Riktlinjer för det drogförebyggande arbetet i Eskilstuna kommun

Transkript

1 Riktlinjer för det drogförebyggande arbetet i Eskilstuna kommun Antaget av kommunfullmäktige den 30 augusti 2007

2 2 Innehåll Riktlinjer för det drogförebyggande arbetet i Eskilstuna kommun Uppdrag 3 Omvärldsperspektiv 3 Syfte och utgångspunkter 4 Framgångsfaktorer 5 Definitioner 5 Styrdokument 6 Eskilstuna kommuns drogpolitiska mål för det drogförebyggande arbetet Strategier för att nå målen 7 Påverka attityder och normer 8 Stärka friskfaktorer och bygga skyddsfaktorer 9 Begränsa tillgång 10 Stödja riskgrupper 11 Förankring och uppföljning 12 Indikatorer 13 Bilagor Bilaga 1: Styrdokument på nationell nivå 14 Bilaga 2: Lokala styrdokument för Eskilstuna kommun 16

3 3 Riktlinjer för det drogförebyggande arbetet i Eskilstuna kommun Uppdrag Länsstyrelsen i Södermanlands län beviljade Eskilstuna kommun finansiellt stöd under 2005 för samordning av det lokala preventionsarbetet. Kommunstyrelsen uppdrog åt arbetsmarknads- och familjenämnden att samordna insatserna inom kommunen och söka samverkan med lokala aktörer i detta arbete samt att revidera det drogpolitiska programmet från Föreliggande dokument föreslås ersätta det tidigare programmet. Omvärldsperspektiv Den ökade globaliseringen påverkar idag många människors synsätt, val och beteende genom media, internet, resor, möten med olika kulturer etc. EU-inträdet 1995 och närmandet till Europa har lett till ökad tillgänglighet och ändrade attityder till alkohol och narkotika. Bland många unga européer var kokain förstahandsvalet bland droger under Cannabis är fortfarande Europas populäraste drog men det märks en uppåtgående trend för användning av amfetaminer och ecstasy. 1 Ökad gränshandel medför större införsel och lättare tillgång till billig tobak och alkohol. Även i Sverige har berusningsdrickandet, särskilt bland ungdomar, ökat kraftigt. Många faktorer visar på en oroväckande utveckling med ökad alkoholkonsumtion mest bland unga vuxna år -, ökat antal polisanmälda rattfylleribrott, ökat antal drogrelaterade våldsbrott, fler unga med alkoholförgiftning osv. Den totala konsumtionen av alkohol har under de senaste tio åren ökat med cirka 30 procent. 2 I en forskningsrapport redovisas att en fjärdedel av svenska högskolestuderande uppvisade ett problematiskt drickande och 30 procent kategoriserades som storkonsumenter. 3 Missbruk innebär mänskligt lidande och förorsakar samhället stora kostnader. Som exempel på ekonomiska konsekvenser kan nämnas att samhällets kostnader för en enda missbrukare kan uppgå till miljoner kronor under en trettioårsperiod. 4 4 Enligt Folkhälsoinstitutets beräkningar kan Sveriges kommuner spara två miljarder kronor per år på att hjälpa rökarna i den egna personalen att bli rökfria. 5 1 Europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk: Årsrapport Alkoholmommittén Centrum för Socialvetenskaplig Alkohol- och Drogforskning: Forskningsrapport nr 19, Socialstyrelsen 2004: Tänk långsiktigt 5 Folkhälsoinstitutet: Kommunguide att utveckla det tobaksförebyggande arbetet

