Länsrapport 2003 inom alkohol- och tobaksområdet

Transkript

1 Länsrapport 2003 inom alkohol- och tobaksområdet

2 Länsrapport 2003 inom alkohol- och tobaksområdet ISSN , meddelande 2004:27 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Lars Gustafsson Tryckt på Länsstyrelsens repro Utgiven av:

3 Förord Statens folkhälsoinstitut har det övergripande tillsynsansvaret för bestämmelserna i alkohollagen och delar av tobakslagen. Statens folkhälsoinstitut har också regeringens uppdrag att följa upp och utvärdera den nationella handlingsplanen för förebyggande av alkoholskador. Länsstyrelserna utövar den övergripande tillsynen inom angivna områden inom sina respektive län. Länsstyrelsen skall dessutom, enligt länsstyrelseinstruktionen, verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn skall tas till regionala förhållanden och förutsättningar. På alkoholområdet ansvarar kommunerna för hanteringen av serveringstillstånd, tillsynen över serveringen av alkoholdrycker, m.m. Också på tobaksområdet har kommunerna ett tillsynsansvar. Kommunerna arbetar också med utvecklingen av alkohol- och drogpolitiska program och med förebyggande arbete på alkohol- och narkotikaområdet. Länsstyrelserna skall årligen lämna vissa uppgifter, statistik, m.m. till Statens folkhälsoinstitut vad avser det regionala och lokala arbetet enligt alkohol- och tobakslagarna och det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Detta sker bl.a. genom en elektronisk länsrapport som grundas på en enkät till kommunerna. Denna rapport bygger till stor del på det insamlade enkätmaterialet från kommunerna. Dessutom har Länsstyrelsen, utöver eget material, hämtat in uppgifter från Polismyndigheten i Kronobergs län. Rapporten har sammanställts av Lars Gustafsson. Växjö i september 2004 Britt Segerberg Socialdirektör LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN juli 2004 Länsrapport Sid. 1

4 Sid. 2 - Länsrapport 2003 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN juli 2004

5 Innehållsförteckning Sid. Förord.. 1 Sammanfattning.. 5 Inledning.. 7 Länets alkoholpolitiska situation och utvecklingstendenser 9 Systembolaget 9 Konsumtionsutvecklingen. 9 Skolundersökningar.. 10 Serveringstillstånd. 11 Kommunala bedömningar. 11 Tullverkets bedömning Polismyndighetens bedömning Länsstyrelsens kommentar Länets drogförebyggande arbete Kommunernas förebyggande arbete.. 15 Livsstil Kronoberg.. 17 Myndigheter och organisationer. 20 Länsstyrelsens kommentar Detaljhandel med och servering av öl. 22 Nytt regelsystem. 22 Kommunernas handläggning av handeln med öl.. 22 Länsstyrelsens kommentar. 23 Serveringstillstånd.. 24 Stadigvarande serveringstillstånd. 24 Tillfälliga serveringstillstånd. 25 Länsstyrelsens kommentar. 26 Kommunernas tillsyn 27 Restaurangtillsynen.. 27 Administrativa ingripanden. 28 Länsstyrelsens kommentar 28 Tobak.. 30 Nytt regelsystem Kommunernas tobakstillsyn. 30 Länsstyrelsens kommentar 31 Länsstyrelsens verksamhet inom alkoholområdet. 33 Alkohollagen.. 33 Tobakslagen 33 Alkoholskadeförebyggande arbete. 34 Utvecklingsmedel.. 34 Slutord. 36 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN juli 2004 Länsrapport Sid. 3

6 Sid. 4 - Länsrapport 2003 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN juli 2004

7 Sammanfattning Under 2003 ökade Systembolaget sin försäljning i Kronobergs län med 1,4 % till 3, 08 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Olika konsumtionsundersökningar visar på en kraftig ökning av alkoholkonsumtionen under året. För Kronobergs län beräknas den totala konsumtionen till 9,77 liter, vilket är en ökning med 7,5 %. Av de olika alkoholdryckerna var vin den mest konsumerade drycken. Alkoholkonsumtionen i ungdomsgruppen är fortsatt hög även om nationella mätningar visar att en nedgång eller stabilisering kan noteras. Oroväckande är bl.a. att berusningsdrickandet fortsätter i gruppen. Förekomsten av alkoholdrycker inköpta utomlands är påtaglig, inte bara i ungdomsgruppen. Enligt tullverkets bedömning har gränshandeln med alkoholdrycker, såväl den legala som den illegala stor omfattning. Tendensen är alltså en ökad tillgång på och konsumtion av alkoholdrycker. Kommunerna har en viktig roll när det gäller att utveckla och samordna långsiktiga insatser i det drogförebyggande arbetet på lokal nivå. Länsstyrelsen tillsammans med de kommunala samordnarna/kontaktpersonerna arbetar med att ta fram metoder och insatser för att ändra attityder till alkohol och droger. I detta arbete ingår att kommunerna tar fram aktuella alkohol- och drogpolitiska program och policys för olika områden. I flertalet kommuner pågår nu ett aktivt arbete för ökade och samordnade förebyggande insatser. Det regionala samverkansorganet Livsstil Kronoberg driver sedan flera år ett aktivt alkohol- och drogförebyggande arbete. Gruppen arbetar också med brottsförebyggande åtgärder och med folkhälsofrågor. Under året har Livsstil Kronoberg prioriterat det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Detta sker på många olika sätt; med utbildningsinsatser, åtgärder riktade mot ungdomar på högstadiet, gymnasiet och universitetet, drogvaneundersökningar, konferenser, viss projektverksamhet, m.m. De nya regler som gäller för deltaljhandel med och servering av öl har inneburit att kommunerna fått ett bättre grepp om folkölsförsäljningen. Den som säljer folköl skall anmäla detta till kommunen och samtliga försäljningsställen skall ha ett egentillsynsprogram. Kommunernas tillsyn över handeln med öl har minskat under året. Under året har antalet stadigvarande serveringstillstånd ökat med 22 tillstånd till 237 tillstånd. Ett 60-tal ärenden har handlagts i länets kommuner som rör stadigvarande servering, också det en ökning av ärendegenomströmningen. Antalet tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten, som meddelats i anslutning till festivaler, marknader eller liknande evenemang fortsätter att öka. Under 2003 meddelades 103 sådana tillstånd. Också antalet tillstånd för servering till slutna sällskap har ökat. Dessa uppgick till 363 tillstånd. I den Nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador betonas att tillsynen över försäljningen och serveringen av alkoholdrycker på lokal nivå bör skärpas. Omfattningen av kommunernas tillsyn varierar. Några kommuner har varit aktiva och gjort regelbundna tillsynsbesök medan andra gjort enstaka punktinsatser. Totalt genomfördes 184 tillsynsbesök i länet. Under året har ett ramavtal om sam- LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN juli 2004 Länsrapport Sid. 5

