dialog Möt Kommuninvests nya föreningsstyrelseordförande! The Toyota Way Presentation av nya medlemmar Sidan 13

Transkript

1 dialog En tidning från Kommuninvest Nr Möt Kommuninvests nya föreningsstyrelseordförande! Ann-Charlotte Stenkil är Kommuninvests nya föreningsstyrelseordförande sedan stämman i mars. Hon är civilekonom och har ett förflutet som ekonomichef i Varbergs Bostads AB. Ta del av hennes tankar kring verksamhetsidé, samarbete och utmaningar! Sidan 3 The Toyota Way Sidan 7 Toyota toppar listan på de bilföretag som har nöjdast kunder i de flesta länder i Europa. Hur ser deras framgångsrecept ut? Kan svenska kommuner och landsting lära något av det japanska företagets arbetsfilosofi? Dialog träffade Dag Lotsander, försäljningschef för företagsbilar i Sverige, för ett samtal om»the Toyota Way». Presentation av nya medlemmar Sidan 13

2 Inspirerande tankar och idéer som ledsagare in i framtiden Det är en utmaning att genomföra Kommuninvests föreningsstämma. Det ställs med rätta höga krav på både det formella innehållet och den informella miljön, när vi träffas för att utbyta tankar och idéer. Syftet med årets stämma var att stanna till och reflektera över ägarstyrning, då Kommuninvests tillväxt i antalet nya medlemmar och utlåning har vuxit kraftigt de senaste fem åren. Det lilla informella företaget som startade 1986 är idag en av Sveriges största finansiella aktörer, något som ställer höga krav på stadgar, bolagsordning, styrelserna och oss som arbetar i verksamheten. Ägargruppen, representanter från förenings- och bolagsstyrelsen, har i uppgift att gå igenom dagens formella ramverk för att komma med förslag på nya stadgar och bolagsordning till 2008 års stämma. Inget är klart ännu men en viktig princip har dock slagits fast, nämligen att bolagsstyrelsen har ett löpande rapporteringsansvar till föreningsstyrelsen, som måste fokusera på medlems- och policyfrågorna medan bolagsstyrelsen ansvarar för den operativa verksamheten. När stadgar och bolagsordning är framtagna kommer vi att resa runt i landet för att inhämta synpunkter och tankar. Tankar och idéer får vi också i detta nummer av Dialog genom att möta Ann-Charlotte Stenkil, ny föreningsstyrelseordförande. Jag ser fram emot ett fortsatt gott samarbete och är glad över att både förre ordföranden, Alf Egnerfors och Ann-Charlotte betonar vikten av ett arbete som sträcker sig över partigränserna. Vi kan också läsa om The Toyota Way i en intervju med Dag Lotsander, Toyotas försäljningschef för företagsbilar i Sverige. Han upp- och utmanar till ifrågasättande. Det kan man tycka mycket om men det är viktigt och spännande att studera och lära av framgångsrika företag, sammanslutningar och organisationer. Apropå framgångsrikt så vill jag bara nämna att det är mycket enklare idag att presentera offentlig sektor, kommuner. landsting och Kommuninvest. Omvärlden är imponerad över den snabba förbättringen i svensk ekonomi. Kommuninvest förbereder en ny stor låneaffär på USD 1 miljard och har därför rest i stora delar av Asien, Mellanöstern och Europa. På alla platser är man intresserad, då Kommuninvest såsom en Kommungäld uppfattas som ett mycket intressant alternativ till svenska staten. Med dessa ord vill jag önska alla läsare en riktigt skön sommar. Tomas Werngren Verkställande direktör Kommuninvest Dialog utges av: Kommuninvest i Sverige AB (publ), Box 124, ÖREBRO. Besöksadress: Fenixhuset, Drottninggatan 2. Tel: Fax: Hemsida: E-post: fornamn.efternamn@kommuninvest.se Ansvarig utgivare: Tomas Werngren, VD. Redaktör: Anitha Holmberg. Foto: Bilder sid 1 12, 19 20, Christer Pöhner. Bildena på sidorna är tillhandahållna av respektive kommun. Övriga bilder Kommuninvests arkiv. Produktion: Liljedal Communication AB. Tryck: Prinfo Welins Tryckeri, Örebro, Juni Nästa nummer av Kommuninvest Dialog utkommer den 20 sept

3 Möte med Kommuninvests nya föreningsstyrelseordförande Ann-Charlotte Stenkil Banksystemet har behövt en match. Och det har de fått! Dialog möter Ann-Charlotte Stenkil, ny ordförande i Kommuninvests föreningsstyrelse sedan stämman i mars Till skillnad från många politiker i styrelsen är hon inte heltidspolitiker. Hon har varit aktiv i Moderata samlingspartiet sedan Erfarenheten och kunskapen om samhälle och ekonomi är gedigen. Ann-Charlotte är civilekonom och har ett förflutet som ekonomichef i Varbergs Bostads AB i 13 år. Hon har även varit styrelseledamot i Stadshypotek region Halland samt i Roburs sjätte Allemansfond. I dag är Ann-Charlotte Stenkil rekryteringskonsult i ett företag som hon driver tillsammans med maken Håkan Olsson. Dialog: Hur gick det till när du mötte Kommuninvest första gången? Ann-Charlotte Stenkil: Jag blev bekant med Kommuninvest för många år sedan. Det var under min tid som ekonomichef på allmännyttiga Varbergs Bostads AB. Varbergs kommun gick med i Kommun- 3

4 invest redan 1993 och har medlemsnummer åtta. Under en period i mitten av 1990-talet lånade Varbergs Bostads AB mycket pengar. Vi lånade traditionellt från Sparbankerna, Spintab, GIGAB (Göteborgs Inteckningsgaranti AB) och Stadshypotek. En dag tog vi in en offert från Kommuninvest. Det var en tydlig offert med villkor som var så bra att jag inte trodde att den kunde stämma. Men det gjorde den. Offerten var så bra att det helt enkelt inte gick att avstå. De andra konkurrenterna kunde inte matcha de låga priserna. Det ruskade om i positiv bemärkelse. Kontakten med Kommuninvest var enkel och personlig, vilket också var bra. Under åren har vi som bostadsbolag sparat många miljoner på samarbetet med Kommuninvest. Jag tror att kommunen just nu har drygt 65 procent av alla krediter hos Kommuninvest. Dialog: Har din syn på Kommuninvest förändrats sedan dess? Om ja på vilket sätt? Ann-Charlotte Stenkil: För mig har nyttan att vara medlem blivit tydligare och tydligare. Grundtanken att vi kommuner och landsting själva äger denna verksamhet är i grunden mycket god. Dialog: En viktig uppgift för föreningsstyrelsen är att representera sina medlemmars intressen ur ett finansiellt perspektiv. Hur ser du på detta uppdrag? Ann-Charlotte Stenkil: I ett övergripande perspektiv har vi förstås detta ansvar. Den operativa finansiella kompetensen och hanteringen bevakas och styrs av bolagsstyrelsen. En betydelsefull uppgift för oss i föreningsstyrelsen är den fortsatta medlemsrekryteringen och frågor kring ägarinsyn och ägarstyrning. Dialog: Vilka krav tycker du att man ska ställa på dem som sitter med i föreningsstyrelsen? Alla är politiker. Ann-Charlotte Stenkil: Det är viktigt att styrelseledamöterna har intresse och engagemang i frågor som rör finansförvaltning och finansiering. Många av dem som är engagerade i Kommuninvest är heltidspolitiker. Jag är det inte. När jag blev nominerad till styrelsen kände jag mig som en katt bland hermelinerna. Men det var en utmaning som kändes bra. Jag har ett valspråk som lyder:»våga våga!». Säg inte nej innan du har provat. Det är också önskvärt att många av oss har kontakter med våra politikerkollegor på nationell nivå, eftersom Kommuninvest är en angelägenhet för hela Sverige. Inte minst i vår roll som Kommungäld. 4

