Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2013"

Transkript

1 Tätortsprogram i Kronobergs län Resultat från mätningar 213 Eva Hallgren Larsson April 214

2 Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat Sammanfattning... 2 Program... 2 Resultat... 4 Kvävedioxid, NO Partiklar, PM 1 och PM 2,... 6 Lättflyktiga organiska ämnen, VOC... 1 Bilaga Beräknade värden Kommunvis redovisning Framsidan: Fotografiet illustrerar mängden partiklar som alstras av olika sorters däck. Om sommardäck alstrar 1 partikel, så alstrar nordiskt odubbat vinterdäck 1 och dubbade vinterdäck 1 partiklar. Foto: Per-Erik Larsson/Bildpix. 1

3 Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 213 Sammanfattning Sedan 27 utgör Kronobergs län ett samverkansområde för kontroll av luftkvalitet. Samtliga kommuner deltar och Kronobergs Luftvårdsförbund samordnar verksamheten. Programmet är en kombination av mätningar och beräkningar. Samverkan ger underlag för en mer samlad bedömning av situationen i länet och resultat från enskilda kommuner kan lättare jämföras med varandra. Nuvarande programperiod omfattar åren Såväl mätningar som beräkningar tyder på att luftkvaliteten är relativt god i länet. Inga överskridanden av miljökvalitetsnormer befaras. Under 213 visade mätningarna halter under, eller i nivå med, angivna preciseringar för miljökvalitetsmålet Frisk Luft på i princip samtliga platser. För kvävedioxid kan vi konstatera att en stor del är egenproducerat i våra tätorter. På landsbygd är halterna oftast 2-3 mikrogram per kubikmeter (µg/m 3 ). De mätningar som hittills utförts visar att motsvarande i tätort utan direkt trafikpåverkan varit 7-1 µg/m 3. Högst årsmedelvärde av kvävedioxid noteras från den trafikbelastade lokalen i Växjö, 1 µg/m 3. För partiklar av den grövre fraktionen, PM 1, är bakgrundsbelastningen större. Under har mätningarna visat 7-9 µg/m 3 på ren landsbygd, i tätort utan direkt trafikpåverkan och µg/m 3 som årsmedelvärden i trafikbelastade miljöer. I trafikbelastade miljöer kan dygnsvariationen vara stor, vilket gör att aktuell precisering inom miljömålsarbetet inte nåddes under åren 28 och 211. Mindre partiklar, PM 2,, har tidigare inte mätts i länet. Uppmätta årsmedelvärden har generellt varit 4-8 µg/m 3, vilket är under angiven precisering inom miljömålsarbetet. Årsmedelvärdet för bensen i Älmhult var,7 µg/m 3, vilket är i nivå med tidigare år. Tidigare års resultat från samverkansområdet finns på förbundets hemsida, Luftkvaliteten är viktig för vårt generella hälsotillstånd. Även i ett land som Sverige, där vi generellt anses ha väldigt ren och fin luft, beräknas mer än tio gånger så många människor dö av luftföroreningar än av trafikolyckor. EU-kommissionen föreslog i december 213 ett nytt åtgärdspaket för att minska problemen. Förslaget, som nu är ute på remiss, innehåller bland annat ett reviderat direktiv om nationella utsläppstak för fler ämnen och med strängare krav än vad som gäller idag. Beslut kan förväntas under 21 för att sedan träda i kraft 22. Program Kommunerna i Kronoberg deltar sedan 27 i samverkan om kontroll av luftkvaliteten i länets tätorter. Programmet löper enligt avtal och nuvarande avtal täcker femårsperioden 212 till 216. Programmet innebär en kombination av mätningar och modellberäkningar. För själva mätningarna anlitas IVL Svenska Miljöinstitutet AB och för beräkningarna anlitas SMHI och deras beräkningsmodell SIMAIR väg. Själva provtagningen görs av respektive kommun. Beräkningsprogrammet kan även användas för att bedöma effekter av planläggning och exploatering eller förändrade trafikmönster. Under perioden hade alla kommunerna i länet möjlighet att genomföra dessa beräkningar på egen hand. Utnyttjandegraden var dock låg i flertalet kommuner. Sedan 212 har samverkansområdet därför ett gemensamt abonnemang för hela länet, vilket bidrar till att kostnaderna kan hållas nere. För beräkningar vid planförändringar kan Luftvårdsförbundet kontaktas för den här typen av 2