8 verkan träffats mellan länets kommuner vad gäller alkohollagens ansvarsområden. Avtalet öppnar för ett utökat interkommunalt samarbete kring utredningar i tillstånds- och tillsynsärenden, när det gäller juridisk rådgivning i ärenden av mer komplex natur och i fälttillsynsarbetet. Avtalet bör kunna bidra till ökad kvalitet och bättre effektivitet i arbetet och vara en resurs inte minst för mindre kommuner. Antalet administrativa ingripanden mot restaurangerna har varit få under året. Tre serveringstillstånd har återkallats, ett på grund av olägenheter i fråga om ordning och nykterhet samt två med anledning av brister i den ekonomiska skötsamheten. Dessutom har en varning meddelats, också detta på grund av brister i fråga om ordning och nykterhet. Också inom tobaksområdet har en skärpning skett av regelsystemet. T.ex. omfattas nu försäljningen av tobak av likande regler som gäller för försäljning av folköl. Den näringsidkare som säljer tobaksvaror måste anmäla detta till kommunen, som också har rätt att ta ut en avgift för sin tillsyn. Under året har 289 handlare i länet anmält försäljning av tobak. De kommunala informationsinsatserna och tillsynen inom tobaksområdet har ökat väsenligt under året jämfört med tidigare år. Under 2003 har Länsstyrelsen prioriterat det förebyggande arbetet och tillsynen över efterlevnaden av reglerna i alkohol- och tobakslagarna. Ett antal utbildnings- och informationsdagar för olika målgrupper har anordnats. Vidare har råd och stöd till kommunernas alkoholhandläggare och alkohol- och drogsamordnare haft hög prioritet. I övrigt koncentrerades merparten av det alkoholskadeförebyggande arbetet till olika verksamheter inom Livsstil Kronoberg. Stor vikt har också lagts vid arbetet med att förbereda genomförandet av restaurangprojektet Ansvarsfull alkoholservering. Fördelningen av projekt- och utvecklingsmedel inom alkoholområdet har också varit en prioriterad uppgift. För att samordna det alkohol- och drogskadeförebyggande arbete i länet och för att stimulera ett utökat förebyggande arbete i kommunerna har Länsstyrelsen, efter särskild ansökan, erhållit projektmedel från Regeringen för att anställa en särskild länssamordnare för detta arbete. Länssamordnaren påbörjade sitt arbete hösten 2003 och har bl.a. blivit ett stöd för kommunerna i uppbyggnaden av det lokala förebyggande arbetet. Sid. 6 - Länsrapport 2003 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN juli 2004

9 Inledning Enligt alkohollagen (1994:1738) utövar Statens folkhälsoinstitut den centrala tillsynen över lagens efterlevnad. Institutet har även till uppgift att på nationell nivå följa alkoholutvecklingen i landet. Statens folkhälsoinstitut är också, tillsammans med Arbetsmiljöverket, central tillsynsmyndighet över delar av tobakslagen och har också ett nationellt uppföljningsansvar när det gäller vissa tobaksfrågor. På länsnivå har länsstyrelserna motsvarande uppgifter. Länsstyrelserna skall också biträda kommunerna med råd och stöd i deras verksamhet. Kommunerna är tillståndsmyndigheter när det gäller servering av starköl, vin och spritdrycker och ansvarar också, tillsammans med polismyndigheterna, för den direkta alkoholtillsynen. Kommunerna och polismyndigheterna har också ansvaret för tillsynen över detaljhandeln med och serveringen av öl (folköl). Från juli 2001 skall den som säljer folköl anmäla detta till respektive kommun. Motsvarande gäller för den som säljer tobak från juli Kommunerna har härigenom fått ökad kunskap om vem som säljer öl och tobak och var det sker, vilket förenklar tillsynen. I februari 2001 beslutade riksdagen om en ny nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador (prop. 2000/01:20). Planen gäller för åren Syftet med planen är att lägga fast grundvalarna för en alkoholpolitik som leder till minskad alkoholkonsumtion och begränsade alkoholskador. I planen slås nämligen fast att målet för samhällets alkoholpolitik även i fortsättningen skall vara att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Huvudinriktningen för den nationella alkoholpolitiken skall vara att stimulera utvecklingen av målinriktade och samordnade förebyggande insatser på kommunal nivå och stimulera ökad samverkan mellan lokala aktörer. För att stödja genomförandet av handlingsplanen har regeringen bl.a. avsatt 300 miljoner kronor för att förstärka insatserna i kommunerna. Medlen fördelas av länsstyrelserna efter direktiv meddelade av regeringen. Länsstyrelsen i Kronobergs län har hittills erhållit 4,2 miljoner kronor för åren Regeringen har tillsatt en särskild kommitté, Alkoholkommittén, med uppdrag att samordna insatserna på nationell nivå. Kommittén skall svara för genomförandet av planen och bl.a. arbeta med nationell opinionsbildning och information. I april 2002 beslutade riksdagen också om en nationell handlingsplan mot narkotika (prop. 2001/02:91). Denna handlingsplan gäller till och med år 2005 och anger huvudinriktningen för narkotikapolitiken. Visionen, ett narkotikafritt samhälle, ligger fast. Målen är enligt planen att minska nyrekryteringen till missbruk, att förmå fler missbrukare att upphöra med sitt bruk samt att minska tillgången på narkotika. Ett nationellt kansli, Mobilisering mot narkotika, har inrättats, bl.a. med uppgift att samordna det narkotikaförebyggande arbetet. Länsstyrelserna har olika uppgifter knutna till de båda nationella handlingsplanerna. Av planen för att förebygga alkoholskador framgår det att Länsstyrelsen skall stimulera kommunerna till ett aktivt arbete och bistå med råd och stöd. I alkoholförordningen (1994:2046) anges LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN juli 2004 Länsrapport Sid. 7

10 vidare att länsstyrelserna på begäran skall biträda Statens folkhälsoinstitut. Länsstyrelserna skall också följa upp alkohollagens funktion och effekter och samverka med Statens folkhälsoinstitut. Under senare år har tobakslagen (1993:581) skärpts successivt. Lagen innehåller bl.a. regler om åldersgräns 18 år för inköp av tobak, om rökfria miljöer och om marknadsföring. Kommunerna har en nyckelroll vad gäller tillsynen över lagens efterlevnad. Länsstyrelserna har ett regionalt tillsynsansvar. Som ett led i den nationella uppföljningen av alkohol- och tobaksfrågorna skall länsstyrelserna årligen lämna uppgifter, statistik m.m. till Statens folkhälsoinstitut. Detta sker bl.a. genom en elektronisk länsrapport. Rapporten bygger till stora delar på uppgifter och underlag som kommunerna lämnat. I årets rapport till Statens folkhälsoinstitut ingår uppgifter om kommunernas arbete med alkohol- och tobakslagarna och om deras arbete inom det alkohol- och drogpreventiva området. I rapporten finns också ett antal länsstyrelsespecifika frågor. Denna rapport bygger till stor del på det insamlade enkätmaterialet från kommunerna. Dessutom har Länsstyrelsen, utöver eget material, hämtat in uppgifter från Tullverket och från Polismyndigheten i Kronobergs län. Sid. 8 - Länsrapport 2003 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN juli 2004