5 Kortfakta Ann-Charlotte Stenkil Född: Utbildning: Civilekonom (Handelshögskolan vid Göteborgs universitet) samt MBA-examen (Master of Business Administration). Yrke: Rekryteringskonsult på Ledarskaparna Chefsrekrytering AB. Viktiga politiska uppdrag: Kommunstyrelse- och arbetsutskottsledamot (m) i Varbergs kommun. Uppdrag i Kommuninvest: Ordförande i Kommuninvest ekonomisk förening samt ordförande i arbetsgruppen för ägarfrågor. Bor: Villa i Varberg. Familj: Make Håkan Olsson samt tre söner på 26, 19 och 15 år. Fritidsintressen: Hästar, hästhoppning och golf (handikapp 20,2). Dialog: Den tidigare ordföranden, Alf Egnerfors (s), har ofta betonat vikten av att inte föra in partipolitik i Kommuninvests styrelse. Kommentar! Ann-Charlotte Stenkil: Jag delar den uppfattningen. Sedan jag började 2003 har de partipolitiska inslagen varit obefintliga. Att Kommuninvest samlar anhängare oberoende av politisk tillhörighet bekräftas om man tittar på våra medlemskommuner. Det är inte enbart röda eller blå medlemmar, utan i stort sett ett tvärsnitt av den politiska situationen i Sverige. Dialog: Kommuninvest är en idéburen organisation. Hur viktigt är detta faktum för den fortsatta utvecklingen? Ann-Charlotte Stenkil: Några av grundbultarna är frivillighet, samarbete och att ingen har enskilt vinstintresse. Att bankerna gör jättevinster förklaras i hög utsträckning av deras stora marginaler mellan in- och utlåningsräntan. Kunderna får betala mellanskillnaden. Det faktum att ingen i Kommuninvest har något enskilt vinstintresse är en tydlig fördel. Resultatet är lägre ränta för våra medlemmar. Kommuninvest är ingen politisk fråga. Det är en sympatisk idé. Det är bra att andra aktörer förstår att Kommuninvest sannolikt kommer att lämna en offert. Det bidrar till ökad konkurrens och att priserna pressas. Dialog: Du är Kommuninvests andra kvinnliga ordförande. Är det någon skillnad mellan manligt och kvinnligt ledarskap? Ann-Charlotte Stenkil: Det skulle vara att göra det för enkelt för sig att svara ja på den frågan. Många förknippar kvinnligt ledarskap med mjukhet. Men i min roll som rekryteringskonsult träffar jag många

6 kvinnor som har ett manligt ledarskap. Och tvärtom. Jag tror att ledarskap handlar om personlighet snarare än om kön. Dialog: Hur ser du på utvecklingen av ägarnas insyn och inflytande? Ann-Charlotte Stenkil: Den arbetsgrupp för ägarfrågor som jag är med i har samtalat kring olika möjligheter att hitta andra forum för direkt medlemsinflytande än föreningsstämman. Samtidigt ser vi stämman som viktig. Den ska ge delaktighet, insyn och möjlighet att påverka. Vi menar också att den ska inspirera. Att göra den attraktiv genom till exempel intressanta teman och föredragshållare är ett sätt. Här tycker jag att vi håller hög kvalitet vilket är viktigt för framtiden. Som politiker skulle man kunna tillbringa hela sitt liv på olika seminarier. Och då är det viktigt att just Kommuninvest attraherar. Dialog: Hur ser du på samspelet mellan föreningsstyrelsen och bolagsstyrelsen? Är t.ex. de inbördes rollerna tillräckligt tydliga? Ann-Charlotte Stenkil: Samarbete och rollfördelning är viktiga frågor. Detta är också områden som arbetsgruppen för ägarfrågor arbetar med och sannolikt kommer att leda till stadgeändringar på 2008 års föreningsstämma. Dialog: Hur ser du på det nordiska samarbetet mellan Kommuninvest och systerorganisationerna? Ann-Charlotte Stenkil: Ett bra exempel är IT-samarbetet med Norge. Det handlar både om att dela kostnader och om att ha resurser till hög kvalitet. Vi kan säkert utveckla samarbetet ännu mer. När det gäller internationell marknadsföring av våra verksamheter, så har vi ett stort gemensamt intresse att den ges tyngd. Dialog: Frågor kring ansvar, att medlemmarna sköter sig, om rollen som medlemsorganisation samt om vad som är god ekonomisk hushållning? Ann-Charlotte Stenkil: Att vara medlem i Kommuninvest kommer aldrig att vara kravlöst. Vi har den solidariska borgen och en fortlöpande kontroll av medlemmarnas ekonomiska utveckling. Och att föra samtal kring sund ekonomi är viktigt. Vi får ju inte heller glömma Kommunallagen som slår att fast mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska finnas, med bland annat återställningstider i händelse av negativt resultat. Att ständigt föra dialog kring och arbeta med egna affärsrisker och medlemmarnas ekonomiska utveckling är en av anledningarna till att vi har dubbel trippel-a-rating. Dialog: Vilka är de viktigaste utmaningarna som Kommuninvest står inför? Ann-Charlotte Stenkil: Att ännu fler kommuner och landsting ska förstå nyttan med att bli medlem. För det är viktigt att vi växer. Ju större lånevolym vi representerar, desto större aktör blir vi med bättre villkor som följd. En intressant situation just nu är rörelsen mot kommunalförbund. Här kan situationer uppstå där några i förbundet är medlemmar och andra inte. Det är också angeläget att bevaka och påverka så att eventuella lagändringar och andra regler går med oss och inte mot oss. Dialog: Hur viktigt är det att värna om medlemmarnas frivillighet? Ann-Charlotte Stenkil: Den utgör som sagt en grund för vår verksamhet. Den leder till en konkurrens som helst bör vara knivskarp. Det vinner vi alla på. Dialog: Var befinner sig Kommuninvest om fem år? Ann-Charlotte Stenkil: procent av Sveriges kommuner är medlemmar i Kommuninvest. Dialog: Hur betydelsefull är Kommuninvest för Sveriges kommuner och landsting? Ann-Charlotte Stenkil: Kommuninvest har en viktig roll att skapa varaktigt goda villkor för sina medlemmars finansiella verksamhet. Banksystemet har behövt en match. Och det har de fått! Kommuninvest har varit och ska förbli en konkurrensgarant. En annan viktig roll är att vara företrädare för Sveriges kommuner och landsting i finansieringsfrågor. 6

