. Där har alla användare rätt att skapa filer. Denna katalog delas inte mellan datorerna, utan är olika för varje dator, och efter några veckor kan filer där raderas automatiskt. En del program lägger filer med mellanresultat som inte ska sparas där. Det kan även ibland vara lämpligt att man själv gör det uttryckligen för filer man bara ska använda en kort tid och inte ska spara på, så slipper man besväret att rensa upp dessa filer efteråt. 1.9 Filskydd De flesta av dina filer kan läsas av vem som helst, men bara ändras eller tas bort av dig själv. Du kan själv ändra filskyddet för de filer och kataloger du vill ha skyddade så att endast du själv kan läsa dem. (En del program skapar alltid sina filer skyddade. Det skulle till exempel ett chattprogram som sparar loggar över chatten göra, även om man normalt skapar filer som inte är lässkyddade.) För varje fil och katalog talas om vilka rättigheter som gäller för tre kategorier användare: filägaren (u = user) gruppen (g = group) övriga (o = other) 8

9 1.10. Textfiler Figur 1.4: Detta är ungefär vad filhanteraren visar om filen konto.txt i era hemkataloger. Den påstår bland annat (helt korrekt) att det är en vanlig textfil (plain text). Figur 1.5: Denna fil får ägaren och gruppen läsa och skriva, men övriga får bara läsa den. Varje fil har alltså en ägare och en grupp. Varje användare har en egen personlig grupp som bara den användaren själv är med i, och detta är den normala gruppen för dina filer. Det gör att gruppens rättigheter normalt inte är intressanta, utan när du ändrar filskydd så är det framförallt för att göra filer läsbara för alla eller bara för dig själv. Du kan t. ex. ha en särskild privat underkatalog som är lässkyddad för andra. Varje kategori kan ha rättighet att r = läsa (read) w = skriva (write) x = köra (execute) Den exakta betydelsen skiljer sig åt en del för filer och kataloger: r = läsa en fil; lista innehållet i en katalog w = ändra en fil; skapa och ta bort filer i katalogen x = köra ett program; komma åt filer i katalogen När du högerklickar på en fil eller katalog kan du välja Properties för att få se diverse egenskaper för den filen eller katalogen, inklusive dess skydd. I figurerna 1.4 och 1.5 visas en del av den information som detta ger om filen konto.txt i era hemkataloger. I den andra av dessa kan man inte bara se vilket skydd som gäller nu, utan även ändra skyddet. Om man vill att en fil ska kunna läsas av några andra användare men inte av alla så är möjligheterna rätt begränsade. Då måste de användarna höra till samma så kallade grupp och även den filen måste höra till samma grupp. Varje fil hör till exakt en grupp. Användare kan vara med i flera grupper, men det går inte att skapa nya grupper själv Textfiler Med vanliga textfiler eller rena textfiler (plain text) avses enkla textfiler utan sådana finesser som varierande typsnitt eller inlagda bilder som en ordbehandlare kan klara av, utan med bara en räcka bokstäver, siffror och en del andra tecken, uppdelade i rader. Det saknas alltså dolda formatmarkeringar så som finns i ordbehandlingsfiler. När man skriver ett program är det alltid en textfil med ren text man skriver. Det går t. ex. inte att skriva en del av programmet i kursiv stil och därmed få detta att betyda någonting särskilt, utan programmet består bara av en räcka bokstäver, siffror och interpunktion, uppdelade i rader. (När man återger ett program på papper eller skärm så visar man det dock ofta med olika färger eller olika stilar ändå, men den informationen finns inte i filen.) Olika ordbehandlare har oftast helt olika format för hur sådana finesser ska kodas i filerna, så ett dokument skrivet i Microsoft Office och ett dokument skrivet i WordPerfect är helt olika kodade även om 9

10 1. INLEDNING dokumenten ser likadana ut på papper. Trots det går det ofta att öppna ett ordbehandlingsdokument i en helt annan ordbehandlare eftersom den har särskilda rutiner för att tolka och konvertera andra format. Textfiler med ren text är däremot inte speciella för något särskilt program utan kan hanteras av alla program som gör något med text utan sådan konvertering. Det enda som kan skilja är vilken teckenkodning som har använts, dvs. vilka numeriska värden olika tecken kodats med. Om textfilen innehåller»exotiska«tecken som grekiskt π, ryskt eller för den delen de svenska bokstäverna åäö kan detta ha olika koder i olika sammanhang, men så länge det är tecken som finns på ett vanligt (amerikanskt!) tangentbord så är det nästan alltid samma koder överlag. Då kodas t. ex. tecknet»a«som 65 och tecknet»&«som 38. Teckenkodningar återkommer vi till senare Editorer Sådana rena textfiler skriver man inte med ordbehandlingsprogram utan med editorer. Ibland säger man textredigerare och att redigera text, men med den drastiskt välkomnande inställning som datorvärlden oftast visar inför lån från engelskan är det vanligare att tala om editorer och att editera text med dessa. Editorer har ofta kraftfulla kommandon för att hjälpa till när man editerar olika slags textfiler, i synnerhet när man programmerar, genom att de känner till syntaxen i olika programspråk. I denna kurs kommer vi inte att använda ordbehandling, och de textfiler som ni ska skriva här ska istället skrivas med en editor. Om ni vill använda en ordbehandlare på våra datorer så rekommenderas annars OpenOffice.org som finns i menyerna. Emacs Den editor som vi använder här, Emacs, kan startas med Applications Accessories Emacs Text Editor (men i labben kommer vi att göra på ett annat sätt). Det är lämpligt att öppna alla filer man editerar i samma Emacs istället för att avsluta den bara för att man är klar med en viss editering. Det är ungefär så som man normalt tittar på alla webbsidor i samma webbläsare och ofta inte avslutar den förrän man är på väg att logga ut Kommandoraden Det vanliga gränssnittet innan det grafiska gränssnittet slog igenom var kommandoraden Command Line Interface (CLI). Användaren skriver ett kommando på tangentbordet varpå datorn utför kommandot och inväntar nästa kommando. Kommandona har en enkel syntax som oftast bygger på engelska. Det kan vara i stil med PRINT FOO.TXT för att skriva ut en fil med namnet FOO.TXT. Även om grunden inte är svårare än så, så finns det luriga element i detta för den som inte är van, och vi kommer därför att ägna oss mycket åt detta i kursen. Att arbeta med datorn på detta sätt kan ofta verka bökigt och föråldrat för den som är ovan, men det är det mest användbara för en del avancerad användning. Några fördelar är: Det är ofta kraftfullare. Det är ofta effektivare (när man kan det). Det är lättare att bevara en mängd instruktioner så att man kan göra om samma sak senare, kanske med variationer, kanske automatiskt. (Dessa fördelar kommer inte alls att vara uppenbara från början. Vi kommer att lösa uppgifter på detta sätt som många förmodligen lättare hade kunnat lösa på andra sätt.) 1.13 Terminalen Kommandoraden är äldre än bildskärmen. Från början skrev man in sådana här kommandon på något som liknande en skrivmaskin eller teleprinter med Emacs: Den första editorn med namnet Emacs skrevs redan i mitten av 70-talet av Richard M. Stallman på MIT (Massachusetts Institutte of Technology). Den nuvarande, GNU Emacs är skriven särskilt för GNU, och påbörjades av samme Stallman 1984, som ett av de första GNU-programmen. Sedan dess har den kommit många versioner. Den nuvarande, version 23.2, släpptes i maj