11 Länets alkoholpolitiska situation och utvecklingstendenser Systembolaget Av Systembolagets 1 försäljningssiffror för år 2003 framgår att Kronobergs län hade den tredje lägsta försäljningen i landet. Endast Jönköpings och Skåne län hade lägre försäljning. Systembolagets försäljning i länet ökade marginellt jämfört med år 2002 och uppgick till 3,08 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, en ökning med 1,4 %. Försäljningen i hela landet ökade totalt med 2,2 % till 4,16 liter ren alkohol per invånare. Totalt såldes liter alkoholdrycker (spritdrycker, vin och starköl) från Systembolagets butiker i Kronobergs län under 2003, vilket motsvarar en volymökning med liter eller 4 % jämfört med Största ökningen har skett i Ljungby, där volymökningen uppgår till 13 %. I Alvesta har en volymminskning skett med 1 %. Konsumtionsutvecklingen SoRAD 2 har fått regeringens uppdrag att bl.a. följa alkoholkonsumtionens utveckling i Sverige och hur den förändras månadsvis. Kartläggningarna 3 visar på en kraftig konsumtionsökning i början av talet. Såväl den registrerade försäljningen (Systembolagets och restaurangernas försäljning samt livsmedelsbutikernas försäljning av folköl) som den oregistrerade alkoholen (resandeinförseln, smugglingen och den hemtillverkade alkoholen) har ökat. Den uppskattade totala konsumtionen nationellt av alkohol under 2003 uppgick till 10,31 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, vilket är en ökning med 4 % jämfört med SoRAD:s redovisning har fördelats på regioner, där Blekinge, Kronobergs och Hallands län utgör en av sju regioner. För denna region uppskattades den totala konsumtionen för 2003 till 9,77 liter vilket är en ökning med 7,5 % jämfört med Resandeinförseln uppvisade stora regionala skillnader. De regioner som har kortast avstånd till kontinenten uppvisar den högsta införseln av alkoholdrycker. Den beräknade alkoholkonsumtionen fördelad på anskaffningssätt framgår av tabell Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet ( 3 Leifman, H & Gustafsson, N-K (2003): En skål för nya millenniet. En studie av svenska folkets alkoholkonsumtion i början av 2000-talet. Forskningsrapport SoRAD: Tabellredovisning av svenska folkets alkoholvanor 2003 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN juli 2004 Länsrapport Sid. 9

12 Tabell 1. Beräknad total alkoholkonsumtion 2002 och 2003 Anskaffningssätt Region G-, K- och N-län Hela riket Systembolaget 3,84 3,87 4, Restauranger 0,62 0,63 1,09 1,10 Livsmedelsbutiker 0,69 0,67 0,83 0,80 Resandeinförsel 2,54 3,43 1,88 2,27 Smuggling 1,01 0,88 0,56 0,66 Hemtillverkning 0,39 0,29 0,54 0,40 Totalt Index 9,09 9, ,87 10, Av de olika alkoholdryckerna var vin den mest konsumerade drycken. Omräknat i ren alkohol svarade vinet för 39 % av den totala alkoholkonsumtionen medan konsumtionen av starköl och spritdrycker uppgick till 29 respektive 25 %. Folkölskonsumtionen utgjorde slutligen 8 % av den totala alkoholkonsumtionen. Den registrerade försäljningen 2003 (Systembolaget, restaurangerna och livsmedelsbutikernas ölförsäljning) stod för 68 % av den totala alkoholkonsumtionen. Resandeinförseln svarade för 22 % medan konsumtionen av hemtillverkade och insmugglade alkoholdrycker uppgick till 4 respektive 6 %. Skolundersökningar - Länsundersökning Under 2003 har någon länsövergripande drogvaneundersökning inte genomförts. Under våren 2002 genomförde Livsstil Kronoberg 5 en drogvaneundersökning riktad mot samtliga elever i gymnasieskolans årskurs 2 i Kronobergs län. Undersökningen visade att alkoholkonsumtionen var hög i ungdomsgruppen. Jämfört med de drogvaneundersökningar som genomfördes i samma åldersgrupp 1994 och 1998 ökade t.ex. det s.k. berusningsdrickandet 6. Vidare framgick att förekomsten av illegala alkoholdrycker också var hög i åldersgruppen. Rapporten finns på Länsstyrelsen. - Riksundersökningar CAN:s 7 undersökningar av ungdomars alkohol- och drogvanor genomförs varje år i årskurs års undersökning 8 visar vad gäller alkoholkonsumtionen på en nedgång eller stabilisering. Det bör dock noteras att många elever ändå redovisar en betydande alkoholkonsumtion. 5 Tvärsektoriellt nätverk för samarbete kring främst alkohol- och drogpreventivt arbete, brottsprevention och folkhälsa. Under år 2003 ingick följande myndigheter och organisationer: Länsstyrelsen, Polismyndigheten, Kommunförbundet, Landstinget, Vägverket, CAN, Navet, Försäkringskassan, Växjö universitet, FoU Kronoberg, Länsnykterhetsförbundet, Smålandsidrotten, Röda Korset och Kvinnofrid Kronoberg. 6 Storkonsumenter alkohol: Dricker alkohol motsvarande minst en halvflaska sprit eller en helflaska vin eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl vid samma tillfälle 7 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning ( 8 Hvitfeldt, Andersson, Hibell: Skolelevers drogvanor Sammanfattande kommentarer och tabeller. Rapport nr 77 Sid Länsrapport 2003 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN juli 2004