4 4 Enligt Landstinget Sörmlands enkätundersökning avviker inte Eskilstunas ungdomar i grundskolans årskurser 7 och 9 och årskurs 2 i gymnasiet från länets genomsnittsnivå gällande användning av tobak, alkohol och narkotika. En större andel än länets genomsnitt har dock varit berusade för första gången vid 13 års ålder. Oroväckande är också att flickornas dagliga rökning markant ökar. Pojkar använder snus i mycket större utsträckning än flickor. I stort sett samtliga elever saknar erfarenheter av dopningsmedel. I CAN:s 7 statistik visas en positiv trend. Andelen elever i årskurs 9 som dricker alkohol, har inte någon gång varit så låg som idag sedan mätningarna började Landstingets Liv och Hälsa studier bekräftar denna situation och Eskilstuna hamnar till och med något under länsgenomsnittet. Att försöka identifiera de skyddsfaktorer som kan ha bidragit till minskningen borde vara en angelägen forskningsuppgift. Syfte och utgångspunkter Kommunen har en avgörande roll när det gäller att utveckla det hälsofrämjande och drogförebyggande arbetet med åtaganden på samhällsnivå, gruppnivå och individnivå. Det handlar om människors livsvillkor, om folkhälsa och hållbar utveckling i mycket vid mening och om hur våra bostadsområden, arbetsplatser, skolor och övriga samhällsinstitutioner främjar trygghet, gemenskap, inflytande och delaktighet. För att belysa sammanhang och mobilisera befintliga resurser är det viktigt med ett lokalt drogpolitiskt program där speciella åtgärder och särskilda arenor, aktörer och nyckelgrupper lyfts fram. Det hälsofrämjande och drogförebyggande arbetet ska ses som allas ansvar och omfatta alla som bor, verkar eller tillfälligt vistas i kommunen. Ungdomars engagemang och kunskap om hur det är att vara ung i dag ska på olika sätt uppmärksammas och tas tillvara. Barns bästa ska prioriteras. En viktig utgångspunkt för Eskilstunas drogförebyggande arbete är att stärka frisk- och skyddsfaktorer runt barn och ungdomar men även för vuxna. Unga vuxna är en prioriterad målgrupp och Eskilstuna är en högskole- och bostadsort också för många unga studenter som kommer från andra delar av landet. Alkoholkommittén har utsett Mälardalens högskola till utvecklingshögskola under Eskilstuna kommun finns representerad i den lokala styrgruppen. Generella åtgärder i basverksamheten är avgörande och det drogpolitiska området utgör inget undantag. Åtgärder riktade till 6 Liv & Hälsa Ung 2004, delrapporter 1-Länet och 2-Landstinget och kommunerna i Sörmland 7 Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning 8 Liv och Hälsa 2006, ännu ej offentligt publicerade uppgifter september 2006

5 5 alla når och påverkar fler individer också i riskzon. Det system som genererar problemen måste förändras. Naturligtvis finns det också stora ekonomiska resurser att spara med ett framgångsrikt hälsofrämjande och drogförebyggande arbete. Kommunens övergripande drogpolitiska program är ett politiskt beslutat styrdokument med övergripande mål, mål och strategier vilka visar utgångspunkter och inriktning för det drogförebyggande arbetet. Framgångsfaktorer Definitioner För att ett lokalt folkhälsoarbete med drogpolitiska mål ska bli framgångsrikt krävs även att arbetet upplevs som relevant utifrån behov och att lokala värden och lokala resurser beaktas och används. En kraftfull mobilisering av aktörer har stor betydelse liksom att vidtagna åtgärder har en långsiktighet och tillräcklig tid för genomförande. God folkhälsokompetens är ett måste i det drogpreventiva arbetet. Eftersom främjande och förebyggande arbete måste vara en integrerad del av samhällsarbete i stort, inbegriper det alla samhällsområden och samverkan på olika nivåer. Befintliga resurser behöver samordnas. Samverkan över förvaltnings- och sektorsgränser och mellan myndigheter och frivilligorganisationer är avgörande för ett bestående resultat. Likaså är samverkan mellan kommun och landsting på olika nivåer grundläggande för möjligheterna att nå uppsatta mål i ett drogpolitiskt program. Tydliga mål, samsyn, ledningarnas fulla stöd, gemensam kompetensutveckling och ett samlande forum med mandat att besluta är ytterligare framgångsfaktorer. Forskningsresultat och goda exempel ska tas tillvara. I detta dokument används några begrepp som deltagare i olika lokala arbetsgrupper definierat och enats kring efter genomgång av litteratur och andra kommunala drogpolitiska program. Droger är i detta dokument tobak, alkohol och narkotika samt lösningsmedel som används i berusningssyfte. Narkotika avser cannabis, opiater, centralstimulerande medel, hallucinogener och icke-medicinsk användning av läkemedel och dopningsmedel. Främjande arbete är inriktat på att stärka det friska hos individen och bidra till en fortsatt positiv utveckling. I det främjande perspektivet fokuseras friskfaktorer som ger god hälsa och livskvalitet. Främjande aktiviteter har ett egenvärde, som inte bara innebär minskad risk för ohälsa. Ett exempel på detta är Livskunskap i skolan. Förebyggande arbete riktas till stora befolkningsgrupper före det oönskade och för att förhindra att detta inträffar.