4 arbete, som då genomförs och faktureras enligt självkostnadsprincipen. Fördelen är att inte alla kommuner behöver upprätthålla egen kompetens på detta område, utan att även detta görs i samverkan. Länsstyrelsen i Kronobergs län har bedömt att det löpande programmet som drivs i samverkan och inom ramen för Luftvårdsförbundet är tillräckligt för att uppfylla förordningens krav på länets kommuner. Mätningar inom programmet framgår av tabell 1. Som jämförelse till tätortsmätningar av partiklar omfattar nuvarande program mätning av partiklar i regional bakgrundsmiljö vid Sveriges Lantbruksuniversitets försökspark i Asa i norra delen av länet. På grund av lägre tidsupplösning i Ljungby, Växjö och Älmhult från och med 212, samt att flyktiga organiska ämnen har utgått i Ljungby och Växjö, har antalet mätstationer kunnat utökas inom samma kostnadsramar som under perioden Förutom ovan nämnda mätning av partikelhalt på ren landsbygd, utan inverkan av vedeldning, omfattar programmet sedan 212 minst två års mätningar på trafikbelastad plats i Alvesta, Lessebo, Markaryd, Tingsryd och Uppvidinge. Tabell 1. Mätprogram sedan start Ljungby, gr/ub 1 PM 1 dygnsvis, NO 2 veckovis, VOC 2 veckor/år Älmhult, ub PM 1 dygnsvis, NO 2 veckovis, VOC 2 veckor/år Växjö, gr PM 1 och NO 2 dygnsvis, VOC 2 veckor/år Ljungby, gr/ub PM 1 dygnsvis, NO 2 veckovis Älmhult, ub PM 1 och PM 2, månadsvis, NO 2 veckovis, VOC 2 veckor/år Växjö, gr PM 1 dygnsvis, NO 2 veckovis Växjö, ub PM 1, PM 2, och NO 2 månadsvis PM 1, PM 2, och NO 2 månadsvis Lessebo, gr. 212 och 214 Markaryd, gr. 212 och 21 Tingsryd, gr. 213 och 21 Alvesta, gr. 213 och 216 Uppvidinge, gr. 214 och 216 Asa, regional bakgrund, landsbygd PM 1 och PM 2, månadsvis 1 Begreppen gr står för gaturum och innebär trafikbelastad miljö, ub står för urban bakgrund och innebär ej specifikt trafikbelastad miljö inom tätort (ska representera ett större område inom tätort). 3

5 Resultat Kvävedioxid, NO 2 Kvävedioxid genereras i princip från alla förbränningsprocesser. Mest betydelsefulla källor till halter av kvävedioxid är avgaser från fordon (inklusive sjöfart), industrier, energiproduktion och uppvärmningsbehov. Den specifika effekten på hälsan är tydligast för allergiska astmatiker men påverkar även barnens hälsa. Kvävedioxid är också en god indikator för trafik- och förbränningsrelaterade luftföroreningar. I kustlänen har sjöfarten stor betydelse för halter av kvävedioxid, vilket innebär att vi har bättre förutsättningar att nå kvävedioxidmål i Kronobergs län än ute längs kusterna. För Kronobergs län visar data att transporter i allmänhet är den största källan till kväveutsläpp. De mätningar som görs illustrerar att stor del av de halter vi har i våra tätorter är egenproducerade och vi har alltså själva stor möjlighet att påverka dem. Mätningar på ren landsbygd i regionen visar cirka 2 µg/m 3 (mikrogram per kubikmeter luft). Figur 1 visar att halterna generellt är lägre under sommarhalvåret än under vinterhalvåret. Den visar också att halterna generellt varit högst på den trafikbelastade lokalen i Växjö. Även på den nya lokalen i Markaryd har halterna varit förhållandevis höga. Betydligt lägre nivåer har noterats på de nya lokalerna i Lessebo och Tingsryd. Månadsmedelvärden av NO 2, µg/m 3, Alvesta Lessebo, gr Ljungby, ub Markaryd, gr Tingsryd Uppvidinge Växjö, gr Växjö, ub Älmhult, ub Figur 1. Kvävedioxidhalter i Kronobergs län, månadsmedelvärden Figur 2 ger en bild av hur årsmedelvärden varierat mellan olika lokaler. Resultaten från Alvesta, Lessebo, Markaryd och Tingsryd saknar någon månads data eftersom mätningarna inte startade direkt i januari utan först i februari eller mars. Dessutom förstördes provtagningsutrustningen i Tingsryd i samband med höststormar 213. Generellt kan sägas att de högsta värdena redovisats från den trafikbelastade lokalen i Växjö (12-1 µg/m 3 ), medan resultat från icke direkt trafikbelastade platser i Ljungby och Älmhult varit lägre (9 µg/m 3 ). Resultaten från 212 indikerar relativt höga värden i Markaryd (12 µg/m 3 ) och tydligt lägre i Lessebo (8 µg/m 3 ). För 213 visar resultaten något högre värden i Alvesta (1 µg/m 3 ) och något lägre värden i Tingsryd (7 µg/m 3 ) än i Älmhult och i Ljungby. Vidare visar figuren en nivåhöjning under 212 och 213 på den trafikbelastade lokalen i Växjö. Sannolikt 4

6 beror det på lokala förutsättningar, eftersom resultaten från Ljungby och Älmhult visar liknande nivå som tidigare år. Möjligen kan ökningen i Växjö förklaras av ökad andel dieselfordon, eftersom de genererar mer kvävedioxid än bensindrivna fordon. Samtliga resultat visar att miljökvalitetsnormer och preciseringar inom miljökvalitetsmålet Frisk luft nås. Årsmedelvärden av NO 2, µg/m 3, Figur 2. Årsmedelvärden av kvävedioxid i Kronobergs län Motsvarande värde för ren landsbygd i Kronobergs län är cirka 2 µg/m 3. Sedan 212 genomförs mätningarna av kvävedioxid i Växjö med upplösning per vecka istället för per dygn, vilket gjordes under perioden Figur 3 visar hur tätort och trafikmängd påverkat halterna av kvävedioxid på den trafikbelastade mätplatsen i Växjö under perioden med dygnsupplösning. På landsbygden är halterna cirka 2 µg/m 3, på lördagar och söndagar när cirka 1 fordon passerat var halterna 8 µg/m 3 och på vardagar med 1 fordon per dygn var halterna 14 µg/m 3. ug/m 3 2 Medelvärde för kvävedioxid på Storgatan, april 27 - december Kvävedioxid Miljömål 21 Landsbygd Må Ti On To Fr Lö Sö Figur 3. Halter av kvävedioxid uppdelat på veckodagar på den trafikbelastade mätplatsen i Växjö.

