Drogpolitiskt program för Värnamo kommun

Transkript

1 Drogpolitiskt program för Värnamo kommun Målsättning: Avhållsamhet från droger i arbetslivet, trafiken, under graviditet, och andra riskfyllda situationer samt helt drogfri barndom och uppväxt. Med droger menas alkohol, narkotika i alla dess former, tobak, dopingspreparat samt lugnande och sövande medel Antaget av kommunfullmäktige , 78 Värnamo kommun

2 FÖRORD Vår hälsa är grundläggande för vårt välbefinnande. Under det senaste århundradet har vi upptäckt botemedlen mot de flesta sjukdomar som drabbat oss människor, men världen runt oss förändras och nya hot mot vår hälsa uppstår. Alkohol och narkotikaproblemen blir idag allt påtagligare i vår omgivning och förorsakar allt fler människors ohälsa. Värnamo kommun arbetar ständigt för att förbättra medborgarnas hälsa och välbefinnande och med anledning av att den svenska alkoholpolitiken förändrats i och med inträdet i EU beslutade kommunstyrelsen om framtagande av ett nytt drogpolitiskt program. Vi har alla ett ansvar för vår egen och för våra medmänniskors hälsa. Syftet med det drogpolitiska programmet är att vi tillsammans, som enskilda medborgare, medlemmar i föreningar och församlingar eller som verksamma i det lokala näringslivet ska skapa ett samlat grepp om de förebyggande insatserna mot missbruk. Detta görs för att minska alkohol- och narkotikamissbruket i vår kommun. I det drogförebyggande arbetet är föräldrarnas insats otroligt viktig. Genom att ge barnen normer och vara föredömen för dem utvecklar barnen värderingar som är grundläggande för resten av livet. När du läser det drogpolitiska programmet upptäcker du att bara den officiella funktionen exempelvis skolans personal, står angiven som ansvarig för respektive åtgärd. Vi har alla ett ansvar och alla kan hjälpa till i detta arbete såsom arbetskamrat, lagledare, klasskompis, granne, fiskekompis, vuxen, lagmedlem, partikamrat, församlingsmedlem, klubbkamrat osv. Alla vinner på att drogproblemen minskar i vårt samhälle. Det gäller vår och våra barns framtid. Vår förhoppning är att alla hjälper till och tar en liten del av ansvaret. Då kommer vi alla att kunna glädjas åt vårt ökade välbefinnande. Värnamo den 15 maj 1997 Torbjörn Egerhag Kommunstyrelsens ordförande

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 1. Inledning sid Bakgrund Syfte Lagstiftning Tillvägagångssättet 1 2. Kartläggning av drogproblemen Globalt Nationellt 3 3. Omvärldsanalys Försvagning av alkoholpolitiken Försvagning av narkotikapolitiken Konsumtion och utveckling av droger 7 4. De nya drogpolitiska målen Nationella mål för framtidens alkoholpolitik Nationella mål för framtidens narkotikapolitik 9 5. Värnamo kommuns drogpolitik Drogsituationen i Värnamo kommun Det förebyggande arbete i kommunen Mål för det framtida drogförebyggande arbetet Handlinsplan för drogpolitiken Uppföljning, utvärdering o revidering 23 Litteraturlista 23

4 SAMMANFATTNING Värnamo kommun antog ett drogpolitiskt program enligt kommunfullmäktigebeslut , 22. Sveriges inträde i EU har påverkat förutsättningarna för den svenska alkoholpolitiken och tvingat fram en ny alkohollag som trädde i kraft och med den har en rad principiella förändringar som påverkar alkoholens tillgänglighet genomförts. Kommunstyrelsen beslutade , 395 bl.a. om framtagande av ett nytt alkohol- och drogpolitiskt program för Värnamo kommun. Regeringen och riksdagen har fastställt målet för den svenska alkoholpolitiken, nämligen att mellan åren 1980 och 2000 minska totalkonsumtionen med minst 25 procent. Att nå 25 procentmålet under de få år som återstår till sekelskiftet framstår som orealistiskt. Därför har ett nytt nationellt mål för alkoholpolitiken formulerats enligt följande: målet, under de närmaste åren, är att alkoholkonsumtionen kan förbli på en oförändrad nivå. Målet för den svenska narkotikapolitiken ligger också fast, nämligen ett narkotikafritt samhälle. Värnamo kommuns arbete med strategin mot droger syftar bl.a. till att alkoholkonsumtionen ska minska med 25 procent mellan åren 1980 och 2010 och att nyrekrytering av narkomaner avbryts. För att nå dessa mål behövs konkreta förslag på åtgärder för att möta drogproblemen i kommunen. Handlingsplanen i föreliggande program utgör ett viktigt steg i detta arbete. Arbetet skall bedrivas genom åtgärder och insatser riktade till ungdomar, övriga kommuninvånare via arbetsplatser, informations/stödinsatser till kvinnor, föräldrar, föreningsliv, stöd till organisationer och församlingar. Dessa målgrupper är inte heltäckande utan skall ses som prioriterade grupper.

5 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Värnamo kommun antog ett drogpolitiskt program enligt Kommunfullmäktigebeslut , 22. Sveriges inträde i EU har påverkat förutsättningarna för den svenska alkoholpolitiken och tvingat fram en ny alkohollag som trädde i kraft och med den har en rad principiella förändringar som påverkar alkoholens tillgänglighet genomförts. Kommunstyrelsen beslutade , 395 bl.a. om framtagande av nytt alkohol- och drogpolitiskt program. 1.2 Syfte Syftet med det alkohol- och drogpolitiska programmet är att tillsammans med kommuninvånare, det lokala näringslivet, föreningar, församlingar m.m. ha ett samlat grepp om förebyggande insatser för att motverka alkohol- och narkotika missbruk i vår kommun. 1.3 Lagstiftning Lagstiftningen utgör en bas för det alkohol- och drogpolitiska förebyggande arbetet. Den ställer absoluta krav, som måste uppfyllas, och anger inriktningen för vad kommunerna så långt som möjligt bör iaktta. Nedan nämns några av de viktigaste lagarna som omfattar drogfrågorna: alkohollagen socialtjänstlagen hälso- och sjukvårdslagen skollagen Lagstiftningen ensam är inte tillräcklig för att förebygga drogmissbruk, utan det krävs andra typer av insatser, t. ex information och föräldrasamverkan. 1.4 Tillvägagångssättet Metod för framtagande av programmet I enlighet med syftet för detta arbete har arbetsgruppen inbjudit alla intressenter ( föreningar, näringslivet, facket, församlingar m.m.) i kommunen till en gemensam träff den 19 mars Syftet med träffen var, att tillsammans komma överens om vad som bör ingå i programmet. Intressenterna uppmanades att till arbetsgruppen överlämna en lägesbeskrivning för de förebyggande insatserna som görs samt komma med idéer på hur det framtida arbetet med drogförbyggande insatser skall drivas. 1