13 Rapporten visar att regionala skillnader finns. T.ex. uppgår andelen pojkar som storkonsumerar 6 alkohol någon gång varje månad eller oftare till 32 % i vår region (södra Sverige exkl. Skåne län) och andelen flickor till 27 %. Motsvarande andelar på nationell nivå uppgår till 26 respektive 23 %. Rapporten visar också att 30 % av pojkarna och 35 % av flickorna känner sig berusade varje eller nästan varje gång de dricker alkohol. Under 2003 har CAN också sammanställt en rapport över ungdomars drogvanor Rapporten bygger på jämförelser av fyra undersökningar mellan angivna år. Tendensen är oroande. Unga män som dricker alkohol konsumerar över 30 % mer alkohol idag än för tio år sedan och unga kvinnor har ökat sin konsumtion i ungefär samma omfattning. Gruppen unga män och kvinnor som dricker allra mest har också blivit betydligt större. Information om statistik och utvecklingstendenser finns också på bl.a. Statens folkhälsoinstituts hemsida, och på Alkoholkommitténs hemsida, - Lokala undersökningar Fem av länets kommuner Lessebo, Ljungby, Tingsryd, Växjö och Älmhult har under 2003 genomfört mer eller mindre omfattande konsumtions- och drogvaneundersökningar avseende skolungdomars alkohol- och drogvanor. Målgrupperna (årskursen) varierar mellan kommunerna. Undersökningarna bekräftar den höga alkoholkonsumtionen i ungdomsgrupperna. Dessa lokala drogvaneundersökningar utgör ett viktigt underlag för kommunerna vid planerandet av olika alkohol- och drogpreventiva insatser. Serveringstillstånd Den 31 december 2003 fanns det i länets kommuner totalt 237 stadigvarande serveringstillstånd. Av dessa gällde 173 servering till allmänheten och 64 gällde servering till slutna sällskap. Antalet tillstånd ökade med 22 tillstånd jämfört med år 2002 (10 %). Se även tabell 7. Kommunala bedömningar rörande konsumtionsutveckling och tendenser Flera kommuner uttrycker oro över den höga alkoholkonsumtionen. T.ex. uppger Uppvidinge kommun att anmälningarna som rör alkohol, omhändertaganden och rattonykterhet ökar. Socialtjänsten i Växjö kommun har de senaste åren uppmärksammat att det skett en klar ökning av missbruk av både alkohol och narkotika hos aktuella ungdomar. Tillgången på alkohol, narkotika och illegala läkemedel är stor. Socialtjänsten är djupt oroad över utvecklingen och ser att missbruket av såväl alkohol som narkotika tenderar att krypa ner i åldrarna. Ungdomar experimenterar gärna och blandar alkohol och narkotika - läkemedel, ibland på ett sätt som kan leda till livshotande tillstånd. Det finns också en oro över alkoholkonsumtionen bland studenterna vid universitetet. Slutligen noterar socialtjänsten att det finns ett ökat antal ungdomar under 20 år som har kontakt med den öppna missbrukarvården. Andelen kvinnor omkring 50 år som tar 9 Guttormsson, Andersson, Hibell: Ungdomars drogvanor Intervjuer med åringar. Rapport nr 75 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN juli 2004 Länsrapport Sid. 11

14 kontakt med den öppna missbrukarvården på grund av alkoholproblem ökar också. Älmhults och Tingsryds kommuner noterar att genom ändrade införselregler och närheten till kontinenten kan tillgången på alkoholdrycker komma att öka ytterligare. Älmhults kommun understryker vikten av ett fortsatt förebyggande arbete riktat mot såväl ungdomarna som deras föräldrar och andra vuxna. Lessebo kommun noterar dock att enligt en enkät som omfattat 90 % av kommunens högstadieelever har bruket av droger minskat jämfört med en motsvarande enkät som gjordes för tre år sedan. Tullverkets bedömning Tullverket gör bedömningen att Kronobergs län med sitt geografiska läge får i år ytterligare en situation som bör uppmärksammas. Under 2003 höjdes införselkvoterna för att under 2004 slutligen höjas till samma nivåer som i övriga EU-länder, vilket innebär 110 liter starköl, 90 liter vin, 20 liter starkvin och 10 liter starksprit per person och inresetillfälle. Den redan etablerade gränshandeln i Skåne gör länet extra utsatt för smuggling av alkohol och tobak. Tullverket ser att smuggling i hel lastbilslast minskar till förmån för smuggling på enstaka pallar (ca liter) gömda i legalt gods. Det är också en återgång från dunksprit till flasksprit och en ökning av smuggling av drickbar sprit istället för 96-procentig sprit. Tullverket tror att problemet med smuggling i lastbilar kommer att öka i framtiden eftersom tullnärvaron vid inre gräns kommer att se annorlunda ut. Verkets arbete vid den inre gränsen blir annorlunda och det tillsammans med en omorganisation kommer att ge färre kontroller i framtiden. Tullverket har fokus på den organiserade brottsligheten. Information om Tullverkets verksamhet, statistik, m.m. finns på verkets hemsida Polismyndighetens bedömning Polismyndigheten noterar en ökad användning av alkohol och narkotika bland ungdomsgrupperna. Debutåldern sjunker. Tillgången på alkohol och narkotika är stor i länet. Utvidgningen av EU: s yttre gräns den 1 maj 2004 kan medföra att mer alkohol till lägre priser liksom narkotika förs in i länet. Arbetet med att bekämpa all drog- och alkoholrelaterad brottslighet har hög prioritet inom myndigheten. Myndighetens mål är också att antalet döda och skadade i trafiken skall minska. Engagemanget i det s.k. trafiknykterhetsprojektet är ett bra exempel på när polisens repressiva verksamhet kan kombineras med ett långsiktigt förebyggande arbete. Polismyndigheten redovisar också följande länsstatistik vad gäller brott mot alkohollagen, misstänkta trafiknykterhetsbrott och antal barn som tagits in för alkoholintox (tabell 2-4). Sid Länsrapport 2003 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN juli 2004

15 Tabell 2. Antal misstänkta brott enligt alkohollagen åren Brott Olovlig sprittillverkning m.m Förvärv och/eller innehav av olovligt tillverkad sprit eller mäsk som är avsedd för olovlig sprittillverkning Olovlig försäljning, grov olovlig försäljning och innehav (för försäljning) av alkoholdrycker Olovlig vin-, starköls- eller öltillverkning Olovligt anskaffande av alkoholdrycker, olovlig dryckeshantering Tabell 3. Trafiknykterhetsbrott under åren Brott Rattfylleri alternativt grovt rattfylleri Tabell 4. Barn under 18 år intagna för alkoholintox under åren Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor sammanställning ej klar Länsstyrelsens kommentar För tillfället ökar vår alkoholkonsumtion med en oroväckande hastighet. Från 1995, då alkohollagen trädde ikraft, till 2003 har konsumtionen den oregistrerade inräknat ökat från 7,7 liter ren alkohol per person 15 år och äldre till 10,3 liter; en ökning med 34 %. I Kronobergs län har gränshandeln med alkoholdrycker, såväl den legala som den illegala, stor omfattning jämfört med andra regioner i landet. En bidragande orsak till detta kan vara ökade införselkvoter och förbättrade kommunikationer med Danmark och Tyskland. Med ytterligare stigande införselkvoter, utökningen av EU-länder med låga alkoholpriser samt sänkta alkoholskatter i våra grannländer, kan en fortsatt konsumtionsökning befaras om inte kraftfulla motåtgärder sätts in. Lokala konsumtionsundersökningar av skolelevers alkoholvanor verifierar den höga alkoholkonsumtionen i ungdomsgruppen och att berusningsdrickandet är fortsatt högt. Konsumtionen är dock, som framgår av SoRAD:s 2 undersökningar, 3 hög i nästan alla åldersgrupper. Attityden och inställningen till alkohol tycks ha blivit alltmer liberal bland både LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN juli 2004 Länsrapport Sid. 13