11 1.14. Skalet 1.14 Skalet Figur 1.6: En populär teleprinter på 60-talet var ASR33 som tillverkades av Teletype Corporation. Det program som tolkar och utför användarens textkommandon kallas i Unix-världen för ett skal (shell). I princip är det enkelt: Skalet skriver ut en prompt, en kort text som visar att det är berett att ta emot ett kommando. Skalet ekar det användaren skriver, suddar när man trycker på radertangenten osv. 3 När användaren avslutar sitt kommando (genom att trycka på returtangenten) utför skalet kommandot, oftast genom att köra igång ett visst annat program. Om detta resulterar i output så skrivs den ut. Ovanstående görs om och om igen. en pappersremsa i. Om man gav ett kommando där man bad datorn om information så skrev den ut den på samma pappersremsa. Ofta fanns det flera sådana»skrivmaskiner«kopplade till samma dator, och dessa kallades för terminaler. 2 Senare kom terminaler med bildskärmar istället för papper. Bildskärmen kunde bara visa text och visade hela tiden de sista raderna av låtsaspapperet. Det är normalt bara det man är intresserad av ändå, för där står ju de senaste kommandona man givit och vilka svar man har fått från dessa. Idag kan man köra ett särskilt terminalprogram i sitt fönstersystem som ger en sådan låtsasterminal i ett fönster bland ens andra fönster. Det är bra att ha detta i bakhuvudet när man ska förstå hur detta terminalfönster fungerar. Tänk dig att det är (slutet av) en pappersremsa du ser. Det innebär t. ex. att den text som har skrivits där är oföränderlig. Om man ger ett kommando som får datorn att lista ens filer så ändras inte den utskriften senare om man lägger till eller tar bort en fil. För att få en aktuell lista får man ge kommandot igen. (Det som visas är en logg för ens interaktion med datorn, lite som en logg efter att man har chattat med en robot som lyder ens kommandon.) Man kan bara skriva in kommandon längst ner, efter all text som redan finns i fönstret. Kommandon Unixkommandon är ökända för att ha korta och kryptiska namn. Några exempel: cat = (con)catenate cd = change directory cp = copy ls = list mkdir = make directory mv = move pwd = print working directory rm = remove rmdir = remove directory tr = translate wc = word count Returtangenten: Returtangenten har oftast (och så är det på våra tangentbord) en vinklad pil (nedåt och till vänster) på sig. Den kallas för carriage return (vagnretur) eller oftare bara return (retur). Den carriage/vagn det handlar om går tillbaka till skrivmaskiner på papperstiden. Ibland kallas tangenten även för Enter, men då finns en risk för sammanblandning eftersom det finns en tangent på den särskilda numeriska delen av tangentbordet som heter så, och det är inte riktigt alltid som de två tangenterna har samma effekt. 2 En terminal är ju någonting som är längst ut, och dessa blev då ändpunkter medan datorn satt i mitten av ett nät. 3 På en gammal pappersterminal gick det inte att verkligen sudda ut det man redan skrivit på papperet, så det är inte helt ekvivalent med gamla tider, om än nästan. 11

12 1. INLEDNING Skälet till det är förstås att man ska behöva skriva mindre. Kommandot ls listar t. ex. filer i en viss katalog. När man använder det kan det se ut så här: $ ls texts etaoin.txt shrdlu.txt $ ls bar.png foo foo.py kvack.png texts Användaren har här bara skrivit ls och tryckt på retur. Den text som användaren har skrivit ges med grå bakgrund, så här, i dessa exempel. Användaren har t. ex. inte skrivit dollartecknet, utan det var den prompt som skalet skrivit ut. (Oftast har man en längre prompt än så. Du kommer att ha en prompt där även ditt användarnamn och namnet på datorn står, i stil med ellen@verb$, men i alla kommande exempel antar vi ändå att prompten bara är ett dollartecken.) I denna katalog fanns det fem filer och kataloger, och de listas i bokstavsordning. Argument till kommandon Efter kommandonamnet kan det följa argument, åtskilda av mellanslag. Dessa talar om mer specifikt vad man vill använda ett kommando till. Ofta är det filnamn. Man kan ge kommandot ls argument som talar om vilka filer eller vilka kataloger som ska listas. För ls behandlas alla argument lika denna fil eller innehållet i denna katalog ska listas. För en del kommandon tolkas däremot första, andra, (tredje osv.) argumentet olika. Kommandot cp foo.txt bar.txt betyder t. ex. att filen foo. txt ska kopieras och att kopian ska ha det nya namnet bar.txt. Det första argumentet är källan och det andra är destinationen. Om man hade satt argumenten i omvänd ordning hade det betytt något annat, och om man givit bara ett argument skulle man ha fått ett felmeddelande. Eftersom mellanslag används för att avdela argumenten från varann så blir det besvärligare ifall man har mellanslag i filnamnen, vilket är ett skäl till att man normalt inte använder mellanslag i filnamn på Unixsystem. Skriver man ls en liten fil så betyder ju detta att man ska lista de tre filerna»en«,»liten«och»fil«, inte en fil med namnet»en liten fil«. Om man ändå har ett sådant filnamn med mellanslag i så finns det flera sätt att hantera det. Ett är att skriva namnet inom citattecken: ls 'en liten fil'. Det som står inom citattecken behandlas som en enhet även om det har mellanslag i sig, så i det kommandot har ls bara fått ett argument. Två sorters citattecken kan användas. Både "en liten fil" och 'en liten fil' fungerar. $ ls kvack.png bar.png bar.png kvack.png Här har vi talat om precis vilka två filer vi vill ha listade. 4 (De önskade filerna listas i bokstavsordning som vanligt, oavsett vilken ordning argumenten listades i.) Om ett argument till ls är namnet på en katalog så listas innehållet i den katalogen. Så om texts ovan är en katalog med ett par textfiler i skulle man kunna få detta resultat: 4 Detta är förstås rätt poänglöst att göra. Det verkar ju som om vi redan visste att dessa två filer fanns! Senare ska vi se hur man kan få ls att lista mer information om filerna, vilket skulle göra exemplet mer realistiskt. 12

13 Laboration 1: Inledning Grafisk filhantering Välj Places Home Folder i menyerna för att ta fram ett file object window för din hemkatalog. Ni har alla en fil konto.txt och underkataloger Desktop och introduktion-till-datateknik. Den senare är förstås specifik för just denna kurs, och kallas i fortsättningen för kurskatalogen. Dubbelklicka på kurskatalogen för att få upp ett nytt fönster med den underkatalogen. Olika slags filer visas med olika ikoner. Filhanteraren avgör vilken ikon den ska använda bland annat genom att se på filnamnsändelsen. I kurskatalogen finns en bildfil gnu-head.png. Öppna den genom att dubbelklicka på dess ikon. Bilden öppnas i ett eget fönster. (Det är inte filhanteraren själv som skapar det fönstret, utan den har kört igång ett annat program för att utföra detta.) Högerklicka nu på samma ikon. Du får upp en meny med olika saker du kan göra med filen gnu-head.png, däribland Open With för att öppna den med något annat program för att visa eller redigera bilder. (Efter att du har valt ett objekt genom att klicka på det kan du också göra dessa saker från File-menyn.) Höger musknapp används oftast som en menyknapp på detta sätt. Uppgift 1.1 Ett av programmen man kan öppna bildfiler med har ett namn som slutar på P. Vad heter det programmet? (Det är ett mycket ambitiöst ritprogram som det är rätt jobbigt att komma in i, så kör det inte nu, men prova gärna senare om du är nyfiken.) Senare få du veta var du ska skriva dessa svar. Notera tillsvidare svaren på uppgiftsfrågorna för senare bruk. Uppgift 1.2 I kurskatalogen finns det även en ljudfil ord.wav. Vad sägs det för ord i den? För olika sorters filer händer det som synes olika saker när du dubbelklickar dem. Filen run-me är t. ex. ett litet program. Det är en exekverbar binärfil som körs när du aktiverar den. Filen hello.py är också ett program, men i källkod (i programspråket Python). Kanske vill du köra programmet? Kanske vill du editera texten? När du aktiverar den filen får du välja mellan flera alternativ. För att köra programmet, välj Run. (Båda dessa program skapar bara ett litet fönster med en knapp i.) Uppgift 1.3 Vad står det på knapparna som run-me respektive hello.py skapar? Uppgift 1.4 Ta bort filen should_not_be_here i kurskatalogen. Uppgift 1.5 Skapa en ny underkatalog alice i kurskatalogen. Flytta filerna cheshire-cat.jpg, cheshire-cat.txt och how-doth.txt dit. (Allt detta är nämligen taget från Alice i Underlandet). Det enklaste sättet att flytta en fil är med drag and drop. Tryck ner vänster musknapp när du pekar på filen och dra den sedan till önskad plats varpå du släpper musknappen. Öppna katalogen alice och välj View View as List för att se fillistningen i ett annat format som ger mer information. (Gör fönstret tillräckligt brett för att se all information om filerna.) Där visas filens namn, storlek, typ och tidsstämpel för när den senast ändrades. Uppgift 1.6 Filernas storlek mäts i bytes. Hur många bytes stor är filen how-doth.txt? Hur kan du ta reda på det utan att gå över till»view as List«? 13