7 Därför är Toyota världens mest respekterade industriföretag Hela världen tittar med beundran på det japanska bilföretaget Toyota. Börsvärdet för Toyota är högre än hela den tyska och amerikanska bilindustrin tillsammans! Avkastningen är åtta gånger högre än genomsnittet för branschen. Bakom dessa framgångar finns en filosofi sammanfattad i 14 enkla principer. Dag Lotsander är försäljningschef för företagsbilar i Toyota Sverige och har arbetat inom Toyota sedan Dialog mötte Dag Lotsander för ett samtal kring arbetsfilosofin The Toyota Way. 7

8 The Toyota Way Snöret Det cirkulerar en klassisk historia i Toyotavärlden. Den handlar om ett snöre som finns vid Toyotas löpande band. Det finns där och är tillgängligt för alla. Den som upptäcker ett problem uppmanas att dra i snöret. Omedelbart. I Toyota-kulturen finns ett uttryck för detta Jidoka, vilket är omedelbar handling. Och det är nu vi kommer till poängen. Det är fint att hitta problem. Inte bara i tillverkningen, utan överallt. I försäljningsledet, i marknadsförings-, service- och distributionsleden samt i administrationen. Även om inte snöret finns bokstavligt talat i alla medarbetares rum, så hänger det där ändå på ett mentalt plan. Överallt hyllas den ständiga jakten på problem. För det är samma sak som oupphörlig förbättring. Och det finns ingen övre gräns för ribban. Endast högsta betyg är det som gäller När Dialog ber Dag Lotsander om en förklaring till Toyotas exempellösa framgång blir han inte svaret skyldig.»vi toppar listan på de bilföretag som har nöjdast kunder i de flesta länder i Europa».»Den främsta anledningen är att vi alltid ställer oss frågan: Vad är det som tillför kunden värde? Och det som inte leder till en tydlig kundnytta väljer vi på Toyota bort. Det kallar vi för Muda, som betyder utan 8

9 nytta. Den upplevda kundnyttan leder till återköp och att man rekommendar oss till sina vänner.» Dag Lotsander betonar skillnaden mellan att vara nöjd och fullständigt nöjd.»låt oss säga att vi använder en betygskala för nöjdhet mellan 1 och 5. En 4:a betyder att kundens betyg som Toyota-kund är mycket nöjd och en 5:a att hon eller han är fullständigt nöjd. Vi har valt bort 4:orna som betyg. Det enda som gäller är kunder som markerar complete customer satisfaction, det vill säga är hundraprocentigt nöjda.»»när man har kunskapen om att det bland 5:orna är många fler som rekommenderar sina bekanta att välja en Toyota än vad det är hos 4:orna, är valet av ambitionsnivå inte så svårt», menar Dag Lotsander.»Det handlar om Kaizen, oupphörlig förbättring.» De japanska nyckelorden duggar tätt när man möter Dag. Glöden för det arbetssätt Toyota har valt är ständigt närvarande. Motivation är också en framgångsfaktor i Toyotas värld. Taylorism eller Toyotism? Amerikanen Frederick Winslow Taylor var övertygad om att det gick att hitta ett bästa sätt att utföra ett arbete på. Med hjälp av tids- och metodstudier ville han hitta systematiska sätt att nå effektivitet. Ett sätt var genom att bryta ner varje arbetsaktivitet i dess minsta beståndsdelar och med ett tidtagarur mäta hur lång tid de tog att utföra. Dessa mätningar analyserade han sedan i syfte att kunna förenkla och förkorta processtiden. Frederick Winslow Taylor kom att förkroppsliga tidsstudiemannen personen som iakttog en arbetares alla rörelser och klockade den tid hon eller han tog på sig för att göra sitt jobb. Många uppfattade Taylors syn på arbetaren som misstänksam. För honom handlade det om att programmera arbetaren så att hon eller han inte behövde tänka själv, utan enbart följa en instruktion till punkt och pricka.»när Taylorismen misstänkliggör 9