6 De flesta intressenter har inkommit med idéer. Arbetsgruppen har också gjort ett studiebesök. Intressenternas idéer, litteraturstudier på området, arbetsgruppens erfarenheter samt de strategier som finns i den nationella handlingsplanen ligger till grund för programmet Organisation av arbete LEDNINGSGRUPP FÖR DROGPOLITISKT PROGRAM KS: 1 repr. BUN: Ordf. + v. ordf. SN: Ordf. + v. ordf. Fritidsnämnden: Ordf. Kulturnämnden: Ordf. SAMRÅDSGRUPP ARBETSGRUPP FÖR DROGPOLITISKT PROGRAM REFERENSGRUPP BUN: Förv.chef KLK: 1 tjänsteman * Organisationer som SN: Förv.chef BUN: 2 tjänstemän förebygger drog- FN: Förv.chef SN: 2 tjänstemän missbruk KN: Förv.chef Fritidsnämnden: 1 tjänsteman * Föreningar som före- Folkhälsorådet: 1 representant bygger drogmissbruk Invandrarnämnden: 1 tjänsteman(adjungerad) * Företagsföreingar Polismyndigheten: 1 representant(adjungerad) * Hem och skola * Elevorganisationer * Fackföreningar * Polis m.fl. 2

7 2. KARTLÄGGNING AV DROGPROBLEMEN 2.1 Globalt Alkohol- och drogvanor skiljer sig från kultur till kultur. Dock har alkoholforskare världen över konstaterat att det finns en koppling mellan hög alkoholkonsumtion och alkoholskador, vilket innebär att oavsett kultur kan varje människa få samma alkoholrelaterade skador om man har för hög alkoholkonsumtion. När det gäller narkotika finns inställningen bland forskare att ökad tillgänglighet av narkotika leder till ökat antal missbrukare. Trots det pågår experiment om liberalisering, avkriminalisering och legalisering av narkotika i länder som USA, Schweiz, Holland, Storbritanien. (Orvar Olsson: Liberalisering av narkotikapolitiken). Vi har i vårt närområde, Kristiania i Köpenhamn, där narkotika används och säljs fritt. År 1984 antog WHO:s regionala kommitté för Europa, dvs. den högsta beslutande församlingen inom WHO:s europaregion, ett antal delmål av vilka ett har följande lydelse: År 1995 skall hälsovådligt beteende, såsom överkonsumtion av alkohol och mediciner, bruk av illegala droger och farliga kemiska ämnen, samt trafikfarligt framförande av fordon och våldsamt socialt beteende, ha minskat avsevärt i samtliga medlemsstater. Utvecklandet av integrerade program, med syfte att reducera alkoholkonsumtionen och bruket av andra farliga ämnen med minst 25 procent före år 2000, kan ge väsentligt stöd åt strävandena att uppnå detta mål. De motiv man anger för 25- procentmålet är att det finns omfattande belägg för att alkoholkonsumtionen är en av de viktigaste faktorerna bakom sociala och känslomässiga problem. Problemens omfattning är nära relaterad till den årliga medelkonsumtionen av alkohol. En 25-procentig sänkning av alkoholkonsumtionen skulle innebära stora välfärds- och hälsomässiga vinster samtidigt som hälso- och sjukvården kunde minska de vårdinsatser man nu måste göra för dem som drabbas av alkoholrelaterade sjukdomar. (SOU 1994:24 s. 29) 2.2. Nationellt Alkoholsituationen i Sverige Sverige tillhör av tradition de s.k. spritländerna. Det typiska för spritländerna är att drickandet i stor utsträckning är koncentrerat till veckosluten och vissa högtider. Man dricker sig ofta berusad. Våldsbrottslighet och olyckshändelser har starka samband med denna typ av drickande. Det har under senare år dock skett förändring i dryckesvanorna i Sverige, bl.a. mot minskad spritkonsumtion och ökad vin- och ölkonsumtion. (SOU 1994:24 S. 242ff). 3

8 Befolkningens konsumtionsmönster kan vara en utgångspunkt för en diskussion om målgrupper för individuella insatser. Flertalet vuxna personer i Sverige konsumerar små eller måttliga mängder alkohol. Man brukar räkna med att mellan 10 och 15% av konsumenterna dricker hälften av all alkohol. En ganska stor grupp, ca. 15 procent, konsumerar ingen alkohol alls. (SOU 1994:26 s. 25). De flesta personer som har en låg eller måttlig alkoholförbrukning upplever inga eller obetydliga problem till följd av sin konsumtion. Med stigande konsumtion kan man dock se en ökad grad av alkoholproblem: från små eller måttliga, till påtagliga eller allvarliga problem. Nedan är en figur (SOU 1994:26 s. 24) som visar sambandet mellan alkoholförbrukning och behovet av samhällsinsatser. Inga Små Måttliga Påtagliga Allvarliga Vård och behandling Insatser i tidigt skede Primär- (samtal om alkohol, rådgivning m m) prevention (Information, restriktioner m.m) Det nationella förebyggande arbetet mot alkoholmissbruk Sverige har genom den hälsopolitiska propositionen (1984/85:181) anslutit sig till WHO:s mål att sänka totala konsumtionen av alkohol med minst 25% under perioden Den svenska alkoholpolitiken vilade fram till ingången av år 1995 på följande tre grundprinciper: 1. Att begränsa det privata vinstintresse, genom Vin- och sprit AB:s monopol på import och tillverkning 2. Att begränsa tillgängligheten genom prispolitiken, antalet försäljningsställen, öppethålllandetider, åldersgränser 3. Att skydda ungdomen. 4