14 LABORATION 1: INLEDNING Uppgift 1.7 En av filerna dikt-1.txt, dikt-2. txt och dikt-3.txt i kurskatalogen är skyddad så att andra inte kan läsa den. Vilken? Uppgift 1.8 Ändra så att den inte längre är särskilt skyddad, utan har samma skydd som de övriga. Ändra också så att filen secret.txt bara kan läsas av dig, men är skrivskyddad för alla, till och med dig själv. När du gjort detta riktigt visas det särskilt i filobjektsfönstret att denna fil är skrivskyddad. Med File Open Location kan man öppna en godtycklig plats i filträdet direkt (med en fullständig sökväg). När du skriver in namnet så finns det ibland bara ett sätt att fortsätta och du kan då trycka på TAB-tangenten (den stora tangenten till vänster, direkt ovanför Caps Lock) istället för att behöva skriva den texten. Detta kallas för komplettering. Använd detta i nästa uppgift! Uppgift 1.9 Det finns en katalog /corpora/ PLUG/html_bin/uplug092d/Systems/UWA/ LinkCand och i den finns det en fil CoocFreq.ini. Vilken användare äger den filen, och vilken grupp hör filen till? Med File Open Parent kan man öppna den katalog som aktuell katalog ligger under. (Här används en terminologi där man ser filträdet som ett släktträd med underkataloger som barn.) Uppgift 1.10 Använd File Open Parent så många gånger det går. Vad heter katalogen du kommit till nu? Två av dess direkta underkataloger har du inte tillstånd att titta in i. Vad heter dessa? Emacs I kurskatalogen har du en fil med namnet favourite-colour.txt. Det är en ren textfil (vilket man kan gissa av filnamnsändelsen.txt). Dubbelklicka på den i filhanteraren för att öppna den med editorn Emacs. I det fönster du får upp finns det plats för att skriva 80 tecken per rad vilket är standard. Gör gärna fönstret högre, men undvik att göra det bredare. Maximera alltså inte fönstret. Uppgift 1.11 Vad står det i den filen? I kurskatalogen ligger också en fil exempel.txt. Ta tag i den och släpp den i Emacs-fönstret med drag and drop. (Om du hade maximerat filobjektsfönstret så ändra tillbaka det. Se till att du ser filobjektsfönstret och Emacsfönstret samtidigt, sida vid sida.) Detta är ett sätt att öppna en till fil när du redan har en Emacs igång. Den förra filen finns även den fortfarande öppnad i denna Emacs även om den inte syns just nu. De olika texterna som man har aktiva i Emacs ligger i varsin buffert och i Emacs-menyn Buffers kan du välja mellan dessa. Gå på detta sätt tillbaka till favourite-colour.txt igen. Uppgift 1.12 Ändra i favourite-colour.txt så att den stämmer för dig! Förflytta dig i textbufferten med piltangenterna. Spara med knappen när du är klar. (Avsluta däremot inte denna Emacs förrän du är klar med hela labben!) På knappraden i Emacs finns det bland annat andra knappar för att öppna nya och existerande filer. När du ska välja en ny fil och det inte finns en rad Location att skriva in namnet på kan du trycka på en knapp med en penna för att få fram den. Uppgift 1.13 Öppna på detta sätt en ny fil favourite-number.txt i kurskatalogen och skriv där ditt favorittal. Glöm inte att spara filen! Det finns även en knapp för att öppna en katalog. Öppna underkatalogen alice på detta sätt. Du får då upp en fillistning som liknar den du fick med View as List i filhanteraren. Med pilarna kan du röra dig i listan och med returtangenten kan du öppna en viss fil. Öppna cheshire-cat.txt på detta sätt. Det är ett utdrag ur Alice i Underlandet, fast några stavfel har smygit sig in. Uppgift 1.14 Använd kommandot Tools Spell Checking Spell Check Buffer för att hitta och rätta stavfelen. Det blir flera förslag på rättelser och man får skriva en siffra för att ange vilket rättningsförslag man vill använda. Hur många fel hittades? 14

15 Terminalen och skalet Glöm inte att spara den rättade filen! Gå tillbaka till bufferten alice med fillistningen och flytta markören till raden med cheshire-cat.jpg. Välj Operate Copy to i menyerna och kopiera den filen till katalogen Desktop. Kolla att den därmed har hamnat på ditt skrivbord. Klipp-och-klistra Det enklaste sättet att kopiera text är att markera med vänsterknappen på musen och klistra in med mittknappen på musen. (Se avsnitt 1.6 på s. 8.) Uppgift 1.15 Öppna filen dodo.txt i kurskatalogen i Emacs. Lägg till text i den på rätt ställen enligt vad som står där med hjälp av klipp-och-klistra enligt ovan. Glöm inte att spara filen efteråt! Svarsfilen Skriv en ny fil ids1.txt i kurskatalogen (med Emacs) där du skriver in svaren på dessa uppgifter. (En del uppgifter kräver dock inga svar, utan är bara av formen»gör si och så«, i stil med uppgift 1.15.) Se noga till att den filen hamnar i rätt katalog och heter precis som den ska! Det kan underlätta att klipp-och-klistra en del svar så att du inte behöver skriva av text. Använd som vanligt menyn Buffers för att växla vad du tittar på när du kopierar från en buffert till en annan. Om du råkar göra nåt fel, t. ex. klistrar in fel text eller text på fel ställe, så kan du ångra dig med knappen i Emacs. Fler buffertar Som du kanske märkt finns det fler buffertar i Buffers-menyn, och alla hänger inte ihop med någon fil. Uppgift 1.16 Det finns en buffert som heter *scratch* till exempel. Vad står det i den? Uppgift 1.17 Det finns andra buffertar som har namn som börjar och slutar med stjärna. En har ett namn som börjar med *M. Vad heter den och vad verkar den användas till? Terminalen och skalet Skapa ett terminalfönster genom att högerklicka i bakgrunden av skrivbordet och välja Open Terminal som finns i menyn du får upp då. Även i detta fönster finns det plats för 80 tecken per rad. Gör gärna även detta fönster högre, men undvik att göra det bredare. Lägg terminalfönstret och Emacs sida vid sida så att båda syns samtidigt, så att du kan fortsätta skriva in svar i ids1.txt medan du även ser terminalfönstret. Uppgift 1.18 av skalet? Exakt hur lyder den prompt du fått I terminalfönstret ska du skriva in textkommandon. Som första kommando, skriv»ls«och tryck på retur. Dvs. gör $ ls Det är ett kommando som listar vilka filer och kataloger du har i din hemkatalog. Resultatet skrivs ut i samma terminalfönster som där du skrev in kommandot. Man kan ge namnet på en katalog som argument till ls för att lista filerna i den katalogen istället. Även här kan man använda komplettering med TAB-tangenten. Skriv bara»ls in«och tryck sedan på TAB. Du bör få fram $ ls introduktion-till-datateknik/ Tryck på retur för att utföra kommandot. Nu listar du alltså istället filerna i den katalogen. Ge sen kommandot $ cd introduktion-till-datateknik/ (Använd komplettering!) Detta kommando gav inget resultat. Det är inte alla kommandon som ger något resultat som skrivs ut på skärmen, utan en del utför något ändå. Detta har ändrat aktuell katalog 15

16 LABORATION 1: INLEDNING till din katalog»introduktion-till-datateknik«, så nu utförs normalt kommandon i den katalogen istället. Så om du nu ger kommandot ls igen så blir det filerna i denna katalog som listas. Uppgift 1.19 Vad är cd förkortning för enligt detta kompendium? Uppgift 1.20 Om du utan att byta aktuell katalog nu vill lista innehållet i din hemkatalog, vad kan du ge för kommando då? (Använd en särskild beteckning för din hemkatalog i svaret.) Prova härnäst kommandot $ date Uppgift 1.21 Hur löd resultatet? I din kurskatalog finns det en fil som heter stp. txt. Med kommandot $ cat stp.txt kan du skriva ut dess innehåll i terminalfönstret. (Använd TAB för komplettering, även när det inte är så långa filnamn. Då får du bekräftelse på att det verkligen finns en fil som heter så.) Den texten har ganska korta rader. Det finns ett kommando fmt med vilket man kan formattera om en text så att den får lagom långa rader. Prova $ fmt stp.txt Uppgift 1.22 Vad blev det för output från detta? (Använd klipp-och-klistra!) Uppgift 1.23 Ge ett kommando för att lista filerna i hemkatalogen för användaren ellen och ge kommandots resultat. (Använd en särskild beteckning för någons hemkatalog.) Kommandot grep kan du ge två argument. Först en text och sedan ett filnamn, och kommandot visar då alla rader i filen som innehåller den texten. Prova med $ grep dator stp.txt Uppgift 1.24 Vad gav det för resultat? Genom att hänga på > och ett filnamn i slutet av ett kommando så kan man spara resultatet i en fil istället för att få ut det i terminalfönstret. Uppgift 1.25 Gör grep arbete stp.txt >arbete.txt. Märk att du inte ser någon output alls. Öppna sedan den nyskapade filen arbete.txt i Emacs. Hur många rader är det i den? Textargumentet till grep är ett exempel på att argument till kommandon kan vara annat än fil- och katalognamn. Men det är bara fil- och katalognamn som det går att få komplettering på! Uppgift 1.26 Det finns ett kommando seq som ger en sekvens med tal. Prova att ge det kommandot med argumentet 12. Ange hela ditt kommando samt dess resultat! Om du istället använder argumentet (prova!) så har du knappast tid att vänta på att kommandot ska köra klart. I sådana lägen kan man avbryta med Control-C, dvs. genom att trycka in Ctrl och C samtidigt. Gör så! Diverse på slutet Uppgift 1.27 Kolla i filhanteraren vad din katalog Desktop har för skydd. Får andra användare se vad du har för filer och kataloger på ditt skrivbord eller inte? (Passa gärna på att ändra om du vill ha det på det andra sättet istället.) 16