16 ungdomar och vuxna under senare år. Det finns en risk för att tillgången på alkoholdrycker fortsätter att öka och därmed också konsumtionen. Detta innebär också ökad risk för en negativ skadeutveckling. Konsumtionsutvecklingen och dess effekter måste noga följas. Det lokala förebyggande arbetet på alkoholområdet kommer att få ökad betydelse i framtiden. Det är därför viktigt att kommunerna löpande följer och dokumenterar utvecklingen vad gäller t.ex. tillgången på alkoholdrycker, konsumtionsmönster samt konsumtions- och skadeutvecklingen och använder denna kunskap i sitt förebyggande arbete. Positivt är att medvetenheten om problemen har ökat. I flertalet kommuner pågår nu ett aktivt planeringsarbete för ökade och samordnade förebyggande insatser, bl.a. med beaktande av de åtgärdsförslag som framhålls i de nationella handlingsplanerna. Det är viktigt att detta arbete fortsätter och bedrivs kontinuerligt och långsiktigt. Under 2003 fick Länsstyrelsen särskilda medel från Regeringen för att anställa en länssamordnare för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Kronobergs län. Därigenom kan Länsstyrelsen mer aktivt stödja olika regionala och lokala nätverk och utveckla samverkan mellan olika berörda aktörer i länet. Enligt Länsstyrelsens mening återstår ett omfattande arbete både lokalt och regionalt för att handlingsplanernas mål, att bl. a. begränsa skadorna av alkohol- och narkotikabruket, skall uppnås. Bl.a. behöver kommunernas förvaltningsövergripande samverkan och samverkan med primärvården, frivilligorganisationerna, m.fl. stärkas. Sid Länsrapport 2003 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN juli 2004

17 Länets drogförebyggande arbete Kommunernas förebyggande arbete Kommunerna har en viktig roll när det gäller att utveckla och samordna långsiktiga insatser i det drogförebyggande arbetet på lokal nivå. Det gäller både att begränsa tillgången och minska efterfrågan på alkohol och andra droger. En viktig del i detta arbete är en aktiv tillsyn över serveringen och försäljningen av alkoholdrycker i kommunen. Det är också angeläget att det finns en samordning mellan det alkoholförebyggande arbetet och tillsynsverksamheten. Kommunerna bör ha ett aktuellt alkohol- och drogpolitiskt program som bl.a. anger målen för kommunens drogförebyggande arbete och som täcker in alla områden i det preventiva arbetet. Kommunen bör även kartlägga och dokumentera utvecklingen av t.ex. konsumtionsutvecklingen och konsumtionsmönstren samt hitta modeller för uppföljning av de mål som fastställts. Alkohol- och drogförebyggande program, antagna av kommunfullmäktige, finns i sex av länets åtta kommuner. Några av programmen är från åren närmast efter kommunaliseringen på alkoholområdet i mitten av 1990-talet och är nu föremål för revidering. Lessebo och Markaryds kommuner saknar program. Båda kommunerna har dock vissa riktlinjer och måldokument som gäller enstaka frågor, t.ex. tillämpningen av alkohollagen. Markaryds kommun har påbörjat ett programarbete under Tabell 5. Alkohol och/eller drogpolitiskt program Kommun Antogs år Uppföljning Revidering Alvesta 2002 Nej Nej Lessebo Program saknas Ljungby 2003 Nytt program Nytt program Markaryd Program saknas Tingsryd 1997 Påbörjats 2003 Nej Uppvidinge 1996 Nej Nej Växjö 1999 Nej Nej Älmhult 1996 Nej Nej De olika alkohol- och drogpolitiska programmen visar stor variation vad gäller innehåll, inriktning, insatser, m.m. vilket bl.a. beror på olika problem-bilder och behov i kommunerna. Enligt lämnade enkätuppgifter redovisar programmen bl.a. insatser inom följande områden: Skola/gymnasium: Alvesta, Ljungby, Tingsryds, Växjö och Älmhults kommuner Högskola/universitet: Växjö kommun Förskola: Alvesta, Ljungby, Tingsryds och Älmhults kommuner Fritid: Alvesta, Ljungby, Tingsryds, Växjö och Älmhults kommuner Ansvarsfull alkoholservering: Alvesta, Ljungby, Tingsryds, Växjö och Älmhults kommuner Kommunen som arbetsgivare: Alvesta, Ljungby, Tingsryds, Växjö och Älmhults kommuner LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN juli 2004 Länsrapport Sid. 15

18 Regler för kommunala lokaler: Alvesta, Ljungby och Älmhults kommuner Regler för föreningsbidrag: Alvesta och Tingsryds kommuner Regler för kommunal representation: Alvesta och Ljungby kommuner Tillsynsreglering: Alvesta, Ljungby, Tingsryds, Växjö och Älmhults kommuner Primärvård: Alvesta och Älmhults kommuner Alkohol i trafiken: Alvesta, Ljungby och Älmhults kommuner Tre kommuner (Lessebo, Tingsryd och Växjö) har under 2003 genomfört olika kartläggningar/uppföljningar avseende situationen på alkoholområdet i kommunen. Enligt lämnade enkätuppgifter redovisas följande: Försäljningssiffror från Systembolagets butiker i kommunen: Tingsryds kommun Försäljningssiffror från restauranger i kommunen: Lessebo och Tingsryds kommuner Antal Systembolagsbutiker i kommunen: Lessebo och Tingsryds kommuner Antal utlämningsställen för Systembolagets drycker i kommunen: Lessebo kommun Antal försäljningsställen för folköl i kommunen: Lessebo, Tingsryds och Växjö kommuner Antal restauranger med serveringstillstånd: Lessebo, Tingsryds och Växjö kommuner Konsumtionsundersökningar avseende skolungdom: Lessebo, Tingsryds och Växjö kommuner Konsumtionsundersökningar avseende vuxna: Ingen kommun Vårdinsatser enligt SoL och/eller LVM: Lessebo, Tingsryds och Växjö kommuner Alkoholrelaterade våldsbrott: Ingen kommun Andra alkoholrelaterade brott: Ingen kommun Antal LOB-fall: Lessebo och Tingsryds kommuner Antal trafiknykterhetsbrott: Lessebo kommun Alkoholförebyggande insatser inom skola/gymnasium: Lessebo, Tingsryds och Växjö kommuner Alkoholförebyggande insatser inom högskola/universitet: Ingen kommun Alkoholförebyggande insatser inom förskola: Ingen kommun Alkoholförebyggande insatser inom fritid: Lessebo och Tingsryds kommuner Alkoholförebyggande insatser inom nöjesliv: Tingsryds kommun Alkoholförebyggande insatser för kommunen som arbetsgivare: Ingen kommun Alkoholförebyggande regler för kommunala lokaler: Ingen kommun Föreningsstöd/bidrag kopplade till alkoholförebyggande arbete: Lessebo kommun Alkoholförebyggande insatser inom kommunal representation: Ingen kommun Ansvarsfull alkoholservering: Tingsryds och Växjö kommuner Alkoholförebyggande insatser inom primärvård: Lessebo kommun Sid Länsrapport 2003 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN juli 2004