9 Till dessa kan läggas de hälsopolitiska målen, innebärande en minskning av totalkonsumtionen för att därigenom minska alkoholskadorna. Det förebyggande arbetet för att begränsa alkoholens skadeverkningar bedrevs på följande tre nivåer (SOU 1994: 26 ss 21-22) 1. Primärprevention eller befolkningsstrategi Med en befolkningsstrategi avses i huvudsak åtgärder och insatser som riktar sig till befolkningen som helhet, dvs. allmänna åtgärder för att förhindra uppkomsten av alkoholproblem. Här drivs också information till blivande mammor på mödravårdscentral. 2. Sekundärprevention eller högriskstrategi Högriskstrategin syftar på insatser riktade i första hand till individer som har sådana alkoholvanor att de riskerar att få alkoholskador. Uppgiften består för det första i att identifiera individer som konsumerar mycket alkohol men som inte har utvecklat ett uttalat alkoholberoende. För det andra handlar det om att göra enkla insatser i syfte att motivera dem det berör att ändra alkoholvanor. 3. Tertiärprevention eller vård- och behandlingstrategi Vård- och behandlingsstrategin avser insatser för dem som har så allvarliga alkoholproblem att de bedöms vara i behov av mer omfattande hjälpinsatser Narkotikasituationen i Sverige Utvecklingen av narkotikamissbruket i Sverige och synen på narkotika har genomgått stora förändringar. I slutet av 1960-talet upplevdes utvecklingen av många som mycket dramatisk. Samtidigt var det då hos vissa grupper inne att använda droger och droganvändning var kopplat till föreställningar om uppror och frihet. Den generella inställningen bland befolkningen i stort har annars varit, och är, entydigt negativ. En majoritet anser att det skall vara förbjudet att använda narkotika. (Orvar Olsson, Liberalisering av narkotikapolitiken s.20) Två rikstäckande kartläggningar av narkotikamissbrukets omfattning i Sverige har genomförts 1979 och Resultaten av undersökningarna kan sammanfattas enligt följande diagram (Orvar Olsson s. 25). 5

10 Antal 5000 Antal 1979 Antal Åldersgrupp Det nationella förebyggande arbetet mot narkotikamissbruk Arbetet att motverka narkotikamissbruk har präglats av en bred enighet om ett narkotikafritt samhälle. Alla ungdomar har i skolan fått veta att narkotika kan ge skador och en medvetenhet har hela tiden funnits om att det är den sociala tryggheten, inklusive möjligheten för de unga att få jobb, som utgör narkotikapolitikens grundförutsättning. 3. OMVÄRLDSANALYS 3.1 Försvagning av alkoholpolitiken Uppgörelse med EU-kommissionen innebär att kommissionen accepterade Systembolagets detaljhandelsmonopol. Däremot ansågs de fyra andra monopolen - export-, import-, tillverknings- och grossistmonopolen, inte vara förenliga med EU-rätten. De fyra monopolen har ersatts av ett tillståndssystem, vilket innebär, att företag som vill etablera sig på den svenska alkoholmarknaden måste ha tillstånd från en ny myndighet, Alkoholinspektionen.- Detta innebär att den grundläggande principen att begränsa utrymmet för konkurrens och privat vinstintresse inom alkoholbranschen urholkas. På kort sikt blir förändringarna inte särskilt dramatiska, men på längre sikt är risken stor att kommersialiseringen av den svenska alkoholmarknaden kommer att öka pressen på konsumenterna och driva upp försäljningen. Även punktskatterna på alkohol har anpassats till EG:s regler, vilket för Sveriges del bl.a. har inneburit sänkta priser på framför allt vissa spritdrycker. Hur prisnivån i övrigt kan komma att påverkas är oklart och beror på gränshandelns omfattning i framtiden. På EU:S inre marknad råder i princip en fri gränshandel. För att göra en åtskillnad mellan kommersiell och privat import har vissa högsta kvantiteter fastställts. Principen inom EU är att privat resenär har rätt att från ett EU-land till ett annat föra in 10 liter sprit, 90 liter vin, 20 liter starkvin och 110 liter öl varje gång man passerar gränsen. För Sveriges del gäller ett undantag som i förhållanden till övriga EU-länder innebär mera restriktiva bestämmelser, men som i jämförelse med de tidigare svenska bestämmelserna innebär en liberalisering. Enligt undantaget, som gäller till och med då det skall omförhandlas, får resande från 6

11 andra EU-länder till Sverige ta med sig en liter starksprit eller 3 liter starkvin, 5 liter lättvin och 15 liter öl. De nya införselreglerna, som började gälla i januari 1995, ledde omedelbart till en ökad gränshandel i den skånska regionen. I t.ex. Helsingborg har vinförsäljningen på Systembolaget minskat med 12 procent under perioden januari till april 1995, jämfört med en procent för hela landet. Ölförsäljningen har minskat med 13 procent vilket kan jämföras med en ökning på 4 procent för hela landet. Vidare bör noteras att det starkare starkölet introduceras på den svenska marknaden i februari Tidigare fick det starköl som såldes i Sverige inte vara starkare än 5,6 volymprocent. Som en anpassning till EU:s regelverk har denna regel slopats och fr.o.m 1 januari 1995 finns inga övre gränser för hur starkt vare sig starköl eller starksprit får vara. Idag kan man köpa starköl med 9 volymprocent på Systembolaget, öl som också kan serveras på restauranger. Efter bara 4 månader står det starkare starkölet för ungefär 20 procent av hela ölförsäljningen. Den nya alkohollagen medger också att folköl får säljas utan tillstånd. Tidigare har detaljhandel med och servering av folköl bara kunnat bedrivas av den som haft särskilt tillstånd till detta. Tillståndsplikten har slopats men sambandet mellan mat- och ölförsäljning har behållits. Det innebär att t.ex. bensinmacker, korvkiosker, livsmedelsaffärer numera kan sälja folköl. I Värnamo kommun kan ca. 100 ställen vara aktuella för att sälja folköl. Detta medför naturligtvis risk för ökad konsumtion, särskilt bland ungdomar. Redan idag är folkölet den vanligaste alkoholdrycken bland ungdomar. 3.2 Försvagning av narkotikapolitiken Narkotikapolitiken utgör också ett skydd för befolkningen. Narkotikapolitikens grundläggande hållning är samhällets skyldighet att ingripa: mot smuggling av narkotika in i landet, mot narkotikahandel på gator och torg, med stöd till ungdomar som håller på att experimentera med droger och med behandling till dem som håller på att gå under i missbruk. Prevention går som en röd tråd genom insatserna mot narkotika. Men ett Europa utan gränser innebär en risk för att inflödet av narkotika ökar. Flera bedömare anser att en sådan ökning redan har ägt rum. Narkotikautvecklingen beror ytterst på tillgång och efterfrågan. Om tillgången är stor och det är lätt att få tag på droger finns risken att antalet personer som prövar narkotika ökar. Människors attityder till användning av droger tenderar att påverkas av tillgången. I ett samhälle där tillgången är stor är vanligtvis också attityderna mera tillåtande än i samhälle med en mera begränsad tillgång. EUmedlemskapet innebär ett svenskt närmande till länder med en betydligt mindre restriktiv hållning till både alkohol och narkotika och där droger är mera lättillgängliga. I många Europeiska länder framförs krav på 7