17 Efteråt Uppgift 1.28 När man editerar en fil i Emacs så sparar den en backupfil med det gamla innehållet för säkerhets skull. Att döma av vad du har för filer nu, hur skapar Emacs namnen på dessa backupfiler? (Filhanteraren visar normalt inte dessa backupfiler, så se efter med ls istället.) Uppgift 1.29 På s. 7 står att man brukar undvika filnamn med mellanslag i för filer som man ska hantera med kommandoraden. Hur kommer det sig? Redovisning Glöm inte att spara ids1.txt! Skicka ett mail till starback@stp.lingfil.uu.se och tala om att du är klar med labben, så ska jag rätta. Skriv även dit om du har några frågor! Dessutom vill jag försäkra mig om att jag har allas UpUnet-S-adresser och att de kommer fram, så om du inte redan har en, maila Per och tala om när du har en. Jag skickar mail till dessa adresser för att se att jag får svar från alla. Efteråt Låt kurskatalogen ligga kvar som den är (med samma namn) efter labben så att jag lätt kan kontrollera att ni utfört uppgifterna! Dessutom kommer ni att behöva dessa filer i senare labbar också. Hela din kurskatalog är skyddad för läsning för andra, men just i denna katalog kommer jag att titta ändå (med hjälp av mina administratörsrättigheter). Jag skickar kommentarer med datorpost. Läs den regelbundet, och om du får frågor som har med labben att göra så svara på dem! Se till att du har klartecken från mig om att du är klar med labben före nästa föreläsning (fredag 3/9). 17

Introduktion till datateknik för språkvetare

Introduktion till datateknik för språkvetare Introduktion till datateknik för språkvetare ht 2009 Per Starbäck Kapitel 1 Inledning 1.1 Om kursen Schema och annat finns på http://stp.lingfil. uu.se/kurs/ids/. Där kommer det även finnas länkar till

Läs mer

Introduktion till datateknik för språkvetare

Introduktion till datateknik för språkvetare Introduktion till datateknik för språkvetare ht 2009 Per Starbäck Kapitel 1 Inledning 1.1 Om kursen Schema och annat finns på http://stp.lingfil. uu.se/kurs/ids/. Där kommer det även finnas länkar till

Läs mer

Introduktion till datateknik för språkvetare

Introduktion till datateknik för språkvetare Introduktion till datateknik för språkvetare ht 2008 Per Starbäck Kapitel 1 Inledning En dator är, enligt Nationalencyklopedin, en automatisk maskin för beräkning och symbolbehandling. Benämningen avser

Läs mer

Introduktion till datateknik för språkvetare

Introduktion till datateknik för språkvetare Introduktion till datateknik för språkvetare ht 2015 Per Starbäck Kapitel 1 Inledning 1.1 Om kursen Schema och annat finns på http://stp. lingfil.uu.se/kurs/ids/. Där kommer det även finnas länkar till

Läs mer

Introduktion till datateknik för språkvetare

Introduktion till datateknik för språkvetare Introduktion till datateknik för språkvetare ht 2016 Per Starbäck Kapitel 1 Inledning 1.1 Om kursen Schema och annat finns på http://stp. lingfil.uu.se/kurs/ids/. Där kommer det även finnas länkar till

Läs mer

Introduktion till datateknik för språkvetare

Introduktion till datateknik för språkvetare Introduktion till datateknik för språkvetare ht 2013 Per Starbäck Kapitel 1 Inledning 1.1 Om kursen Schema och annat finns på http://stp. lingfil.uu.se/kurs/ids/. Där kommer det även finnas länkar till

Läs mer

Introduktion till datateknik för språkvetare

Introduktion till datateknik för språkvetare Introduktion till datateknik för språkvetare ht 2013 Per Starbäck Kapitel 1 Inledning 1.1 Om kursen Schema och annat finns på http://stp. lingfil.uu.se/kurs/ids/. Där kommer det även finnas länkar till

Läs mer

Introduktion till datateknik för språkvetare

Introduktion till datateknik för språkvetare Introduktion till datateknik för språkvetare ht 2011 Per Starbäck Kapitel 1 Inledning 1.1 Om kursen Schema och annat finns på http://stp.lingfil. uu.se/kurs/ids/. Där kommer det även finnas länkar till

Läs mer

Filers innehåll. Grundläggande databehandling. Representation av text. pffb = påhittat filformat för bilder

Filers innehåll. Grundläggande databehandling. Representation av text. pffb = påhittat filformat för bilder Filers innehåll Data av olika slag lagras i filer. file = pärm, mapp, arkiv, akt,... Grundläggande databehandling Filer och skal Per Starbäck 2005-09-12 / Föreläsning 2 texter ljud bilder databaser program...

Läs mer

Kort-kort om utdelade användarkonton och datormiljön på NADA

Kort-kort om utdelade användarkonton och datormiljön på NADA Kort-kort om utdelade användarkonton och datormiljön på NADA UNIX-konto, användaridentitet Namn Du har fått ett konto med ett användarnamn bestående av prefixet ip99_ och ytterligare tre bokstäver. Dessa

Läs mer

Föreläsning 1 Unix. Datorer och datoranvändning Föreläsningar 2018/19. Operativsystem. Unix

Föreläsning 1 Unix. Datorer och datoranvändning Föreläsningar 2018/19. Operativsystem. Unix Datorer och datoranvändning Föreläsningar 2018/19 Per Holm Roger Henriksson roger.henriksson@cs.lth.se Förberedelse inför laboration 1. Operativsystem, Unix historik Filer och kataloger Kommandon Filskydd

Läs mer

Datorer och datoranvändning Föreläsningar 2014/15. Föreläsning 1 Unix. Operativsystem. Unix

Datorer och datoranvändning Föreläsningar 2014/15. Föreläsning 1 Unix. Operativsystem. Unix Datorer och datoranvändning Föreläsningar 2014/15 Per Holm Per.Holm@cs.lth.se Unix 2 (lab 1) Lågnivåprogrammering 23 (lab 2) Datorns hårdvara 45 L A TEX 69 (lab 3) Internet 98 (lab 4) Operativsystem 117

Läs mer

Lab1 inginfo07. Detta dokument innehåller övningar för introduktion till Media-programmets datorsystem (Mac OS X).

Lab1 inginfo07. Detta dokument innehåller övningar för introduktion till Media-programmets datorsystem (Mac OS X). Lab1 inginfo07 Detta dokument innehåller övningar för introduktion till Media-programmets datorsystem (Mac OS X). Inloggning Du borde ha fått ett personligt användarnamn och ett lösenord från Delfi, om

Läs mer

Introduktion till datorer och nätverk vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap

Introduktion till datorer och nätverk vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap Introduktion till datorer och nätverk vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap Syfte Syftet med detta dokument är att ge en introduktion till användning av datorerna i datorsalarna med

Läs mer

Introduktion till datormiljön och Python

Introduktion till datormiljön och Python Introduktion till datormiljön och Python Nyckelord: katalog, katalogträd, rot, fil, källkod, program, exekvering, tilldelning, inmatning, utmatning. Mål: Att du efter laborationen ska klara dig på egen

Läs mer

Program. Kapitel make Program Interpreterande och kompilerande program

Program. Kapitel make Program Interpreterande och kompilerande program Kapitel 11 Program Detta kapitel är som synes mycket kort och nämner inte allt från föreläsningen. 11.1 Program Ett datorprogram är en samling instruktioner som beskriver något som en dator ska utföra.

