EMAS 2015 REDOVISNING

Transkript

1 EMAS 2015 REDOVISNING 1

2 Innehåll MILJÖPOLICY 4 Om miljöredovisningen 5 Framsteg och utmaningar 8 Miljöaspekter 9 Utfall Miljömålsprogrammet Miljöorganisation 13 Miljöledningssystemet och revisioner 14 Miljölagstiftning och andra krav BILAGA Kärnindikatorer enligt EMAS III 2

3 MILJÖPOLICY Vi på GöteborgsOperan drivs av lust och delaktighet, är engagerade, professionella och nyskapande. Vi strävar efter hållbarhet ur socialt och ekologiskt perspektiv, och har arbetssätt där alla resurser används klokt och ansvarsfullt. Som samhällsaktör med kreativitet, modernt synsätt, nyfikenhet och öppenhet strävar vi att varsamt röra oss genom tillvaron. Vi är med och skapar ett samhälle där mångfald och ansvarstagande utveckling leder till ett gott liv nu och för kommande generationer. GöteborgsOperan är en miljöcertifierad verksamhet vilket innebär att vi uppfyller gällande miljölagstiftning, våra uppdragsgivares förväntningar och arbetar systematiskt och strategiskt med hållbarhetsfrågor. Varje dag. Ronnie Hallgren, vd 3

4 Om miljöredovisningen Miljöredovisningen för 2015 utformad enligt kraven i Emas-förordningen, EU:s frivilliga miljölednings- och miljörevisions- ordning. Tillsammans med våra kärn- indikatorer i bilagan har redovisningen granskats och godkänts av ackrediterad miljökontrollant nummer 1002, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Emas-redovisningen innehåller fördjupad information om GöteborgsOperans miljöarbete, miljöorganisation, lednings- systemet och uppföljningen av miljömål för verksamhetsåret 2015 inom 4 miijöprogrammet för , med delmål för En sammanställning av kärnindikatorer för verksamheten under 2015 finns i bilagan. Information om verksamheten generellt, dess omfattning, besökssiffror, information om tillgänglighets- och jämställdhets- arbete under året 2015 hittas i GöteborgsOperans separata årsredovisning, i förvaltningsberättelsen.

5 Framsteg och utmaningar GöteborgsOperan har sedan 2001 arbetat strategiskt med hållbarhetsfrågor. Som kulturinstitution har vi en viktig samhällsroll att spela och många utmaningar att möta: som inköpare av varor och tjänster, en stor arbetsplats, en mötesplats för allmänheten och även som en internationell kulturaktör. Personalens engagemang Hos oss börjar oftast förändringarna som initiativ och idéer hos operahusets medarbetare. Det är medarbetarnas engagemang och kunskaper som är nyckeln som får även bredare genomslag då vi alla kan inspirera varandra. På det sättet kan bikuporna finnas på operahusets tak och den färdigslungade honungen säljas i OperaShopen. Tack vare miljöombudens engagemang har GöteborgsOperan haft invigning av Göteborgs Framtidsvecka i vår foajé för andra året i rad. Under 2015 valde vi temat Teknik och hur man kan ta makten över tekniken för att ha en hållbar utveckling. Då hade vi möjlighet att lyfta inte bara egna goda exempel utan också bjuda in många lokala aktörer med deras tankar och idéer. Miljöstipendie 2015 Stolta och glada fick vi ta emot Västra Götalandsregionens miljöstipendie för insatser på flera områden: miljökommunikation till allmänheten, kunskap och engagemang inom yrkesgrupper och energiprojektet under flera år som gått. Vi kanske är ett ovanligt operahus med EMAS registrering och ISO14001-certifiering, samt Svanenmärkt restaurang, men systematiskt arbetssätt och tredjepartsgranskning hjälper oss att tydligt se vad vi kan förbättra och utveckla. Många av åtgärderna, inte minst inom energiområdet och resurshushållningen leder till långsiktigt god ekonomi för verksamheten. 5

6 Svanenmärkt restaurang Restaurangens miljöarbete är ett av de viktigaste för vår publik och den helhetsupplevelsen de får av att besöka GöteborgsOperan. Under 2015 lyckades vi öka andelen ekologiska livsmedel i budgeten ytterligare, till dryga 45 procent. Det handlar delvis om säsongsanpassning, livskraftiga och hållbara fiskeoch skaldjursbestånd, mindre andel animaliska produkter som ett led i vårt klimatarbete, ekologiska livsmedel producerade utan bekämpningsmedel och konventionella mycket energikrävande och ändliga gödselmedel med mera. Mat som dryck! Publiken i fokus Vårt miljöarbete som riktar sig mot publik sträcker sig längre än till tallriken. Digitalisering av exempelvis biljettförsäljningen minskar publikens onödiga resor och tidsanpassning av föreställningarna ökar möjligheten att kunna välja kollektiva färdmedel till och från våra evenemang. Vi har på vår hemsida lyft fram dessa möjligheter och är också glada att det finns gott om hållplatser och lånsystem för cykel alldeles i närheten av operahuset. Vi jobbar ständigt med att minska miljöpåverkan från trycksaker, minska mängderna och anpassa till utvecklingen och besökarnas behov. Vi använder oss av ett lokalt Svanenmärkt tryckeri och våra trycksaker, bland annat generalprogrammet, är miljömärkta. Effektivt & förnybart Operahuset har både el och fjärrvärme märkt Bra Miljöval och fjärrkyla med älven som källa. Tack vare årliga effektiviseringar och justeringar minskar vårt totala energibehov stadigt varje år. Med solceller på taket, motsvarande nästan tre tennisplaner producerar vi förnybar energi även under de gråa dagar, så länge snö inte täcker solcellytorna. Den årliga produktionen av vår ljusel motsvarar ungefär lika mycket som fem villors energiförbrukning per år. Våra nya hissar drar endast en tredjedel av energin jämfört med de gamla, delvis för att de också alstrar energi när de åker neråt. Vi byter systematiskt till alltmer energisnål teknik, inte minst på belysningssidan. Våra scener kräver mycket ljus och vi använder mer och mer LED-teknik i scenproduktioner. Energibesparande åtgärderna leder till att vi kan ha intensivare aktivitet i huset utan att samtidigt öka den totala energiförbrukningen. Det som drar mest energi i den stora byggnaden är ventilationssystemet, där aggregat flyttar stora luftmassor. Detta syns mest då vi har mycket aktivitet i huset. 6

7 Utmaningar i livscykeln Idag finns våra utmaningar främst inom klimatfrågan och strävan efter fossiloberoende transporter, kemikalier i material och uppföljning inom de komplicerade internationella leverantörskedjorna. Vi vill fortsätta utveckla våra och leverantörernas kunskaper, medvetenhet och engagemang. GöteborgsOperan behöver ställa ännu bättre och relevanta krav som leder till positiv utveckling och transparenta, konstruktiva dialoger med professionella, utvecklingsinriktade leverantörer och entreprenörer vi anlitar och upphandlar. Publikens resor till och från våra föreställningar och evenemang är en viktigt utmaning som vi arbetar med. Vi försöker hitta bra sätt att stimulera en mer hållbar konsumtion av våra tjänster. Under detta året, 2016 arbetar vi vidare med våra direkta och indirekta miljöaspekter som behandlas inom målområden: Transporter, Energi, Inköp Livsmedel Kemikalier och Avfall. Det tas även fram relevanta målvärden för fortsatt arbete under Våra största utmaningar ligger i att fortsätta utvecka livscykelperspektivet och kretsloppsanpassningen av våra produktioner och inköp, att sätta ännu större fokus på de indirekta miljöaspekterna och inte minst de sociala och etiska utmaningar som kan finnas i komplicerade leverantörskedjor. Vi behöver hitta alternativ till kemiska produkter som idag innehåller utfasnings- ämnen enligt SIN-listan och fortsätta effektivisera och minska vår förbrukning av material, energi och fossila bränslen. Allt detta för att fortsätta minska både klimatpåverkan och stötta ekologiskt hållbar utveckling. Göteborgs Operan är en samhällsaktör i ett lokalt, regionalt och globalt sammanhang på samma gång. Alla former av miljösatsningar i våra samhällen gör att vi tillsammans får mycket bättre förutsättningar att utvecklas hållbart. Vi tror starkt på att man genom en konstruktiv dialog, samverkan mellan olika samhällets aktörer kan nå längre och snabbare i omställningen till ett fossiloberoende, ekologiskt, socialt och ekonomiskt sunt samhälle. 7

8 Våra direkta miljöaspekter och tjänsteresor. Utsläpp till luft, vatten och mark från verksamhetens direkta energiförbrukning i egna och hyrda lokaler, påverkan från våra egna tillverkningsprocesser samt utsläpp från transporter av gods Indirekta miljöaspekter 8 Utsläpp till luft, vatten och mark oftast i andra delar av världen där varor producerats för de leverantörskedjor som GöteborgsOperan använder. Personalens resor till och från arbetet och publikens resor till och från våra föreställningar och evenemang. Även minskad negativ miljöpåverkan räknas med här. Den kan uppstå tack vare kommunikation och spridning av kunskaper och engagemang kring miljö- och hållbarhetsfrågor bland egen personal och allmänheten.

9 Utfall 2015 Miljömålsprogrammet Resultat från andra året med miljöprogrammet som sträcker sig till och med 2016 redovisas nedan. Generellt kan man konstatera att arbetet har varit framgångsrikt och flera miljömål som GöteborgsOperan trodde vara för djärva och mycket svåra att uppnå i tid, visade sig bli uppnådda och i vissa fall överträffade redan under första året. Många utmaningar kvarstår för att hinna med omvärldens utveckling och kunna möta intressenternas alla förväntningar. I matrisen nedan visar färgindikation i tredje kolumnen trenden för respektive delmål: GRÖN innebär god framgång inom målområdet. Det detaljerade miljömålet för 2015 är uppfyllt inom angiven tid. GUL indikation innebär att fler insatser behövs inom målområdet för att uppnå önskvärd miljöprestanda. RÖD indikation innebär att trenden pekar åt ett motsatt håll jämfört med den övergripande målsättningen. TRANSPORTER Övergripande mål: Minska klimatpåverkan från transporterna År 2016 drivs tjänstefordon (personbilar) med förnybara bränslen År 2016 är klimatpåverkande utsläpp från person- och godstransporter max 2011 års nivå Delmål 2015 Utfall 2015 Kommentar Minska förbrukning av fossila bränslen för vägtransporter och tjänsteresor inom verksamheten jämfört med bensin: 906,2 liter diesel ,4 liter Bensin: minskad användning med 893,7 liter jmf förbrukningen 2014 (1799,9 liter). Diesel: användning har minskat med 3 156,4 liter jmf 2014 (förbr liter). Förbrukningen av bränslen omfattar förutom egna tunga transporter även uppskattade mängder från användningen av privata bilar som körts i tjänsten. Antal flygmil i tjänsten totalt och per fordonsgas: 1473,75 kg grön el: 629 kwh tot: ,6 mil 143,99 mil/ Även användningen av de förnybara bränslen har minskat jmf Fordonsgas (50 % fossil/50% biogas enligt leverantören): minskat med 715 kg jmf 2014 (2189 kg); 2013 (1641,6 kg). El: Minskad användning med 744 kwh jmf 2014 (tot 1373 kwh). Bra Miljöval-el, samt egenproducerad sol-el. Tjänsteresor med flyg har minskat med 38,9 % tot och minskat med 37 % per 2015 jämfört 2014: ,9 mil, 229,1 mil/åa 2013: mil, 160 mil/åa 2012 års 244 mil/. Beräkningar av klimatpåverkande utsläpp fås från leverantörer ,8 ton ,34 ton. Flygresor i tjänsten berör nästan uteslutande gästande produktionsteam och turnéresor för t.ex. danskompaniet. Sammanställd klimatpåverkan från transporter och tjänsteresor tot: 117,7ton väg: 31 ton flyg: 87 ton Den totala mängden klimatpåverkande utsläpp har minskat med över 30 %, jmf 2014: 155,12 ton CO2 eq. Väg 2014 (43 ton) 2013 (48,85 ton) Flyg 2014 (109 ton) 2013 (108,34 ton) 9

10 ENERGI Övergripande mål: Minska förbrukning av energi År 2016 är den totala energiförbrukningen max 180 kwh/m2 BTA År 2016 producerar GöteborgsOperan egen solel till elfordon för egna transporter Delmål 2015 Utfall 2015 Kommentar Minska den totala energiförbrukningen per ytenhet (kwh/m2 BTA) jämfört med 2014 Användningen av el per ytenhet (kwh/m2 BTA) ska minska jämfört men 2014 års nivå Egenproducerad sol-el 172 kwh/m2 116 kwh/m2 tot: MWh kwh Minskning med 5 kwh/m2 jämfört med 2014: 177 kwh/m2, samt under målvärdet för Den totala energiförbrukningen omfattar summan av energi i form av el, fjärrkyla och fjärrvärme. Förtydligande: energiförbrukningen omfattar det stora operahuset på ChristinaNilssons gata i Göteborg. Övrig energiförbrukning var inte målsatt och därför finns redovisad i BILAGA kärnindikatorer EMAS III, till denna redovisning. Elförbrukningen har minskat med jmf 2014: 122,87 kwh/m2, tot MWh Vi köper vi endast el märkt Bra Miljöval och producerar egen sol-el sedan oktober Förtydligande: I våra andra förhyrda lokaler som Skövdeverksamheten och magasinet i Skandia- hamnen ingår el i hyresavtalet och består av konventionell el. Dessa var inte målsatta. Förbrukningen av el till transporter 2015 har minskat med 744 kwh jmf Justering av målet 2016: Göteborgsoperan kommer att fortsätta att producera en viss andel egen sol-el, men användningsområdet ändras. Elfordonet som drivits med el har under våren 2016 avyttrats och erstatts av en biogasdriven bil. Sol-elen utgjorde under 2015 ca 2,6 % av den totala elförbrukningen. INKÖP/LIVSMEDEL Övergripande mål: Bidra till hållbar utveckling genom inköp År 2016 utgör ekologiska livsmedel minst 40 % av den totala livsmedelsbudgeten Delmål 2015 Utfall 2015 Kommentar Andelen ekologiska livsmedel av den totala livsmedels- budgeten ska öka jmf med 2013 Andel ekologiska livsmedel utgör 45,5 % Kraftig ökning jmf 34 % år Med ekologiska livsmedel menas här samma definition som vid årlig redovisning till Västra Götalandsregionen, dvs miljömärkta livsmedel och dryck, samt MSC-märkta havsprodukter från hållbara bestånd medräknas. Ökningen under 2014 beror på användningen av MSC-märkta fisk och skaldjur har ökat i verksamheten. 10

11 KEMIKALIER Övergripande mål: Minska användningen av utfasningskemikalier År 2016 har mängden miljö- och hälsofarliga ämnen i kemiska produkter och inköpta varor minskat jämfört med år 2011 Delmål 2015 Utfall 2015 Kommentar Minska användning och fasa ut kemiska produkter som innehåller ämnen som omfattas av SIN-listan. Inventerad volym: 17,4 lit Årsförbrukning: 7,3 lit Inventerad volym är mindre jmf 2014, men årsförbrukningen något högre, ca 1 liter mer. 2014: inventerad 19,07 lit Årsf: 5,99 lit 2013: inventerad 32,16 lit Årsf: 5,18 lit 2012: inventerad 26,8 lit Årsf: 5,66 lit Arbetet enligt SIN-listan påbörjades under 2015 och data hämtas ur Klara-systemet för kemikalier. Dataanalysen fungerar även bakåt i tiden, vilket möjliggör jämförbarhet. Många produkters ingående ämnen blev enligt lagkrav 2015 omklassade enligt CLP-förordningens krav. Detta påverkade uppföljningen, då ämnen som tidigare inte omfattats nu klassats om till mer farliga. En europeisk oberoende organisation Chemsec uppdaterar SIN-listan löpande vilket gör utfasningsarbetet till en ständigt pågående process. AVFALL Övergripande mål: Öka återanvändningen och återvinningen av material År 2016 ska mängden restavfall till förbränning inte överstiga 40 % av den totala mängden avfall År 2016 är mängden materialåtervunnet avfall utgöra minst 60% av den totala mängden avfall År 2016 har den totala mängden avfall minskat jämfört med år 2011 Delmål 2015 Utfall 2015 Kommentar Andel restavfall till förbränning ska minska jmf % År 2015 har andelen och mängden (tot kg) avfall till förbränning minskat med en procentenhet och med drygt 18 ton jmf 2014: 37 % ( kg); 2013: 51 % ( kg). Andel materialåtervunnet avfall ska öka jmf 2014 Totala mängden avfall ska minska jmf % 177,6 ton Andel materialåtervunnet avfall, inklusive biologisk fraktion, har ökat jmf Mängden avfall till materialåtervinning var 2015 däremot mindre, drygt 69 ton, jmf 2014: kg (61 %); 2013: kg (47%). Andelens ökning beror på att den totala mängden avfall 2015 var nästan 41 ton mindre än året innan. Den totala mängden avfall har under 2015 minskat med nästan 41 ton jmf 2014: tot 218 ton. Det är många mindre skillnader i de olika fraktionerna som tillsammans summeras till den totala betydande förändringen. Ingen enskild fraktion kan utpekas som ledande förklaring, men som exempel kan ges 2 ton mindre kontorspapper slängdes, 3,6 ton mindre glas, mindre förpackningar och ca 3,8 ton mindre metallskrot skickades iväg, gips- och träfraktionerna förblev helt tomma detta året. 11

12 Miljöorgansiation Miljöombud är representanter för organisationens olika funktioner och är viktiga kommunikatörer inom organisationen. Flera av miljöombuden är ansvariga inköpare inom sina respektive verksamhetsdelar och har då även kemikalieansvar inom dessa inköpsområden. Under 2015 har miljögruppens sammansättning förändrats något, då några nya miljöombud har tillkommit och i dagsläget finns det 21 miljöombud på GöteborgsOperan. Miljögruppen har under 2015 haft regelbundna möten, ungefär var tredje vecka. Protokollen läggs ut på intranätet och fungerar som redovisande dokument i miljöledningssystemet. Möten handlar om uppföljning av åtgärder och olika förslag på förbättringar av GO:s miljöprestanda och kommunikation. Miljösamordnaren har löpande ansvar för miljöledningssystemet, energianvändningen och avfallshanteringen, men också säkerhetsfrågor. Under några år ( ) har miljösamordnaren också varit projektledare för solcellsinstallationen på operahusets tak. Miljösamordnaren är också den som samlar in och rapporterar miljödata till Västra Götalandsregionens miljösekretariat. Miljöchefen, som också är GöteborgsOperans tekniska ledning, sammankallar till miljögruppsmöten och leder miljöstrategin. Extern kompetens anlitas regelbundet, med miljöchefens godkännande, i form av konsult för administration av miljöledningssystemet, KLARA kemikaliedatabas, samt för intern miljöutredning och kommunikation. VD Assistent Teknisk chef Miljösamordnare MILJÖOMBUD Verkstäder Ateljéer Marknad Kommunikation Scenen Inspicient IT FM-gruppen Skövde/ Regional turné Kör Orkester Dans Restaurang Solister Projektledning Magasin/ transporter 12

13 Miljöledningssystemet och revisioner GöteborgsOperan har sedan 2001 aktivt arbetat med miljöfrågor och har sedan 2004 ett fullt infört miljöledningssystem baserat på ISO standarden. År 2012 blev huvudsakliga delen av verksamheten, operahuset i Göteborg, samt de funktioner som direkt styrs av verksamheten (turnéverksamhet, gästspel, externa koncerter med mera), certifierat enligt ISO 14001:2004 och registrerad enligt den frivilliga Europeiska EMAS-förodningen för miljöledning och miljörevision. Verksamheten i Magasinet i Skandiahamnen certifierades under 2014 och Skövdeverksamheten under Det innebär och från och med 2015 har alla GöteborgsOperans aktiviteter inkluderats av denna EMAS-redovisning och detta speglas av utökade kärnindikatorer i bilagan. Till exempel har Skövdescenens och Magasinets energiförbrukningar tagits med. Även vattenförbrukningen för Skövdescenen redovisats. Kärnindikatorer för transporter, materialflöden och kemikalier innefattar sedan tidigare Skövdescenens och Magasinets verksamheter och behöver därför inte redovisas separat. 13 Det gäller även miljöledningssystemets alla styrande dokument som miljöpolicyn, resepolicyn och egenkontrollen med avseende på miljölagstiftningen har hela tiden omfattat alla orter. Skillnaderna mellan de olika lokalerna består endast i de detaljerade instruktionerna kring säkerhet och hantering av kemikalier och avfall. Efterlevnaden av lagkrav på miljöområdet har ytterligare integrerats i de aktiviteter som omfattar de återkommande egna kontroller av verksamheten, särskilt interna revisioner enligt miljöledningssystemet.

14 Internrevisionen genomfördes i två delar under hösten Del ett i samarbete med intern revisor från Göteborgs universitet som reviderade operahuset och Magasinet. Del två, i Skövde genomfördes av intern miljörevisor och sammanställdes i en separat rapport. Syftet med båda interna revisioner var att följa upp tidigare avvikelser och påpekanden, gå igenom lagerterlevnaden samt kontrollera verksamhetens platsspecifika rutiner. Resultatet från internrevisionen ledde till förbättringsåtgärder inom systematisering av avvikelsehantering, förtydligande av vissa rutiner gällande kemikalier och avfallshantering och uppdatering av några dokument inom miljöledningssystemet. Årlig uppföljning och miljöredovisning till Västra Götalandsregionen genomfördes under januari Nästkommade externa revisionen av verksamheten är planerad att genomföras under hösten 2016 och vars syfte är att blicka framåt mot ledningssytemets uppgradering till ISO 14001:2015. Miljölagstiftning och andra krav Miljöbalken och flera europeiska förordningar och direktiv styr GöteborgsOperans verksamhet inom miljöområdet. Förutom de grundläggande kraven finns också myndigheternas föreskrifter inom områden som till exempel reglerar avfallshantering, kemikaliehantering, livsmedel, kosmetika och förebyggande av olyckor som också berör GöteborgsOperan. Varje år genomförs en intern kontroll av efterlevnaden av relevanta miljö- och säkerhetslagkrav omfattande hela GöteborgsOperans verksam14 het. Under 2015 har egenkontrollen genomförts löpande under året, miljölagefterlevnaden har kontrollerats särskilt vid internrevisionen och slutligt även dokumenterats i en checklista, daterad december Checklistan har kontrollerats två gånger under 2015 mot en aktuell lagförteckning och checkpunkterna har uppdaterats där det var relevant. Resultatet visade att GöteborgsOperan efterlever befintlig miljölagstiftning. Det är också mycket viktigt för GöteborgsOperans verksamhet att våra leverantörer bidrar med sina kunskaper och håller sin kompetens högaktuell. Detaljerad information om vilka lagar och andra krav som berör verksamheten och hur dessa efterlevs finns i GöteborgsOperans miljöledningssystem.

15 BILAGA Kärnindikatorer 2015 enligt EMAS III Varje kärnindikator består av följande: Värde i kolumnen A - anger sammanlagd årlig tillförsel/påverkan inom det givna området. Värdet i kolumnen B - anger organisationens sammanlagda årliga produktion (antal produktioner) eller annan relevant enhet för kvantifiering av kärnindikatorn t.ex. ytenhet för energianvändning. För icke-produktionsinriktade delar av verksamheten (förvaltning) kan siffran ange organisationens storlek uttryckt i antalet anställda. GöteborgsOperan redovisar i sådant fall antalet. Kolumnen R - anger kvoten A/B för året Kolumnen visar jämförelsetalet från föregående års miljöredovisning. Energieffektivitet A 2015 B 2015 R a. Total [1] direkt samt indirekt energianvändning inkl el i operahuset Göteborg (MWh) b. Total el-användning exkl fjärrkyla i operahuset Göteborg (MWh) 5204 BTA m 2 171,6 kwh/ m MWh 177,4 kwh/m 2 BTA m BTA m 2 115,6 kwh/m MWh 121,1 kwh/m 2 BTA m 2 c. Egenproducerad förnybar elenergi från solceller (MWh) 97, MWh tot el-energi förrbrukat 2,8 % Inget värde för 2014 Nytt från och med 2015 d. Hyrda lokaler: Total direkt samt indirekt energianvändning inkl el Skövdescenen (MWh) 438,9 BRA 1816 m 2 241,7 kwh/m 2 444,7 MWh 244,9 kwh/m 2 BRA 1816 m 2 e. Hyrda lokaler: Total direkt och indirekt energianvändning inkl el i Magasinet (MWh) 543,5 BRA 5490 m 2 99,0 kwh/m 2 494,1 MWh 90 kwh/m 2 BRA 5490 m 2 [1] Den totala energiförbrukningen beräknas som summan av fjärrvärme, el och enligt praxis en tredjedel av energin till fjärrkylan. Andel förnybart el och fjärrkyla: 100 % Andel förnybart fjärrvärme: minst 90 %. 1 / 6

16 BILAGA Materialeffektivitet A 2015 B 2015 R a. Mängd PVC-plast (ton) 2,8 12 pr [2] 0,24 ton/pr 2,2 ton 12 pr 0,18 ton/pr b. Mängd kanalplast (ton) 3,1 12 pr [2] 0,26 ton/pr 2,0 ton 12 pr 0,17 ton/pr c. Mängd trävaror [3] (limträ, plywood, masonit), exkl. möbler och rekvisita (ton) 22,7 12 pr [2] 1,89 ton/pr 3,0 ton 12,0 pr 0,25 ton/pr d. Mängd aluminium (ton) 10,5 12 pr [2] 0,87 ton/pr 1,0 ton 12 pr 0,08 ton/pr e. Mängd stål (ton) 8,4 12 pr [2] 0,70 ton/pr 8,0 ton 12 pr 0,67 ton/pr f. Mängd scentextil (ton) 3,9 12 pr [2] 0,33 ton/pr 2,0 ton 12 pr 0,17 ton/pr g. Mängd färg exkl. spackel (ton) 1,2 12 pr [2] 0,10 ton/pr 1,2 ton 12 pr 0,10 ton/pr h. Mängd lim (ton) 0,21 12 pr [2] 0,018 ton/pr 0,15 ton 12 pr 0,013 ton/pr [2] Antal produktioner där materialberäkningar är relevanta, år 2015 (12 st). Produktioner som är exempelvis konserter eller mycket materialsnåla föreställningar räknas inte med. [3] Förbrukning av trävaror mätt i ton ser ut att ha ökat drastiskt mellan 2015 och 2014 (från 3 ton till nästan 23 ton). Värdet för år 2015 är mycket mer noggrant mätt (uppföljning via fakturor granskade) jämfört med tidigare års uppskattning. 2 / 6

17 BILAGA Vatten A 2015 B 2015 R a. Sammanlagd årlig vattenförbrukning i operahuset Göteborg (m 3 ) lit/åa m åa lit/åa b. Årlig vattenförbrukning Erik Ugglas plats, Skövdescenen (m 3 ) produktioner lit/pr 551 m 3 3 pr lit/pr Avfall A 2015 B 2015 R a. Sammanlagd årlig avfallsproduktion, exkl farligt avfall (ton) b. Sammanlagd årlig produktion av farligt avfall (kg) 215, ,416 ton/åa 215,722 ton 581 åa 0,416 ton/åa 3,82 kg/åa 2219 kg 581 åa 3,82 kg/åa c. Sammanlagd mängd avfall till materialåtervinning [4] (ton) 132, ,941 ton total mängd avfall 61 % andel materialåtervunnet avfall 132,622 ton 217,941 ton totalt 61 % andel återvunnet avfall Biologisk mångfald A 2015 B 2015 R a. Markanvändning i bebyggt område (m 2 ) ,63 m 2 /åa 8059 m åa 15,56 m 2 /åa b. Inköp av ekologiska livsmedel (kr) total livsmedelsbudget 45,5 % kr kr tot 44 % [4] Återvinningsgraden visar andel avfall som går till materialåtervinning. Avfall till energiåtervinning via förbränning, det farliga avfallet och deponiavfallet (icke brännbart som porslinkross och isoleringsmaterial) är exkluderat. I det materialåtervunna avfallsmängden räknas med den biologiska återvinningen av matavfallet, fettåtervinning från köket, samt fettavskiljning från kökets avlopp. Återanvändning är inte inkluderat i beräkningarna. 3 / 6

18 BILAGA Kemikalier A 2015 B 2015 R a. Mängd utfasningsämnen [6] använda inom verksamheten (liter) 7,3 6,61 liter (basår 2011) 1,10 5,99 liter 6,61 liter (basår2011) 0,906 Transporter A 2015 B 2015 R a. Totala utsläpp av CO2-e från transporterna (ton) 117, produktioner [5] 0,214 ton/åa 155,12 ton 581 åa 0,267 ton/åa 2,92 ton/pr 29 pr 5,35 ton/pr b. Utsläpp av CO2-e från gods- och person transporter inkl. turné och flygresor (ton) c. Utsläpp av CO2-e från personresor med flyg (ton) ,056 ton/åa 42,78 ton 581 åa 0,074 ton/åa 0,158 ton/åa 108,8 ton 581 åa 0,210 ton/åa [5] Total antal produktioner år 2015 (Årsredovisningen 2015). [6] Enligt Chemsecs SIN-lista (dat jan 2016) och Kemikalieinspektionens PRIO-databasen, utsökning via Klarakemikaliesystemet. 4 / 6

19 BILAGA Utsläpp A 2015 B 2015 R a. Sammanlagda (energi och transporter) utsläpp av växthusgaser i operahuset Göteborg (ton CO2-e) 146, produktioner [5] 0,266 ton/åa 202,89 ton 581 åa 0,349 ton/åa 4,88 ton/pr 29 pr 6,99 ton/pr b. Sammanlagda utsläpp av växthusgaser från energianvändning [7] i operahuset Göteborg (ton CO2-e) 28, produktioner [5] 0,052 ton/åa 47,78 ton 581 åa 0,082 ton/åa 0,96 ton/pr 29 prod. totalt 1,65 ton/pr c. Hyrda lokaler: Sammanlagda utsläpp av växthusgaser från energianvändningen (el och värme) i Magasinet och verkstan i Skandiahamnen (ton CO2-e) 192,35 30 produktioner [5] 6,41 ton/pr 151,74 ton 29 pr 5,23 ton/pr d. Hyrda lokaler: Utsläpp av växthusgaser från energianvändningen (el och värme) Erik Ugglas plats, Skövdescenen (ton CO2-e) 136,95 3 produktioner 45,65 ton/pr 68,73 ton 3 pr 22,91 ton/pr e. Sammanlagda utsläpp av SO2 (ton) [8] f. Sammanlagda utsläpp av NOx (ton) [8] g. Sammanlagda utsläpp av PM (ton) [8] 0, , , ,0014 ton/åa 0,810 ton 581 åa 0,0014 ton/åa 0,0025 ton/åa 1,612 ton 581 årsarb 0,0028 ton/åa 0,00013 ton/åa 0,035 ton 581 årsarb 0,00006 ton/åa [5] [7] [8] Förklaring till fotnoter se på nästa sida. 5 / 6

20 BILAGA SAMMANSTÄLLNING FOTNOTER [1] Totala energiförbrukningen beräknas som summan av fjärrvärme, el och enligt praxis en tredjedel av energin till fjärrkylan. Andel förnybart el och fjärrkyla: 100 % Andel förnybart fjärrvärme: minst 90 %. [2] Antal produktioner där materialberäkningar är relevanta, år 2015 (12 st). Produktioner som är exempelvis konserter eller mycket materialsnåla föreställningar räknas inte med. [3] Förbrukning av trävaror mätt i ton ser ut att ha ökat drastiskt mellan 2015 och 2014 (från 3 ton till nästan 23 ton). Värdet för år 2015 är mycket mer noggrant mätt (uppföljning via fakturor granskade) jämfört med tidigare års uppskattning. [4] Återvinningsgraden visar på andel avfall som går till materialåtervinning, exklusive avfall till energiåtervinning via förbränning, det farliga avfallet och deponiavfallet (icke brännbart som porslinkross och isoleringsmaterial). I det materialåtervunna avfallsmängden räknas med den biologiska återvinningen av matavfallet, fettåtervinning från köket, samt fettavskiljning från kökets avlopp. Material som har återanvänts istället för att bli avfall är inte inkluderat i beräkningarna. [5] Total antal produktioner år 2015 (Årsredovisningen 2015). [6] Enligt Chemsecs SIN-lista (dat jan 2016) och Kemikalieinspektionens PRIO-databasen, utsökning via Klarakemikaliesystemet. [7] Värdet för sammanlagda utsläpp av växthusgaser mätt i CO2-equivalenter beskriver beräknade utsläpp av fossilt kol från energianvändningen i operahuset, där både fjärrvärme och el som köps är märkt Bra Miljöval. Vid beräkningar av klimatpåverkande utsläpp används de årliga schablonvärden som rapporteras av Göteborgs Energi gällande fjärrvärme märkt Bra Miljöval och Naturskyddsföreningens beräkningar för el märkt Bra Miljöval. Genom att välja miljömärkta energikällor undviker operahuset över 1360 tusen ton CO2-e per år, jämfört med konventionella energikällor i Sverige. [8] Sammanlagda utsläpp av luftföroreningar som svaveldioxid, kväveoxider och partiklar (inte CO2-e) består av utsläpp från både energianvändningen och transporter, men omfattar inte flygresor. Detta beror på att utsläppen inte kan beräknas utifrån antal flygmil. Detaljerad information om flygplansmodeller, antal start och landningar, flygbränsleförbrukning m.m. finns inte att tillgå. Schablonvärden saknas. Detta gäller även tidigare beräkningar för år / 6