7 Partiklar, PM 1 och PM 2, Partiklar delas upp efter storlek. Inom Kronobergs samverkansområde mäts vad som kallas grova partiklar, PM 1 med storlek upp till 1 mikrometer, sedan 27. För mindre partiklar, PM 2, med storlek upp till 2, mikrometer, startade mätningarna i mars 212. På samma sätt som för kvävedioxid mäts halten i µg/m 3 (mikrogram per kubikmeter luft). Generellt härrör olika sorters partiklar från vägtrafik, industrier, energiproduktion, uppvärmning och naturliga källor. De största källorna till den grövre fraktionen, PM 1, i svenska tätorter bedöms vara vägslitage till följd av användning av dubbdäck. Mindre partiklar kommer främst från förbränningsprocesser, med småskalig vedeldning som en betydande källa. Generellt kan man säga att ju mindre partiklarna är desto större är inverkan av långdistanstransport. Det innebär också att ju större partiklarna är desto större betydelse har vårt eget arbete inom den egna regionen. Grövre partiklar anses främst orsaka luftvägsrelaterade hälsoproblem. De finare fraktionerna transporteras längre ner i lungorna och ger i större utsträckning upphov till hjärt- kärlsjukdomar. Figur 4 visar generellt högst värden av partiklar PM 1 under mars och april. Under 213 noterades de högsta månadsmedelvärden (4 µg/m 3 ) i Alvesta under april och på den icke direkt trafikbelastade lokalen (urban bakgrund) i centrala Växjö under mars. Högst värden i mars-april förklaras av att sand och salt ligger kvar på vägbanorna efter vinterns halkbekämpning samtidigt som vägbanorna torkar upp och många har dubbdäck kvar. Dubbdäck river upp mer partiklar än vad odubbade vinterdäck gör. Som jämförelse kan nämnas att om ett sommardäck river upp en partikel så river ett så kallat nordiskt odubbat vinterdäck upp 1 partiklar och ett dubbat vinterdäck 1 partiklar (Sjödin, Å., 21, muntligen). Detta är en av orsakerna till att Trafikverket under hösten 213 fick regeringens uppdrag att skapa förutsättningar för ändamålsenliga och miljömässigt hållbara däckval för att minska användningen av dubbdäck. Orsaken till att mätningarna i mars visar högre värden på Växjös urbana bakgrundslokal än vid den trafikbelastade lokalen vid Växjöbagaren är oklar. Troligen är det en tillfällighet orsakad av alla de väg- och ombyggnadsarbeten som genomförts i området. Månadsmedelvärden av Partiklar, PM 1, µg/m 3, Asa Alvesta Lessebo, gr Ljungby, gr Markaryd, gr Tingsryd Uppvidinge Växjö, gr Växjö, ub Älmhult, ub Figur 4. Halter av partiklar, PM 1, i Kronobergs län, månadsmedelvärden 212 och

8 Figur visar att årsmedelvärden av partiklar, PM 1, i allmänhet varit inom ramen för vad politiskt beslutade preciseringar inom miljömålsarbetet medger, vilket är bra. Den halt som inte bör överskridas som årsmedelvärde är 1 µg/m 3. Juridiskt bindande miljökvalitetsnormer, som inte får överskridas, är 4 µg/m 3. Om miljökvalitetsnormerna överskrids är man skyldig att ta fram ett åtgärdsprogram för att komma tillrätta med de höga halterna. 2 Årsmedelvärden av partiklar, PM 1, µg/m 3, Figur. Årsmedelvärden av partiklar PM 1 i Kronobergs län Lokalen i Asa ska representera regional bakgrund (rb), vilket motsvarar ren landsbygd. Figur 6 illustrerar generella förhållanden i Sverige; nämligen att vi har större problem att nå aktuella gränsvärden under enstaka dygn än räknat som ett årsmedelvärde. I Växjö och Ljungby görs därför mätningar av PM 1 med dygnsupplösning i trafikbelastade miljöer. µg/m 3 Halter i luft av partiklar PM 1 i tre orter i Kronobergs län Växjö gaturum Älmhult Ljungby MKN (dygn, 9%) MKN, år Miljömål 22 (dygn, 9%) Miljömål 22 årsmedelvärde Figur 6. Dygnsvariation av partiklar, PM 1, i Kronobergs län, mätningar i Ljungby, Växjö och Älmhult. Sedan mars 212 görs partikelmätningarna i Älmhult med månadsupplösning. 7

9 Tabell 2 visar att i Växjö och Ljungby noterades halter över 3 µg/m³ luft under 34 respektive 2 dygn under 213. Det innebär halter strax under nivån i preciseringen inom miljökvalitetsmålet Frisk luft. Resultat från 28 och 211 visar betydligt fler dygn med förhöjda halter. Det innebär också att inga överskridanden av aktuell miljökvalitetsnorm noterades, vare sig för dygns- eller årsmedelvärden. För att ytterligare minska antalet dygn med kraftigt förhöjda partikelhalter i mars och april är det viktigt med minskad andel dubbdäck samt tidig och upprepad gaturengöring. Tabell 2. Antal dygn med genomsnittlig halt av partiklar PM 1, över miljökvalitetsnorm ( µg/m 3 ), över övre utvärderingströskel (3 µg/m 3 ) respektive över miljömål (3 µg/m 3 ). För att gränsvärdet ska vara uppnått får aktuella värden inte överskridas mer än maximalt 3 dygn per år. Värden över aktuella gränsvärden anges med röd text. Mätplats, typ Ljungby, gr MKN Övre utv.tr Miljömål, Växjö, gr MKN Övre utv.tr Miljömål, Figur 7 visar att månadsmedelvärden av den mindre partikelfriktionen, PM 2, varierat mellan 2 och 1 µg/m³ luft sedan mätningarna startade i mars 212. Notera att det är helt annan skala än i figurerna med grövre partiklar (figur 4-6). Mätproblem i Älmhult? Från start noterades nästan orimligt låga halter PM 2, i Älmhult. Möjligen kan det ha någon teknisk förklaring och mätutrustningen byttes ut. Bytet gjordes i december 212, varför orsaken till det mer normala värdet under november fortfarande är oklar. Vid jämförelse med resultaten från Asa och andra bakgrundsstationer (till exempel Vavihill i Skåne som ingår i Naturvårdsverkets nationella övervakning) ter sig uppmätt årsmedelvärde från Älmhult 212 därför lägre än vad som egentligen är rimligt. Resultaten från 213 ter sig mer rimliga. 8