Läs mer

UNIX. 2D1339 Programkonstruktion Hösten 2001 Datorintroduktion Laboration 1. Mål. Vad laborationen går ut på. Redovisning

UNIX. 2D1339 Programkonstruktion Hösten 2001 Datorintroduktion Laboration 1. Mål. Vad laborationen går ut på. Redovisning Numerisk analys och datalogi KTH 100 44 Stockholm Ann Bengtsson, Kerstin Frenckner 2D1339 Programkonstruktion Hösten 2001 Datorintroduktion Laboration 1 UNIX Mål Syftet med denna laboration är att ni ska

Läs mer

Laboration 0. Enhetsbokstaven anges med ett kolon efter och man läser ofta ut detta, exempelvis C:(sekolon).

Laboration 0. Enhetsbokstaven anges med ett kolon efter och man läser ofta ut detta, exempelvis C:(sekolon). Laboration 0 Laborationen är till för dig som inte är familjär med att navigera i filträd på en dator. Om du är van vid detta (vilket är det vanliga nu för tiden) så kan du bara snabbt titta igenom laborationen.

Läs mer

SF1672, Linjär Algebra med Matlab för F1 Lab0

SF1672, Linjär Algebra med Matlab för F1 Lab0 SF1672, Linjär Algebra med Matlab för F1 Lab0 Denna labb är tänkt att öva datorhantering och öva inledande Matlab. Eftersom förkunskaperna varierar finns en hel del uppgifter så att alla kan få något att

Läs mer

DD1310 Programmering för OPEN1 LAB1: Laborationer i Python läsåret 2011/2012

DD1310 Programmering för OPEN1 LAB1: Laborationer i Python läsåret 2011/2012 DD1310 Programmering för OPEN1 LAB1: Laborationer i Python läsåret 2011/2012 Räkna med att varje laboration kan ta upp till 10 timmar att göra. Du behöver alltså tillbringa en hel del tid i datorsalarna.

Läs mer

Omkoppling av in- och utmatning. In- och utmatning i Unix. Kommando exempel, ls, pipe forts. Kommando exempel, ls, pipe

Omkoppling av in- och utmatning. In- och utmatning i Unix. Kommando exempel, ls, pipe forts. Kommando exempel, ls, pipe In- och utmatning i Unix Program i Unix skriver och läser till och från filer. En fil betyder här en vanlig fil med text eller binära data, ett tangentbord, en skärm, ett annat program etc. Innan ett program

Läs mer

Lab 7, 48 steg till ett bättre liv i Unix-labbet

Lab 7, 48 steg till ett bättre liv i Unix-labbet Lab 7, 48 steg till ett bättre liv i Unix-labbet Urban Liljedahl 13 december 2002 Instruktioner Mål Krav Utveckla förmågan att söka kunskap med hjälp litteratur och andra källor. Utveckla förmågan att

Läs mer

Introduktion till datateknik för språkvetare ht 2007

Introduktion till datateknik för språkvetare ht 2007 Introduktion till datateknik för språkvetare ht 2007 Per Starbäck 9 oktober 2007 Kapitel 1 Datorer, operativsystem och filer En dator är, enligt Nationalencyklopedin, en automatisk maskin för beräkning

Läs mer

Allmänt om programvaror och filer i Windows.

Allmänt om programvaror och filer i Windows. Allmänt om programvaror och filer i Windows. Vart sparade du dokumentet? I Word. Jag har fått detta svar mer än en gång när jag försökt hjälpa någon att hitta ett dokument som de tappat bort i sin dator.

Läs mer

Kort-kort om utdelade användarkonton och datormiljön på NADA

Kort-kort om utdelade användarkonton och datormiljön på NADA Kort-kort om utdelade användarkonton och datormiljön på NADA UNIX-konto, användaridentitet Namn Du har fått ett konto med ett användarnamn bestående av prefixet ip98- och ytterligare tre bokstäver. Dessa

Läs mer

Att skriva på datorn

Att skriva på datorn Att skriva på datorn Innehåll: Inledning 1 Tangentbordet 2 Att skriva i Word 4 Att skriva på Internet 7 Övningar 8 2 Inledning Välkommen till steg 2 av Internetkursen för nybörjare! Vid detta kurstillfälle

Läs mer

Datorsystem och programmering

Datorsystem och programmering Datorsystem och programmering Peter Dalenius petda@ida.liu.se Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet 2010-08-23 Målsättning Kursens syfte är dels att studenterna ska skaffa sig erfarenheter

Läs mer

SF1546, Numeriska Metoder för O1 Lab0 - frivillig. (dvs uppgifterna behöver inte redovisas!)

SF1546, Numeriska Metoder för O1 Lab0 - frivillig. (dvs uppgifterna behöver inte redovisas!) SF1546, Numeriska Metoder för O1 Lab0 - frivillig. (dvs uppgifterna behöver inte redovisas!) Denna labb är tänkt att öva datorhantering och öva inledande Matlab. Eftersom förkunskaperna varierar finns

Läs mer

DD1310 Programmeringsteknik för Open1 och Med2 Laborationer läsåret 2014/2015

DD1310 Programmeringsteknik för Open1 och Med2 Laborationer läsåret 2014/2015 DD1310 Programmeringsteknik för Open1 och Med2 Laborationer läsåret 2014/2015 Fyll i ditt namn och personnummer med bläck eller motsvarande. OBS: Om inte denna kvittenssida tas med vid redovisningen får

Läs mer

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll FrontPage Express I programpaketet Internet Explorer 4.0 och 5.0 ingår också FrontPage Express som installeras vid en fullständig installation. Det är ett program som man kan använda för att skapa egna

Läs mer

Windows 10 Utforskaren

Windows 10 Utforskaren Windows 10 Svenskspråkigt material, svenskspråkiga dialogrutor Windows 10 2 Innehållsförteckning Filnamn... 3 Filnamnstillägget... 4... 5 Sortera filer i förteckningen... 5 Val av visningssätt... 5 Sökväg...

Läs mer

Konsolfönster i Windows Momentet ingår i kursen PDA DTR1206 Lab 1 DOS http://www.cwdata.se Konsolfönstret

Konsolfönster i Windows Momentet ingår i kursen PDA DTR1206 Lab 1 DOS http://www.cwdata.se Konsolfönstret Konsolfönster i Windows Momentet ingår i kursen PDA DTR1206 Lab 1 DOS http://www.cwdata.se Konsolfönstret Med ett kommandobaserat gränssnitt menas ett helt textbaserat gränssnitt. Istället för att klicka

Läs mer

A. Datorn från grunden

A. Datorn från grunden A-1 A. Vad är en dator? En dator är en apparat som du kan utföra en mängd olika uppgifter med t.ex: Skriva och läsa e-post, lyssna på musik, titta på film, spela spel. De olika uppgifterna utförs av program

Läs mer

kommando -fl argument

kommando -fl argument Grundläggande kommandostruktur kommando -fl argument Kommandot kommando är ett litet linuxprogram som gör något. Flaggorna fl modifierar kommandot Argumentet argument kan vara inget, ett eller flera (beroende

Läs mer

UNIX. Laborations-PM Anders Egneus, Henrik Lindgren, 2004, 2006. Raphael Corsoski, 2005. Erik Eliasson, 2007. Christian von Schultz, 2008.

UNIX. Laborations-PM Anders Egneus, Henrik Lindgren, 2004, 2006. Raphael Corsoski, 2005. Erik Eliasson, 2007. Christian von Schultz, 2008. 1 Introduktion UNIX Laborations-PM Anders Egneus, Henrik Lindgren, 2004, 2006. Raphael Corsoski, 2005. Erik Eliasson, 2007. Christian von Schultz, 2008. Det övergripande syftet med dessa laborationer är

Läs mer

Laboration 2 i datorintro för E1 Detta dokument innehåller instruktioner och övningar för introduktion till E-programmets datorsystem och web-mail.

Laboration 2 i datorintro för E1 Detta dokument innehåller instruktioner och övningar för introduktion till E-programmets datorsystem och web-mail. Laboration 2 i datorintro för E1 Detta dokument innehåller instruktioner och övningar för introduktion till E-programmets datorsystem och web-mail. E-programmets datorsalar är utrustade med datorer som

Läs mer

Programutveckling med Java Development Kit. (JDK 1.1.x) och Programmers File Editor (PFE 7.02)

Programutveckling med Java Development Kit. (JDK 1.1.x) och Programmers File Editor (PFE 7.02) UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för datavetenskap Thomas Johansson Oktober 1998 Programutveckling med Java Development Kit (JDK 1.1.x) och Programmers File Editor (PFE 7.02) Umeå universitet 901 87 Umeå.