6 6 Preventionsinsatser sker på olika nivåer. Primärpreventivt till alla, sekundärpreventivt till riskgrupper samt tertiärpreventivt då insatsen närmast är att likna vid behandling. Tidiga insatser sker då ett riskbeteende föreligger. Grupper som arbetet riktas till är mindre och i någon mån definierade som riskgrupper. Barn och ungdomar är i detta dokument alla under 18 år. Hälsofrämjande skola. Som vägledning finns Landstinget Sörmlands handbok: Hälsofrämjande skola en handbok som ger fria händer Styrdokument Styrdokument för det drogpolitiska arbetet finns både på nationell och på kommunal nivå. Det övergripande innehållet i dokumenten kan härledas till det folkhälsoarbete som bedrivs inom ramen för WHO:s Hälsa 21 samt FN:s barnkonvention. Förutom grundläggande regler i lagar som Kommunallagen, Förvaltningslagen, Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Skollagen samt Alkohollagen och Tobakslagen finns speciella handlingsplaner och program. På det nationella planet finns: Mål för folkhälsan Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador Nationell narkotikahandlingsplan Allas vårt ansvar ett nationellt brottsförebyggande program. En sammanfattning av innehållet i dessa dokument finns i bilaga 1. I Eskilstuna kommun finns flera dokument vars riktlinjer är viktiga styrmedel när det gäller mobilisering och utveckling av det samlade drogpolitiska arbetet: Handlingsprogrammet Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling Samverkansdokumentet Barn och ungdom Samverkan över gränser Det lokala brottsförebyggande rådets riktlinjer Det lokala folkhälsorådets riktlinjer Alkoholpolitiska riktlinjer Allmänna lokala ordningsföreskrifter Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland. En sammanfattning av dessa kommunala dokument finns i bilaga 2. Det hälsofrämjande och drogförebyggande arbetet i Eskilstuna har sina utgångspunkter i ovanstående nationella och lokala styrdokument.

7 7 Eskilstuna kommuns drogpolitiska mål för det drogförebyggande arbetet I Eskilstuna vill vi värna barns och ungdomars rätt att växa upp i en trygg och utvecklande miljö. I Eskilstuna vill vi främja folkhälsa och hållbar utveckling och arbeta för att minska alkoholkonsumtionen och alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar Övergripande mål: Barn och ungdomar ska inte använda tobak eller alkohol Ingen alkohol ska förekomma i trafiken, i arbetslivet eller under graviditeten Eskilstuna ska vara narkotikafritt Mål: Skjuta upp alkoholdebuten Åstadkomma fler alkoholfria miljöer Minska den illegala alkoholhanteringen Minska rekryteringen till narkotikamissbruk Minska tillgång och efterfrågan på narkotika I Eskilstuna vill vi arbeta långsiktigt med mobilisering och samverkan för att nå de drogpolitiska målen. Strategier för att nå målen De arbetsmetoder och strategier som ska utmärka ett framgångsrikt hälsofrämjande och drogförebyggande arbete i Eskilstuna bygger på åtgärder för att påverka attityder och normer stärka friskfaktorer och bygga skyddsfaktorer begränsa tillgång stödja riskgrupper