10 Månadsmedelvärden av partiklar, PM 2,, µg/m 3, Asa Alvesta Lessebo, gr Markaryd, gr Tingsryd Uppvidinge Växjö, ub Älmhult, ub Figur 7. Halter av partiklar, PM 2,, i Kronobergs län, månadsmedelvärden 212 och 213. Figur 8 visar att årsmedelvärden av de små partiklarna (PM 2, ) varierat mellan 3 och 8 µg/m³ på de olika mätplatserna. De högsta värdena noterades i Lessebo där resultaten baseras på 9 månader. Mätningarna i Lessebo upprepas under 214 och får visa om de höga halterna varit en tillfällighet eller om de representerar normala förhållanden på platsen. De lägsta halterna förväntas på bakgrundslokalen i Asa, där halterna generellt varit 4- µg/m 3. Små partiklar transporteras generellt längre sträckor än grövre partiklar och är i mindre utsträckning lokalt producerade. Dock kan småskalig vedeldning vara en betydande lokal källa till PM 2,. Resultaten innebär att det mål som satts upp genom preciseringarna för miljökvalitetsmålet Frisk luft nås i hela länet för de mindre partiklarna, PM 2,. Målet (preciseringen om små partiklar till Miljökvalitetsmålet Frisk luft) är satt till max 1 µg/m 3 som årsmedelvärde för PM 2,. 1 Årsmedelvärden av partiklar, PM 2,, µg/m 3, Figur 8. Årsmedelvärden av partiklar PM 2, i Kronobergs län Lokalen i Asa, regional bakgrund, representerar ren landsbygd. Resultat från Asa och Lessebo 212 baseras på 9 månader. Från Tingsryd 213 ingår 8 månader, vilket gör att de får betraktas som något osäkra. 9

11 Lättflyktiga organiska ämnen, VOC Källor till lättflyktiga organiska ämnen är främst fordonsavgaser, industrier, småskalig vedeldning och användning av lösningsmedel. Bensen är ett av de ämnen som ingår i gruppen flyktiga organiska ämnen för vilket det finns både politiskt beslutat miljömål och juridiskt bindande miljökvalitetsnorm. Butylacetat är ett annat ämne som ingår i gruppen lättflyktiga organiska ämnen, men för detta saknas uppsatta gränsvärden. Årsmedelvärden av bensenhalter i Kronobergs luft visar värden under målnivån i politiskt beslutad precisering för miljökvalitetsmålet Frisk Luft. Det innebär att uppmätta nivåer är klart under miljökvalitetsnormen för bensen. Figur 9 illustrerar en mycket positiv trend för halter av bensen i tätortsluft. Sedan mätningarna i Älmhult startade i början av 199-talet har halterna minskat från 4- µg/m 3 till under 1. Utvecklingen är liknande i övriga svenska tätorter och beror på att mängden tillsatt bensen i bensin har minskat. Bensenhalt i Älmhultsluft, µg/m Vinterhalvår Kalenderår MKN (år) Miljömål (år) Figur 9. Årsmedelvärden av bensen i urban bakgrund, ej direkt trafikpåverkad plats, i Älmhult. Figur 1 visar resultat även från Ljungby och Växjö, där mätningar genomfördes under de fem första åren. Den visar att halterna av bensen nästan varit dubbelt så höga vintertid jämfört med sommartid. På grund av generellt låga halter i länet beslutades att det räcker med en mätpunkt i länet. Valet föll på Älmhult på grund av bra placering av mätplatsen i kombination med lång mätserie. 1

12 2, Veckomedelvärden av bensen, µg/m 3 2 1, 1, Älmhult Växjö Ljungby Miljömål 22, mv år Nedre utvärd.tröskel Figur 1. Halter av bensen i Kronobergs län sedan det samordnade programmet startade 27. I Älmhult visade mätningarna till en början kraftigt förhöjda halter av butylacetat som förknippas med lösningsmedel och bland annat används vid industriell lackering. Figur 11 visar att halter upp mot µg/m 3 noterades som veckomedelvärden. Det innebär att både högre och lägre halter har förekommit under veckan, eftersom mätningarna visar periodens genomsnittliga koncentration. Från nästan genomgående låga värden under 212 har påtagligt förhöjda halter åter noterats under 213, företrädesvis under hösten. Förutom bensen och butylacetat omfattar mätningarna av flyktiga organiska ämnen komponenterna toluen, oktan, etylbensen, M+P-xylen, O-oxygen och nonan. I Älmhult och Växjö har dessa oftast visat tydligt högre halter under vintern än under sommaren, vilket är vanligt eftersom de relateras till förbränning. I Ljungby saknas tydlig årstidsvariation för dessa ämnen. 6 Veckomedelvärden av Butylacetat, µg/m Älmhult Växjö Ljungby Figur 11. Halter av butylacetat i Kronobergs län sedan det samordnade programmet startade 27. Mätningarna i Växjö och Ljungby avslutades