10 människan litar Toyotismen på henne», säger Dag.»Vi vill genom vårt sätt att tänka motivera medarbetarna att tänka själva, att hitta problem som kan lösas. Detta genomsyrar TPS, Toyota Production System. Då utvecklas man som individ. Och det är medarbetarnas egen drivkraft och motivation som ständigt är i centrum. Som en följd är det inte cheferna som följer upp sina medarbetare. Det är var och ens ansvar att leta problem och att försöka lösa dem.» I Toyotas filosofi slår man fast att medarbetaren är en analytiker och problemlösare, inte ett par händer som ska följa givna order. Om svaghet, helhet och delaktighet»en chef ska kunna säga: Jag vet inte. Detta leder till tillit hos medarbetarna och ger dem chansen att själva hitta en lösning och fylla en lucka. Det är viktigt att skapa en kultur där man ständigt uppmanas att ifrågasätta och ställa varför-frågor», säger Dag Lotsander.»En chef ska också lyssna på sina anställdas idéer. Annars förlorar man massor av kreativitet.» Att få sina medarbetare att förstå att man som anställd är en del av en helhet är viktigt.»en säljare som anser att en kund bara är hennes eller hans har helt gått bort sig. Alla kunder är Toyotas, inte en enskild medarbetares.» Toyota strävar efter att man som medarbetare ska dela med sig av sin kunskap. Ett exempel är best practice, praktikfall som förmedlas internt för att visa varandra på framgångsrika aktiviteter eller arbetssätt som genomförts i organisationen. Kan man som kommun eller landsting i Sverige följa Toyotas väg? Dag Lotsander menar att man kan överföra mycket av Toyotas tankar till andra branscher och verksamheter, inte minst när det gäller ledarskapet och syn på omvärlden.»i vår värld finns det alltid en kund. Tillför man inte en kund ett värde, så ska man sluta med det man gör. Det finns så mycket slöseri i form av onödigt eller felaktigt utfört arbete. Det är avgörande att man lyckas attrahera medarbetarna att tänka Kaizen, ständig förbättring. En viktig sak i sammanhanget är uthållighet. Grunden för de tankar vi arbetar med i dag utvecklade Toyota på och 1930-talet.» Enligt the Toyota Way bör ett företag eller organisation inledningsvis ställa sig tre frågor: 1) Känner sig ledningen förpliktad att nå ett långsiktigt mål som går ut på att tillföra kunder och samhälle värde i stället för att bara nå kortsiktig lönsamhet? 2) Känner de sig förpliktade att engagera de anställda och samarbetspartners i stället för att se dem som utbytbara resurser? 3) Kommer ledningens filosofi att fortleva i stället för att ändras så snart en ny ledare tillsätts? Den som inte svarar ja på samtliga frågor bör tänka sig för. Då tänker man kortsiktigt och kommer inte att utvecklas positivt i det långa loppet. Det är också viktigt att man inte betraktar problem som något man ska sopa under mattan. Dag Lotsander ser den tendensen i den svenska kulturen.»det är jätteviktigt att man lyfter fram problem och inte ser dem som något skamligt. Det är enda sättet att nå förbättring.»»vi vet att man i den danska sjukvården har tittat på det Toyota kallar Lean, det vill säga effektivisering, som till exempel kan leda till kortare vårdköer. Det är verkligen roligt om vi kan inspirera till positiv förändring.»»vi vill hellre vara långsamma och stadiga som sköldpaddan än snabba och ryckiga som haren» Ur»The Toyota Way» Långa förberedelsetider ger korta genomförandetider En av Toyotas fjorton framgångsprinciper lyder:»fatta beslut långsamt och i samförstånd, genomför dem snabbt.» När Dag Lotsander är talare på seminarier och i andra sammanhang märker han att många åhörare skruvar på sig besvärande när denna punkt kommer upp. För många företag och organisationer är det nämligen tvärtom. I ivern att visa sig handlingskraftig startas projekt blixtsnabbt och utan tillräcklig förberedelse. Sedan självdör de tyvärr långsamt. Tydlig och kortfattad kommunikation I Toyotas organisation måste alla beslutsunderlag kunna rymmas på ett A3-ark. Detta tvingar medarbetaren att formulera sig kort och kärnfullt. Vi använder ofta bilder och diagram för att tydliggöra kommunikationen.»att skriva kortfattat gör man inte för att spara tid, utan för att tvinga sig att formulera sig distinkt, att lyfta fram det viktigaste», menar Dag Lotsander.»Vi är noga med att väga våra ord. De ska skapa samsyn och entusiasm.» Att leva som man lär Varför delar Toyota så gärna med sig av sin kunskap?»det är viktigt att dela med sig. Vi tror på öppenhet», svarar Dag. Finns det ingen risk att konkurrenterna tar till sig Toyotas framgångsrecept och springer i kapp?»egentligen inte», tror Dag.»Vår filosofi utgår från vår historia, våra förutsättningar och vår verklighet. Många vill lära och det är jätteroligt. Men de som tror att de bara kan kopiera oss rakt av gör det alldeles för enkelt för sig. Många har inte tålamodet, eftersom resan är så lång. Till sist återstår en central arbetsuppgift som många faller på. Att leva som man lär.» Efterord När samtalet närmar sig sitt slut får vi reda på att den övriga Toyota-organisationen i Europa har bestämt sig för att anamma det koncept som Toyota i Sverige har haft så stor framgång med Toyota in Business. Att dela med sig av»the Toyota Way» till omvärlden är en av ingredienserna i detta koncept. När Dialog får veta att en engelsk utgåva av»the Toyota Way» har tryckts upp i en mindre upplaga riktad till Toyotas svenska internationella kunder och prospekts ber vi om ett exemplar. Dag Lotsander blir tyst en stund och säger:»jag vill egentligen inte dela ut den eftersom den innehåller två stavfel.» Toyota lever som de lär.»många företag har respekt för individen och tillämpar Kaizen och andra TPSverktyg. Men det viktiga är att alla delar samverkar i ett system» Fuijo Cho, Toyotas ordförande 10

11 Toyotas fjorton principer Toyotas fem varför? 1. Basera besluten på långsiktigt tänkande, även då det sker på bekostnad av kortsiktiga ekonomiska mål. 2. Skapa processflöden som för upp problem till ytan. 3. Låt efterfrågan styra, undvik överproduktion. 4. Jämna ut arbetsbelastningen. 5. Stoppa processen om så behövs för att lösa problem, så att kvaliteten blir rätt från början. 6. Standardiserade uppgifter är en bas för ständiga förbättringar och för personalens delaktighet. Problem Oljepöl på verkstadsgolvet. Varför? Maskinen läcker olja. Varför? Packningen är sönder. Varför? Vi köpte undermåliga packningar. Varför? åtgärd Torka upp. laga maskinen. Byt packning. ändra specifikationerna. 7. Kontrollera visuellt så att inga problem förblir dolda. 8. Använd bara pålitlig, väl utprövad teknik som passar personalen och processerna. 9. Odla ledare som verkligen förstår arbetet, lever efter Toyotas filosofi och lär andra göra det. Vi gick efter priset. ändra inköpspolicy. Varför? Inköparna premieras för ändra sättet att värdera kortsiktiga besparingar. inköparna. Några nyckelord i The Toyota Way 10. Utveckla enastående människor och grupper som följer företagets filosofi. 11. Respektera partners och leverantörer genom att utmana dem och hjälpa dem att bli bättre. 12. Gå och se med egna ögon för att förstå situationen ordentligt. 13. Fatta beslut långsamt och i samförstånd, genomför dem snabbt. 14. Bli en lärande organisation genom att oförtröttligt reflektera och ständigt förbättra. Läsa mer? Beställ skriften»the Toyota Way» på Kaizen = oupphörlig förbättring Kaizen är en sammanslagning av orden Kai som betyder väg och Zen som betyder bra. Kaizen handlar om strävan efter ständig förbättring i företag så väl som på det personliga planet. Ingen process i ett företag får anses vara perfekt, den kan alltid bli bättre. Lean = effektivisering Ett engelskt ord för smal. I Toyota Production System (TPS) betyder det processförbättringar, rationaliseringar och effektivisering. Allt i syfte att nå bättre produktivitet. Muda = utan nytta Muda betyder skräp eller slöseri, det vill säga sådant som inte adderar värde för kunden. Alla processer har Muda som kan tas bort. Kaizen och Jidoka är två metoder för att göra det. Jidoka = omedelbar handling Jidoka används för att få bort»muda» eller brister ur processerna. Problem uppmärksammas och åtgärdas genom att arbetet stoppas då ett problem uppstår. Det individuella ansvaret gör att fel inte skall kunna passera utan att åtgärdas. Och därigenom uppnås»kaizen» det vill säga en förbättring. Genchi-Genbutsu = se med egna ögon En ledarstil som skulle kunna översättas till»gå och se efter själv». Beslut skall fattas på förstahandsinformation. Alla måste ha tillgång till gemensamma data så att alla samtal utgår från samma faktaunderlag. Chefer förutsätts skaffa sig information själva. 11