8 8 Påverka attityder och normer Arenor för det främjande och förebyggande arbetet genom normpåverkan är förskola, grund- och gymnasieskola, mödravårdscentraler, barnavårdscentraler och familjecentraler, där föräldrars drogattityder och rök- och alkoholvanor kan påverkas. Föräldrar är den ojämförligt viktigaste förebilden för sina barn, både genom egna alkoholvanor och sina åsikter om alkohol och narkotika. För att nå så många som möjligt ska även grupper med annat modersmål än svenska uppmärksammas. Budskap och dialogform ska anpassas till olika målgrupper. Utformningen kan exempelvis behöva se helt olika ut för målgrupperna flickor och pojkar. Ungdomsmottagningar, vårdcentraler, föreningsliv samt högskola är viktiga samverkansparter. Vi ska påverka attityder och normer genom att engagera och mobilisera föräldrar att stödja opinionsbildning genom kommunikation främst med föräldrar, barn och ungdomar att pröva nya kommunikationsmetoder och elevstyrd undervisning i hälsofrågor att skapa mötesplatser som underlättar dialog mellan olika grupper att sprida kunskap om vikten av att skjuta upp tobaks- och alkoholdebuten att samarbeta med media i förebyggande syfte vid speciella tillfällen, helger, kampanjer, skolavslutningar etc. att främja en positiv inställning till alkoholfria zoner under graviditeten, i trafiken och i arbetslivet att öka insikten om betydelsen av att minska berusningsdrickandet att sprida kunskap om individuella och generella risknivåer att tydligt redovisa kommunens förväntningar och krav på föreningar som får kommunala bidrag att varje år följa upp föreningarnas program för drogförebyggande arbete att öka kunskapen om beroendefrågor att inhämta och sprida kunskap om framgångsrika insatser både främjande och förebyggande att utveckla och utvärdera preventionsmetoder i samverkan med forskare

9 9 Stärka friskfaktorer och bygga skyddsfaktorer Eskilstuna kommun har ett ansvar för främjande arbete på lokal nivå. Det handlar om att utveckla goda levnadsmiljöer, finna varaktiga relationer med andra aktörer och målgrupper samt att arbeta utifrån ett humanistiskt och hälsofrämjande förhållningssätt. Arbetet ska motverka utslagning och skapa trygghet så att alla barn och unga får uppmärksamhet och möjlighet till inflytande och delaktighet. Att barnen trivs i skolan är en skyddsfaktor liksom kultur- och fritidsverksamheter samt områdesutveckling i närområdet. En god läs- och skrivförmåga är exempel på en annan viktig skyddsfaktor. Detta gäller också för vuxna. Ett brett förebyggande arbete omfattar givetvis även kommunens egen personal. Friskvård och företagshälsovård ingår som en naturlig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Samverkan över myndighets- och verksamhetsgränser ska ske så att resurser används effektivt. Vi ska stärka friskfaktorer och bygga skyddsfaktorer genom att arbeta för hälsofrämjande skolor att skolor, ungdomsgårdar och idrottsanläggningar ska vara tobaks- och alkoholfria miljöer att erbjuda utvecklande fritidsaktiviteter och drogfria mötesplatser för unga såväl centralt som i närområdet att utveckla fritidsaktiviteter så att de tillgodoser både flickors och pojkars intressen att mobilisera samordnade lokala aktiviteter i närområdet att särskilt satsa på ungdomar som inte tillhör några föreningar att informera om vilka aktiviteter som finns för ungdomar att ge många möjligheter för unga människor att engagera sig i samhällsarbete, mentorprogram och kamratstödsverksamhet att erbjuda föräldrautbildning att personal på skolor och fritidsgårdar har adekvat utbildning för sitt uppdrag att kontinuerligt utbilda personal i hälsofrämjande metoder att personal på skolor, fritidsgårdar, ungdomsmottagning och inom individ- och familjeomsorg arbetar för att stärka individens självkänsla och motståndskraft att stödja främjande och förebyggande aktiviteter för gruppen unga vuxna och söka samarbete med studenter på högskolan som kan vara en viktig resurs i det arbetet att utveckla metoder för hälsofrämjande arbetsplatser att utveckla samarbetet mellan kommunala verksamheter och föreningslivet att ge föreningar möjlighet att söka ekonomiskt stöd för förebyggande verksamhet