13 Bilaga Bilaga 1 Beräknade värden För att få en uppfattning om halter av olika komponenter även på de ställen där mätningar inte görs används SMHIs spridningsmodell SIMAIR väg. Beräknade värden redovisas i tabell 4 på nästa sida. Tabellen är ofullständig eftersom resultat från flertalet mindre orter visade orimligt låga värden för 21 och 212. Det beror på att regional bakgrundsbelastning saknades i modellen för dessa år och visas med streck i tabellen. SMHI arbetar för att lösa problemet. På ett par platser kan beräkningar dock jämföras med de mätningar som gjorts. Tabell 3 visar mycket god överensstämmelse på den måttligt trafikerade Föreningsgatan i Ljungby (cirka 2 fordon per dygn) och dålig överensstämmelse på den mer trafikerade Storgatan i Växjö (cirka 14 fordon per dygn). Under kommande år bör beräkningar jämföras på samtliga platser där mätningar genomförs under perioden För att jämförelsen ska bli bra är det mycket viktigt att justera indata så att trafikmängd och gaturummets utformning läggs in i modellen. Tabell 3. Jämförelse mellan uppmätta och beräknade värden Kvävedioxid, NO 2 Partiklar, PM 1 Bensen Mätplats uppmätt beräknat uppmätt beräknat uppmätt beräknat Ljungby, gr Föreningsgatan , Växjö, gr Storgatan ,8 1, ,4 Älmhult, ub Torget , ,7

14 Tabell 4. Halter i luft, beräknade för olika år med spridningsmodellen SIMAIR väg. Lagan Drottninggatan , - &1 Smedjegatan ,8 - Västergatan ,8 - Västergatan ,9 - Södra vägen, ,6 - Urshult Ryd Storgatan, Ryd ,6 - Värendsgatan, ,6 - Ryd Åseda Kexagatan ,6 - Storgatan ,6 - Järnvägsgatan ,6 - Olofsgatan ,6 - Ort Gatuavsnitt Kvävedioxid, NO 2 Partiklar, PM1 Bensen Årsmedelvärden Årsmedelvärden 9%-il Årsmedelvärden Alvesta Allbogatan norr ,9 - Allbogatan Konsum ,9 - Växjövägen ,9 - Värnamovägen ,8 - Fabriksgatan ,7 - Moheda Växjöv. Moheda ,6 - Lessebo Storgatan ,8 - Storgatan ,8 - Kostavägen ,6 - Hovmantorp Storgatan ,6 - Ljungby Märta Ljungbergs ,1 - Väg Vadgatan ,9 - Bolmstadsvägen ,9 - Drottninggatan ,1 - Sunnerbostigen ,8 - Lagan Domarydsvägen ,6 - Storgatan ,7 - Värnamov V ,6 - Storg. Värnamov Ö ,7 - Storg. Ljungbyvägen, ,7 - Markaryd Strömsnäsbruk Lagastigsgatan ,7 - Traryd Hallandsvägen ,6 - Tingsryd Tingsgatan ,6 - Kyrkogatan ,7 - Torggatan ,7 - Urshult Väg 12, Urshult ,6 - Lenhovda Storg N ,6 - Storg S ,6 - Växjö Norrleden ,1 - Sandsbrovägen ,1 - Liedbergsgatan ,3 - N:a Esplanaden ,3 - Teleborgsvägen ,4 - N:a Järnvägsgatan ,4 - Storgatan , 1,4 - Sandgärdsgatan ,3 - Jönköpingsvägen ,8 - Lammhult Älmhult Elmevägen ,7 - Norra Esplanaden ,9 - Stortorget ,8,9 - Hallandsvägen ,8 - Bäckgatan ,7 - Diö Växjövägen, Diö ,7-13

15 Kommunvis redovisning 2 Alvesta 2 Lessebo, gr A 1 Lessebo 2 Ljungby, ub 2 Markaryd, gr Lj 1 Marka 2 Tingsryd 2 Växjö, gaturum och urban bakgrund Väx 1 Tin 1 Väx 2 Älmhult, ub Figur 12. Månadsmedelvärden av kvävedioxid NO 2, µg/m 3, 212 och

16 4 Alvesta 4 Lessebo, gr Al Lessebo Ljungby, gr 4 Markaryd, gr Ljung Markaryd Tingsryd 4 Växjö, gaturum och urban bakgrund Växj Ti Växj Älmhult, ub 4 Asa, rb Figur 13. Månadsmedelvärden av partiklar PM 1, µg/m 3, 212 och

17 1 Alvesta 1 Asa, rb Lessebo, gr 1 Markaryd, gr 1 1 Lessebo Markaryd 1 Tingsryd Växjö, urban bakgrund Väx Tin Väx 1 Älmhult, ub 1 Figur 14. Månadsmedelvärden av partiklar PM 2,, µg/m 3, 212 och