12 avkriminalisering av narkotika. Även inom EU-parlamentet finns många företrädare för en avkriminalisering av framförallt canabis. 3.3 Konsumtion och utveckling av droger Alkoholvanorna förändras snabbt Spritdryckerna minskar i omfattning och försäljningen har halverats på 30 år. Hembränning har däremot ökat. Vinet har ökat sedan 1960-talets början och blivit till vardagsdryck för många, särskilt kvinnor. Ett kontinentalt dryckesmönster växer fram. Sverige har blivit ölland. Öl har blivit en livsstil i vissa grupper Nya grupper kommer till Sedan slutet av 1960-talet har ungdomar betraktas som ett problem i alkoholsammanhanget. Det som är nytt i ungdomsgrupper är att de unga flickorna(kvinnorna) nu dricker som pojkar. Samma mängd alkohol och lika ofta berusade. De unga kvinnorna är en risk grupp. Undersökningar bland grundskoleelever, gymnasister och studenter bekräftar detta. Vindrickandet leder till att kvinnorna ökar sin konsumtion. Den totala alkoholkonsumtionen ligger i stort sett still. Männens minskade konsumtion kompenseras av ökningen bland kvinnor. Andelen kvinnor med alkoholberoende är snart lika stort som andelen missbrukare bland män gick det bland kända missbrukare 1 kvinna på 30 män. Nu 30 år senare, är fördelningen istället 1 kvinna på 4 till 5 män. Kvinnliga missbrukare kommer att bli allt vanligare Nya miljöer Ungdomsmiljöer, och idrottens miljöer bör vara drogfria. Så är det inte längre. De drogfria aktiviteterna blir färre Narkotikavanorna Hasch dominerar narkotikamissbruket, följt av amfetaminpreparat. Kokainet har gjort sitt inträde i landet och har som de flesta innedroger i första hand blivit kändisfolkets drog, men spridningen till ytterligare grupper går fort. Missbruket av heroin och andra opiumpreparat dominerar bland de mest utslagna narkomanerna. Under senare år har vissa människor med ordnade levnadsförhållanden dvs med arbete och bostad ersatt alkoholruset med knark. Detta leder till att vi 8

13 måste införa olika former av drogtester i arbetslivet för i vart fall särskilt säkerhetsutsatta grupper anställda. Rörligheten i vårt samhälle med ökade omflyttningar mellan olika länder och ökad turism har medfört delvis nya drogvanor i vårt land. Exempel på detta är rökheroin och khat Lugnande och sövande preparat Konsumtion av lugnande och sövande preparat, typ Valium och Sobril har stagnerat på en hög nivå. Kvinnor och äldre är de dominerande brukargrupperna och många behöver sin medicin för att klara livet. Ett omfattande missbruk av dessa preparat är dock ett stort problem. 4. DE NYA DROGPOLITISKA MÅLEN 4.1 Nationella mål för framtidens alkoholpolitik Regeringen och riksdagen har fastställt målet för den svenska alkoholpolitiken, nämligen att mellan åren 1980 och 2000 minska totalkonsumtionen med minst 25 procent. Att nå 25 procentmålet under de få år som återstår till sekelskiftet framstår som orealistiskt anser den nationella ledningsgruppen, särskilt med tanke på att alkoholpolitikens instrument nu försvagas. Gruppen ser det som väsentligt att den förestående preventiva satsningen präglas av realism och medvetenhet om de förändrade förutsättningarna. Mot denna bakgrund vill ledningsgruppen formulera följande nya mål: Målet, under de närmaste åren, är att alkoholkonsumtionen kan förbli på en oförändrad nivå (Nationell handlingsplan sid 27) 4.2 Nationella mål för framtidens narkotikapolitik Målet för det svenska narkotikapolitiken ligger fast, nämligen: ett narkotikafritt samhälle (Nationell handlingsplan sid 28). Det är ett högt ställt mål som ger uttryck för samhällets hållning till narkotika; att vi inte accepterar att narkotika integreras i samhället och att vi strävar efter ett samhälle där narkotikamissbruk förblir en marginell företeelse och ett socialt oaccepterat beteende. Insatserna måste präglas av denna hållning till narkotika, vilket är särskilt viktigt att slå vakt om idag när starka krafter i många länder verkar för en liberalisering, legalisering och avkriminalisering inom detta område. 9

14 5. VÄRNAMO KOMMUNS DROGPOLITIK 5.1 Drogsituationen i Värnamo kommun Polisens beskrivning Ungdomar är polisens viktigaste målgrupp när det gäller insatser mot drogmissbruk. Redogörelsen kommer därför att kretsa kring ungdomen och varje typ av droger kommer att behandlas för sig. Alkohol Alkoholkonsumtionen bland ungdomar/tonåringar har tenderat att öka de senaste åren. De iakttagelser som polismän på fältet gör, särskilt på fredagsoch lördagskvällar tyder på detta. Som ex. kan nämnas: I samband med vissa ungdomsdanser påträffas i regel alkoholhaltiga drycker, mest i form av folköl, som ungdomar burit med sig till danslokalen. I regel dumpar ungdomar ölet när polis anländer. Ölet, i relativt stora mängder får tagas omhand som hittegods. Att mer konkret leda i bevis dessa iakttagelser är självfallet svårt att göra. Antalet omhändertagande av berusade personer (LOB) är ett allt för trubbigt instrument att använda. Förändringar i denna statistik kan bero på många faktorer, som t.ex. en mer liberal bedömning av berusningsgrad samt färre antal poliser. Det vanligaste berusningsmedlet bland yngre ungdomar är folkölet. Ungdomar under 18 år kan utan större problem komma över folköl. Det finns bara i Värnamo kommun ca 100 försäljningsställen. En undersökning från Alkoholinspektionen, gjorde hösten 1996, visar bl.a. följande: Konsumtion av öl, mätt i ren alkohol, har bland åringar ökat mellan 1989 och När det gäller pojkar från ca 0,9 liter alkohol 1989 till 1,2 liter alkohol När det 10