10 10 Begränsa tillgång Kommunen är den myndighet som bifaller eller återkallar ett serveringstillstånd. Samtliga restauranger i kommunen ska ha en genomtänkt policy när det gäller hur utskänkning av alkohol ska ske. Utbildningsinsatser ska erbjudas restaurangpersonal om alkohollagen, gällande serveringsbestämmelser, alkoholens medicinska effekter, narkotika i krogmiljön men även om konflikthantering. Kommunen ska, i enlighet med de alkoholpolitiska riktlinjerna, samverka med restaurangnäringen, handeln, de fackliga organisationerna och polismyndigheten i syfte att arbeta efter gemensamma alkoholpolitiska riktlinjer för att främja goda restaurangvanor och en ansvarsfull alkoholhantering inom kommunen. Vi ska begränsa tillgång genom att förhindra försäljning, överlåtelse och langning av tobak och alkohol till minderåriga att kommunens kontroll av serveringstillstånd sker effektivt och kontinuerligt samt att en skärpt tillsyn vid tobaks- och alkoholförsäljning råder att all bedömning innan godkännande av serveringstillstånd av alkohol ska vägas mot risken för sociala, alkoholpolitiska eller ordningsmässiga problem att samverka med studentkåren på Mälardalens högskola genom tillsyns- och utbildningsverksamhet att genom kontinuerlig tillsyn och uppföljning av tobaks- och alkoholförsäljningen stödja restauranger och handel och främja skärpt ålderskontroll att kräva kunskap i alkoholfrågor och godkänd ansvarig för utskänkning till allmänheten även vid tillfälliga arrangemang att skapa fler alkoholfria mötesplatser för alla åldersgrupper att aktivt arbeta för att eliminera all tillverkning och hantering av narkotika- och dopningspreparat.

11 11 Stödja riskgrupper Brukarinflytande och kompetensutveckling av personal stärker skyddet för riskgrupper. I syfte att möjliggöra tidiga reaktioner och insatser behöver kunskapen ökas hos vuxna och ungdomar om sådana signaler som antyder att en ung person är i riskzon för social problematik. Handlingsplaner för samverkan med tydliga riktlinjer och an svars områden ska möjliggöra snabba reaktioner för samverkansparter. Hälso- och sjukvården, elevhälsan, studenthälsovården och företagshälsovården kan fånga upp unga vuxna i riskzonen. Mäns och kvinnors missbruksproblematik och därmed sammanhängande livssituation ser oftast mycket olika ut. Behandlingsinsatser måste därför också ses utifrån ett genusperspektiv när den individuella handlingsplanen upprättas. Vi ska stödja riskgrupper genom att barn och ungdomar i utsatta situationer eller som vistas i riskmiljöer, upptäcks, uppmärksammas och snabbt ges stöd att skillnader i flickors och pojkars drogvanor uppmärksammas att planera och genomföra attraktiva förebyggande aktiviteter vid s k risktillfällen som vissa helger och skolavslutningar att erbjuda korta kontaktvägar till öppna verksamheter för tobaksavvänjning och alkoholrådgivning att kommuninvånare med hög alkoholkonsumtion, drogmissbruk och dopning (eller med ett överdrivet spelande) ges möjlighet till rådgivning och stödinsatser att vid behov av akuta insatser kunna erbjuda lättillgängligt stöd för tillnyktring och abstinensbehandling att kommunen erbjuder anhörigstöd genom samtal, enskilt eller i grupp att barn till föräldrar som är alkoholberoende, har missbruksproblem eller psykiska problem ska få hjälp och stöd i ett tidigt skede att uppmärksamma och ge stöd till barn som bevittnar våld och kvinnor som utsätts för våld att personal inom elevhälsan knyts närmare riktade ungdomsinsatser från kommun och föreningsliv för att i samverkan, skyndsamt erbjuda barn och ungdomar professionellt stöd att stödja preventionsarbetet vid Mälardalens högskola att informera anställda på arbetsplatser i Eskilstuna om de insatser som de kommunala verksamheterna erbjuder att snabbt reagera och erbjuda personer som använder narkotika hjälp och vid behov behandling mot sitt missbruk att förstärka återfallspreventionen och kvalitetsutveckla insatser på hemmaplan att erbjuda människor med missbruksproblem samverkan i rehabiliteringsarbetet, upprätta och följa upp individuella handlingsplaner med mål för livsområden som bostad, arbete/sysselsättning, ekonomi, fritid och ett fungerande socialt nätverk