19 Alla kommuner i länet bedriver ett mer eller mindre omfattande alkohol- och drogförebyggande arbete. Enligt lämnade uppgifter har detta arbete haft följande inriktning: Föräldraprogram om alkohol/droger: Lessebo, Tingsryds, Växjö och Älmhults kommuner Vidareutbildning av lärare: Ljungby och Växjö kommuner Utbildning i ansvarsfull alkoholservering: Ljungby och Växjö kommuner Program för riskutsatta förskolebarn: Älmhults kommun Kartläggning av skolors psykosociala miljö och åtgärder: Ljungby och Älmhults kommuner Program för socialt utagerande barn i skolan: Ljungby och Älmhults kommuner Informationsutskick till föräldrar: Lessebo, Ljungby och Tingsryds kommuner Åtgärder mot langning till ungdomar: Lessebo och Ljungby kommuner Åtgärder för att upprätthålla åldersgränser vid försäljning och servering av alkohol: Lessebo, Ljungby, Tingsryds och Växjö kommuner Strukturerade fritidsverksamheter: Lessebo, Ljungby, Växjö och Älmhults kommuner Anordnande av drogfria aktiviteter: Alvesta, Lessebo, Ljungby, Tingsryds, Uppvidinge, Växjö och Älmhults kommuner Annat som t ex: Tjejgrupp (Lessebo), anställning av fältsekreterare (Markaryd) och program på skolan för att prata attitydfrågor med föräldrar (Uppvidinge). Sex kommuner redovisar att de har ett organiserat samarbete med andra myndigheter och/eller förvaltningar i det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Följande samarbetspartner redovisas. Polismyndigheten: Alvesta, Lessebo, Ljungby, Tingsryds, Växjö och Älmhults kommuner Landstinget/hälso- och sjukvården: Alvesta, Ljungby, Växjö och Älmhults kommuner Försäkringskassan: Alvesta kommun Vägverket: Växjö kommun Andra kommuner: Markaryds och Tingsryds kommuner Andra kommunala nämnder: Lessebo, Ljungby, Tingsryds och Älmhults kommuner Några kommuner bedriver utöver detta ett organiserat samarbete i alkohol- och drogpreventiva frågor med såväl näringslivet som olika frivilligorganisationer. Livsstil Kronoberg Livsstil Kronoberg 5 fungerar sedan ett 20-tal år tillbaka som ett regionalt tvärsektoriellt nätverk för samarbete kring främst alkohol- och drogpreventivt arbete. Gruppen arbetar också med brottsförebyggande insatser och med folkhälsofrågor. Under 2003 var fjorton olika LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN juli 2004 Länsrapport Sid. 17

20 myndigheter och organisationer representerade i Livsstil Kronoberg. Ordförandeskapet alternerar mellan Länsstyrelsen, Polismyndigheten, Kommunförbundet och Landstinget. Kanslifunktionen finns på Länsstyrelsen och ekonomifunktionen på Kommunförbundet. Under 2003 ansvarade Polismyndigheten för ordförandeskapet. Under år 2001 antogs en gemensam förebyggande strategi för drogprevention, brottsprevention och folkhälsa. Bl.a. har ett antal prioriterade områden tagits fram. Ungdomars alkohol- och drogvanor är ett av dessa prioriterade områden. En ny organisation bl.a. med en ledningsgrupp bestående av cheferna för Länsstyrelsen, Polismyndigheten, Landstinget, Kommunförbundet och Åklagarkammaren i Växjö - har fastställts, som ger Livsstil Kronoberg en stärkt roll i det förebyggande arbetet. Under året har Livsstil Kronoberg prioriterat det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Arbetet sker på många olika sätt; med utbildningsinsatser, åtgärder riktade mot ungdomar på högstadiet, gymnasiet och universitetet, drogvaneundersökningar, konferenser, viss projektverksamhet, m.m. Bland insatserna under 2003 kan följande nämnas (årsberättelsen finns på Länsstyrelsen). - Kommunkonferenser Under året genomfördes 16 kommunkonferenser; två i varje kommun. Under den första konferensserien lämnades en fördjupad information om alkohol- och drogsituationen internationellt, nationellt och i de olika kommunerna. Vidare presenterades den senaste, kommunvis uppdelade, drogvaneundersökningen (gymnasieenkäten). Slutligen diskuterades det pågående alkohol- och drogpreventiva arbetet i respektive kommun liksom behovet av framtida långsiktiga förvaltningsövergripande insatser. Under höstens kommunkonferenser, till vilka Alkoholkommittén bjudits in, lades fokus på det lokala alkohol- och drogförebyggande arbetet. Olika risk- och skyddsfaktorer presenterades med information om hur man kan arbeta lokalt i kommunerna. Kommunerna presenterade olika exempel på alkohol- och drogskadeförebyggande insatser och den fortsatta inriktningen av det alkoholskadeförebyggande arbetet diskuterades. - Gymnasieskolans utvecklingsarbete (attitydprojektet) Under 2001 påbörjade Livsstil Kronoberg ett utvecklingsarbete i länets gymnasieskolor med fokus på skolungdomars attityder till alkohol och andra droger. Arbetet utgår från att gymnasieelever besöker och talar med yngre elever (årskurs 7 och 8) med syfte att få dessa elever att ändra sina eventuellt liberala attityder till alkohol/droger. Under 2003 har ett 90-tal gymnasieelever deltagit i arbetet. - Grundutbildning i drogtecken och symtom Under 1998 påbörjade Livsstil Kronoberg en endagsutbildning i Drogtecken och symtom. Utbildningen riktas till de yrkesgrupper som arbetar med barn och ungdomar samt med vuxna med drogproblem, t.ex. personal inom skolan, socialtjänsten, polisen, primärvården och frivilligrörelserna. Under året deltog cirka 600 personer i Sid Länsrapport 2003 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN juli 2004