Läs mer

Internet. En enkel introduktion. Innehåll:

Internet. En enkel introduktion. Innehåll: Internet En enkel introduktion Innehåll: Datorns olika delar Starta datorn Så gör du om du kan webbadressen Så gör du om du inte kan webbadressen Kortfattad repetition Alingsås bibliotek, 2012 2 3 4 6

Läs mer

Komma igång med 3L Pro 2014. Komma igång med 3L. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB

Komma igång med 3L Pro 2014. Komma igång med 3L. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB Komma igång med 3L Innehåll LOGGA IN I 3L... 3 Verktyg och kortkommandon... 6 Övriga tangenter... 9 RAPPORTUTSKRIFT I 3L... 10 Instruktioner för att skriva till fil:... 11 Logga in i 3L Ikonen för 3L Pro

Läs mer

För att använda Windows på enklaste sätt använder du musen. Musen syns Som en pil på skärmen.

För att använda Windows på enklaste sätt använder du musen. Musen syns Som en pil på skärmen. Från Datakörkortet Light Innehåll Mjukvara De delar som går att ta på kallas för hårdvara, men den information som finns inne i datorn kallas för mjukvara. Denna mjukvara kan vi dela upp i tre kategorier;

Läs mer

DN1240, Numeriska metoder. Laboration 0 (frivilliga delar) (dvs uppgifterna behöver inte redovisas) Introduktion till UNIX och MATLAB

DN1240, Numeriska metoder. Laboration 0 (frivilliga delar) (dvs uppgifterna behöver inte redovisas) Introduktion till UNIX och MATLAB DN1240, Numeriska metoder för O1. Laboration 0 (frivilliga delar) (dvs uppgifterna behöver inte redovisas) Introduktion till UNIX och MATLAB Del 1: UNIX och kontoadministration Uppgift 1.1 Ni bör jobba

Läs mer

2009-08-20. Manual för Typo3 version 4.2

2009-08-20. Manual för Typo3 version 4.2 2009-08-20 Manual för Typo3 version 4.2 1 2 Innehåll: 1. Allmänt 4 2. Grunderna i Typo3 5 2.1 Knappar 5 2.2 Inloggning 5 2.3 Den inledande vyn 6 2.4 Sidträdet 7 3. Sidor 8 3.1 Skapa en ny sida 8 3.1.1

Läs mer

KURSMÅL WINDOWS STARTA KURSEN

KURSMÅL WINDOWS STARTA KURSEN KURSMÅL WINDOWS Detta är en introduktionskurs för dig som är nybörjare. Du kommer att få bekanta dig med datorns viktigaste delar och lära dig grunderna i operativsystemet Windows, vilket är en förutsättning

Läs mer

1284_omslag.qxd 2005-10-11 11:13 Sida 1 ECDL START OFFICE 2003 Allmän IT Windows XP Word 2003 Outlook 2003

1284_omslag.qxd 2005-10-11 11:13 Sida 1 ECDL START OFFICE 2003 Allmän IT Windows XP Word 2003 Outlook 2003 ECDL START OFFICE 2003 Allmän IT Windows XP Word 2003 Outlook 2003 5 Arbeta med mappar och filer I Windows finns det två sätt att arbeta med de olika enheterna i systemet. Vilket du väljer beror på personligt

Läs mer

Introduktion till Linux. TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning (i) Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap

Introduktion till Linux. TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning (i) Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap Introduktion till Linux TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning (i) Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 3 Vem riktar sig kursen till? Hjälp! Jag fattar noll! Rädda mig! Ska man trycka

Läs mer

Kapitel 12. Mer om program. 12.1 Att rapportera buggar och problem. 12.2 make

Kapitel 12. Mer om program. 12.1 Att rapportera buggar och problem. 12.2 make Kapitel 12 Mer om program 12.1 Att rapportera buggar och problem När man rapporterar buggar eller andra problem i program så är det några saker att tänka på för att ens rapport ska vara användbar för den

Läs mer

DATORINTRODUKTION 2010 LABORATION 1

DATORINTRODUKTION 2010 LABORATION 1 DATORINTRODUKTION 2010 LABORATION 1 Instruktioner Genomför uppgifterna i tur och ordning. Text i typsnittet Courier indikerar något som skall utföras på datorn, t.ex. ett kommando i kommandotolken eller

Läs mer

Lathund Claro Read Plus

Lathund Claro Read Plus Lathund Claro Read Plus Innehållsförteckning LathundWord Read Plus V 5...1 Innehållsförteckning...1 Starta... 2 Knappbeskrivning... 2 Börja läsa... 2 Börja skriva... 2 Knapp 8 Inställningar... 3 Knapp

Läs mer

Introduktion till programmering, hösten 2011

Introduktion till programmering, hösten 2011 Föreläsning 1 Programmering är ett hantverk. Det betyder att man inte kan läsa sig till den förmågan, man måste träna och man tränar genom att skriva mer och mer avancerade program. Programmering förutsätter

Läs mer

Användarhantering Windows 7 I denna laboration kommer vi att skapa nya användare och grupper och titta på hur man hantera dessa.

Användarhantering Windows 7 I denna laboration kommer vi att skapa nya användare och grupper och titta på hur man hantera dessa. Användarhantering Windows 7 I denna laboration kommer vi att skapa nya användare och grupper och titta på hur man hantera dessa. Antal: Enskilt Material: En dator med Windows 7 (Vista, Windows 8 eller

Läs mer

UNIX Introduktion UNIX. Datorerfarenhet. Vad menar man med operativsystem

UNIX Introduktion UNIX. Datorerfarenhet. Vad menar man med operativsystem UNIX Introduktion UNIX Inge Frick inge@nada.kth.se De datorer ni kommer att använda här är huvudsakligen SUN-maskiner som kör Solaris. Solaris är ett Unix operativsystem. Unix intro 2005 / Copyright Inge

Läs mer

Introduktion till Linux. TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning 1 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap

Introduktion till Linux. TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning 1 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap Introduktion till Linux TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning 1 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 3 Vem riktar sig kursen till? Hjälp! Jag fattar noll! Rädda mig! Ska man trycka

Läs mer

DN1212, Numeriska metoder & grundläggande programmering. Laboration 1 del 1-3 (frivilliga delar) Del 1-3 (dvs upg 1.1-1.17) behöver inte redovisas

DN1212, Numeriska metoder & grundläggande programmering. Laboration 1 del 1-3 (frivilliga delar) Del 1-3 (dvs upg 1.1-1.17) behöver inte redovisas DN1212, Numeriska metoder & grundläggande programmering för P1. Laboration 1 del 1-3 (frivilliga delar) Del 1-3 (dvs upg 1.1-1.17) behöver inte redovisas Introduktion till UNIX och MATLAB Del 1: UNIX och

Läs mer

Xemacs, första hjälpen!

Xemacs, första hjälpen! Högskolan Dalarna Objektorienterad programmering, 5p 1 (5) Datateknik 19981018 HansEdy Mårtensson Xemacs, första hjälpen! Xemacs startas enklast på följande sätt: xemacs filnamn filnamn är benämningen

Läs mer

Introduktion till datoranvändning. Välkomna till NADA. (Numerisk Analys och DAtalogi) och kursen. Datalogi, grundkurs 1, 15hp

Introduktion till datoranvändning. Välkomna till NADA. (Numerisk Analys och DAtalogi) och kursen. Datalogi, grundkurs 1, 15hp Välkomna Introduktion till datoranvändning Välkomna till NADA (Numerisk Analys och DAtalogi) och kursen Datalogi, grundkurs 1, 15hp DA2001 (Föreläsning 1) Datalogi 1 Hösten 2010 1 / 27 Kursansvarig Välkomna

Läs mer

Kom igång med. Windows 8. www.datautb.se DATAUTB MORIN AB

Kom igång med. Windows 8. www.datautb.se DATAUTB MORIN AB Kom igång med Windows 8 www.datautb.se DATAUTB MORIN AB Innehållsförteckning Grunderna i Windows.... 1 Miljön i Windows 8... 2 Startskärmen... 2 Zooma... 2 Snabbknappar... 3 Sök... 4 Dela... 4 Start...