12 12 Förankring och uppföljning Programmet ska förankras inom all kommunal verksamhet och spridas till verksamma aktörer, myndigheter och organisationer. Implementeringen ska ske successivt i en process med delaktighet och inflytande för de som ska genomföra besluten. Varje förvaltning ska i sin verksamhetsplan redovisa vilka åtgärder som planeras varje år för olika målgrupper med syfte att stödja ett eller flera av delmålen i det drogpolitiska programmet. Varje avdelning/enhet ska utarbeta konkreta mätbara mål som årligen utvärderas i en process för att nå kommunens drogpolitiska mål. Åtgärder och resultat följs upp i årsredovisningen. Ett tydligt jämställdhetsperspektiv ska finnas med i beslut, planering och uppföljning Kartläggningar av drogvanor, trender, livsstilsfrågor, ungas och vuxnas mående samt analyser av t ex lokala skillnader ska kontinuerligt genomföras. Lokal preventionsforskning ska uppmuntras och ges nödvändigt stöd. En centralt placerad person samordnar information, stöd, utbildning och utvärdering utifrån ett helhetsperspektiv och ett helhetsansvar för programmets genomförande. Samordnaren deltar även i arbetet med lokala opinionsbildare samt i de lokala, regionala och centrala nätverk som erbjuder information, utbildning och erfarenhetsutbyte. Kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för det drogförebyggande arbetet. Arbetet ska ingå som en del av den gemensamma förebyggande strategin för en bättre folkhälsa och trygga villkor för alla i Eskilstuna. Kommunstyrelsen har därmed även det yttersta ansvaret för implementering och uppföljning av programmet. Personer ute i verksamheten ska känna att programmet är högt prioriterat genom att politiker och chefer visar ett aktivt intresse och efterfrågar indikatorer på framgång i det drogförebyggande arbetet. Framgångsrika insatser ska uppmärksammas och ges publicitet.

13 13 Indikatorer För att på det kommunövergripande planet dels kartlägga drogvanor m m, dels mäta hur framgångsrikt det drogpolitiska arbetet varit kan följande indikatorer användas: Sammanställning av uppgifter från hälsosamtal inom elevhälsan, grundskola och gymnasium (årskurs 4, 6 och 8 samt årskurs ett på gymnasiet) Sammanställning av förvaltningarnas redovisningar Statistik och sammanställning av uppgifter från arbetsmarknads- och familjeförvaltningens verksamheter för personer med beroendeproblematik anmälningar och ansökningar ASI, Addictive Severity Index, Intervjumetod för målgruppen klienter i missbrukarvård antal personer i öppenvård och slutenvård, vård utan samtycke Polismyndighetens statistik för Eskilstuna kommun över antalet omhändertagna berusade enligt LOB åtalade för rattfylleri åtalade för illegal spritframställning och smuggling av sprit åtalade för langning av sprit, vin och/eller starköl positiva sållningsprov narkotikabeslag lagförda narkotikamissbrukare drogundersökningar, ungdomar år Liv & hälsa - undersökningar genomförda av Landstinget Sörmland Enkäter med självskattning på vårdcentraler mödravårdscentraler barnavårdscentraler Statistik över utförda avgiftningar vid barnklinik och beroendecentrum Antal drogrelaterade dödsfall enligt hälso- och sjukvårdens statistik Folkhälsoinstitutet kommer att ta fram nationella riktlinjer för uppföljning av de lokala och regionala insatserna kopplade till handlingsplanen för alkoholpolitiken. Även målen i handlingsplanerna för alkohol- och narkotikapolitik ska följas upp och presenteras senast 1 januari Vart fjärde år görs en samlad uppföljning av de nationella folkhälsomålen. Nästa rapport lämnas 2009.