15 gäller flickor så har deras konsumtion av folköl omräknat till alkohol fördubblats från 1992 till ,3 liter alkohol 1992 till 0,6 liter alkohol Med stor sannolikhet speglar dessa siffror även verkligheten i Värnamo kommun. Vid samtal med ungdomar framkommer det att även hembränd sprit är lättåtkomlig för dem. Polisen har de senaste åren genom spaningsinsatser lyckats slå ut ett mindre antal hembrännare som bedrivit hembränning i stor skala. Narkotika Narkotikamissbruket har funnits i Värnamo kommun sedan slutet av sextiotalet. Under denna långa tidsperiod har ett otal langarekedjor slagits ut av polisen. Det dyker dock ständigt upp nya eller nygamla aktörer som förser Värnamobygden med narkotika. Under en följd av år har nyrekryteringen av missbrukare varit mycket liten. Däremot har Värnamo haft ett antal etablerade missbrukare som stått för mycket kriminalitet. Dessa är födda på - 50-, -60-, och i början av -70-talet. Flera av dem är bland missbrukare. De missbrukar alkohol, narkotika och tabletter. Flera ur denna generation av missbrukare har de senaste åren avlidit, förmodligen p.g.a. missbruket. Det senaste året har ett negativt trendbrott skett när det gäller nyrekrytering av unga missbrukare. Missbruket av narkotika har ökat bland ungdomar. Även här är det svårt att presentera statistik som kan vidimera ökningen. De iakttagelser som närpoliser och narkotispanare gjort det senaste året visar att ungdomar, så unga som år, har tillgång till både hasch och amfetamin. Flera ungdomar, både pojkar och flickor, i denna ålderskategori har setts tillsammans med etablerade missbrukare. Hittills under 1996 har åtminstone två ungdomar i högstadiet visat positiva prov när det de medtagits till polisstationen för urinprovtagning. (Misstänkta för ringa narkotikabrott). De mest förekommande drogerna i Värnamo kommun är fortfarande hasch och amfetamin. Det kan bl.a avläsas på de beslag som polisen gör. Övriga droger som t.ex. kokain och heroin finns i mycket ringa omfattning. Dopingmedel Det är svårt att få grepp om hur pass omfattande missbruket av dopingmedel är i vår kommun. Det har gjorts mycket få beslag från polisens sida. Även när det gäller dopingmedel menar ungdomar att det inte är svårt att få tag på sådana preparat, om man vill. Sniffning Sniffning är ett problem som dyker upp i olika tidsintervaller. Det kan gå lång tid då problemet är av mycket liten karaktär. Sedan kan det hastigt poppa upp igen. Polisen har hösten 1996 kommit på ungdomar i åldern år som sniffat företrädesvis lim. Polis, skola, socialförvaltning, fritid har reagerat omedelbart och gått ut med information till föräldrar och massmedia för att göra så många som möjligt uppmärksamma på problemet. 11

16 Det finns många olika preparat som användes vid sniffning, t.ex lösningsmedel som finns i bl.a. lim, butan och propangas som finns i cigarettändare. Aerosoler/drivgas som finns i sprayförpackningar. Bensen som finns i bensin. De uppräknade preparaten är de vanligast förekommande vid sniffning Socialtjänstens beskrivning Ungefär 10% av den manliga befolkningen och 2% av den kvinnliga befinner sig i riskzonen för alkoholskador p.g.a. sin höga konsumtion av alkohol. Det troliga antalet alkoholmissbrukare i Värnamo kan uppskattas till drygt personer och av dessa antas ca. 375 personer vara i behov av vård eller behandling för sitt missbruk. Socialtjänsten har kontakt med högst 50% av dessa personer. Socialtjänsten möter missbrukare främst inom individ- och familjeomsorgen men ofta då ej som definierade missbrukare utan som ekonomiärenden. Nästan 40% av alla hushåll som fått ekonomiskt bistånd består av ensamstående män. Med stor sannolikhet finns i denna grupp många män med missbruksproblem. Socialmedicinska läkarmottagningen som gör öppenvårdsinsatser för alkoholberoende personer med ett fortfarande fungerande socialt nätverk har under 1996 behandlat 156 personer, både män och kvinnor, och tillströmningen av nybesök har under året varit 61 personer. Socialtjänstens grupper för vård och behandling inom individ- och familjeomsorgen förbrukar stora ekonomiska och personella resurser för att identifiera människor med drogproblem, kartlägga deras sociala situation med tanke på behov av stöd/behandlingsinsatser inom ramen för gällande sociallagstiftning, motivationsarbete för att kunna åstadkomma lämpliga rehabiliteringsinsatser samt uppföljning av pågående rehabilitering och eftervårdande stödkontakter. Ett begränsat antal svårt störda missbrukare förbrukar en förhållandevis stor del av individ- och familjeomsorgens ekonomiska resurser. Under 1996 har 19 personer varit placerade vid olika tillfällen på institution och den sammanlagda kostnaden har uppgått till ca. 2,4 miljoner kronor. Bedömningen har varit den att dessa insatser varit nödvändiga då erforderliga behandlingsalternativ på hemmaplan ej finns. Boendesituationen är i regel endast möjligt att lösa via övergångslägenheter och vårdkvalitén i form av befintliga öppenvårdsinsatser är inte tillräcklig för att uppnå en permanent stabilisering av dessa människors nykterhetssituation. Enligt en av socialförvaltningens genomförd studie om institutionsvård och kostnader i Värnamo under tiden har 26 personer vårdats på institution och förbrukat sammanlagt vårddygn för en sammanlagd kostnad om 6,3 miljoner kronor. Insatserna för en person är en kostnad av ca. 1,2 miljoner kronor. Där utöver utbetalades under samma period till dessa personer sammanlagt ca. 2,1 miljoner kronor i socialbidrag Sjukvårdens beskrivning av läget Enligt Värnamo sjukhus bedömning har deras Tox-mottagning kommit i kontakt med allt fler unga män födda på 70-talet, vilka har missbrukat regel- 12

17 bundet under 4-5 års tid. Alla dessa är kriminellt belastade och står bl.a. under skyddstillsyn, dömda för stöld, inbrott, narkotikabrott, misshandel mm. Bedömningen är att dessa patienter är ganska skadade av sitt missbruk. Många av dem tycks blanda droger omdömelöst. Den behandling patienterna erbjuds är stödkontakt och i vissa fall hjälp med lugnande mediciner och nedtrappning. Det förekommer också en omfattande provtagning. Tox-mottagningen samarbetar med socialförvaltningen och fritidsförvaltningen runt dessa patienter. I dagsläget rör det sig om cirka 12 narkomaner, varav de flesta då har ett blandmissbruk. Vanligast förekommande är amfetamin i form av injektionsmissbruk. De flesta av patienterna har en hepatit -C smitta Kostnaden för missbrukarvården Kommunens kostnader för missbrukarvården är betydande och hade vid bokslutet 1995 en kostnad på ca. 4 miljoner kronor. Dessutom tillkommer en stor summa i form av socialbidrag orsakad av missbrukare. Man räknar också med att ca 25% av sjukvårdens kostnader i hela landet är alkoholrelaterade. (Källa: A. Jonsson : 100 miljarder kostar supen, Sober 1991) 5. 2 Det förebyggande arbetet i kommunen Polisen Polisens målsättning är att arbeta problemorienterat och förebyggande. Basen i arbetet är närpolisverksamheten. Viktiga samarbetspartners är socialförvaltning, skola och fritidsförvaltning. Målgruppen för polisens förebyggande arbete är barn och ungdomar. Barn och ungdomar i riskzonen upptäckes i ett tidigare skede och insatser kan sättas in. Närpolisen ger vid många tillfällen riktad information om drogmissbruk, både i enskilda klasser och vid större samlingar, typ föräldramöten. Som exempel kan nämnas att samtliga ettor vid Finnvedens gymnasium får information om bl.a. droger. Målsättningen är att i förebyggande syfte ge information om droger och dess skadeverkningar till skolans elever. Informationen planlägges i samarbete med skolledarna i de olika rektorsområdena. Där avgörs även vilka åldersklasser som skall få ta del av informationen. Polisen medverkar tillsammans med sina samarbetspartners även i riktade insatser mot ungdomar som är i riskzonen. Närpolisen och narkotikaspanare gör riktade insatser mot missbrukare och målsättningen är att försöka identifiera nya yngre missbrukare. Om lagrum finnes, medtages ungdomar till polisstationen för urinprovtagning (misstanke om ringa narkotikabrott). Denna relativt nya lagparagraf ger polisen möjligheter att i ett tidigt skede identifiera nya missbrukare och informationen vidarebefordras till socialförvaltningen för snabba insatser. Med utgångspunkt från de resurser som polisen i Värnamo har, kommer insatser att göras för att spåra upp och slå ut narkotikalangarekedjor samt att även stävja hembränningen. Detta arbetet kräver samarbete med kommunen. 13