18 Tabell. Årsmedelvärden av kvävedioxid NO 2, µg/m 3, Mätplats, typ Alvesta, gr 9,9 Asa, rb Lessebo, gr 7,7 Ljungby, ub 9,2 9,2 9, 7, 9,1 9,4 Markaryd, gr 11,7 Tingsryd, gr 6,8 Uppvidinge, gr Växjö, gr 12,4 12,3 13,1 12,7 14,9 1,4 Växjö, ub 8,9 1, Älmhult, ub 9,3 8, 8,8 8, 9, 8,6 Tabell 6. Årsmedelvärden av partiklar PM 1, µg/m 3, Mätplats, typ Alvesta, gr 16 Asa, rb 9 7 Lessebo, gr 1 Ljungby, gr Markaryd, gr 17 Tingsryd, gr 9 Uppvidinge, gr Växjö, gr Växjö, ub Älmhult, ub Tabell 7. Årsmedelvärden av partiklar PM 2,, µg/m 3, Mätplats, typ Alvesta, gr - 4 Asa, rb 4 Lessebo, gr 8 - Ljungby, ub - - Markaryd, gr 7 - Tingsryd, gr - 3* Uppvidinge, gr - - Växjö, gr - - Växjö, ub 6 6 Älmhult, ub 3 7 *värde baserat på 8 månader 17

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012 Tätortsprogram i Kronobergs län Resultat från mätningar 212 Eva Hallgren Larsson November 213 Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 212... 2 Sammanfattning... 2 Program... 2 Resultat... 4 Kvävedioxid,

Läs mer

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat Tätortsprogram i Kronobergs län Resultat 27-21 Eva Hallgren Larsson April 216 Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 21... 2 Sammanfattning... 2 Program... 3 Resultat... 4 Kvävedioxid, NO 2... 4 Partiklar,

Läs mer

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat Tätortsprogram i Kronobergs län Resultat 27-216 Eva Hallgren Larsson April 217 Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 216... 2 Sammanfattning... 2 Program... 3 Resultat... 4 Kvävedioxid, NO 2... 4 Partiklar,

Läs mer

Kronobergs samverkansområde för tätortsluft. Kronobergs Luftvårdsförbund Eva Hallgren Larsson

Kronobergs samverkansområde för tätortsluft. Kronobergs Luftvårdsförbund Eva Hallgren Larsson Kronobergs samverkansområde för tätortsluft Kronobergs Luftvårdsförbund Eva Hallgren Larsson 216-4-21 27-212 212-216 Ljungby, gr/ub PM 1 dygnsvis, NO 2 veckovis, VOC 2 veckor Älmhult, ub PM 1 dygnsvis,

Läs mer

Luftkvalitet i Kronobergs län Tätortsluft Resultat till och med december 2011

Luftkvalitet i Kronobergs län Tätortsluft Resultat till och med december 2011 Resultatredovisning, sidan 1 av 11 Luftkvalitet i Kronobergs län Tätortsluft Resultat till och med december 11 Sammanfattning Sedan 7 utgör Kronobergs län ett samverkansområde för kontroll av luftkvalitet.

Läs mer

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat Tätortsprogram i Kronobergs län Resultat 27-217 Eva Hallgren Larsson April 218 Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat till och med 217... 2 Sammanfattning... 2 Program... 3 Resultat... 3 Kvävedioxid,

Läs mer

Tätortsluft i Kronobergs län

Tätortsluft i Kronobergs län Tätortsluft i Kronobergs län Luftvårdsförbundets seminarium 218-2-7 Eva Hallgren Larsson Kronobergs Luftvårdsförbund Miljökontoret i Växjö Naturligt damm, havssalt, vulkaner etc Antropogent förbränning

Läs mer

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner,

Läs mer

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Underhandsresultat från Kronobergs luftvårdsförbunds samordnade program för kontroll av luftkvalitet Bruno Bjärnborg Samordnat program

Läs mer

Kronobergs läns tätortsprogram. Övervakning av luftkvalitet i samverkan

Kronobergs läns tätortsprogram. Övervakning av luftkvalitet i samverkan Kronobergs läns tätortsprogram Övervakning av luftkvalitet i samverkan Samverkan i Kronobergs län luftvårdsförbundet Varför samverka? - Kommunerna är ansvariga att övervaka luftkvalitet; - Naturvårdsverket

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2003 VINTERN 2003/04 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2004:9 Miljöförvaltningen

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Sommaren 2005 Vintern 2005/2006 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2006:13 Miljöförvaltningen

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen

Läs mer

Luftmätningar i urban bakgrund

Luftmätningar i urban bakgrund Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen

Läs mer

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010 Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2011 U-3725

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2011 U-3725 Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2011 U-3725 PM 2.5 - och - mätningar i Bengtsfors Foto: David Svenson Göteborg 2012-04-16 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB David Svenson Luft

Läs mer

Mätningar av VOC i Kronobergs län 2017/18

Mätningar av VOC i Kronobergs län 2017/18 Nr U 5946 Juni 2018 Mätningar av VOC i Kronobergs län 2017/18 På uppdrag av Kronobergs läns luftvårdsförbund Karin Söderlund Författare: Karin Söderlund På uppdrag av: Kronobergs läns luftvårdsförbund

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227 Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227 PM 10 - mätningar i Mariestad Foto: Håkan Magnusson Göteborg 2013-04-11 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB Barbara Sandell Luft i Väst

Läs mer

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Dnr 2011-MH1675-5 Dnr 2012-MH1639-5 Motala kommun Miljö- och hälsoskyddsenheten Cajsa Eriksson, miljöskyddsinspektör

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2013 U 4742

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2013 U 4742 Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2013 U 4742 PM 10 - mätningar i Lidköping Foto: Henrik Fallgren Göteborg 2014-04-15 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB Barbara Sandell Luft i Väst

Läs mer

Information om luftmätningar i Sunne

Information om luftmätningar i Sunne Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Christina Schyberg 2016-12-16 Allmänt Under vintern 2015/2016 genomfördes luftkvalitetsmätningar