21 utbildningen. Därmed har drygt personer i länet genomgått utbildningen sedan starten. - Gymnasieskolans samverkansgrupper Under år 2000 bildade Livsstil Kronoberg, med stöd av nationella projektmedel, särskilda samverkansgrupper vid länets gymnasieskolor. I grupperna ingår förutom representanter från skolan - rektor, skolsköterska, skolkurator och eleverna i elevrådet - även företrädare för polismyndigheten, socialtjänsten, fritidsförvaltningen och Navet 10. Varje år bjuds samtliga grupper, f.n. 16 gymnasieskolor, in till särskilda utbildningsdagar. Under 2003 prioriterades trafiknykterhetsfrågorna. - Ansvarsfull alkoholservering Planeringen av en restaurangutbildning, Ansvarsfull alkoholservering, har påbörjats under året. Arbetet kommer inledningsvis att bedrivas i projektform i samverkan med Statens folkhälsoinstitut. Projektet syftar till att utveckla en länsanpassad metodik för utbildning av krögare, deras personal och ordningsvakter i en mer ansvarsfull alkoholservering. Arbetet utgår från det koncept som det s.k. STADprojektet 11 i Stockholm utvecklat. Målet är bl.a. att minska antalet våldsbrott och skador som är relaterade till restaurangserveringen. Under året har projektupplägget diskuterats och en särskild förstudie har påbörjats, bl.a. intervjuer med krögare, kontroll av försäljningsförbuden, statistikinsamling och bearbetning av olika data. En länsreferensgrupp med företrädare från bl.a. Länsstyrelsen, Polismyndigheten, Landstinget, kommunerna och branschens organisationer har bildats. - Projektet Trafiknykterhet Kronoberg Under hösten 2002 påbörjade Livsstil Kronoberg det treåriga projektet Trafiknykterhet Kronoberg, en rehabiliteringsmodell för rattfyllerister. Arbetet bygger på en nära samverkan mellan främst polisen, sjukvården och socialtjänsten. Projektet leds och finansieras av Vägverket. - Tidig upptäckt inom primärvården Det förebyggande arbetet med alkoholrådgivning inom primärvården har under året fortsatt vid ett par av länets vårdcentraler. Sammanlagt tolv vårdcentraler har provat någon form av alkoholskadeförebyggande arbete. Avsikten är att detta arbete skall utvecklas ytterligare. - AND-gruppen på Växjö Universitet Under året har AND-gruppen (Alkohol, Narkotika, Doping), som består av företrädare för Livsstil Kronoberg, Växjö universitet, Studenthälsan, Studentkåren, Studentpubarna och Växjö kommun, fortsatt sitt arbete. Vid universitetet har ett aktivt alkohol- och drogpreventivt arbete initierats. Cirka 150 studenter har genomgått fadderutbildning. Vidare har nöjesansvariga m.fl. på studentpubarna och inom nations- och utbildningsföreningarna fått information om alkohol- och 10 Alkohol- och narkotikamottagningen i Kronobergs län 11 Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem ( LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN juli 2004 Länsrapport Sid. 19

22 ordningslagstiftningarna, m.m. med syfte att verka för en mer ansvarsfull alkoholservering. Studenthälsan har inrättat samtalsgrupper för studenter till missbrukande föräldrar och ett samarbete har inletts med Noaks Ark vad gäller HIV/Aids-frågor. Myndigheter och organisationer Många av länets olika myndigheter, - t.ex. Polismyndigheten och Landstinget - och organisationer - t.ex. Kommunförbundet och olika frivilligorganisationer - bedriver ett aktivt alkohol- och drogpreventivt arbete. Någon sammanfattning av detta arbete görs inte här. En översiktlig redovisning av Länsstyrelsens arbete inom alkoholområdet lämnas på sidan 33. Länsstyrelsens kommentar I den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador (jfr. sid. 7 ovan) understryks vikten av samordnade kommunala insatser. I socialdepartementets kommentar till handlingsplanen 12 framhålls att om de alkoholrelaterade folkhälsomålen skall kunna nås är det viktigt att det förebyggande arbetet i kommunerna samordnas. Arbetet bör bedrivas över sektorsgränser och involvera alla arenor och flera olika förvaltningar och myndigheter inom en kommun. Ett samordnat kommunalt förebyggande arbete kräver en tydlig ledning på såväl politisk nivå som tjänstemannanivå. Arbetet bör utgå från en alkoholpolitisk handlingsplan, antagen av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige, som kontinuerligt följs upp och uppdateras. Insatserna bör vara långsiktiga och integrerade i den reguljära verksamheten. Tonvikten bör ligga på förebyggande insatser. Prioriteringar skall baseras på att kommunen kartlägger och dokumenterar utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholskadorna i kommunen. Frivilligorganisationerna har en fortsatt viktig uppgift genom sitt arbete med att förebygga alkoholskador och bedriva opinionsbildning, vård och behandling. Det är önskvärt att samarbetet mellan kommuner och organisationer ökar för att alla resurser skall tas till vara och bästa möjliga samordning uppnås. Länsstyrelsen kan konstatera att det lokala alkohol- och drogskadeförebyggande arbetet i enlighet med de nationella handlingsplanerna pågår i länet. Hittills har sju av länets kommuner, alla utom Uppvidinge, kommit in till Länsstyrelsen med ansökan om att få del av de utvecklingsmedel som Länsstyrelsen fått för lokalt förebyggande arbete i länets kommuner. Flera av ansökningarna gäller olika slag av samordnartjänster. I övrigt finns ansökningar om metodutveckling av det förebyggande arbetet bl.a. inom skolan och mot olika föräldragrupper. Under året har Länsstyrelsen fått projektmedel från regeringen för att anställa en länssamordnare för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Kronobergs län. Detta samordningsarbete har påbörjats under hösten. Arbetet sker i nära samverkan med bl.a. kommunerna. Därmed har grunden lagts för ett mer intensifierat arbete gentemot kommunerna och mot regionala och lokala myndigheter och organisationer. Länsstyrelsen vill stryka under vikten av att det i alla kommuner finns aktuella alkohol- och drogpolitiska handlingsprogram, som bl.a. innehåller åtgärdsprogram för det alkohol- och drogförebyggande 12 Regeringskansliet: Att förebygga alkoholskador. En samlad politik för folkhälsa. Sid Länsrapport 2003 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN juli 2004