12 Finansrådgivare i alla lägen! Kommuninvests finansrådgivare fångade på bild tillsammans. Från vänster: Ulf Selinder (norra regionen), Åke Nilsson (regionchef norra regionen), Krister Frödin (regionchef södra regionen), Sofia Frändberg (södra regionen) samt Ann Sörman (norra regionen). Den nya organisationen för Kommuninvest finansrådgivare sätter kundnyttan i centrum. Effekten av den nya geografiska indelningen blir att kontakten med nuvarande och blivande kunder förbättras.»ambitionen med den nya organisationen är att den ska bli effektivare och mer tillgänglig än tidigare», säger Harriet Forsell Söderberg, ställföreträdande VD och utlåningsansvarig. Norra regionen omfattar följande län: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Värmland, Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Stockholm och Örebro. Södra regionen omfattar följande län: Sörmland, Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Blekinge, Gotland, Västra Götaland, Halland och Skåne. 12

13 Nya medlemmar i Kommuninvest Forshaga kommun Forshaga kommun är beläget 20 km norr om Karlstad intill Klarälven i Värmland och består av tätorterna Deje, Forshaga och Olsäter. Forshaga kommun hade invånare vid 2006 års utgång. Det ursprungliga ortsnamnet Forshaga är från år 1686 och kommer från ortens läge vid forsar i Klarälven. Forshaga ligger i Klarälvdalen och ett stort antal fornlämningar visar att bosättningar har funnits redan under förhistorisk tid. Indikationer finns också på en pilgrimsled intill Klarälvens västra sida, där pilgrimer passerade i sin väg mot S:t Olovs helgedom i Nidaros. Jordoch skogsbruk har historiskt varit viktiga näringar och via Klarälvens vattensystem pågick i nära 300 år omfattande transporter till utskeppningshamnarna i Karlstad och Skoghall av främst järnmalm och timmer. I samband med att sågverksindustrin expanderade i mitten av 1800-talet ökade behovet av snabblevererat virke. För att underlätta hanteringen, bildades flera föreningar i Klarälvdalen. En sådan var Herrar timmerhandlare på Clara elf, som senare ersattes av Klarälvens flottningsförening. Forsarna i Forshaga var dock ett av de två riktigt stora transporthindren för järn- och skogsbruken i Värmland, eftersom det krävdes omlastning i Forshaga för landtransporter förbi forsarna. I syfte att effektivisera transporterna påbörjades år 1855 arbetet med Forshaga kanal och år 1858 öppnades kanalen för trafik. Under senare delen av 1800-talet transporterades varje år cirka ton järnprodukter och plank via Klarälven. Redan vid slutet av talet tog dock järnvägarna över merparten av transporterna och kanalen fick Forshaganallen Älvis symboliserar trygghet allt mindre betydelse. När flottningen på Klarälven gick i graven år 1991 var det också slut på all timmerflottning i Sverige, eftersom Klarälven var landets sista flottled. Tidigare flottades flera miljoner stockar varje år och mer än personer var sysselsatta med flottning. Idag sker transporterna via järnväg och lastbil. Kommunens näringsliv präglas idag av småföretagande, men fortfarande finns kopplingar till jord- och skogsbruk. Av kommunens cirka 400 företag har ett tiotal företag anställda, men huvuddelen är fåmansföretag. Den största arbetsgivaren är Forshaga kommun med cirka 900 anställda. Största privata företaget är Stora Enso Packaging Board AB. I Klarälven finns möjligheter till fiske efter lax, öring och harr. Sevärdheter i Forshaga är bland annat Dyvelstens flottningsmuseum, beläget intill Klarälven. I museet finns förutom en flottningsverkstad även en utställning om flottningens historia och vid bryggan ligger flera flottningsbåtar. På hembygdsgården Bråtarna i Skived levde under slutet av 1500-talet bonden och laxfiskaren Peter i Skived, stamfader för den Lagerlöfska släkten. Den mest kända medlemmen av släkten är nobelpristagaren Selma Lagerlöf. Hembygdsgården består av ett flertal byggnader och samlingar av kulturhistoriskt värde med örtagård, skolmuseum, Lagerlöfsrum samt en utställning om äldre tiders båt- och järnvägshistoria. Väster om Klarälven, mellan Deje och Olsäter, ligger Övre Ulleruds kyrka. I kyrkan finns ett medeltida krucifix och en dopfunt från 1200-talet med runskrift på platta. I kommunfullmäktige har socialdemokraterna egen majoritet med 22 av de totalt 41 mandaten. Kommunstyrelsens ordförande är socialdemokraternas Angelica Rage. Enligt Rage har Forshaga kommun under flera år diskuterat frågan om medlemskap i Kommuninvest och när kommunen stod inför och nu också har påbörjat en större investering i ett lärcenter kändes frågan än mer viktig. Lärcentret kommer att innehålla kommunala verksamheter som förskoleklass, fritidshem, grundskola, vuxenutbildning, måltidsverksamhet och föreningar. Kommunen kände ett behov av att säkerställa att lånemöjligheter fanns under hela projekttiden och det med så bra villkor som möjligt. Ett annat viktigt motiv är att medlemskapet också ger möjlighet till att få finansiell rådgivning för både kommunen och de kommunala bolagen. Åke Nilsson Regionchef Norra regionen Museet Klarälvsrummet 13