18 5.2.2 Samarbetsorganet Det finns i kommunen ett forum, samarbetsorganet, som består av företrädare från kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnänden, kulturnämnden, fritidsnämnden, polismyndigheten och åklagarmyndigheten. Organets främsta uppgift är att främja drofria fritidsaktiviteter för kommunens barn- och ungdomar Socialtjänsten Det förebyggande arbetet kännetecknas av följande: *att avglorifiera droger och visa på skadorna - att även första berusningstillfället är farligt. att insatserna främst skall inriktas på - information - uppsökande verksamhet - konkret fältsamarbete med polis, m.m. - ökad satsning på medverkan från frivilliga medarbetare - samverkan med närliggande organ, främst inom den socialpolitiska sektorn - medverkan i samhällsplaneringen att meningsfyllda behandlingsalternativ för drogmissbrukare skapas i närmiljön i nära samarbete med ideella organisationer. att ett differentierat utbud av bostäder för drogmissbrukare skapas inom olika bostadsområden så att segregation motverkas. att socialtjänsten med arbetsförmedlingen, arbetsgivare och fackliga representanter verkar för att de sociala problemen beaktas inom arbetslivet att erbjuda anhöriga/närstående stöd, råd och information om alkoholmissbruk att medverka till att WHO:s 25 procentiga mål uppnås inom rimlig tid. att aktivt och ekonomiskt stödja de organisationer och folkrörelser som bedriver individinriktat arbete och ger information om droger *att ge ungdomar information, råd och stöd i för dem viktiga livsfrågor. *att ansvara för tillsynsverksamheten för tobak- och alkoholförsäljning Stödorganisationer och folkrörelser Stödorganisationer, församlingar och folkrörelser hjälper människor att komma ifrån beroendet av droger. Verksamheten omfattas t.ex. av följande: * medverkar i informationsverksamhet i skolor och andra sammanhang. * personlig rådgivning till missbrukare och deras anhöriga. Hjälper dem med kontakten med sjukhus och andra myndigheter. * gör hembesök och sjukhusbesök (även nätter och helger) hos dem som är i farozonen eller är redan missbrukare. * aktivitet i form av arbete och fritidssyselssättning * stort aktivitetsutbud i drogfria miljöer Folkhälsorådets arbete Folkhälsoarbete i Värnamo kommun får ses som en del av i det världsomfattande arbete för att uppfylla WHO:s mål vad gäller hälsosituationen i världen. Värnamo Folkhälsoråd är en tvärsektoriell 14

19 samverkansgrupp som arbetar på uppdrag av kommunstyrelsen och landstinget. Folkhälsorådet kan planera och genomföra utbildningsinsatser kring drogfrågor. Rådet har tillsammans med skolan genomfört olika kartläggningar av ungdomarnas drogvanor och arbetar för närvarande med att arbetsplatser inom kommunen skall skriva policyprogram för att mer strategiskt arbeta med drogfrågor inom arbetslivet Skolans arbete Det finns inom grundskola och gymnasieskola arbetsplaner för Sniffning- Läkemedel-Alkohol-Narkotika- och Tobaksfrågor (SLANT-frågor). Undervisning om drogfrågor integreras i ämnena samhällskunskap, biologi, idrott och hälsa, där eleverna får fördjupade kunskaper om drogers skadeverkningar. Skolans SLANT -ansvariga och övriga personal deltar regelbundet i olika informationskampanjer och expertmedverkan samt i fortbildningsdagar. Vidare förekommer regelbundet elevundersökningar om droger. Skolsköterskorna genomför en hälsodeklarationstest av alla nya årskurs 1 elever vid påbörjan av gymnasiestudierna. Hälsodeklarationer innefattar drogvanor och följs upp med personliga samtal med alla nybörjarelever under första terminen. Hem och skola tillsammans med elevråden arbetar aktivt mot olika droger Fritidsförvaltningens arbete Fritidsförvaltningen vänder sig direkt eller indirekt till en stor del av kommunens invånare, bl.a. som brukare av anläggningar som fritidsgårdsbesökare eller som föreningsmedlemmar. En stor del av fritidsutbudet i kommunen kanaliseras via föreningslivet. Det finns ca 170 föreningar och församlingar som svarar för idrott, friluft, politik och kyrklig verksamhet. Föreningar och församlingar saknar idag i stor utsträckning ett nedtecknat drogpolitiskt program, men ändå ingår det i många föreningars policy och verksamhet att arbeta och sträva efter ett aktivt avståndstagande från droger. Dessutom har några föreningar inskrivet i sina stadgar olika formuleringar mot droger. En av förvaltningens uppgifter är att stimulera föreningslivet i form av stödjande bidrag, information och utbildning. Ett rikt förenings- och församlingsliv bidrar aktivt till att skapa ett positivt förebyggande arbete bland barn och ungdom. Förvaltningen har tillsammans med folkhälsorådet arbetat med frågor rörande rökavvänjning och anabola steroider. I enkätform har gymnasieungdomar tillfrågats om sina alkohol- och drogvanor. Enkätsvaren ligger till grund för förvaltningens och folkhälsorådets långsiktiga arbete. 15