Läs mer

Grundkurs 1 IKT Filhantering

Grundkurs 1 IKT Filhantering Filhantering Dan Haldin Ålands lyceum I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Innehållsförteckning... 2 Filhantering med Windows... 3 Skapa Mappar... 4 Spara rätt... 5 Öppna sparade filer... 7 Flytta och

Läs mer

OBS! Snabbinsatt Matlab-intro vissa fönsterhanteringsdetaljer kan vara fel men gör gärna Matlab-uppgifterna. DN1240, Numeriska metoder för OPEN1.

OBS! Snabbinsatt Matlab-intro vissa fönsterhanteringsdetaljer kan vara fel men gör gärna Matlab-uppgifterna. DN1240, Numeriska metoder för OPEN1. OBS! Snabbinsatt Matlab-intro vissa fönsterhanteringsdetaljer kan vara fel men gör gärna Matlab-uppgifterna. DN1240, Numeriska metoder för OPEN1. Laboration 0 del 1-3 (frivilliga delar) Del 1-3 (dvs upg

Läs mer

Introduktion till Unix och Linux

Introduktion till Unix och Linux Introduktion till Unix och Linux TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning (i) Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 2014-08-22 2 3 Vem riktar sig kursen till? Hjälp! Jag fattar noll! Rädda

Läs mer

Internet En enkel introduktion

Internet En enkel introduktion Internet En enkel introduktion Innehåll: Inledning 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 4 Hur du gör om du kan webbadressen 6 Hur du gör om du inte kan webbadressen 9 Kortfattad repetition 11 Jan Andrée

Läs mer

E-POST3 Ett lättanvänt e-postprogram med stöd för talsyntes

E-POST3 Ett lättanvänt e-postprogram med stöd för talsyntes E-POST3 Ett lättanvänt e-postprogram med stöd för talsyntes Sida 2 av 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 REKOMMENDERAD UTRUSTNING...5 INSTALLATION...5 ANVÄNDARLÄGE I E-POST3...6 STARTSIDA...7

Läs mer

Laboration 2 Datorverktyg vid LiU

Laboration 2 Datorverktyg vid LiU Laboration 2 Datorverktyg vid LiU Denna laboration är tänkt att ge information om några av de grundläggande verktyg som du, som studerar vid Linköpings Universitet, kan ha nytta av. Ett tips är att läsa

Läs mer

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7 Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7 Maj -13 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 1 Sida 1 Inledning Välkommen till denna kurs. Att jobba med datorer är ofta som att jobba med matematik. Det nya bygger

Läs mer

Elias Castegren. (Version 1, 2012)

Elias Castegren. (Version 1, 2012) Liten Emacs-referens Elias Castegren (Version 1, 2012) Det här är en kort genomgång av några väldigt grundläggande kommandon i Emacs. Dokumentet är inte utförligt eller ens särskilt pedagogiskt, utan jag

Läs mer

SF1520, Numeriska Metoder och Grundläggande Programmering för K2 Lab1.

SF1520, Numeriska Metoder och Grundläggande Programmering för K2 Lab1. SF1520, Numeriska Metoder och Grundläggande Programmering för K2 Lab1. Denna labb är tänkt att öva datorhantering och öva inledande Matlab. Eftersom förkunskaperna varierar finns en del frivilliga uppgifter

Läs mer

Om e-post. Introduktion till Emacs. Att skicka e-post. ÅÄÖåäö i pine. Varför Emacs? Vad är Emacs? Emacs en editor/textbehandlare

Om e-post. Introduktion till Emacs. Att skicka e-post. ÅÄÖåäö i pine. Varför Emacs? Vad är Emacs? Emacs en editor/textbehandlare Att skicka e-post Om e-post To, CC, BCC, FCC (File Carbon Copy, eller markera på annat sätt att skickade brev ska sparas) Subject: Ska tala om innehållet, problem med åäö, Skicka inte epost med HTML kod

Läs mer

Skapa mapp. * Gör så här: Det finns många sätt att skapa mappar, men det enklaste sättet brukar vara följande.

Skapa mapp. * Gör så här: Det finns många sätt att skapa mappar, men det enklaste sättet brukar vara följande. Ideell IT-förening där äldre lär äldre Skapa mapp Det finns många sätt att skapa mappar, men det enklaste sättet brukar vara följande. * Gör så här: 1. Se till att du befinner dig på den plats i datorn

Läs mer

Användarmanual WebNailer. 19 januari 2004

Användarmanual WebNailer. 19 januari 2004 Användarmanual WebNailer Tobias Holgers Mattias Castegren 19 januari 2004 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Definitionerochförkortningar... 3 2 WebNailer 4 2.1 Knapprad... 4 2.1.1 Gemensamma... 4 2.1.1.1 Webbläsare...

Läs mer

Gran Canaria - Arbetsbeskrivning knapplänkar (Mediator 8)

Gran Canaria - Arbetsbeskrivning knapplänkar (Mediator 8) Gran Canaria - Arbetsbeskrivning knapplänkar (Mediator 8) I detta exempel kommer du att lära dig Att skapa en ny presentation från början Att skapa en enkel knapp Att använda händelseinställningar, events

Läs mer

Välkomna till NADA. Datalogi, grundkurs 1, 15hp. (Numerisk Analys och DAtalogi) och kursen. DA2001 (Föreläsning 1) Datalogi 1 Hösten / 28

Välkomna till NADA. Datalogi, grundkurs 1, 15hp. (Numerisk Analys och DAtalogi) och kursen. DA2001 (Föreläsning 1) Datalogi 1 Hösten / 28 Välkomna till NADA (Numerisk Analys och DAtalogi) och kursen Datalogi, grundkurs 1, 15hp DA2001 (Föreläsning 1) Datalogi 1 Hösten 2013 1 / 28 Kursansvarig Jag: Vahid Mosavat Lindstedsvägen 5, plan 5 Rum

Läs mer

Windows 8.1, hur gör jag?

Windows 8.1, hur gör jag? 2014 Windows 8.1, hur gör jag? Tor Stenberg Piteå Kommun 2014-03-28 1 av 13 Innehåll Hur jobbar jag med Windows 8.1... 2 Logga in... 2 Skrivbordet och programportal... 2 Logga ut och stänga datorn... 3

Läs mer

Praktiska saker... Om Laboration 1. Studietips. Praktiska saker. Att studera hemifrån på PC. Seminarier & Lektioner & Handledning & Hemsida

Praktiska saker... Om Laboration 1. Studietips. Praktiska saker. Att studera hemifrån på PC. Seminarier & Lektioner & Handledning & Hemsida Seminarier & Lektioner & Handledning & Hemsida Praktiska saker... 4 obligatoriska seminarier (se hemsidan) Lektioner Emacs Operativsystem Handledning Rum 1219 E-post Kolla in kurshemsidan ofta Labbresultat,

Läs mer

Programkonstruktion med datorintroduktion, 2D1339

Programkonstruktion med datorintroduktion, 2D1339 Programkonstruktion med datorintroduktion, 2D1339 Välkomna Kursen Datorintroduktionsdelen Unix Historik och bakgrund Logga in och ut Regler för datoranvändning Lösenord, byte Filer och kataloger Emacs

Läs mer

Kursansvarig. Välkomna till NADA. Datorn som verktyg. Datalogi, grundkurs 1, 15hp

Kursansvarig. Välkomna till NADA. Datorn som verktyg. Datalogi, grundkurs 1, 15hp Kursansvarig Välkomna till NADA (Numerisk Analys och DAtalogi) och kursen Datalogi, grundkurs 1, 15hp Jag: Vahid Mosavat Lindstedsvägen 5, plan 5 Rum 4538 Postfack: Lindstedtsvägen 3, plan 4 Tel: 790 92

Läs mer

Välkomna till NADA. Datalogi, grundkurs 1, 15hp. (Numerisk Analys och DAtalogi) och kursen. DA2001 (Föreläsning 1) Datalogi 1 Hösten / 28

Välkomna till NADA. Datalogi, grundkurs 1, 15hp. (Numerisk Analys och DAtalogi) och kursen. DA2001 (Föreläsning 1) Datalogi 1 Hösten / 28 Välkomna till NADA (Numerisk Analys och DAtalogi) och kursen Datalogi, grundkurs 1, 15hp DA2001 (Föreläsning 1) Datalogi 1 Hösten 2013 1 / 28 Kursansvarig Jag: Vahid Mosavat Lindstedsvägen 5, plan 5 Rum

Läs mer

Instruktion för användande av Citrix MetaFrame

Instruktion för användande av Citrix MetaFrame Instruktion för användande av Citrix MetaFrame Öppna valfri browser, helst Google Chrome eller annan modern browser. Firefox, Safari, MS Edge, IE osv fungerar också men Internet Explorer är dock inget

Läs mer

Introduktion till Linux. TDDE23 Funktionell och imperativ programmering, del 1 Föreläsning 1 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap

Introduktion till Linux. TDDE23 Funktionell och imperativ programmering, del 1 Föreläsning 1 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap Introduktion till Linux TDDE23 Funktionell och imperativ programmering, del 1 Föreläsning 1 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 3 Vem riktar sig kursen till? Hjälp! Jag fattar noll! Rädda mig!