14 DIALOG Klarälvsbanan, 90 km bilfri asfalt som korsar Forshaga kommun 14

15 Kalmar kommun Mitt i den expansiva och dynamiska Östersjöregionen ligger Kalmar kommun. Det sjuder av kreativitet och aktivitet i kommunen som tidigare har haft ett antal år i motvind. Nu skördas resultatet av ett långsiktigt och målmedvetet samarbete mellan kommun, region och näringsliv för att nå varaktig tillväxt och välfärd. Kalmar kommun har drygt invånare och ligger i Kalmar län. Ett av kommunens strategiska tillväxtmål är att Kalmar år 2014 ska ha invånare. I Snorri Sturlusons skrifter från talet kallades Kalmar för Kaupbaer vilket betyder Köpeby, en ort inrättad för handel. Det överensstämmer väl med nutid då en rad nya företagsetableringar sker i kommunen. Näringslivet domineras av småföretagande men undantag finns. IKEA valde att uppföra ett kvm stort varuhus i Kalmar, strategiskt beläget i Sveriges sydöstra region. Sommaren 2006 öppnade varuhuset som idag har ca 190 anställda. En annan spännande aktör är det kinesiska företaget Faner Dun Group AB. Företaget skall bygga ett center där kinesiska grossistföretag kan presentera sina produkter för den europeiska marknaden. Centret om kvadratmeter kommer att innehålla utställningslokaler för företag och vara företagets huvudkontor i Europa. Faner Dun planerar också att bygga bostäder till de personer som skall arbeta på centret. I första etappen kommer 300 bostäder byggas i anslutning till centret och i etapp två byggs ytterligare 800 bostäder i andra områden i kommunen. På mässområdet kommer också hotell, bank, resebyrå och restauranger att uppföras. Handelscentrat beräknas vara klart i slutet av Den internationella prägel som idag finns i Kalmar fanns redan för ca 600 år sedan, då staden var Nordens huvudstad och Kalmarunionen bildades. Det skulle sedan dröja drygt 100 år innan unionen krossades av Gustav Vasa som återtog Kalmar slott av danskarna. Slottet som har en historia som går ca 800 år tillbaka i tiden var en viktig försvarsanläggning och kallades, på grund av sitt strategiska läge, rikets nyckel. Sitt nuvarande utseende fick Kalmar slott på 1500-talet under Vasakungarna, Gustav, och hans söner, Erik XIV och Johan III. Slottet genomgick då omfattande förändringar från att vara en medeltidsborg till att bli ett renässanspalats. Den vackra inredningen och den rika utsmyckningen gjordes med hjälp av skickliga hantverkare som hämtades från kontinenten. Kalmar slott anses idag vara nordens bäst bevarade renässansslott. En annan historisk byggnad, en av de få oförändrade byggnaderna från vår stormaktstid, väl värd ett besök, är Kalmar domkyrka. Kyrkan som vid invigningen fick namnet Karls kyrka, påbörjades år 1660 av Karl X Gustaf, invigdes år 1682 under Karl XI och fullbordades år 1703 under Karl XII. Domkyrkan anses vara arkitekten Nikodemus Tessin d.ä. förnämsta insats som kyrkobyggare. Då Tessin inspirerats av italienska kyrkor bär domkyrkans yttre tydliga drag av italiensk barock. Interiören speglar den evangelisk-lutherska läran med altaret som blickfång. Kyrkorummets inredning och inventarier återspeglar den svenska stormaktstiden med gravar, epitafier och ett praktfullt barockaltare. Kalmar domkyrka har på senare år genomgått en genomgripande fasadrenovering och kommer också renoveras invändigt. Sedan januari 2007 har Kalmar kommun övertagit ägandet av Kalmar Airport Utsikt från Domkyrkan AB från Luftfartsverket. Flygplatsen förväntas knyta Kalmarregionen närmare Europa och redan idag bedrivs omfattande taxiflyg i Östersjöområdet och reguljärflyg till Bromma och Arlanda. I kommunkoncernen ingår bland annat Kalmarhem AB, Kalmar Energi Holding AB, Kalmar Vatten och Renhållning AB, Kifab i Kalmar AB och Kalmar Hamn AB. Kalmarhem AB förvaltar ca lägenheter och 460 lokaler. Drygt av lägenheterna är studentbostäder uthyrda till några av de ca studenterna som studerar vid Högskolan i Kalmar. Högskolan i Kalmar deltar tillsammans med Växjö universitet och Blekinge Tekniska Högskola i samarbetet Akademi sydost. De fyra styrkeområdena är Liv, hälsa och miljö, Ekonomi och kultur, Kommunikation, design och lärande samt Sjöfart. Några av anledningarna till att Kalmar kommun valde att bli medlem i Kommuninvest är att vi genom vårt medlemskap ökar konkurrensen när kommunen och våra bolag handlar upp lån. Att vi dessutom får tillgång till stöd och rådgivning inom det finansiella området betyder också väldigt mycket för oss, säger kommunstyrelsens ordförande Johan Persson (s). Sofia Frändberg Finansrådgivare Södra regionen 15

16 Sjöbo gamla tingshus idag kommunhus. Sjöbo kommun Sjöbo kommun ligger i sydöstra Skåne och har ca invånare. Av kommunens invånare bor ca i Sjöbo tätort. Sjöbo gränsar till kommunerna Eslöv, Hörby, Lund, Skurup, Tomelilla och Ystad. Landskapet består av jordbruksbygd, löv- och bokskogar och sjöar. Närheten till kontinenten är påtaglig genom bl a Öresundsförbindelsen och färjetrafiken från näraliggande Ystad. Med bil tar det ca en halvtimme till Malmö Airport (Sturups flygplats) med flera utrikes och inrikes destinationer. Köpenhamn och Kastrup ligger ytterligare ca en halvtimmes bilfärd bort. Sjöbo är kanske mest känt för den årligen återkommande Sjöbo marknad som lockar ca besökare, vilket gör den till en av Sveriges största marknader. Marknaden som framförallt är känd för att erbjuda korgar, träslöjd, lerkrukor och annat hantverk hölls för första gången Kommunen har ett rikt och varierat näringsliv med mer än små och medelstora företag. Av dessa finns ca 700 inom jordbrukssektorn. Sjöbo är en av landets hästtätaste kommuner med 120 hästar per invånare, något som i viss mån är historiskt betingat. Sjöbo kommun styrs sedan valet 2006 av en minoritetsallians mellan moderaterna, centern och folkpartiet. Kommunstyrelsens ordförande är, liksom föregående mandatperiod, moderaten Stefan Lundgren. Om varför kommunen valt att bli medlemmar i Kommuninvest säger Stefan Lundgren så här: Vi tycker att medlemskapet i Kommuninvest ger Sjöbo kommun en möjlighet att vara med och utveckla konkurrensen när det gäller finansieringstjänster till kommunen. Medlemskapet ger också positiva värden genom att vi kan vara med och påverka, något som är svårt när man står utanför. Vi har också hört mycket positivt om Kommuninvest från våra grannkommuner som är medlemmar, vilket påverkat oss positivt. Sjöbo kommun har en traditionell nämndsorganisation med fem verksamhetsnämnder. I Teknik- och fastighetsnämnden finns en elhandelsverksamhet. Kommunkoncernen består av följande företag och stiftelser: Stiftelsen Sjöbohem, AB Sjöbohem, Sjöbo Elnät AB, Färs Industrilokaler AB samt 25 % ägarandel i Sydskånska Gymnasieförbundet. Sjöbo har en flertusenårig historia som jordbruksbygd och kommunens yta sammanfaller i stort med det gamla Färs härad. Färsingarna är kända för sitt mod och sin kämparvilja. Historiebeskrivningarna, såväl danska som svenska är gedigna. Några axplock: 1749 besöker Carl von Linné Sjöbo och övernattar på Sjöbo Gästgiveri, i slutet av 1800-talet är Sjöbo en stor järnvägsknut, 1898 upphöjdes Sjöbo till municipalsamhälle och byggdes tingshuset som idag är kommunhus. Krister Frödin Regionchef Södra regionen Stenungsunds kommun Stenungsunds kommun är belägen i sydvästra delen av Västra Götaland. Grannkommuner är Uddevalla, Lilla Edet, Kungälv, Tjörn och Orust. Stenungsunds kommun har ca invånare och är en av de snabbast växande kommunerna i Sverige. Kommunen har ett gynnsamt läge med närhet både till hav, orörd natur och storstad. Till Göteborg är det fem mil. Till skillnad från många andra västkustkommuner blev aldrig fisket huvudnäring i Stenungsund. Under sillperioderna på och 1800-talen kokade visserligen havet av sill och huvudförsörjningen blev under dessa perioder fisket, för invånarna. Men sillen försvann och det blev i stället jordbruket som blev den huvudsakliga försörjningen. Under mitten av 1900-talet togs det första steget mot en industrikommun genom att Statens Vattenfallsverk etablerade ett stort ångkraftverk i Stenungsund. Idag är Stenungsund Sveriges centrum för petrokemisk industri. (Petrokemisk industri är benämning på den tunga processindustri som tillverkar kemiska produkter med petroleum som råvara). Kommunen är rik på orörd natur som t.ex. Svartedalen, som är ett av Sveriges största orörda vildmarksområden. En av världens största seglingstävlingar anordnas i kommunen och går varje år i augusti runt Tjörn. Idén väcktes på en kräftskiva i början av 1960-talet. Ett 1000-tal segelbåtar deltar varje år. Kulturhuset Fregatten, som ligger mitt i tätorten Stenungsund och är hjärtat för kommunens kulturliv, erbjuder kunskap i lekfulla former genom Molekylverkstan. Verkstan erbjuder experimentstunder för alla åldrar. Kommunen har beslutat om en vision, Vision 2015, vilken innebär: Stenungsund, det goda kustnära samhället med framtidstro och utveckling. Till visionen finns sju avgörande inriktningar; livslångt lärande, bostäder för alla, trygghet med hållbar miljö och säkerhet, positivt företagsklimat, kommunikation, turism samt rekreation och god folkhälsa. Kommunkoncernen består av, förutom kommunen, Stenungsundshem AB, Stiftelsen Stenungsunds Fjärrvärme, 16