20 Tillsammans med närpolisenheten bedriver förvaltningen sedan flera år ett arbete med olika verksamheter i drogförebyggande syfte. Fritidsförvaltningen och Högstadierådet tillsammans planerar och genomför drogfria ungdomsdanser, skolavslutningsarrangemang och stödjer föräldravandringar. Varje år arrangeras kvällsrock i Värnamo sporthall, ett drogfritt arrangemang med lokala dans- och musikgrupper. Fritidsgårdarna i kommunen bedriver en bred verksamhet mestadels för de yngre åldrarna i en helt drogfri miljö, och skapar genom aktiviteter förutsättningar för en drogfri livskvalitet samt ett alternativ till drogmissbruk under uppväxttiden. Verksamheterna bedrivs i öppen aktivitet och gruppaktiviteter. Huvudsaklig målgrupp är tonåringar. De sammanlagda insatserna som görs av fritidsförvaltningen samt ideella krafter från förenings-, församlings- och övriga organisationslivet måste anses vara av mycket stort värde i det förebyggande arbetet bland kommuninvånarna Kulturförvaltningens arbete Kulturförvaltningen vänder sig liksom fritidsförvaltningen direkt eller indirekt till en stor del av kommunens invånare bl.a. genom biblioteken, bokbussen, den egna kulturverksamheten, föreningslivet, studieförbunden och Smålands Konstarkiv. De flesta av de kulturföreningar, studieförbund och den stiftelse som erhåller årsbidrag av kulturnämnden har idag inte något skrivet drogpolitiskt program. Det finns dock i föreningskulturen en inbyggd strävan att aktivt verka för ett avståndstagande från droger. Genom att stimulera och stödja föreningslivet och studieförbunden i olika avseenden bidrar kulturförvaltningen till att berika människans tillvaro och att ta avstånd från droger. Studieförbunden och föreningslivet har dessutom betydelse att genom sin verksamhet bryta människors isolering och skapa nya kontakter. Arrangemang i kulturförvaltningens regi är idag drogfria. Som exempel kan nämnas Värnamo Filmfestival (årligt återkommande) som vänder sig till ungdomar och vuxna. 5.3 Mål för det framtida drogförebyggande arbetet Inriktningsmål Kommunens arbete med strategin mot droger syftar till: att alkoholkonsumtionen minskar med 25 % mellan åren 1980 och att ungdomstiden, så långt som möjligt, är drogfri. 16

21 att det skall råda avhållsamhet från droger i arbetslivet, trafiken, under graviditet samt andra riskfyllda situationer. att kommunens invånare inte utan medicinska skäl brukar lugnande och sövande medel att alla kommunens invårnare görs medvetna om hälsoriskerna vid rökning och annan droganvändning Kommunens mätbara mål * Konsumtionen/försäljningen via systembolaget, utlämningsställen och restauranger minskar med 25% fram till år * Andelen konsumenter bland elever i årskurs 9 minskar med 25 % från 1994 till * Behovet av omhändertagande för fylleri minskas med 25% fram till år * Antalet nybesök på alkoholmottagningen ökar p.g.a. individens större medvetenhet om att mottagningen finns, och ökade intresse för att söka hjälp i ett tidigt skede. * Nyrekrytering av narkomaner avbryts. * Antalet personer som behöver avancerad nykterhetsvårdande åtgärd skall minska med 25 % mellan 1994 och HANDLINGSPLAN FÖR DROGPOLITIKEN Det behövs en konkret handlingsplan med förslag på åtgärder för att möta drogproblemen i kommunen. Följande områden föreslås prioriteras. De gör inte anspråk på att vara heltäckande. Arbete skall bedrivas genom åtgärder och insatser riktade till ungdomar, övriga kommuninvånare via: arbetsplatser, föräldrar, föreningsliv, stöd till organisationer, och församlingar Föräldrar- och vuxenansvaret I det förebyggande arbete är föräldrarnas - och vuxnas insats otrolig viktig. Genom att ge barnen normer och vara föredömen för dem utvecklar barnen värderingar som är grundläggande för resten av livet Ungdomar Ungdomar utgör en särskilt utsatt grupp i det skede av drogpolitiska förändringar som nu pågår. Följande åtgärder är viktiga: Förebyggande Individinriktade insatser * Förebyggande insatser mot skolk, tidigt drogmissbruk och kriminalitet. * Professionella bedömningar av tecken på sociala problem bland ungdomar. Vem ansvarar Skolans personal Skolans elevvårdande personal, ungdomsmottagning samt fältsekreterarna. 17

22 * Engagemang av nätverk kring den enskilde ungdomen. Gruppinriktade insatser * Riktade insatser till ungdomar. * Uppsökande och offensivt ungdomsarbete. * Föräldrarutbildningar som är riktade till riskzonsgrupper. Samhällsinriktade insatser * Öka kunskapen i samhället om drogmissbruk och hur missbruksproblem hanteras. * Förhindra försäljning och langning av alkohol till minderåriga, och skärp uppmärksamheten för att spåra hembränning. * Kommunen har tillsyn över de aktiviteter som förekommer i kommunens lokaler. * Information och fördjupning om drogers verkningar integreras i skolans verksamhet. * Ta hjälp av f.d. missbrukare i informationen till elever * Informera föräldrar och ungdomar med syftet att förhindra drogmissbruk * Utbilda lärare, elever, föräldrar och fritidsledare i att upptäcka begynnande drogmissbruk. * Skolsköterskorna skall återkommande genomföra hälsodeklarationstest under grundskola och i gymnasiet. * Stödja verksamheter i skolor, föreningar och på fritidsgårdar som förebygger missbruk. * Aktivera och medvetandegöra Föräldrar,skolans personal, socialtjänst, polis och fritidförvaltning Vem ansvarar Samarbetsorganet Socialnämnden och fritidsnämnden Socialnämnden och folkhälsorådet Vem ansvarar Skolpersonal, polis, socialtjänst, folkhälsoråd genom skolarbete, tema dagar, informationskampanjer. Alla vuxna i kommunen som kommer i kontakt med företeelsen uppmanas omedelbart larma polisen. Fritidsnämnden och socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden. Barn - och utbildningsnänden Barn-och utbildningsnänden och folkhälsorådet genom information till hushållen. Barn- och utbildningsnämnden och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Fritidsnämnden, socialnämnden, barnoch utbildningsnämnden. Fritidsnämnden, Socialnämnden, kulturnämnden, folkhälsorådet. 18