Läs mer

Information om luftmätningar i Sunne

Information om luftmätningar i Sunne Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2016 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2017-05-18 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Luftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1

Luftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1 Luftrapport 2008 Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53 Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2008, Burlövs kommun Johan Rönnborg

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2016

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2016 Nr U 5797 April 2017 Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2016 På uppdrag av Luft i Väst Karin Persson & Barbara Sandell Författare: Karin Persson & Barbara Sandell På uppdrag av: Luft

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Övervakning av luftföroreningar i Sverige

Övervakning av luftföroreningar i Sverige Övervakning av luftföroreningar i Sverige strategi, förekommande halter och trender Karin Persson Mät- och beräkningsstrategier Varför? Vad? Var? Hur? När? Varför ska luftkvaliteten övervakas? Lagstiftning

Läs mer

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56 Luftrapport 2009 Miljö- och byggnämnden 17 juni 2010, 56 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2009, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen, område Miljö Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Mätning av. Luftföroreningar

Mätning av. Luftföroreningar 2008-11-24 Miljö- och byggförvaltningen Mätning av Luftföroreningar I Gnosjö kommun Januari Juli 2008 Sammanfattning Miljö- och byggförvaltningen har under perioden 2008-01-21 2008-07-14 mätt luftföroreningar

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning

Läs mer

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Inledande kartläggning av luftkvalitet RAPPORT 2018-06-30 MBN 18-106 421 Inledande kartläggning av luftkvalitet Bjurholms kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 916 81 Bjurholm Storgatan 9 0932-140 00 0932-141 90 kommunen@bjurholm.se

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala

Läs mer

Luften i Sundsvall 2012

Luften i Sundsvall 2012 Luften i Sundsvall 2012 Miljökontoret jan 2013 Tel (expeditionen): 19 11 90 DOKUMENTNAMN: LUFTEN I SUNDSVALL 2011 ÄNDRAT : 2013-01-31 14:28 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens

Läs mer

Luften i Sundsvall 2010

Luften i Sundsvall 2010 Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under

Läs mer

VOC-mätningar på Sprängkullsgatan i Göteborg vinterhalvåret 1999/00

VOC-mätningar på Sprängkullsgatan i Göteborg vinterhalvåret 1999/00 VOC-mätningar på Sprängkullsgatan i Göteborg vinterhalvåret 1999/00 Karin Persson Per-Arne Svanberg IVL Svenska Miljöinstitutet AB rapport 124 22 augusti 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning...

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från

Läs mer

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...

Läs mer

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa

Läs mer

Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborgsregionen 2008/09

Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborgsregionen 2008/09 Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborgsregionen 2008/09 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB Rapport 148 Juni 2009 1 Sammanfattning Under 2008/09 har en uppföljande mätning av VOC-halten

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2017 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2018-06-15 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2018 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2019-05-29 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftföroreningar i Nyköping

Luftföroreningar i Nyköping Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn 0155-24 89 29 e-post: bo.gustaver@nykoping.se Datum 2010-04-22 2011-03-11 Dnr 2008-1353 421 1 (11) Luftföroreningar i Nyköping Miljöenheten

Läs mer

Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora

Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora Mätperiod 2017-01-01 till 2017-12-31 Magnus Brydolf och Billy Sjövall På uppdrag av Mora kommun [Skriv här] SLB 1:2018 Innehållsförteckning

Läs mer

Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborg 2014

Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborg 2014 NR U 5178 MARS 2015 RAPPORT Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborg 2014 För Göteborgsregionens luftvårdsprogram Karin Persson Författare: Karin Persson På uppdrag av: Göteborgsregionens luftvårdsprogram

Läs mer

PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala

PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala Erik Hävermark Rikshem Box 307 101 26 Stockholm PM 2017-06-02 Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala I följande PM redovisas en beräkning av halten partiklar (PM10)

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar på Åland

Luftkvalitetsmätningar på Åland NR U 5148 MARS 2015 RAPPORT Luftkvalitetsmätningar på Åland För Ålands landskapsregering, Miljöbyrån Kjell Peterson,Karin Persson Författare: Kjell Peterson På uppdrag av: Ålands landskapsregering Rapportnummer:

Läs mer

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden

Läs mer

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2015

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2015 NR U 5640 APRIL 2016 RAPPORT Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2015 För Luft i Väst Karin Persson, IVL & Barbara Sandell, LIV Författare: Karin Persson, IVL & Barbara Sandell, LIV På

Läs mer

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 FÖRSLAG Sidan 1 av 8 Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 Sammanfattning Kronobergs luftvårdsförbund föreslår

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar

Läs mer

PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad

PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad Sid 1(9) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Plan- och byggavdelningen 2018-07-04, reviderad 2019-03-06 Karolina Norlin, 054-540 45 40 PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad SYFTE Denna PM tas fram för att

Läs mer

Luftkvalitetsstrategi i Motala kommun

Luftkvalitetsstrategi i Motala kommun Luftkvalitetsstrategi i Motala kommun 2018-2019 Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Miljökvalitetsmål FRISK LUFT NO 2 PM 10 bensen Motala kommun

Läs mer

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018 Februari 19 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson Författare: Malin Fredricsson På uppdrag av: Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Fotograf: Malin Fredricsson Rapportnummer

Läs mer

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018 Januari 19 Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 18 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson, Karin Söderlund Författare: Malin Fredricsson, Karin Söderlund På

Läs mer

Inledande kartläggning av luftkvalitet för 2017

Inledande kartläggning av luftkvalitet för 2017 Inledande kartläggning av luftkvalitet för 2017 Miljö- och byggenheten Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte... 2 1 Bakgrund... 2 1.1 Sollefteå kommun... 2 1.2 Luftmätningar... 2 1.3 Samarbete...