17 Tjörn runt en av världens största seglingstävlingar, går varje år i augusti. Stenungsunds Energi och Miljö AB, Gårdsjöstiftelsen, Profil Stenungsund samt Södra Bohuslän turism AB som drivs tillsammans med Kungälvs, Tjörns och Orusts kommuner. Kommunens politiska organisation följer inte den traditionella nämndorganisationen. Tanken är att kommunfullmäktige genom beredningsarbete ska engagera sig i frågor kring samhällsutvecklingen och på så sätt få starkare påverkan på vilken service invånarna ska erbjudas. Kommunstyrelsen är tilllika verksamhetsdrivande nämnd och ska leda en gemensam förvaltning för kommunen. Inom den politiska organisationen finns två myndighetsnämnder samt de obligatoriska organen revision, överförmyndare, valberedning samt valnämnd. Kommunstyrelsens ordförande är Ove Andersson (m). Han säger om medlemskapet i Kommuninvest att det är bra för kommunen att ha ytterligare ett alternativ på kreditmarknaden som gör att konkurrensen ökar när kommunen nu står inför ett ökat investeringsbehov. Ann Björkman Finansrådgivare Södra regionen Vy över Stenungsund och dess skärgårdsmiljö. Medlem nr 200!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Strängnäs kommun Strängnäs kommun ligger i Mälardalen mitt i Södermanlands län. Kommunen gränsar till Eskilstuna, Gnesta, Flen, Södertälje, Västerås, Enköping samt Ekerö kommuner. Invånarantalet uppgår till drygt personer. Kommunen består av åtta kommundelar; Strängnäs, 17

18 Mariefred, Åkers Styckebruk, Stallarholmen, Tosterö, Vårfruberga, Härad samt Länna. I tätorten Strängnäs bor ca personer medan knappt personer bor i Mariefred. Kommunen har ett gynnsamt läge invid Mälaren och nära till flera stora städer. Till Stockholm, Uppsala och Västerås tar det minuter och till Eskilstuna ca 20 minuter. Strängnäs har sedan 1100-talet varit biskopssäte och hade under medeltiden stor betydelse som kyrklig förvaltningsstad. Under 1200-talet grundlades Strängnäs Domkyrka som än idag dominerar stadsbilden. Redan i slutet av 1200-talet fick Strängnäs stadsrättigheter. Strängnäs tillhör en av Sveriges äldsta städer och var under medeltiden en av Sveriges viktigaste städer. Strängnäs har gamla anor som skolstad med Sveriges näst äldsta gymnasium. Gripsholms slott är kommunens mest besökta sevärdhet. Slottet, som ligger i Mariefred invid Mälarens strand, började byggas i slutet av 1300-talet av Bo Jonsson Grip. Mest känt är slottet som Gustav Vasas slott. I slottet förvaras bl a en av Europas största porträttsamlingar. Gustav Vasa valdes till kung i Strängnäs den 6 juni år 1523, därav Sveriges nationaldag. Under år 2006 lades Kungliga Södermanlands regemente, P10, ned. En ny stadsdel planeras på det gamla militärområdet som ägs av statliga Vasallen. Visionen för området, stort som 160 fotbollsplaner, är att det ska vara en levande stadsdel som t ex kan innehålla campus, kontorslokaler, boende, hantverksby och marina med marinaservice. Strängnäs kommun har ett differentierat näringsliv med mycket stort inslag Sommarkväll i Strängnäs. Åre kommun Åre kommun ligger i västra Jämtlands län och gränsar till kommunerna Berg, Östersund och Krokom. Kommunen hade invånare den sista december Naturen i kommunen är varierande och storslagen, här möts fjäll, sjöar, vildmark och bördig jordbruksbygd. Kommunens invånare kännetecknas av en betydande framåtanda vilket lett till att en stor mängd småföretag i form av småindustrier, entreprenad- och serviceföretag. I kommunen finns totalt cirka 2000 företag. Åre kommun har en geografisk närhet till Norge. Idag finns ett stort antal samarbetsprojekt över gränsen inom flera olika områden såsom kultur, utbildning, räddningstjänst och kommunikationer. Västjämtland har även blivit en betydande shoppingdestination och rekreationsområde för norrmän. Detta har bland annat lett till norska investeringar i framförallt fritidsfastigheter. I Åre kommun finns mängder av historiska lämningar, Karolinergravar, pilgrimsleder och nedlagda gruvor. Under medeltiden passerade pilgrimsresenärerna Åredalen på sin vandring mot Kung Olavs grav i katedralen i Nidaros, dagens Trondheim. Under 1700-talets första hälft upptäcktes att Åreskutan innehöll kopparmalm. I Huså på Åreskutans norra sida och Fröå Gruva blomstrade gruvindustrin under drygt hundra år. Början på Åres turism kom i slutet av 1800-talet då järnvägen drogs genom kommunen och medförde att Åredalen fick många besökare. De turister som reste till Åre i början av förra sekelskiftet kom huvudsakligen under sommaren för att vandra i naturen och njuta av den friska rena luften och kallades därför luftgäster. Idag är den största besöksnäringen alav småföretag. Inom kommunen finns företag med avancerad verksamhet som läkemedelsindustri, instrument- och elektronikindustri och konsultverksamhet men även företag med traditionell industriverksamhet. De största företagen är Åkers Sweden AB (gjutna valsar) med ca 300 anställda, Pfizer Health AB med ca 280 anställda samt Skanska Prefab med 240 anställda. År 2005 utsågs Strängnäs kommun till Årets Nyföretagarkommun för sitt framgångsrika arbete med att öka nyföretagandet i kommunen. Kommunen har en låg arbetslöshet jämfört med både riket och länet. I kommunkoncernen ingår Strängnäs Fastighets AB (helägt av Strängnäs kommun) med det helägda dotterbolaget Strängnäs Bostads AB. Strängnäs Fastighets AB bildades år 2004 och övertog år 2005 kommunens verksamhetsfastigheter. I koncernen ingår också Strängnäs Energi AB, SEVAB, (delägt till 80 procent av Strängnäs kommun och till 20 procent av Eskilstuna Energi & Miljö AB). I SEVAB:s koncern ingår även de helägda dotterföretagen SEVAB Nät AB och SEVAB Energiförsäljnings AB. Kommunen har en traditionell politisk organisation med sex verksamhetsnämnder samt en geografisk nämnd, Mariefredsnämnden. Under kommunfullmäktige finns, förutom nämnderna, kommundelsråd, folkhälsoråd samt demokratiberedning. Kommunen styrs av en allians där fem partier ingår; moderaterna, folkpartiet, centerpartiet, kristdemokraterna samt Strängnäspartiet. Kommunstyrelsens ordförande är Ann Landerholm (m). 18 Hon säger om medlemskapet i Kommuninvest att syftet med Kommuninvest, att företräda den kommunala sektorn i finansfrågor, är tilltalande samt att kommunen eftersträvar hög konkurrens och effektivitet i sin verksamhet, vilket Kommuninvest kommer att bidra till. Ann Björkman Finansrådgivare Södra regionen