14 14 Bilaga 1 Styrdokument på nationell nivå Sveriges folkhälsomål 9 Riksdagen beslutade 2003 om en ny och sektorsövergripande folkhälsopolitik med övergripande mål för elva målområden som fokuserar de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan. Särskilt ska i det drogpolitiska arbetet dessa fyra folkhälsomål beaktas: Delaktighet och inflytande i samhället. Ekonomisk och social trygghet. Trygga och goda uppväxtvillkor. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador 10 Riksdagen beslutade 2001 om en nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador, med målet att alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar ska minska. Regeringen har satt upp ett antal särskilt prioriterade delmål: Ingen alkohol ska förekomma i trafiken, på arbetsplatser eller under graviditeten. Uppväxten ska vara alkoholfri. Alkoholdebuten ska skjutas upp. Berusningsdrickandet ska minska. Det ska finnas fler alkoholfria miljöer. Den illegala alkoholhanteringen ska undanröjas. Regeringen har tillsatt Alkoholkommittén som i samverkan med kommuner och landsting ska stimulera utvecklingen av insatser på kommunal och regional nivå. Kommittén ska även samordna de nationella insatserna samt ha ett övergripande ansvar för att mål och delmål i handlingsplanen genomförs. Regeringen har lagt fram en ny handlingsplan för alkoholpolitiken för perioden där barn till föräldrar med missbruksproblem, unga vuxna och insatser inom arbetslivet är särskilt prioriterade områden. 9 Mål för folkhälsan, se prop. 2002/03:35 10 Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador, se prop. 2000/01:20

15 15 Nationell handlingsplan mot narkotika 11 För att vända den oroande utvecklingen när det gäller narkotikamissbruk presenterade regeringen 2002 en nationell handlingsplan mot narkotika med målen: Att minska nyrekryteringen till missbruk. Förmå fler missbrukare att upphöra med sitt missbruk. Minska tillgången på narkotika. Regeringens syfte är att med stöd av Mobilisering mot narkotika, samordna och initiera insatser nationellt. För att lägga en grund för hur en förstärkning av samhällets insatser ska genomföras och följas upp utsåg regeringen också en särskild nationell samordnare som har fått i uppgift att genomföra och följa upp alla mål och delmål i handlingsplanen. Nationellt brottsförebyggande program 12 I regeringens nationella brottsförebyggandeprogram framhålls att åtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruk är av central betydelse även för det brottsförebyggande arbetet. 11 Nationell narkotikahandlingsplan, se prop. 2001/02:91 12 Allas vårt ansvar, Justitiedepartementet, se Ds 1996:59

16 16 Bilaga 2 Lokala styrdokument för Eskilstuna kommun Handlingsprogrammet Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling 13 Detta dokument inom miljö och folkhälsoområdet ger en helhetsbild av läget och fastställer kommunens politik och ambition, både på kort och på lång sikt. Programmet visar inriktningen för att uppnå en hållbar utveckling. Under avsnittet God och jämlik hälsa berörs målen om minskat tobaksbruk, minskat skadligt alkoholbruk och ett narkotikafritt samh älle. Samverkansdokumentet Barn och ungdom Samverkan över gränser 14 Det lokala brottsförebyggande rådets riktlinjer 15 Dokumentet lyfter fram behovet av samverkan över gränser inom och utanför kommunen, Särskilda faktorer lyfts fram för att stärka de skyddsfaktorer som främjar hälsa. Det understryks att det är viktigt att upparbeta en tidig kontakt med barn, ungdomar och föräldrar för att ge nödvändigt stöd samt att det inom förvaltningarna ska utvecklas ett samarbete med brukargrupper. Förvaltningarna ska också verka för att kontaktnät skapas samt att arbetet in- riktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. I riktlinjerna för det lokala brottsförebyggande arbetet framgår att det övergripande målet för det brottsförebyggande rådet är att långsiktigt, genom fördjupad samverkan öka tryggheten och minska brottsligheten för Eskilstunas invånare och dess besökare. För att nå de övergripande målen ska brottsförebyggande rådet ta fram förebyggande insatser mot vardagsbrottsligheten. verka för ett narkotikafritt Eskilstuna. verka för minskat våld i anslutning till krogar. öka delaktigheten hos Eskilstunas invånare i det drogförebyggande och trygghetsskapande arbetet genom att bland annat: fånga upp synpunkter och engagemang som finns hos invånarna i Eskilstuna kommun. ge möjligheter för den enskilde invånaren att arbeta aktivt med trygghetsfrågor i syfte att göra kommunen mer attraktiv som boende-, besöks- och etableringsort. stödja arbetet med att skapa mötesplatser där olika grupper kan mötas. 13 Antaget av Kommunfullmäktige den 24 oktober Antaget av Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen och Torshälla Stads förvaltning, februari Antaget av Kommunstyrelsen den 10 maj 2002