23 arbetet, för attraktiva drogfria ungdomsmiljöer och för samverkansformer internt och externt. Insatser och aktiviteter bör innefatta alla nivåer; individ-, grupp- och samhällsnivåerna. Arbetet bör ske kontinuerligt och med stöd från kommunledningen. Det är också angeläget att arbetet dokumenteras och att programmen fortlöpande följs upp och utvärderas och vid behov revideras i takt med de samhällsförändringar som sker. Detta för att se om målen uppnåtts och om de är realistiska eller behöver omformuleras. Statens folkhälsoinstitut framhåller i sin sammanställning 13 av 2002 års länsrapporter (s. 42 ff.) bl.a. att det förebyggande arbetet bör ha ett mer uttalat befolkningsperspektiv. Även om det är naturligt att ungdomar ges hög prioritet, innebär den starka koncentrationen på ungdomar en obalans i det förebyggande arbetet. Modern preventionsforskning talar för att det förebyggande arbetet i stället bör ha ett befolkningsperspektiv och i högre grad än i dag inriktas på vuxna. Vidare noterar Statens folkhälsoinstitut att det fortfarande råder en betydande diskrepans mellan teori och praktik. I praktiken styrs fortfarande de förebyggande insatserna i flertalet kommuner dels av ett individperspektiv, dels av ett ungdomsperspektiv. Information och upplysning ges en central roll. Ofta saknas de insatser som forskningen funnit vara mest effektiva: insatser mot tillgänglighet, insatser mot rattfylleri, familjeprogram, sekundär alkoholprevention i primärvården, ansvarsfull alkoholservering på restauranger (kopplad till ökad tillsyn) och program för utagerande barn och deras föräldrar. 13 Statens folkhälsoinstitut 2003:52. Länsrapport Länsstyrelsernas och kommunernas tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen samt kommunernas alkohol- och drogförebyggande arbete ( LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN juli 2004 Länsrapport Sid. 21

24 Detaljhandel med och servering av öl Nytt regelsystem Den 1 juli 2001 skärptes alkohollagen. Detaljhandel med eller servering av folköl får endast ske under villkor att verksamheten bedrivs i en lokal som är godkänd som livsmedelslokal samt att försäljning av matvaror respektive servering av mat bedrivs i lokalen. Den som säljer eller serverar folköl är skyldig att anmäla detta till kommunen och skall även ta fram ett egentillsynsprogram. Kommunerna ges också möjlighet att ta ut avgift för tillsynen av dem som bedriver anmälningspliktig försäljning av folköl. Restauranger och andra serveringsställen som innehar serveringstillstånd för spritdrycker, vin och/eller starköl behöver inte anmäla serveringen av folköl till kommunen. Kommunernas handläggning av handeln med öl De nya reglerna trädde i kraft fullt ut Lagändringen med anmälningsskyldighet i kombination med möjligheten att ta ut en kommunal tillsynsavgift har gett kommunerna ökad kunskap om antalet försäljningsställen i kommunen och bättre förutsättningar för en utökad tillsyn. Arbetet för att genom tillsyn och information minska ungdomars tillgång till folköl är en viktig uppgift i det alkoholskadeförebyggande arbetet. Trots att konsumtionen av folköl har minskat är dock underårigas konsumtion för hög och denna utveckling måste brytas. Under 2003 har folkölstillsynen halverats i länet jämfört med Endast cirka 40 % av försäljningsställena har besökts. Under 2002 besökte kommunernas alkoholhandläggare över 80 % av då anmälda och registrerade försäljningsställen. Det kan också noteras att under år 2001 besöktes endast vart fjärde försäljningsställe i länet. Lessebo och Tingsryds kommuner har som kommentar till att ingen tillsyn skett under 2003 upplyst om att samtliga försäljningsställen besöktes under 2002 och att nya besök är inplanerade under innevarande år. I Uppvidinge kommun har på grund av personalbrist någon folkölstillsyn inte skett under de tre senaste åren. Tabell 6. Antal försäljningsställen för folköl , antal tillsynsbesök 2003 och antal besökta försäljningsställen med egentillsynsprogram Kommun Detaljhandelsställen Tillsynsbesök Antal med egentillsynsprogram Alvesta Lessebo 11 0 Ej kontroll Ljungby 25 8 Ej kontroll Markaryd Tingsryd 20 0 Ej kontroll Uppvidinge 22 0 Ej kontroll Växjö Älmhult Ej kontroll Summa Sid Länsrapport 2003 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN juli 2004

25 Om försäljning av öl föranleder olägenheter eller om bestämmelserna i alkohollagen inte följs kan kommunen förbjuda fortsatt försäljning eller, om ett förbud anses vara en alltför ingripande åtgärd, istället meddela försäljningsstället en varning. Under 2003 har inga åtgärdsärenden aktualiserats i länet. Länsstyrelsens kommentar I anslutning till att reglerna för ölförsäljningen skärptes 2002 fick Statens folkhälsoinstitut regeringens uppdrag att närmare följa folkölsförsäljningens utveckling när det gäller ungdomar och utvärdera tillämpningen och effekterna av alkohollagens bestämmelser när det gäller folköl. Institutet har i en rapport i april 2004 redovisat uppdraget 14. Av redovisningen framgår bl.a. att ålderskontrollerna av folkölsförsäljningen är fortsatt bristfälliga och att ungdomars konsumtion är för hög trots skärpningarna i alkohollagen. Institutet anser att en orsak till problemet är att kommunerna och handeln inte gör tillräckligt för att kontrollera försäljningen av folköl till underåriga. Försäljningen av alkoholdrycker är ett viktigt samhällsansvar. Detta gäller också i hög grad folköl som är ett vanligt berusningsmedel för mycket unga människor. Vidare framhåller folkhälsoinstitutet att det krävs en mer aktiv tillsyn, egentillsyn och påföljdshantering. Ökade insatser efterlyses liksom bättre samverkan, framför allt mellan kommunen, handeln och den lokala polismyndigheten, när det gäller att följa och använda bestämmelserna. För att uppnå ett bra resultat bör kommunerna koppla tillsynen till det alkoholskadeförebyggande arbetet. Under våren 2004 utförde Svensk Dagligvaruhandel, i samarbete med Alkoholkommittén och Statens folkhälsoinstitut, en nationell provköpsstudie. Resultatet visade att endast varannan butik klarade ålderskontrollerna vid folkölsförsäljning. Sämst resultat redovisades från Kronobergs län där endast 10 % kontrollerades. Länsstyrelsen vill framhålla vikten av att en aktiv tillsyn över handeln med öl sker kontinuerligt. Kommunen bör i sin tillsyn ha särskild uppmärksamhet på hur egentillsynen fungerar. Det är angeläget att de olika försäljningsställena har godtagbara egentillsynsprogram och att dokumentation sker av hur programmen tillämpas. Kommunen bör alltså i sin tillsyn lägga tonvikten på hur handlarnas egentillsyn fungerar. Vid avsaknad av bristfällig egentillsyn och/eller program kan denna brist i sig utgöra grund för administrativ åtgärd. Förutom kontroll av egentillsynsprogrammen bör huvudinriktningen av den kommunala tillsynen över folkölsförsäljningen vara inriktad på rådgivning och information. 14 Statens folkhälsoinstitut: Folköl och ungdomar ( /redovisade regeringsuppdrag/) LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN juli 2004 Länsrapport Sid. 23