Läs mer

Innehåll instruktion Sharefile för Trafikverkets applikationer

Innehåll instruktion Sharefile för Trafikverkets applikationer Innehåll instruktion Sharefile för Trafikverkets applikationer Introduktion till Sharefile... 1 Skicka filer till din Sharefile-folder... 2 Ladda upp filer och foldrar via webbläsare... 2 Skapa foldrar

Läs mer

FIRSTCLASS. Innehåll:

FIRSTCLASS. Innehåll: FIRSTCLASS Innehåll: Hämta klient...2 Installera klient...2 Konfigurera klient...2 Koppla upp...3 Skrivbordet...3 Mailbox...3 Presentation...3 Skapa ett nytt meddelande...4 Söka mottagare för nytt meddelande...4

Läs mer

Labora&on 1 Introduk&on &ll utvecklingsmiljön övningar/uppgi<er

Labora&on 1 Introduk&on &ll utvecklingsmiljön övningar/uppgi<er Labora&on 1 Introduk&on &ll utvecklingsmiljön övningar/uppgi

Läs mer

SF1520, Numeriska Metoder och Grundläggande Programmering för K2 Lab1.

SF1520, Numeriska Metoder och Grundläggande Programmering för K2 Lab1. SF1520, Numeriska Metoder och Grundläggande Programmering för K2 Lab1. Denna labb är tänkt att öva datorhantering och öva inledande Matlab. Eftersom förkunskaperna varierar finns en del frivilliga uppgifter

Läs mer

Emacs. Eric Elfving Institutionen för datavetenskap (IDA) 22 augusti 2016

Emacs. Eric Elfving Institutionen för datavetenskap (IDA) 22 augusti 2016 Emacs Eric Elfving Institutionen för datavetenskap (IDA) 22 augusti 2016 Historia 2/21 Utvecklas konstant, från 70-talet Är en generellt texteditor (INTE ordbehandlare) som fokuserar på texten, inte utseendet

Läs mer

Välkommen som användare av medietekniks och informatiks publika studentserver

Välkommen som användare av medietekniks och informatiks publika studentserver Välkommen som användare av medietekniks och informatiks publika studentserver student.ktd.sh.se Syfte Vår server är en kombinerad ftp- och webbserver med två grundläggande syften: 1) Spara dokument som

Läs mer

Flytt av. Vitec Mäklarsystem

Flytt av. Vitec Mäklarsystem Flytt av Vitec Mäklarsystem Augusti 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 Förutsättningar... 2 Läs noga igenom manualen... 2 Systemkrav... 2 Kundservice/Teknisk support... 2 2. Skapa säkerhetskopia...

Läs mer

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 10

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 10 Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 10 Sep -18 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 1 Sida 1 Inledning Välkommen till denna kurs. Operativsystem, Program/Appar, webbsidor och instruktioner inom IT-branchen

Läs mer

Övningar till UNIX/Linux Grundkurs och förslag till LÖSNING

Övningar till UNIX/Linux Grundkurs och förslag till LÖSNING Övningar till UNIX/Linux Grundkurs och förslag till LÖSNING 1. Träna på att logga in och ut. 2. Mata in sleep 60. Mata in kommandot date direkt. Tryck på avbrottstangenten, (CTRL-C). Prova kommandot date

Läs mer

Datorn från grunden. En enkel introduktion. Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7

Datorn från grunden. En enkel introduktion. Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7 Datorn från grunden En enkel introduktion Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7 2 Inledning Välkommen till Söderköpings bibliotek! Vid detta

Läs mer

DD1315 Programmeringsteknik och Matlab för I1 Laborationer läsåret 2013/2014

DD1315 Programmeringsteknik och Matlab för I1 Laborationer läsåret 2013/2014 DD1315 Programmeringsteknik och Matlab för I1 Laborationer läsåret 2013/2014 Fyll i ditt namn och personnummer med bläck eller motsvarande. OBS: Om inte denna kvittenssida tas med vid redovisningen får

Läs mer

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 8

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 8 Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 8 Feb -14 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 1 W8 Sida 1 Inledning Välkommen till denna kurs. Att jobba med datorer är ofta som att jobba med matematik. Det nya bygger

Läs mer

Skapa mappar, spara och hämta dokument

Skapa mappar, spara och hämta dokument Skapa mappar, spara och hämta dokument Övningen görs på hårddisken i mappen Mina dokument 1a Starta programmet utforskaren 1 b Huvudgrupper i utforskaren 1c Expandera huvudgrupper, enheter och mappar Skapa

Läs mer

Laborationer i kursmomentet Datoranvändning E1. Laboration nr 5: Mer om FrameMaker

Laborationer i kursmomentet Datoranvändning E1. Laboration nr 5: Mer om FrameMaker Sid 1 Laborationer i kursmomentet Datoranvändning E1 http://www.etek.chalmers.se/~hallgren/eda/ : Mer om FrameMaker 1996, 1997 Magnus Bondesson 1998 och 99-09-22 Thomas Hallgren 1 Introduktion I Laboration

Läs mer

Magnus Palm. Lättläst IT

Magnus Palm. Lättläst IT Magnus Palm Lättläst IT Del 1 LÄRA KÄNNA DIN DATOR 1. Persondatorn... 6. Bekanta dig med Windows XP... 7 3. Filer... 10. Hitta i datorn... 1 5. Gör det enkelt att hitta i datorn... 16 6. Övningsuppgifter...

Läs mer

Grundläggande datorkunskap. Kom igång med dator

Grundläggande datorkunskap. Kom igång med dator Grundläggande datorkunskap Kom igång med dator Korta fakta om datorn: DATORNS OLIKA DELAR BILDSKÄRM SYSTEMENHET TANGENTBORD MUS Använd bara musens vänsterknapp till att börja med. I många fall klarar du

Läs mer

Operativsystem - Windows 7

Operativsystem - Windows 7 Uppgift 5 B Operativsystem - Windows 7 Skapa mappar och undermappar Det finns olika sätt att skapa nya mappar på. Alternativ. Högerklicka på en tom yta. Håll muspekaren över Nytt. Klicka på Mapp Alternativ.

Läs mer

Introduktion till Matlab

Introduktion till Matlab Introduktion till Matlab Inledande matematik, I1, ht10 1 Inledning Detta är en koncis beskrivning av de viktigaste delarna av Matlab. Till en början är det enkla beräkningar och grafik som intresserar

Läs mer

Datorintro för elektro på Solaris

Datorintro för elektro på Solaris Datorintro för elektro på Solaris Innehåll Fönsterhanterare Inloggning Byte av lösenord Filhantering och andra unix-kommandon Att skriva ut dokument Texteditorn emacs Dela katalog med din labbkompis Fjärrinloggning

Läs mer

DD1316 Programmeringsteknik och C för E1 Laborationer läsåret 2015/2016

DD1316 Programmeringsteknik och C för E1 Laborationer läsåret 2015/2016 DD1316 Programmeringsteknik och C för E1 Laborationer läsåret 2015/2016 Fyll i ditt namn och personnummer med bläck eller motsvarande. OBS: Om inte denna kvittenssida tas med vid redovisningen får du ingen

Läs mer

Snabbguide till First Class

Snabbguide till First Class Snabbguide till First Class Guide till First Class Grundläggande funktioner Logga in i First Class För att logga in i First Class dubbelklickar du på skrivbordsikonen First Class, eller väljer First Class

Läs mer

Övningar till UNIX/Linux Grundkurs och förslag till LÖSNING

Övningar till UNIX/Linux Grundkurs och förslag till LÖSNING Övningar till UNIX/Linux Grundkurs och förslag till LÖSNING 1. Träna på att logga in och ut. 2. Mata ln sleep 60. Mata in kommandot date direkt. Tryck på avbrottstangenten, (CTRL-C). Prova kommandot date

Läs mer