19 Downhill populär sommaraktivitet på Åreskutan. pin skidåkning och den största anläggningen är skidområdet i Åre-Duved. Vintern 1921 arrangerades Sveriges första större alpina tävling Årebragden och 1954 arrangerade Åre de alpina världsmästerskapen. Sveriges första kabinbana byggdes i Åre och stod färdig år Under 1980-talet byggdes en störtloppsbana med internationell tävlingsstatus och i anslutning till denna byggdes en gondollift. Den händelse som betytt mest för utvecklingen i modern tid är Alpina Världsmästerskapen 2007, som är det största vintersportarrangemanget någonsin i Sverige. Mer än 3 miljarder har investerats i skidsystem, boende, infrastruktur, shopping och åretruntaktiviteter. Genom Holiday Club Åre med hotell, äventyrsbad, kongresshall och timesharelägenheter har Åre tillförts ungefär 150 nya åretruntjobb och en tillströmning av nya kommuninvånare. Gemensamt för utvecklingen inom kommunen är nyckelordet Hållbarhet naturen ska brukas inte förbrukas. Åredalen är ett Natura 2000-område vilket innebär att verksamhet som inverkar störande på naturen inte får förekomma. Den rena miljön är i sig en förutsättning för att turismen ska kunna utvecklas. Åre kommun är den första kommunen i Sverige som fått sina grundvattentäkter godkända och klassificerade som ett naturligt mineralvatten. Arena för Tillväxt utsåg år 2006 Åre kommun till årets tillväxtkommun. Motivet till att Åre blev 2006 års tillväxtkommun är att Åre har under en längre period haft en mycket positiv befolknings- och sysselsättningsutveckling. Kommunen har ett omvittnat gott näringslivsklimat med ett väl fungerande samarbete med det lokala näringslivet. En expansiv tjänstesektor och en medveten satsning på ett designcenter bidrar till att lägga grunden för en långsiktig tillväxt inte bara i tätorten Åre utan även i andra delar av kommunen. Åre har som få andra kommuner i Sverige profilerat sig som mötesplats och gjort stora strategiska investeringar. Kommunkoncernen består förutom av kommunen av Årehus AB, Åre Strands Aktivitets AB, Åre Mark AB, Kallgården AB samt Åre Kongress AB som ägs till 68,8 % av Åre kommun och till 31,2 % av Åreföretagarna i Åre AB. Kommunstyrelsens ordförande är Eva Hellstrand, centern. Hon säger om medlemskapet i Kommuninvest Åre kommun befinner sig i ett expansivt läge med många stora investeringar. Ur konkurrenssynpunkt är det bra med flera aktörer och Kommuninvest är ett intressant alternativ som vi vill ha tillgång till för bra finansieringslösningar. Ann Sörman Finansrådgivare Norra regionen Kommuninvests finansrådgivare med geografiskt ansvarsområde: Ann Sörman Norra regionen Åke Nilsson regionchef Telefon: Ulf Selinder Telefon: Telefon: I Norra regionen ingår följande län: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Värmland, Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Stockholm och Örebro. Södra regionen VM8:an en av Åreskutans många liftar. Krister Frödin regionchef Telefon: Sofia Frändberg Telefon: I Södra regionen ingår följande län: Sörmland, Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Blekinge, Gotland, Västra Götaland, Halland och Skåne. 19

20 Nu samarbetar 201 kommuner och landsting i finansfrågor. Vi hälsar sex nya medlemmar välkomna: Personalnytt Linda Bivemark, Administratör kommer närmast från ComHem. Medlem 196 Medlem 197 Medlem 198 Medlem 199 Forshaga kommun Kalmar kommun Sjöbo kommun Stenungsunds kommun Linnea Ström, Finansgruppen. Medlem 200 Medlem 201 Strängnäs kommun Åre kommun Svenska kommuner och landsting i samverkan Tel: / Fax: Ulf Selinder, Finansrådgivare, Norra regionen. Ulf kommer närmast från SEB. Vill du ha Dialog i digital form? Är du intresserad av att ersätta din nuvarande pappersutgåva av Kommuninvest Dialog med en digital variant? Kontakta Anitha Holmberg, så kommer du i fortsättningen att få en PDF-version via e-post. E-post: anitha.holmberg@kommuninvest.se Anne Andersson och Ann Björkman har lämnat sina anställningar. Vi önskar dem lycka till i framtiden! Kommuninvest Dialog önskar alla våra läsare en riktigt skön sommar!