Läs mer

Bilaga 2 Veckomedelvärden av VOC Sprängkullsgatan 1998/99

Bilaga 2 Veckomedelvärden av VOC Sprängkullsgatan 1998/99 Bilaga 1 Beskrivning av mätmetod... 1 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Mätmetod... 2 4. Mätplats... 3 5. Resultat... 3 5.1. Datatillgängligheten... 3 5.2. Vinterhalvårsmedelvärden... 3 5.3. Jämförelse

Läs mer

Luftkvalitet i Växjö. Resultat från beräkningar av luftföroreningshalter 2013. Källa: SMHI beräkningsprogram SIMAIR väg

Luftkvalitet i Växjö. Resultat från beräkningar av luftföroreningshalter 2013. Källa: SMHI beräkningsprogram SIMAIR väg Luftkvalitet i Växjö Resultat från beräkningar av luftföroreningshalter 2013 Källa: SMHI beräkningsprogram SIMAIR väg Elina Ek Miljö-och hälsoskyddskontoret Juli 2014 Förord Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Läs mer

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Inledande kartläggning av luftkvalitet 2018-06-27 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Vilhelmina kommun 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län Nr U 6124 April På uppdrag av Luft i Väst

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län Nr U 6124 April På uppdrag av Luft i Väst Nr U 6124 April 2019 Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2018 På uppdrag av Luft i Väst Karin Söderlund (IVL), Barbara Sandell (Luft i Väst) Författare: Karin Söderlund (IVL), Barbara

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och

Läs mer

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Vilka är det som har störst betydelse och vilka är hälsoeffekterna? Var kommer föroreningarna ifrån? Projekt Samverkan 2012-2014 Resultat Åtgärder Kvävedioxid

Läs mer

Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar

Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar För att minska halterna av partiklar i luften sänker Trafikverket hastigheten på vissa delar av E4 och E18 i Stockholms län från och med den 1 november.

Läs mer

Miljökontoret. Luften i Sundsvall 2017

Miljökontoret. Luften i Sundsvall 2017 Miljökontoret Luften i Sundsvall 2017 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL... 5 3.1 PARTIKLAR... 5 3.2 KVÄVEDIOXID...

Läs mer

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september. Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på

Läs mer

Inledande kartläggning av luftkvaliteten i. Grums kommun. Grums kommun

Inledande kartläggning av luftkvaliteten i. Grums kommun. Grums kommun RAPPORT Datum 1(8) Bygg- och miljöfunktion Rikard Ulander, tfn 0555-421 29 rikard.ulander@grums.se Inledande kartläggning av luftkvaliteten i Grums kommun Grums kommun Grums kommun Hemsida www.grums.se

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA 1(19) Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2011 och vinterhalvåret 2011/2012 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Anna Kristoffersson Miljöinspektör Rapport 2013:8 Miljöförvaltningen

Läs mer

Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av olika ämnen, se tabell 3.

Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av olika ämnen, se tabell 3. Bilaga 2 Vilka miljökvalitetsnormer och mål är det som gäller? Miljökvalitetsnormer infördes som begrepp i och med att miljöbalken trädde i kraft 1999. Om en miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Bild: Mjölby kommun 26 augusti 2011 9 oktober 2012 Luftmätningen är utförd av miljökontoret i Mjölby och Boxholms kommun och miljökontoret i Norrköpings

Läs mer

Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun

Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun Miljöenheten Jörgen Sikström 2017-09-13 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation till de svenska

Läs mer

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Inledande kartläggning av luftkvalitet 2017-06-26 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Evelina Öhgren 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA 1(18) Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2010 och vinterhalvåret 2010/2011 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Anna Kristoffersson Miljöinspektör Rapport 2013:7 Miljöförvaltningen

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(7) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort Sammanfattning Mätningar av kvävedioxid och partiklar i luften på Viktoriagatan har nu pågått kontinuerligt

Läs mer

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Luftutredning Litteraturgatan. bild Luftutredning Litteraturgatan bild Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och hur de nybyggnationer som beskrivs

Läs mer

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,

Läs mer

Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1

Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1 PM 2016-09-19 (Rev. 2016-11-09) Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten SLB-analys har på uppdrag av Uppsala Akademiförvaltning och Besqab AB (Mikael Lindberg) bedömt luftföroreningshalterna vid planerad

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

Luftutredning Litteraturgatan

Luftutredning Litteraturgatan Miljöförvaltningen Luftutredning Litteraturgatan www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och

Läs mer

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4

Läs mer

Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2 Boel Lövenheim, SLB-analys Inom OSLVF bor det ca 3 miljoner människor 23 500, knappt 1 %, exponeras för halter över miljökvalitetsnormen. 179 000,

Läs mer

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4 Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2016 Rapportserie 2016:4 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor

Läs mer

Årsrapport för Landskrona kommun

Årsrapport för Landskrona kommun Årsrapport för Landskrona kommun - 2017 Kontroll av luftkvalitet inom samverkansområdet Skåne Innehåll Innehåll... 2 Förord... 3 Inledning... 4 Kontrollkrav inom samverkansområdet... 5 Miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping Linköping 2011 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Miljökvalitetsnorm

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget 2006-04-05 Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget SAMMANFATTNING På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg

Läs mer

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7 Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2015 Rapportserie 2015:7 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor

Läs mer

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen Utredningsrapport 2016:01 Infovisaren Stadsbyggnadskontoret Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen Foto: Marit Lissdaniels Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten på taket

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer