Årsredovisning 2014 för Sparbanken Skaraborg AB enligt lagbegränsad IFRS. Bankens 168:e verksamhetsår, varav det femtonde som aktiebolag

Transkript

1 Årsredovisning 2014

2 Årsredovisning 2014 för Sparbanken Skaraborg AB enligt lagbegränsad IFRS Bankens 168:e verksamhetsår, varav det femtonde som aktiebolag Årsstämma äger rum fredagen den 24 april 2015 kl i bankens lokal i Skara.

3 Innehållsförteckning Redovisning för räkenskapsåret... 2 Allmänt om bankens verksamhet... 2 Fem år i sammandrag... 7 Förslag till disposition beträffande bolagets vinst... 9 Finansiella rapporter: Resultaträkningar Rapport över totalresultatet Balansräkningar Rapport över förändringar i eget kapital Kassaflödesanalys Noter till de finansiella rapporterna Styrelse Revisionsberättelse Företagsstyrning Styrelse, revisor, kontorsförteckning, kontorsråd... 57

4 Redovisning för räkenskapsåret 2014 Styrelsen och verkställande direktören för Sparbanken Skaraborg AB, org.nr , får härmed avge årsredovisning för bankens verksamhet 2014, bankens 168:e verksamhetsår, varav det femtonde som aktiebolag. Förvaltningsberättelse Långsam global återhämtning Den globala ekonomin uppvisade en mixad bild under 2014 där USA visade framfötterna medan återhämtningen i eurozonen blev en besvikelse. Arbetsmarknaden i USA utvecklades starkt och tillväxten var högre än väntat, gynnad av sjunkande energipriser och lägre räntor. Hushållens konsumtion, som utgör mer än två tredjedelar av ekonomin, svarade för merparten av tillväxtökningen. Även om den amerikanska BNP-tillväxten varvade ned till 2,6 procent det fjärde kvartalet 2014 från närmare 5 procent i det tredje kvartalet är den amerikanska centralbanken (Federal Reserv) positiv om den amerikanska ekonomin. Efter att ha avslutat sina obligationsköp i höstas står Federal Reserv i begrepp att höja sin viktigaste styrränta under 2015 för första gången sedan 2007, även om ett lågt underliggande inflationstryck reser frågor om tidpunkten för en räntehöjning. I euroområdet blev tillväxten svagare än förväntat där den ökade geopolitiska osäkerheten till följd av Ukrainakrisen och sanktionerna gentemot Ryssland kan ha haft en negativ påverkan på den europeiska konjunkturen. Inflationen i eurozonen fortsatte att sjunka och risken för en deflationistisk utveckling bidrog till att Europeiska Centralbanken (ECB) sänkte styrräntan till rekordlåga 0,05 procent i höstas. ECB:s beslut om ett omfattande uppköpsprogram av obligationer motsvarande 1 miljarder euros fram till september 2016 var ett ytterligare ett steg för att motverka den sjunkande inflationen och stärka tillväxten. Den okonventionella penningpolitiken från ECB bidrog till att statsobligationsräntorna föll ytterligare inom EMU till rekordlåga nivåer. Detta har även satt avtryck på valutamarknaderna där euron har påtagligt försvagats mot dollarn. Även tillväxtekonomierna uppvisade en splittrad utveckling under Den kinesiska tillväxten växlade ned ytterligare och i slutet av förra året var BNP-ökningen 7,3 procent i årstakt vilket är den lägsta takten på flera decennier. Detta är dock delvis en medveten strategi för att minska obalanserna i ekonomin. Växande obalanser i den brasilianska ekonomin och bristande reformer drog ned tillväxten ytterligare under fjolåret medan den indiska ekonomin börjat skörda frukterna av de strukturreformer som har implementerats. Hushållen driver svensk ekonomi Den svenska ekonomin uppvisade en förhållandesvis stabil utveckling under 2014 trots inrikespolitisk osäkerhet och svag tillväxt i Europa. BNP steg med 2 procent under fjolårets tre första kvartal och drevs av en ökad inhemsk efterfrågan där privata konsumtionen och bostadsinvesteringarna svarade för merparten av uppgången. Hushållssektorn stimulerades av låga räntor, stigande realinkomster och en ökad sysselsättning. Den inhemskt drivna tillväxten har även satt avtryck i den privata tjänstesektorn som växte med dryga 3 procent i årstakt under För svensk exportindustri var utvecklingen den motsatta där den svaga omvärldsefterfrågan, inte minst i euroområdet, ledde till en fortsatt minskad industriproduktion och medioker exportutveckling. Inflationen i svensk ekonomi sjönk ytterligare under 2014 och i genomsnitt föll konsumentpriserna med 0,2 procent jämfört med Samtidigt sänkte Riksbanken sin reporänta, till historiskt låga noll procent. Den låga svenska inflationen, fallande inflationsförväntningar och ECB:s expansiva penningpolitik sätter ytterligare press på Riksbanken att genomföra fler penningpolitiska åtgärder för att på sikt kunna nå inflationsmålet på 2 procent. Riksbankens räntesänkningar samtidigt som framtida räntehöjningar förskjutits på framtiden har lett till en svagare krona i synnerhet mot den amerikanska dollarn men även gentemot euron vilket på sikt kan stödja svensk exportindustri. Allmänt om bankens verksamhet Inlåningen från allmänheten ökade under året med 4,9 (2,1) procent. De inlåningskonton som ökat mest är E-sparkonto, företagskonto samt privatkonto medan fasträntekonto har minskat. Utlåningen till allmänheten ökade med 6,0 (5,2) 2

5 procent. Efterfrågan på krediter har ökat främst vad gäller utlåning till företag. Volymen av förmedlade bolån till Swedbank Hypotek AB ökade med 1,8 (4,4) procent. Fondvolymen som förmedlats till Swedbank Robur AB ökade med 16,2 (20,5) procent. Ökningen beror på dels förbättring av värdet på aktierelaterade fonder dels ökat nettoinflöde till fonder. Försäkringsvolymerna hos Swedbank Försäkring ökade med 18,1 (15,4) procent. Detta har påverkat bankens värdepappersprovisioner positivt, som ökade med 15,5 (22,9) procent. Provisionsintäkterna avseende courtage har minskat medan intäkterna för försäljning av strukturerade produkter har ökat. Banken flyttar in i mobilen Mobilbanken blir i allt större utsträckning huvudkanal för vardagsekonomin. Fler kunder loggar in via mobilbanken än internetbanken idag. Utveckling går snabbt och nya tjänster utvecklas hela tiden. Swish är en tjänst som introducerades under 2013 som möjliggör överföring av pengar mellan mobilnummer för privatpersoner på ett enkelt och säkert sätt. Denna tjänst har utvecklats under 2014 till att möjliggöra för företag och föreningar att ta emot betalningar. Under året har tjänsten Swish fått riktig fart nya anslutningar har ökat med 75 procent jämfört med Många kunder har även lagt undan säkerhetsdosan och ersatt den med Mobilt BankID. Ungefär 40 procent av kunderna loggar idag in med hjälp av denna tjänst. Fler kvalificerade kundmöten I en allt mer digitaliserad värld är det viktigt att värna om det personliga mötet. De stora viktiga besluten vill kunderna helst diskutera öga mot öga. Idag har banken närmare 70 rådgivare på privat- respektive företagssidan på fem kontor som finns tillgängliga för att diskutera affärer med kunderna. Under året har många personliga kundmöten genomförts. Trygghetsfrågan allt viktigare för våra kunder Försäkringsrådgivningar som banken kallar Trygghetskollen blir en allt viktigare del i bankens verksamhet. Banken ser ett tydligt behov hos kunderna att vilja göra en ordentlig genomgång av sitt försäkringsskydd. Under 2014 har banken förmedlat en bit över nya försäkringar inom både sak- och trygghetsförsäkringar. Spara- och pensionsaffären Försäljning av Garantums produkter ökade. De flesta kunderna anser att Garantum är ett bra komplement till sina övriga sparaprodukter. Försäljningen av Folksams Traditionella Livförsäkring tog fart både när det gäller större placeringar och mindre månadsavsättningar. Försäljningen av fasträntekonton fortsätter att minska. Traditionell aktiehandel fortsatte att minska i banken, varför bemanningen vid handlarbordet drogs ned och ompositionering till fler Kapitalrådgivare genomfördes. I december gjordes ett utskick till kunder som har pensionssparande i någon form där banken informerar om det politiska beslutet att minska avdragsrätten för 2015 för att sedan försvinna helt Intresset för en pensionsrådgivning var stort vilket gör att bankens medarbetare startar året med mycket välfyllda kalendrar. Populära kundevent För tredje året i rad genomfördes Nyckelkundsbio med fyra fullsatta visningar på biograferna i Skara, Vara, Götene och Nossebro. Vårens Kundgolf på Lundsbrunns GK var fullbokad med 120 startande. För tredje gången var vi med på På Landetmässan i Axvall som hade närmare besökare under två dagar. Nästan personer var med och tävlade om fina priser i bankens monter. Traditionsenligt arrangerades bussresor till Borgeby Fältdagar och Elmia Lantbruk. Båda med mycket stort deltagande av bankens lantbrukskunder. Även träffen med tema Ägarplanering och generationsskifte för jord- och skogsbruksfastigheter lockade många deltagare. Den årliga Spardagen som arrangeras under oktoberlovet var uppskattad av både barn och föräldrar. Temat denna gång var läsning. Kontinuerligt miljöarbete Banken är sedan 2007 miljöcertifierad enligt ISO Miljöarbetet har under verksamhetsåret fortsatt enligt dessa riktlinjer i syfte att bidra till en hållbar utveckling. Fokus under 2014 har varit de digitala tjänsterna Mobilt BankID, Mobilbanken och Swish, tjänster som bidrar till en minskad miljöbelastning. I slutet av året anordnades en kontantsmarttävling, där det gällde att använda sitt kort och inte ta ut kontanter i kassa eller bankomat under december månad samt skriva en slogan på temat kontantsmart. Ett av miljömålen 2014 var att vid intern och extern representation bjuda på lokalt och/eller ekologiskt producerad mat. Engagemanget för detta miljömål har varit stort bland personalen och är en naturlig del av bankens hållbarhetsarbete. Under året har två miljörevisioner gjorts avseende bankens miljöarbete och glädjande nog hade ingen av revisorerna något att anmärka på. 3

6 Fastigheter och kontorslokaler Den största åtgärden på bankens fastigheter under året var omläggning av tak och terrass på fastigheten i Vara. På fastigheterna i Skara och Nossebro har mindre reparationer utförts. Personal Vid årets slut var det 111 anställda i banken, varav 104 banktjänstemän. Av dessa var 67 kvinnor och 37 män. Den totala årsarbetstiden för banktjänstemännen uppgick till knappt 94 heltidstjänster. Medelåldern i banken var 48,6 år, vilket är något lägre än föregående år. Under året har två nya tjänster inrättats, Familjejurist samt Affärschef Företag. Totalt har sju nya medarbetare börjat och lika många har slutat. Det är sedan tidigare beslutat att all personal som utför kvalificerade rådgivningar i banken ska inneha Swedsec-licens. Det är ett led i att upprätthålla allmänhetens förtroende för personalens kompetens. För att erhålla denna licens ställs därför höga krav på lämplighet, yrkeserfarenhet, kunskap och förmåga att följa det regelverk som gäller på värdepappersmarknaden. För att tydliggöra detta har banken beslutat om riktlinjer för Swedsec-licensiering, vilket b l a innebär att nyanställd personal ska genomföra sin licensiering inom provanställningstiden. Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning 2014 i sammandrag (2013 inom parentes) Rörelseresultatet ökade till 208,3 mkr (201,1) Räntenettot minskade till 182,7 mkr (187,1) Provisionsnettot ökade till 72,5 mkr (67,6) Summa kostnader före kreditförluster ökade till 124,2 mkr (121,6) Kreditförluster minskade till 2,9 mkr (4,3) In- och upplåningen ökade till 6.816,4 mkr (6.498,5) Utlåningen ökade till 5.963,7 mkr (5.625,5) Affärsvolymen ökade till ,7 mkr (23.361,4) Bankens resultat Rörelseresultatet för 2014, 208,3 mkr, är en ökning med 3,6 procent jämfört med föregående år. Räntenettot minskade med 2,4 procent till 182,7 mkr. Erhållna utdelningar uppgick till 65,8 mkr (62,3 föregående år). Provisionsnettot ökade med 7,3 mkr till 72,5 mkr. De allmänna administrationskostnaderna ökade med 3,6 mkr till 112,2 mkr. Kreditförlusterna netto uppgår 2014 till 2,9 mkr. Bankens ställning Balansomslutningen uppgick vid årsskiftet till 9.820,0 mkr, en ökning med 5,6 procent. Utlåningen ökade till 5.963,7 mkr, en ökning med 6,0 procent. Volymstocken av förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB ökade till 4.564,2 mkr, en ökning med 1,8 procent. In- och upplåning från allmänheten ökade med 4,9 procent till 6.816,4 mkr. Vidare har banken förmedlat fondsparande via Swedbank Robur AB till ett värde av 3.626,2 mkr, en ökning inklusive värdeförändring med 16,2 procent. Förmedlade försäkringar via Swedbank Försäkring AB uppgick till 996,5 mkr, en ökning inklusive värdeförändring med 18,1 procent. Bankens likviditet placeras på konto i Swedbank, fasträntekonto, räntebärande värdepapper, fonder och strukturerade produkter. Placeringsportföljen uppgick per balansdagen till 2.117,2 mkr. Banken har beviljad kreditlimit hos Swedbank på 500 mkr. Per den 31 december uppgår bankens totala aktieinnehav i Swedbank AB (publ) till aktier. Under året har banken förvärvat aktier. Det totala innehavet hade vid årsskiftet ett marknadsvärde på 1.309,9 mkr (anskaffningsvärde 321,1 mkr). Utdelningen på bankens aktieinnehav i Swedbank AB (publ) har under de senaste 10 åren uppgått till 256,2 mkr. Bankens kapitalbas uppgår till 1.283,9 mkr per Detta ger en kärnprimärkapitalrelation på 18,7 procent. Ägarförhållanden Sparbanken Skaraborg AB bedriver verksamhet som fristående sparbank. Banken är ursprungligen grundad 1847 som Skaraborgs läns allmänna sparbank. Ombildningen till aktiebolag genomfördes år Bankens verksamhetsområde omfattar Skara, Vara, Essunga och Götene kommuner. Sparbanksstiftelsen Skaraborg är ensam ägare till banken och genom utdelning från banken kan stiftelsen lämna bidrag som främjar sparbankens och bygdens utveckling. Fram till och med 2014 har stiftelsen beviljat bidrag till olika projekt med ca 126 mkr, fördelat över bankens verksamhetsområde. 4

7 Risker och osäkerhetsfaktorer I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker såsom kredit-, marknads-, likviditets- och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och riktlinjer för ovanstående risker. Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen enligt styrelsens riskpolicy. För att få en tillfredsställande riskhantering i banken har banken en oberoende riskkontrollfunktion. Med riskkontroll avses alla aktiviteter för att mäta, rapportera och följa upp risker, oberoende från de risktagande enheterna. Riskkontrollfunktionen rapporterar muntligen och skriftligen till styrelsen kvartalsvis. Verksamheten präglas av riskmedvetande och bankens medarbetare har en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med den. De övergripande målen för bankens hantering av risker är att i förväg identifiera riskerna så att dessa kan undvikas eller kontrolleras på ett effektivt och affärsmässigt sätt. Styrelsen fastställer grundläggande riktlinjer för regelefterlevnad. Av riktlinjerna framgår att Verkställande direktören ansvarar för att fastställa rutiner så att verksamheten bedrivs enligt regelverket och att verksamheten är ändamålsenligt organiserad utifrån de krav som ställs. Bankens funktion för regelefterlevnad (compliance) ansvarar för samordning och rapportering i frågor som rör regelefterlevnad. Arbetet med regelefterlevnad präglas av ett proaktivt arbetssätt och bidrar till att upprätthålla och förstärka bankens förtroende och anseende, samt verkar för att risken för legala sanktioner och ryktesförlust på grund av bristande regelefterlevnad reduceras. Funktionen rapporterar muntligen och skriftligen till styrelsen halvårsvis. Banken har en diversifierad kreditportfölj för att motverka fluktuationer, samt låga finansiella och operativa risker. Bankens resultat påverkas även av omvärldsfaktorer som banken inte själv råder över. Den största inverkan har det allmänna ränteläget, förändringar på börsen och det allmänna konjunkturläget. Mer information om risker finns under not 3. Bankens kapitalbas uppgår till 1.283,9 mkr, vilket ger en kärnprimärkapitalrelation på 18,7 procent. Bankens riskbuffert är därmed klart över legala minimikravet, vilket innebär en god motståndskraft mot negativa händelser och störningar. De stresstester som görs i den interna kapitalutvärderingen visar att motståndskraften i bankens balansräkning är stor. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsens ordförande och vice ordförande. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören. Ytterligare information finns i not 10. Händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser som inträffat efter balansdagen har haft någon påverkan på bankens resultat- och balansräkning. Framtida utveckling Ett spännande och händelserikt år väntar under Västvärldens olika centralbankers räntor är i många fall på räntenivåer de aldrig tidigare varit på. Detsamma gäller i Sverige som, sedan Riksbankens beslut i februari 2015, nu har en negativ styrränta på -0,1 procent. Dessutom kommer Sveriges Riksbank att köpa statsobligationer med löptid 1-5 år under februari-mars för 10 miljarder. Detta kommer att medföra ett tryck nedåt även på de längre räntorna. Den svenska kronan har under de senaste åren försvagats mot många av Sveriges exportländers valutor, vilket är viktigt för att trygga Sveriges viktiga export. Under våren kommer även Europeiska Centralbanken (ECB) att påbörja köp av statspapper med 60 miljarder euro i månaden. Deras program skall pågå till september Hur eurokursen kommer att reagera om alla dessa köp genomförs återstår att se. Frågan är om euron kommer att försvagas kraftigt mot exempelvis den svenska kronan och vad det i sådana fall kommer att krävas för insatser från den svenska Riksbanken för att bibehålla den svaga kronkursen. Centralbankerna är beredda att vidta kraftfulla åtgärder för att få igång den som de anser viktiga inflationen och därmed en förbättring i konjunkturen. Detta samtidigt som råvarupriser sjunkit kraftigt, inte minst oljepriset vilket motverkar en ökad inflation. Tidigare har Sveriges Riksbank använt argumentet att hushållens skuldsättning är oroväckande hög och ökar alltmer om räntan sänks. Det ansvaret förfaller de nu lämnat över till politikerna och Finansinspektionen. Den svenska konsumtionsökningen har de senaste åren till stor del skett hos hushållen medan industrin uppvisat en lägre investeringstakt. För- 5

8 hoppningen är att det sker en större uppgång i näringslivets investeringar under De låga räntenivåerna förväntas bestå under 2015 och en stor del av 2016 samtidigt som den svenska bruttonationalprodukten förväntas öka med strax över 2-procentsnivån 2015, vilket är en förbättring jämfört med Under 2015 har banken som målsättning att ytterligare profilera banken som kundens lokala sparbank. Detta ska ske genom att banken blir mer aktiva för att få till personliga möten med våra kunder. Något som bankens kundundersökningar visar att kunden uppskattar. Samtidigt ska banken för de kunder som önskar, kunna erbjuda tekniska lösningar som ligger i framkant. Inom detta område, som brukar kallas digitalisering, kommer det hela tiden ske en snabb utveckling. Förväntningar för 2015 är att investeringstakten och därmed lånebehovet skall öka inom näringslivet. Det låga ränteläget kommer innebära en fortsatt höjning av börskurserna, vilket lockar många till ett ökat fond- och försäkringssparande. I detta låga ränteläge kommer banken även behöva fokusera på kostnaderna för att kunna nå ett bra resultat. Trots det bedömer banken i dagsläget att 2015 kommer att innebära ett lägre resultat än det som uppvisas i bokslutet för

9 Fem år i sammandrag Nyckeltal VOLYM Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, % 6,6 7,6 2,9 0,1 6,7 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer, inklusive beviljad ej utnyttjad kredit KAPITAL Summa riskvägt exponeringsbelopp För år 2-5 redovisas exponeringsbelopp enl tidigare regelverk Kärnprimärkapitalrelation 18,7 2,2 2,1 2,0 1,9 Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp För år 2-5 redovisas kapitaltäckningskvot enl tidigare regelverk Primärkapitalrelation 18, Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp Total kapitalrelation 18, Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp RESULTAT Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 1,9 2,1 2,4 2,5 2,1 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,4 1,5 1,4 1,3 1,1 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,9 0,9 0,8 0,6 0,5 Avkastning på totala tillgångar Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning 2,2 2,2 2,1 1,6 1,3 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 6,4 7,3 7,3 6,0 5,0 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,37 0,37 0,39 0,44 0,54 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,38 0,39 0,44 0,56 0,58 OSÄKRA FORDRINGAR OCH KREDITFÖRLUSTER Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 81,19 50,56 70,62 51,26 54,58 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,21 1,05 0,46 1,40 0,74 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 0,05 0,08 0,28 0,59 0,16 ÖVRIGA UPPGIFTER Medelantal anställda Antal kontor

10 Fem år i sammandrag Resultat- och balansräkningar, mkr RESULTATRÄKNINGAR Räntenetto 182,7 187,1 199,5 191,1 152,1 Provisioner, netto 72,5 67,6 64,8 62,4 61,0 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8,8 5,0 6,8-2,0 5,4 Övriga intäkter 71,4 67,3 36,9 28,5 5,0 Summa intäkter 335,4 327,0 308,0 280,0 223,5 Allmänna administrationskostnader -112,2-108,6-104,5-104,0-103,2 Övriga rörelsekostnader ¹ -12,0-13,0-15,7-18,3-17,4 Kreditförluster -2,9-4,3-15,7-35,1-9,1 Summa kostnader -127,1-125,9-135,9-157,4-129,7 Rörelseresultat 208,3 201,1 172,1 122,6 93,8 Bokslutsdispositioner, netto 0,2 34,4-34,7 0,1-0,2 Skatter -31,7-37,3-27,2-28,8-24,7 Årets resultat 176,8 198,2 110,2 93,9 68,9 BALANSRÄKNINGAR Kassa 8,7 10,9 38,0 35,5 37,6 Utlåning till kreditinstitut 324,6 230,8 228,6 499,3 445,6 Utlåning till allmänheten 5 963, , , , ,7 Räntebärande värdepapper 2 117, , , ,8 686,2 Aktier och andelar 1 311, ,8 793,4 556,7 592,2 Materiella tillgångar 55,2 58,6 60,8 63,8 68,8 Övriga tillgångar 38,8 44,4 48,4 46,4 45,0 Summa tillgångar 9 820, , , , ,1 Skulder till kreditinstitut 232,3 292,9 309,2 172,6 386,5 In- och upplåning från allmänheten 6 816, , , , ,9 Emitterade värdepapper 0,0 0,0 0,0 200,0 200,0 Övriga skulder 75,3 67,9 82,7 67,9 41,1 Avsättningar 12,0 11,4 11,5 7,9 8,0 Summa skulder 7 135, , , , ,5 Obeskattade reserver 1,6 1,8 36,3 1,6 1,7 Eget kapital 2 682, , , , ,9 Summa skulder, obeskattade reserver och eget kapital 9 820, , , , ,1 ¹ inkl. avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 8

11 Förslag till disposition beträffande bolagets vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör tkr. Till bolagsstämmans förfogande står: - balanserad vinst tkr - fond för verkligt värde tkr - årets resultat tkr Summa tkr Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: - till aktieägare utdelas tkr - i ny räkning balanseras varav fond för verkligt värde tkr tkr Förslaget till utdelning, som utgör 0,7 procent av bankens eget kapital, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3 aktiebolagslagen. Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Bankens kärnprimärkapitalrelation uppgår till 18,7 procent ( kapitaltäckningskvot 2,24). Kapitalbasen uppgår till 1.283,9 mkr (1.170 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 549 mkr (522 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 9

12 Resultaträkningar 1 januari - 31 december Not tkr Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Årets resultat Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Poster som inte kan omföras till årets resultat 0 0 Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

13 Balansräkningar Per den 31 december Not tkr Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar 20 - inventarier byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten - inlåning upplåning Aktuell skatteskuld Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar - avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser uppskjuten skatteskuld 14, Summa skulder Obeskattade reserver Eget kapital 30 Bundet eget kapital Aktiekapital ( st aktier, kvotvärde 100) Reservfond Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ställda säkerheter inga inga Ansvarsförbindelser 31 - Garantier Åtaganden - Övriga åtaganden

14 Rapport över förändringar i eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt eget kapital Fond för verkligt värde Tkr Ingående eget kapital Aktiekapital Reservfond Verkligt värde reserv Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Utdelning Utgående eget kapital Bundet eget kapital Fond för verkligt värde Fritt eget kapital Totalt eget kapital Tkr Ingående eget kapital Aktiekapital Reservfond Verkligt värde reserv Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Utdelning Utgående eget kapital

15 Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten, tkr Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet - förändring av upplupet anskaffningsvärde (+/-) orealiserad del av nettoresultatet av finansiella transaktioner (+/-) avskrivningar (+) kreditförluster (+) övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) Ökning/minskning av värdepapper (-/+) Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändringar av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) Försäljning av materiella tillgångar (+) 0 23 Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Inlösen av räntebärande värdepapper (-) 0 0 Utdelning Sparbanksstiftelsen Skaraborg (-) Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut Följande delkomponenter ingår i likvida medel:(jmf även med sid 28 bankens övriga likvida tillgångar) Kassa Utlåning till kreditinstitut Summa Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen ränta Betald ränta Erhållen utdelning

16 Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Uppgifter om banken Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Sparbanken Skaraborg AB med säte i Skara, bankens 168:e verksamhetsår, varav det femtonde som aktiebolag. Adressen till huvudkontoret är Skaraborgsgatan 21, Box 163, Skara. Not 2 Redovisningsprinciper a) Överensstämmelse med normgivning och lag Bankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54 och FFFS 2013:2, FFFS 2013:24, FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 16 mars De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. b) Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 33. e) Ändrade redovisningsprinciper Ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2014 har inte föranlett några ändringar av bankens redovisningsprinciper. 14

17 f) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. IFRS 9 Financial Instruments kommer att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har genom IFRS 9 färdigställt ett helt paket av förändringar avseende redovisning av finansiella instrument. Paketet innehåller nya utgångspunkter för klassificering och värdering av finansiella instrument, en framåtblickande nedskrivningsmodell och förenklade förutsättningar för säkringsredovisning. IFRS 9 träder i kraft 1/ och tidigare tillämpning är tillåten givet att EU antar standarden. EU planerar att godkänna standarden under Banken har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av dessa ändringar och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom ändringarna ännu inte godkänts av EU. Övriga nyheter som inte beskrivs i detta avsnitt beräknas inte få någon effekt på bankens finansiella rapporter. g) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. h) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. i) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla banken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster om intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. 15

18 (ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. (iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. j) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t.ex. kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas inte här. k) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål. - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas via resultaträkningen (fair value option) - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde - Valutakursförändringar l) Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. m) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. n) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. 16

19 Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. o) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då banken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker bankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. (ii) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. 17

20 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som banken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Banken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Banken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Även innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde Denna kategori består av finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål. I denna kategori ingår bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Till vilken kategori bankens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not Finansiella tillgångar och skulder. (iii) Finansiella garantier Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den fi- 18