17 17 stimulera en bred samverkan mellan kommunens verksamheter, myndigheter, näringsliv, föreningar och organisationer. sprida kunskaper om brottsförebyggande arbete. I riktlinjerna poängteras att förutsättningar ska skapas för barns och ungdomars delaktighet i det brotts- och drogförebyggande arbetet. Det anges också att ett minskat bruk av alkohol och narkotika är ett mycket viktigt mål för att få ner brottsstatistiken. I samverkan med kommunens socialtjänst och polisen bör det drog- och brottsförebyggande arbetet fokuseras på barn och ungdomar. Detta arbete ska ske i samverkan kring förebyggande insatser för en nolltolerans mot innehav och bruk av narkotika. Dessutom ska man genom opinionsbildning påverka ungdomars och vuxnas attityder till alkohol och narkotika. Det lokala folkhälsorådets riktlinjer 16 Syftet med rådet är att lyfta fram folkhälsoaspekter och genom bred samverkan uppnå folk-hälsopolitiska förändringar för att ge invånarna bra förutsättningar för en god hälsa och riktlinjer för det lokala folkhälsorådet är att stödja initiativ som syftar till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. att stödja insatser som främjar barn och ungdomars hälsa. att särskilt uppmärksamma kvinnors hälsa. att stödja och verka för att äldres hälsa främjas. att verka för insatser som främjar fysisk aktivitet. Alkoholpolitiska riktlinjer 17 I riktlinjerna anges villkor för servering av alkohol. När det t ex g äller evenemang där det kan antas att många ungdomar i dess närhet är i rörelse beviljas ej serveringstillstånd. Allmänna lokala ordningsföreskrifter 18 I ordningsföreskrifterna berörs bland annat förbud för förtäring av spritdrycker, vin och starköl på allmän plats. 16 Antaget av Kommunfullmäktige den 24 oktober Antagna av Kommunfullmäktige den 12 december 2002, tillägg den 22 april Antagna av Kommunfullmäktige den 30 november 1995

18 18 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland 19 Länsstrategin, som antagits av Eskilstuna kommun, utgår från följande mål: Målet för folkhälsoarbetet är att långsiktigt nå en god och mer jämlik hälsa i Sörmland På kort sikt är målet att öka kunskaperna inom folkhälsoområdet och att vidareutveckla samverkan och metoder för att nå en god och mer jämlik hälsa i Sörmland För att nå dessa mål anges följande strategier och metoder: Utveckla stödjande nätverk Bevaka och stödja utbildningsinsatser Bedöma hälsokonsekvenser inför politiska beslut Utveckla och värdera metoder för folkhälsoarbetet Fortsätta och utveckla miljöarbetet Arbeta i ett livscykelperspektiv Utreda databas för folkhälsosatsningar 8. Göra regelbunden uppföljning 19 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland fastställdes av kommunerna och landstinget i Sörmland 2002

19

20 Eskilstuna eskilstuna.se