23 folkrörelser och andra organisationer och föreningar i arbete mot drogmissbruk. * Kartlägga olämpliga ungdomsmiljöer * Årlig återkommande information eller utbildning om drogers skadeverkningar inriktad till all restaurang personal samt försäljningsställen som säljer öl klass II * Uttnyttja evenemangstillfälle till att sprida information om drogers skadeverkningar. * Nyanlända flyktingar och invandrare skall genom samhällsinformation och svenskutbildning få kännedom om den svenska drogpolitiken Tidiga insatser Individinriktade insatser * Alla tar ansvar för det ungdomsmissbruk man upptäcker och diskuterar missbruket med ungdomen. Den som upptäcker missbruksproblem hos en ungdom ska omedelbart kontakta föräldrarna * Professionellt stöd till den unges föräldrar och anhöriga * Samverkan mellan socialtjänst, skola, fritidsgårdar och polis * Uppföljning av ogiltig frånvaro i skolan * Professionella insatser för att stoppa skolk, förhindra återfall i kriminalitet samt stoppa begynnande missbruk. Socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, fritidsnämnden, polisen. Socialnämnden genom socialmedicinska mottagningen och folkhälsorådet Kulturnämnd, fritidsnämnd,folkhälsoråd, polis, barn-och utbildningsnämnd, alla elevråd,hem-och skola föreningar, företag,föreningar och stödorganisationer. Invandrarnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, polisen Vem ansvarar Alla som i sitt yrkesutövning kommer i kontakt med ungdomen. Socialnämnden genom socialmedicinska mottagningen. Samarbetsorganet Barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden 19

24 Gruppinriktade insatser * Riktade insatser för att bryta destruktivt beteende i ungdomsgäng * Kartläggning av riskzonsgrupper vad beträffar problem samt resurser. * Uppsökande arbete bland ungdomar i miljöer där missbruk finns. * Föräldramedverkan i olika ungdomsverksamheter Vem ansvarar Polisen, socialnämnden, fritidsnämnden, och barn- och utbildningsnämnden Polisen,socialnämnden,fritidsnämnden, barn- och utbildningsnämnden. Socialnämnden, polisen. Hem- och skola föreningar, andra vuxna genom t.ex föräldravandringar,övriga föreningar och församlingar Vård och behandling Individinriktade insatser *Verka för ett samordnande och gemensamt utnyttjande av professionella öppenvårdsinsatser för missbrukare * Samordna och utnyttja resurser för en bättre dygnet runt vård för missbrukare * Professionell bedömning för att kunna föreslå rätt vård till missbrukande ungdomar Gruppinriktade insatser * Verksamheter som syftar till att bryta etablerat missbruk * Stöd till föräldrar som har ungdomar med missbruksproblem Vuxna Vem ansvarar Kommunen i samarbete med landstinget. Kommunen i samarbete med landstinget. Socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden Vem ansvarar Socialnämnden, polisen Socialtjänsten Arbetsplatser Arbetsplatsen är unik i tre avseenden då man vill påverka drogmissbruk. * Via arbetsplatser kan man nå fler än 80 % av alla vuxna * Arbete betyder så mycket för de flesta att budskap som förs fram där lätt tas emot * Ingen kan lika tidigt och så verksamt ingripa mot begynnande drogproblem som just chefer, arbetsledare och kamrater (facket) Allmänna insatser * Värnamo kommuns riktlinjer för serveringstillstånd skall styra Vem ansvarar Socialnämnden. 20

25 tillståndsgivningen. * Uppmana arbetsplatser med minst 25 anställda att utarbeta en policy och en handlingsplan om åtgärder för att motverka drogmissbruk * Mindre arbetsplatser kan anlita företagshälsovården i sitt förebyggande arbete. Följande skall tillsammans ansvara för arbetsplatsinsatserna: arbetsgivare, arbetsförmedling, fack, socialtjänst, folkhälsoråd, företagshälsovården. (De bör t.ex bilda en grupp för att sörja för uppgiften - något i stil med företagarring) * Samverkan mellan arbetsplatser och berörda myndigheter, såsom socialtjänst, hälso- och sjukvård, försäkringskassa, polis bör eftersträvas * Följande punkter bör t.ex ingå i arbetsplatsernas handlingsplaner: -från ledningshåll bör tydligt krävas drogfrihet på arbetsplatsen. -arbetskamrater och fackligt förtroendevalda bör få relevant utbildning och information om drogmissbruk -chefer och arbetsledare bör få relevant utbildning om sitt ansvar och drogers skadeverkningar -vid misstanke om missbruk skall närmaste chef tala med och inte om den det berör. -arbetsgivare skall erbjuda hjälp och stöd genom att t.ex informera om vårdmöjligheter och hjälpa till med kontakter. -vid missbruk skall närmaste chef och medarbetare tillsammans göra ett rehabiliteringsprogram. Programmet bör omfatta krav på att den anställde tar kontakt med någon stödorganisation. -när den anställde kommer tillbaka i tjänst efter ett behandlingsprogram 21

26 skall det finnas en i förväg upplagd plan för detta Informations/stödinsatser till kvinnor I direktiven (dir. 1991:124) till alkoholpolitiska kommissionen sägs bl.a följande: Dryckersmönster för kvinnor och män har blivit alltmer likartat. Missbruket bland kvinnor har ökat. Mycket tyder på att kvinnor som missbrukar snabbare blir utslagna och att de också fortare får såväl medicinska som sociala skador av sitt missbruk. Att nå dem med stöd eller vårdinsatser på ett tidigt stadium är därför särskilt viktigt. Missbrukarvården har traditionellt utformats med utgångspunkt från männens behov. Under senare år har man blivit mer medveten om de problem som kvinnor möter i en manlig behandlingsmiljö. Fortfarande är dock kunskapen otillräcklig, framför allt kunskapen om de särskilda behov som kvinnliga missbrukare har och som kan kräva speciella behandlingsinsatser. En utveckling inom detta område skulle underlätta för kvinnor att själva söka vård. (SOU 1994:28 s. 15) Barn som utsätts för alkoholexponering under stora delar av fosterstadiet riskerar att få skador som kvarstår livet ut. Gravida kvinnor med alkoholproblem måste identifieras och stödjas under graviditeten för att skydda det ofödda barnet Allmänna insatser * Återkommande droginformation kring kvinnans och ofödda barns ökade utsatthet. * Inriktade stödinsatser för kvinnliga missbrukare som nyligen fått barn. * Utbildningsinsatser till berörda yrkesgrupper. * Målmedveten identifiering inom mödra- och barnhälsovården av mammor i riskzonen. * Stödinsatser till mammor med ökade behov Vård och behandling * Metod att upptäcka kvinnors missbruk tidigt. * Verkar för mer anpassad missbruksvård för kvinnor. * Uppmärksamhet på ensamma, äldre kvinnor. Vem ansvarar Folkhälsorådet, skolsköterskor, kommunens ungdomsmottagning. Primärvården, socialtjänsten Folkhälsorådet Mödrahälsovården, barnhälsovården Mödrahälsovården, barnhälsovården Vem ansvarar Kommunen i samarbete med Landstinget. Kommunen i samarbete med Landstinget. Kommunen i samarbete med Landstinget. 22